RIKSDAGENS PROTOKOLL.
1914. Första kammaren. Nr 50.
Lördagen den 8 augusti.
Kammaren sammanträdde kl. 12 på dagen.
Justerades protokollen för den 1 och 2 i denna månad.
Upplästes två till kammaren inkomna protokoll av följande ly¬
delse:
År 1914 den 7 augusti sammanträdde kamrarnas valmän för
att jämlikt 71 och 73 §§ riksdagsordningen utse dels riksdagens
fullmäktige i riksbanken efter herrar R. E. Korberg och O. Jons¬
son, i Hof, vilka voro i tur att avgå, dels ock suppleanter för riks¬
dagens fullmäktige i nämnda hank; och befunnos efter valens slut
hava blivit utsedda till
fullmäktige:
herr Norberg, Rudolf Emil, bankokommissarie . . med 48 röster,
» Thorsson, Fredrik Wilhelm, ledamot av riks¬
dagens andra kammare.......... »46 »
Suppleanter
för tiden från valet till dess nytt val under år 1915 försiggått:
greve von Rosen, Gustaf Fredrik, bruksägare, . . med 48 röster,
herr Flink, Harald, disponent,.......... »47 »
» Olauson, Knut Arvid, verkst. styrelseledamot
vid riksbankens avdelningskontor i Malmö » 46 »
I. von Stapelmohr.
Ordförande.
Ernst Hedenstierna. Johan C. Ekman. Emil Kristensson.
År 1914 den 7 augusti sammanträdde kamrarnas valmän för
att jämlikt 71 och 73 §§ riksdagsordningen utse dels fullmäktige i
riksgäldskontoret efter herrar G. F. Östberg och greve J. G. Lager-
Första kammarens protokoll vid senare riksdagen 1914. Nr SO. 1
Nr 50. 2
Lördagen den 8 augusti.
bjelke, vilka voro i tur att avgå, dels och suppleanter för riks¬
dagens fullmäktige i nämnda kontor; och befunnos efter valens slut
hava blivit utsedda till
fullmäktige
herr Östberg, Gustaf Fredrik, ledamot av riksdagens
första kammare,............. • med 48 röster,
greve Lagerbjelke, Johan Gustaf, ledamot av riks-
första kammare,..............» 48 3 •
suppleanter
för tiden från valet, till dess nytt val under år 1915 försiggått:
herr Tamm, Henrik Sebastian, direktör, . . . . . med 48 röster,'
i Kvarnzelius, Svante Herman, ledamot av riks¬
dagens första kammare,..........5 47 5
» Jesperson, Jöns Peter, ledamot av riksdagens
andra kammare............... 4o »
L von Stapelmohr.
Ordförande.
Ernst Hedenstierna. Johan C. Ekman. Emil Kristensson.
På framställning av herr talmannen beslöts, att de upplästa
protokollen skulle läggas till handlingarna, ävensom att riksdagens
kanslideputerade skulle genom utdrag av protokollet underrättas
om dessa val samt anmodas låta uppsätta och till kamrarna ingiva
förslag dels till förordnanden för de valda, dels till skrivelser till
Konungen med anmälan om de förrättade valen, dels ock till den
paragraf, som därom borde i riksdagsbeslutet intagas.
Upplästes och godkändes statsutskottets förslag till riksdagens
skrivelser till Konungen:
nr 116, i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl.
Maj :t angående utredning och förslag i fråga om minskning eller
avskrivning av den avgäld, som utgår från de hemman, vilka varit
delägare i Ätrans åsänkningsföretag;
nr 118, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ef¬
terskänkande av kronans rätt till danaarv efter lantbrukaren Jöns
Johnssons i Kyllingaröd hustru Anne Kerstine, född Nilsson;
nr 119, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ef¬
terskänkande av kronans rätt till danaarv efter smeden Viktor Eng-
man från Sturehov;
nr 120, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
efterskänkande av kronans rätt till danaarv efter förre folkskollä¬
raren Carl Johan Carlstens i Bonäs hustru Anna Kristina Carlsten,
född Malmgren;
Lördagen den 8 augusti.
S Nr 50.
nr 121, i anledning av Kungl. Maj:t proposition angående ef¬
terskänkande av kronans rätt till danaarv efter Johan Wilhelm Jo¬
hanssons i Mycklinge hustru Johanna Lovisa Johansson, född Lars-
dotter;
nr 122, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
efterskänkande av kronans rätt till danaarv efter änkan Hedda
Jansson från Lindby; samt
nr 126, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående änd¬
ring i grunderna för upplåtelse av tomträtt samt utlämnande av
byggnadslån inom tjänstemannasamhället vid Mörby m. in.
Sedan Kungl. Maj:t uti nådig skrivelse till riksdagen äskat, att
särskilda deputerade måtte, jämlikt § 54 regeringsformen och § 50
riksdagsordningen av riksdagen utväljas för att med Konungen
överlägga, företogs val av sex sådana deputerade. Därvid avlämnades
142 valsedlar, som godkändes och efter partibeteckning ordnades i
två särskilda grupper så, att en grupp bildades av 85 valsedlar med
överskrift »nationella partiet» och en annan grupp av 57 valsedlar
med överskrift »liberala samlingspartiet».
Härpå bestämdes till den utsträckning', som för utseende av före¬
skrivet antal ledamöter var nödigt, för varje grupp ordningen mellan
namnen å gruppens valsedlar, och blevo därvid med iakttagande av
härför stadgade grunder namnen uppförda så, som här efteråt sägs.
Kör »nationella partiet» uppfördes såsom
nr 1 herr Trygger,
» 2 greve Wachmeister, Fredrik,
» 3 herr Hammarström,
» 4 » Kjellén,
vilka fyra namn i denna följd upptagits å gruppens alla valsedlar
utom fyra.
För »liberala samlingspartiet» uppfördes såsom
nr 1 herr Kvarnzelius,
» 2 » Petersson, Påboda,
vilka två namn i denna följd upptagits å gruppens alla valsedlar.
Härefter vidtogs enligt givna bestämmelser fördelning av plat¬
serna mellan de olika valsedelgrupperna, och befunnos därvid nedan-
nämnda personer hava blivit till deputerade valda i följande ordning:
herr Trygger _ från »nationella partiet»,
» Kvarnzelius » »liberala samlingspartiet»,
greve Wachtmeister, Fredrik » »nationella partiet»,
herr Petersson, Påboda » »liberala samlingspartiet»,
» Hammarström » »nationella partiet»,
» Kjellén » » s
Nr 50. 4
Lördagen den 8 augusti.
På framställning av herr talmannen beslöts, att riksdagens kans¬
lideputerade skulle genom utdrag av protokollet underrattas om detta
val samt anmodas låta uppsätta och till kamrarna ingiva förslag til
den skrivelse i ämnet, som borde till Konungen avlatas.
Protokollsutdrag härom justerades.
Herr statsrådet Vennersten avlämnade Kungl. Maj:ts nadiga
proposition, nr 264, angående beredande av medel till bestridande av
kostnader, som i § 63 regeringsformen avses.
Propositionen föredrogs och hänvisades till statsutskottet.
Ang. försälj- Föredrogs ånyo jordbruksutskottets den 3 och 4 innevarande ma-
ning av om- nad bor(ilagda utlåtande nr 117, i anledning av Kungl. Maj:ts pro-
WaÄ- position angående försäljning av områden från kungsladugården Skal¬
di Skålby by med Värsnäs i Kalmar län jämte tvenne i
med Värsnäs. j^er.
ämnet väckta niotio-
I en till riksdagen den 20 juni 1914 avlåten, till jordbruksutskot¬
tets förberedande granskning hänvisad proposition, nr 181, nalle
Kungl. Maj :t under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsproto¬
kollet över jordbruksärenden för samma dag föreslagit riksdagen med-
dels att ett i statsrådsprotokollet angivet, till kungsladugården
Skälby om 5 mantal i Kalmar socken med utjorden \ ärsnas i Klacke-
berga socken av Kalmar län hörande område om 7 hektar 42.6 ar av
torpen Ny måla och Brotorp finge till Kalmar nya järnvägsaktiebolag
försäljas mot en köpeskilling, som skulle bestämmas enligt förordnin¬
gen den 14 april 1866 angående jords eller lägenhets avstående tor
allmänt behov, men ej finge understiga ett belopp av 3.000 Kronor
för hektar, och under villkor i övrigt:
att köpeskillingen skulle erläggas vid tillträde och av bolaget
inbetalas till Kungl. Maj:ts befallningshavande i länet; samt
att bolaget skulle ensamt vidkännas de med områdets avskiljande
samt med köpet och lagfart dära förenade kostnader,
dels ock att till samma egendom hörande torplägenheten Pers¬
torp med i statsrådsprotokollet angivet område samt de i samma pro¬
tokoll omförmälda, med nr 1—24 betecknade tomter å torpen _Ny-
måla och Brotorp med tillägg av gatumark, na sätt uppskattnings-
männen föreslagit, finge från ifrågavarande egendom var iör sig
upplåtas enligt kungörelsen den 17 oktober 1913 angående grunder
för upplåtande av egnahemslägenheter från vissa kronoegendomar
och med iakttagande av de i kungl. brevet till domänstyrelsen samma
dag meddelade närmare bestämmelser i fråga om tillämpningen av
berörda grunder samt med skyldighet för innehavare av tomt, som
erhållit del av gata. att upplåta densamma till allmänt begagnande
såsom sådan.
5 Nr SO.
Lördagen den 8 augusti.
I detta sammanhang hade utskottet till behandling förehaft två
inom riksdagen väckta motioner, nämligen . .
nr 92 i första kammaren av herr Valerius Olsson, i vilken hem-
ställts, att riksdagen i anledning av förenämnda proposition ville
medgiva att i överensstämmelse med vederbörande uppskattningsmäns
hemställan ett kungsladugården Skälby i Kalmar län tillhörigt om¬
råde, å av distriktslantmätaren J. Gezelius år 1911 upprättad karta
omfattande ägofigurerna nr 356, 378—-392, 436—443, 447, 451, 453
_462, 491—494 samt delar av nr 377, 435, 448, 450 och 483, måtte
till Kalmar stad försäljas mot ett pris av 52,921 kronor samt att sam¬
ma kungsladugård tillhöriga å samma karta med nr IX—XI och XIII
—XVII angivna områden måtte till nuvarande innehavare försäljas
mot av Kungl. Maj:ts befallningshavande för samma områden före¬
slaget pris; samt
nr 241 i andra kammaren av herr Magnusson i Kalmar, _ vilken
hemställt, att riksdagen måtte bifalla Kalmar st'ads framställning om
inköp av den del av Tallhagen under kungsladugården Skälby, som
begärdes i skrivelse av den 30 december 1912 och 12 september 1913,
med undantag av torpet Brändtorpet, samt med villkor att hela om¬
rådet användes till folkpark, samt vidare, att samma kungsladugård
tillhöriga torpen Brändtorpet och Svensknabben finge av nuvarande
innehavarna friköpas och att den försäljningssumma, som av upp-
skattningsmännen åsatts nämnda torp, nedsattes med 25 procent å
Brändtorpet och 20 procent å Svensknabben.
Utskottet hade i förevarande utlåtande på anförda grunder hem¬
ställt, att riksdagen måtte,
I, i anledning av Kungl. Maj :ts förevarande proposition, med¬
giva
dels att ett i statsrådsprotokollet angivet, till kungsladugården
Skälby om 5 mantal i Kalmar socken med utjorden Yärsnäs i Kläcke-
berga socken av Kalmar län hörande område om 7 hektar 42-6 ar
av torpen Nymåla och Brotorp finge till Kalmar nya järnvägsaktie¬
bolag försäljas mot en köpeskilling, som skulle bestämmas enligt för¬
ordningen den 14 april 1866 angående jords eller lägenhets avstående
för allmänt behov men ej finge understiga ett belopp av 3,000 kronor
för hektar, och under villkor i övrigt:
att köpeskillingen skulle erläggas vid tillträdet och av bolaget
inbetalas till Kungl. Maj:ts befallningshavande i länet: samt
att bolaget ensamt vidkändes de med områdets avskiljande
samt med köpet och lagfart därå förenade kostnader;
dels och att till samma egendom hörande torplägenheten Perstorp
med i statsrådsprotokollet angivet område samt de i samma proto¬
koll omförmälda, med nr 1—24 betecknade tomter å torpen Nymåla
och Brotorp med tillägg av gatumark, på sätt uppskattaingsmännen
föreslagit, finge från ifrågavarande egendom var för sig upplåtas en¬
ligt kungörelsen den 17 oktober 1913 angående grunder för upplå¬
tande av egnahemslägenheter från vissa kronoegendomar och med
iakttagande av de i kungliga brevet till domänstyrelsen samma dag
Ang. försälj¬
ning av om¬
råden från
kungsladugår¬
den SJcälby
med Värsnäs.
(Forts.)
Nr 50. 6
Lördagen den 8 augusti.
Ang. försälj¬
ning av om¬
råden från
kungsladugår¬
den Skälby
med Värsnäs.
(Forts.)
meddelade närmare bestämmelser i fråga om tillämpningen av berör¬
da grunder samt med skyldighet för innehavare av tomt, som erhål¬
lit del av gata, att upplåta densamma till allmänt begagnande så¬
som sådan.
II. i anledning av herrar Olssons och Magnussons förevarande
motioner i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att Kungl. Maj :t måt¬
te låta verkställa utredning enligt ovan angivna grunder av frågan
om försäljning till Kalmar stad av visst område av den s. k. Tallha¬
gen och om dispositionen i sammanhang därmed av vissa å sagda
område belägna torp- och villalägenheter samt därefter för riksdagen
framlägga fullständigt förslag i ärendet, innefattande jämväl förslag
till uppgörelse med Kalmar stad och vederbörande lägenhetsinne-
havarne.
Herr Malmborg: Då jag som värderingsman varit med
om att salu- och arrendevärdera hronodomänen Skälby, och då jag
vid värderingen reserverat mig vid frågan om den s. k. Tallhagens
(försäljning till folkpark, så ber jag, herr talman, att i anledning
härav få såga några ord.
Jag vill då till en början säga, att jag ingenting har att an¬
märka emot, att hinder lagts i vägen för den av värderingsmän-
nen föreslagna försäljningen av en del torplägenheter, som ligga
inpå Kalmar stad, ty jag är ense med vederbörande myndigheter
därom, att dessa lägenheter efter försäljningen nog skulle komma
att bli föremål för tomtjobberi. Men för oss värderingsmän var
författningen bär så klar och vederbörande innehavares kvali¬
fikationer likaså, att vi ansågo oss icke kunna handla annorlun¬
da.
Vad jag däremot förvånar mig över, det är, att frågan om
den s. k. Tallhagens försäljning till folkpark för Kalmar stad
icke mött mera förståelse hos domänstyrelsen och Kungl. Maj :t,
än som skett. Det är väl lätt uträknat, att staten ej vare sig
direkt eller indirekt kan vinna på en sådan jordpolitik. Då sta¬
ten ej här kan få mera än cirka en femtedel av köpesumman för
Tallhagen genom arrendet förräntat, blir ju härvid en direkt för¬
lust, och indirekt kan det väl icke vara gagneligt, om statens
högsta ämbetsverk lägga hinder i vägen för en stads utveckling
och trevnad — en sådan politik är icke lycklig. Var och en kan
väl förstå, att det är en ofantlig skillnad på, om staden finge köpa
området med full äganderätt eller, såsom av Kungl. Maj it och
domänstyrelsen föreslagits, inneha detsamma som arrendator, dä
staden i senare fallet icke rimligtvis kan giva ut något för att
göra marken i fråga lämplig för det avsedda ändamålet. Där¬
till får staden som arrendator ej ens fria händer, enär domänsty¬
relsen härvid skall bestämma över vad som får göras eller ej.
I denna kammare, där man alltid visat sig ha förståelse för
äganderätten, är jag övertygad om, att, om denna fråga legat an¬
norlunda, man redan nu gärna varit med om att förhjälpa Kalmar
stad att få inköpa området i fråga. I det läge, vari denna för
Lördagen den 8 augusti.
7 Nr 50.
Kalmar stad så viktiga framtidsfråga nu emellertid befinner sig,
har jag, herr talman, icke något annat yrkande att göra än om
bifall till utskottets förslag, och jag inskränker mig till att utta¬
la den förhoppningen, att domänstyrelsen nu måtte bortarrendera
Tallbagsområdet med därå befintliga villatomter på så kort tid
som möjligt, på det att Kalmar stad, snarast ske kan, måtte bliva
i tillfälle att förvärva det av staden önskade området med ägan¬
derätt även till hela den till området hörande stranden.
Herr statsrådet friherre B e c k-F r i i s: Med anledning av
det anförande, som herr Malmborg hållit, ber jag få nämna, att
den här frågan visst icke ligger klar. Utav betänkandet fram¬
går ju, att redan värderingsmännen hade delade åsikter om vad
som borde säljas och icke säljas. Sedermera ha ingå myndigheter
varit eniga i den saken utom vad som angår ett mindre torp, som
heter Perstorp, samt de delar, som skola säljas till Kalmar nya
järnvägsaktiebolag. Det är också vad Kungl. Maj :t föreslagit
och vad utskottet tillstyrkt i första punkten.
Vad det övriga angår, så ha ju, när gården skulle värderas,
samtliga torpare begärt att få köpa sina torp och samtliga villa¬
ägare begärt att få köpa sina villatomter, under det att Kalmar
stad begärt att få köpa en viss del av den s. k. Tallhagen, men
då myndigheterna icke kunde ena sig om, huru dessa försäljnin¬
gar skulle tillgå, så var det ju alldeles givet, att i det skick,
som frågan ligger, Kungl. Maj :t endast kunde föreslå vad som
nu av utskottet tillstyrkes i punkten 1. Men i punkten 2 be¬
gär utskottet en skrivelse till Kungl. Maj :t med begäran om
en ny utredning. Jag inser till fullo det önskvärda i, att Kal¬
mar stad skall få äga Tallhagen att användas till en folkpark,
men att grunda den föreslagna skrivelsen på de väckta motionerna
synes mig litet eget, då den ena motionären förordar, att villa¬
tomterna skola säljas, och den andra, att de icke skola säljas.
Sålunda, de båda motionärerna äro ju, liksom förut värderings¬
männen och myndigheterna, av motsatta åsikter.
Jag har naturligtvis ingenting att erinra mot, om riksdagen
avlåter en skrivelse, men däremot skall jag be, att de represen¬
tanter för Kalmar stad, som intressera sig för denna fråga,
måtte se till, om icke Kalmar stad skulle kunna förmå sig til]
att beräkna, vad Kalmar verkligen behöver för sin utveckling
av egendomen Skälby, så att den frågan kunde med en gång
bliva löst. Förhållandet är, att vid upprepade tillfällen Kalmar
stad bett att få och jämväl har fått köpa delar av Skälby. No
begär staden Tallhagen till en folkpark, men av värderingsmän-
nens uppgifter ser man, att torpet Ölstorp sannolikt kommer att
behövas för en utvidgning av Kalmar stads kyrkogård. Således,
om, såsom jag hoppas, man inom en ganska snar framtid,
skulle kunna komma fram med ett sådant förslag, att Kalmar
stad kan få förvärva Tallhagen, vore bra önskligt, om de övriga
krav, som sannolikt framdeles komma att från Kalmar stad
Ang. försälj¬
ning av om¬
råden från
kungs ladugåi'-
den Skälby
med Vär snäs.
(Forts.)
Nr 50. 8
Lördagen den 8 augusti.
Ang. försälj¬
ning av om¬
råden från
kungsladugår¬
den Skälby
med Värsnäs.
(Forts.)
Författning s-
förslag om
arvsskatt och
skatt för
gåva.
ställas på egendomen Skälby, samtidigt kunde bliva bedömda
och lösta.
Efter härmed slutad överläggning biföll kammaren vad utskottet
i föreliggande utlåtande hemställt.
Föredrogs ånyo och företogs punktvis till avgörande bevillnings¬
utskottets den 4 och 5 innevarande månad bordlagda memorial nr
21, i anledning av dels återremiss av 32 § i det vid bevillningsut¬
skottets betänkande nr 18 fogade förslag till förordning om arvsskatt
och skatt för gåva dels ock kamrarnas skiljaktiga beslut rörande 33
§ i nämnda författningsförslag.
Punkten 1.
Utskottet hade i denna punkt hemställt, att första kammaren
måtte fatta beslut i fråga om 32 § i det vid utskottets betänkande nr
18 fogade förslaget till förordning om arvsskatt och skatt för gåva.
Herr Ericsson, 011 as: Med åberopande av de skäl, som
i lördags framfördes till förmån för min vid bevillningsutskottets
betänkande nr 18 vidfogade reservation, ber jag att få yrka, att 32 §
i förordningen om arvsskatt och skatt på gåva måtte erhålla följande
ändrade lydelse: Från skatt för gåva frikallas: landsting, hushåll¬
ningssällskap, kommuner, kyrkor, akademier och vetenskapliga sam¬
fund, allmänna undervisningsverk, stipendiefonder, pensionsanstal-
ter, sjuk- och fattigvårdsinrättningar jämte andra fromma stiftelser.
Detta yrkande skiljer sig från den åberopade reservationens
förslag endast däruti, att orden »och andra menigheter» i detsamma
strukits. Denna strykning har föranletts av det beslut, som kam¬
rarna fattat rörande 31 § i berörda förordning.
Jag ber således, herr talman, att få hemställa om bifall till
detta mitt yrkande.
Herr Karlsson, K. G.: Såsom framgår av memorialet, har
andra kammaren bifallit utskottets förslag till lydelse av 32 §.
När nu icke reservanten inom utskottet inlät sig på någon närmare
motivering av sitt yrkande, utan hänvisade till den förra lördagen
i detta avseende förda debatten, skall även jag begränsa mitt
yttrande till att endast yrka bifall till utskottets förslag.
Herr Hammarström: Med åberopande av vad jag hade
äran anföra, då ärendet förra gången behandlades i kammaren,
ber jag nu att få ansluta mig till herr Ollas Ericssons yrkande.
Överläggningen ansågs härmed slutad, varefter herr talmannen
yttrade, att beträffande förevarande punkt yrkats, dels att ifråga-
Lördagen den 8 augusti.
9 Nr 50.
varande paragraf skulle godkännas med den lydelse utskottet före¬
slagit, dels ock, av herr Ericsson, Ollas, att kammaren skulle antaga
det förslag till paragrafens lydelse, som yrkats i hans vid bevill¬
ningsutskottets betänkande nr 18 rörande paragrafen avgivna re¬
servation, med den ändring att orden »och andra menigheter» ute¬
lämnades.
Sedermera gjorde herr talmannen propositioner jämlikt dessa yr¬
kanden, och förklarade sig anse propositionen på godkännande av herr
Ericssons sökande vara med övervägande ja besvarad.
Votering begärdes, i anledning varav uppsattes, justerades och
anslogs en så lydande omröstningsproposition:
Den, som bifaller herr Ollas Ericssons under överläggningen
gjorda yrkande angående 32 § av bevillningsutskottets i betänkandet
nr 18 framställda författningsförslag, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, godkännes paragrafen med den lydelse, utskottet
föreslagit.
Vid slutet av den häröver anställda omröstningen befunnos
rösterna hava utfallit sålunda:
Ja •— 78;
Nej — 47.
Punkten 2.
Lades till handlingarna.
Föredrogs ånyo lagutskottets den 4 och 5 i denna månad bord¬
lagda utlåtande nr 19, i anledning av väckt motion om ändring i
10 kap. 14 § strafflagen.
Uti en inom andra kammaren väckt, till lagutskottet hänvisad
motion, nr 88, hade herrar Richard Sandler, Hjalmar Bränning, J. A.
Ingvarson, Nils Persson i Malmö, Herman Lindqvist i Stockholm,
friherre E. Palmstierna, F. W. Thorsson, Viktor Larsson i Västerås,
Värner Rydén och Bernh. Eriksson i Grängesberg hemställt, att
riksdagen ville för sin del besluta att återställa 10 kap. 14 § straff¬
lagen till det innehåll denna § hade före 1906 års lagändring.
Utskottet hade i föreliggande utlåtande, på anförda skäl hem¬
ställt, att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens åt¬
gärd föranleda.
Författnings¬
förslag om
arvsskatt och
skatt för
gåva.
(Forts.)
Om ändring i
10 kap. 14 §
strafflagen.
Nr 50. 10
Lördagen den 8 augusti.
Om ändring t Reservation hade avgivits av herrar Lindhagen och Persson i
straffiaatm Norrköping, vilka ansett att utskottet bort hemställa om bifall till
(Forts) den i ämnet väckta motionen.
Herr Lindley: Mina partivänner ha iden motion, som
de väckt i andra kammaren, angivit alla de skäl och synpunkter,
som förmått dem att begära den föreslagna lagändringen. Då jag
icke anser nödigt att här återupprepa alla dessa skäl och synpunk¬
ter, så ber jag helt kort och gott att få yrka avslag på utskottets
hemställan och bifall till reservationen.
Greve L age rbjelke: Då den föregående talaren icke in¬
gått på de skal, som föranlett motionärerna att väcka sin motion,
anser jag ej heller nödigt att ingå på de skäl, som föranlett
utskottet att yrka avslag på den föreliggande motionen, utan
ber jag, herr talman, att få yrka bifall till utskottets hemställan.
Efter härmed slutad överläggning gjordes i enlighet med där¬
under framställda yrkanden propositioner, först på bifall till vad
utskottet i förevarande utlåtande hemställt samt vidare därpå att
kammaren med avslag å utskottets hemställan skulle bifalla den i
ämnet väckta motionen; och förklarades den förra propositionen,
vilken förnyades, vara med övervägande ja besvarad.
dr*9'tillkost Föredrogs ånyo jordbruksutskottets den 4 och 5 innevarande
nitjern a för augusti bordlagda utlåtande nr 116, i anledning av väckt motion om
lantmäteri- skrivelse till Kungl. Maj:t angående statsbidrag till kostnaderna för
föl-rättningar, lantmäteriförrättningar.
I en inom andra kammaren väckt, till jordbruksutskottets för¬
beredande behandling hänvisad motion, nr 19, hade herrar Lund¬
gren och Molin i Dombäcksmark hemställt, att riksdagen måtte i
skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t måtte låta
utreda i vad mån och under vilka villkor staten borde bidraga i kost¬
naderna för lantmäteriförrättningar samt för riksdagen framlägga
det förslag, som av utredningarna kunde föranledas.
Utskottet hade i föreliggande utlåtande på anförda skäl hem¬
ställt, att riksdagen måtte, i anledning av förevarande motion, i skri¬
velse till Kungl. Maj:t anhålla det täcktes Kungl. Maj:t låta verk¬
ställa utredning, i vilken mån och på vad sätt ökade statsbidrag till
kostnaderna för lantmäteriförrättningar borde utgå, ävensom för
riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kunde föran¬
leda.
Vid förevarande utlåtande hade reservation avgivits av, utom
annan, herrar Ericsson, Odelberg, Paulson, Lindblad och Andersson
samt greve Wachtmeister, vilka ansett att utskottet bort hemställa,
att förevarande motion ej måtte av riksdagen bifallas.
Lördagen den 8 augusti.
11 Nr 50.
Herr Ericsson, Aaby: Herr talman! På grund av de
skäl, som utförligt anföras i reservationen, ber jag att få yrka
bifall till densamma.
Herr Pers: Då jag nu går att yrka bifall till utskottets för¬
slag, skall jag be att få påpeka, att de skäl, som utskottet an¬
fört för sin hemställan om skrivelse, förefalla mig syn¬
nerligen välgrundade. Samtliga dessa lantmäteriförrättnin-
gar drabba befolkningen ganska tungt, i synnerhet i avlägsna
orter, där jordbruket även eljest arbetar under svåra och vaga
förhållanden. Det, som alldeles särskilt påkallar en åtgärd från
riksdagens sida, är den nya mätningsförordningen, som står i
perspektiv, och som, vilket påpekas i utlåtandet, också ställer
i utsikt ganska förhöjda kostnader för jordbruket. Jag hemställer
.alltså om bifall till utskottets förslag.
Herr Grubbström: Då jag begärt ordet i denna bety¬
delsefulla fråga, är det, herr talman, icke för att göra något
yrkande. Likaväl som utskottets hemställan är ägnad att till¬
fredsställa den, som är intresserad för den jordbrukande befolk¬
ningens bästa, synes mig även reservanternas motivering för
deras avslagsyrkande ge en grundad förhoppning om, att riks¬
dagen icke skall komma att visa sig oförstående och ovillig,
i den mån det blir ådagalagt, att statsverket i vidsträcktare mån
bör ingripa till lindrande av jordägarnas utgifter för lantmä-
teriväsendet. Det synes nämligen vara mera i form än i sak,
som meningarna inom utskottet varit skiljaktiga. Majoriteten
syftar, om också icke lika kategoriskt som motionärerna, på
en ytterligare allmän nedsättning av jordägarnas utgifter för
jorddelningsändamål, under det att reservanterna icke ställa
sig avvisande i fråga om utsträckt statsbidrag i fall, då verkligt
behov prövas föreligga.
Frågan om ökade statsutgifter till jorddelningsväsendet
torde, vare sig riksdagen nu avlåter en skrivelse eller icke, under
den närmaste tiden åter komma före. Ett grundligt omdanings-
arbete förberedes för närvarande inom jorddelningslagstiftnin-
gen. Det ligger nära till hands att antaga, att tidsenligare lag¬
bestämmelser å detta område komma att förutsätta statens un¬
derstöd i vidsträcktare mån än hittills. Självfallet blir detta
förhållandet beträffande de storskiftade socknarna i Koppar¬
bergs län, där en ändamålsenligare jorddelning utgör grund¬
villkoret för jordbrukets uppsving. Nya skiften kunna där icke
komma till stånd, med mindre den särskilt för de trakterna gäl¬
lande inskränkningen i skiftesvitsordet upphäves, och detta lär
icke kunna komma i fråga utan ett ökat ekonomiskt understöd
från statens sida. Den under utarbetande varande nya mät¬
ningsförordningen kommer, såsom utskottet antytt, helt säkert
att förutsätta ökade utgifter av statsverket, ej av de enskilda.
Vad vidare beträffar de särskilda fall, där jorddelningskostnaderna
Ang. statsbi¬
drag till kost¬
naderna för
lantmäteri-
förrättningar.
(Forts.)
Nr 50. 12
Lördagen den 8 augusti.
Ang. statsbi¬
drag till kost¬
naderna för
lantmäteri-
förrättningar.
(Forts.)
verka mer än vanligt tryckande, torde statsbidrag, såsom hit¬
tills, på särskild framställning komma att utverkas. Och till
befordrande av avsöndringsväsendet kunna ökade statsutgifter
val tänkas erforderliga.
Det är för övrigt icke endast för lantmäteriarvodenas gäl¬
dande, som jordbrukarna äro i behov av statens mellankomst
vid lantmäteriförrättningar. I det vida övervägande antalet
fall äro dock dessa arvoden numera synnerligen måttliga och
föga kännbara. Tyngre drabba ofta de vid jorddelningarna före¬
kommande penninglikviderna mellan delägarna för odling, hävdr
ståndskog och utflyttning m. m. Statsanslag och lånefonder för
dessa ändamål skulle för jordägarna avhjälpa ett verkligt behov.
Med det anförda har jag endast velat giva tillkänna, att
enligt min mening motionärernas önskemål om överflyttande å
statsverket över hela linjen av en större del av kostnaderna för
lantmäteriförrättningar icke torde motsvara det verkliga be¬
hovet i samma grad, som ett verksammare ingripande från sta¬
tens sida i de särskilda riktningar, där sådant företrädesvis
prövas böra äga rum.
Herr Lindblad, Ernst: Då den siste ärade talaren,,
som här representerar fackkunskapen, icke velat göra något be¬
stämt tillstyrkande av reservanternas mening, vill jag fram¬
hålla, att just det skäl, som nämnts sist i vår reservation, att
nämligen kostnaderna för lantmäteriförrättningar så nyligen som
år 1909 varit föremål för en betydlig reducering och att denna
ännu icke kan hava framträtt med hela sin verkan, så att den
kan överskådas, väl ändå borde nu hindra riksdagen att skriva
i detta ämne, så att saken i stället finge bero på framtiden.
Riksdagen har så sent som innevarande år visat sin sympati
för att verkligen nedbringa kostnaderna för lantmäteriförrättnin¬
gar för de mindre och minst bemedlade.
Av denna anledning yrkar jag bifall till reservationen.
Överläggningen förklarades härmed slutad, varefter i enlighet
med de beträffande föreliggande utlåtande framställda yrkandena
gjordes propositioner, först på bifall till vad utskottet i föreliggande
utlåtande hemställt samt vidare därpå att kammaren, med avslag
å utskottets hemställan, skulle antaga det förslag, som innefattades
i den av herr Ericsson m. fl. vid utlåtandet avgivna reservationen;
och förklarades den senare propositionen vara med övervägande ja
besvarad.
Vid förnyad föredragning av första kammarens andra tillfäl¬
liga utskotts den 4 och 5 innevarande månad bordlagda utlåtan¬
den:
.nr 5, angående andra kammarens beslut i anledning av väckt
motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående viss ändring i hit-
Lördagen den 8 augusti. 13
tills tillämpat förfarande vid fastställande av taxor för färjinrätt-
ningar; och.
nr 6, i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl.
Maj:t angående anordnande av väntsalar för 3:e klassens passage¬
rare vid statens järnvägar,
biföll kammaren vad utskottet i dessa utlåtanden hemställt.
Föredrogs ånyo konstitutionsutskottets den 5 och 6 i denna
månad bordlagda utlåtande nr 15, i anledning av Kungl. Majrts
proposition med förslag till ändrad lydelse av §§ 4, 5, 6 och 15
regeringsformen, §§ 6, 10, 20, 32, 33, 38 och 43 riksdagsordningen
samt 1 § 4:o tryckfrihetsförordningen.
I en av båda kamrarna till konstitutionsutskottet hänvisad
proposition, nr 79, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propo¬
sitionen bilagt utdrag av i statsrådet för protokoll över justitiede-
partementsärenden den 14 maj 1914, föreslagit riksdagen att an¬
taga framlagt förslag till ändrad lydelse av §§ 4, 5, 6 och 15 rege¬
ringsformen, §§ 6, 10, 20, 32, 33, 38 och 43 riksdagsordningen samt
1 § 4:o tryckfrihetsförordningen så lydande som utskottets utlåtan¬
de utvisade.
Utskottet hade i föreliggande utlåtande på åberopade grunder
hemställt, att Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition icke måtte
vinna riksdagens bifall.
Reservation hade avgivits av herrar Clason, K. J. Ekman, von
Geijer, von Mentzer, Jansson i Djursätra, Magnusson i Tumhult,
Räf samt Beckman, vilka av anförda skäl ansett, att utskottet bort
förklara, att då utskottet icke kunnat godkänna principerna för den
föreslagna grundlagsändringen, utskottet icke funnit anledning att
ingå på någon närmare granskning av det framlagda förslaget.
Herr statsrådet Hasselrot: Såsom av propositionen fram¬
går, har jag funnit frågan om departementens inre organisation
icke varit mogen för sin lösning. A ven spörsmålet om en föränd¬
rad departementsindelning har jag, såvitt angår det närmare
bestämmandet av sättet för dess ordnande, funnit böra under¬
kastas förnyat övervägande. Då jag emellertid, som särskilt
livligt behjärtar det av handelns och industriens målsmän fram¬
förda kravet på inrättande av ett handelsdepartement, naturligt¬
vis icke velat, att realiserandet av detta krav eller tillgodoseendet
av övriga välgrundade önskemål i fråga om departementsindel¬
ningen skulle genom mitt förvållande uppskjutas, har jag inför
Kungl. Maj:t förordat vissa grundlagsändringar. Sådana äro
ju nödvändiga förutsättningar för reformer å ifrågavarande om¬
råde. Vid avfattningen av det föreliggande kungl. förslaget har
jag endast letts av det naturliga, lojaia syftet att såvitt möjligt
Nr 50.
Förslag till
vissa grund¬
lagsändringar
(departemen-
t alreform).
Hr 50. 14
Lördagen den 8 augusti.
Förslag till lämna, statsmakterna fria händer att vidtaga de reformer, som
7agsändrin<ar e^®r provning av alla på saken inverkande omständigheter kunna
(departement befinnas vara de ändamålsenligaste och tjänligaste.
talreform). Konstitutionsutskottet har nu emellertid avslagit propositio-
(Forts.) nen. Utskottet har gjort detta huvudsakligen av det skäl, att
propositionen icke ger någon utgångspunkt för en preliminär
överenskommelse om innehållet i den nya lag, som skall ersätta
de grundlagsföreskrifter, som föreslagits till uteslutning ur re¬
geringsformen. Naturligtvis förstår jag detta skäl, och natur¬
ligtvis respekterar jag det också. I varje fall skall jag icke nu
inlåta mig på någon kritik. Så mycket vill jag emellertid säga,
att enligt min mening jag själv skulle Varit väl förtjänt av kritik,
om jag ej gjort vad jag gjort, om jag lagt armarna i kors, och
således icke framlagt något förslag om grundlagsändring för riks¬
dagen. Att icke samtidigt framlagts något utkast eller förslag
till den av konstitutionsutskottet antydda lagen har berott på, att
något sådant helt enkelt icke varit möjligt för mig att medhinna.
Nu kan man ju säga, att det i alla fall bort göras någon antydan
om, huru enligt min mening saken borde ordnas. Härtill har jag
funnit desto mindre skäl, som jag ej hade någon anledning att an¬
taga, att jag skulle få tillfälle att utöva något som helst inflytande
på det blivande lagförslagets innehåll, och jag ju icke kunde
utgå från, att min efterträdare skulle gilla de synpunkter jag
anlagt. Då förslaget nu faller bär jag alltså detta med jämn¬
mod. Ävenledes bär jag med jämnmod följande passus i utskot¬
tets betänkande, där utskottet säger: »Utskottet kan i avgörande
punkter icke ansluta sig till den av departementschefen sålunda
hävdade uppfattningen. Av yttrande till statsrådsprotokollet
framgår, att förslag till lag om den blivande departementsindel¬
ningen icke är avsett att framläggas förr än efter slutgiltigt
antagande vid kommande riksdag av de grundlagsförändringar,
som vid innevarande riksdag skulle förklaras vilande. Ett dylikt
tillvägagångssätt kan utskottet icke förorda.» Utskottet har
fått anledning till detta yttrande genom en felskrivning i pro¬
positionen. I denna har nämligen av misstag i nyss angivna
sammanhang inkommit ordet »därefter». Jag vågar emellertid
tro, att utskottet icke på allvar trott, att min mening varit den,
som angives i utskottets utlåtande. Om jag skulle tillåta mig
en gissning — jag hoppas, att det icke är otillbörligt gent emot
det allvarliga konstitutionsutskottet; min mening är i allt fall
icke att säga något oartigt — så vore det den, att utskottet i ett
utbrott av gott lynne velat begagna sig av den förelupna miss¬
skrivningen till ett oskyldigt skämt.
Ang. en över- Herr talmannen yttrade, att hans excellens herr ministern för
enskommelse utrikes ärendena önskade nu göra kammaren ett meddelande.
mellan sverige
och Norge. Hans excellens herr W a 11 e n b e r g, som därpå erhöll or¬
det, yttrade: Herr talman, mina herrar! Jag har trott, att
Lördagen den 8 augusti.
15 Nr 5a
det meddelande jag nu kommer att göra är av intresse för
svenska riksdagen:
I anledning av att krig utbrutit mellan åtskilliga främmande
makter ha de svenska och norska regeringarna ömsesidigt förkla¬
rat sin bestämda avsikt vara att under det sålunda uppkomna krigs¬
tillståndet var för sig till det yttersta upprätthålla sin neutralitet
gentemot de krigförande makterna. Därjämte hava de båda
regeringarna utväxlat bindande försäkringar i syfte att för¬
hindra, att krigstillståndet i Europa skulle kunna medföra, att
det ena riket vidtoge fientliga åtgärder mot det andra.
Härefter återupptogs behandlingen av konstitutionsutskottets
utlåtande nr 15.
Herr C 1 a s o n: Den föreliggande frågan rör departementalre-
formen, alltså en synnerligen viktig angelägenhet.
JSJu har utskottet, såsom kammaren behagade finna, enhälligt
avstyrkt det föreliggande förslaget, och dess antagande av riks¬
dagen är väl under sådana förhållanden uteslutet. Med anled¬
ning av herr justitieministerns yttrande vill jag emellertid säga,
att jag mycket väl kan förstå det skäl, varför statsrådet ansett
sig böra framlägga denna proposition. Men jag tror också, att
de skäl, utskottet framlagt för sitt avstyrkande äro av den
beskaffenhet, att de fullt motivera avslag.
Om jag icke desto mindre ber att få något närmare yttra mig
här, beror det därpå, att utskottet trots sitt avstyrkande dock i
motiveringen intagit en principståndpunkt till vissa delar av
departementalfrågan, en ståndpunkt, som jag för min del icke
kan gilla, och som jag befarar — om den av kammaren tyst eller
Öppet godkännes — skulle kunna draga betänkliga konsekvenser
med sig. Därför hava jag och åtskilliga andra utskottsmedlem-
mar reserverat oss mot utskottets betänkande och framlagt ett an¬
nat förslag till motivering, som bestämt avvisar denna utskottets
principståndpunkt. Jag vill i förbigående säga, att i denna re¬
servanternas motivering icke förekommer det stycke, mot vilket
herr justitieministern nyss särskilt riktade sin kritik.
Frågan rör, som jag sade, departementalreformen, visserligen
icke hela reformen, men dock ett inledande steg till densamma.
Denna, reform åter avser, såsom bekant, två frågor, dels frågan
om förändrad organisation av departementen, såvitt angår deras
antal, namn och verksamhetsområde, dels ock frågan om depar¬
tementens inre organisation, deras arbetssätt och regeringsären-
denas beredning inom desamma. Här skulle nu ett inledande steg
tagas till den förra delen av reformen, ett steg som skulle bestå i
utbrytningen ur grundlagen av alla bestämmelser om departe¬
mentens verksamhetsområde och benämningar, och ehuru utskot¬
tet icke gått med på den saken har utskottet ställt sig principiellt
gillande till hela denna tanke.
Ang. en över¬
enskommelse
mellan Sverige
och Norge.
(Forts.)
Förslag till
vissa grund¬
lagsändringar
(departemen-
talreform.)
(Forts)
Nr 50. 16
Lördagen den 8 augusti.
Förslag till Det är detta vi reservanter icke kunnat vara med om. Vi
vissa grund- anse a-fct vår departementsindelning fortfarande bör äga den fast-
(departemen- oc^ stadga, som den iar, om bestämmelserna darom såsom nit-
talreform.) tills stå kvar i grundlagen. Vi anse, att de förändringar, som
(Forts.) på detta område kunna befinnas nödiga, icke böra undandragas
från den mera noggranna och lugna prövning, som för grundlags¬
ändringar är föreskriven. Vi påpeka, att den principen hittills
stått orubbad fast i våra grundlagar, i vår nuvarande regerings¬
form alltifrån dess stiftande, och att vi Icke lidit någon skada där¬
av. Vi skulle tvärtom kunna draga fram exempel, som visa,
att denna lugnare procedur varit till nytta. Det har nämligen
vid mer än ett tillfälle förekommit att, sedan man först vid en
riksdag antagit ett ändringsförslag vilande, man vid en följande
riksdag förhastat detta förslag — något som då visat, att man
ansett sig hava vid det förra tillfället fattat ett förhastat beslut.
Vi tro, att det fortfarande är av vikt, att frågan om departemen¬
tens verksamhetsområden behandlas på detta mera lugna sätt och
icke göres beroende av mera tillfälliga vindriktningar. Utskot¬
tet talar om nödvändigheten av en större »smidighet» i dessa
frågor. Man skulle nog i stället kunna använda ordet löslig¬
het. Öppnar man vägen för en dylik löslighet, då befarar åtmin¬
stone jag, att vi på detta område lätt skulle kunna råka ut för åt¬
skilliga frestelser, exempelvis för frestelsen till en byteshan¬
delspolitik även på detta område, som jag icke tror vara lämplig.
Utskottet har emellertid i sin motivering icke ens stannat
vid att förorda denna princip, så långt som departementschefen
upptagit den i sitt förslag, utan utskottet har på vissa punk¬
ter antytt, att det i själva verket skulle vilja gå ännu längre.
Kungl. Maj:t har velat bibehålla i regeringsformen en ram för
departementens antal —• minst åtta, högst tio —• och Kungl.
Maj:t har velat kvarhålla i regeringsformen stadgandet, att de
konsultativa statsråden skola vara tre, därav minst två skola
hava förvaltat civil beställning. Icke ens den begränsningen
har utskottet emellertid velat bestämt ställa sig på. Det antyder,
att en sådan begränsning skulle innebära, att man icke vill gå
tillräckligt långt på vägen. Antydningarna härom förekomma
på sid. 14 i utskottets betänkande. Även detta är ett yttrande i
utskottets motivering, mot vilket vi måste inlägga en bestämd1
gensaga. Vi anse, att det icke går an att peka på en sådan ut¬
veckling, en utveckling, som enligt vår övertygelse skulle leda
till, att man kunde befara ett minskande av den administrativa
sakkunskapen hos regeringen.
Vi ha naturligtvis icke heller kunnat undgå att betrakta
frågan i sammanhang med det, som varit utgångspunkten för
densamma, d. v. s. hela denna s. k. departementalreform. Och
om vi då se på alla de övriga sidorna av denna reform — vare
sig de avse departementens namn och antal, såsom upprättandet
av två nya departement, sammanslåendet av kyrko- och justitie-
ärendena och åtskilligt annat eller de beröra frågan om ämbets-
Lördagen den 8 augusti.
17 Nr 50.
verkens inflyttning: i departementen, deras förvandling till de-
partementskontor o. s. v. — vare sig vi se på det ena eller det
andra, möta vi något, som vi måste anse för en omstörtning av
hittills rådande principer på vårt högre förvaltningsområde. Och
den skulle enligt vår övertygelse utan tvivel komma att utmyn¬
na i dels ett försvagande av ämbetsverkens självständighet och
ett undanskjutande av fackkunskapen vid behandlingen av re-
geringsärendena, dels ett framskjutande i dessa, även i fackären¬
den, av politiska synpunkter och ett befrämjande av tendenserna
till ministerstyre. Den, som icke vill ha detta, den som anser, att
politiken redan nu i allt för hög grad hotar att influera på de
fackliga avgörandenas område och den, som tror, att det vore
till olycka om den skulle genomsyra även våra förvaltnings¬
myndigheters åtgöranden kan naturligtvis icke vara med på
något, som pekar i den riktningen. Och det är då också en anled¬
ning, varför vi enligt vår uppfattning måste inlägga en gen¬
saga mot utskottets principiella motivering.
Till sist också ett par ord om en fråga, som herr departements¬
chefen nyss antydde i sitt yttrande. Det är ju så, att vid hand¬
läggningen av detta ärende man icke kunnat undgå att tänka
på de speciella behov, som på en eller annan punkt kunnat fin¬
nas, och då särskilt på detta departement för handel och industri,
som åtskilliga gånger varit på tal. Jag anser mig då böra om
den saken säga, att jag för min del under ärendets behandling
i utskottet förklarade mig villig att på detta område söka med¬
verka till, att ett direkt steg toges i den riktningen, den enda
punkt, där enligt min övertygelse meningarna för närvarande nå¬
got så när enat sig. Men det visade sig, att från andra håll
inom utskottet man icke ville reflektera på ett sådant förslag.
Under sådana förhållanden fanns på den punkten ingenting an¬
nat för oss reservanter att göra än att, såsom vi i vår reserva¬
tion gjort, konstatera att för närvarande förutsättningarna för
en förändrad departementalindelning icke ens på denna punkt
synes föreligga.
Detta är nu emellertid endast en mera vid sidan liggande
del av saken. Huvudsaken är naturligtvis den, att kammaren
icke här genom att tyst eller öppet godkänna utskottets motive¬
ring skall på något sätt understryka den tanken, att departe-
mentalindelningen bör undanryckas ur grundlagen, och därige¬
nom en princip brytas, som ända sedan vår regeringsforms in¬
stiftande på detta område varit gällande i vår författning. Och
då jag för min del anser, att det är av vikt, att man i denna
punkt tager bestämd position, tillåter jag mig att j7rka, att
kammaren måtte, med ogillande av utskottets motivering och
med bifall till den av reservanterna framburna motiveringen,
bifalla utskottets avstyrkande hemställan.
Herr Stadener: Den del av konstitutionsutskottets majo¬
ritet, som tillhör denna kammare, har anmodat mig att uttala,
Första kammarens protokoll vid senare riksdagen 1914. Nr 50. 2
Förslag till
vissa grund¬
lagsändringar
(departemen-
talreform).
(Forts.)
Nr 50. 18
Lördagen den 8 angnsti.
Förslag till att den med tillfredsställelse lyssnat till herr statsrådets °och
vissa grund- chefens för justitiedepartementet gjorda uttalande i denna fråga.
l(deaartemen- av vilket framgått, att mellan statsrådet och utskottets majoritet
Mreform), råder den största överensstämmelse beträffande den tidsföljd,
(Forts.) i vilken hithörande ärenden borde föreligga till behandling i
riksdagen.
Jag tror också, att jag kan tillägga, att utskottets majoritet
liksom utskottet i sin helhet mycket klart förstått det läge,
i vilket herr statsrådet och chefen för justitiedepartementet be¬
befunnit sig och som han nyss skildrat.
Beträffande den sak, som den siste ärade talaren vidrört,
torde kammaren observera, att den gäller endast en punkt i
motiveringen, en punkt, som nu icke har någon aktuell betydelse.
Frågan är, huruvida bestämmelser om departementens antal och
benämningar fortfarande skulle finnas i grundlagen, eller om
konung och riksdag skulle i annan ordning därom lagstifta.
Utskottets majoritet har föreställt sig, att den sista anordnin¬
gen skulle vara överensstämmande med den utveckling, som
småningom ägt rum i fråga om våra grundlagsstadganden
— en utveckling, som synes hava gått i den riktningen, att
rena förvaltningsbestämmelser efter hand utmönstrats. Vidare
har utskottsmajoriteten föreställt sig, att det skulle hava prak¬
tisk betydelse, då denna fråga en gång bleve aktuell, att konung
och riksdag kunde vidtaga sådana förändringar, som kunde be¬
finnas nödiga, utan den allt för stora omgång, som grundlags¬
ändringar kräva. Slutligen har utskottets majoritet i detta hän¬
seende trott sig finna, att förhållandena i andra länder, vilkas
författningar kunna jämföras med författningen i vårt land, pe¬
kar åt det håll, åt vilket utskottets motivering går. Utskottet
har dock i detta hänseende förklarat sig vilja ga en sund och
försiktig medelväg: man skulle icke, såsom mångenstädes i andra,
länder ägt rum, överlåta åt den administrativa lagstiftningen att
behandla dessa spörsmål, utan konung och riksdag skulle genom
gemensam lagstiftning se dem till godo.
Denna fråga är nu, såsom herr statsrådet och chefen för
justitiedepartementet klart uttalat, tillsvidare icke av aktuellt
intresse. Det torde fastmera dröja åtskilliga år, innan något så¬
dant intresse föreligger, och det förefaller mig också därför, att
någon särdeles ingående uppmärksamhet åt utlåtandets detaljer
knappast kan vara påkallad.
Jag ber, herr talman, att få tillstyrka bifall till utskottets
utlåtande sådant det föreligger.
Herr Trygger: För min del är jag av samma uppfattning
som reservanterna, men jag har fortfarande den åsikten, som
jag uttalat vid flera föregående tillfällen, att man endast i
trängande nödfall bör här i kammaren strida om en motivering,
då man är ense om slutet i ett utlåtande samt detta slut innet-
bär avstyrkande av bifall till vad som föreslagits. Jag finner
Lördagen den 8 augusti.
19 Nr SO.
för övrigt, att i detta speciella fall det är så mycket mera berät¬
tigat att fasthålla vid denna ståndpunkt som det ju icke lider
något tvivel, att vi här äro upptagna av så många andra tankar,
att jag icke tror, att kammarledamöterna äro i tillfälle att med
tillräcklig noggrannhet och omsorg knäcka de frågor, reservan¬
terna och utskottsmajoriteten fört fram.
På denna grund, herr talman, skall jag icke framställa något
annat yrknade än om bifall till utskottets hemställan.
Herr Clason: Gent emot vad den ärade talaren på Skå-
nebänken yttrade, då han ville häntyda på, att ett överflyttande
av bestämmelserna om departementens benämningar och verk¬
samhetsområden ur grundlagen skulle stå i överensstämmelse
med den utveckling, som på detta område försiggått i vårt land,
vill jag inlägga en bestämd gensaga. Det är visserligen sant,
att åtskilligt av rena förvaltningsbestämmelser på det viset
utmönstrats, men sistnämnda bestämmelser äro icke alls av sam¬
ma karaktär som de nu ifrågavarande. Och jag ber även att få
gorå den ärade talaren uppmärksam på att, då man en gång,
år 1789, utflyttade även bestämmelserna om departementen o. s.
v. ur grundlagarna, detta ledde därhän, att, när vårt nuvarande
statsskick återupprättades år 1809, man ånyo insatte dem där.
Hänvisningen till vad, som gäller i andra författningar,
äger naturligtvis här icke beviskraft, då det här är fråga om
vår författning och om vissa bestämmelser i densamma, som
för vår författning alltid varit konstitutiva.
Då jag emellertid i det uttalande, som gjordes av den ärade
talaren på Stockholmsbänken, för min del funnit ett tydligt
och klart uttryck för att denna kammare genom att biträda
utskottets avstyrkande hemställan icke på något sätt skulle
godkänna den utskottets motivering, mot vilken jag riktat mig,
skall jag avstå från mitt yrkande.
Överläggningen ansågs härmed slutad, varefter herr talman¬
nen yttrade att i avseende å förevarande utlåtande endast förelåge
det yrkande, att utskottets hemställan skulle bifallas.
På sedermera gjord proposition bifölls ifrågavarande yrkande.
Föredrogs ånyo och företogs punktvis till avgörande statsut¬
skottets den 5 och 6 innevarande månad bordlagda utlåtande nr 5,
angående utgifterna under riksstatens femte huvudtitel, avdelnin¬
gen: handeln.
Punkterna 1 och 2.
Vad utskottet hemställt bifölls.
Förslag till
vissa grund¬
lagsändringar
(departement
talreform.)
(Forts.)
Nr 50.
20
Lördagan den 8 augusti.
Punkten 3.
Lades till handlingarna.
Punkterna 4—6.
Yad utskottet hemställt bifölls.
Vid förnyad föredragning av statsutskottets den 5 och 6 i
denna månad bordlagda utlåtanden:
nr_ 69, i_ anledning av Kungl. Maj:ts under punkt 10 av sjätte
huvudtiteln i statsverkspropositionen gjorda framställning om hö¬
jande av förslagsanslaget till anstalter för bildbara sinnesslöa jämte
i ämnet väckta motioner,
nr 70, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående om¬
organisation av Chalmers tekniska läroanstalt m. m., och
nr 71, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upp¬
förande av en byggnad för vaktmästarbostäder vid naturhistoriska
riksmuseets nybyggnad å Djurgårds-Frescati,
biföll kammaren vad utskottet i dessa utlåtanden hemställt.
Ang. under¬
stödjande av
shididrotten
bland ung¬
domen.
Sedermera hade Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 29 maj
1914 avlåten, till statsutskottets förberedande behandling överläm¬
nad proposition, nr 151, under åberopande av bilagt utdrag av stats¬
rådsprotokollet över ecklesiastikärenden samma dag, föreslagit riks¬
dagen att för understödjande av skididrotten bland ungdomen på
extra stat för år 1915 anvisa ett belopp av 50,000 kronor att an¬
vändas på sätt och under villkor, Kungl. Maj:t kunde finna gott
föreskriva.
I samband härmed hade utskottet till behandling förehaft en
av herr G. Rosén inom första kammaren väckt motion, nr 63, vari
hemställts, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl.
Maj :t anhålla om utredning och förslag rörande anordnande av
övning i skidåkning för den manliga ungdomen i folk- och små¬
skolor, samskolor och allmänna läroverk.
Föredrogs ånyo statsutskottets den 5 och 6 innevarande månad
bordlagda utlåtande, nr 72, i anledning av Kungl. Maj:ts proposi¬
tion angående understödjande av skididrotten bland ungdomen.
I den till riksdagen den 18 maj 1914 avlåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behov hade Kungl. Maj:t under
punkten 217 av åttonde huvudtiteln föreslagit riksdagen att i av-
bidan på proposition angående anslag till understödjande av skid¬
idrotten bland ungdomen beräkna för ändamålet på extra stat för
år 1915 ett anslag av 50,000 kronor.
Lördagen den 8 augusti.
21 Nr 50.
Utskottet hade i föreliggande utlåtande på anförda skäl hem¬
ställt,
a) att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, måtte för understödjande av skididrotten bland ung¬
domen på extra^ stat för år 1915 anvisa ett anslag av 30,000 kronor
att användas pa sätt och under villkor Kungl. Maj :t kunde finna
gott föreskriva;
b) att herr Roséns ovanberörda motion måtte anses besvarad
genom vad utskottet ovan anfört och hemställt.
Herr Rosén: Herr talman! Utskottets yttrande innehål¬
ler bl. a., att enligt generalstabschefens mening skolungdomens
övningar i skidåkning kunna tillmätas så ringa betydelse, att
anslagets beviljande ur militär synpunkt ej må anses motiverad.
Jag förmodar, att man snart skall komma till en annan upp¬
fattning i fråga om skolungdomens utbildning i skidåkning. Ty
i skidåkning kan man knappast förvärva någon större färdig¬
het i äldre år. Rör de värnpliktigas utbildning i vintertjänst
skall erfarenheten snart giva vid handen, att den vunna ut¬
bildningen i ungdomen är av allra största betydelse. Statsut¬
skottet har också förklarat, att det synes, som om den vikti¬
gaste punkten i förslaget vore att åstadkomma prisbilligare ski¬
dor. _ Det är alldeles riktigt. Men då förefaller det mig egen¬
domligt, att av de årskostnader, som skola utgå, ungefär hälften
skall beräknas till anskaffande av prisbilliga skidor och hälften
till kurser för lärare och dylikt. Jag tror icke, att detta är
rätta vägen, ty om man blott skaffar skidor åt pojkarna, nog
skötes undervisningen utan så omfattande och dyrbara åtgär¬
der som här ifrågasättes.
Jag har, herr talman, intet yrkande att göra.
Överläggningen ansågs härmed slutad, varefter kammaren bi¬
föll vad utskottet i nu föredragna utlåtande hemställt.
Vid ånyo skedd föredragning av statsutskottets den 5 och 6
innevarande månad bordlagda utlåtande nr 73, i anledning av väckt
motion om ändring i lönestaten för vissa vaktmästare vid Kungl.
biblioteket, biföll kammaren vad utskottet i detta utlåtande hem¬
ställt.
Föredrogs ånyo statsutskottets den 5 och 6 innevarande augusti
bordlagda utlåtande nr 74, i anledning av väckt motion om anslag
till anordnande av strandskoningar å Visingsö.
I en inom andra kammaren av herrar F. Hamrin och Th. Wid-
lund väckt motion, nr 122, hade hemställts, att riksdagen ville till
Kungl. Maj :ts förfogande för år 1915 ställa ett belopp av högst
Ang. under¬
stödjande av
skididrotten
bland ung¬
domen.
(Forts.)
Om anord¬
nande av
strandsko¬
ningar å
Visingsö.
Nr 50.
22 Lördagen den 8 augusti.
390,000 kronor att utgå för anordnande av strandskoningar kring
vissa delar av Yisingsö.
Utskottet kade i föreliggande utlåtande på anförda skäl hem¬
ställt, att herrar Hamrins och Widlunds ovanberörda motion icke
måtte av riksdagen bifallas.
Herr von Mentzer: Det är ingalunda min mening att
här framställa något yrkande mot ett enigt statsutskott, utan
jag skall endast anhålla att i alla fall få med anledning av
detta utlåtande säga några ord.
Jag skall då be att i korthet få fästa herrarnas uppmärk¬
samhet på, att statsutskottet inhämtat yttrande i föreliggande
fråga från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som i sitt ytt¬
rande bland annat anfört, att bevarandet av existensmöjligheterna
för befolkningen å (Visingsö torde vara att anse såsom ett verkligt
statsintresse och att i följd därav det ock synes vara befogat, att
staten på det kraftigaste understödjer det ifrågavarande före¬
taget. Sedermera har emellertid väg- och vattenbyggnadsstyrel¬
sen framlagt ett förslag, varpå ärendet skulle främjas i en be¬
tydligt mindre omfattning, än motionärerna föreslagit. Utskot¬
tet har därefter självt yttrat, att utskottet behjärtar till fullo
det syfte, vartill anslaget här begärts. Av vissa skäl har emel¬
lertid utskottet stannat vid den hemställan, att motionen icke
måtte av riksdagen bifallas.
Jag skulle endast i anledning av vad sålunda förekommit
be att få uttala den förhoppningen, att detta utskottets uttalan¬
de icke må få betraktas såsom ett snävt tillbakavisande av själva
saken utan såsom ett utlåtande med i huvudsak, såsom det heter,
välvillig motivering, med anledning varav man kan förvänta,
att ärendet åter kommer att upptagas av Kungl. Maj:t.
Efter härmed slutad överläggning biföll kammaren vad utskot¬
tet i förevarande utlåtande hemställt.
Om anord¬
nande av
strandsko¬
ningar å
Yisingsö.
(Torta.)
Upplästes och godkändes riksdagens kanslis förslag till riks¬
dagens skrivelse, nr 136, till Konungen, angående val av deputerade
att jämlikt § 54 regeringsformen och § 50 riksdagsordningen, med
Konungen överlägga.
Vid förnyad föredragning av statsutskottets den 5 och 6 inne¬
varande månad bordlagda utlåtanden:
nr 75, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående an¬
slag för påbörjande av anläggningar i Nyköping för trafikutbyte
mellan statsbanan Järna—Nyköping—Norrköping, å ena, samt
Oxelösund—Flen—Västmanlands järnväg, å andra sidan, m. in.,
och
Lördagen den 8 augusti.
23 Nr 50.
nr 76, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående an¬
ordnande av direkt telefonförbindelse mellan Sverige och Tyskland,
biföll kammaren vad utskottet i dessa utlåtanden hemställt.
Föredrogs ånyo jorbruksutskottets den 5 och 6 i denna månad
bordlagda utlåtande nr 118, anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till förordning angående ersättning till landsting och
vissa städer samt hushållningssällskap för till statsverket indragna
brännvinsförsäljningsmedel jämte en i ämnet väckt motion.
I en till riksdagen den 20 juni 1914 avlåten, till jordbruksutskot¬
tet för förberedande handläggning hänvisad proposition, nr 196, ha¬
de Kungl. Maj :t under åberopande av bilagt utdrag av statsrådspro¬
tokollet över jordbruksärenden för samma dag föreslagit riksdagen
antaga framlagt förslag till förordning angående ersättning till
landsting och vissa städer samt hushållningssällskap för till statsver¬
ket indragna brännvinsförsäljningsmedel.
I detta sammanhang hade utskottet till behandling förehaft en i
andra kammaren av herr Ekerot m. fl. väckt motion, nr 244, i vilken
hemställts, att riksdagen ville besluta att § 2 i förslag till förordning
angående ersättning till landsting och vissa städer samt hushåll¬
ningssällskap för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsme¬
del erhölle följande lydelse:
Vid fördelning av anslag, som av riksdagen beviljas för bere¬
dande av ersättning till hushållningssällskap för till statsverket in¬
dragna brännvinsförsäljningsmedel, skall till grund för fördelningen
läggas landsbygdens folkmängd inom de olika hushållningssällskaps-
områdena, dock skall intet sällskap erhålla mindre belopp än 35,000
kronor.
Utskottet hade i nu föredragna utlåtande på anförda grunder
hemställt, att riksdagen måtte, med avslag å herr Ekerots m. flis
motion i ämnet och med anledning av Kungl. Majrts förevarande pro¬
position, antaga förslag till förordning angående ersättning till lands¬
ting och vissa städer samt hushållningssällskap för till statsverket
indragna brännvinsförsäljningsmedel, så lydande, som utskottets ut¬
låtande utvisade.
Keservationer hade avgivits av, bland andra,
herrar Ericsson och Andersson, vilka ansett, att utskottet bort
hemställa om bifall till Kungl. Maj:ts förslag; samt
herrar Lindblad, Öberg, Kronlund och Rosén, vilka ansett, att
andra stycket av § 2 i utskottets förslag till förordning angående
ersättning till landsting och vissa städer samt hushållningssällskap
för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel bort hava
följande lydelse:
»Fördelning, som i denna paragraf avses, verkställes årligen.
Författnings-
förslag ang.
ersättning till
landsting m.Jl.
föi' indragna
brännvins-
försäljning 8-
medel.
Nr 50. 24
Lördagen den 8 augusti.
Författning s-
förslag ang.
ersättning till
landsting m. fl.
för indragna
brännvins-
för säljning s-
medel.
(Forts.)
Till grund för fördelningen skall läggas folkmängden vid början av
det år, då fördelningen äger ram».
§ 2 av ifrågavarande förslag
(i Kungl. Maj:ts f Örslag):
Vid fördelning av anslag, som
av riksdagen beviljas för bere¬
dande av ersättning till hushåll¬
ningssällskapen för till statsver¬
ket indragna brännvinsförsälj-
ningsmedel, skall, vad angår an¬
slag för åren 1915—1919, så för¬
faras, att ett grundbelopp av
10,000 kronor tillföres varje hus¬
hållningssällskap samt att där¬
efter av anslagets återstod hälf¬
ten fördelas efter den med jord¬
bruk och fiske sysselsatta folk¬
mängden inom hushållningssäll-
skapsområdena och andra hälf¬
ten efter den övriga folkmängden
inom samma områden, dock att,
därest enligt dessa grunder nå¬
got hushållningssällskap skulle
erhålla mindre än 35,000 kronor,
detta belopp tillägges hushåll¬
ningssällskapet och återstoden av
anslaget enligt sagda grunder för¬
delas mellan de övriga hushåll¬
ningssällskapen.
Från och med år 1920 skall
vad sålunda stadgats tills vidare
gälla med den jämkning, att be¬
lopp, som utskiftas efter folk¬
mängd, skall med tre femtedelar
fördelas efter den med jordbruk
och fiske sysselsatta folkmängden
och med två femtedelar efter den
övriga folkmängden inom hus-
hållningssällskapsområdena.
Fördelning, som i denna § av¬
ses, verkställes för tioårsperio¬
der, börjande med år 1915. Vid
fördelningen beräknas folkmäng¬
den enligt senast hållna folk¬
räkning.
hade följande lydelse:
(i utskottets förslag):
Anslag, som av riksdagen be¬
viljas för beredande av ersätt¬
ning till hushållningssällskapen
för till statsverketindragna bränn-
vinsförsäljningsmedel, skall mel¬
lan hushållningssällskapen tills
vidare fördelas efter antalet in¬
vånare inom des ärskilda huslhål-
ningssällskapens områden dels å
landsbygden och dels i de städer,
som deltaga i landsting; dock att
ett belopp av 100,000 kronor
skall, utan att ingå i nyssnämn¬
da fördelning, av Kungl. Maj:t
å sätt prövas lämpligt årligen
isponeras till understöd åt hus¬
hållningssällskap, vilka därav
äro i behov.
Fördelning, som i denna § av¬
ses, verkställes för tioårsperioder,
börjande med år 1915. Vid för¬
delningen beräknas folkmängden
enligt senast hållna folkräkning.
Lördagen den 8 augusti.
25 Jir 50.
Herr Ericsson, A aby: Herr talman, mina herrar! Jag
har anmält min reservation mot detta utskottsutlåtande, och jag
har gjort det av flera skäl.
Så länge dessa brännvinsförsäljningsmedel utgingo till de
områden, inom vilka varorna hade konsumerats, låg det åtmin¬
stone en viss tanke i, att vissa medel tillf öllo ett visst område.
Annorlunda har det blivit, sedan medlen indragits till staten och
blivit, om jag får begagna detta uttryck, rena statsmedel, som'
användas till understödjande av jordbruket.
Huru skall man då fördela dessa medel ? Enligt mitt förme¬
nande är svaret det: de skola fördelas på det sätt, att de kunna
göra det största gagnet. De skola tillfalla de delar av landet, vars-
jordbruk mest behöver understöd, och där man kan hoppas, att
man härigenom kan höja detsamma.
Men det finns även en annan synpunkt vid fördelningen^ av
dessa statsmedel, och det är, att icke alltför stor rubbning måtte
ske i de förhållanden, under vilka hushållningssällskapen en
längre följd av år levat. Detta har också riksdagen redan utta¬
lat i en skrivelse till Kungl. Maj :t, och Kungl. Maj :t har —
jag skulle vilja säga med nästan ängslig omsorg — ställt sig
denna riksdagsskrivelse till efterrättelse i den föreliggande kung¬
liga propositionen. Jag skall villigt erkänna, att det kanske
för många ser ut, som om densamma i detta fall är konstlad och
uppkonstruerad. Men målet har uppenbarligen varit att efter¬
komma vad riksdagen begärt ävensom att tillse, på vad sätt de
hittills mindre väl lottade hushållningssällskapen skulle kunna
bli något bättre tillgodosedda. Emellertid har utskottet icke
ansett sig kunna följa Kungl. Maj :ts förslag, utan det har kom¬
mit med ett annat, som jag är förvissad om, att herrarna tagit-
del av. Jag skall därför icke uppehålla tiden med att redogöra
därför.
Skälen till, att jag icke kunnat vara med om utskottets för¬
slag är, att de 100,000 kronor, som utskottet tagit från den summa
av 2,100,000 kronor, som man skall fördela mellan hushållnings¬
sällskapen, skulle i början med 4/5 komma de hushållningssäll¬
skap till godo, som genom indragning av brännvinsmedlen i en¬
lighet med den nya ordningen gjort den största förlusten. Där¬
efter skulle allt mindre och mindre sålunda utgå som vederlag
och efter fem år hela beloppet 100,000 kronor tilldelas hus¬
hållningssällskap vid behov av understöd. Jag anser icke, att
denna form är lämplig. Jag anser, att det icke är en lycklig
anordning med belopp, som komma att bli olika under olika år,
och som skola årligen rubba dessa hushållningssällskaps budgeter.
Det är bättre, att man får ett anslag något så när bestämt och Vet,
vad man har att rätta sig efter. Budgeten inom ett hushållnings¬
sällskap är i alla fall svår att uppgöra, och ändå svårare skulle
det härigenom bli.
Då jag anser, att Kungl. Maj :ts förslag är ytterligt noga
genomarbetat och bäst överensstämmer med riksdagens skrivelse
Författnings-
förslag ang.
ersättning till
landsting m. fl.
för indragna
brännvins¬
försäljnings¬
medel.
(Forte.)
Nr 50. 26
Lördagen den 8 augusti.
Författnings- ävensom bättre än de andra förslagen tillgodoser de fattigare
IrZiuninTtm hushållningssällskapen, så skall jag, herr talman, tills vidare
landstingm.fl. be att få inskränka mig till att yrka bifall till Ivungl. Maj :ts
för indragna förslag och avslag å utskottets hemställan.
brännvins-
fÖT$medti9S' Herr Wide 11: Herr talman! Det heter på sidan 7 i ut-
. skottets betänkande: »De belopp, som enligt utskottets föreva-
' 0 ■' rande förslag till fördelning skulle tillkomma de olika hushåll¬
ningssällskapen, framgå närmare av en vid utskottets utlå¬
tande fogad tabellbilaga». Detta är fullständigt oriktigt. Den
tabellbilaga, som är fogad till utskottets utlåtande, angiver
verkningarna av de bestämmelser, som herr Lindblad och hans
medreservanter föreslå, men icke verkningarna av utskottets
förslag. Utskottet har nämligen föreslagit, att till grund för
fördelningen skall läggas folkmängden enligt den senaste folk¬
räkningen. således folkmängden den 31 december 1910. Som
herrarna torde se, baserar sig emellertid denna tabell på folk¬
mängden år 1914. Räknar man med 1910 års folkmängd, kom¬
mer man till väsentligt andra siffror än de, som utskottet nu
har anfört. Det visar sig exempelvis, att för Stockholms län, som
enligt utskottet skulle få en ökning av 1,908 kronor, jämfört
med fördelningen efter nuvarande grunder, ökningen i stället
skulle stiga till 5,851 kronor, en ökning som jag för min del
måste anse vara alldeles obefogad. Däremot bliva de norrländska
länen i hög grad lidande. Norrbottens län exempelvis uppgives
av utskottet få en ökning av 1,452 kronor. Det skulle i verk¬
ligheten få en minskning av 981 kronor. För Västerbottens och
Jämtlands län uppgives en ökning av över 1,000 kronor, vilken
emellertid reduceras till ett belopp, som föga överstiger 200
kronor.
Då utskottet således uppenbarligen har saknat kännedom om
verkningarna av sitt eget förslag, skulle däri ligga tillräckligt
skäl att framställa yrkande på återremiss. Men som enligt
min uppfattning det av Kungl. Maj :t framställda förslaget inne¬
bär den lämpligaste och rättvisaste lösning av frågan, som
står att vinna, skall jag icke framställa något yrkande om
återremiss, utan jag ber, herr talman, att få yrka bifall till
Kungl. Maj :ts förslag.
Herr Odelberg: Herr talman! Det synes mig, som man
borde ha skänkt utskottet sitt erkännande för att det i en så
ömtålig fråga som denna har lyckats komma till ett så pass
enigt resultat, i det icke mer än tre personer inom utskottet
reserverat sig mot det resultat, vartill utskottet har kommit.
Det kan icke bestridas, att det är mycket svårt att få några
objektiva grunder för en fördelning av dessa 2,100,000 kronor
till de olika hushållningssällskapen, ty vilken fördelningsgrund
man än föreslår, kan man vara förvissad om att hushållnings¬
sällskapens ledamöter, och många sådana finnas i riksdagen,
Lördagen den 8 augusti.
27 Nr 50.
helst bestämma sig för det förslag, som tillför hans sällskap Författningi-
de största fördelarna. Det är just med tanke härpå, som Kungl.
Maj:t har gjort upp ett sådant förslag, som Kungl. Maj :t gjort, 'uZit7ingm.fi.
för att försöka tillfredsställa alla, men det har gått här, som för indragna
det ofta gör i dylika fall, att ingen har blivit tillfredsställd; brännvins-
Kungl, Maj:t har konstruerat upp ett helt och hållet nytt system, ^or^"Jnsr*"
som för övrigt icke bygger på vad som funnits förut, men som ™ '
bibehåller de oegentligheter, som finnas i det sätt, varpå bränn-
vinsmedlen för närvarande fördelas. Kungl. Maj:t har nämli¬
gen först föreslagit ett gemensamt grundanslag för samtliga
hushållningssällskap och har därefter gjort en uppdelning av
befolkningen inom hushållningssällskapens områden i jordbru¬
kande befolkning och övrig befolkning. Därvid har föreskrivits,
att de första fem åren hälften av vad som blir över sedan varje
hushållningssällskap fått 10,000 kronor, skulle fördelas efter
jordbrukande folkmängd och hälften efter folkmängden för öv¬
rigt. Efter fem år skulle man tillämpa en annan fördelnings-
grund, som Kungl. Maj:t konstruerat upp, nämligen 3/5 efter den
jordbrukande folkmängden och 2/5 efter den övriga folkmängden.
Jag måste verkligen fråga, om det kan vara lämpligt, att folk¬
mängden t. ex. i Göteborg eller Malmö skall få inverka på
de medel, som hushållningssällskapen få. Icke växer hushåll¬
ningssällskapets utgifter därigenom, att Göteborgs stad t. ex.
växer med 10,000 personer om året. Då Göteborgs och Bohusläns
hushållningssällskap får sina medel ökade därigenom, sker det
på bekostnad av andra hushållningssällskap, inom vilkas om¬
råden icke finnas några stora städer. Fast Kungl. Maj:t för¬
sökt tillfredsställa hushållningssällskapen, så resulterar likväl
Kungl. Maj:ts förslag däruti, att under de fem första åren nfo
hushållningssällskap få mindre än de ha efter den fördelnings-
grund, som för närvarande är rådande, och efter dessa fem år
sju hushållningssällskap få mindre än efter nuvarande fördel-
ningsgrund.
Gå vi sedan till reservanten herr Ekerot, som uppgjort ett
särskilt förslag, nämligen om fördelning efter folkmängden på
landsbygden, så finna vi, att resultatet härigenom blir ännu
mindre tillfredsställande, ty då skulle tio hushållningssällskap
bliva lidande. Herr Ekerot har begått ett mycket stort fel, då
han frånräknar invånarna i alla städer, således även i våra små¬
städer. Man kan väl icke säga annat, än att invånarna t. ex.
i Simrishamn, Sölvesborg, Falsterbo, Skanör, Kungsbacka, Fal¬
kenberg, östhammar, öregrund, Hedemora, Säter och andra små¬
städer ha betydliga fördelar av hushållningssällskapen, och att
hushållningssällskapen för dem ha ganska stora utgifter. Däre¬
mot ha hushållningssällskapen inga utgifter för sådana städer
som Göteborg, Malmö, Norrköping och Gävle. Det är därför,
som utskottet föreslagit, att såsom fördelningsgrund för dessa
belopp 2,100,000 kronor, som nu skall utgå av statsmedel i stäl¬
let för hushållningssällskapens gamla andel av brännvinsför-
Nr 5a 28
Lördagen den 8 augusti.
Författnings- säljningsmedlen, vilka numera ingå till statsverket, skulle läg-
ersättnLg^iii Sas landsbygdens invånareantal jämte invånareantalet i de stä-
landstingm.ji. der, som deltaga i landsting. Det är en gammal grund, som man
för indragna bygger på här, en grund, som förordades av hushållningssäll-
brännvins- skapens ombud vid deras sista sammanträde, då de hade denna
för‘me}de?3*' fråSa till sig remitterad. Som herrarna veta, ä,r det föreskri-
' vet för de flesta statsanslag till jordbrukets höjande, att hushåll-
0 '' ningssällskap och landsting till samma ändamål skola lämna
belopp antingen var för sig eller tillsammans. Försöker man
bryta detta sammanhang mellan hushållningssällskap och lands¬
ting, så tror jag det kan bliva ganska ödesdigert för hushåll¬
ningssällskapen. Enligt vad jag har kännedom om, lämna för
närvarande alla landets landsting, med ett enda undantag, bi¬
drag till hushållningssällskapen, uppgående till över 300,000
kronor om året.
Den fördelning, som föreslagits av utskottet, har hä,r kriti¬
serats av chefen för statistiska centralbyrån. Jag ber då att
få säga, att statistiska centralbyrån kanske får taga på sig
de fel, som till äventyrs förefinnas därvidlag. Utskottet har
hos Kungl. Maj:t begärt uppgörandet av den tabell, som bi¬
fogats utlåtandet. Som herrarna av tabellbilagan finner, ut¬
går den där meddelade beräkningen från folkmängden den 1
januari 1914. Det framgår därav, att blott fyra hushållnings¬
sällskap komma att få mindre än enligt nuvarande fördelnings-
grund, och det är just de hushållningssällskap, som inom sitt
område ha de största städerna och som mycket väl kunna tåla
vid en minskning. För att emellertid denna minskning icke skall
bliva så stor eller så svårt kännbar för dem, har utsköttet före¬
slagit, att blott 2,000,000 kronor nu skulle få fördelas efter
folkmängden och 100,000 kronor skulle reserveras och överläm¬
nas till Kungl. Maj:t för att användas till att mildra över¬
gången för de hushållningssällskap, som göra störa förluster,
ävensom lämna anslag till sådana hushållningssällskap, som ex¬
empelvis Gottlands läns, vilka möjligen kunna behöva något
större anslag. Jag ber att tills vidare få yrka bifall till ut¬
skottets förslag, vinref jag av alla dem, som framkommit —
och det är många, såsom man finner av Kungl. Majrts propo¬
sition — anser vara det rättvisaste.
Herr statsrådet friherre Beck-Friis: Herr vice talman,
mina herrar! Då Kungl. Maj :t förra året framlade proposition
angående ersättning till landsting och hushållningssällskap för
de då indragna brännvinsförsäljningsmedlen, föreslog Kungl.
Maj :t, att fördelningen av sådana medel skulle fortfarande som
hittills beräknas efter folkmängden inom hushållningssällska¬
pens områden. Samtidigt väcktes i riksdagen tre motioner, av
vilka två utmynnade i, att varje hushållningssällskap skulle
få ett visst grundbelopp sig tilldelat, och att därefter återstoden
skulle fördelas efter folkmängden, under det i den tredje motio-
Lördagen den 8 augusti.
29 Nr 50.
nen föreslogs, att dessa medel skulle fördelas efter den med jord¬
bruk, boskapsskötsel och fiske sysselsatta befolkningen. Riks¬
dagen ville emellertid icke direkt uttala sig för någon fördel-
ningsgrund, utan hemställde, att frågan ånyo skulle prövas och!
förslag framläggas till detta års riksdag, varvid som riksda¬
gens önskan särskilt uttalades, att man såvitt möjligt skulle
erhålla en jämn och mjuk övergång från de gamla till de nya
förhållandena.
Hushållningssällskapens ombud hade vid sitt senaste sam¬
manträde denna fråga under prövning. Där framlades av leda¬
moten av denna kammare greve Hugo Hamilton, ett förslag att
man skulle utgå från hela folkmängden inom ett hushållnings¬
sällskaps område, under det ett annat av hushållningssällskapens
ombud, även han ledamot av denna kammare, herr Aaby Ericsson,
föreslog, att endast landsbefolkningen skulle läggas till grund
för beräkningen. När dessa två motioner ställdes mot varandra,
samlade greve Hamiltons förslag 12 och herr Ericssons 11 röster.
Således visade det sig, att åsikterna voro ganska delade bland om¬
buden. Slutligen enade sig hushållningssällskapens ombud om att
befolkningen på landsbygden och i de städer, som deltaga i lands¬
ting, skulle läggas till grund vid beräkningen. De förordade
således den ändringen, att de städer, som välja ledamöter till
riksdagens första kammare, icke längre skulle få medräknas.
Mot detta ombudens förslag ha åtskilliga hushållningssällskap in¬
lämnat sina erinringar. Göteborgs- och Bohus läns hushållnings¬
sällskap har visat, att om ett sådant förslag ginge igenom,
detsamma skulle förlora 44 Va procent av sina nuvarande in¬
komster, vilket naturligtvis är en kolossal rubbning. Östergöt¬
lands läns hushållningssällskap har meddelat, att det skulle
förlora 22 procent, Gottlands läns hushållningssällskap förkla¬
rar, att det skulle få så litet medel på detta sätt, att det omöjli¬
gen skulle kunna reda sig, och har inkommit till Kungl. Maj :t
med begäran, att det måtte få 50,000 kronor, oberoende av vil¬
ken fördelningsgrunden än kommer att bli. Dessa hushållnings¬
sällskap, som sett sin ekonomi hotad genom ombudens förslag,
ha särskilt kommit in med begäran, att om något för dem så ödes¬
digert beslut skulle bli fastställt, övergången måtte bli mycket
lång, minst tio år. Lantbruksstyrelsen har sedermera icke endast
prövat dessa förslag, utan uppgjort många andra förslag till
fördelningsgrund. Lantbruksstyrelsen har därvid funnit, att vad
särskilt Gottland angår det är nödvändigt att för detta län
fastslå ett minimibelopp, och har kommit till det resultatet, att
50,000 kronor, som av gottlänningarna begärts, är väl mycket,
men att 35,000 kronor borde garanteras.
Utskottet har emellertid bestämt sig för en fördelningsgrund
efter folkmängden på landsbygden och i de städer, som deltaga
i landsting, men har vidtagit den ändringen emot vad hushåll¬
ningssällskapens ombud tänkte sig, att det föreslagit avsättan¬
de av ett visst belopp, nämligen 100,000 kronor, som Kungl.
Författning s-
förslag ang.
ersättning till
landsting m. fl.
för indragna
brännvins-
försäljning s-
medel.
(Forts.)
Nr 50. 30
Lördagen den 8 augusti.
Författnings- Maj :t skulle få disponera för utjämningar, och om jag uppfat-
ersättnin^tiil^^ ^skottets uttalande rätt, skulle man först lämna dessa
landstingm. fl. Feimingar till de hushållningssällskap, som nu mista så mycket,
för indragna på grund av att de största städerna icke skulle medtagas vid
brännvins- beräkningen. Denna utjämningssumma skulle minskas med 1/s
fÖrmedd9S' om åreU oc^ sedan tyckes utskottet mena, att dessa pengar skulle
“e *' lämnas till svagare hushållningssällskap, som på detta sätt skulle
' 0 ‘ få en förstärkning i sin kassa. Fortsätter man utskottets tanke¬
gång, måste man emellertid inse, att så snart en stad tillväxt så,
att den får välja ledamot av riksdagens första kammare, detta
kommer att avsevärt inverka på storleken av det belopp, som
tilldelas länets hushållningssällskap. Jag har tagit reda på, vilka
städer, som om jag så får säga, sta närmast i tur, d. v. s.kunna
anses först komma att tillväxa så, att de få välja ledamot
av denna kammare, och har därvid funnit, att Hälsingborg torde
vara den första och Örebro den därnäst, varefter komma andra
städer, som äro så stora, att man kan tänka sig, att de förr
eller senare, inom överskådlig tid, skola följa efter: Eskilstuna,
Jönköping, Karlskrona, Uppsala, Borås och eventuellt Sundsvall.
Men det är icke nog med den inverkan på beräkningen, som
städernas egen tillväxt har. Vi måste även tänka på någonting
annat, som numera står på dagordningen, nämligen frågan om
inkorporeringar med städerna. Därigenom skulle folkmängden
frånräknas icke endast i dessa städer, utan även i de socknar,
som bli inkorporerade med städerna. Då få vi antaga, att de
av utskottet föreslagna 100,000 kronor skola användas till ut¬
jämning för att motverka den minskning, som uppstår i veder¬
börande hushållningssällskaps inkomster, och på detta sätt skulle
det, såvitt jag kan finna, komma att bli ett ständigt övergångs-
förhållande, och dessa pengar kunde aldrig påräknas av något
behövande hushållningssällskap, utan skulle ständigt få anli¬
tas i vederlagssyfte.
Då Kungl. Maj :t skulle överväga, vilket förslag borde för
riksdagen främläggas, så var givetvis det första man tänkte på:
vad har riksdagen skrivit? Jo, riksdagen har skrivit, att över¬
gången bör bli så mjuk som möjligt, och således böra inga
våldsamma omläggningar för något hushållningssällskap före¬
komma. Vidare frågar man sig: vad är hushållningssällskapens
ändamål? Detta är enligt de år 1910 fastställda stadgarna att
befrämja jordbruket och därtill hörande binäringar ävensom fis¬
ket. Under sådana omständigheter bör man givetvis taga så stor
hänsyn till dessa näringar som möjligt, men om man bestämde
fördelningsgrunden helt och hållet efter den befolkning, som
sysslar 'med dessa näringar, skulle man å andra sidan alldeles
frångå riksdagens önskan. Jag anser således, att det var nöd¬
vändigt att tillämpa den princip, som härflyter av hushållnings¬
sällskapens ändamål, men icke genast taga steget fullt ut. Kungl.
Maj :t har därför föreslagit, att halva beloppet skall fördelas efter
den med jordbruk och fiske sysselsatta befolkningen, under det
Lördagen den 8 angnsti. 31
andra hälften skall fördelas efter den återstående befolkningen
inom hushållningssällskapens områden. Som bekant är i regeln
den övriga befolkningen större än den med jordbruk och fiske
sysselsatta, och således har per individ den sistnämnda delen av
befolkningen större inflytande på medlens fördelning än den övri¬
ga. Vid en sådan fördelning, med hälften av beloppet beräknad
efter vardera av befolkningsgrupperna, komma visserligen några
hushållningssällskap, särskilt Malmöhus läns och Göteborgs och
Bohus läns, att träffas rätt hårt, men dock icke på långt när så
hårt som enligt utskottets förslag. Kungl. Maj :t har dock tänkt
sig, att efter fem år man skulle taga ytterligare ett steg på den
väg, som Kungl. Maj :t har ansett riktig, och beräkna sextio pro¬
cent efter den lantbrukande och med fiske sysselsatta befolkningen
och fyrtio procent efter den övriga. Hushållningssällskapen
få sålunda, se, hur det ställer sig för dem under tio år framåt.
För de största hushållningssällskapen minskas visserligen inkoms¬
terna något, men de ha tid att inrätta sig därefter; för åtskilliga
av de övriga stiga inkomsterna i motsvarande jprad. När vi
sedan komma till år 1924, kan riksdagen ånyo pröva, huruvida
det är skäl att gå ett steg till på samma väg och' beräkna t. ex.
75 procent efter den lantbrukande befolkningen och 25 procent
efter den övriga, men kanske det då skall visa sig, att den för¬
delning Kungl. Maj :t föreslagit att inträda år 1920 varit väl av¬
vägd.
Jag har sett, att en del norrlandsrepresentanter i tidningarna
beklagat sig över att Norrland icke skulle bli så väl tillgodosett,
som önskligt vore. Jag ber därför att få påminna om att det
är en hel del anslag, som riksdagen beviljat 'för jordbruksändamål,
vilka skola komma särskilt Norrland till godo. — Jag ber att få
påminna om vandringsrättare, premieringen av vissa odlingsföre-
jföretag m. m. — och det visar sig, att Norrland och Dalarna,', av
dessa medel hava avsevärt högre inkomster än det övriga landet.
För de övriga länen rör det sig om '27, 30 och för somliga t. o. m.
blott 16 öre per invånare, under det i Jämtland dylika bidrag ut¬
gå med 50 öre, i Västerbotten med 40 öre och i Norrbotten
med 70 öre per invånare. Lägger man till siffrorna från den
nu föreslagna fördelningen, visar det sig emellertid, att för¬
månerna på det hela ställa sig ganska jämt.
Såvitt det varit fnig möjligt, har jag nu sökt noggrannt ge¬
nomgå först vad riksdagen skrivit och uttalat såsom sitt önske¬
mål rörande denna sak, sedan vad hushållningssällskapens om¬
bud och hushållningssällskapen själva uttalat som sina önskningar
samt slutligen alla de verkställda utredningarna, och det är min
bestämda uppfattning, att det af Kungl. Maj :t framlagda försla¬
get är det, som närmast fyller de olika kraven, samt att det är be¬
tydligt bättre än utskottets, ty med Kungl. Maj :ts förslag gå vi
in på en såsom riktig ansedd princip och kunna taga steg för steg
på denna väg utan att någonsin behöva giva hushållningssällska-
Nr 50.
Författningi¬
för slag ang.
ersättning til}\
landsting m.fl>
för indragna
brännvins-
försäljnings-
medel.
(Forts.)
Nr 50. 32
Lördagen den 8 augusti.
Författning s-
förslag ang.
ersättning till
landsting m.Ji.
för indragna
brännvins-
fÖl'sälj nys¬
medel.
(Forts.)
pen en sådan rubbning i deras ekonomi, att de icke skola kunna
rätta sina krav efter vad de komma att få.
På grund av vad jag nu sökt framhålla anhåller jag, herr
talman, att få yrka bifall till Kungl. Maj :ts förslag.
Herr Ekelund: Det är givet att då det gäller att bestämma
fördelningen av det belopp, som riksdagen anslagit till de olika
hushållningssällskapen såsom ersättning för mistade bränn vins-
medel, vill man gärna gorå denna fördelning på sådant sätt,
att den blir så rättvis och tillfredsställande som möjligt. Här
hava vi att välja mellan tre olika förslag, Kungl. Maj:ts för¬
slag, utskottets förslag och så ett förslag, som föreligger genom
herr Ekerots reservation. Enligt mitt förmenande är det egent¬
ligen intet av dessa, som är rättvist och fullt tillfredsställande.
Enligt min mening skulle det hava varit rättvist, att varje hus¬
hållningssällskap fått åtnjuta så stor del av det av riksdagen
beviljade anslaget, som skulle tillkomma varje hushållningssäll¬
skap i proportion till den andel av brännvinsförsäljningsmedlen
som förut tillkommit hushållningssällskapet. Men något sådant
förslag föreligger icke, och därför är det icke lönt att tala därom.
Nu anser utskottet, att dess förslag är något synnerligen rätt¬
vist och bra, men jag kan icke finna, att utskottet egentligen
förebragt något hållbart skäl för sitt förslag. Det är visserligen
så, att detta förslag för med sig ganska små eller de minsta möj¬
liga rubbningar i de olika hushållningssällskapens inkomster för
närvarande. Men det är väl ganska antagligt att, såsom herr
statsrådet påpekade, en och annan stad kommer att utgå ur
vederbörande landstingsområde, och då följer härmed med den
beräkningsgrund som utskottet tillämpat, att det hushållnings¬
sällskap som befinner sig inom det landstingsområde, ur vilket
staden utgått, kommer att underkastas högst betydande minsk¬
ning i sina inkomster. Jag har sett en beräkning, som jag tror
vara riktig, att om Uppsala och Karlskrona skulle komma att
utgå ,ur sina landstingsområden, skulle det föra med sig, att för
respektive Uppsala och Blekinge läns hushållningssällskap minsk¬
ning i inkomster skulle ske med en fjärdedel därav, utan att
dessa hushållningssällskap kunna hava den ringaste utsikt att
få ersättning härför, och alldeles givet är att en så väsentlig
minksning i inkomster avsevärt skall inverka på dessa hushåll¬
ningssällskaps förmåga att fullfölja den verksamhet, de förut
utövat.
Då jag icke kan finna annat, än att det av Kungl. Maj:t fram¬
lagda förslaget är ägnat att föra med sig minsta möjliga rubb¬
ning i hushållningssällskapens ekonomi i stort sett och att i
varje fall den rubbning i inkomster, som med nödvändighet nu
kommer att äga rum för vissa hushållningssällskap enligt Kungl.
Maj:ts förslag kommer att ske, på möjligast mjuka sätt och
således vålla dessa hushållningssällskap minsta möjliga avbräck
i deras verksamhet, kan jag icke se annat än att det skulle vara
Lördagen den 8 augusti.
33 Kr 50.
lämpligast och bäst och för hushållningssällskapen i allmänhet Fårfattnmga-
nyttigast, om riksdagen bifaller Kungl. Maj:ts förslag .
Herr ,Odelberg nämnde, att det vore ganska svart att se P& landsting m.ji.
denna sak fullt objektivt. Ja, jag giver honom rätt däri, ty det fgr indragna
ligger i sakens natur, att de ledamöter av hushållningssällska- brännvim-
pen, som befinna sig i riksdagen, skola hava största intresse för försäljnings-
det ^hushållningssällskap till vilket de höra. Det är en mänsklig r^e“L\
svaghet att ett sådant förhållande äger rum, men man bör också 1 or ''
räkna med att sådan finnes. Vill man bjuda till att handla så
objektivt sota möjligt i denna fråga, synes mig att man gör det,
om man ställer sig på Kungl. Maj:ts förslag, och det ä,r just
därför att jag vill försöka se saken objektivt och handla objek¬
tiv!, som jag ber att få yrka bifall till Kungl. Maj:ts förslag.
Herr L i n d b 1 a d, Ernst: Herr talman! Såsom en föregående
talare, herr Odelberg, redan framhållit, har utskottet i huvudsak va¬
rit ense om sitt förslag, det är blott tre reservanter som gå fram med
tvenne olika förslag och skilt sig från utskottets i övrigt samfällt
uttalade mening, som också överensstämmer med vad hushållnings¬
sällskapens ombud föreslagit. Då man kan antaga, att såväl hus¬
hållningssällskapens ombud ingående prövat förslaget som även att
utskottet ägnat däråt avsevärd tid och uppmärksamhet, så får man väl
tro, att frågan är grundligt utredd. Vi hörde visserligen nyss, att
herr statsrådet framhöll fördelarna av och yrkade bifall till Kungl.
Maj:ts förslag, men när nu utskottet funnit den utvägen att låta för¬
delning ske av själva huvudposten, 2,000,000 kronor, men därjämte
behålla 100,000 kr. för att av Kungl. Maj:t utdelas till de hushåll¬
ningssällskap som därav kunna bliva mest i behov, förefaller det mig
som om även nuvarande och alla kommande regeringar skulle vara
nöjda med detta förtroendevotum, som gives dem av riksdagen atl
ännu bättre och klokare göra utjämningen än som här föreslagits. Ty
det får man väl säga, skall fördelning ske ovillkorligt efter en be¬
stämd grund och skall man fastlåsa fördelningen av hela beloppet,
kan utjämning icke ske så jämt och med full hänsyn till olika för¬
hållanden, som om Kungl. Maj:t har ett belopp att dela ut efter
sig företeende omständigheter. Om man ser på den tabell, som är
bifogad utskottets utlåtande, är fördelningen enligt utskottets eller
rättare mitt förslag så pass jämn, att det endast är de hushållnings¬
sällskap, däri hittills ingått större städer vilka hädanefter icke skulle
deltaga i landsting, som få minskning i sina inkomster under det alla
andra få ökning. Man får även tillfälle att till Gottlands och Ble¬
kinge läns hushållningssällskap lämna av dem begärda tillökningar,
ty dessa hava utgifter, som tynga varje hushållningssällskap, och de¬
ras inkomster räcka icke till att bestrida vissa grundutgifter, som all¬
tid följa hushållningssällskapen och som icke minskas med folkmäng¬
den.
Nu har herr Widell framhållit, att den exemplifikation, som är
gjord på sidan 10, hänför sig t ill den av mig jämte tre andra leda¬
möter i utskottet avgivna reservationen. Det är blott en liten detalj,
Första kammarens protokoll vid senare riksdagen 1914. Nr 50. 3
Nr 50. 34
Lördagen den 8 augusti.
Författnings-
förslag ang.
ersättning till
landsting m. fl.
för indragna
brännvins¬
fat'säljning s-
medel.
(Forts.)
vari vi gått isär från utskottet. Vi anse, att när man icke längre vill
såsom Kungi. Maj:t föreslå en fördelning efter vissa yrkesgrupper
utan tager precis samma fördelningsgrund som gäller för landstings-
medlen — de brännvinsförsäljningsmedel som hittills tillfallit lands¬
tingen —, kan man fördela hushållningssällskapens medel här på
samma sätt som landstingsbidragen. Det finnes icke någon särskild
anledning att här taga 10-årsperioder och grunda fördelningen på eu
då skeende folkräkning. Herr Widell har framhållit, att ett fel in¬
smugit sig i beräkningen för utskottets förslag, men när man i stäl¬
let finner att den överensstämmer med den reservation som är av¬
given av fyra utskottsledamöter, kan man ju begagna den härtill och
känna sig ganska lugn. Enligt mitt förmenande kommer i fram¬
tiden icke synnerligen stora hopp att ske i folkmängdssiffran, ty vi
förstå väl, att folkmängden icke kommer att höja sig eller sjunka
med stora språng; endast den omständigheten, att en stad utträder
ur landstingsområdet, kan då åstadkomma stora förskjutningar.
Örebro län t. ex. bär på grund av den stora folkmängden i Öre¬
bro stad fått en ganska hög dividend, och detta har släpat med så
länge att länet haft rundlig fördel därav. Det är då icke skäl att
uppskjuta den nya fördelningen en hel 20-årsperiod, utan man bör
taga följden av stadens utgång ur landstingsområdet och göra ny
fördelning så snart lämpligen ske kan. Även Södermanlands län
drabbas i sinom tid härav, då Eskilstuna utträder. För att emeller¬
tid icke göra fördelningen alltför ojämn, kan Kungl. Maj :t med det
särskilda beloppet 100,000 kr. vidtaga lämpliga utjämningar.
Jag tror, att utskottet verkligen så noga studerat saken, att
man lugnt kan gå med på förslaget, då man nu reservationsvis på¬
yrkar fördelning årligen, precis såsom det sker med landstingens
bidrag av brännvinsförsäljningsmedlen. Jag får därför yrka bifall
till den av mig m. fl. avgivna reservationen och för övrigt bifall
till utskottets förslag.
Herr Widell: Herr Odelberg förklarade att ansvaret för
den oriktighet, som insmugit sig i utskottets betänkande, vilar
på statistiska centralbyrån. Men så är icke förhållandet. Ut¬
skottet har begärt en beräkning grundad på folkmängden den 1
januari 1914, och denna beräkning har statistiska byrån lämnat.
Utskottet har icke begärt någon beräkning för den 31 december
1910 och statistiska byrån har således icke haft anledning att
lämna någon sådan.
Herr Odelberg: Det torde vara tämligen uppenbart, att
utskottet menat att folkmängden den 1 januari 1914, skulle an¬
vändas som fördelningsgrund och gälla i tio år. Olyckligtvis
har i författningsförslaget använts ordet folkräkning, vilket på.
det statistiska språket lär betyda folkmängden den 1 januari
1910. Det synes mig, att den ärade talare, som gjorde anmärk¬
ningen, under sådana förhållanden bort hava begärt återremiss
till utskottet av ärendet. Då en återremiss emellertid icke är
Lördagen den 8 augusti.
35 Jfr SO.
lämplig och skulle trassla ihop frågan eftersom andra kammaren
antagligen icke fattar liknande beslut, skall jag i stället be att
få yrka bifall till utskottets förslag med den ändring i det¬
samma, som föreslagits av reservanten från första kammaren
herr Lindblad. I hans reservation heter det: »Till grund för
fördelningen skall läggas folkmängden vid början av det år.,
då fördelningen äger rum». Förslaget skiljer sig från utskottets
så, att fördelningen enligt detta senare skulle stå i 10 år, men
reservanterna vilja, att den skall ske årligen, och det kan ju
hava fog för sig då fördelning av brännvinsförsäljningsmedel
hittills skett efter folkmängden varje år. Jag får således yrka
bifall till herr Lindblads reservation.
Jag undrar, om någon av herrarna kunnat övertygas av
herr statsrådets anförande om nödvändigheten och behovet av att-
de stora städernas, d. v. s. de, som ej deltaga i landsting, folk-
mängdssiffra bör få inverka på hushållningssällskapens anslags-
belopp, vare sig beräkningen sker efter den ena eller andra av
Kungl. Maj :t föreslagna grunden.
Herr statsrådet sade också att riksdagen skrivit och begärt
att rubbningarna skulle bliva så små som möjligt. Det är vis¬
serligen sant, men riksdagen begärde också, att de orättvisor,
som nu aro rådande, skulle avlägsnas. Jag undrar, om icke
i detta senare avseende utskottets förslag står framför Kungl,
Maj :ts, då blott fyra hushållningssällskap komma att bliva li¬
dande. Herr statsrådet räknade upp, huru stor procent av in¬
komsten dessa fyra hushållningssällskap komma att gå förlustiga.
Jag frågar, om icke vissa av dessa sällskap kunna tåla
vid att man tager från dem något av deras inkomster. Enligt
uppgifter för tre års perioden 1909—1911, de tre sista år, för
vilka siffror finnas i trycket tillgängliga, ha inkomsterna över¬
stigit utgifterna med följande belopp för hushållningssällska¬
pen i Östergötlands län med 55,000 kr., i Malmöhus län med
112,000 kr., i Göteborgs-Bohuslän 100,000 kr. och Gävleborgs
län med 127,000 kr. Jag har i dag varit uppe i lantbruksstyrel-
sen för att även erhålla 1912 års siffror, och därav framgår att
Östergötlands hushållningssällskap under 1912 haft 46,151 kr.
mer inkomster än utgifter, Malmöhus läns 49,886 kr., Göteborgs-
Bohusläns 50,613 kr. och Gävleborgs läns 66,336 kr. Jag frå¬
gar, om vid sådant förhållande man icke kan anse, att dessa
hushållningssällskap kunna tåla vid en liten reduktion i sina
inkomster eller om det är lämpligt att de stora städernas invå¬
nareantal fortfarande skola räknas med, då det gäller att be¬
stämma hushållningssällskapens andelar i dessa 2,100,000 kr.
Herr statsrådet har visserligen opponerat sig emot lämplig¬
heten av att 100,000 kr. ställas till Kungl. Maj :ts disposition.
Jag tror dock, att det varit ett lyckligt funnet grepp av utskottet
att sätta Kungl. Maj :t i stånd att härigenom utjämna de olik¬
heter som möjligen kunna uppkomma, övergången kan för de
fyra nyssnämnda hushållningssällskapen mildras på detta sätt.
Författnings-
förslag ang.
ersättning till
landsting m. fl.
för indragna
brännvins-
för säljning s-
medel.
(Forte.)
Nr 50. 36
Lördagen den 8 augusti.
Författning s-
förslag ang.
ersättning till
landsting m. Jl.
för indragna
brännvins-
försäljnings-
medel.
(Forts.)
och Gottlands hushållningssällskap kan även soulageras genom
anslag från dessa 100,000 kr. Herr statsrådet talade även om
det i framtiden ofta inträffande utträdet av större städer från
deltagande i landstingen, och då kan det även vara bra för
Kungl. Maj :t att hava dessa 100,000 kr. för att till en början
understödja de hushållningssällskap, som därvid bleve lidande.
För min del kan jag icke se någon objektiv grund, varför
vi skulle taga Kungl. Maj :ts förslag. Det är uppkonstruerat
från början till slut för att göra övergången smakligare. Det
visar sig, att enligt Kungl. Maj :ts förslag 9 olika hushållnings¬
sällskap skulle genom detsamma få minskning i sina inkomster.
Jag kan icke tänka mig, att andra kammaren går med på Kungl.
Maj :ts förslag. Jag vet icke vad beslut där kommer att fattas
— man håller även där på att diskutera frågan.
Såsom jag sade i början av mitt anförande, frånträder jag
mitt första yrkande och yrkar bifall till den av herr Lindblad
avgivna reservation.
Greve Wachtmeister Axel: Jag ber att få göra en liten
justering i ett yttrande av herr Lindblad i så måtto, att Blekinge
läns hushållningssällskap aldrig begärt någon tillökning i den
summa som enligt fördelningsgrunden tillkommer detsamma.
Det är endast Gottlands läns hushållningssällskap, som framställt
en sådan begäran. Men i övrigt ber jag att få yrka bifall till
herr Lindblads reservation.
Jag begärde egentligen ordet för att säga, att riksdagen
begärt ändring med avseende å den rådande indelningsgrunden,
som den icke tycker är bra som den är. Man vet nu icke vad
andra kammaren kommer att fatta för. beslut, men mänskligt
att döma kommer andra kammaren att bifalla antingen utskottets
förslag eller herr Lindblads m. fl. reservation. Skulle då första
kammaren bifalla Kungl. Maj:ts förslag, blir naturligtvis resul¬
tatet att förhållandet blir såsom det är, men det ojämförligt stör¬
sta flertalet av denna kammares ledamöter skulle nog icke vara
tillfredsställt därmed, och jag tillåter mig därför yrka bifall till
herr Lindblads reservation.
Friherre Hermelin: Herr talman, mina herrar! Så vitt
jag kunnat fatta, skulle det förnämsta skälet mot Kungl. Maj :ts
förslag vara, att det vore i ytterlig grad uppkonstruerat. Ja,
man må hava vilken uppfattning som helst om huru konstruk¬
tionen borde vara, men utan tvivel bör konstruktionen göras så,
att den är på alla punkter hållbar och, så vitt jag kan finna, har
Kungl. Maj:t lyckats härutinnan. Kungl. Maj :t har, bland annat,
sett till att över hela linjen bandet mellan land och stad icke rubbas.
Herr Odelberg sade nyss: kan någon människa förstå nöd¬
vändigheten av att dessa stora städer skola på något sätt vara
avgörande vid fördelningen av hushållningssällskapens medel ?
Ja, då vill jagt å andra sidan såga att, öm dessa stora städer undan-
Lördagen den 8 augusti.
37 Jir 50.
dragas beräkningsgrunden för de andelar, som hushållnings- Författnings-
säll skapen skola ha, komma i samma stund dessa stora städers
jordområden, som med dem äro inkorporerade, hela socknar, landsting m. fl-
med all sannolikhet undandragas den verksamhet, som för hushåll- för indragna
ningssällskapen finnes anvisad. Herr Odelberg kan visserligen brännvins-
peka på Brännkyrka församling, men vi skola komma ihåg, att fönaljnmgs-
Brännkyrka numera icke hör till något särskilt län utan till e •
Stockholms stad och Stockholms överståthållareämbete, i mot- ( or •'
sats till vad förhållandet bliver exempelvis med Göteborg och
Malmö, ja i framtiden med Hälsingborg och Eskilstuna, som
ehuru tillhörande respektive län genom utskottets förslag går
från hushållningssällskapens verksamhet och alltså icke komma
i åtnjutande av de fördelar, som hushållningssällskapen bjuda,
och detta kan väl icke vara meningen. Kungl. Maj :t går ju
så långt, att Kungl. Maj :t säger, att landsbygden bör hava av¬
görande betydelse, och när reformen är genomförd, skola endast
av stadens befolkning läggas till grund för beräkningen.
Kungl. Maj :t har bibehållet bandet mellan stad och land, och
det bandet vilja vi, mina herrar, väl icke vara med om att slita,
även om städerna skulle vara så stora som helst. Därför kan
jag ansluta mig till de reservanternas framställning, som yrkar
bifall till Kungl. Maj :ts förslag.
Herr Holmquist: Den siste ärade talaren yttrade, att det
av Kungl. Ma.j:t framlagda förslaget är konstruerat så, att det är
hållbart på alla punkter. Jag för min del kan icke instämma i
det lovordet. Den, som varit med vid de olika tillfällen, då det
föreliggande förhållandet diskuterades i intresserade kretsar, särskilt
vid hushållningssällskapens gemensamma sammanträden, _ den har
det bestämda intrycket, att förhållandena, sådana de hittills varit,
hava varit ohållbara. Man behöver ju endast se på förhållandena,
då det gäller Göteborgs och Bohus län, som skulle komma att lida
en minskning av bortåt 70,000 kronor, för att finna att Sveriges
andra storstad har utan all fråga tillfört det hushållningssällska¬
pet en så betydligt större andel i understödsmedel, än som rätte¬
ligen bort tillkomma detsamma, att det egentligen överskrider det
rent normalas gräns. Kär man går till Kungl. Maj:ts förslag och
finner, att i dessa förhållanden någon väsentlig förändring icke
inträtt, har man då icke rätt att säga, att de gamla anmärkningarna
mot den hittills gällande fördelningen, de kvarstå med väsentligen
samma styrka, även då det gäller Kungl. Maj:ts förslag?
Den siste ärade talaren yttrade, att man icke borde vidtaga
eu åtgärd, som skulle komma bandet mellan land och stad att brista.
Jag kan icke förstå, att den synpunkten kan läggas på förelig¬
gande fråga. Det är ju icke alls meningen, att de efter andra
grunder utdelade medlen till hushållningssällskapen skola tagas från
do socknar, som läggas till eu stad. utan det är bara meningen, afl
hushållningssällskapen icke på grund därav att storstäder ligga in¬
om deras områden skola komma i åtnjutande av större medelsbelopp.
\r SO, 38
Lördagen den 8 augusti.
Författnings- än som rätteligen borde den korporationen tillkomma. Att taga från
erlättlingnm sa<lant hushållningssällskap möjligheten att utöva en välgörande
landsting m. fl. verksamhet inom de till staden lagda socknarna kan val icke komma
för indragna i fråga.
forsåiZir' Det y^trades ^lar av den första talaren, herr Aaby Ericsson.
''‘'medel93- man borde taga det förslag, som med största gagn kunde genom¬
förts') ^öras u*an f°r stora rubbningar. Jag kan icke finna annat än att
av alla de förslag, som här föreligga till prövning, är utskottets
förslag sådant, att det i det fallet ovillkorligen tager priset. Detta
förslag, grundligt genomtänkt som det är, råder bot för alla de miss¬
förhållanden, som hittills ägt rum. Det skänker dessa medel efter
en beräkningsgrund som gör, att de komma det svenska jordbruket
och dess binäringar till godo, och de skänkas under sådana former,
att någon stor rubbning icke omedelbart inträder. Genom det be¬
lopp av 100,000 kronor, som skulle utgå, såsom det heter, »dels i
första hand till understöd åt hushållningssällskap, som på grund av
svag ekonomisk ställning eller eljest därav särskilt äro i behov, men
dels ock i syfte att mildra övergången för de hushållningssällskap,
som genom den nya fördelningsgrunden skulle komma att lida av¬
sevärd minskning i sina inkomster», är det sörjt för att en sådan
övergång blir av en ganska mjuk och mild natur.
Nu har det sagts här: huru skall det gå när nya städer till följd
av utvecklingens gång icke vidare deltaga i landstingsvalen och så¬
ledes uppnå den självständighet, som sådana städer åtnjuta? Det är
naturligt, att det vore en motsägelse i hela förslagets grund att låta
dessa städer stå kvar och suga till sig medel för hushållningssäll¬
skapen, då det just är på, grund av de gamla, i samma läge va¬
rande städerna, som man måste ändra taktik. På grund av att de
gamla större städernas läge måste ändra de ekonomiska förhållandena,
är det klart att, när sådana förhållanden inträda i framtiden med
hänsyn till andra städer som växt till i storlek, det måste medföra
samma effekt. Det tycker jag är en fullt naturlig konsekvens.
Då jag icke kan finna annat, än att utskottets förslag, som på
hushållningssällskapens ombudsmöte tillvann sig allmänt erkännan¬
de, framkommit med så stora och bärande synpunkter, att de för
visso böra av denna kammare uppskattas, tillåter jag mig yrka bifall
till detta förslag, ehuru jag å andra sidan icke finner olämpligt,
att den förändring, som herr Odelberg ifrågasatte, möjligen bör
vinna avseende. Tills vidare ber jag att få framställa yrkande på
bifall till utskottets förslag.
Herr E r i cs s o n, Aaby: En ärad talare på Söder mani ands-
länsbänken sade, att man lyckats ena sig på hushållningssällska¬
pens ombudsmöte. Den ärade talaren har just icke stora preten¬
tioner på enighet, då det i det fallet stod 12 röster mot 11.
Vidare sade han, att- man inom utskottet noga studerat detta
förslag. Ja, det vill jag inte förneka. Det har varit föremål för
mycket dryftande, men det bevisar bara sanningen av den gamla
satsen, att förslag, som komma från enskild motionär eller ut-
Lördagen den 8 augusti.
39 Nr 50.
arbetats under den brådska, som alltid råder vid utskottsbe¬
handling, lätt ha förmåga att vid sig fästa och föra med sig en
del fel.
En ärad talare på Göteborgsbänken, chefen för statistiska
centralbyrån, påpekade, att sådana fel vidlåda utskottets för¬
slag, som nu framkommit. Jag tror därför, att den som är tvek¬
sam i frågan och vill stå på den säkra sidan, bör ställa sig på
Kungl. Maj:ts förslag, ty det förslaget är genomarbetat i varje
•detalj, och när man här hör, hur en medlem av utskottet i
dag lämnat sitt eget yrkande och ställt sig på reservanternas, på
grund av det fel som insmugit sig i utskottets utlåtande, kan
det lätt hända, att även andra saker blivit förbisedda. Det kan
knappt tänkas i fråga om Kungd. Maj:ts förslag.
Nu yttrade en talare på Blekingelänsbänken att, om vi toge
Kungl. Maj:ts förslag och andra kammaren toge utskottets för¬
slag, vi därigenom skulle komma att stanna vid samma förhål¬
lande, där vi nu äro med avseende på medlens fördelning. Jag
tror nog, att det är tänkbart, att man åtminstone skulle kunna
göra en sammanjämnkning mellan dessa båda förslag. Gemen¬
sam votering tror jag icke skulle gå för sig i frågan, men däre¬
mot som sagt möjligen en sammanjämnkning. I värsta fall bleve
det bara ett års uppskov, och därigenom förekommes, att vi
fastslå genom avsättandet av dessa 100,000 kronor, att det blir
bland hushållningssällskapen dels ett vacklande fram och till¬
baka i beräkningarna på om städer komma till och landskommu¬
ner komma från dels ett ständigt jäkt, i det hushållningssäll¬
skapen vart och ett för sig söka framhålla, att det bäst behöver
pengar och därför söker komma i åtnjutande av någon del av de
100,000 kronorna. Genom att taga Kungl. Maj:ts förslag komma vi
i lugna och jämna förhållanden.
Herr Holmquist har sagt, att han icke förstod friherre
Hermelins yttrande, att, därföre att en kommun icke skulle
räknas med vid medlens fördelning, skulle den gå miste om för¬
månen att tillgodonjuta förmåner från ortens hushållningssäll¬
skap. Det kan väl hända, att han icke gjorde. Men det är alldeles
säkert att det skulle gå så med de störa städerna och de med
dem inkorporerade kommunerna; och det var med dem friherre
Hermelin sysselsatte sig. Det är ju givet, att intresset för dem
blir mindre, när de icke draga sitt strå till stacken.
På grund av vad jag haft åran anföra beder jag att få vid¬
hålla mitt yrkande på bifall till Kungl. Maj:ts förslag.
Herr Odelberg: Nu nar herr Aaby Ericsson yrkat bi¬
fall till Kung!. Maj:ts förslag såsom varande väl genomtänkt,
då utskottets förslag däremot skulle lida av en del brister.
Utskottets förslag är icke så vidlyftigt, att det behövs så myc¬
ken genomläsning för att so, att så ej är förhållandet. Det
begångna felet består däruti att ordet »folkräkning» begagnats
i stället för »folkmängden i början av 1914». Därför har jag
Författnings-
förslag ang.
ersättning till
landsting m.jl.
för indragna
brännvins-
försäljnings-
medel.
(Forts.)
Nr 50. 40
Lördagen den 8 augusti.
Författning s-
förslag ang.
ersättning till
landsting m.Jl.
för indragna
brännvins-
försäljning s-
medel.
(Forts.)
frångått mitt yrkande i avseende på utskottets förslag och yr¬
kat bifall till herr Lindblads förslag, att till grund för för¬
delninger. skall läggas folkmängden vid början av det år, då
fördelningen äger rum.
Vidare har herr Ericsson i fråga om de 100,000 kronorna
talat om att vi behöva stadga och att man icke bör göra ändring
det ena året efter det andra. Ja, dessa 100,000 kronor spela
ju ingen roll. Om de skulle fördelas på samtliga sällskap upp¬
går beloppet ej till 4,000 kronor på varje, men, under de år
som gått har variationerna varit ganska stora, men däröver
har ej några klagomål försports. Jag tror icke, att Kronobergs
läns hushållningssällskap alls behöver vara ängsligt för att
få del av de 100,000 kronorna, ty det har fullt tillräckligt ändå.
Kronobergs läns hushållningssällskap kan vara fullkomligt
lugnt.
Herr Holmquist: För att icke splittra meningarna beder
jag att få återtaga mitt yrkande och förena mig i yrkandet på
bifall till herr Lindblads m. fl. reservation.
Herr Lindblad, Ernst: Med anledning av talarens på
Blekingelänsbänken uppgift skall jag bedja att få taga tillbaka
de yttranden jag fällde om nämnda läns hushållningssällskap.
Jag kom att säga fel. Det var Kalmar läns norra hushållnings¬
sällskap, som skulle behöva tillskott för att komma upp till
35,000 kronor.
Gentemot yttrandet från talaren på Kronobergslänsbänken
vill jag erinra, att han vid hushållningssällskapens ombuds¬
möte just framlade förslag om att fördelningsgrunden borde
vara landsbygdens folkmängd inom de olika hushållningssäll-
skapsområdena och således precis samma fördelningsgrund, som
föreslås i herr Ekerots reservation. Då förvånar det mig, att
icke talaren är så konsekvent, att han går med på den linjen
utan går på Kungl. Maj:ts förslag.
Hen Eosén: Herr jordbruksministern har läst utskottets
utlåtande så, att de 100,000 kronor, som skulle stå till Kungl.
Maj:ts förfogande, skulle i första hand utgå till sådana hus¬
hållningssällskap, som drabbats av nedsättningen. Med anled¬
ning av detta yttrande heder jag att få erinra, att utskottet an¬
för i motiveringen på sid. 6, att dessa 100,000 kronor skola
»av Kungl. Maj:t användas dels i första hand till understöd
åt hushållningssällskap, som på grund av svag ekonomisk ställ¬
ning eller eljest därav särskilt äro i behov, men dels ock i syfte
att mildra övergången för de hushållningssällskap, som genom
den nya fördelningsgrunden skulle komma att lida avsevärd
minskning i sina inkomster,» såsom t. ex. Göteborgs- och Bohus
läns samt Malmöhus läns hushållningssällskap.
Då hem statsrådet erinrade om att det utgår så stora stats-
Lurdagen den 8 augusti.
41 Nr BO.
anslag till de norrländska hushållningssällskapen för jordbruks- Farfattnmgt-
ändamål och att man borde taga hänsyn till detta vid medlens “”f/j
fördelning, får jag säjja, att jag knappt hade väntat ett sådant ianijsting m,fl.
uttalande från statsradsbänken, att man skulle taga igen med för indragna
ena handen vad man giver med den andra. brännvins-
Jag yrkar bifall till herr Lindblads reservation. ^Örmedel”93'
(Forts.)
Sedan överläggningen förklarats härmed slutad, yttrade herr
talmannen, att beträffande förevarande utlåtande framställts följan¬
de yrkanden: 1) att utskottets hemställan skulle bifallas; 2) att
kammaren skulle bifalla vad utskottet hemställt med den ändring,
som angivits i den av herr Lindblad m. fl. vid utlåtandet anförda
reservation; och 3) att kammaren skulle avslå utskottets hemställan,
såvitt den skilde sig från Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställ¬
ning, och bifalla denna oförändrad.
Sedermera gjorde herr talmannen propositioner i enlighet med
dessa yrkanden och förklarade sig finna propositionen på bifall till
det under 2:o) upptagna yrkandet vara med övervägande ja be¬
svarad.
Votering begärdes, i anledning varav och sedan till kontrapro¬
position därvid antagits bifall till Kungl. Maj:ts framställning i
ämnet, uppsattes, justerades och anslogs en omröstningsproposition
av följande lydelse:
Den, som bifaller vad jordbruksutskottet hemställt i sitt utlå¬
tande nr 118 med den ändring, som angivits i den av herr Lindblad
m. fl. vid utlåtandet anförda reservation, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, avslås utskottets hemställan, såvitt den skiljer sig
från Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning, och bifalles denna
oförändrad.
Omröstningen företogs, och vid dess slut befunnos rösterna
hava utfallit sålunda:
Ja — 57;
Nej — 64.
Herr W rang el avgav en av honom m. fl. undertecknad motion
nr 107, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till
förordning om understöd i vissa fall åt sådan värnpliktigs familj,
som fullgör tjänstgöring till rikets försvar, jämförd med Kungl.
Första kammarens protokoll vid senare riksdagen 1914. Nr 50. 4
Sr 60. 42
Lördagen den 8 augusti.
Maj:ts proposition angående reglemente för arméns avlöning under
krigstjänstgöringstid m. m.
Upplästes och godkändes
statsutskottets förslag till riksdagens skrivelser till Konungen:
nr 117, i anledning av dels Kungl. Maj:ts i statsverkspropo¬
sitionen gjorda framställning om ökning av fonden för befrämjande
av hantverk och därmed jämförlig mindre industri; dels ock Kungl.
Maj:ts proposition angående anvisande av anslag för täckande av
förvaltningskostnaderna för nämnda lånefond år 1915;
nr 123, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
ändring av § 7 i avlöningsreglementet för tjänstemän vid telegraf¬
verket;
nr 124, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
fastställande av telegrafverkets stat för driftkostnader år 1915;
samt
nr 125, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
vissa ändringar i avlöningsreglementet för tjänstemän vid statens
vattenfallsverk.
Upplästes och godkändes riksdagens kanslis förslag till riks¬
dagens skrivelse, nr 137, till Konungen, i fråga om åtgärder till
främjande av vetenskaplig forskning och undervisning i publik och
privat internationell rätt.
Anmäldes och bordlädes
konstitutionsutskottets utlåtanden:
nr 16, i anledning av dels väckta motioner om upphävande av
den kommunala rösträtten för bolag och omyndiga m. fl. ändringar
i gällande kommunalförfattningar, dels väckt motion om sådana
ändringar i gällande förordning om kommunalstyrelse på landet m.
fl. kommunalförfattningar, att den kommunala rösträtten bygges
på grundval av allmän och lika rösträtt för såväl män som kvinnor
m. m.;
nr 17, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till
ändrad lydelse av § 2 4:o och § 3 10 :o tryckfrihetsförordningen;
nr 18, i anledning av väckt motion angående införande av re¬
publikanskt statsskick;
nr 19, i anledning av väckt motion angående införande av en-
kammarsystem;
nr 20, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition med förslag till
lagar om ändrad lydelse av §§ 3, 10, 57 och 58 i förordningen om
kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862 och om ändrad lydelse av
§ 2 mom. 1, § 8 mom. 1 samt §§ 40 och 41 i förordningen om kom¬
munalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862 och till lag om ändrad
lydelse av § 2 mom. 6, §§ 16 och 52 samt § 58 mom. 2 i förord¬
Lördagen den 8 angnsti.
43 Nr 50.
ningen om landsting den 21 mars 1862 ävensom införande i § 2 i
sistnämnda förordning av tillagda mom. 7, 8 och 9; samt
nr 21, i anledning av väckt motion om tillägg i 16 och 86 §§
regeringsformen;
statsutskottets utlåtanden och memorial:
nr 77, i anledning av Kungl Maj:ts i statsverkspropositionen
under titel »utgifter för kapitalökning, statens affärsverksamhet»
gjorda framställning angående anslag för vissa anläggningar vid
Centralstationen i Stockholm m. m. ävensom en i ämnet väckt mo¬
tion;
nr 78, i anledning av väckta motioner angående anslag till an¬
läggande av en statsbana mellan norra stambanan och Kapellskär
med bibana till Norrtälje;
nr 79, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa
ändringar i avlöningsreglementet för tjänstemän vid statens järn¬
vägar m. m. jämte en i ämnet väckt motion;
nr 80, i anledning av väckta motioner om dyrtidstillägg och till¬
fälligt lönetillägg åt viss personal av lägre grad vid statens järn¬
vägar;
nr 81, i anledning av väckt motion angående ändring i de för
eldare m. fl. befattningshavare vid statens järnvägar bestämda löne¬
förmåner;
nr 82, i anledning av Kungl. Haj:ts proposition angående ar-
vodesförhöjning för stationsskrivaren vid statens järnvägar Hjal¬
mar Samuel Holm;
nr 83, i anledning av väckta motioner om anslag och låneunder¬
stöd för byggande av den s. k. Nyköpings kanal;
nr 84, i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl.
Maj:t angående utredning rörande ökning av antalet ordinarie be¬
fattningar av lägre grad vid telegrafverket m. m.; och
nr 85, i anledning av Kungl. Maj:ts i punkten 158 under åt¬
tonde huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställning
angående anslag till uppförande av byggnader för ett nytt folk-
skoleseminarium i Norrland;
bevillningsutskottets betänkanden:
nr 22, i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl.
Maj:t angående utredning och förslag i fråga om befrielse för visst
slag av föreningar från skyldighet att till stat och kommun er¬
lägga skatt för inkomst och förmögenhet; samt
nr 23, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till ändrad lydelse av § 4 u) i gällande förordning med tulltaxa för
inkommande varor;
lagutskottets memorial nr 21, i anledning av återremiss av lag¬
utskottets utlåtande nr 16, i anledning av väckt motion om ändring
i 15 kap. 22 och 24 §§ strafflagen;
sammansatta lag- och jordbruksutskottets utlåtanden:
nr 1, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till
lag om förekommande och släckning av skogseld;
Nr 50. 44
Lördagen den 8 augusti.
nr 2, i anledning av väckt motion om upphävande av inmut-
ningsrätten till mineralfyndigheter ock dess ersättande med ett kon-
cessionssystem; samt
nr 3, i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl.
Maj:t angående undersökning rörande förekomsten av torvmossar
samt angående koncessionslagstiftning i fråga om förvärv och ut¬
nyttjande av sådana mossar m. m.;
jordbruksutskottets utlåtanden:
nr 119, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
ändring i gällande bestämmelser i fråga om fördelning av odlings¬
lån;
nr 120, i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl.
Maj :t angående åtgärder till beredande av förbättrad ställning åt
lägenhetsinnebavare, torpare och med dem jämnställda arrendatorer
å boställen;
nr 121, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upp¬
låtande av lägenheter från förra militiebostället Pålsboda nr 1 och
Folkasboda nr 1 i Örebro län;
nr 122, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upp¬
låtande av lägenheter från kronoegendomen Stora och Lilla Åvesta
i Kopparbergs län;
nr 123, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upp¬
låtande av lägenheter från förra militiebostället Lådberga nr 2
med Eknö nr 2 i Västmanlands län; och
nr 124, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upp¬
låtande av lägenheter från Kungsörs kungsladugård i Västman¬
lands län; ävensom
första särskilda utskottets utlåtande nr 23, i anledning av
Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om understöd
i vissa fall åt sådan värnpliktigs familj, som fullgör tjänstgöring
till rikets försvar.
Justerades ytterligare femton protokollsutdrag för denna dag,
varefter kammarens sammanträde avslutades kl. 3,02 e. m.
In fidem
A. v. Krusenstjerna.
Stockholm 1914. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner, j42598