RIKSDAGENS PROTOKOLL.
1914. Första kammaren. Nr 4.
Lördagen den 23 maj.
Kammaren sammanträdde kl. 11 f. m.; ock dess förhandlingar
leddes av herr vice talmannen.
Upplästes följande ingivna läkarintyg:
Att presidenten I. Afzelius till följd av katarr med feber under
de närmaste dagarna är förhindrad deltaga i riksdagsarbetet, intygas
Sthlm d. 20/5 1914.
Ernst Wikner,
Leg. läk.
Ledamoten av Riksdagens 1. kammare prof. Gustaf Steffen är
genom sjukdom förhindrad att bevista kammarens sammanträden, vil¬
ket intygas.
Lidingö 22. 5. 1914.
Axel Collin,
Leg. läk.
Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld avlämnade
Kungl. Maj:ts nedannämnda nådiga propositioner:
nr 58, ang. ny härordning;
nr 59, med förslag till värnpliktslag;
nr 80, med förslag till förordning om ändrad lydelse av § 2 i
förordningen den 1 juni 1912 om understöd i vissa fall åt värnplik¬
tigs hustru och barn (familjeunderstöd);
nr 60, angående sjöförsvarets ordnande;
nr 57, med förslag till strafflag för krigsmakten m. m.;
nr 63, med förslag till ändrad lydelse av §§ 96—102 och 110
regeringsformen, § 42 mom. 2 och § 68 riksdagsordningen samt §
4, 5:o tryckfrihetsförordningen;
nr 64, med förslag till ändrad lydelse av §§ 18 och 22 regerings¬
formen;
nr 79, med förslag till ändrad lydelse av §§ 4, 5, 6 och 15 rege¬
ringsformen, §§ 6, 10, 20, 32, 33, 38 och 43 riksdagsordningen samt
1 § 4:o tryckfrihetsförordningen;
nr 81, med förslag till lag om förhud i vissa fall mot värnplik¬
tigs skiljande från tjänst eller arbete; samt
Första kammarens protokoll vid senare Riksdagen Nr h. 1
Nr 4.
2
Lördagen den 23 maj.
nr 82, med förslag till lag om ändrad lydelse av 12 kap. 3 och 4
§§ rättegångsbalken m. m.
Herr statsrådet friherre Beck-Friis avlämnade Kung!. Maj:ts
nådiga propositioner:
nr 4, angående försäljning av förra militiebostället Narveryd
nr 3 i Östergötlands län;
nr 5, angående upplåtande av lägenheter från förra militie¬
bostället Saxtorp nr 13 i Malmöhus län;
nr 6, angående upplåtande av lägenheter från förra militie¬
bostället Fjärrestad nr 1 och 2 i Malmöhus län;
nr 7, angående försäljning av visst område från förra läns-
mansbostället Stora Hammar nr 14 i Malmöhus län;
nr 11, angående försäljning av kronolägenheten Nykvarn nr 1,
en vattenmjölkvarn i Uppsala län;
nr 12, angående upplåtande av en lägenhet från förra militie¬
bostället Sörby nr 1 i Östergötlands län;
nr 13, angående upplåtande av vissa områden från förra mi¬
litiebostället Mårtenstorp nr 1 i Jönköpings län;
nr 14, angående försäljning av förra militiebostället Yare
nr 3 Yästergård i Kronobergs län;
nr 15, angående upplåtande av lägenheter från förra militie¬
bostället Agnäs nr 1 i Kronobergs län;
nr 16, angående upplåtande av lägenheter från förra militie¬
bostället Ljungby nr 5 i Kalmar län;
nr 17, angående upplåtande av ett område från förra härads¬
hövdingbostället Österarp nr 1 och 2 i Kalmar län;
nr 18, angående upplåtande av lägenheter från förra lands¬
hövdingbostället Hossmo nr 1 med Hunö nr 1 i Kalmar län;
nr 19, angående upplåtande av lägenheter från förra militie¬
bostället Skramstad nr 1 m. m. i Kalmar län;
nr 20, angående upplåtande av lägenheter från förra härads¬
hövdingbostället Skörpinge nr 20 i Kristianstads län;
nr 21, angående upplåtande av lägenheter från förra militie¬
bostället Gladsax nr 15 och Järrestad nr 17 i Kristianstads län;.
nr 22, angående upplåtande av lägenheter från förra militie¬
bostället (bräsma nr 1 i Kristianstads län;
nr 23, angående upplåtande av lägenheter från förra militie¬
bostället Eskilstorp nr 1 i Malmöhus län;
nr 24, angående upplåtande av en lägenhet från förra militie¬
bostället Fjälie nr 22 i Malmöhus län; __ ...
nr 25. angående upplåtande av lägenheter från förra militre-
bostället Kågåkra nr 1 i Malmöhus län;
nr 26, angående upplåtande i särskilda lägenheter av förra
militiebostället Eggelstad nr 10 i Malmöhus län;
nr 27, angående upplåtande av områden från förra härads¬
hövdingbostället Henninge nr 3 och 7 i Malmöhus län;
Lördagen den 23 maj.
3 Nr 4.
nr 28, angående upplåtande av lägenheter från förra militie-
bostället b, mantal Sälelund m. m. i Göteborgs och Bohus län;
nr 29,^ angående upplåtande av lägenheter från förra militie-
bostället bäm Öster nr 1 och Säm Söder nr 3 i Göteborgs och
Bohus län;
nr 30, angående upplåtande av lägenheter från förra militie-
bostället Välan nr 1 i Göteborgs och Bohus län;
nr 31, angående upplåtande av lägenheter från förra militie-
bostället Ormo nr 1 m. m. i Göteborgs och Bohus län;
nr 32, angående upplåtande av en lägenhet från förra militie-
bostället Stommen nr 1 i Älvsborgs län;
nr 33, angående upplåtande av lägenheter från förra militie-
bostället Silboholm med underlydande i Skaraborgs län;
nr 34, angående upplåtande av en lägenhet från förra militie-
bostället Anderstorp nr 1 i Skaraborgs län;
nr 35, angående försäljning av det till kronoparken Västra
Hillet i Skaraborgs län hörande skiftet Galjmossen;
nr 36, angående upplåtande av vissa delar av de till krono¬
parken Kungsskogen i Värmlands län hörande hemmanen Kungs-
skogen, Gräs och Sorkedalen;
nr 37, angående upplåtande av vissa områden från förra mi-
litiebostället Åbyn nr 16 i Gävleborgs län;
nr 38, angående försäljning av kronans andel i ett soldattorp
å ägorna till Fjugesta nr 1 och 2 i Södermanlands län;
nr 39, angående försäljning av viss, till statens domäners fond
hörande kronoegendom;
nr 40, angående nybyggnader vid det åt veterinärinrättningen
i Skara anslagna stadshemmanet Brogården m. m.;
nr 41, angående driftkostnader under år 1915 för egnahems-
lånefonden;
nr 42, angående försäljning av förra länsmansbostället Hum-
melsta nr 3 i Uppsala län;
nr 46, angående upplåtande av lägenheter från förra krono¬
fogdebostället Eckerud eller Eckre nr 1 med Eckre nr 2 i Älvs¬
borgs län;
nr 47, angående upplåtande av lägenheter från förra militie-
bostället Blinneberg nr 1 i Skaraborgs län;
nr 48, angående upplåtande av en lägenhet från förra militie-
bostället Vrånghet nr 1 i Kampegården i Skaraborgs län;
nr 49, angående upplåtande av lägenheter från förra militie-
bostället Hallebo nr 2 i Skaraborgs län;
nr 50. angående upplåtande av lägenheter från förra militie-
bostället Äversta nr 2 i Örebro län;
nr 51, angående upplåtande av lägenheter från förra härads¬
hövdingbostället Bredgården nr 1 i Västmanlands län;
^nr 52, angående befrielse för föreståndaren för hydrografiska
byran att utgiva viss del av till återbetalning utdömda extra
lönetillägg till byråns personal;
nr 53, angående lag om hingstbesiktningstvång;
Nr 4. 4
Lördagen den 23 maj.
nr 54, angående driftkostnader under år 1915 för statens do¬
mäner; samt
nr 62, angående bildande, för renskötselns upphjälpande i
Västerbottens och Norrbottens län, av två fonder, benämnda Väs¬
terbottens lappfond och Norrbottens lappfond.
Företogs val av tio ledamöter i konstitutionsutskottet. Där¬
vid avlämnades 141 valsedlar, som godkändes och efter parti¬
beteckning ordnades i tre särskilda grupper så, att en grupp bildades
av 82 valsedlar med överskrift »nationella partiet», en andra grupp
av 45 valsedlar med överskrift »liberala samlingspartiet» och en
tredje grupp av 14 valsedlar med överskrift »socialdemokratiska
gruppen». *
Härpå bestämdes till den utsträckning, som för utseende av före¬
skrivet antal ledamöter var nödigt, för varje grupp ordningen mellan
namnen å gruppens valsedlar, och blevo därvid med iakttagande av
härför stadgade grunder namnen uppförda så, som här efteråt sägs.
För »nationella partiet» uppfördes såsom
nr 1 herr Clason,
» 2 » Bellinder,
» 3 » Ekman, Karl Johan,
» 4 » von Geijer,
» 5 » Kjellén,
» 6 » von Mentzer,
vilka sex namn i denna följd upptagits å gruppens alla valsedlar.
För »liberala samlingspartiet» uppfördes såsom
nr 1 herr Hellberg,
» 2 » Mannheimer,
» 3 » Stadener,
vilka tre namn i denna följd upptagits å gruppens alla valsedlar.
För »socialdemokratiska gruppen» uppfördes
herr Olsson, Olov,
vilket enda namn förekom å gruppens alla valsedlar.
Härefter vidtogos enligt givna bestämmelser fördelningen av
platserna mellan de olika valsedelgrupperna, och befunnos därvid ne-
dannämnda personer hava blivit till ledamöter i utskottet valda i föl¬
jande ordning:
herr Clason
» Hellberg
» Bellinder
» Ekman, Karl Johan
» Mannheimer
» von Geijer
» Kjellén
från »nationella partiet»,
» »liberala samlingspartiet»,
» »nationella partiet»,
» » » ,
» »liberala samlingspartiet»,
» »nationella partiet»,
» » »
Lördagen den 23 maj.
5 Nr 4.
herr Stadener
» Olsson, Olov
» von Mentzer
från »liberala samlingspartiet»,
» »socialdemokratiska gruppen»,
» »nationella partiet».
Företogs val av tolv ledamöter i statsutskottet. Därvid avläm¬
nades 141 valsedlar, som godkändes och efter partibeteckning ord¬
nades i tre särskilda grupper så, att en grupp bildades av 82 val¬
sedlar med överskrift »nationella partiet», en andra grupp av 47 val¬
sedlar med överskrift »liberala samlingspartiet» ock en tredje grupp
av 12 valsedlar med överskrift »socialdemokratiska gruppen».
Härpå bestämdes till den utsträckning, som för utseende av
föreskrivet antal ledamöter var nödigt, för varje grupp ordningen
mellan namnen å gruppens valsedlar, ock blevo därvid med iakt¬
tagande av kärför stadgade grunder namnen uppförda så, som kär
efteråt sägs.
För »nationella partiet» uppfördes såsom
nr 1 greve Wachtmeister, Fredrik,
» 2 herr Swartz,
» 3 » Jonsson, Olof,
» 4 greve Klingspor,
» 5 kerr Strömberg,
» 6 » Ericson, Hans,
» 7 » Åström,
vilka sju namn i denna följd upptagits å gruppens alla valsedlar.
För »liberala samlingspartiet» uppfördes såsom
nr 1 herr Kvarnzelius,
» 2 » Lamm,
» 3 » Hahn,
» 4 » Ekman, Karl G.,
vilka fyra namn i denna följd upptagits å gruppens alla valsedlar.
För »socialdemokratiska gruppen» uppfördes
kerr Lindblad, A. C.,
vilket enda namn förekom å gruppens alla valsedlar.
Härefter vidtogs enligt givna bestämmelser fördelningen av plåt
serna mellan de tre valsedelgrupperna, och befunnos därvid nedan
nämnda personer hava blivit till ledamöter i utskottet valda i föl
jande ordning:
greve Wacktmeister, Fred¬
rik,
kerr Kvarnzelius
» Swartz
» Jonsson, O.
» Lamm
från »nationella partiet»,
» »liberala samlingspartiet»,
» »nationella partiet»,
» » » ,
» »liberala samlingspartiet»,
Nr 4. 6
Lördagen den 23 maj.
greve Klingspor
herr Strömberg
» Hahn
» Ericson, Hans,
» Lindblad, A. C.,
» Ekman, Carl G.,
» Åström.
från »nationella partiet»,
» »liberala samlingspartiet»,
» »nationella partiet»,
» »socialdemokratiska gruppen»,
» »liberala samlingspartiet»,
» »nationella partiet.»
Företogs val av tio ledamöter i bevillningsutskottet. Därvid av¬
lämnades 141 valsedlar, som godkändes och efter partibeteckning
ordnades i tre särskilda grupper så, att en grupp bildades av 82 val¬
sedlar med överskrift »nationella partiet», en andra grupp av 46
valsedlar med överskrift »liberala samlingspartiet» och en tredje
grupp av 13 valsedlar med överskrift »socialdemokratiska gruppen».
Härpå bestämdes till den utsträckning, som för utseende av före¬
skrivet antal ledamöter var nödigt, för varje grupp ordningen mellan
namnen å gruppens valsedlar, och blevo därvid med iakttagande av
härför stadgade grunder namnen uppförda så, som här efteråt sägs.
För »nationella partiet» uppfördes såsom'
nr 1 herr Hammarström,
» 2 friherre Beck-Friis, C. Joachim,
» 3 herr Ericsson, Ollas A.,
» 4 » Lyckholm,
» b » Antonsson,
» 6 friherre Fleming,
vilka sex namn i denna följd upptagits å gruppens alla valsedlar.
För »liberala samlingspartiet» uppfördes såsom.
nr 1 herr Karlsson, K. G.,
» 2 » Eklund,
» 3 » Kobb,
vilka tre namn i denna följd upptagits å gruppens alla valsedlar.
För »socialdemokratiska gruppen» uppfördes
herr Bäckström,
vilket enda namn förekom å gruppens alla valsedlar.
Härefter vidtogs enligt givna bestämmelser fördelningen av
platserna mellan de olika valsedelgrupperna, och befunnos därvid
nedannämnda personer hava blivit till ledamöter i utskottet valda i
följande ordning:
herr Hammarström från »nationella partiet»,
» Karlsson, K. G. » »liberala samlingspartiet»,
friherre Beck-Friis, C. Joa¬
chim » »
■nationella partiet»,
Lördagen den 23 maj.
7 Nr 4.
herr Ericsson, Ollas A. från
» Eklund »
» Lyckholm »
» Antonsson »
» Kobb »
friherre Fleming >
herr Bäckström »
»nationella partiet»,
»liberala samlingspartiet»,
»nationella partiet»,
» » ,
»liberala samlingspartiet»,
»nationella partiet»,
»socialdemokratiska gruppen».
Företogs val av åtta ledamöter i bankoutskottet. Därvid av¬
lämnades 140 valsedlar, som godkändes och efter partibeteckning
ordnades i två särskilda grupper så, att en grupp bildades av 81 val¬
sedlar med överskrift »nationella partiet» och en andra grupp av 59
valsedlar med överskrift »liberala samlingspartiet».
Härpå bestämdes till den utsträckning, som för utseende av
föreskrivet antal ledamöter var nödigt, för vardera gruppen ordnin¬
gen mellan namnen å gruppens valsedlar, och blevo därvid med iakt¬
tagande av härför stadgade grunder namnen uppförda så, som här
efteråt sägs.
För »nationella partiet» uppfördes såsom
nr 1 herr von Stapelmark,
» 2 » Hedenstiema,
» 3 » Trapp,
» 4 » Hallin,
» 5 » Gustafsson,
vilka fem namn i denna följd upptagits ä gruppens alla valsedlar.
För »liberala samlingspartiet» uppfördes såsom
nr 1 herr Larsson, Jakob,
» 2 » Neiglich,
» 3 » Ekman, Joh. E:son,
vilka tre namn i denna följd upptagits å gruppens alla valsedlar.
Härefter vidtogs enligt givna bestämmelser fördelningen av
platserna mellan de båda valsedelgrupperna, och befunnos därvid
nedannämnda personer hava blivit till ledamöter i utskottet valda
i följande ordning:
herr von Stapelmohr
» Larsson, Jakob
» Hedenstierna
» Neiglich
» Trapp
» Hallin
» Ekman, Joh. E:son
» Gustafsson
från »nationella partiet»,
» »liberala samlingspartiet»,
» »nationella partiet»,
» »liberala samlingspartiet»,
» »nationella partiet»,
» » »
» »liberala samlingspartiet»,
» »nationella partiet».
Nr 4. 8
Lördagen den 23 maj.
Företogs val av åtta ledamöter i lagutskottet. Därvid av¬
lämnades 138 valsedlar, som godkändes och efter partibeteckning
ordnades i två särskilda grupper så, att en grupp bildades av 80
valsedlar med överskrift »nationella partiet» och en andra grupp
av 58 valsedlar med överskrift »liberala samlingspartiet».
Härpå bestämdes till den utsträckning, som för utseende av
föreskrivet antal ledamöter var nödigt, för vardera gruppen ord¬
ningen mellan namnen å gruppens valsedlar, och blevo därvid med
iakttagande av härför stadgade grunder namnen uppförda så, som
här efteråt sägs.
För »nationella partiet» uppfördes såsom
nr 1 herr af Ekenstam,
» 2 » Trana,
» 3 » G-ezelius,
» 4 » greve Lagerbjelke,
» 5 » Johanson,
vilka fem namn i denna följd upptagits å gruppens alla valsedlar.
För »liberala samlingspartiet» uppfördes såsom,
nr 1 herr Söderbergh, ' •
» 2 » Stämer,
» 3 » Alexanderson,
vilka tre namn i denna följd upptagits å gruppens alla valsedlar.
Härefter vidtogs enligt givna bestämmelser fördelningen av
platserna mellan de båda valsedelgrupperna, och befunnos därvid
nedannämnda personer hava blivit till ledamöter i utskottet valda
i följande ordning:
herr af Ekenstam
» Söderbergh
» Trana
» Stärner
» G-ezelius
» greve Lagerbjelke
» Alexanderson
» Johanson
från »nationella partiet»,
» »liberala samlingspartiet»,
» »nationella partiet»,
» »liberala samlingspartiet»,
» »nationella partiet»,
» » » ,
» »liberala samlingspartiet»,
» »nationella partiet».
Företogs val av åtta ledamöter i jordbruksutskottet. Därvid av¬
lämnades 141 valsedlar, som godkändes och efter partibeteckning
ordnades i två särskilda grupper så, att en grupp bildades av 82
valsedlar med överskrift »nationella partiet» och en andra grupp av
59 valsedlar med överskrift »liberala samlingspartiet».
Härpå bestämdes till den utsträckning, som för utseende av
föreskrivet antal ledamöter var nödigt, för vardera gruppen ordnin¬
gen mellan namnen å gruppens valsedlar, och blevo därvid med iakt¬
Lördagen den 23 maj.
9 Hr 4.
tagande av härför stadgade grunder namnen uppförda så, som här
efteråt sägs.
För »nationella partiet» uppfördes såsom
nr 1 herr Odelberg,
» 2 » Paulson,
» 3 » Fahlén,
» 4 » Lindblad, Ernst A.,
»5 » Ericsson, Aaby,
vilka fem namn i denna följd upptagits å gruppens alla valsedlar.
För »liberala samlingspartiet» uppfördes såsom
nr 1 herr Petersson, P. Alfred,
» 2 » Pers,
» 3 » Holmqvist,
vilka tre namn i denna följd förekomma å gruppens alla valsedlar.
Härefter vidtogs enligt givna bestämmelser fördelningen av
platserna mellan de båda valsedelsgrupperna, och befunnos därvid
nedannämnda personer hava blivit till ledamöter i utskottet valda i
följande ordning:
herr Odelberg
» Petersson, P. Alfred,
» Paulson
» Pers
» Fahlén
•» Lindblad, Ernst A.,
» Holmqvist
» Ericsson,; Aaby,
från »nationella partiet»,
» »liberala samlingspartiet»,
» »nationella partiet»,
» »liberala samlingspartiet»,
» »nationella partiet»,
» 2> » »,
» »liberala samlingspartiet»,
» »nationella partiet».
Föredrogos och bordlädes på begäran följande vid sammanträ¬
dets början avlämnade nådiga propositioner:
nr 58, angående ny härordning;
nr 59, med förslag till värnpliktslag;
nr 80, med förslag till förordning om ändrad lydelse av § 2 i
förordningen den 1 juni 1912 om understöd i vissa fall åt värnplik¬
tigs hustru och barn (familjeunderstöd);
nr 60, angående sjöförsvarets ordnande;
nr 81, med förslag till lag om förbud i vissa fall mot värnplik¬
tigs skiljande från tjänst eller arbete;
nr 57, med förslag till strafflag för krigsmakten rn. m.;
nr 63, med förslag till ändrad lydelse av §§ 96—102 och 110
regeringsformen, § 42 mom. 2 och § 68 riksdagsordningen samt § 4
5:o tryckfrihetsförordningen;
nr 64, med förslag till ändrad lydelse av §§ 18 och 22 rege¬
ringsformen;
Nr 4. 10
Lördagen den 23 maj.
nr 65, med förslag till lag om ändrad lydelse av 12 kap. 3 och
4 §§ rättegångsbalken m. m.; samt
nr 79, med förslag till ändrad lydelse av §§ 4, 5, 6 och 15 rege¬
ringsformen, §§ 6, 10, 20, 32, 33, 38 och 43 riksdagsordningen samt
1 § 4:o tryckfrihetsförordningen.
Föredrogos och hänvisades till jordbruksutskottet nedannämnua
denna dag avlämnade nådiga propositioner:
nr 4, angående försäljning av förra militiebostället Narveryd
nr 3 i Östergötlands län;
nr 5, angående upplåtande av lägenheter från förra militiebo¬
stället Saxtorp nr 13 i Malmöhus län;
nr 6, angående upplåtande av lägenheter från förra militiebo¬
stället F.järrestad nr 1 och 2 i Malmöhus län;
nr 7, angående försäljning av visst område från förra länsmans-
bostället Stora Hammar nr 14 i Malmöhus län;
nr 11, angående försäljning av kronolägenheten Nykvarn nr 1,
en vattenmjölkvarn i Uppsala län;
nr 12, angående upplåtande av en lägenhet från förra militie¬
bostället Sörby nr 1 i Östergötlands län;
nr 13, angående upplåtande av vissa områden från förra militie¬
bostället Mårtenstorp nr 1 i Jönköpings län;
nr 14, angående försäljning av förra militiebostället Vare nr 3
Yästergård i Kronobergs län;
nr 15, angående upplåtande av lägenheter från förra militie¬
bostället Agnäs nr 1 i Kronobergs län;
nr 16, angående upplåtande av lägenheter från förra militie¬
bostället Ljungby nr 5 i Kalmar län;
nr 17, angående upplåtande av ett område från förra härads¬
hövdingbostället Österarp nr 1 och 2 i Kalmar län;
nr 18, angående upplåtande av lägenheter från förra landshöv¬
dingbostället Hossnio nr 1 med Dunö nr 1 i Kalmar län;
nr 19, angående upplåtande av lägenheter från förra militie¬
bostället Skramstad nr 1 m. m. i Kalmar län;
nr 20, angående upplåtande av lägenheter från förra härads¬
hövdingbostället Skörpinge nr 20 i Kristianstads län;
nr 21, angående upplåtande av lägenheter från förra militie¬
bostället Gladsax nr 15 och Järrestad nr 17 i Kristianstads län;
nr 22, angående upplåtande av lägenheter från förra militie¬
bostället Gräsma nr 1 i Kristianstads län;
nr 23, angående upplåtande av lägenheter från förra militie¬
bostället Eskilstorp nr 1 i Malmöhus län;
nr 24, angående upplåtande av en lägenhet från förra militie¬
bostället Fjälie nr 22 i Malmöhus län:
Lördagen den 23 maj.
11 Nr 4,
nr 25, angående upplåtande av lägenheter från förra militie-
bostället Rågåkra nr 1 i Malmöhus län;
nr 26, angående upplåtande i särskilda lägenheter av förra mi-
litiebostället Eggelstad nr 10 i Malmöhus län;
nr 27, angående upplåtande av områden från förra häradshöv¬
dingbostället Henninge nr 3 och 7 i Malmöhus län;
nr 28, angående upplåtande av lägenheter från förra militie-
bostället V2 mantal Sälelund m. m. i Göteborgs och Bohus län;
nr 29, angående upplåtande av lägenheter från förra militie-
bostället Säm Öster nr 1 och Säm Söder nr 3 i Göteborgs och Bohus
län;
nr 30, angående upplåtande av lägenheter från förra militie-
bostället Välan nr 1 i Göteborgs och Bohus län;
nr 31, angående upplåtande av lägenheter från förra militie-
bostället Ormo nr 1 m. m. i Göteborgs och Bohus län;
nr 32, angående upplåtande av en lägenhet från förra militie-
bostället Stommen nr 1 i Älvsborgs län;
nr 33, angående upplåtande av lägenheter från förra militie-
bostället Silboholm med underlydande i Skaraborgs län;
nr 34, angående upplåtande av en lägenhet från förra militie-
bostället Anderstorp nr 1 i Skaraborgs län;
nr 35, angående försäljning av det till kronoparken Västra Hil-
let i Skaraborgs län hörande skiftet Galjmossen;
nr 36, angående upplåtande av vissa delar av de till krono¬
parken Kungsskogen i Värmlands län hörande hemmanen Kungs-
skogen, Gräs och Sorkedalen;
nr 37, angående upplåtande av vissa områden från förra militie-
bostället Åbyn nr 16 i Gävleborgs län;
nr 38, angående försäljning av kronans andel i ett soldattorp
å ägorna till Tjugesta nr 1 och 2 i Södermanlands län;
nr 39, angående försäljning av viss, till statens domäners fond
hörande kronoegendom;
nr 40, angående nybyggnader vid det åt veterinärinrättningen
i Skara anslagna stadshemmanet Brogården m. m.;
nr 41, angående driftkostnader under år 1915 för egnahems-
lånefonden;
nr 42, angående försäljning av förra länsmansbostället Hum-
melsta nr 3 i Uppsala län;
nr 46, angående upplåtande av lägenheter från förra kronofogde¬
bostället Eckerud eller Eckre nr 1 med Eckre nr 2 i Älvsborgs
län;
nr 47, angående upplåtande av lägenheter från förra militie-
bostället Blinneberg nr 1 i Skaraborgs län;
nr 48, angående upplåtande av en lägenhet från förra militie-
bostället Vrånghult nr 1 Kampegården i Skaraborgs län;
Nr 4. 12
Lördagen den 23 maj.
Om tillsättan¬
de av ett sär¬
skilt utskott.
nr 49, angående upplåtande av lägenheter från förra militie-
bostället Hallebo nr 2 i Skaraborgs län;
nr 50, angående upplåtande av lägenheter från förra militie-
bostället Äversta nr 2 i Örebro län; och
nr 51, angående upplåtande av lägenheter från förra härads¬
hövdingbostället Bredgården nr 1 i Västmanlands län.
Vid föredragning av Kungl. Maj:ts under dagen avlämnade nå¬
diga propositioner:
nr 52, angående befrielse för föreståndaren för hydrografiska
byrån att utgiva sin del av till återbetalning utdömda extra löne¬
tillägg till byråns personal;
nr 53, angående lag om hingstbesiktningstvång;
nr 54, angående driftkostnader under år 1915 för statens do¬
mäner; och
nr 62, angående bildande för renskötselns upphjälpande i Vä¬
sterbottens och Norrbottens län, av två fonder, benämnda Väster¬
bottens lappfond och Norrbottens lappfond,
blevo dessa propositioner på begäran bordlagda.
Herr T r y g g e r erhöll på begäran ordet och yttrade:
Herr talman! Jag hemställer, att kammaren måtte för sin
del besluta, att ett särskilt utskott, bestående av 24 ledamöter,
12 från vardera kammaren, skall tillsättas för behandling av
ej mindre Kungl. Maj:ts nedannämnda nådiga propositioner:
1) angående ny härordning,
2) med förslag till värnpliktslag,
3) med förslag till förordning om ändrad lydelse av § 2 i
förordningen den 1 juni 1912 om understöd i vissa fall åt värn¬
pliktigs hustru och barn (familjeunderstöd),
4) angående sjöförsvarets ordnande samt
5) med förslag till lag om förbud i vissa fall mot värnplik¬
tigs skiljande från tjänst eller arbete,
jämte följande delar av statsverkspropositionen:
fjärde huvudtiteln och
femte huvudtiteln med undantag av rubriken »Handeln» och
vad som därunder förekommer,
än även de ytterligare framställningar, som kunna komma
att av Kungl. Maj:t eller i enskilda motioner göras i dessa ämnen
eller andra i omedelbart samband därmed stående frågor;
samt att andra kammaren skall inbjudas att i detta beslut
förena sig med första kammaren.
För den händelse kammaren beslutar i överensstämmelse här¬
med, skall jag likaledes be att få hemställa, att första kammaren,
Lördagen den 28 maj.
13 Nr 4.
under förutsättning att jämväl andra kammaren godkänner nämn- Om tilla&ttan-
da förslag, måtte bestämma antalet suppleanter från första kam- * JP
maren i det ifrågavarande utskottet till 14. * (Forte)*
Yad herr Trygger sålunda hemställt bifölls.
Herr vice talmannen yttrade att han, efter samråd med andra
kammarens talman finge föreslå att, under förutsättning att ifråga¬
varande inbjudning antogs av andra kammaren, första kammaren
ville besluta att vid sammanträden, som komme att hållas måndagen
den 25 och tisdagen den 26 innevarande månad, företaga val den 25
av ledamöter och den 26 av suppleanter i samma utskott.
Detta förslag antogs.
Avgåvos och bordlädes följande motioner:
nr 3, av herr Gullberg, angående skrivelse till Konungen i fråga
om åvägabringande av lagstiftning rörande vård och försäljning av
skjutvapen;
nr 4, av herr Gullberg, angående ersättning till vissa lägenhets-
innehavare för liden förlust vid bortförande av byggnader från ett
till statens järnvägar upplåtet område vid Gellivare;
nr 5, av herr Östberg, Gustaf Fredrik, om ersättande av visst
belopp för statsskuldens amortering; och
nr 6, av herr Malmborg m. fl., angående skrivelse till Konungen
i fråga om statsstuteri vid Ottenby m. m.
Ordet lämnades på begäran till
Herr Ekman, Karl Johan, som yttrade: Herr talman,
mina herrar! Jag har begärt ordet för att framställa en in¬
terpellation.
Herr statsrådet och chefen för finansdepartementet tillkal¬
lade för någon tid sedan, efter nådigt bemyndigande, vissa sak¬
kunniga för att inom departementet biträda med bearbetandet
av inkomna yttranden över nykterhetskommitténs förslag till
förordning angående försäljning av rusdrycker och vid hand¬
läggningen i övrigt av förslaget.
I denna sakkunnigeberedning, vilken bestod av fyra per¬
soner, ingingo två av nykterhetskommitténs medlemmar, näm¬
ligen herrar Kvarnzelius och Jakob Pettersson.
I en den 7 maj genom Svenska telegrambyrån offentliggjord
skrivelse tillkännagav herr Kvarnzelius, att då han inom nyk¬
terhetskommittén haft rikt tillfälle att taga del av de syn-
Jir 4. 14
Lördagen den 23 maj.
punkter, som varit ledande vid utarbetandet av dess förslag,
hade lian ansett det vara en bjudande plikt att, då en bearbet¬
ning av de inkomna yttrandena över kommittéförslaget skulle
inom departementet äga rum, gå med i den för detta ändamål
tillsatta beredningen. Såsom livligt intresserad för kommitté¬
förslagets snara genomförande till alla dess delar hade han trott,
att detta möjliggjordes i högre grad, om två av nykterhetskom¬
mitténs medlemmar deltoge i beredningen, än om denna komme
att bestå av personer, som icke stått bakom detta förslag.
Detta uttalande äger fortfarande sin fulla giltighet. Icke
desto mindre hava herrar Kvarnzelius och Jakob Pettersson
under gårdagen avsagt sig nämnda uppdrag och utträtt ur be¬
redningen.
Att härigenom stora svårigheter skola uppstå för nykter-
hetsfrågans vidare behandling ligger i öppen dag, helst som det
icke kan begäras, att riksdagen själv skall kunna bearbeta de
inkomna utlåtandena och vidtaga de omarbetningar av försla¬
gen, som med anledning av gjorda anmärkningar på många
punkter måste företagas. Frågan låg dock ganska val till.
Finansministern har, på därom framställd förfrågan, med¬
delat, att han funne det synnerligen lyckligt, om de sak¬
kunnigas arbete så bedreves, att ett förslag i nykterhets-
frågan kunde framläggas för den nu samlade riksdagen.
Högerns representant inom sakkunnigeberedningen, herr He¬
denlund, har för sin del förklarat sig beredd att omedelbart
upptaga arbetet och att göra vad på honom ankomme för ett
snabbt utförande av detsamma. Endast en av de sakkunniga
(herr Löfgren) synes hava misströstat om att få arbetet färdigt
under riksdagen och därför velat undanskjuta frågan. Vad hade
väl under sådana förhållanden varit naturligare, än att denne
sistnämnde utgått ur beredningen, och de övriga tre jämte nå¬
gon tillkallad ny ledamot omedelbart fortsatt utredningsarbetet.
I stället hava herrar Kvarnzelius och Jakob Pettersson lämnat
detta för frågans framgång inom riksdagen så utomordentligt
betydelsefulla arbete åt sitt öde och därmed även undandragit
sig vad herr Kvarnzelius den 7 maj kallade »en bjudande plikt».
Herr Kvarnzelius söker visserligen i den skrivelse, vari¬
genom han avsäger sig uppdraget, göra gällande, att han åta¬
git sig detsamma endast under den förutsättning, »att arbetet
skulle leda till resultat vid innevarande riksdag», och uti en le¬
damots uttalade misströstan därom velat finna en berättigad an¬
ledning till utträde; men helt visst skulle arbetet just lett till
resultat vid innevarande riksdag, om blott herrar Kvarnzelius
och Jakob Pettersson velat medverka därtill. För övrigt fram¬
går av den genom Svenska telegrambyrån offentliggjorda skri-
vilsen av den 7 maj med full tydlighet, att någon sådan förut¬
sättning, som ovan nämnts, av herr Kvarnzelius icke gjorts så¬
som villkor för uppdragets fullgörande.
Jag hyser emellertid den förhoppningen, att herr statsrådet
Lördagen den 23 maj.
15 Nr 4.
och chefen för finansdepartementet, trots de stenar som sålunda
lagts i vägen för arbetet på nykterhetsreformens framförande
på ett sakligt sätt, icke skall avstå ifrån att fullfölja sin plan att
snarast möjligt låta nykterhetskommitténs förslag undergå så¬
dan bearbetning, att förslag till riksdagen därpå kan grundas
och att sålunda nya sakkunniga i de avgångnas ställe komma att
utses och omedelbart påbörja arbetet.
I omförmälda genom Svenska telegrambyrån offentliggjorda
skrivelse gjorde herr Kvarnzelius vissa uttalanden rörande det
åt de sakkunniga lämnade uppdraget och framhöll därvid sär¬
skilt, att »detta uppdrag förutsätter, att kommittéförslaget lägges
till grund för den ifrågasatta lagstiftningen», samt att herr
Kvarnzelius hyste den förvissningen, att »kommitténs förslag
är så väl genomtänkt, att det skall visa sig bestå inför dein
sakliga kritik, som redan riktats eller som inom den nya be¬
redningen kan komma att framställas emot detsamma».
Då berörda uttalande synes innebära en begränsning av upp¬
draget, vilken enligt min mening icke har tillräckligt stöd i
de utav herr statsrådet och chefen för finansdepartementet vid
de sakkunnigas tillkallande begagnade ordalagen, synes det mig
önskligt, därest sakkunnigberedningens arbete skall fullföljas,
att ett närmare uttalande i vissa hänseenden från herr stats¬
rådets sida göres angående innebörden av det åt de sakkunni¬
ga lämnade uppdraget.
Innan jag med anledning härav tillåter mig framställa ne¬
dan angivna spörsmål, anhåller jag få anföra följande:
Det är i dessa dagar jämnt fyra år sedan den stora förbuds¬
omröstningen 1909—1910 avslutades. Röstberättigade voro samt¬
liga män och kvinnor, som uppnått 18 år. Deras antal beräknades
till 3,387,924. Frågan gällde instämmandet uti följande förkla¬
ring: »Vi undertecknade, svenska män och kvinnor, som inse
den fara rusdryckerna utgöra för folkhälsan och samhällsut¬
vecklingen, förklara oss härmed anse, att tiden nu är inne för
påbörjande av ett fullständigt och permanent rusdrycksförbuds
genomförande i vårt land». Denna fråga besvarades jakande av
1,884,298 personer eller 55,6 o/o av de röstberättigade. Mer än
hälften av Sveriges vuxna befolkning hade sålunda uttalat sig
för ett omedelbart påbörjande av totalförbudets genomförande
i vårt land. Det är en utomordentlig mäktig opinionsyttring,
det svenska folket sålunda avgivit. Jag tror knappast det vore
möjligt att i någon annan fråga, försvarsfrågan möjligen un¬
dantagen, åstadkomma något liknande. Det uppenbarar sig här
en vilja till sedlig lyftning, som visar, 'att vårt folk ännu
såsom i forna dagar är mäktigt av en ädel kamp för höga
ideella mål, och som giver icke allenast förhoppning, utan säker
förvissning om, att vi dock till sist skola kunna segerrikt genom¬
kämpa den kris, i vilken vi för närvarande befinna oss och
vilken den begynnande försvarsviljan icke är mäktig att en¬
sam befria oss ifrån. Jag menar, atit det bör stå klart för varje
Nr 4. 16
Lördagen den 23 maj.
fosterlandsvän, att denna opinionsyttring måste tagas på fullaste
allvar och att den förpliktar till handling.
Nu är handlingens tid kommen. Vi hoppas ju alla, att för¬
svarsfrågan, landets stora livsfråga, vid denna riksdag skall
finna en under förhandenvarande förhållanden tillfredsställande
lösning. Men om folket sålunda bringar offret av personliga
och ekonomiska bördor till värn mot yttre fiender, så har folket
också rättighet att fordra, att vi skola bringa de offer, som äro
nödvändiga för att folket skall återvinna den inre styrka och
sedliga kraft, som rusdryckerna i så hög grad bidragit till att
undergräva och försvaga. Jag menar icke, att dessa frågor skola
obehörigen sammankopplas; men jag menar, att om försvars¬
frågan nu tillfredsställande löses, så ligger däruti en moralisk
förpliktelse, att snarast möjligt taga ett bestämt och avgjort
steg till påbörjande av totalförbudets genomförande i vårt land.
Dit hör i främsta rummet, att möjlighet beredes till åstad¬
kommande av lokalt förhud i sådana kommuner, där den all¬
männa meningen redan nu är mogen för en sådan åtgärd.
För det lokala förbudets genomförande synas mig huvudsak¬
ligen kunna ifrågakomma två vägar: antingen a) det lokala
folkomröstning svetot eller b) det kommunala vetot i förening
med kvalificerad majoritet för beslut om tillstånd till försälj¬
ning av rusdrycker.
Enligt det lokala folkomröstningsvetot erfordras för förbud,
att nykterhetsvännerna förfoga över % av de avgivna rösterna.
Enligt det kommunala vetot åter, såsom det enligt min mening
bör anordnas, erfordras för förbud endast att nykterhetsvännerna
förfogo. över i/» av rösterna inom den beslutande korporationen
(+ 1 röst).
Detta kommunala veto består nämligen däruti, att ingen för¬
säljning av rusdrycker inom en kommun får äga rum, utan att
kommunen själv därtill lämnar sitt samtycke; och för beslut
om samtycke till sökt försäljningsrättighet skall erfordras minst
2/j av de i omröstningen deltagandes röster efter röstvärdet. Nyk¬
terhetsvännerna behöva således endast Vä av rösterna (+ 1) inom
stadsfullmäktige eller på kommunalstämman för att kunna full¬
ständigt förhindra all rusdrycksförsäljning inom kommunen.
För att i någon mån kunna bedöma verkningarna av ifråga¬
varande kommunala veto har jag genom nykterhetssällskapens
upplysningsbyrå förskaffat mig uppgift om antalet förbudsvän-
ner i stadsfullmäktige i åtskilliga av Sveriges städer. I föl¬
jande 24 städer, nämligen Arboga, Arvika, Borgholm, Eksjö,
Eskilstuna, Eslöf, Falkenberg, Hedemora, Hjo, Hudiksvall,
Huskvarna, Karlstad, Kristinehamn, Luleå, Nora, Norrtelje, Sala,
Sigtuna, Sölvesborg, Tidaholm, Torshälla, Västerås, Ängelholm
och Örnsköldsvik var ställningen sådan, att nykterhetsvännerna
förfogade över mer än Vs av rösterna inom stadsfullmäktige
och att således avgjord styrka för uppnående av förbud före-
fanns. Siffrorna gälla hösten 1912, innan den kommunala röst-
Lördagen den 23 maj.
17
Nr 4.
rättsreformen ännu hunnit göra sig fullt gällande. De val, som
sedermera ägt rum, såväl här som i övriga städer, hava sanno¬
likt ställt sig än gynnsammare för nykterhetsvännerna.
Undersöker man nu, hur 1909—1910 års förbudsomröstning
utföll i dessa 24 städer, så finner man att denna omröstning,
vilken var anordnad i huvudsaklig överensstämmelse med grun¬
derna för lokala vetoomröstningen, gav till resultat, att förbud
enligt det lokala folkomröstnings vetot skulle kunnat uppnås en¬
dast i 15 av de nämnda städerna. Men i de återstående 9 stä¬
derna skulle det lokala folkomröstningsvetot, enligt förbudsom¬
röstningens siffror icke medföra förbud. Dessa 9 städer äro
Arboga med 52 o/o förbudsröster av hela antalet röstberättigade
(samtliga män och kvinnor över 18 år), Eskilstuna med 65,7 o/0j Eslöf
(Västra Sallerups socken inberäknad) med 44,3 o/0) Falkenberg
med 60,1 °/o, Hjo med 64,7o/o, Luleå med 63,1 o/o, Sölvesborg med
66,1%, Ängelholm med 59,1% och Örnsköldsvik med 53,5°/b.
I de 24 städer, som sålunda närmare undersökts, har alltså
det kommunala vetot visat sig vida kraftigare för åstadkom¬
mande av försäljningsförbud än det lokala folkomröstnings¬
vetot. Det är antagligt, att i åtskilliga andra städer folkom¬
röstningsvetot kan visa sig mera verksamt än det kommunala
vetot, beroende på att nykterhetssynpunkterna icke alltid gjorts
fullt gällande vid stadsfullmäktigevalen, utan att andra syn¬
punkter därvid varit de huvudsakligen bestämmande. Men är
det så att nykterhetsvännerna vid en folkomröstning äro i stånd
att erövra % av sammanlagda antalet röster, så torde det i regel
icke möta några svårigheter för dem att vid stadsfullmäktige¬
valen besätta Vs av mandaten i stadsfullmäktige eller att vid
kommunalstämmorna behärska >/., av röstvärdet vid stämman.
Och därmed hava de, om det kommunala vetot genomföres, för
framtiden en vida säkrare grund för sina förbudssträvanden än
i det lokala folkomröstningsvetot, vars utslag alltid är ovisst,
beroende på tillfällig agitation i ena eller andra riktningen.
Det kommunala vetot har därjämte del företrädet att icke
medföra någon annan nyhet i fråga om omröstningen, vilken sker
efter vanlig kommunal röstskala, än att besluten om beviljande
av försåt jningsrättigheter maste fattas med % majoritet mot
enkel majoritet nu, vilken reform torde vara sä mycket lättare
att genomföra, som gällande lagstiftning redan föreskriver ett
sådant omröstningssätt för åtskilliga andra viktiga kommunala
frågor. Det lokala vetot återigen inför eu helt ny princip för
lättande av beslut i kommunala angelägenheter av ifrågava¬
rande art, i det att omröstningen därvid sker per capita sålunda,
att varje röstande har blott en röst. Och har ett sådant röst¬
sätt eu gång val blivit infört för vissa kommunala angelägenhe¬
ter, torde det icke dröja länge, innan anspråk framställas, att
det skall utsträckas även till andra kommunala frågor, varige¬
nom det avgörande inflytandet inom kommunerna snart kunde
komma att frångå den mer erfarna och besinningsfulla delen
Första kammarens protokoll vid senare Riksdagen 191Jh Nr 4. 2
Sr 4.
18 Lördagen den 23 maj.
av befolkningen och råka i händerna på samhällets lösare ele¬
ment.
Det kommunala vetot ställer vidare sig på intet sätt hindran¬
de i vägen för totalförbudet. Däremot hyser jag allvarliga farhå¬
gor för, att det lokala folkomröstningsvetot kan komma att bliva
ett svårt hinder för totalförbudets genomförande, och detta vare
sig nykterhetsvännerna vid de lokala vetoomröstningarna vinna
eller ej. Ty om nykterhetsvännerna segra vid dessa omröstningar,
kommer givetvis från motsidan totalförbudet att framställas så¬
som obehövligt; men om åter nykterhetsvännerna lida nederlag,
kommer detta att åberopas såsom det starkaste bevis för att landet
icke är moget för totalförbud. Är en gång det lokala vetot fast¬
slaget i lagstiftningen, då är det fullkomligt otänkbart, att frå¬
gan om totalt förbud för hela riket skulle kunna med någon fram¬
gång upptagas, innan det lokala vetot genomförts i ett mycket
stort antal av Sveriges kommuner. Men vilka garantier har
man för att detta inom rimlig tid kommer att ske! Förbudsom¬
röstningens siffror äro i detta hänseende icke uppmuntrande.
Av landets städer deltogo i omröstningen 94. Två tredjedelars
majoritet för förbud uppnåddes i 40 av dessa städer, under det
att i 51 förbudsrösterna stannade under lokala vetogränsen. Lo¬
kalt veto skulle sålunda endast kunna genomföras i 42,5 o/0 av
rikets städer. På landsbygden deltogo i omröstningen 2,206 kom¬
muner (därvid skillda kommuner som röstat på gemensam lista
räknats såsom en kommun). Två tredjedelars majoritet för förbud
uppnåddes i 896 av dessa kommuner, under det att icke mindre
än 1,310 stannade under lokala vetogränsen. Lokalt veto skulle
sålunda på landsbygden kunna genomföras endast i 40,6 o/o av
dithörande kommuner. I samtliga 2,300 i omröstningen delta¬
gande stads- och landskommuner uppnåddes 2/s majoritet i 936
kommuner, medan dylik majoritet icke uppnåddes i 1,364 kom¬
muner. Så vitt man får döma av förbudsomröstningen, skulle så¬
lunda lokalt veto kunna genomföras endast i omkring 40 °/o
av rikets kommuner, d. v. s. i långt under hälften. Detta resul¬
tat torde icke väsentligt ändras därav, att minimigränsen för
rösträtt blivit satt vid förbudsomröstningen till 18 år men vid
kommitténs förslag till kommunal folkomröstning vid 21 år.
Snarast skulle en sådan ändring lända till nackdel för det lokala
vetot, enär ju nykterhetsföreningarna till mycket stor del bestå av
unga personer i åldern 18—21 år.
På sid. 68 i nykterhetskommitténs betänkande V gör kommit¬
tén följande synnerligen betydelsefulla uttalande:
»Tidigare förekom rusdrycksförsäljning i större omfattning
även i landskommunerna, men har tendensen, vad den beträffar,
i allmänhet gått i den riktningen, att upplåtelse av nya rättig¬
heter vägrats och gamla rättigheter icke förnyats. Försäljning
av brännvin finnes sålunda numera endast i några få landskom¬
muner och försäljning av vin och Öl förekommer icke heller i
något större antal, om man bortser från gästgiveriernas begränsa-
Lördagen den 23 maj.
19 Nr 4.
de ölutskänkningsrätt. Bet råder sålunda på de flesta ställen av den
svenska landsbygden och därmed också på en mängd tätt befolkade
orter ett tillstånd, som reellt sett är Identiskt med försäljningsfUr¬
bild.»
Denna storartade framgång för nykterhetssaken har vun¬
nits redan med nu gällande bestämmelser, då för tillstånd till
försäljning erfordras endast enkel pluralitet på stämman. Och
givetvis skulle nykterhetsvännernas ställning ytterligare för¬
stärkas, om det kommunala vetot fullt genomfördes och därtill
medgivandet till försäljning ytterligare försvårades genom in¬
förande av fordran på kvalificerad majoritet för bifall därtill.
Men fastän kommittén sålunda själv konstaterat, att på
de flesta ställen å landsbygden så gott som totalt förbud råder,
har den likväl föreslagit, att det lokala vetot skulle införas
även för landsbygden, med alla de upprivande strider, som
därmed följa, och med risk att nykterhets vännerna därstädes på
många ställen sannolikt komme att tillfogas svåra nederlag. Ty
jag erinrar om, att förbudsomröstningens siffror visa, att det
lokala vetot har ännu mycket mindre utsikter att kunna all¬
mänt genomföras på landsbygden än i städerna. I dessa senare
uppnåddes 2/3 majoritet i 42,5 o/0 av hela antalet i omröstnin¬
gen deltagande städer, men i fråga om landsbygden uppnåddes
denna majoritet endast i 40,G o/0 av landskommunerna. En av
de viktigaste orsakerna till att redan det nu gällande systemet
sålunda visat sig överlägset det lokala vetot på landsbygden,
ligger helt visst däruti, att det avgörande inflytandet på stäm¬
morna för närvarande faktiskt utövas av kommunernas bofasta,
besinningsfulla, erfarna och ansvarskännande medlemmar, under
det att vid en folkomröstning allt beror på stundens stämning,
en uppjagad agitation och det oberäkneliga inflytandet av de
lösare befolkningselementen.
Införandet av det lokala vetot för landsbygden är sålunda,
enligt vad som framgår av kommitténs egna uttalanden, full¬
komligt onödigt och synes dessutom med stor sannolikhet komma
att medföra den risken, att nykterhetsrörelsens motståndare med
tillhjälp därav kunna tillfoga nykterhetsrörelsen kännbara ne¬
derlag, i vilket fall det lokala vetot verkar direkt till skada
för landsbygden.
Då sålunda landsbygdens nykterhetsvänner för sina kom¬
muner, på något enstaka undantag när, icke hava något gagn
utan snarare olägenhet och skada av det lokala vetot, synes
det vara en billig fordran, att do icke genom nykterhetskom¬
mitténs eller de nu tillsatta sakkunnigas åtgöranden, så att säga,
tvingas fram mot det lokala vetot utan sättas i tillfälle att fritt
välja, huruvida de vilja inrikta sina ansträngningar antingen
på det lokala vetot eller på kommunalt veto.
Givetvis hade redan i samband med frågan om det lokala
vetot en fullständig utredning bort av nykterhetskommittén gö¬
ras angående det kommunala vetot i förening med kvalificerad
Nr 4. 20
Lördagen den 23 mai.
majoritet för försäljningstillstånd samt verkningarna därav. Kom¬
mittén borde haft- så mycket större anledning därtill, som frågan
om en sådan kvalificerad majoritet redan förut varit föremål
för riksdagens prövning och därvid bifallits av första kammaren
och i andra kammaren avslagits endast med den knappa majori¬
teten av 2 rösters övervikt. Motionärerna, herrar Wallenius
i första kammaren och von Koch i andra kammaren, hade moti¬
verat sitt förslag med att därigenom skulle beredas ett kraftigt
understöd åt dem, som ville bekämpa fyllerilastens utbredning
inom sina kommuner. Hela detta för nykterhetssaken så utomor¬
dentligt betydelsefulla uppslag avfärdar nykterhetskommittén
i sitt betänkande på 3 rader med följande ord:
»Kommittén kan för sin del icke finna, att bärande skäl bli¬
vit anförda för kravet på annan majoritet vid avgörande av des¬
sa frågor än den, som i allmänhet gäller vid fattandet av beslut
i kommunala ärenden».
Kommitténs sätt att behandla denna fråga om användning
av kvalificerad majoritet till stärkande av nykterhetsvännernas
inflytande i kommunerna kan icke betecknas annorlunda än såsom
en allvarlig brist i utrednnigen, varigenom denna måste komma
att framstå såsom, minst sagt, ensidig till förmån för det loka¬
la vetot. Jag har förut uppvisat, att kommunalt veto med kva-
lificierad majoritet för försäljningstillstånd skulle bliva ett syn¬
nerligen verksamt medel till nykterhetssakens framgång, i för-
budseffekt sannolikt fullt likvärdigt med det lokala vetot om icke
än verkningsfullare än detta, men i fråga om tillämpningen vida
enklare och även i andra avseenden det lokala vetot överlägset.
De nämnda motionärerna hava också förklarat såsom sin överty¬
gelse att »därigenom skulle beredas ett kraftigt understöd åt dem,
som ville bekämpa fyllerilastens utbredning inom sina kommuner».
Detta skäl är väl, om något, ett bärande skäl för en nykterhets¬
reform. Men kommittén har funnit skälet icke bärande. Detta
är så mycket mera förvållande, som ju en dylik reform vore i
hög grad behövlig, även om det lokala vetot genomföres, näm¬
ligen för de kommuner, där lokalt vetoförbud icke kan uppnås.
Enligt min mening kan nykterhetsfrågan icke tillfredsstäl¬
lande lösas, utan att totalt rusdrycksförbud genomföres. Offret,
som begäres, är intet annat än offret av en flyktig njutning.,
Men för detta pris kunna tusen och åter tusen svenska hem räd¬
das från skövling och elände. Det vore en fosterländsk gärning.
Ty vad är fosterlandet annat än hem vid hem, där det svenska
folket växer upp, där det lever sitt liv och där det fostrar släk¬
ten, som komma. Då vi skydda hemmen, skydda vi också foster¬
landet och göra det lyckligt och starkt.
Jag förutsätter emellertid, att nykterhetskommitténs arbete
för denna viktiga frågas lösning kommer att med all kraft och
skyndsamhet bedrivas.
Vad man under tiden och i avvaktan på nykterhetsfrågans
slutliga lösning bör kunna ena sig om, det vore, enligt min
Lördagen den 23 maj.
21 Nr 4.
tanke, åstadkommande snarast möjligt av lagbestämmelser rö¬
rande lokala förbud mot försäljning av rusdrycker. Och jag
anser, på grund av vad jag ovan 'anfört, att därvid i första
rummet strävandena böra inriktas på åstadkommande av full¬
ständigt kommunalt veto i förening med kvalificerad majoritet
för medgivande av tillstånd för försäljning av sådana drycker,
och detta såväl i städerna som på landsbygden.
Skall emellertid lokalt folkomröstningsveto nödvändigt ifrå¬
gakomma, torde detsamma i alla händelser böra begränsas till
städerna.
Då nykterhetskommittén icke behandlat frågan om lokalt
förbud ur dessa av mig angivna synpunkter, vore det önskligt om
de tillkallade sakkunniga ville fullständiga kommittéutrednin¬
gen härutinnan, så att denna blir tillräckligt allsidig för frå¬
gans sakliga behandling i riksdagen.
Jag vill tillägga, att jag har varit angelägen om att fram¬
föra dessa synpunkter redan nu, på det att bristande utredning
härutinnan icke må kunna åberopas såsom ett hinder mot frå¬
gans avgörande redan vid innevarande riksdag, och på det att
de sakkunnigas uppmärksamhet må, bliva fäst på vad som i
nämnda avseenden av dem begäres.
Men då jag icke är viss på, huruvida de sakkunniga skola
vilja inlåta sig på en behandling av frågan i nu antydda hän¬
seenden, därest det åt dem givna uppdraget skall fattas så be¬
gränsat som uti det ovan omnämnda av herr Kvarnzelius till
Svenska telegrambyrån lämnade meddelandet skett, anhåller jag,
för vinnande av klarhet härutinnan, att få till herr statsrådet
och chefen för finansdepartementet framställa det spörsmålet:
huruvida det åt de sakkunniga lämnade uppdraget medgiver,
att dessa må kunna till behandling företaga nykterhetskom¬
mitténs förslag till förordning angående försäljning av rusdryc¬
ker m. m. jämväl ur de av mig här ovan angivna synpunkterna.
Herr Ekmans anhållan bifölls av kammaren.
Justerades ett protokollsutdrag för denna dag, varefter kammu¬
rens sammanträde avslutades kl. 1,30 e. in.
In fidem
.1. v. Krusenstjerna.