Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 85.
1
Nr 85.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förord¬
ning om värnskatt m. m.; given Stockholms slott den 18
maj 1914.
Under åberopande av härvid fogade utdrag av protokollet över
finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härigenom föreslå riks¬
dagen att antaga
dels bilagda förslag till förordning om värnskatt;
dels ock bilagda förslag till förordning angående statsverkets värn-
skattefond.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
Axel Vennersten.
Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 53 käft. (Nr 85.) 1
2
Kungl. Maj:ts Kåd. Proposition Nr 85.
Förslag
till
förordning om värnskatt.
Härigenom förordnas som följer:
1 §•
För bestridande av särskilda engångskostnader, som föranledas av
ny värnpliktslag ock eljest erfordras för avhjälpande av brister i rikets
försvarsväsen, skall till staten erläggas en tillfällig skatt, benämnd
värnskatt, som på grund av taxering enligt bestämmelserna i denna
förordning för en gång utgår av inkomst och förmögenhet.
2 §•
Fn var, som år 1914 bort annorledes än på grund av efter-
beskattning taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt, är med de
undantag, som här nedan stadgas, jämväl skyldig erlägga värnskatt.
Med skattskyldigs inkomst och förmögenhet avses i denna för¬
ordning det inkomstbelopp och det förmögenhetsbelopp, därför han
bort år 1914 taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt.
Vid taxering till värnskatt skola dock, där ej i visst fall sär¬
skilda skäl föranleda till avvikelse från den vid taxeringen år 1914 till
inkomst- och förmögenhetsskatt verkställda uppskattningen, inkomst och
förmögenhet upptagas till enahanda belopp som vid sistnämnda taxering.
B §•
För annan än inländskt aktiebolag och solidariskt bankbolag in¬
träder skyldighet att erlägga värnskatt:
a) då inkomsten utgör minst 5,000 kronor eller
3
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 85.
b) då förmögenheten uppgår till minst 30,000 kronor eller
c) då vid sammanläggning av inkomst och förmögenhet enligt
bestämmelserna i 4 § bildas ett taxerat belopp av minst 5,000 kronor.
Förmögenhet, som understiger 10,000 kronor, är dock i varje fall
fri från värnskatt. Likaledes är för skattskyldig, som i denna paragraf
avses, inkomst, vilken icke uppgår till 2,600 kronor, i varje fall från
sådan skatt undantagen.
Om äkta makar bort var för sig taxeras till inkomst- och för¬
mögenhetsskatt, inträder för vardera maken skattskyldighet för värn¬
skatt, då båda makarnas sammanräknade inkomst eller förmögenhet
uppgått till så högt belopp, att, därest endera maken skolat för samma
inkomst eller förmögenhet taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt,
skattskyldighet enligt bestämmelserna i denna paragraf förelegat.
4 §.
1 mom. Vid taxering till värnskatt skall fastställas ett till värn¬
skatt taxerat belopp.
2 mom. För annan skattskyldig än inländskt aktiebolag och
solidariskt bankbolag ingår i det taxerade beloppet förmögenheten
med en tiondedel av sitt belopp och inkomst, som utgör minst 5,000
kronor, med hela sitt belopp. Där för skattskyldig, varorn nu är fråga,
inkomsten understiger 5,000 kronor, skall i det taxerade beloppet ingå
följande belopp av inkomsten, nämligen:
av
|
inkomst,
|
som
|
uppgår
|
till
|
2,600
|
kr.
|
men
|
ej
|
till
|
2.700
|
kr.
|
200
|
kr
|
»
|
»
|
»
|
»
|
»
|
2.700
|
»
|
|
|
»
|
2,800
|
»
|
400
|
»
|
»
|
»
|
»
|
»
|
»
|
2,800
|
»
|
»
|
»
|
»
|
2,900
|
|
600
|
»
|
»
|
|
»
|
»
|
»
|
2,900
|
|
»
|
|
»
|
3,000
|
»
|
800
|
|
»
|
»
|
»
|
»
|
»
|
3,000
|
»
|
»
|
»
|
»
|
3,100
|
»
|
1,000
|
»
|
»
|
»
|
»
|
»
|
»
|
3,100
|
»
|
|
»
|
»
|
3,200
|
»
|
1,200
|
>
|
»
|
»
|
»
|
»
|
»
|
3,200
|
»
|
»
|
»
|
»
|
3,300
|
»
|
1,400
|
>
|
»
|
»
|
»
|
»
|
»
|
3,300
|
»
|
»
|
»
|
»
|
3,400
|
»
|
1,600
|
>
|
»
|
»
|
»
|
»
|
»
|
3,400
|
»
|
»
|
»
|
»
|
3,500
|
»
|
1,800
|
|
|
»
|
»
|
»
|
»
|
3.500
|
»
|
»
|
»
|
»
|
3,600
|
»
|
2,000
|
>
|
»
|
»
|
»
|
|
»
|
3,600
|
»
|
»
|
»
|
»
|
3,700
|
»
|
2,200
|
|
»
|
»
|
y>
|
»
|
»
|
3,700
|
»
|
>
|
»
|
»
|
3,800
|
»
|
2,400
|
>
|
|
»
|
»
|
»
|
»
|
3,800
|
»
|
|
|
»
|
3,900
|
|
2,600
|
*
|
>
|
|
»
|
»
|
»
|
3,900
|
»
|
»
|
»
|
»
|
4,000
|
|
2^800
|
Ti-
|
4
Kung i Maj.ts Nåd. Proposition Nr 85.
av
|
inkomst,
|
som
|
uppgår till 4,000 kr
|
. men
|
ej
|
till
|
4,100
|
kr.
|
3,000
|
kr.
|
>
|
»
|
»
|
»
|
>
|
4,100 »
|
»
|
»
|
»
|
4,200
|
»
|
3,200
|
»
|
>
|
|
|
7>
|
»
|
4,200 »
|
»
|
»
|
»
|
4,300
|
»
|
3,400
|
»
|
|
»
|
»
|
>
|
»
|
4,300 »
|
>
|
»
|
»
|
4,400
|
»
|
3,600
|
|
»
|
»
|
»
|
>
|
»
|
4,400 »
|
|
»
|
»
|
4,500
|
»
|
3,800
|
»
|
|
>N
|
>
|
»
|
»
|
4,500 »
|
»
|
»
|
»
|
4,600
|
»
|
4,000
|
»
|
>
|
>
|
>
|
»
|
»
|
4,600 »
|
»
|
»
|
|
4,700
|
»
|
4,200
|
»
|
|
»
|
>
|
>
|
»
|
4,700 »
|
»
|
»
|
»
|
4,800
|
>
|
4,400
|
»
|
»
|
»
|
|
»
|
»
|
4,800 »
|
>
|
|
»
|
4,900
|
»
|
4,600
|
»
|
»
|
»
|
|
»
|
»
|
4,900 »
|
»
|
»
|
»
|
5,000
|
»
|
4,800
|
»
|
3 mom. Är fråga om äkta makar, vilka skola var för sig taxeras
till värnskatt, skall inkomst, som enligt 2 mom. bör tagas i beräkning
vid taxeringen, vara makarnas sammanlagda inkomst. Understiger den
sammanlagda inkomsten 5,000 kronor, skall det belopp, varmed samma
inkomst bör vid taxeringen upptagas, för beräkning av vardera makens
taxerade belopp fördelas å makarna efter storleken av varderas inkomst.
4 mom. Det belopp, som med tillämpning av dessa grunder slut¬
ligen uppkommer, avrundas, där det ej uppgår till fullt hundratal
kronor, till närmast lägre fulla hundratal kronor och utgör, sålunda
avjämnat, i fall, varom nu är fråga, det till värnskatt taxerade beloppet.
5 §•
För skattskyldig, som i 3 § sägs, utgår värnskatt med en krona
för varje fullt hundratal kronor av ett belopp, som beräknas efter föl¬
jande grunder:
Om det taxerade beloppet icke överstiger 5,000 kronor, ökas det¬
samma med 50 procent.
Om det taxerade beloppet överstiger 5,000 kronor, ökas
den del av det taxerade beloppet, som icke överstiger 5,000 kronor,
med 50 procent,
> » » » » » som överstiger
5,000
|
kronor men
|
icke
|
8,000
|
kronor,
|
med
|
150 procent
|
8,000
|
» »
|
»
|
12,000
|
»
|
|
200 »
|
12,000
|
» »
|
|
14,000
|
|
|
250 »
|
14,000
|
|
>
|
17,000
|
»
|
»
|
300 >
|
17,000
|
» »
|
»
|
20,000
|
»
|
»
|
350 »
|
20,000
|
» >
|
|
25,000
|
»
|
>
|
400 >
|
|
Kungl.
|
Maj.ts
|
Nåd. Proposition Nr
|
85.
|
|
|
25,000
|
kronor men
|
icke
|
30,000
|
kronor,
|
med
|
500 procent
|
30,000
|
» »
|
»
|
40,000
|
|
»
|
600
|
»
|
40,000
|
» »
|
»
|
50,000
|
|
|
700
|
»
|
50,000
|
» »
|
»
|
70,000
|
»
|
»
|
800
|
»
|
70,000
|
» »
|
»
|
100,000
|
|
»
|
900
|
»
|
100,000
|
» »
|
»
|
150,000
|
»
|
|
1,000
|
»
|
150,000
|
» »
|
»
|
250,000
|
»
|
|
1,150
|
»
|
250,000
|
|
|
|
|
|
1,250
|
»
|
dock att det beräknade belopp, varefter skatten skall utgå, icke må
i något fall överstiga tolv gånger det taxerade beloppet
6 §.
Skattskyldig, vilken bort vid taxering till inkomst- och förmögen¬
hetsskatt år 1914 erhålla nedsättning enligt 19 § 2 mom. förordningen
om inkomst- och förmögenhetsskatt i det till sådan skatt taxerade
beloppet, äger åtnjuta nedsättning i värnskattens belopp med en
tiondedel därav för varje barn, för vilket nedsättning vid nämnda
taxering skolat medgivas.
7 §•
För inländskt aktiebolag och solidariskt bankbolag inträder skyl¬
dighet att erlägga värnskatt, då inkomsten överstiger fem procent av
bolagets kapital, så beräknat som i 20 § förordningen om inkomst-
och förmögenhetsskatt sägs.
Inkomst, som i enlighet härmed taxeras till värnskatt, upptages
för taxeringen i jämna hundratal kronor, så att överskjutande belopp,
som icke uppgår till fullt hundratal, bortfaller. Sålunda upptaget
belopp utgör i förevarande fall till värnskatt taxerat belopp.
8
Inländskt aktiebolag och solidariskt bankbolag har att, för varje
fullt hundratal av det taxerade beloppet, erlägga värnskatt med föl¬
jande belopp, nämligen:
6
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 85.
när
|
den taxerade
|
inkomsten i förhållande till kapitalet:
|
värnskatt
pr 100 kr.
|
överstiger
|
5
|
men
|
ej
|
5 Va
|
procent...................................
|
Kr.
0.3 0
|
|
5*/.
|
»
|
»
|
5 Va
|
» ....................................
|
0.6 0
|
»
|
5 Va
|
»
|
»
|
6
|
» ...................................
|
0.9 0
|
|
C
|
»
|
»
|
6 7s
|
» ....................................
|
1.20
|
|
6S
|
»
|
»
|
6 7a
|
» ....................................
|
1.50
|
»
|
6 V,
|
»
|
»
|
(
|
» ...................................
|
1.80
|
»
|
7
|
»
|
»
|
7 7a
|
» ..................................
|
2.10
|
»
|
7 Va
|
»
|
»
|
7 7a
|
» ....................................
|
2.40
|
»
|
7 Va
|
»
|
»
|
8
|
» ....................................
|
2.70
|
»
|
8
|
»
|
»
|
8 V,
|
» ................................
|
3.—
|
>
|
8 V,
|
»
|
»
|
8 Va
|
» ....................................
|
3.30
|
»
|
8 Va
|
»
|
»
|
9
|
» ....................................
|
3.60
|
»
|
9
|
»
|
»
|
9 7a
|
» .................................
|
3.90
|
»
|
9 '4
|
»
|
»
|
9 Va
|
» ....................................
|
4.20
|
»
|
9 Va
|
»
|
»
|
10
|
» ....................................
|
4.5 0
|
»
|
10
|
»
|
|
10 7a
|
» ....................................
|
4.80
|
»
|
10Va
|
»
|
»
|
10 Va
|
» ..................................
|
5.io
|
»
|
10 -V,
|
»
|
»
|
11
|
» ..................................
|
5.40
|
y>
|
11
|
«
|
»
|
11 Va
|
» ....................................
|
5.70
|
>
|
11 Va
|
«
|
»
|
11 Va
|
» ....................................
|
6.—
|
»
|
H7a
|
»
|
»
|
12
|
» ....................................
|
6.30
|
»
|
12
|
»
|
»
|
12 7,
|
y. ....................................
|
6.60
|
»
|
12 7,
|
»
|
»
|
13
|
» ............................
|
6.90
|
»
|
13
|
»
|
»
|
13 Va
|
» ...................................
|
7.20
|
»
|
13 V,
|
|
|
14
|
» ....................................
|
7.50
|
|
14
|
»
|
»
|
14 Va
|
» ....................................
|
7.80
|
»
|
141/,
|
»
|
»
|
15
|
» ...................................
|
8.i o
|
»
|
15 ‘
|
»
|
»
|
15 Va
|
» ....................................
|
8.40
|
»
|
15 7,
|
»
|
»
|
16
|
» ....................................
|
8.70
|
»
|
16
|
|
»
|
16 Va
|
» ....................................
|
9.—
|
»
|
16 7,
|
»
|
»
|
17
|
» ....................................
|
9.30
|
|
17
|
»
|
»
|
17 Va
|
» ........................
|
9.60
|
»
|
17 7»
|
»
|
»
|
18
|
» ......................
|
9.90
|
>
|
18
|
»
|
»
|
18 7,
|
» ....................................
|
10.20
|
»
|
18 7g
|
»
|
»
|
19
|
» ....................................
|
10.50
|
»
|
19
|
»
|
>
|
19 v,
|
|
10.80
|
»
|
19 7a
|
»
|
»
|
20
|
»
|
11.10
|
»
|
20
|
»
|
5»
|
21
|
»
|
11.40
|
»
|
21
|
»
|
»
|
22
|
»
|
11.70
|
»
|
22
|
»
|
»
|
23
|
|
12.—
|
»
|
23
|
»
|
»
|
24
|
» ....................................
|
12.30
|
»
|
24
|
»
|
»
|
25
|
» .....................
|
12.60
|
»
|
25
|
»
|
»
|
26
|
» ....................................
|
12.75 i
|
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 85.
när
|
ilen
|
taxerade
|
inkomsten i
|
förhållande till kapitalet:
|
värnskatt
pr 100 kr.
|
i
överstiger
|
26
|
men
|
ej
|
27
|
procent ..........
|
|
Kr.
12.90
|
*
|
27
|
»
|
»
|
28
|
» ..........
|
|
13.05
|
»
|
28
|
»
|
»
|
29
|
» .........
|
|
13.20
|
»
|
29
|
»
|
»
|
30
|
» ...........
|
|
13.35
|
»
|
30
|
»
|
»
|
32
|
» ..........
|
|
13.50
|
»
|
32
|
»
|
»
|
34
|
» ..........
|
|
13.65
|
»
|
34
|
»
|
|
36
|
» ...........
|
|
13.80
|
»
|
36
|
»
|
»
|
38
|
» ...........
|
|
13.95
|
»
|
38
|
»
|
»
|
40
|
» ...........
|
|
14.io
|
»
|
40
|
»
|
»
|
45
|
» ..........
|
|
14.25
|
»
|
45
|
»
|
»
|
50
|
» ...........
|
|
14.40
|
»
|
50
|
»
|
»
|
55
|
» ...........
|
|
14.55
|
»
|
55
|
»
|
»
|
60
|
» ...........
|
|
14.70
|
|
60
|
|
»
|
65
|
» ...........
|
|
14.85
|
»
|
65
|
»
|
|
75
|
» ...........
|
|
15.—
|
|
75
|
»
|
»
|
85
|
» ...........
|
|
15.15
|
|
85
|
»
|
»
|
90
|
» ...........
|
|
15.30
|
»
|
90
|
»
|
|
95
|
» ...........
|
|
15.45
|
|
95
|
»
|
»
|
100
|
» ...........
|
|
15.60
|
»
|
100
|
|
|
|
» ...........
|
|
15.75
|
9 §•
Värnskatten förfaller till betalning under år 1915. Skattskyldig
äger dock i så måtto åtnjuta anstånd med värnskattens erläggande,
att en tredjedel av värnskatten inbetalas under år 1915 samt att
återstående två tredjedelar av skatten erläggas antingen i sin helhet
under år 1916 eller ock med ena hälften under sistnämnda år och
med andra hälften under år 1917.
Skattskyldig, som i behörig tid och ordning år 1915 erlägger
honom påförd värnskatt i dess helhet, äger åtnjuta avdrag med fem
procent av värnskattens belopp.
Om debitering, uppbörd och redovisning av värnskatt förordnar
Konungen.
10 §.
Till ledning vid uträknandet av värnskatt utfärdar Konungen
särskild tabell.
8
K-.ngl, Majds Nåd. Proposition Nr 85.
11 §•
Skattskyldig taxeras till värnskatt å den ort, där han år 1914
skolat taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt.
12 §.
Bestämmelserna i 24 § förordningen om inkomst- och förmögenhets¬
skatt skola ock äga tillämpning i fråga om värnskatt.
13 §.
Hava makar blivit särskilt taxerade till värnskatt, skall skatt
ändock beräknas efter de för dem båda taxerade beloppen samman¬
räknade och påföras makarna efter storleken av varderas taxerade
belopp.
14 §.
Taxering till värnskatt verkställes av en särskild nämnd, kallad
värnskattenämnd.
Sådan nämnd utses för varje län och för Stockholms stad av
Konungens befallningshavande och skall bestå av minst fyra högst
åtta ledamöter. Konungens befallningshavande utser jämväl suppleanter
till antal, motsvarande minst hälften av antalet ordinarie ledamöter i
värnskattenämnden. Såväl ordinarie ledamöter som suppleanter utses
för län bland ledamöterna eller suppleanterna i länets prövningsnämnd
och för Stockholms stad bland ledamöterna eller suppleanterna i stadens
prövningsnämnd.
Värnskattenämnden sammanträder för län i residensstaden och
för Stockholms stad i Stockholm å tid, som utsättes av Konungens
befallningshavande och bestämmes sålunda, att nämndens arbeten må
vara avslutade inom 1914 års utgång. Om tid och ställe för nämndens
sammanträde utfärdar Konungens befallningshavande allmän kungörelse
samt underrättar i god tid dem, som blivit utsedda till ledamöter i
nämnden.
Möter för ledamot i värnskattenämnd hinder att tillstädeskomma,
bör anmälan därom ofördröjligen ingivas till Konungens befallnings¬
havande, som därefter inkallar vederbörande suppleant.
Den, som blivit utsedd till ledamot i värnskattenämnd eller in¬
kallad i stället för ordinarie ledamot, men utan vederbörligen anmält
Kungl. Majds .\åd. Proposition Kr So. 9
laga förfall icke infinner sig vid nämndens sammankomst, skall bota
tjugufem kronor.
15 §.
En var, som år 1914 i behörig tid och ordning avgivit deklara¬
tion, men vars deklaration icke blivit följd vid hans taxering till
inkomst- och förmögenhetsskatt, äger att hos värnskattenämnden göra
skriftlig framställning om ny uppskattning av inkomsten och förmögen¬
heten. Sådan framställning skall, vid påföljd att eljest icke upptagas
till behandling, ingivas till Konungens befallningshavande senast före
klockan tolv på trettionde dagen före värnskattenämndens sammanträde.
Härom skola de skattskyldiga erinras i den kungörelse, som i 14 § sägs.
16 §.
De av värnskattenämnden beslutade taxeringarna antecknas i
särskild längd, benämnd värnskattelängd, vartill formulär fastställes av
Konungen. I längden upptagas den skattskyldiges namn, taxerat
belopp, det belopp, efter vilket skatt utgår, skatteprocent i förekom¬
mande fall och antalet barn, därför nedsättning äger rum. Längden
underskrives av värnskattenämndens ordförande och minst två ledamöter.
Där vid taxering jämväl förmögenhet legat till grund för taxeringen,
skall å skattskyldigs deklaration angivas särskilt den inkomst och särskilt
den förmögenhetsdel, som ingår i det taxerade beloppet. Har skattskyldig
icke avlämnat deklaration, skall berörda anteckning verkställas i värn¬
skattelängdens anteckningskolumn.
Vid nämndens sammanträde föres protokoll angående de ärenden,
där sådant erfordras; börande protokollet justeras inför nämnden och
justeringen bestyrkas genom å protokollet tecknat intyg av två ledamöter.
Anteckningarna i värnskattelängden och å deklarationerna verk¬
ställas samt protokollet föres av den eller de personer, som Konungens
befallningshavande därtill förordnat.
17 §.
Konungens befallningshavande åligger att vid värnskattenämndens
sammanträde framlägga fullständigt förslag till taxeringarna för värn¬
skatt ävensom att tillhandahålla nämnden de deklarationer, taxerings-
längder och övriga handlingar, som för taxeringarnas verkställande
må erfordras.
Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 53 höft. (Nr 85.) 2
10
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 85.
18 §•
Inom femton dagar efter värnskattenämndens sista sammankomst
skola, utom vad Stockholms stad angår, värnskattelängderna översändas
till vederbörande häradsskrivare eller magistrat.
Efter emottagandet av värnskattelängden åligger det härads-
skrivaren och i stad med magistrat vederbörande tjänsteman att oför¬
dröjligen uträkna och i längden införa de skattebelopp, som på grund
av värnskattenämndens beslut skola påföras. Värnskattelängden skall
därefter före utgången av år 1915 till Konungens befallningshavande
återställas för att biläggas kronoräkenskaperna för nämnda år.
Avskrift av den till häradsskrivaren överlämnade värn skatte¬
längden, i vad den angår varje särskild kommun, skall av honom före
den 1 mars 1915 vid bot av tre kronor för varje överskjutande dag
tillställas vederbörande kommunalstämmas eller stadsstyrelses ordförande,
vilken det åligger att under viss bestämd och vederbörligen kungjord
tid, som ej må understiga fjorton dagar, på lämpligt och därvid även
tillkännagivet ställe hålla avskriften de skattskyldiga tillhanda. Av¬
skriften bör senast den 1 maj 1915 av ordföranden återställas till
häradsskrivaren att av honom förvaras.
I stad med magistrat, utom Stockholm, skall genom magistratens
försorg avskrift av värnskattelängden för varje särskilt taxeringsdistrikt
i samma ordning hållas de skattskyldiga tillhanda, varefter avskriften
hos magistraten eller vederbörande tjänsteman förvaras.
19 §•
1 mom. Över värnskattenämnds beslut må besvär anföras av
kronans ombud och vederbörande skattskyldig.
Besvären skola, ställda till kammarrätten, ingivas till Konungens
befallningshavande i det län, där taxeringen skett, senast den 30 april
1915 före klockan tolv på dagen, vid påföljd att besvären eljest icke
varda upptagna till prövning.
2 mom. Sedan vid inkomna besvär blivit fogade såväl utdrag av
värnskattelängd och 1914 års taxeringslängd som värnskattenämndens
protokoll, såvitt den överklagade taxeringsfrågan angår, samt därefter
förklaring över besvären infordrats från vederbörande, insänder Konun¬
gens befallningshavande skyndsamt till kammarrätten samtliga hand¬
lingarna med de upplysningar och erinringar, som besvären anses påkalla.
11
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Pr 85.
3 mom. Så snart ovan stadgade besvärstid gått till ända, över¬
sänder Konungens befallningsliavande till kammarrätten förteckning
å anförda besvär.
20 §.
Den, som taxerats till värnskatt å ort, där han icke är skatt¬
skyldig för sådan skatt, äge att häröver anföra besvär hos kammar¬
rätten. Besvären skola, vid påföljd att eljest icke varda upptagna till
prövning, inom natt och år, efter det att värnskatt första gången veder¬
börande avfordrats, ingivas till Konungens befallningshavande i det
län, inom vilket taxeringen skett, varefter med ärendet förfares i ena¬
handa ordning, som i 19 § 2 mom. stadgas.
21 §.
Därest efter anförda besvär över prövningsnämnds eller kammar¬
rättens beslut taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1914
ändras eller sådan taxering varder någon åsatt, skall samtidigt vidtagas
den ändring i taxeringen till värnskatt eller åsättas den taxering till
sådan skatt, som därav kan föranledas.
Det åligger Konungens befallningshavande att vid insändande
till kammarrätten av besvär rörande taxering till inkomst- och för¬
mögenhetsskatt för år 1914 i erforderliga fall foga utdrag av värn-
skattélängden och värnskattenämndens protokoll eller, därest nämnden
vid tiden för besvärens insändande ännu icke sammanträtt och avslutat
sitt arbete, så fort ske kan till kammarrätten överlämna berörda utdrag.
22 §.
Bestämmelserna i 23 § 1 och 3 inom., 43 §, 44 § 1 stycket, 48 §,
51 §, 52 §, 56 §, 57 §, 58 §, 59 §, 60 § och 61 § förordningen om
taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering skola i tillämpliga
delar gälla jämväl beträffande värnskattenämnden och förfarandet vid
taxering till värnskatt.
23 §.
Om någon på grund av efterbeskattning påföres särskild inkomst-
och förmögenhetsskatt för år 1914, samt han genom det förfarande,
12 Kumjl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 85.
vilket föranlett efterbeskattningen, kommit att alldeles icke eller till
för ringa belopp taxeras till värnskatt, skall särskild värnskatt påföras
honom till belopp, som genom berörda förfarande undandragits. Har
den skattskyldige avlidit, gäller i fråga om särskild värnskatt, varom
ovan sägs, vad i 22 § förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt
för sådant fall stadgats beträffande sistnämnda skatt.
På grund av efterbeskattning påförd värnskatt förfaller i sin helhet
till betalning samtidigt med den på grund av efterbeskattningen påförda
inkomst- och förmögenhetsskatten. Vid erläggandet av sådan värnskatt
äger avdrag, som i 9 § sägs, icke rum.
Efterbeskattning till värnskatt sker i sammanhang med efterbe¬
skattningen till inkomst- och förmögenhetsskatt; och gäller i fråga om
klagan över efterbeskattning till värnskatt vad som stadgats rörande
överklagande av taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt.
Om efterbeskattning till värnskatt göres anteckning i särskild
värnskattelängd, vilken bilägges vederbörande inkomstlängd.
24 §.
Därest för skattskyldig, som i 3 § sägs, skulle på grund av för¬
sämrad ekonomisk ställning finnas möta synnerligen stor svårighet att
erlägga värnskatt, äger den prövningsnämnd, som har att besluta i
fråga om hans taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt för något
av åren 1915, 1916 och 1917, att, på därom av den skattskyldige gjord
skriftlig framställning och efter lcronoombudets skriftligen avgivna ytt¬
rande, helt eller delvis eftergiva den tredjedel av värnskatten, som eljest
skolat ovillkorligen erläggas under det år, prövningsnämnden samman¬
träder. Framställning, som här avses, skall ingivas till Konungens
befallningshavande senast före klockan tolv på dagen i länen den 15
juli och i Stockholm den 31 augusti eller, om då är helgdag, näst¬
följande dag; och böra de skattskyldiga härom erinras genom den
kungörelse, som omförmäles i 42 § förordningen om taxeringsmyndig¬
heter och förfarandet vid taxering.
Besvär över prövningsnämnds beslut i fråga om eftergivande av
värnskatt må föras i den för överklagande av prövningsnämnds beslut
rörande taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt stadgade ordning.
Där värnskatt eftergivits, skall utdrag av prövningsnämndens
protokoll i ärendet genom protokollsförandens försorg tillställas veder¬
börande uppbördsmyndighet.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 85.
13
25 §.
Till ersättande av kostnaderna för det förberedande arbete för
taxering till värnskatt, som enligt 17 § skall genom Konungens
befallningshavandes föranstaltande utföras, samt övriga av taxerings-
arbetet föranledda kostnader bär värnskattenämnden att efter förslag
av Konungens befallningskavande använda erforderliga medel.
A värnskattenämndens sammanträdesort icke bosatta ledamöter i
denna nämnd äga åtnjuta resekostnads- ock traktamentsersättning såsom
för ledamot i prövningsnämnd är stadgat.
Häradsskrivare ock vederbörande tjänstemän i stad äga att för de
avskrifter av värnskattelängderna, som det enligt 18 § åligger dem att
avlämna, undfå ersättning med femtio öre arket.
Här omförmälda ersättningar, vilka skola bestridas med infly¬
tande värnskattemedel, utbetalas av Konungens befallningskavande efter
granskning av därå ingivna rekvisitioner.
26 §.
1 mom. Sammandrag av värnskattelängderna, upprättade i överens¬
stämmelse med fastställt formulär, skola före den 1 juli 1915 av veder¬
börande häradsskrivare och magistrat, utom i Stockholm, insändas till
Konungens befallningshavande.
2 mom. På grund av dessa sammandrag ock sedan de vid deras
granskning anmärkta förhållanden blivit förklarade eller rättade, bör i
varje län av landskontoret uppgöras särskilt sammandrag över länets
hela påförda värnskatt; ock skall i Stockholm sådant sammandrag upp¬
rättas av därvarande uppbördsverk. De av landskontoren och Stockholms
stads uppbördsverk upprättade sammandragen, därtill tryckta blanketter
genom statskontorets försorg tillhandahållas vederbörande tjänstemän,
skola av Konungens befallningshavande till statskontoret insändas före
den 1 september 1915.
3 mom. Så snart de till statskontoret inkomna sammandragen hunnit
därstädes granskas, bör ett generalsammandrag för hela riket inom stats¬
kontoret upprättas samt genom detta verks försorg utgivas från trycket
och utdelas med allmänna tidningarna.
Denna förordning träder i kraft å tid, som av Konungen bestäm¬
mes, sedan den nya värnpliktslagen utfärdats.
14
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 85.
Förslag
till
förordning angående statsverkets värn skaf tefond.
Härigenom förordnas som följer:
1 §•
Statsverkets inkomster av värnskatten skola, i den mån de icke
anvisas å stat för år 1915, avsättas till en särskild fond, benämnd
värnskattefonden, för att användas till det i 1 § av förordningen om
värnskatt avsedda ändamål.
2 §•
Fonden göres räntebärande och förvaltas av statskontoret i enlighet
med de närmare föreskrifter, Konungen meddelar.
3 §•
Fondens avkastning skall, efter avdrag av förvaltningskostnaderna,
läggas till kapitalet.
4 §•
Om sättet för fondens användning besluta Konungen och riks¬
dagen gemensamt.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 85.
15
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 18 maj
1914.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden: Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
Yennersten,
Westman,
Broström.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Yennersten, anförde:
Jag anhåller att nu få underställa Eders Kungl. Maj:ts prövning
dels förslag till förordning om värnskatt, rörande vilket förslag kam¬
marrätten den 15 innevarande maj avgivit infordrat utlåtande, dels
ock förslag till förordning angående statsverkets värnskattefond. I
sistnämnda ärende har statskontoret yttrat sig den 16 i samma månad.
Tanken på en extraordinär progressiv skatt för anskaffande av
medel till försvarets engångskostnader samt lagd på större förmögen¬
heter och större inkomster härstammar från Tyska rikets försvars- och
skattereform av år 1913. De stora extraordinära bördor, som för till-
Den tyska
värnskatten.
Lämplig}} et c i\
av eu svensk
värnskatt.
16 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 85.
godoseende av försvarets krav i Tyskland begärdes av de bättre situerade,
mötte knappast från något håll starkare motstånd. Viktiga medverkande
omständigheter voro säkerligen Tyska rikets säregna finansförhållanden.
A ena sidan hade extraordinära försvarsbehov redan länge i ganska
stor utsträckning täckts icke genom normala inkomstkällor utan
genom upplåning; och då en sådan utveckling borde hejdas, låg det
nära till hands att omedelbart taga den levande generationens kapital
i anspråk för detta ändamål. Å andra sidan mötte det stora svå¬
righeter att nå målet genom en vanlig förmögenhets- eller inkomst¬
skatt av det skäl, att dessa skatter redan kommit till användning
i de särskilda tyska staterna och därför icke ansågos böra användas
såsom inkomstkällor för riksfinanserna. Man gjorde därför den nya
bördan alldeles fristående och ville ej ens benämna densamma »skatt»
utan kallade den »bidrag» eller »kontribution» (Wehrbeitrag); och
dess egenskap av inkomstkälla blott för ett särskilt utgiftsändamål,
nämligen försvaret, fasthölls så strängt, att enligt lagens slutliga formu¬
lering den del av skatten, som kan komma att visa sig obehövlig för
det avsedda ändamålet, skall återbetalas till de skattdragande. Att
hela lösningen av frågan innebar endast ett tillgodoseende av ögon¬
blickets stora inkomstbehov, medan en verklig reform av Tyska rikets
finansväsen skulle kräva helt andra åtgärder, framhölls också uttryck¬
ligen av den tyska riksregeringens representanter. Åtgärdens extra¬
ordinära beskaffenhet bragtes också till alldeles särskilt tydligt uttryck
i den tyska lagen.
Vid övervägande av medel för finansiering av försvarets en¬
gångskostnader i vårt eget land måste man likaledes hålla strängt
fast vid synpunkten, att det här gäller att, med minsta möjliga rubb¬
ningar i samhällets och folkets ekonomiska liv, omedelbart få till
förfogande högst avsevärda belopp. Liksom i Tyskland måste man
därför på förhand avstå från en sådan lösning av uppgiften, som skulle
kräva djupgående omläggningar i skattesystemet; man får begagna sig
av utvägar, som finanstekniskt och finansvetenskapligt kanske icke
i och för sig kunna anses som de bästa möjliga, men som lättast till¬
godose de trängande, rent omedelbara behoven. Åtgärden måste ses
från synpunkten av att vårt försvar redan alltför länge försummats
och att man därför nu på en gång måste taga i anspråk belopp, som
under normala förhållanden borde ha fördelats över en lång följd
av år.
17
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 85.
Sverige intager som bekant en nära nog enastående ställning
genom att aldrig i fredstid hava upptagit lån för försvarsändamål. Om
ett annat land med samma ställning som vårt hade stått inför ett sådant
läge som det nuvarande, kunde det helt säkert hava ansetts som en lämplig
utväg att täcka ett stort extraordinärt försvarsbehov genom upplåning.
Något sådant bör hos oss icke ifrågasättas. Sveriges statskredit är icke
minst från försvarssynpunkt en ovärderlig tillgång och bör icke för¬
svagas.
Tänker man då på andra inkomstkällor, måste det i avseende på
ett förstärkt tillgodogörande av naturtillgångarna sägas, att detta säker¬
ligen icke vore ägnat att bereda tillräckligt stora nya inkomster med
den snabbhet, som oundgängligen erfordras för försvarets engångskost¬
nader. Man har därför endast beskattningen att tänka på. Att härvid
upptaga nya skatteobjekt skulle förutsätta betydligt större förberedelser
än tiden nu medgiver. Man ledes därför redan på denna indirekta väg
till att uppsöka det redan nu använda skatteobjekt, som förmögenheten
och inkomsten utgöra.
Att en starkt progressiv skatt på dessa, med huvudvikten lagd på
förmögenheten, icke får bedömas efter samma grunder som en varaktig
skatt, har jag redan framhållit. Då det gäller så höga belopp, som
nu ifrågasättas, kan det icke betvivlas, att skatten för mången skatt¬
dragande kommer att utesluta möjligheten av besparingar, som han
eljest kunnat göra, d. v. s. att den kommer att gå ut över kapital¬
bildningen i landet; och i icke få fall måste sannolikt — såsom
skett till och med i Tyskland — rent av antagas, att redan bildat
kapital kommer att tagas i anspråk i ganska stor utsträckning, det
vill säga nationalkapitalet så till vida minskas. Olägenheten härav
för landets allmänna ekonomiska utveckling är oförneklig; ty ett land
med Sveriges ständigt växande kapitalbehov och jämförelsevis begrän¬
sade inhemska kapitalbildning måste med särskild omsorg undvika vad
som kan genom minskning i inhemskt sparande öka beroendet av det
utländska kapitalet. Å andra sidan är det emellertid ett obestridligt
faktum, att Sveriges ekonomiska utveckling särskilt under senaste år¬
tionden varit glädjande stark, och man torde därför äga rätt
till antagandet, att bördan skall vara möjlig att bära utan allvarlig
olägenhet för vårt näringsliv, om det blott strängt fasthålles, att här
är fråga om en rent extraordinär pålaga, som tages i anspråk blott
för en enda gång. Förutsättningen är därför också, att skattens
engångskaraktär på alla punkter fasthålles, fullt lika mycket här som
i Tyskland; ty en återkommande värnskatt av den beskaffenhet som
Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 53 käft. (Nr 85.) 3
Skattesystem.
18 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 85.
den nu ifrågavarande skulle säkerligen medföra allvarliga faror för
vårt ekonomiska liv och draga efter sig verkningar, som bleve känn¬
bara långt utanför kretsen av de direkt skattskyldiga.
Sett ur synpunkten av statsutgifternas fördelning på olika sam¬
hällsklasser, innebär värnskattens upptagande, att de bättre och bäst
ställda i samhället få bära hela engångskostnaden för försvarets istånd-
sättande. Försvaret är för visso hela folkets gemensamma intresse, de
fattiges lika väl som de rikes. Att man trots detta anser sig böra lägga
den nya bördan så odelat på ett jämförelsevis litet antal medborgare,
torde dock i viss mån redan vara motiverat. A ena sidan skulle de
erforderliga stora beloppens uttagande genom en mera allmän beskatt¬
ning i varje fall förutsätta reformer i det redan befintliga skatteväsendet,
vartill tid för närvarande alldeles saknas, och å andra sidan hava
under den senaste mansålderns ekonomiska utveckling samlats betydande
enskilda förmögenheter, vilkas innehavare äga särskilda möjligheter att
komma landet till hjälp i ett läge sådant som det nuvarande. Att de
även äro villiga därtill, kan glädjande nog förutsättas.
I anslutning till första försvarsberedningens förslag i dess preli¬
minära betänkande av februari 1914 anser jag sålunda en extraordinär,
progressiv värnskatt, lagd på den större förmögenheten och den större
inkomsten, böra bliva den inkomstkälla, som skall bereda medel till
försvarets engångskostnader.
Därav att den tyska värnskattens idé sålunda synes förtjänt
att läggas till grund, följer emellertid icke, att den tyska skatten med
framgång kan kopieras i rent skattetekniskt hänseende. Yarje land
har i det hänseendet sina egendomligheter, som dels följa av dess
allmänna ekonomiska förhållanden, dels bero på dess historiskt givna
skattesystem. Det sistnämnda torde böra tillmätas en särskild betydelse, då
det gäller en rent tillfällig skatt, emedan dennas genomförande i alldeles
särskild grad underlättas, då den kan anknytas till bestående skatteför-
hållanden. Sådana synpunkter förtjäna långt mindre beaktande vid en
varaktig skattereform, emedan de svårigheter, som möta vid själva
genomförandet, då kunna rikligt ersättas genom fördelar under skattens
fortsatta tillvaro, medan den tillfälliga skatten i motsvarande fall får alla
olägenheterna utan fördelarna. Vad särskilt vårt land beträffar, äga vi i
den nyligen genomförda reformen av statens inkomstbeskattning en grund
att bygga på, som icke synes böra övergivas utan starka skäl. Efter
min mening skulle ett upptagande i värnskattens system av vissa,
yttre moment i den nuvarande inkomst- och förmögenhetsskatten hava
19
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 85.
varit lämpligt, även om de icke redan återfunnits inom vårt skatte-
väsen; och de bliva det alltså i ännu högre grad, då så är fallet.
Detta innebär ingalunda, att värnskatten skall förete överensstämmelser
med inkomst- och förmögenhetsskatten i avseende på skattesatser eller
skattebördans fördelning på olika grupper av skattskyldiga. Av det
föregående följer, att så alldeles ej kan eller bör bliva förhållandet,
och i det följande skall jag utförligt återkomma därtill.
När man går att närmare undersöka skattesystemet för värn¬
skatten, har man först att betrakta skatt på enskilda personer, däri —
nu och i det följande — inräknade alla andra skattskyldiga än in¬
hemska aktiebolag och solidariska bankbolag.
Den tyska värnskatten på enskilda personer sönderfaller i två
alldeles skilda delar, en förmögenhetsskatt och en inkomstskatt, vilkas
enda förbindelseled är, att den såsom normal antagna förmögenhets-
avkastningen (fem procent av förmögenhetsvärdet) fråndrages inkomsten
för fastställande av dennas beskattningsbara belopp. Det inses ganska
lätt, att ett sådant beskattningssystem skapar en mindre lämplig för¬
delning av skattebördan för de många, vilka äga såväl förmögenhet
som arbetsinkomst, i det att förmögenhetsskattens progression göres
beroende enbart av förmögenhetens storlek och inkomstskattens pro¬
gression likaledes enbart av (den antagna) arbetsinkomstens storlek.
I motsats till detta förfarande eftersträvar den moderna progressiva
beskattningen i allmänhet att avväga skattebördan med hänsyn till
den sk afdragande s ekonomiska ställning som en helhet, icke efter varje
del för sig utan hänsyn till den andra delen.
Det av mig nu antydda syftet kan utan tvivel nås på flera olika
sätt; men det torde vara uppenbart, att ett sådant sätt är att kombinera
inkomst och förmögenhet till ett gemensamt taxerat belopp, vilket
lägges till grund för beskattningen, så som för närvarande sker i av¬
seende på inkomst- och förmögenhetsskatten. Då skattens progression
bestämmes icke efter inkomsten särskilt eller efter förmögenheten särskilt
utan efter deras förenade inverkan på det taxerade beloppet, är det
tydligt, att man härigenom kommer att taga hänsyn till den skatt¬
skyldiges totala ekonomiska ställning, bedömd efter de grunder, på vilka
skatten bygger. Det synes mig då på anförda skäl givet, att värn¬
skatten i avseende på enskilda bör utgå såsom en enhetlig skatt,
byggd på ett genom kombination av inkomst och förmögenhet (eller
arbetsinkomst och förmögenhetsinkomst) erhållet taxerat belopp.
Utgår man från att å ena sidan inkomsten och å andra sidan för¬
Skatt på
enskilda
personer
20 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 85.
mögenheten bör läggas till grund, kan kombineringen ordnas på två
olika sätt, allt efter som man vill betrakta det kombinerade beloppet
såsom förmögenhetsbelopp eller såsom inkomstbelopp. I det förra fallet
ingår förmögenheten med sitt verkliga belopp, och därtill lägges inkom¬
sten multiplicerad med ett högre eller lägre tal. I det senare fallet
ingår inkomsten med sitt verkliga belopp, och därtill lägges en viss
del av förmögenheten. Vilkendera av dessa vägar som följes, är från
skattebelastningens synpunkt likgiltigt, emedan denna kan bliva all¬
deles densamma i båda fallen. Om man t. ex. i förra fallet till för¬
mögenheten lägger tio gånger inkomsten och i senare fallet till inkom¬
sten lägger en tiondedel av förmögenheten samt på det sålunda erhållna
taxerade beloppet uttager en skatt på respektive t. ex. 0.4 procent
och 4 procent, får man samma skattebelopp vilkendera vägen man
följer. År förmögenheten t. ex. 200,000 kronor och inkomsten 10,000
kronor, blir skatten 1,200 kronor; skulle inkomsten vid samma för¬
mögenhet vara 5,000 eller 20,000 kronor, bleve skatten respektive
1,000 och 1,600 kronor, o. s. v., alldeles oberoende av vilketdera
systemet man vill följa.
Då alltså valet mellan dessa två vägar blir en ren bekvämlighets-
sak, har det synts mig lämpligast att tillstyrka den senare lösningen,
nämligen att till inkomsten lägga en viss del av förmögenheten.
Avgörande för mig har härvid varit, dels att såväl skattskyldiga som
taxeringsmyndigheter äro fullt förtrogna med detta, i inkomst- och
förmögenhetsskatten gällande system, dels också att det kombinerade
beloppet synts mig hellre böra behandlas såsom inkomst än såsom
förmögenhet, för att tydligt uttryck må givas åt det allmänna syftet
att skatten bör kunna bestridas ur inkomsten, utan att själva förmögen¬
heten skall behöva tillgripas.
Därnäst gäller det att taga i betraktande, om inkomst och för¬
mögenhet, behandlade på nu antydda sätt, skola ingå oavkortade eller
om avdrag från beloppet skall göras, för att man skall undgå dubbel¬
räkning av förmögenhetsinkomsten. Detta är en fråga av reell be¬
tydelse, såsom strax skall visas. Det tyska systemet innefattar, såsom
jag redan nämnt, ett avdrag från inkomsten uppgående till den antagna
förmögenhetsavkastningen fem procent, och uppenbarligen vore det möj¬
ligt att tillämpa samma metod även vid det nu föreslagna svenska
systemet. Detta förefaller mig emellertid icke vara fullt lämpligt, av
skäl som jag nu skall nämna.
I strid med vad man kanske skulle antaga, blir nämligen verkan
av ett sådant avdrag, att man, just i de viktigaste fallen, icke kan
21
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 85.
taga hänsyn till den mindre skattekraften hos sådan förmögenhet,
som ger mindre än den såsom normal antagna avkastningen fem
procent, vadan denna förmögenhet blir oproportionerligt hårt be¬
skattad. Så snart man har en förmögenhetsskatt, kommer alltid
ägaren av en förmögenhet med mindre än normal avkastning att
bliva, i förhållande till sin inkomst, hårdare beskattad än ägaren
av en lika stor förmögenhet med normal avkastning; men det nu ifråga¬
varande avdraget kommer att ytterligare skärpa denna olikhet. Vid
större förmögenheter kommer skillnaden att bliva högst avsevärd.
Antager man, att ägaren av en förmögenhet på t. ex. 2,000,000 kronor
i normala fall bör betala en skatt av — såsom är fallet i det förslag,
som här skall framläggas — 32,195 kronor, så måste tydligen under
förutsättning av det berörda femprocentsavdraget ett dylikt skattebelopp
fastställas för själva förmögenhetsbeloppet 2,000,000 kronor; och huru
ringa avkastning denna förmögenhet än kommer att giva, kvarstår
samma skattebelopp oförminskat. Inräknar man åter förmögenhets-
inkomsten i det taxerade beloppet, d. v. s. underlåtes femprocents¬
avdraget, kommer man tydligen att fastställa det nämnda skatte¬
beloppet 32,195 kronor för en sådan förmögenhet på 2,000,000 kronor,
som är förenad med den såsom normal antagna avkastningen av fem
procent, alltså med 100,000 kronors inkomst; och om avkastningen
skulle sjunka därunder, kommer skattebeloppet därför att proportions¬
vis minskas. Vid en avkastning av fyra procent, d. v. s. 80,000 kro¬
nors inkomst, nedgår skatten till 29,495 kronor, vid en avkastning av
tre procent eller 60,000 kronors inkomst till 26,795 kronor, o. s. v.,
medan den, såsom nämnts, under förutsättning av femprocentsavdraget
kvarstår vid samma belopp 32,195 kronor.
Det nu sagda gäller sådana skattskyldiga, som hava endast eller
i huvudsak endast förmögenhetsinkomt, det vill säga i främsta rummet
ägare av jord; och för de större jordägarne torde också förutsättningen
om en förmögenhetsavkastning på mindre än fem procent i särskilt stor
utsträckning äga giltighet. Då just denna grupp av skattskyldiga
sannolikt därjämte, på grund av mindre lätt tillgång till kontanta
medel, torde bliva särskilt hårt träffad av en så hög och en så starkt
progressiv skatt som värnskatten, synes det vara anledning att icke
genom den antydda anordningen ytterligare förstärka denna ojämnhet.
I sådana fall, där vid sidan av förmögenlietsavkastningen finnes en
arbetsinkomst, tillräckligt stor att bringa upp den totala inkomsten till
fem procent av förmögenhetens belopp, ställer sig verkan av femprocents¬
avdraget annorlunda; ty då fem procent av förmögenheten dragas från
Bolags-
beskattning.
22 Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 85.
inkomsten, ehuru förmögenhetsavkastningen endast är tre procent,
kommer arbetsinkomstens belopp i verkligheten att minskas med de
överskjutande två procenten. En person, som jämte den ovan antagna
förmögenheten 2,000,000 kronor, med en avkastning av 60,000 kronor,
har en annan inkomst av 40,000 kronor, kommer sålunda genom fem-
procentsavdraget att få frånräkna hela sin inkomst och alltså betala i
skatt 32,195 kronor. Det framgår emellertid av det föregående, att
alldeles samma skattebelopp under de antagna förutsättningarna skulle
komma att erläggas för en förmögenhet på 2,000,000 kronor i förening
med en inkomst på 100,000 kronor, om femprocentsavdraget icke före¬
kommer. I detta fall är det alltså likgiltigt, om skattesystemet inne¬
fattar bestämmelse om avdrag eller icke, medan en sådan bestämmelse
i förut berörda fall verkar avgjort ofördelaktigt.
Inkomsten och den del av förmögenheten, som blir fastställd, böra
alltså efter min mening båda ingå oavkortade i det taxerade beloppet,
dock med undantag för lägre inkomster, varom jag senare skall yttra mig.
Härvid är det en given sak, såsom också framgår av de nyss läm¬
nade exemplen, att man vid avvägning av förmögenhetsdelen tager
hänsyn till, att förmögenhetens avkastning därjämte ingår i det
taxerade beloppet såsom inkomst; det är blott under denna för¬
utsättning, som det ovan sagda har sin giltighet. Om man alltså till
inkomsten lägger exempelvis en tiondedel av förmögenheten för att få
det taxerade beloppet, innebär detta under förutsättning av normal
avkastning — fem procent eller en tjugondedel — av förmögenheten,
att förmögenhetsinkomsten beskattas lika hårt som en tre (icke två)
gånger så stor annan inkomst; ty utom tiondedelen av förmögenheten
(= två gånger dess antagna avkastning) ingår i det taxerade beloppet
hela den verkliga förmögenhetsavkastningen. Även detta är i principiell
överensstämmelse med vår nuvarande inkomst- och förmögenhetsskatt,
som dock utgår efter ett vida mindre förmögenhetstillägg.
Av det jag nu sagt följer, att jag anser värnskatten i avseende
på enskilda personer böra utgå efter ett taxerat belopp, sammansatt
av inkomsten och en viss del av förmögenheten. Till frågan om för-
mögenhetsdelens storlek återkommer jag i sammanhang med frågorna
om skattebelopp och skattegränser.
Till egendomligheterna i den svenska statsbeskattningen på in¬
komst hör aktiebolagens beskattning'), som ju innebär en dubbelbeskatt-
J) I uttrycket aktiebolag innefattas här och i det följande även solidariska bankbolag.
23
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 85.
ning av den utdelade vinsten samt till och med — i sådana fall, då aktie¬
bolag äga aktier i andra aktiebolag — en flerdubbel sådan beskattning.
I motsats härtill har man i den tyska värnskatten sökt undvika
dubbelbeskattning genom att hos aktiebolagen blott beskatta förmögen¬
heten och av denna blott de verkliga reserverna, medan aktiekapitalet
ansetts beskattat genom den förmögenhetsskatt de enskilda aktie¬
ägarna erlägga.
För min del saknar jag anledning att nu ingå på frågan om
lämpligheten av den nuvarande svenska aktiebolagsbeskattningen. För
täckande av de stora behov, som värnskatten skall fylla, kan nämligen
bolagens särskilda beskattning alldeles icke undvaras. Även om det vore
möjligt att nu från enskilda upptaga den eljest på bolagen fallande
skatten, skulle detta utan tvivel för de enskilda kännas som en så
mycket hårdare beskattning, att det ej bör försökas. Jag är inga¬
lunda blind för olägenheterna härav. Det belopp, som framgår såsom
nettovinst ur ett aktiebolags bokslut, är sannolikt endast undantags¬
vis i sin helhet likvid, disponibel vinst; i det stora flertalet fall
består ett sådant belopp utan tvivel, i större eller mindre utsträckning,
av en ökning i tillgångarnas värde, genom nya inköp av maskiner,
inventarier och så vidare, och det kan alltså icke utan vidare fri¬
göras för att inbetalas i form av skatt. Då de flesta aktieägare få
betala värnskatt och detta under samma år som bolagen samt ofta
till avsevärda belopp, är det också sannolikt, att de ogärna se sina
aktieinkomster samtidigt minskade* och att följaktligen en i och
för sig väl befogad minskning i utdelningarna under dessa år blir
svårare att genomdriva än eljest. I sådant fall kommer värnskatten
att gå ut över avsättningar till fonder, kanske till och med över
avskrivningarna. De ofrånkomliga olägenheterna av värnskatten träda
därför alldeles särskilt starkt fram i avseende på aktiebolagen, och
värnskattens extraordinära beskaffenhet framträder icke på någon
punkt mera uppenbart. Det synes mig emellertid på anförda skäl vara
uteslutet att nu försöka någon mera djupgående omläggning av
grunderna för bolagsbeskattningen, och även mera begränsade modi¬
fikationer, t. ex. lättande av skattebördan för aktiebolag, som av
en eller annan anledning äro mindre bärkraftiga, torde kräva förarbeten,
vilka tiden icke tillåter. Frånsett en vittgående ändring i skatteskalan, var¬
till jag återkommer, bör alltså värnskatten för aktiebolag, enligt min med
första försvarsberedningens överensstämmande mening, utgå efter samma
grunder som de för inkomst- och förmögenhetsskatten gällande, så-
Skattebelopp
och skatte¬
satser.
Skattens hela
belopp.
Skattens av¬
kastning en¬
ligt tyska
skattegrunder.
24 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 85.
lunda efter nettovinsten i förhållande till summan av aktiekapital och
reservfond.
Jag övergår nu till frågorna om skattebelopp och skattesatser,
med de därtill hörande frågorna om skattegränser och förmögenhets-
andelens storlek.
Vid en skatt sådan som värnskatten, avsedd att fylla ett visst,
noga bestämt behov, kan man icke utgå från på förhand fastslagna
skattesatser, utan får taga till utgångspunkt det totala belopp, skatten
är avsedd att inbringa, varefter detta belopp fördelas mellan olika
grupper av skattskyldiga efter de grunder, som kunna anses skäliga. I
Eders Kungl. Maj:ts proposition rörande ny härordning äro de för¬
svarets engångskostnader, för vilkas täckande värnskatten skall bereda
medel, angivna till omkring 75 miljoner kronor, och detta bör alltså
utgöra värnskattens ungefärliga totalbelopp.
Det visar sig då omedelbart, att den svenska värnskatten måste
bliva, relativt taget, mycket avsevärt högre än den tyska. Efterföl¬
jande sammanställningar visa, vad en svensk värnskatt kunde antagas
inbringa, om de tyska skattesatserna här komme till användning. Det
tyska materialet gäller, frånsett aktiebolagen, förhållandena i Preussen,
vilka ligga till grund för de officiella beräkningarna av den tyska
värnskattens avkastning som helhet.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 85.
25
a) För enskild förmögenhet ställa sig siffrorna på följande sätt1):
1
|
2
|
3
|
4
|
5
|
6
|
Förmögenhetsgrupper
|
Förmögenhet
|
Förmögenhet
|
Sverige i
|
Värnskatt på
Värnskatt på förmögenhet
|
i Preussen
|
i Sverige
|
procent av
|
förmögenhet
|
i Sverige en-
|
(mark resp. kronor)
|
’/j 1911
|
sl/i2 1912
|
Preussen
|
i Preussen
|
ligt de tvska
|
|
kronor
|
kronor
|
proc.
|
kronor
|
grunderna
kronor
|
10—30,000 .......................
|
13,166,206,100
|
1,333,286,000
|
lO.io
|
4,937,720
|
498,710
|
30—50,000 ........................
|
8,412,850,500
|
584,643,000
|
6.94
|
6,310,100
|
437,921
|
60-100,000........................
|
12,116,224,200
|
769,992,000
|
6.3 5
|
24,232,030
|
1.538,734
|
100—200,000 .....................
|
10,859,219,300
|
747,834,000
|
6.88
|
34,749,160
|
2,390,742
|
200 - 500,000 .....................
|
12,806,396,900
|
902,901,000
|
7.05
|
62,751,230
|
4,423,962
|
500—1,000,000.....................
|
8,433,043,700
|
585,834,000
|
6.94
|
54,815,100
|
3,804,168
|
1-2,000,000........................
|
7,218,781,100
|
500,780,000
|
6.93
|
59,193,900
|
4,102,137
|
2—5,000,000........................
|
6,830,474,100
|
503,707,000
|
7.37
|
70,353,610
|
5,185 061
|
över 5,000,000.....................
|
8,649,278,100
|
381,021,000
|
4.40
|
114,450,440
|
5,035,819
|
Summa
|
88,492,474,000
|
6,309,998,000
|
7.13
|
431,793,290
|
27,417,254
|
Med antagen ökning intill s1/
Siffra för Tyska riket enligt
|
is 1913 (5 proc. om året) ..
proportionen 8:5..............
|
|
490,214,922
784,343,800
|
28,788,117
1
|
J) De tyska siffrorna för förmögenhet och inkomst samt avkastning av den på dem
utgående värnskatten äro de officiella, ingående i “Anlage 111“ till det för värnskatten
tillsatta riksdagsutskottets betänkande (Verhandlungen des Reichstags. XIIL Legis-
laturperiode. I. Session. Anlagen zu den Stenographischen Berichten. Nr. 1083).
Motsvarande siffror för Sverige äro, vad förmögenheten beträffar, hämtade från en av
aktuarien I. Flodström inom finansdepartementet verkställd, preliminär sammanräkning
efter 1913 års deklarationer av skattepliktiga förmögenheter på minst 10,000 kronor
vid 1912 års slut samt, vad inkomsten beträffar, hämtade från den publicerade bearbet¬
ningen av 1912 års taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt, varvid den i de taxerade
beloppen ingående förmögenhetsdelen approximativt beräknats och utskilts. För aktie¬
bolagen har förhållandet mellan deras reserver i Tyska riket och i Sverige år 1907/08
resp. 1908 lagts till grund, varvid siffran för det förra landet hämtats från dess officiella
aktiebolagsstatistik och för det senare från finansdepartementets Finansstatistiska utredningar
IV. Det är givet, att samtliga jämförelser kunna göra anspråk på endast ungefärlig
riktighet, men deras huvudsakliga överensstämmelse med verkligheten torde knappast
böra betvivlas.
Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 53 höft. (Nr 85.) 4
26
Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 85.
b) Siffrorna för enskild inkomst äro följande:
1
|
2
|
3
|
4
|
5
|
6
|
Inkomstgrupper
(mark resp. kronor)
|
Inkomster
i Preussen
under 1910
(1911 års
taxering)
kronor
|
Inkomster
i Sverige
1911 (1912
års taxering)
kronor
|
Sverige
i procent
av Preussen
proc.
|
Värnskatt
på inkomst
i Preussen
kronor
|
Värnskatt
på inkomst
i Sverige en¬
ligt de tyska
grunderna
kronor
|
5—20,000 ...........................
|
1,913,610,000
|
248,383,000
|
12.98
|
21,376,910
|
2,776,596
|
20—30,000 ........................
|
388,930,000
|
39,457,000
|
10.14
|
6,572,650
|
666,865
|
30—50,000 ........................
|
424,640,000
|
39,696,000
|
9.36
|
10,805,490
|
1,012,559
|
över 50,000 ........................
|
1,364,370,000
|
79,522,000
|
5.8$
|
82,467,400
|
4,809,054
|
Summa
|
4,091,550,000
|
407,058,000
|
9.95
|
121,222,450
|
9,265,074
|
Med antagen ökning intill 3l/u 1913 (5 proc. om året).....................
s/s (för Sverige l/a) avgå såsom antagen fonderad inkomst; återstå......
|
139,405,818
46,468,606
|
10,191,581
5,095,790
|
Siffra för Tyska riket enligt proportionen 8:5 ...........
|
|
74,349,770
|
|
c) För aktiebolag slutligen blir resultatet följande:
1
|
2
|
3
|
4
|
5
|
Verkliga
reserver i
Tyska riket
1907/08
kronor
|
Reserv- och
jämförliga
fonder
i Sverige
1908
kronor
|
Sverige
i procent
av Tyska
riket
proc.
|
Tysk värn¬
skatt på
aktiebolag
kronor
|
Värnskatt på
aktiebolag i
Sverige
enligt de
tyska
grunderna
kronor
|
2,367,990,000
|
653,445,000
|
27.5 9
|
36,000,000
|
9,932,400
|
Dessa jämförelser synas vara av ganska stor betydelse för den
föreliggande frågan. De visa för Sveriges del icke blott inkomstens
relativt större betydelse jämförd med förmögenheten utan kanske ännu
tydligare de stora förmögenheternas och de stora inkomsternas långt
mindre utbredning i vårt land. En ytterligare uppdelning av de
högsta inkomst- och förmögenhetsgrupperna skulle utan tvivel hava
visat detta ännu tydligare. Å andra sidan finner man av sista tabellen,
att Sverige äger en, om hänsyn tages till folkmängden, anmärknings¬
värt stor aktiebolagsförmögenhet. Sammanställer man de belopp, en
svensk värnskatt, byggd på de tyska grunderna, skulle giva, blir emel¬
lertid resultatet långt ifrån tillräckligt, såsom jag redan förut antytt,
27
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 85.
och detta trots att vissa av de i tabellerna ingående beräkningarna
äro något mera optimistiska än jag för Sveriges del kan anse fullt be¬
fogat. Visserligen är det möjligt, att den tyska värnskatten kommer
att inbringa avsevärt mera än som beräknats, men därav kan man
ej sluta till en motsvarande höjning i de svenska siffrorna. Ty den
tyska förmögenhetstaxeringen för värnskatten har genom flera åtgärder
blivit långt noggrannare än förhållandet varit med de taxeringar, på
vilka beräkningarna grundats, medan så ej kan komma att bliva fallet
med den svenska värnskatten. En sammanställning visar, att en på
angivna sätt bestämd svensk värnskatt skulle avkasta:
på enskild förmögenhet ................ 28,788,117 kronor
på enskild inkomst ........................... 5,095,790 »
på aktiebolag........................^ 9,932,400 »
Summa 43,816,307 kronor.
Då den svenska skatten bör inbringa omkring 75 miljoner kronor,
måste ovanstående belopp höjas med något över 31 miljoner kronor
eller lll/2 procent, sålunda en synnerligen stor ökning. Man måste
därför på förhand göra klart för sig, att de svenska skattesatserna
över hela linjen måste bliva betydligt högre än de tyska, ehuru givet¬
vis strängt inom ramen för de grundsatser, som på förhand fast¬
slagits för värnskatten. Denna stora ökning kan icke läggas enbart
på de allra rikaste, även om detta eljest vore berättigat, av det
vägande statsfinansiella skälet att, såsom vi sett, de högsta förmögenhets-
och inkomstgrupperna hos oss äro alldeles för små för att även den
högsta praktiskt rimliga beskattning av dem skall kunna inbringa det
erforderliga beloppet. Å andra sidan innebära de — i förhållande till
enskild inkomst och förmögenhet — relativt stora beloppen för aktie¬
bolag en möjlighet till ökning i skatte avkastning, vilken alldeles icke
kan lämnas obegagnad; och härigenom erhålles indirekt en ytterligare
förmögenhetsbeskattning, sannolikt företrädesvis på den större för¬
mögenheten.
Det torde därför vara lämpligt att först fastställa, huruledes det
totala skattebeloppet lämpligast skall fördelas mellan aktiebolag och
andra skattskyldiga, varefter man kan övergå till att fastställa skatte¬
skalan för vardera av dessa grupper för sig. I avseende på propor¬
tionen mellan grupperna kan man lämpligen taga till utgångspunkt
förhållandet i inkomst- och förmögenhetsskatten. Detta förhållande
synes från början avsetts att vara ungefärligen 1 : 3, vilket betyder,
att omkring en fjärdedel av inkomst- och förmögenhetsskatten skulle
Skatt på
enskilda
per soner.
28 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 85.
betalas av aktiebolagen. Den av finansdepartementet utgivna bearbet¬
ningen av 1912 års taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt (Finans¬
statistiska utredningar. Yl.) visar, att aktiebolagens andel i verklig¬
heten åtminstone det ifrågavarande året varit betydligt större, i det att
totala skattebeloppet fördelade sig på följande sätt mellan de två
grupperna:
Skattebelopp kronor Procent
enskilda personer m. fl. 24,786,974 69.40
inländska aktiebolag m. fl. 10,930,128 30.60
Summa 35,717,097 100.oo
Ehuru denna andel för aktiebolagen är synnerligen stor, torde
man utan alltför påtaglig olägenhet kunna bibehålla densamma även
beträffande värnskatten, som alltså till omkring 30 procent skall be¬
talas av bolagen. På de enskilda komma då återstående 70 procent
eller ett sammanlagt belopp av omkring 52 Va miljoner kronor.
Det saknar icke intresse att undersöka, vilken ökning av skatte¬
beloppet enligt de tyska grunderna en sådan fördelning skulle innebära.
Siffrorna äro följande:
enligt tyska grunder enligt föreliggande förslag1) ökning
Skatt på enskilda 33.9 milj. kronor 52.4 milj. kronor 54.6 procent
» » aktiebolag 9.9 > » 22.7 » » 129.3 »
Summa 43.8 milj. kronor 75.1 milj. kronor 71.5 procent.
Beskattningen på enskilda kommer sålunda att ökas med gott
hälften, medan bolagsbeskattningen blir mera än två och en fjärdedel
gånger den tyska.
Jag skall nu redogöra för den skatteskala, genom vilken det ifråga¬
varande beloppet skatt av enskilda, 52 Va miljoner kronor, erhålles.
Vid fastställande av en skatteskala, som skall inbringa ungefär¬
ligen detta belopp, har jag givetvis fasthållit såsom utgångspunkt,
icke blott att skatten skall vara starkt progressiv utan även att mindre
inkomster och små förmögenheter skola vara helt och hållet fria.
Detta har i sin ordning dragit med sig den följden, att skattesatsen,
x) Siffrorna framgå av sammanställningen å sid. 41. Bruttosiffran för enskilda
har här ovan minskats med avdraget för barn samt med två tredjedelar av ränteavdrag
och skattelindringar, medan bruttosiffran för aktiebolag minskats med den återstående
tredjedelen av de två sistnämnda beloppen.
29
Kungl. Mnj.ts Nåd. Proposition Nr 85
där den inträder, måste vara ganska låg, emedan språnget vid punkten
för skattskyldighetens inträdande eljest blir för stort. Tydligen för¬
svårar detta uppgiften att erhålla en tillräcklig avkastning av skatten,
ty de medelstora inkomsterna och förmögenheterna äro relativt mycket
talrika. Genom en icke alltför långsam progression blir det dock
möjligt att erhålla det erforderliga beloppet, varvid de stora inkomsterna
och förmögenheterna få på sin lott en synnerligen betydlig del av det
hela, såsom närmare skall visas i det följande.
Den första fråga, som nu måste besvaras, är den om förhållandet Förmögenhets.
mellan skatten på förmögenhet (eller förmögenhetsinkomst) och skatten deUm storhk-
på arbetsinkomst. Med det för den svenska värnskatten nu föreslagna
systemet gäller denna fråga storleken av den del, varmed förmögen¬
heten skall ingå i det taxerade beloppet. Att finna några objektiva
grunder härför torde näppeligen låta sig göra. För min del anser
jag i likhet med första försvarsberedningen, att inkomsten bör beskattas
något hårdare i förhållande till förmögenheten än fallet är i den tyska
värnskatten. Man måste ock taga i betraktande den i aktiebolags-
beskattningen liggande, ytterligare förmögenhetsbeskattningen. Då,
såsom förut visats, den svenska värnskatten på enskilda personer måste
avkasta inemot 55 procent mera än den skulle göra med tillämpning av
de tyska grunderna, kan man möjligen säga, att skatten på enskild in¬
komst bör vara 50 —100 procent högre och skatten på enskild förmögen¬
het 33—75 procent högre än förhållandet är i den tyska värnskatten.
Härmed åsyftas emellertid på intet sätt någon anpassning i detalj efter
de tyska skalorna, dels emedan dessa efter min mening icke i och för
sig lämpa sig härför, dels också emedan det nu föreslagna svenska
skattesystemet är byggt på ett annat sätt än det tyska, dels slutligen
emedan skalan måste uppgöras med hänsyn tagen till inkomst- och
förmögenhetsfördelningens olikheter i de två länderna. Jag vill också
betona, att man icke med skäl kan tala om en viss skattesats på in¬
komst och förmögenhet var för sig, då dessa två belopp i det nu före¬
slagna systemet ingå i ett gemensamt taxerat belopp, vars höjd blir
avgörande för varje skatteprogression; det är endast i de — vad värn¬
skattepliktiga beträffar — jämförelsevis mindre betydande fallen av
ren arbetsinkomst respektive ren förmögenhetsinkomst, som dylika
siffror äga full giltighet.
Det visar sig nu, att en förmögenhetsdel, som utgör en tiondedel
av förmögenheten, är ägnad att uppfylla de ovan angivna kraven.
Att en tiondedel av förmögenheten ingår i värnskattens taxerade belopp,
Skattepro-
gression.
30 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 85.
innebär, såsom redan förut sagts, att inkomst av förmögenhet under
förutsättning av normal avkastning beskattas lika hårt som en tre gånger
så stor arbetsinkomst. Detta betyder en beskattning, som är avsevärt
mera än tre gånger så stark som beskattningen av samma belopp arbets¬
inkomst; ty därigenom, att förmögenhetsinkomsten kommer att motsvara
ett högre taxerat belopp, kommer den även att trälfas av den högre
skattesats, som gäller för detta högre taxerade belopp. En person med
30.000 kronors inkomst utan förmögenhet, vilkens taxerade belopp
sålunda utgör 30,000 kronor, kommer att få betala en värnskatt av
1,145 kronor; men en person med samma belopp 30,000 kronor i inkomst
och 600,000 kronor i förmögenhet, vilkens taxerade belopp alltså utgör
90.000 kronor, kommer att få betala icke mindre än 6,445 kronor i
värnskatt, d. v. s. drygt fem och en halv gånger så mycket. Skälet är,
att skatteprocenten är 3.8 2 på ett taxerat belopp av 30,000 kronor
men 7.17 på ett taxerat belopp av 90,000 kronor. Jag erinrar om,
att de givna exemplen såsom gällande ren arbetsinkomst respektive
ren förmögenhetsinkomst tillhöra ytterlighetsgrupper, som icke giva
uttryck åt det normala förhållandet. Därmed är dock icke sagt, att
icke fall kunna tänkas inträda, då den berörda skillnaden blir ännu
större än i det nyss meddelade exemplet; detta inträffar särskilt, då
förmögenheten giver mindre än normal avkastning. Men såsom jag
utförligt visat i det föregående, innebär det nu föreslagna systemet i
sådana fall en betydligt större utjämning än ett system med fem-
procentsavdrag för förmögenhetsavkastningen. Exempel på skatte¬
belopp och skattesatser i olika fall meddelas i tre tabeller, som jag
låtit sammanställa och vilka torde få såsom bilagor fogas till statsråds¬
protokollet.
Sedan sättet för erhållande av det taxerade beloppet nu fast¬
ställts, gäller det att bestämma den progressionsskala, som skall till-
lämpas på detta belopp. Skattskyldiga, vilkas taxerade belopp antingen
icke uppgår till 5,000 kronor eller uppgår därtill endast genom viss
kombination av inkomst och förmögenhet, lämnas dock härvid tills
vidare åsido.
Vid ett taxerat belopp av 5,000 kronor synes skatten lämpligen
kunna sättas till 75 kronor eller 1.5o procent av inkomsten. Progres¬
sionen bör därefter, av förut angivna skäl, gå ganska raskt, så att
skatten exempelvis vid taxerade belopp av
31
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 85.
10,000
|
kronor utgör
|
210
|
kronor
|
eller
|
2.io
|
procent
|
av
|
beloppet
|
20,000
|
|
>
|
595
|
»
|
»
|
2.98
|
7>
|
»
|
|
50,000
|
|
|
2,645
|
»
|
»
|
5.29
|
»
|
|
|
100,000
|
|
»
|
7,445
|
»
|
|
7.45
|
>
|
|
|
200,000
|
|
|
19,195
|
|
»
|
9.60
|
|
|
|
500,000
|
|
|
59,195
|
»
|
»
|
11.84
|
»
|
|
»
|
Skatteprocenten når sitt maximum, 12 procent, vid ett belopp omedel¬
bart över 550,000 kronor (närmare bestämt vid 553,700 kronor).
De bär angivna procentsatserna äro även uttryck för skatte¬
procenten på inkomst utan förmögenhet (»arbetsinkomst»). Så snart
förmögenhet ingår i mera avsevärd utsträckning, vilket i fråga om
värnskatten är regel, bliva skattebelopp och skatteprocenter på förut
angivet sätt mycket höjda. Vid en förmögenhetsinkomst, uppgående
till fem procent av förmögenheten, utgör maximum för skatteprocenten,
beräknad på inkomsten, 36 procent, vilket förhållande inträder vid en
inkomst av 184,600 kronor, förenad med en förmögenhet på 3,692,000
kronor, varvid skattebeloppet utgör 66,456 kronor. Om förmögenhets-
inkomsten understiger fem procent av förmögenheten, kommer skatten
tydligen att uppgå till mera än 36 procent av inkomsten; vid en in¬
komst av 100,000 kronor, förenad med en förmögenhet på 3,000,000
kronor, blir t. ex. skattebeloppet 45,695 kronor eller 45.70 procent av in¬
komsten, vid en inkomst av 200,000 kronor, förenad med en för¬
mögenhet på 6,000,000 kronor, 96,000 kronor eller 48.00 procent
o. s. v.
I de sannolikt vanligare fallen av blandade inkomster når givetvis
icke skatten så höga relativa belopp som de nu senast angivna. Be¬
står inkomsten till hälften av förmögenhetsinkomst, utgörande fem procent
av förmögenheten, och till hälften av annan inkomst, är maximum av
skattebeloppet i förhållande till inkomsten 24 procent, vilket uppnås
vid en inkomst av 276,900 kronor, förenad med en förmögenhet på
2,769,000 kronor. På motsvarande sätt är maximum 20 procent vid
en inkomst, som till två tredjedelar är arbetsinkomst och endast till
en tredjedel utgör avkastning på förmögenhet (efter fem procent), vilket
maximum inträder vid en inkomst av 332,200 kronor, förenad med en
förmögenhet av 1,107,300 kronor. Samtliga dessa skattesatser undergå
dock givetvis höjning för den händelse att förmögenhetsavkastningen
understiger fem procent.
Ytterligare exempel på skattens verkningar äro intagna i tabell¬
bilagorna.
32
Taxerade
belopp intill
5,000 kronor.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 85.
Till här beräknade skattebelopp borde därjämte rätteligen läggas
de skattebelopp, som betalas av aktiebolag, vari de ifrågavarande en¬
skilda skattskyldiga äro delägare. Dubbelbeskattningens natur gör
det visserligen omöjligt att beräkna, huru stor del av aktiebolagens
beskattning som faller på de olika aktieägarne; men att dessa i verk¬
ligheten betala även denna del av skatten, kommer säkerligen att
framträda alldeles särskilt tydligt beträffande värnskatten, emedan
aktieägarne utan tvivel i talrika fall komma att få vidkännas en ned¬
sättning i sin utdelning på grund av bolagens värnskatt, vilken ned¬
sättning är liktydig med en lika stor skatt till staten. Den efter¬
följande redogörelsen för bolagsbeskattningens progression skall visa,
att denna ökning i skatt kan bliva mycket betydande.
Metoden för erhållande av den här angivna skatteskalan är den¬
samma som tillämpas i inkomst- och förmögenhetsskatten på belopp
från och med 6,000 kronor. Det taxerade beloppet 5,000 kronor ökas
med 50 procent, varefter de delar av taxerat belopp, som överstiga
5.000 kronor, ökas med en stigande procentsats upp till 1,250 procent.
Sistnämnda siffra gäller för den del av det taxerade beloppet, som
överstiger 250,000 kronor, men därvid beaktas, att det sålunda erhållna
totalbeloppet icke får överstiga 12 gånger taxerat belopp. Öknings-
talen äro avpassade med syfte att skapa en så jämn progression som
kan förenas med uppgiften att nå den erforderliga avkastningen av
skatten. På de sålunda erhållna beloppen utgår skatten med en procent.
Såsom undre skattegräns för inkomst utan tillhörande förmögenhet
torde man i huvudsaklig överensstämmelse med den tyska lagen kunna
sätta 5,000 kronor, så att skattskyldighet alltid inträder, dä inkomsten
uppgår till detta belopp. Om skattesatser, då inkomsten når denna
siffra, har jag redan talat.
I avseende på förmögenhet torde man kunna anse ett belopp av
30.000 kronor såsom skapande en tillräckligt tryggad ekonomisk ställ¬
ning för att alltid böra medföra skattskyldighet; särskilt får jag i
detta hänseende erinra, att en högre förmögenhetsgräns sannolikt skulle
lämna en avsevärd del av den större skattekraften utanför skattens
räckvidd. Likväl bör beaktas, att skattesatsen vid dessa mindre för¬
mögenheter måste mildras i jämförelse med de regler, som eljest gälla
för värnskatten.
Svårare är att avgöra, när skattskyldighet bör inträda i fall av
blandade inkomster, d. v. s. vid arbetsinkomst i förening med för-
33
Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 85.
mogenhet. Ett fasthållande vid de två absoluta och av varandra
oberoende gränserna 5,000 kronors inkomst och 30,000 kronors för¬
mögenhet, utan någon utjämning, måste nämligen komma att fritaga
från skattskyldighet många personer i bättre ekonomisk ställning än
dem som bliva skattskyldiga. En under denna förutsättning skattefri
person med 10,000 kronors förmögenhet och 4,500 kronors inkomst
kan t. ex. antagas vara mera skattekraftig än en skattskyldig person
med 5,000 kronors inkomst utan förmögenhet. Likaledes måste en
person med en förmögenhet på 25,000 kronor och en inkomst på
4.000 kronor som regel vara skattekraftigare än en person med 30,000
kronors förmögenhet och endast 1,500 kronors inkomst. Gränser, som
uteslöte den förstnämnda personen i vartdera av dessa båda exempel
men medtoge den sistnämnda, skulle giva värnskatten en prägel av god¬
tycklighet, som i största möjliga utsträckning bör undvikas, även om det
ej kan ske fullständigt. Ifrågavarande gränser måste med andra ord alltid
skapa skattskyldighet, men de böra vara nedre gränser för skatt¬
skyldighetens inträdande blott vid fristående inkomster respektive fri¬
stående förmögenheter, medan det kombinerade beloppet av inkomst och
förmögenhet i övriga fall bör bliva bestämmande på denna punkt
liksom inom övriga delar av värnskatten.
En väg, som därvid synes mig väl ägnad att tillgodose billig¬
hetens krav och undvika språng inom själva skatteskalorna, är följande.
Yad först beträffar inkomst, skall sådan under 2,600 kronor alltid
vara fri från skatt. Detta kan även uttryckas så, att från en inkomst
av (intill) 2,500 kronor avdragas 2,500 kronor. Då inkomsten uppnår
2,600 kronor, avdragas 100 kronor mindre eller 2,400 kronor, vadan
alltså en sådan inkomst kommer att räknas såsom utgörande 2,600—
2,400 = 200 kronor. För varje 100 kronor, varmed inkomsten stiger
över 2,600 kronor, minskas sedan avdraget med 100 kronor, så att det
vid 4,900 kronors inkomst är endast 100 kronor (återstående belopp
alltså 4,800 kronor) och vid 5,000 kronor försvinner. På detta sätt
komma de nu ifrågavarande grupperna av inkomsttagare endast i ringa
grad att beröras, och likväl undvikes ett språng i skalan på den punkt,
där inkomsten uppnår beloppet 5,000 kronor.
Yad därnäst angår förmögenhet, iakttages, att alla förmögenheter
under 10,000 kronor äro fria från värnskatt. Från och med 10,000
kronor ingå förmögenheterna med en tiondedel i det taxerade beloppet,
men därav följer icke, att alla sådana förmögenheter ensamma för sig
medföra skattskyldighet.
Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 53 höft. (Nr 85.) 5
34
Avdrag fdi¬
barn.
Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 85.
För att skattskyldighet skall inträda fordras nämligen ytterligare,
att eu av två viktiga förutsättningar är till finnandes. Antingen skall
förmögenheten uppgå till 30,000 kronor, då skattskyldighet alltid in¬
träder, såsom förut nämnts. I sådant fall ingår i det taxerade beloppet
först en tiondedel av förmögenhetsbeloppet och vidare inkomsten, om
den uppgår till minst 2,600 kronor, reducerad på ovan angivet sätt.
85.000 kronors förmögenhet och 3,000 kronors inkomst, t. ex., medföra
alltså tillsammans ett taxerat belopp av 3,500 + 1,000 = 4,500 kronor.
Eller ock skall det sammanlagda taxerade beloppet, fortfarande beräknat
på samma sätt, uppgå till minst 5,000 kronor. Fn förmögenhet på
10.000 kronor, som ingår i det taxerade beloppet med en tiondedel
eller 1,000 kronor, medför följaktligen icke skattskyldighet, förrän den
efter avdrag återstående inkomsten utgör 4,000 kronor; och detta äger
rum först när den verkliga inkomsten uppgår till 4,500 kronor. För
att en förmögenhet på så pass ringa belopp som 10,000 kronor skall
medföra skattskyldighet, fordras alltså en ganska avsevärd arbets¬
inkomst. På motsvarande sätt skapar en förmögenhet på 20,000
kronor skattskyldighet, först då den reducerade inkomsten uppgår till
3.000 kronor och den verkliga till 4,000 kronor, o. s. v.
På alla taxerade belopp intill 5,000 kronor är skatten avsedd
att utgå med samma skatteprocent av 1.5 0, men genom de ovan
angivna avdragen erhålles en progression. En person med 30,000
kronors förmögenhet och ingen arbetsinkomst (alltså — under förut¬
sättning av fem procents förmögenhetsa vkastning — med endast 1,500
kronors inkomst) betalar en skatt av 1.5 o procent på det taxerade be¬
loppet 3,000 kronor, sålunda 45 kronor. En person med 35,000 kronors
förmögenhet och 3,000 kronors inkomst betalar 1.5 0 procent på det
taxerade beloppet 4,500 kronor, alltså 67.5o kronor. 20,000 kronors för¬
mögenhet i förening med 4,000 kronors inkomst, medför en skatt på
75 kronor o. s. v.
För att ytterligare lätta skattebördan för inkomsttagare och för-
mögenhetsinnehavare av sistnämnda och närmast likställda grupper
synes det vara lämpligt att medgiva ett rikligt tilltaget avdrag för
barn. Ett sådant avdrag synes kunna bereda erforderlig lättnad sär¬
skilt i fall av icke arbetsföra personer, änkor och andra, i besittning
av en mindre förmögenhet, på vars avkastning barn skola under¬
hållas. Avdraget har ansetts kunna sättas till en tiondedel av
värnskattens belopp för varje barn under 15 år. Vid fastställande
av de grupper skattskyldiga, som böra komma i åtnjutande av detta
35
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 85.
avdrag, liar det synts mig lämpligast att välja samma begränsning
som gäller för barnavdrag enligt inkomst- och förmögenhetsskatte-
förordningen (19 § 2 mom.), nämligen ett för inkomst- och förmögenhets¬
skatt taxerat belopp av 6,000 kronor; härigenom torde taxeringsmyndig¬
heternas uppgift vid fastställande av avdragen i och för värnskatt
underlättas betydligt.
Efter denna redogörelse för skattens beräknande torde det vara
lämpligt att undersöka, huruledes med det nu skildrade systemet er-
hålles erforderligt belopp och huruledes detta samlade belopp fördelar
sig på olika grupper av skattskyldiga. För utrönande härav har inom
finansdepartementet verkställts en särskild bearbetning av de utav
andra skattskyldiga än aktiebolag år 1913 avgivna självdeklarationer,
vilkas inkomst- och förmögenhetsbelopp sammanförts till taxerade belopp
enligt här ovan angivna grunder.J)
Resultatet framgår av efterföljande tabell.
Avkastningen
av värnskatt
på enskilda
personer.
') För tre län, nämligen Uppsala, Blekinge samt Göteborgs och Bohus län (utom
Göteborgs stad), ävensom Stockholms stad hava deklarationer, avgivna av personer utan
förmögenhet, icke kunnat bearbetas; dessa för nu ifrågavarande syfte jämförelsevis obe¬
tydliga belopp hava därför approximerats med ledning av den utgivna bearbetningen av
1912 års taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt.
36
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 85.
Värnskatt på andra skattskyldiga än aktiebolag
(beräknad efter 1913 års självdeklarationer).
1
|
2
|
3
|
4
|
5
|
i 6
|
1 ~.....i
|
8
|
Taxerat belopp
(inkomst -f- 1/io av
förmögenhet)
|
Antal
skatt¬
skyl¬
diga
|
Sammanlagt
tax. belopp
(inkomst -(-
'/io av för¬
mögenhet)
|
Medeltal
tax. belopp
(inkomst -\-
l/io av för¬
mögenhet)
|
Värnskatt pr
skattskyldig
|
Skatte-
proc. (på
inkomst
4- V10 av
form.)
|
Sammanlagt
belopp, efter
vilket skatt
utgår
|
Sammanlagd
värnskatt
|
|
|
mede
|
tal
|
i
|
|
kr.
|
kr.
|
kr.
|
%
|
kr.
|
kr.
|
j Till och med 5,000
|
10,988
|
42,306,200
|
3,850
|
57.7 5
|
1.50
|
63,455,700
|
634,557
|
5,100— 8,000
|
13,859
|
88,335,100
|
6,373
|
109.3 2
|
1.72
|
151,513,518
|
1,515,135
|
8,100— 12,000
|
9,440
|
92,676,700
|
9,817
|
204.51
|
2.08
|
193,057,440
|
1,930,574
|
12,100— 14,000
|
2,925
|
37,637,700
|
12,867
|
300.35
|
2.33
|
87,850,913
|
878,509
|
14,100— 17,000
|
2,975
|
47,350,900
|
15,916
|
416.61
|
2.6 2
|
123,950,400
|
1,239,504
|
17,100— 20,000
|
2,109
|
38,731,600
|
18,364
|
521.3 8
|
2.81
|
109,959,042
|
1,099,590
|
20,100— 25,000
|
2,323
|
51,662,300
|
22,239
|
706.95
|
3.1b
|
164,224,485
|
1,642,245
|
25,100— 30,000
|
1,528
|
41,583,400
|
27,214
|
977.84
|
3.59
|
149,413,952
|
1,494,140
|
30,100— 35,000
|
1,050
|
33,858,900
|
32,246
|
1,302.2 2
|
4,04
|
136,733,100
|
1,367,331
|
35,100— 40,000
|
747
|
27,475,700
|
37,142
|
1,644.94
|
4.43
|
122,877,018
|
1,228,770
|
40,100— 50,000
|
1,000
|
43,989,700
|
43,989
|
2,164.12
|
4.92
|
216,412,000
|
2,164,120
|
50,100— 60,000
|
648
|
35,487,300
|
54,764
|
3,073.76
|
5.c l
|
199,179,648
|
1,991,796
|
60,100— 70,000
|
441
|
28,041,600
|
63,586
|
3,867.7 4
|
6.08
|
170,567,334
|
1,705,673
|
70,100— 85,100
|
447
|
35,053,200
|
78,418
|
5,286.80
|
6.74
|
236,319,960
|
2,363,200
|
85,100—100,000
|
297
|
27,449,200
|
92,421
|
6,687.10
|
7.24
|
198,606,870
|
1,986,069
|
100,100—150,000
|
492
|
60,432,300
|
122,829
|
9,956.19
|
8.11
|
489,844,548
|
4,898,445
|
150,100—200,000
|
212
|
36,379,500
|
171,601
|
15,645.12
|
9.12
|
331,676,650
|
3,316,767
|
200,100—250,000
|
117
|
26,074,200
|
222,856
|
22,052.oo
|
9.90
|
258,008,400
|
2,580,084
|
250,100—300,000
|
79
|
21,398,600
|
270,868
|
28,262.18
|
10.43
|
223,271,222
|
2,232,712
|
300,100—350,000
|
52
|
16,800,300
|
323,082
|
35,311.07
|
10.03
|
183,617,564
|
1,836,176
|
350,100 -400,000
|
34
|
12,734,800
|
374,552
|
42,259.5 2
|
11.28
|
143,682,368
|
1,436,824
|
400,100—450,000
|
29
|
12,305,900
|
424,341
|
48,981.03
|
11.54
|
142,045,002
|
1,420,450
|
450,100—500,000
|
17
|
7,973,400
|
469,023
|
55,013.10
|
11.73
|
93,522,279
|
935,223
|
500,100—550,000
|
25
|
13,084,000
|
523,360
|
62,348.00
|
11.91
|
155,871,500
|
1,558,715
|
över 550,000
|
96
|
93,394,400
|
972,858
|
116,742.90
|
12.oo
|
1,120,732,416
|
11,207,324
|
Summa 51,930
|
972,486,900
|
|
|
5,466,398,329
|
54,663,933
|
Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 85. 37
Såsom man härav finner, skulle värnskatten på enskilda personer,
beräknad på grundval av 1913 års självdeklarationer (1912 års inkomst
och förmögenhet) inbringa omkring 54,660,000 kronor. Härifrån avgå
dock vissa poster, som skola behandlas längre fram. Av intresse, såsom
i någon mån upplysande för den nya skattebördans fördelning på olika
inkomstklasser, är efterföljande tabell över den andel, olika grupper av
taxerade belopp utgöra å ena sidan av det taxerade beloppet och å
den andra i den på enskilda utgående värnskattens sammanlagda belopp.
Såsom uttryck för de olika inkomstklassernas andel är den dock så till
vida betydligt missledande, som de till grund för de taxerade beloppen i
första gruppen liggande inkomstbeloppen äro starkt reducerade, medan
i varje efterföljande grupp icke blott inkomsten ingår oavkortad utan
förmögenhetsandelen (en tiondedel) utgör ett utan tvivel oavbrutet
växande tillskott till den verkliga inkomsten. Beräknad efter den
verkliga inkomsten skulle sålunda de högre gruppernas andel i värn¬
skatten framträda ännu långt starkare, vilket uttryckligen må fram¬
hållas för undvikande av missförstånd.
Taxerat belopp
(inkomst -(- Vio av
förmögenhet)
kronor
|
Sammanlagt
taxerat be¬
lopp (in¬
komst + Vid
av förmö-
genhet)
|
Sammanlagd
värnskatt
|
Taxerat belopp
(inkomst -f- Vio av
förmögenhet)
kronor
|
Sammanlagt
taxerat be¬
lopp (in¬
komst -(- 1/io
av förmö¬
genhet)
|
Sammanlagd
värn skatt
|
i pro
|
cent
|
|
i pro
|
c e 11 t
|
Till och med 5,000
|
4.3 5
|
1.10
|
70,100 - 85,000
|
3.60
|
4.3 2
|
5,100— 8,000
|
9.08
|
2.7 7
|
85,100 - 100,000
|
2.82
|
3.6 s
|
8,100— 12,000
|
9.53
|
3.53
|
100,100—150,000
|
6.2 2
|
8.96
|
12,100— 14,000
|
3.87
|
1.61
|
150,100-200,000
|
3.74
|
6.07
|
14,100— 17,000
|
4.87
|
2.27
|
200,100- 250,000
|
2.6 8
|
4.73
|
17,100— 20,000
|
3.08
|
2.ol
|
250,100 - 300,000
|
2.20
|
4.0b
|
20,100— 25,000
|
5.31
|
3.oo
|
300,100—350,000
|
1.73
|
3.36
|
25,100— 30,000
|
4.2 8
|
2.73
|
350,100—400,000
|
1.3 2
|
2.64
|
30,100— 35,000
|
3.48
|
2.50
|
400,100—450,000
|
1.2 7
|
2.60
|
35,100— 40,000
|
2.85
|
2.25
|
450,100—500,000
|
0.8 2
|
1.71
|
40,100— 50,000
|
4.5 2
|
3.90
|
500,100—550,000
|
1.35
|
2.85
|
50,100— 60,000
|
3.6 5
|
3.64
|
Över 550,000
|
9.60
|
20.50
|
60,100— 70,000
|
2.S8
|
3.12
|
Summa
|
100. oo
|
100. oo
|
Det framgår härav, att skattskyldiga med högst 5,000 kronors
taxerat belopp betala endast 1.16 procent av värnskattens totalsumma,
Skatte¬
beloppets
fördelning.
38
Kung/. Mnj:ts Nåd. Proposition Nr 85.
samtidigt med att deras sammanlagda taxerade belopp, alla reduktioner
till trots, utgör nära tre gånger så stor andel i hela det taxerade
beloppet. Man finner vidare, att taxerade belopp t. o. m. 40,000
kronor, vilka utgöra något över hälften (51.6 0 procent) av det samman¬
lagda för värnskatt taxerade beloppet, likväl betala mindre än en
fjärdedel (23.8 3 procent) av det sammanlagda värnskattebeloppet. De
återstående tre fjärdedelarna av värnskatten falla alltså på taxerade
belopp över 40,000 kronor; och betydligt över halva värnskattens
summa (57.50 procent) faller på taxerade belopp över 100,000 kronor,
ehuru dessas andel i det sammanlagda taxerade beloppet trots den
däri ingående stora förmögenhetsdelen endast är 30.9 3 procent. Vad
slutligen beträffar den högsta gruppen — taxerade belopp över 550,000
kronor — betala dess 96 skattskyldiga sammanlagt över en femtedel
(20.5 0 procent) av totalbeloppet värnskatt på enskilda personer.
akt°'bof«" I avseende på aktiebolagen har en vinst, som icke uppgår till
fem procent, ansetts böra vara fri från värnskatt. Att de minst givande
aktiebolagen undantagits, föranledes av värnskattens allmänna grundsats
att i allt väsentligt begränsa sig till de mest bärkraftiga; och gränsen
har i detta fall för större säkerhet satts så högt som vid fem procent,
på det att icke ens aktiebolag utan reservfond — vilka i skattehän¬
seende få räkna vinstprocenten endast på aktiekapitalet — skola bliva
skattskyldiga förrän deras vinst i förhållande till aktiekapitalet uppgår
till fem procent. Med nu utarbetade skalor är det bidrag, som kunde
erhållas från aktiebolag med en vinstprocent mellan exempelvis fyra
och fem procent, av så pass ringa vikt, att skattens resultat icke nämn¬
värt påverkas av deras uteslutande. Skatten börjar med ett belopp av
0.3o kronor för varje 100 kronors vinst och stiger sedan hastigt, så
att vid 8l's procents vinst skatteprocenten i inkomst- och förmögenhets¬
skatten passeras, varefter progressionen fortsättes upptill 15.75 kronor
för varje 100 kronors vinst (vid vinst över 100 procent på kapitalet),
mot endast 5.8 5 i inkomst- och förmögenhetsskatten.
Avkastningen av värnskatten på aktiebolag framgår av efter¬
följande, på grundval av finansdepartementets Finansstatistiska utred¬
ningar Yl utarbetade tabell. Dock märkes härvid, att dessa siffror
bygga på resultatet av 1912 års taxering (motsvarande 1911 års inkomst)
och alltså gälla ett tidigare år än dem som använts i inkomstberäk¬
ningen för värnskatt på enskilda. Orsaken härtill är, att en bearbetning
av 1913 års taxeringsresultat för aktiebolagen ej varit möjlig, då själv¬
deklarationerna i detta fall skulle utgjort ett otillräckligt material.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 85.
39
Värnskatt på aktiebolag och solidariska bankbolag.
1
|
|
|
|
utgår
|
Sammanlagd
|
|
|
|
|
utgår
|
Sammanlagd
|
När den taxerade netto-
|
värnskatt
|
värnskatt
|
När
|
den taxerade netto-
|
värnskatt
|
värnskatt
|
vinsten i
|
förhållande
|
pr 100
|
(beräknad
|
vinsten i
|
förhållande
|
pr 100
|
(beräknad
|
till kapitalet
|
|
kronor
|
efter 1912
|
|
till kapitalet
|
|
kronor
|
efter 1912
|
|
|
|
|
med
|
års taxering)
|
|
|
|
|
med
|
års taxering)
|
överstiger
|
men ej över¬
stiger
|
kr.
|
kr.
|
överstiger
|
men ej över¬
stiger
|
kr.
|
kr.
|
5
|
°/o
|
5 Va
|
o/
/O
|
0.30
|
4,427.10
|
|
|
Transport
|
|
7,098,619.40
|
5 Va
|
»
|
5 Vs
|
»
|
0.6 0
|
11,848.10
|
17
|
Va %
|
18
|
0/
/O
|
9.90
|
283,397.40
|
5 2/a
|
»
|
6
|
»
|
0. oo
|
20,872.so
|
18
|
»
|
18 Va
|
»
|
10.20
|
430,062.60
|
6
|
|
0 V3
|
»
|
1.20
|
20,860. So
|
18 Va »
|
19
|
|
10.50
|
371,143.5a
|
(i1/3
|
»
|
0 v»
|
|
1.50
|
70,251.—
|
19
|
»
|
19 ‘/a
|
»
|
lO.so
|
168,652.so
|
| 6’/3
|
»
|
7
|
»
|
•l.SO
|
119.001.6 o
|
19
|
Va >
|
20
|
»
|
11.10
|
257,619.80
|
7
|
»
|
7 Va
|
»
|
2.10
|
71,183.70
|
20
|
»
|
21
|
»
|
11.40
|
2,553,144.-
|
7 1/3
|
»
|
7 “/a
|
»
|
2.40
|
295,912.80
|
21
|
|
22
|
»
|
11.70
|
236,141.10
|
7 Va
|
»
|
8
|
»
|
2.70
|
437,497.20
|
22
|
»
|
23
|
»
|
12.-
|
233,256.—
|
8
|
|
8 Va
|
»
|
3.-
|
80,454.—
|
23
|
»
|
24
|
|
12.30
|
2,938,986.60
|
8 V»
|
»
|
8 a/3
|
»
|
3.30
|
329,334.4 0
|
24
|
»
|
25
|
»
|
12.60
|
244,805.40
|
8 Va
|
»
|
9
|
»
|
3.60
|
167,846.10
|
25
|
»
|
26
|
»
|
12.75
|
54,187.50
|
9
|
»
|
9 Va
|
»
|
3.90
|
449,139.60
|
26
|
»
|
27
|
»
|
J2.oo
|
274,241.10
|
9 Va
|
»
|
9 a/a
|
»
|
4.2 0
|
459,181. so
|
27
|
»
|
28
|
»
|
13.0o
|
92,407.05
|
9 Va
|
»
|
10
|
»
|
4.50
|
100,696.50
|
28
|
»
|
29
|
»
|
13.20
|
366,854.' o
|
10
|
»
|
10Va
|
»
|
4.80
|
278,328.—
|
29
|
»
|
30
|
»
|
13.3 5
|
104,290.20
|
10‘/a
|
»
|
10 Va
|
»
|
5.i o
|
104,835.60
|
30
|
|
32
|
»
|
13.50
|
409,482.—
|
10 2/a
|
»
|
11
|
»
|
5.40
|
224,602.20
|
32
|
|
34
|
>
|
13.60
|
181,504.05
|
11
|
»
|
11 Va
|
|
5.70
|
180,849.60
|
34
|
|
36
|
»
|
13.so
|
125,317.so
|
11 Va
|
»
|
11 Va
|
»
|
6.-
|
162,192.—
|
36
|
|
38
|
|
13.9 5
|
118,128.60
|
11 Va
|
»
|
12
|
|
G. no
|
179,985.so
|
38
|
»
|
40
|
|
14.10
|
45,825.—
|
12
|
»
|
12 Va
|
»
|
G.go
|
133,966. so
|
40
|
»
|
45
|
>
|
14.25
|
524,813.2 5
|
12 '/a
|
»
|
13
|
»
|
6.90
|
584,533.5 o
|
45
|
»
|
50
|
»
|
14.40
|
93.196.so
|
13
|
»
|
13 Va
|
»
|
7.2 0
|
263,203.2 0
|
50
|
»
|
55
|
|
14.55
|
38,586.60
|
13 '/a
|
»
|
14
|
»
|
7.50
|
273,442.50
|
55
|
|
60
|
|
14.70
|
137,856.0 0
|
14
|
»
|
14 V2
|
»
|
7. so
|
205,998.-
|
60
|
»
|
65
|
»
|
14.6 5
|
89,500.95
|
14 Va
|
»
|
15
|
»
|
8.10
|
311,153.10
|
65
|
»
|
75
|
|
15.—
|
819,585.—
|
15
|
»
|
15 V»
|
|
8.10
|
519,464.40
|
75
|
»
|
85
|
|
15.15
|
97,641.75
|
15 '/a
|
»
|
16
|
»
|
8.70
|
162,189.8 0
|
85
|
»
|
90
|
|
15.30
|
6,257.7 o
|
10
|
|
10 Va
|
»
|
9.—
|
152,334.—
|
90
|
|
95
|
»
|
15.45
|
29,138.70
|
16 Va
|
»
|
17
|
»
|
9.3 0
|
330,940.50
|
95
|
»
|
100
|
»
|
15.00
|
10,405.20
|
17
|
|
17 Va
|
|
9.60
|
392,112.—
|
100
|
|
|
|
15.75
|
2,108,153.25
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
|
7,098,619.4 0
|
|
|
Summa
|
|
20,543,202.20
|
40
Värnskattens
totala belopp.
Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 85.
De nu meddelade siffrorna för värnskattens avkastning beträffande
enskilda, respektive aktiebolag kunna icke oförändrade läggas till grund
för en beräkning av värnskattens totala belopp. Å ena sidan tillägg,
å andra sidan avdrag äro kartor erforderliga.
Yad först tilläggen beträffar, gäller det en höjning i inkomst¬
beräkningen från de i det föregående meddelade siffrorna för 1913
respektive 1912 års taxering (motsvarande inkomst och förmögenhet
under åren 1912 respektive 1911) fram till 1914 års taxering (1913 års
inkomst och förmögenhet), som föreslås skola bliva bestämmande för värn¬
skattens belopp. Beträffande värnskatt på enskilda har jag dock ansett
försiktigheten bjuda att icke här räkna med någon ökning av det
taxerade beloppet från år 1912 till år 1913. Det gäller nämligen en all¬
deles ny skatt på eu grundval med obekant ökningstendens; så stor
som förmögenhetsandelen däri är, kommer förmögenhetsvärdenas ök¬
ning i första rummet att bliva avgörande för resultatet, och att denna
ökning från ett år till ett annat är jämförelsevis ringa, särskilt i tider
av stigande räntefot med därav följande lägre uppskattning av för¬
mögenheten i förhållande till inkomsten, torde man kunna antaga.
Härmed vill jag icke hava sagt, att icke en mindre ökning kan vara
fullt möjlig; men den torde lämpligast kunna utgöra erforderlig säkerhets¬
marginal. Annorlunda är förhållandet med värnskatten på aktiebolag,
redan av det skäl, att det här är fråga om två års ökning i stället
för ett års, men också emedan beskattningen i detta fall icke tager
hänsyn till förmögenheten utan blott till inkomsten. Då den influtna
inkomst- och förmögenhetsskattens totala ökning från år 1912 till år
1913 utgjorde nästan jämnt 13 procent, torde man i detta fall utan
minsta risk att räkna för högt kunna sätta ökningen från år 1912 till
år 1914 till 15 procent.
De belopp, som böra avdragas, äro följande. Först kommer
avdraget för barn, som med ledning av 1912 års taxering torde kunna
sättas till 150,000 kronor. Därnäst gäller det att taga hänsyn till det
förhållandet, att ett ifrågasatt ränteavdrag av fem procent på värn¬
skatten skall medgivas varje skattskyldig, som redan år 1915 inbetalar
hela sitt skattebelopp. Häremot står visserligen, att värnskattemedlen
torde böra göras räntebärande; men då man ej nu kan förutse, huru
lång tid medlen komma att innestå, torde någon räntevinst försiktigtvis
ej böra upptagas i beräkningarna. Antager man, att en fjärdedel av
värnskattens bruttobelopp eller omkring 20 miljoner kronor inbetalas
i förväg, vilket visserligen torde vara mycket högt beräknat men som
för säkerhets skull må läggas till grund, utgör avdraget 1,000,000
41
Kungl. Maj As Nåd. Proposition Nr 85.
kronor. Slutligen måste avdrag beräknas för det fullständiga eller
partiella eftergivande av skatten, vilket enligt värnskatteförord¬
ningens 24 § kan beviljas skattskyldig, som på grund av försämrad
ekonomisk ställning har synnerlig svårighet att erlägga honom åliggande
skatt. Storleken av detta belopp undandrager sig tydligen alla be¬
räkningar; men man torde kunna antaga, att 2,000,000 kronor, något
över 2 i/g procent av bruttobeloppet, bör vara tillräckligt, då det gäller
skattskyldiga i så god ekonomisk ställning som flertalet bland dem
värnskatten drabbar.
Beräkningen skulle med iakttagande av de nu angivna förhål¬
landena erhålla följande utseende:
Kronor. Kronor.
Av andra skattskyldiga än aktiebolag och solidariska bankbolag (enligt
1913 års deklarationer, utan tillökning)............................................. 54,663,933
Av aktiebolag och solidariska bankbolag (enligt 1912 års taxering)......... 20,543,202
15 procent tillägg härtill............................................................ 3,081,480 23,624 682
Summa.......................................................................................................... 78,288,615
Avgår:
Avdrag för barn ............................................................................ 150,000
Ränteavdrag för skattskyldig, som erlägger hela sin värnskatt år 1915; 5
procent på 20,000,000 kronor .......................................................... 1,000,000
Skattelindringar .......................................................................... 2,000,000 3,150,000
Summa återstående avkastning ........................................................................ 75,138,615.
Om härifrån avdragas kostnader för taxering till värnskatt m. m„ högt
beräknade till 100,000 kronor, återstå i runt tal 75,000,000 kronor.
Värnskatten har visserligen förutsatts skola anordnas såsom eu
från inkomst- och förmögenhetsskatten fristående skatt, men då den
grundas på den skatteförmåga, som innehavandet av viss förmögen¬
het och inkomst anses representera, har det fallit sig naturligt att
för taxeringen till värnskatt begagna sig av enahanda grunder för
uppskattning av inkomst och förmögenhet, som finnas fastställda för
taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt. Denna uppskattning
sker, som känt, med ledning av de skattskyldigas egna deklarationer
om inkomstens belopp under ett visst år och om förmögenhetens
storlek vid en viss tidpunkt. I stort sett måste deklarationerna
bliva för uppskattningen avgörande, då de skattskyldigas uppgifter
endast i särskilda fall kunna av taxeringsmyndigheterna frångås. I
fråga om inkomstuppgifterna äro desamma enligt nu gällande dekla-
rationsformulär så pass fullständiga, att de kunna tämligen lätt kon-
Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 53 höft. (Nr 85.) 6
Grunder för
taxering till
värnskatt
42 Kumjl. Maj ds Nåd. Proposition Nr So.
trolleras av en med ortens förhållanden väl förtrogen taxeringsmyndig¬
het, och formulären giva även de skattskyldiga själva en så god ledning
vid uppgifternas avfattande, att felaktiga uppgifter i allmänhet icke
äro att befara. I fråga åter om förmögenhetsuppgiften är densamma
ytterst summarisk och möjligheten att oriktigt uppgiva förmögenhet
är större, dels på grund av bristande förmåga att rätt tillämpa de
gällande bestämmelserna om särskilda tillgångars värdesättning, dels
måhända på grund av en större benägenhet att underskatta förmögen¬
hetsvärdet, en benägenhet som kan göra sig mera gällande i den mån
svårigheten för taxeringsmyndigheterna att kontrollera är större. Det bör
dock betonas, att såvitt erfarenhet kunnat vinnas om taxeringsresultatet
för de år, under vilka 1910 års skattelagar varit tillämpade, anledning
icke finnes för det antagandet, att oriktiga deklarationer om förmögen¬
het i någon större utsträckning förekommit. Men det finnes onekligen
en viss fara för, att, om ett visst års deklarationer om inkomst och
förmögenhet, efter vad som är känt vid deklarationernas avgivande,
komma att läggas till grund icke blott för den ordinarie inkomst-
och förmögenhetsskatten, utan även för en icke så litet betungande
extra värnskatt, en mindre samvetsgrann skattskyldig skulle söka begagna
sig av till buds stående utvägar att nedbringa skattetungan för sitt vid¬
kommande. Man gör både staten och den enskilde medborgaren en tjänst,
om man ordnar värnskattetaxeringen på sådant sätt, att ett dylikt obehörigt
undandragande av skatt, såvitt möjligt, förhindras. Till en del kunde detta
ske, om man för deklarationen om förmögenhet mera än nu krävde
detaljerade uppgifter, t. ex. om de särskilda slag av tillgångar, som
inginge i förmögenheten, om grunderna för tillgångarnas värdering och
om de skuldbelopp, som gått i avräkning mot tillgångarna o. s. v.
Emot en sådan anordning kan dock invändas, att densamma innebure
en nyhet för vår skattelagstiftning, som icke utan förutgående grundlig
utredning lärer böra föreslås till införande, samt att i varje fall ett
mera detaljerat deklarationsförfarande icke kan giva någon fullständig
garanti mot åtgärder, sorti verka till ett obehörigt undandragande från
skatt av förmögenhet.
Även om farhågor i antydda hänseenden måste anses vara mindre
berättigade, vad beträffar det stora flertalet fall, kunna de dock
icke utan vidare avvisas i fråga om mer eller mindre enstaka fall.
Endast tanken på, att ett sådant obehörigt undandragande från skatt
i någon, om än mindre utsträckning kunde äga rum och underlättas
genom de bestämmelser, som träffats vid värnskattens införande, skulle
vara ägnad att väcka missnöje och bitterhet hos dem, som i ärlig offer-
Kuncjl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 85. 43
villighet lämnat sitt fulla skattebidrag. Med hänsyn såväl härtill som
till statens intresse att kunna göra sitt på vissa objektiva förutsätt¬
ningar byggda krav på värnskatten fullt gällande i den utsträckning,
som är avsedd, synes det särdeles önskvärt att kunna finna en utväg,
ägnad att omöjliggöra särskilda manipulationer från den enskildes sida
i syfte att i anledning av värnskatten uppgiva till beskattning en lägre
inkomst eller en lägre förmögenhet än den verkliga.
En sådan utväg är att grunda beskattningen till värnskatt på
deklarationer, som avgivits redan innan något beslut om värnskattens
uttagande förelåg. De deklarationer, som då kunna ifrågakomma att
taga till ledning, äro de, som avgivits under innevarande år och som
skola tjäna till underlag för taxering till inkomst- och förmögenhets¬
skatt under samma år. Ett anlitande av denna utväg innebär i sak,
att värnskatten ålägges 1914 års skattskyldiga.
Det må dock ej förbises, att med användande vid värnskattetaxe-
ringen av 1914 års deklarationer i stället för dem, som komma att
avlämnas år 1915, är förknippad flen olägenheten, att därigenom sker
ett utsträckande av tiden mellan inkomstens förvärvande eller konsta¬
terandet av förmögenhetens befintlighet, å ena sidan, och värnskattens
erläggande, å den andra. Denna olägenhet lärer emellertid i någon
mån avhjälpas, om för värnskattens inbetalning anordnas särskilda
uppbördsterminer under maj eller juni månad åren 1915—1917 samt till¬
fälle beredes att å första årets termin erlägga hela värnskatten.
Det kan även ifrågasättas, att taxeringen till värnskatt
borde ske med ledning av icke ett enstaka års inkomst och för¬
mögenhet utan medeltalet av inkomsten och förmögenheten under t. ex.
tre förflutna år, detta i syfte att hindra ett tillfälligt gott eller dåligt
årsresultat att ensamt bliva avgörande för beloppet av en så stor en¬
gångsskatt som värnskatten. Men även frånsett de betydliga pi’aktiska
svårigheter, som skulle uppstå vid bestämmelsernas tillämpning, bleve
följden av en sådan anordning, att taxeringen komme att bero av
inkomst- och förmögenhetsställningen på en tidpunkt, som vore ännu
mera avlägsen från tiden för skattens erläggande, än om man lade till
grund endast 1913 års inkomst- och förmögenhetsförhållanden.
Då sålunda enligt min mening övervägande skäl tala för att låta
de år 1914 avlämnade deklarationerna ligga till grund för taxeringen
till värnskatt, har denna taxering anknutits till den samma år verk¬
ställda taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt.
44
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 85.
Taxerings-
förfarandet.
Yad själva taxeringsförfarandet beträffar, blir detta i viss mån
beroende på vilket års deklarationer skola läggas till grund för taxe¬
ringen. Skulle de deklarationer, som lämnas år 1915, avsetts komma till
användning såsom underlag för värnskattetaxeringen, borde givetvis
denna taxering hava anordnats i sammanhang med taxeringen år 1915
till inkomst- och förmögenhetsskatt och verkställts av samma taxerings¬
myndigheter, som förrätta sistnämnda taxering. Då nu emellertid för¬
slaget utgår från att de deklarationer, som avlämnats redan år 1914,
skola ligga till grund vid taxeringen till värnskatt, och av lätt insedda
skäl 1914 års taxeringsmyndigheter med de för dem bestämda samman-
trädestiderna icke kunna erhålla uppdraget att verkställa taxeringen
till värnskatt, måste taxeringen anordnas utan att ställas i samman¬
hang med årets ordinarie taxeringsarbete.
Yad som då måhända synes ligga närmast till hands är att anför¬
tro taxeringsarbetet åt 1915 års taxeringsmyndigheter. Härigenom
skulle dock uppkomma vissa svårigheter, som ej få underskattas. Till
en början må framhållas, att särskilt taxeringsnämnderna redan nu äro
så betungade med arbete, att klagomål förspörjas över svårigheten att inom
stadgad tid medhinna det ordinarie taxeringsarbetet, som för övrigt
efter antagandet av lagen om allmän pensionsförsäkring blivit än mera
ökat. Även en taxering till värnskatt, vilken skedde på basis av
deklarationer, som samtidigt lades till grund för taxeringen till inkomst-
oeh förmögenhetsskatt, skulle vara förbunden med icke ringa extra
arbete. Men en taxering till värnskatt på grundval av ett föregående
års deklarationer och med ledning av samma föregående års mantals-
och taxeringslängder skulle medföra ett ökat arbete, som enligt min
mening i många taxeringsdistrikt måste bliva alltför betungande. Vidare
uppstår fråga, huru bör förfaras med avseende å personer, som efter
ingången av år 1914 avflyttat från taxeringsdistriktet. Böra dessa det
oaktat taxeras till värnskatt i sin mantalsskrivningsort för år 1914,
eller böra de taxeras i sin njui mantalsskrivningsort? I det senare fallet
måste utdrag av taxeringshandlingarna jämte deklarationen översändas
från den ena taxeringsnämndsordföranden till den andra, vilket kanske
icke alltid kan medhinnas. Svårighet kan ock uppstå att erhålla känne¬
dom om den nya mantalsskrivningsorten. Vidare må framhållas, att
åtskilliga år 1914 avgivna deklarationer ej längre finnas tillgängliga,
då 1915 års taxeringsnämnder sammanträda, enär de bifogats besvär,
som i förekommande fall anförts över taxeringen. Med avseende å de
sålunda antydda och andra olägenheter har den nu omförmälda utvägen
ansetts icke böra ifrågakomma.
45
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 85.
Om, på sätt jämväl ifrågasatts, värnskatten skulle, utan före¬
gående särskild taxering, debiteras blott med ledning av den förut år
1914 åsätta taxeringen för inkomst- och förmögenhetsskatt, skulle
hela bestyret med värnskattens uträkning kunna uppdragas åt de
ordinarie debiteringsförrättarne eller åt särskilda, av Kungl. Maj:ts
befallningshavande därtill förordnade personer.
Emellertid måste i en uträkning av denna art ingå vissa moment,
som icke äro av egentlig debiteringsnatur utan kunna anses tillhöra om¬
rådet för beskattningsnämnds verksamhet. Det är sålunda beskattnings-
nämnd, icke debiteringsförrättare, som fastställer det taxerade beloppet
och den skatteprocent, varefter i förekommande fall skatten skall utgå.
Men härtill kommer, att på skäl, som nedan skola anföras, möjlighet
bör förefinnas för erhållande av särskild, saklig uppskattning av inkomst
och förmögenhet för värnskattens bestämmande.
Om således en nämnd bör omhänderfå värnskattetaxeringen, kan
till eu början ifrågasättas, att 1914 års taxerings- eller prövningsnämnder
skola för ändamålet sammanträda på nytt. Häremot må emellertid
erinras, att de fall, då inkomst eller förmögenhet skall behöva undergå
en efter taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt förnyad upp¬
skattning, måste antagas bliva jämförelsevis få och att ytterligare, vad
ett inkallande av taxeringsnämnderna beträffar, detta i många fall
bleve ändamålslöst, då inom vissa taxeringsdistrikt någon taxering till
värnskatt ej lärer ifrågakomma. Det har därför icke synts lämpligt
att uppdraga taxeringsarbetet åt taxeringsnämnden, liksom ej heller
åt prövningsnämnden i dess helhet. I stället har en delegation av pröv-
ningsnämnden, bestående av 4—8 ledamöter, ansetts vara för ändamålet
fullt tillräcklig.
Emellertid kan ej förutsättas, att denna delegation — värnskatte-
nämnden — skulle medhinna att för varje särskilt fall, efter granskning av
deklarationer och övriga taxeringshandlingar, verkställa, de uträkningar,
som erfordras för erhållande av det taxerade beloppet. Det förberedande
arbetet måste vila å länsstyrelserna, och efter vad jag inhämtat är det
ej att befara, att detta arbete skall för dessa myndigheter bliva alltför
betungande, om de till sitt förfogande erhålla erforderliga medel för
anställande av lämpliga arbetskrafter.
Det genom Kungl. Maj:ts befallningshavandes försorg sålunda
utförda förberedande arbetet bör föreligga i ett fullständigt förslag
till taxeringarna för värnskatt. Detta förslag torde lämpligast fram¬
läggas i form av en värnskattelängd. Det skulle därefter tillkomma
46
Kuncjl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 85.
värnskattenämnden att för en var skattskyldig fastställa det taxerade
beloppet och skatteprocenten i förekommande fall.
Till huvudsakligen dessa bestyr skulle värnskattenämndens arbeten
inskränkas enligt det inom finansdepartementet utarbetade förslaget till
förordning om värnskatt, sådant detsamma till kammarrätten remitterades.
Efter granskning av förslaget har kammarrätten i förenämnda utlåtande
den 15 innevarande maj anfört, att ämbetsverket, som emot anordnande
av en värnskattenämnd och dess föreslagna sammansättning icke hade
någon erinran att framställa, dock ansåge värnskattenämnden böra
erhålla vidsträcktare befogenhet än vad författningsförslaget avsåge.
Kammarrätten yttrade vidare:
»Enligt förslaget skall nämnden blott hava att på grundval av
den år 1914 till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade inkomsten
och förmögenheten fastställa ett till värnskatt taxerat belopp, vilket
tillika med skatteprocent och antalet barn, därför nedsättning i taxe¬
ringen till inkomst- och förmögenhetsskatt äger rum, upptages i en
längd, benämnd värnskattelängden. Nämnden skulle således sakna
befogenhet att ingå i någon uppskattning av den inkomst och för¬
mögenhet, varav värnskatten skall utgå, och vid fastställandet av det
taxerade beloppet allenast hava att följa den redan förut bestämda
taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt. Dess verksamhet komme
således att få beskaffenhet snarare av debitering än av taxering.
Enligt kammarrättens mening bör emellertid värnskattenämnden
tillerkännas befogenhet att själv verkställa uppskattning av ifråga¬
varande inkomst och förmögenhet. Goda skäl synas föreligga för att
en sådan saklig prövning må kunna äga rum hos nämnden. Det kan
sålunda antagas att en del skattskyldiga, vilkas taxering till inkomst-
och förmögenhetsskatt avviker från de i deklarationerna lämnade upp¬
gifterna eller eljest av dem anses oriktig, dock finna de ändringar,
som skulle vinnas i taxeringen, medföra så ringa nedsättning i inkomst-
och förmögenhetsskatten, att de ansett sig kunna underlåta att hos
vederbörande prövningsnämnd överklaga sin taxering. För dessa skatt¬
skyldiga, vilka icke haft kännedom om taxeringens inflytande å värn¬
skatten och genom sin underlåtenhet att hos prövningsnämnden över¬
klaga taxeringen förlorat rätt att få densamma ytterligare prövad,
skulle därför en sådan underlåtenhet kunna medföra vida större skatte¬
börda än de vid tiden för besvärs anförande hos prövningsnänmcfen
kunnat beräkna. Härvid må särskilt märkas, att eu uppskattning av
förmögenhet till högre belopp än det i deklarationen uppgivna kan i
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 85. 47
avseende å förmögenhetsskatten spela jämförelsevis obetydlig roll men
däremot i värnskattea vse ende medföra högst kännbar verkan. Det borde
därför finnas möjlighet för de skattskyldiga att efter värnskatteförord¬
ningens utfärdande — utan hinder därav att de icke hos prövnings-
nämnden överklagat sin taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt
— få sin inkomst och förmögenhet, såvitt därför värnskatt skall utgå,
ånyo underkastad uppskattning.
Kammarrätten vill jämväl fästa uppmärksamheten därå, att efter
vad erfarenheten givit vid handen ej sällan inträffar, att till följd av
bristande eller ofullständiga anteckningar uppstår svårighet att bedöma,
på vad sätt en beskattningsnämnd beräknat ett till inkomst- och
förmögenhetsskatt taxerat belopp, huruvida däri ingår blott inkomst
eller endast förmögenhetsdel eller bådadera och i sistnämnda fall till
huru stora belopp inkomsten och förmögenhetsdelen upptagits. Denna
svårighet torde än mer framträda under innevarande år därigenom att
å det senast fastställda deklarationsformuläret lämnats, uppenbarligen
av förbiseende, sådan anvisning för antecknande å deklaration av
taxeringsnämndens beslut, att vederbörande kunna antaga anteckningen
skola avse endast den taxerade inkomsten och icke förmögenheten och
att i allt fall formuläret i nu avsedda del icke, såsom förut, upptager
det taxerade beloppet fördelat i taxerad inkomst och taxerad för¬
mögenhetsdel. Även ur nu antydda synpunkt framgår behovet att
utrusta värnskattenämnden med rätt att själv göra uppskattning av
inkomst och förmögenhet för värnskattens bestämmande.
Om således en saklig prövningsrätt anförtros åt värnskattenämnden,
torde det böra lämnas de skattskyldiga öppet att inom viss tid före
värnskattenämndens sammanträde dit inkomma med den framställning
rörande inkomstens och förmögenhetens beräkning, vartill de kunna
finna sig befogade; och skulle värnskattenämnden hava att efter ena¬
handa grunder, som gälla för taxeringen till inkomst- och förmögenhets¬
skatt, verkställa ny uppskattning av inkomsten och förmögenheten samt
i enlighet därmed åsätta taxering till värnskatt. Jämväl beträffande
de skattskyldiga, vilka icke till nämnden inkommit med framställning,
torde sådan taxering åtminstone formellt böra ske, så att nämnden för
varje skattskyldig fastställer särskild taxering till värnskatt. Besvär
över värnskattenämndens beslut böra få hos kammarrätten anföras av
eu var skattskyldig, oavsett om han till nämnden ingivit framställning
eller ej.»
Vad kammarrätten sålunda anfört har synts mig vara värt be¬
aktande. Givetvis skulle värnskattenämnden, som genom befogenheten
Speciaimoti-
vering.
48 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 85.
att verkställa ny uppskattning av inkomsten och förmögenheten i högre
grad erhåller karaktären av verklig beskattningsnämnd, härigenom få
en något ökad arbetsbörda, men densamma synes icke vara ägnad att
avsevärt förlänga tiden för nämndens sammanträde. Det bör naturligtvis
icke förutsättas, att värnskattenämnden skulle i varje fall företaga ny
uppskattning av inkomst och förmögenhet, utan synes nämnden böra
i regel fastställa taxeringen till värnskatt med ledning av de förut,
utav de ordinarie beskattningsnämnderna gjorda uppskattningarna.
Endast i speciella fall, där särskilda skäl sådant föranleda, böra dessa
uppskattningar frångås. En anvisning härom har jag ansett böra in¬
tagas i 2 § av värnskatteförordningen.
Ovannämnda förslag till förordning om värnskatt har i anled¬
ning av kammarrättens erinringar underkastats vissa ändringar och
ytterligare översetts.
Då den huvudsakliga motiveringen framgår av vad jag förut yttrat,
torde jag här icke behöva lämna redogörelse för nyssnämnda författ-
ningsförslag i andra delar än som innefattas under nedannämnda
paragrafer.
2 §•
I denna paragraf anknytes, såsom ovan är antytt, den såväl subjek¬
tiva som objektiva skattskyldigheten till värnskatt vid skattskyldigheten
till inkomst- och förmögenhetsskatt. Det har under förslagets be¬
handling ifrågasatts, bland annat, huruvida ej från skattskyldighet
från värnskatt borde undantagas avliden persons (icke stärbhusets)
förmögenhet och inkomst. Ehuru vissa principiella skäl möjligen kunna
åberopas till stöd för sådan befrielse, har jag dock ansett mig icke
böra föreslå någon avvikelse från vad som härutinnan gäller beträffande
inkomst- och förmögenhetsskatten. Förmögenhet synes nämligen böra,
oberoende av vem som vid värnskattetaxeringen eller värnskattens er¬
läggande är ägare av densamma, vara underkastad värnskatt, och att
härvid ställa stärbliuset eller den, till vilken förmögenheten eljest
övergått, i gynnsammare ställning än den avlidne, om han levat, lärer
icke vara riktigt. Detsamma gäller med avseende å inkomst av kapital
eller annan inkomst, som oberoende av frånfället fortfarande inflyter.
Däremot kan i nu berörda hänseende större tvekan råda beträffande
inkomst, som härflutit av den avlidnes personliga arbete eller eljest
49
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 85.
av inkomstkälla, som med hans frånfälle upphört. Att från värnskatt
för sådan inkomst befria stärbhus, som utan svårighet kunna erlägga
skatten, synes mig dock föga påkallat; och där för stärbhus svårighet
härutinnan skulle mota, gives enligt 24 § i förslaget utväg för stärb-
huset att få skatten eftergiven.
3 §•
Såsom framgår av bestämmelserna i 3 § sista stycket och 13 §
föreslås i avseende å äkta makars taxering till värnskatt och skattens
beräkning samma förfarande som härutinnan gäller beträffande inkomst-
och förmögenhetsskatt. Anledning har nämligen icke ansetts föreligga
att i fråga om värnskatten frångå den eljest fastslagna principen, att
äkta makar skola i beskattningsavseende icke betraktas såsom från
varandra fristående skattesubjekt utan att vid vardera makens taxering
hänsyn skall tagas till den andres inkomst och förmögenhet.
4 §■
I 3 mom. av denna paragraf föreligger åter ett uttryck av nyss
antydda princip.
Vid beräkning av det belopp, varmed inkomst skall ingå i det
taxerade beloppet, skall inkomsten utgöra makarnas sammanlagda in¬
komst. Uppgår den sammanlagda inkomsten till minst 5,000 kronor,
skall i vardera makens taxerade belopp hans inkomst ingå med hela
sitt belopp. Understiger åter den sammanlagda inkomsten 5,000 kronor,
skall det belopp, varmed denna sammanlagda inkomst skulle hava
ingått i ett för båda makarna gemensamt taxerat belopp, fördelas å
vardera maken så, att av samma belopp ingår i varderas taxerade
belopp så stor del, som motsvarar förhållandet mellan dennes inkomst
och den sammanlagda inkomsten. Ett exempel skall belysa detta. Av
två makar äger den ene 3,000 kronors inkomst samt den andre för¬
mögenhet till belopp av 20,000 kronor ävensom 1,000 kronors inkomst.
Den sammanlagda inkomsten 4,000 kronor skall enligt 4 § 2 mom.
vid beräkning av de taxerade beloppen upptagas till 3,000 kronor.
Då detta belopp jämte Vio av förmögenheten utgör 5,000 kronor, före¬
ligger enligt 3 § skattskyldighet för vardera maken. Beloppet 3,000
kronor skall nu fördelas å makarna efter de verkliga inkomstbeloppens
storlek, så att åU eller 2,250 kronor faller å den av makarna, vilkens
inkomst utgjorde 3,000 kronor, och Va eller 750 kronor å den andre
Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 53 höft. (Nr 85.) 7
50
Kungl. 'Majds Nåd. Proposition 'Nr 85.
maken, vilkens inkomst uppgick till 1,000 kronor. För den förre maken
blir alltså det taxerade beloppet 2,200 kronor och för den senare 2,700
kronor, motsvarande i avjämnat tal nyssnämnda belopp 750 kronor
och Vio av förmögenheten.
9 §•
Då det ligger i det allmännas intresse, att så stor del av värn¬
skatten som möjligt inflyter redan år 1915, och på det att de skatt¬
skyldiga icke för att undvika ränteförlust skola föranledas att begagna
sig av anstånd med erläggande av de delar av värnskatten, som icke
ovillkorligen skola inbetalas under år 1915, har i förslaget upptagits
bestämmelse om avdrag med fem procent av värnskattens hela belopp
för skattskyldig, som i behörig tid och ordning nämnda år erlägger
honom påförd värnskatt i dess helhet. Avdraget motsvarar fem procents
ränta om året på de två tredjedelar av skatten, för vilka anstånd är
medgivet men ej tages i anspråk. För skattskyldig, som år 1916 in¬
betalar de båda då resterande två tredjedelarna av skatten, har mot¬
svarande rabatt ansetts icke behöva ifrågakomma.
14 §.
Det har under utarbetandet av värnskatteförordningen varit ifråga¬
satt, att värnskattenämndens ledamöter skulle till det antal av minst
fyra och högst åtta, som Kungl. Majtts befallningshavande ägde när¬
mare bestämma, utses av vederbörande prövningsnämnd. Då det emeller¬
tid torde vara föga troligt, att värnskatteförordningen hinner utfärdas,
innan prövningsnämnderna för länen avslutat sina arbeten innevarande
år, diar man måst övergiva tanken på en dylik anordning för utseende
av värnskattenämndens ledamöter. I stället har nu föreslagits, att
Kungl. Maj:ts befallningshavande skulle åläggas att icke blott bestämma
antalet ledamöter utan även utse dessa. Detta har ansetts så mycket
mindre möta betänklighet, som ju Kungl. Maj:ts befallningshavande
tiar att utse ledamöterna i prövningsnämnden, vars funktion är av icke
ringare vikt än värnskattenämndens.
Den krets, inom vilken ledamöterna i värnskattenämnden skola
få utses, har ansetts böra inskränkas till ledamöterna och suppleanterna
i prövningsnämnden.
Motsvarande bestämmelser synas böra gälla för utseende av supp¬
leanter för de ordinarie ledamöterna i värnskattenämnden.
Kungl. Maj:ts Nådi Proposition Nr 85.-
51
15 §.
Rätten att till värnskattenämnden inkomma med framställning
om ny uppskattning av inkomsten och förmögenheten har ansetts icke
böra tillkomma dem, som antingen försummat fullgöra sin deklarations-
plikt eller ock fått sina i deklarationerna lämnade uppgifter följda vid
taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt.
Såsom jag förut påpekat, bör värnskattenämnden i regel följa-de
förut bestämda taxeringarna till inkomst- och förmögenhetsskatt och
endast i undantagsfall, där särskilda skäl föranleda till avvikelse från
dessa taxeringar, frångå desamma.
A andra sidan synes dock värnskattenämndens befogenhet att
ingå i saklig uppskattning av inkomsten och förmögenheten icke böra
göras absolut beroende på inkomna framställningar från de skatt¬
skyldiga. Särskilt i fall, där på sätt kammarrätten erinrat det icke
kan utrönas, på vad sätt en taxeringsnämnd eller prövningsnämnd
beräknat det taxerade beloppet, bör värnskattenämnden icke vara bunden
i sin rätt att självständigt uppskatta inkomsten och förmögenheten.
19 §•
Om värnskattenämnden, såsom förslaget numera förutsätter,
erhåller befogenhet att verkställa uppskattning av den inkomst- och
förmögenhet, som skall ligga till grund för taxeringen till värnskatt,
kunna besvär över värnskattenämndens beslut komma att avse inkomstens
eller förmögenhetens beräkning eller således samma ämne som eventuellt
hos kammarrätten fullföljda mål angående taxering år 1914 till inkomst-
och förmögenhetsskatt. Sådana anordningar böra därför träffas, att
kammarrätten, därest skattskyldig anför besvär över både sin taxering
till inkomst- och förmögenhetsskatt och sin taxering till värnskatt,
icke skall två gånger pröva samma material. Enligt vad jag in¬
hämtat, kan på grund av den i kammarrätten befintliga balansen å
oavgjorda beskattningsmål antagas, att ämbetsverket icke förr än i
maj eller juni månad 1915 blir i tillfälle att påbörja handläggningen
av mål angående 1914 års allmänna taxering. Begränsas därför tiden
för anförande av besvär över värnskattenämndens beslut till den 30
april 1915, böra sådana besvär kunna vara till kammarrätten inkomna
vid den tid, då handläggningen därstädes av nyssnämnda taxerings-
52
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 85.
mål begynner. De särskilda mål, som böra bedömas i ett sammanhang,
kunna då lätt sammanföras.
Besvärstidens begränsande till den 30 april 1915 förutsätter, att
de skattskyldiga i god tid dessförinnan erhållit del av värnskatte-
nämndens beslut. Delgivningen torde, på sätt kammarrätten förordat,
lämpligen böra ske därigenom, att särskilda debetsedlar å värnskatten
bliva i början av år 1915 de skattskyldiga genom posten eller annor¬
ledes tillställda. Härom böra närmare bestämmelser inflyta i den för¬
ordning angående debitering, uppbörd och redovisning av värnskatt,
som det enligt 9 § i förslaget skall tillkomma Kungl. Maj:t att
utfärda.
Då det emellertid kan förutsättas, att debetsedlar, som sålunda
utsändas, icke alltid framkomma till vederbörande, torde det vanliga
tillhandahållandet av längdavskrift jämväl böra äga rum beträffande
värnskattetaxeringen.
21 §.
Billigheten synes kräva, att en skattskyldig, som av kammar¬
rätten eller regeringsrätten får sin taxering år 1914 till inkomst- och
förmögenhetsskatt upphävd eller nedsatt, också vinner motsvarande
ändring i taxeringen till värnskatt, ehuru han icke över värnskatte-
nämndens beslut anfört besvär. Å andra sidan bör ett i motsatt
riktning gående beslut beträffande taxering till inkomst- och förmögen¬
hetsskatt medföra motsvarande resultat i fråga om taxeringen till
värnskatt.
24 §.
Med hänsyn huvudsakligen till värnskattebeloppens relativa storlek
har utväg ansetts böra finnas för helt eller delvis eftergivande av
värnskatten i de fall, då förmågan att gälda densamma väsentligen
försvagats. I anledning av kammarrättens erinran har i förslaget
stadgandet om värnskattens eftergivande erhållit sådan lydelse, att
eftergivandet kan äga rum redan beträffande den tredjedel av värn¬
skatten, som eljest ovillkorligen skall erläggas år 1915.
Det har tagits i övervägande, huruvida icke prövningsnämnden
vid fråga om värnskattens eftergivande borde hava någon i författ¬
ningen angiven objektiv grund till ledning för sitt beslut. Att binda
prövningsnämnden allenast vid dess uppfattning av svårigheten att
53
Kungl. Mcij:ts Nåd. Proposition Nr 85.
betala skatten på grund av försämrad ekonomisk ställning kunde näm¬
ligen tänkas föranleda till olikartat och ojämnt förfarande, de särskilda
prövningsnämnderna emellan. Därför kunde — i analogi med bestäm¬
melserna i den tyska värnskattelagen — såsom villkor för värnskattens
eftergivande stadgas, att inkomsten skall hava under det år, vars för¬
hållanden i avseende å taxeringen för inkomst- och förmögenhetsskatt
prövningsnämnden hade att bedöma, upphört eller åtminstone nedgått
med vissa procent under den inkomst, som utgjort föremål för taxeringen
till värnskatt. Då emellertid prövningsnämnden vid behandling av
fråga om värnskattens eftergivande bör bedöma betalningsförmågan
efter förhållandena vid tiden för nämndens sammanträde och icke efter
ställningen under nästföregående år, har jag ansett det icke böra för
eftergivandet uppställas något villkor, som förutsätter jämförelse mellan
vissa årsresultat i inkomstavseende. Skulle eu prövningsnämnd anses
överskrida gränsen för ett behörigt eftergivande av värnskatten, torde
korrektivet häremot ligga i befogenhet för kronoombudet, som skall
iakttaga det allmännas intresse, att överklaga nämndens beslut.
25 §.
De belopp, som erfordras för de i denna paragraf angivna ersätt¬
ningar, torde böra utgå direkt av värnskattemedlen, i den mån dessa
inflyta.
Då införandet av värnskatten givetvis förutsätter, att erforderliga
åtgärder för ett effektivt avhjälpande av de förefintliga stora bristerna
i rikets försvarsväsen samtidigt vidtagas, har det synts riktigt, att
denna förutsättning får komma till uttryck i bestämmelsen om värn¬
skatteförordningens ikraftträdande.
Då värnskatten såsom engångsskatt torde böra i sin helhet upp¬
tagas bland statsverkets inkomster för år 1915, medan de utgifter,
som därmed skola bestridas, fördelas på minst tre år, synes den del av
skatten, som icke disponeras för 1915 års utgifter, böra föras till en
särskild fond. Denna fond bör få namnet statsverkets värnskattefond
och torde lämpligen kunna underkastas bestämmelser likartade med
Värnskatte-
fonden.
54
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 85.
(lem, som gälla för statsverkets fond av rusdrycksmedel. I överens¬
stämmelse härmed har ett förslag till stadganden uppgjorts, mot vilket
förslag statskontoret i förenämnt utlåtande förklarat sig icke hava
något att erinra. Sedermera har emellertid förslaget något omarbetats
i redaktionellt avseende.
Sedan departementschefen härefter uppläst förslag till
förordning om värnskatt och
förordning angående statsverkets värnskattefond,
hemställde departementschefen, att Kungl. Maj:t måtte förelägga
riksdagen samma förslag till antagande.
Med bifall till denna av statsrådets övriga
ledamöter biträdda hemställan täcktes Hans Maj:t
Konungen förordna, att till riksdagen skulle avlåtas
nådig proposition av den lydelse, bilagan litt. . . . vid.
detta protokoll utvisar. Härefter behagade Hans Maj:t
Konungen yttra:
I detta sammanhang önskar Jag till proto¬
kollet uttala, att Jag ävensom övriga med¬
lemmar av det Kungliga huset äro med hänsyn
till det med värnskatten åsyftade stora foster¬
ländska målet sinnade att bidraga till denna
skatt med belopp, motsvarande vad som skulle
utgått, därest Yi hade varit underkastade all¬
männa bestämmelser om skattskyldighet.
Ur protokollet:
Olof Ljungberg.
Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 85.
55
Bilaga 1.
Tab. 1. Värnskatt på andra skattskyldiga än aktiebolag: taxerade belopp
(inkomst + Vio av förmögenhet) från och med 5,000
till och med 1,000,000 kronor.
Taxerat belopp,
kr.
|
Värnskatt,
kr.
|
Taxerat belopp,
kr.
|
Värnskatt,
kr.
|
Taxerat belopp,
kr.
|
Värnskatt,!
kr.
|
5,000...............
|
75
|
40,000 ..............
|
1,845
|
75,000........
|
4 945
|
6,000..............
|
100
|
41,000...............
|
1,925
|
76/X10..............
|
5,045
|
7,000...............
|
125
|
42,000...............
|
2,005
|
77,000...............
|
5,145
|
8,000...............
|
150
|
43,000...............
|
2,085
|
78,000...............
|
5,245
|
9,000...............
|
180
|
44,000............
|
2,165
|
79,000..............
|
5,345
|
10,000...............
|
210
|
45,000...............
|
2,245
|
80,000...............
|
5,445
|
11,000...............
|
240
|
46,000...
|
2,325
|
81,000...............
|
|
12,000...............
|
270
|
47000...............
|
2405
|
824XJ0...............
|
5,645
|
13,000...............
|
305
|
48,000...............
|
2,485
|
83,0(X)...............
|
5,745
|
14,000...............
|
340
|
49,000
|
2,565
|
84,000...............
|
5,845
|
15,000...............
|
380
|
50,000
|
2,645
|
|
5.945
|
16,000...............
|
420
|
51 OOO
|
2,735
|
86/>00...............
|
6,045
|
17,000.............
|
460
|
52,000
|
2,825
|
87/100..............
|
6.145
|
18,000...............
|
505
|
53O00...............
|
2,915
|
88,000...............
|
6,245
|
19,000...............
|
550
|
64,000...............
|
3,005
|
89,000...............
|
6,345
|
20,000...............
|
595
|
55,000...............
|
3,095
|
90,000...............
|
6,445
|
21,000...............
|
645
|
56,000 ...........
|
3,185
|
91,000...............
|
|
i 22,000...............
|
695
|
57,000............
|
3’275
|
92,000...............
|
6,645
|
23,000...............
|
745
|
|
3,365
|
93,000...............
|
6,745
|
! 24,000...............
|
795
|
59 000
|
3,455
|
94000...............
|
6,845
|
25,000...............
|
845
|
60 000
|
3,545
|
95/100...............
|
6,945
|
26,000..............
|
905
|
61.000...............
|
3,635
|
96,(Klo.............
|
7,045
|
27,000...............
|
965
|
62,000 ..............
|
3,725
|
97,000...............
|
7,145
|
28,000................
|
1,025
|
63,000...............
|
3,815
|
98,000...............
|
7,245
|
29,000...............
|
1,085
|
64,000...............
|
3,905
|
99,000...............
|
7,345
|
30.000...............
|
1,145
|
65,000...............
|
3,995
|
100,00(1...............
|
7,445
|
31,000...............
|
1,215
|
66,000...............
|
4,085
|
125,000...............
|
10,195
|
32,000...............
|
1,285
|
67,000..............
|
4,175
|
150,000...............
|
12,945
|
33,000 ..............
|
1,355
|
68,000...............
|
4,265
|
175,000...............
|
16,070
|
34,000...............
|
1,425
|
69,000...............
|
4,355
|
200,000...............
|
19,195
|
35,000..............
|
1,495
|
70,000..............
|
4,445
|
250,000...............
|
25,445
|
36,000...............
|
1,565
|
71,000...............
|
4,545
|
300,000...............
|
32,195
|
37,000...............
|
1,635
|
72,000...............
|
4,645
|
500,000...............
|
59,195
|
38,000............
|
1,705
|
73,000...............
|
4,745
|
750,000...............
|
90,000
|
39,000...............
|
1,775
|
74,000...............
|
4,845
|
1,000,000..............
|
120,000
|
56
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 85.
Bilaga 2.
Tab. 2. Värnskatt på andra skattskyldiga än aktiebolag: inkomst av olika
sammansättning från och med 1,500 till och med 1,000,000 kronor.
Inkomst.1)
|
Ken arbetsinkomst (;= in¬
komst utan förmögenhet).
|
Ken förmögenhets-
inkomst *).
|
Hälften arbetsinkomst
och hälften förmögen-
hetsinkomst*).
|
2/3 arbetsinkomst, 1/a lör-
mögenhetsinkomst1).
|
Taxerat
belopp.
|
Skatt.
|
Skatt
i %
av in¬
komst.
|
Taxerat
belopp.
|
Skatt.
|
Skatt
i %
av in¬
komst.
|
Taxerat
belopp.
|
Skatt.
|
Skatt
i %
av in¬
komst.
|
Taxerat
belopp.
|
Skatt.
|
Skatt
i °/
1 So
av in¬
komst.
|
1,500
|
|
|
|
3,000
|
45
|
3.o(>
|
|
|
|
|
|
|
2,000
|
—
|
—
|
—
|
4,000
|
60
|
3.oo
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
3,000
|
—
|
—
|
.—
|
7,000
|
125
|
4.17
|
4,000
|
60
|
2.o«
|
—
|
—
|
—
|
4,000
|
—
|
—
|
—
|
11,000
|
240
|
6.oo
|
7,000
|
125
|
3.1 3
|
5,667
|
91.67
|
2.3 9
|
5,000
|
5,000
|
75
|
1.50
|
15,000
|
380
|
7.60
|
10,000
|
210
|
4.2 0
|
8,333
|
160
|
3.20
|
10,000
|
10,000
|
210
|
2.10
|
30,000
|
1,145
|
11.45
|
20,000
|
595
|
5.95
|
16,667
|
446.6 7
|
4.47
|
15,000
|
15,000
|
380
|
2.53
|
45,000
|
2,245
|
14.9 7
|
30,000
|
1,145
|
7.G3
|
25,000
|
845
|
5.6 3
|
20,000
|
20,000
|
595
|
2.98
|
60,000
|
3,545
|
17.73
|
40,000
|
1,845
|
9.2 8
|
33,333
|
1,378.33
|
6.89
|
25,000
|
25,000
|
845
|
3.38
|
75,000
|
4,945
|
19.78
|
50,000
|
2,645
|
10.58
|
41,667
|
1,978.33
|
7.91
|
30,000
|
30,000
|
1.145
|
3.8 2
|
90,000
|
6,445
|
21.51
|
60,000
|
3,545
|
11.82
|
50,000
|
2,645
|
8.8 2
|
40,000
|
40,000
|
1,845
|
4.ei
|
120,000
|
9,645
|
24.11
|
80,000
|
5,445
|
13.61
|
66,667
|
4,145
|
10.36
|
50,000
|
50,000
|
2,645
|
5.29
|
150,000
|
12,945
|
25.89
|
100,000
|
7,445
|
14.89
|
83,333
|
5,778.33
|
11. se
|
00,000
|
60,000
|
3,545
|
5.91
|
180,000
|
16,695
|
27.8 3
|
120,000
|
9,645
|
16.08
|
100,000
|
7,445
|
12.41
|
70,000
|
70,000
|
4,445
|
6.3 5
|
210,000
|
20,445
|
29.21
|
140,000
|
11,845
|
16.92
|
116,667
|
9,278.3 3
|
13.25
|
80,000
|
80,000
|
5,445
|
6.81
|
240,000
|
24,195
|
30.2 4
|
160,000
|
14,195
|
17.71
|
133,333
|
11,111.07
|
13.89
|
90,000
|
90,000
|
6,445
|
7.17
|
270,000
|
28,145
|
31.2 7
|
180,000
|
16,695
|
18.5 5
|
150,000
|
12,945
|
14.38
|
100,000
|
100,000
|
7,445
|
7.45
|
300,000
|
32,195
|
32.19
|
200,000
|
19,195
|
19.20
|
166,667
|
15,028.3 3
|
15.03
|
! 125,000
|
125,000
|
10,195
|
8.16
|
375,000
|
42,320
|
33.8 7
|
250,000
|
25,445
|
20.::.;
|
208,333
|
20,236.6 7
|
16.19
|
i 150,000
|
150,000
|
12,945
|
8.03
|
450,000
|
52,445
|
34.9 5
|
300,000
|
32,195
|
21.10
|
250,000
|
25,445
|
16.97
|
175,000
|
175,000
|
16,070
|
9.18
|
525,000
|
62,570
|
35.7 5
|
350,000
|
38,945
|
22.2 5
|
291,667
|
31,070
|
17.7 5
|
200,000
|
200,000
|
19,195
|
9.60
|
600,000
|
72,000
|
36.00
|
400,000
|
45,695
|
22.8 5
|
333,333
|
36,795
|
18.40
|
j 225,000
|
225,000
|
22,320
|
9.9 2
|
675,000
|
81,000
|
30.oo
|
450,000
|
52,445
|
23.31
|
375,000
|
42,320
|
18.31
|
i 250,000
|
250,000
|
25,445
|
10.18
|
750,000
|
90,000
|
36.0 0
|
500,000
|
59,195
|
23.0 8
|
416,667
|
47,945
|
19.18
|
| 275,000
|
275,000
|
28,820
|
10.4 S
|
825,000
|
99,000
|
36.oo
|
550,000
|
65,945
|
23.98
|
458,333
|
53,570
|
19.48
|
! 300,000
|
300,000
|
32,195
|
10.7 3
|
900,000
|
108,000
|
36.0 0
|
600,000
|
72,000
|
24.00
|
500,000
|
59,195
|
19.7 3
|
1 325,000
|
825,000
|
35,570
|
10.94
|
975,000
|
117,000
|
36.oo
|
650,000
|
78,000
|
24.00
|
541,667
|
64,820
|
19.94
|
350,000
|
350,000
|
38,945
|
11.13
|
1,050,000
|
126,000
|
36.oo
|
700,000
|
84,000
|
24.00
|
583,333
|
70,000
|
20.oo
|
375,000
|
375,000
|
42,320
|
11.2 9
|
1,125,000
|
135,000
|
36.0 0
|
750,000
|
90,000
|
24.oo
|
625,000
|
75,000
|
20. oo
|
400,000
|
400,000
|
45,695
|
11.42
|
1,200,000
|
144,000
|
36.oo
|
800,000
|
96,000
|
24.00
|
666,667
|
80,000
|
20, oo
|
425,000
|
425,000
|
49,070
|
11.55
|
1,275,000
|
153,000
|
36.oo
|
850,000
|
102,000
|
24.oo
|
708,333
|
85,000
|
20. oo
|
450,000
|
450,000
|
52,445
|
11.05
|
1,350,000
|
162,000
|
36.00
|
900,000
|
108,000
|
24.oo
|
750,000
|
90,000
|
20.oo
|
475,000
|
475,000
|
55,820
|
11.7 5
|
1,425,000
|
171,000
|
36.oo
|
950,000
|
114,000
|
24.oo
|
791,667
|
95,000
|
20. oii
|
500,000
|
500,000
|
59,195
|
11.84
|
1,500,000
|
180,000
|
36.oo
|
1,000,000
|
120,000
|
24.oo
|
833,333
|
100,000
|
20. oo
|
550,000
|
550,000
|
65,945
|
11.99
|
1,650,000
|
198,000
|
36.00
|
1,100,000
|
132,000
|
24.oo
|
916,667
|
110,000
|
20.oo
|
000,000
|
600,000
|
72,000
|
12.oo
|
1,800,000
|
216,000
|
36.oo
|
1,200,000
|
144,000
|
24.oo
|
1,000,000
|
120,000
|
20. oo
|
650,000
|
650,000
|
78,000
|
12.00
|
1,950,000
|
234,000
|
36.oo
|
1,300,000
|
156,000
|
24.oo
|
1,083,333
|
130,000
|
20.00
|
| 700,000
|
700,000
|
81,000
|
12.oo
|
2,100,000
|
252,000
|
36.oo
|
1,400,000
|
168,000
|
24.oo
|
1,166,667
|
140,000
|
20. oo
|
750,000
|
750,000
|
90,000
|
12.00
|
2,250,000
|
270,000
|
36.oo
|
1,500,000
|
180,000
|
24.oo
|
1,250,000
|
150,000
|
20.oo
|
800,000
|
800,000
|
96,000
|
12.00
|
2,400,000
|
288,000
|
36.oo
|
1,600,000
|
192,000
|
24.oo
|
1,333,333
|
160,000
|
20. oo
|
850,000
|
850,000
|
102,000
|
12.oo
|
2,550,000
|
306,000
|
36.oo
|
1,700,000
|
204,000
|
24.oo
|
1,416,667
|
170,000
|
20. oo
|
900,000
|
900,000
|
108,000
|
12.00
|
2,700,000
|
324,000
|
3ö.oo
|
1,800,000
|
216,000
|
24.oo
|
1,500,000
|
180,000
|
20. oo
|
i 950,000
|
950,000
|
114,000
|
12.oo
|
2,850,000
|
342,000
|
36.00
|
1,900,000
|
228,000
|
24.oo
|
1,583,333
|
190,000
|
20. oo
|
1,000,000
|
1,000,000
|
120,000
|
12.oo
|
3,000,000
|
360,000
|
36.00
|
2,000.000
|
240.000
|
24.00
|
1,666,667
|
200,000
|
20.oo
|
') En avkastning av fem procent på förmögenhetsvärdet förutsattes.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 85.
57
Bil. 3.
Tab. 3. Värnskatt på andra skattskyldiga än aktiebolag:
olika kombinationer av inkomst och förmögenhet.
Inkomst
kr. (mark)
|
Förmögenhet
kr. (mark)
|
Svenska förslaget
|
Tyska värn¬
skatten
mark
|
Svenska
inkomst- och
förmögenhets¬
skatten
kr.
|
Taxerat
belopp
kr.
|
Värnskatt
kr.
|
1,500
|
10,000
|
|
|
|
16.—
|
|
20,000
|
—
|
—
|
—
|
21.60
|
|
30,000
|
3,000
|
45
|
—
|
24 —
|
2,500
|
10,000
|
_
|
_
|
_
|
41.60
|
|
20,000
|
—
|
—
|
—
|
44.80
|
|
30,000
|
3,000
|
45
|
45
|
48.—
|
|
40,000
|
4,000
|
60
|
60
|
55.80
|
3,000
|
10,000
|
_
|
_
|
_
|
55.80
|
1
|
20,000
|
—
|
—
|
—
|
59.4 0
|
1
|
30,000
|
4,000
|
60
|
45
|
63.—
|
|
40,000
|
5,000
|
75
|
60
|
64.8 0
|
|
50,000
|
6,000
|
00
|
75
|
76.—
|
4,000
|
10,000
|
_
|
|
_
|
82.—
|
|
20,000
|
5,000
|
75
|
—
|
86—
|
|
30,000
|
6,000
|
100
|
45
|
90.—
|
|
40,000
|
7,000
|
125
|
60
|
101.20
|
|
50,000
|
8,000
|
150
|
75
|
105.60
|
|
60,000
|
9,000
|
180
|
no
|
no—
|
5,000
|
_
|
5,000
|
75
|
50
|
no.—
|
|
30,000
|
8,000
|
150
|
80
|
121—
|
|
40,000
|
9,000
|
180
|
90
|
123.20
|
|
50,000
|
10,000
|
210
|
100
|
127.60
|
|
75,000
|
12,500
|
287
|
175
|
141—
|
|
100,000
|
15,000
|
380
|
250
|
153—
|
6,000
|
—
|
6,000
|
100
|
60
|
135—
|
7,000
|
—
|
7,000
|
125
|
70
|
165—
|
8,000
|
_
|
8,000
|
150
|
80
|
195—
|
|
30,000
|
11,000
|
240
|
no
|
212—
|
|
40,000
|
12,000
|
270
|
120
|
216—
|
|
50,000
|
13,000
|
305
|
130
|
223—
|
|
75,000
|
15,500
|
400
|
205
|
237—
|
|
100,000
|
18,000
|
505
|
280
|
251—
|
|
160,000
|
24,000
|
795
|
550
|
286—
|
Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 53 käft. (Nr 85.) 8
58
Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 85.
|
|
Svenska förslaget
|
|
Svenska
inkomst- och
|
Inkomst
|
Förmögenhet
|
Taxerat
belopp
|
Värnskatt
|
Tyska värn¬
skatten
|
förmögenhets¬
skatten
|
kr. (mark)
|
kr. (mark)
|
kr.
|
kr.
|
mark
|
kr.
|
9,000
|
|
9,000
|
180
|
90
|
230
|
10,000
|
_
|
10,000
|
210
|
100
|
265
|
|
30,000
|
13,000
|
305
|
130
|
282
|
|
40,000
|
14,000
|
340
|
140
|
286
|
|
50,000
|
15,000
|
380
|
150
|
293
|
|
75,000
|
17,500
|
482
|
225
|
307
|
|
100,000
|
20,000
|
595
|
300
|
321
|
|
150,000
|
25,000
|
845
|
525
|
355
|
|
200,000
|
30,000
|
1,145
|
750
|
387
|
11,000
|
—
|
11,000
|
240
|
132
|
300
|
12,000
|
_
|
12,000
|
270
|
144
|
335
|
|
30,000
|
15,000
|
380
|
171
|
355
|
|
40,000
|
16,000
|
420
|
160
|
359
|
|
50,000
|
17,000
|
460
|
170
|
367
|
|
75,000
|
19,500
|
572
|
245
|
383
|
|
100,000
|
22,000
|
695
|
320
|
399
|
|
150,000
|
27,000
|
965
|
545
|
435
|
|
200,000
|
32,000
|
1,285
|
770
|
467
|
|
240,000
|
36,000
|
1,565
|
1,030
|
495
|
13,000
|
—
|
13,000
|
305
|
156
|
375
|
14,000
|
—
|
14,000
|
340
|
168
|
415
|
15,000
|
_
|
15,000
|
380
|
180
|
455
|
|
50,000
|
20,000
|
595
|
225
|
487
|
|
100,000
|
25,000
|
845
|
350
|
519
|
|
200,000
|
35,000
|
1,495
|
800
|
587
|
|
300,000
|
45,000
|
2,245
|
1,450
|
655
|
|
350,000
|
50,000
|
2,645
|
1,800
|
691
|
20,000
|
_
|
20,000
|
595
|
280
|
655
|
|
50,000
|
25,000
|
845
|
320
|
691
|
|
100,000
|
30,000
|
1,145
|
430
|
727
|
|
200,000
|
40,000
|
1,845
|
850
|
803
|
|
300,000
|
50,000
|
2,645
|
1,500
|
880
|
|
400,000
|
60,000
|
3,545
|
2,150
|
952
|
|
500,000
|
70,000
|
4,445
|
2,850
|
1,028
|
30,000
|
—
|
30,000
|
1,145
|
540
|
1,105
|
40,000
|
—
|
40,000
|
1,845
|
1,000
|
1,605
|
50,000
|
_
|
50,000
|
2,645
|
1,500
|
2,105
|
|
100,000
|
60,000
|
3,545
|
1,600
|
2,193
|
|
200,000
|
70,000
|
4,445
|
1,750
|
2,286
|
|
500,000
|
100,000
|
7,445
|
3,250
|
2,561
|
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 85.
59
Inkomst
kr. (mark)
|
Förmögenhet
kr. (mark)
|
Svenska förslaget
Taxerat -rr„ , ,,
, , Värnskatt
belopp
kr. j kr.
|
Tyska värn¬
skatten
mark
|
Svenska
inkomst- och
förmögenhets¬
skatten
kr.
|
|
1,000,000
|
150,000
|
12,945
|
7,100
|
i
3,018
|
|
1,500,000
|
200,000
|
19,195
|
12,600
|
3,480
|
60,000
|
—
|
60,000
|
3,545
|
2,100
|
2,655
|
70,000
|
—
|
70,000
|
4,445
|
2,800
|
3,205
|
75,000
|
_
|
75,000
|
4,945
|
3,375
|
3.480
|
|
100,000
|
85,000
|
5,945
|
3,050
|
3,568
|
|
200,000
|
95,000
|
6,945
|
3,350
|
3,661
|
|
500,000
|
125,000
|
10,195
|
4,350
|
3,953
|
|
1,000,000
|
175,000
|
16,070
|
7,500
|
4,451
|
|
1,500,000
|
225,000
|
22,320
|
12,600
|
4,955
|
|
2,000,000
|
275,000
|
28,820
|
18,100
|
5,415
|
|
2,500,000
|
325,000
|
35,570
|
24,600
|
5,830
|
80,000
|
—
|
80,000
|
5,445
|
3,600
|
3, / oo
|
90,000
|
—
|
90,000
|
6,445
|
4,500
|
4,355
|
100,000
|
_
|
100,000
|
7,445
|
5,000
|
4,955
|
|
200,000
|
120,000
|
9,645
|
5,250
|
5,153
|
|
500,000
|
150,000
|
12,945
|
6,225
|
5,415
|
|
1,000,000
|
200,000
|
19,195
|
8,600
|
5,830
|
|
1,500,000
|
250,000
|
25,445
|
13,000
|
6,250
|
|
2,000,000
|
300,000
|
32,195
|
18,100
|
6,665
|
|
2,500,000
|
350,000
|
38,945
|
24,600
|
7,080
|
|
3,000,000
|
400,000
|
45,695
|
31,100
|
7,500
|
150,000
|
—
|
150,000
|
12,945
|
9,000
|
7,500
|
200,000
|
_
|
200,000
|
19,195
|
12,000
|
10,000
|
|
500,000
|
250,000
|
25,445
|
13,350
|
10,415
|
|
1,000,000
|
300,000
|
32,195
|
16,100
|
10,830
|
|
2,000,000
|
400,000
|
45,695
|
23,100
|
11,665
|
|
3,000,000
|
500,000
|
59,195
|
32,600
|
12,500
|
|
4,000,000
|
600,000
|
72,000
|
44,100
|
13,330
|
|
5,000,000
|
700,000
|
84,000
|
57,100
|
14,165
|
|
6,000,000
|
800,000
|
96,000
|
71,100
|
15,000
|
500,000
|
—
|
500,000
|
59,195
|
35,000
|
25,000
|
750,000
|
_
|
750,000
|
90,000
|
60,000
|
37,500
|
|
5,000,000
|
1,250,000
|
150,000
|
92,100
|
41,665 1
|
|
10,000,000
|
1,750,000
|
210,000
|
144,600
|
45,830
|
|
15,000,000
|
2,250,000
|
270,000
|
202,100
|
50,000 ]
|
|
20,000,000
|
2,750,000
|
330,000
|
277,100
|
54,165
|
1,000,000
|
_
|
1,000,000
|
120,000
|
80,000
|
50,000
|
|
5,000,000
|
1,500,000
|
180,000
|
117,100
|
54,165
|
|
10,000,000
|
2,000,000
|
240,000
|
162,100
|
58,330
|
|
15,000,000
|
2,500,000
|
300,000
|
219,600
|
62,500
|
|
20,000,000
|
3,000,000
|
360,000
|
277,100
|
66,665 I
|