Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 61.
1
Nr 61.
Kungl. May.ts nådiga proposition till riksdagen med förslag till
lag angående förlängd tjänstgöring i vissa fall för
värnpliktiga, tillhörande flottan; given Drottningholms
slott den 14 maj 1914.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över sjö-
försvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t föreslå riksdagen att
antaga härvid fogade förslag till lag angående förlängd tjänstgöring i vissa
fall för värnpliktiga, tillhörande flottan.
Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl. nåd och ynnest
städse välbevågen.
GUSTAF.
Dan. Broström.
Bihang till senare Riksdagens protokoll 191å. 1 saml. 31 käft. (AV 61.) 1
2
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 61.
Förslag
till
Lag
angående förlängd tjänstgöring i vissa fall för värnpliktiga, tillhörande flottan.
Härigenom förordnas som följer:
§ 1.
Råder något år vid tiden för avslutande av den tjänstgöring, som
enligt värnpliktslagen åligger de marinen tilldelade, å sjömanshus inskrivna,
vapenföra värnpliktiga, inom sjömanskåren sådan brist på manskap, att
antalet av de i kåren anställda understiger nittio procent av kårens numerär
enligt stat, och utgör vid samma tid inom kåren antalet manskap, som ge¬
nomgått fullständig rekrytutbildning, mindre än åttio procent av nämnda nu¬
merär, då må bland de värnpliktiga, som avsluta berörda tjänstgöring, efter
uttagning enligt vad nedan stadgas, till förlängd tjänstgöring kvarhållas högst
det antal, som motsvarar skillnaden mellan antalet stammanskap med full¬
ständig rekrytutbildning och åttio procent av sjömanskårens numerär enligt
stat, dock ej i något fall flera än att sammanlagda antalet av stamanställda
och sålunda i tjänst kvarhållna värnpliktiga uppgår till nittio procent
av samma numerär.
Den förlängda tjänstgöringen, som skall fullgöras i en följd omedel¬
bart efter den föregående tjänstgöringens avslutande, må omfatta högst
trehundrasextiofem dagar.
§ 2.
År vid början av något år anledning antaga, att fall, som i § 1
avses, ' kommer att under året inträffa, och finner Konungen uttagning
för det i samma § angivna ändamål böra ske, bestämmer Konungen
före februari månads utgång, i vilken omfattning sådan uttagning skall
äga rum, samt huru antalet av dem, som uttagas, skall fördelas mellan
flottans särskilda stationer.
3
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 61.
§ 3.
1. För uttagning till förlängd tjänstgöring skall vid var och en
av flottans stationer finnas en uttagningsnämnd, bestående av en rege¬
mentsofficer såsom ordförande samt fyra andra ledamöter, nämligen en
av Konungens befallningshavande i det län, inom vilket stationen är be¬
lägen, därtill förordnad lagfaren man, en kapten vid flottan samt två
inom den stad, där stationen är belägen, bosatta, icke militära personer,
vilka jämte ett lika antal suppleanter väljas varje gång för två år av stads¬
fullmäktige. Fn av de sålunda utsedda ledamöterna och en av supplean¬
terna avgå dock efter lottning vid slutet av det år, då denna lag vunnit
tillämpning, varefter en ledamot och en suppleant årligen väljas.
Nämnden biträdes av en läkare.
2. Nämnden sammankallas av stationsbefälhavaren vid vederbörande
station av flottan så snart ske kan, sedan Konungen jämlikt § 2 förordnat
om uttagning.
3. Nämnden må ej fatta beslut utan att vara fulltalig. Falla vid
omröstning till beslut rösterna lika, gälle ordförandens mening.
4. över nämndens beslut föres protokoll av den utav Konungens
befallningshavande förordnade ledamoten, därvid från beslut avvikande me¬
ning, som blivit framställd av ordföranden eller annan ledamot inom nämn¬
den, antecknas till protokollet; och skall innan nämnden åtskiljes proto¬
kollet av nämnden underskrivas.
§ 4.
över uttagningsnäinnds beslut må besvär anföras endast av värn¬
pliktig, som beslutet rörer. Dessa besvär skola ställas till inskrivnings-
revisionen för det inskrivningsområde, inom vilket stationen är belägen,
samt inom fjorton dagar efter beslutets meddelande ingivas till Konungens
befallningshavande i länet. Besvären må även inom behörig tid med posten
insändas; dock skall i sådant fall behörigen styrkas, att den klagande egen¬
händigt undertecknat besvärsskriften eller att densamma på hans begäran
eller med hans samtycke blivit uppsatt.
§ 5.
1 nskrivningsrevisionen åligger:
a) att pröva och avdöma besvär mot uttagningsnämndens beslut; samt
b) att granska och, där så skäligt finnes, ändra sådana uttagnings¬
nämndens beslut, rörande vilka avvikande meningar äro till protokollet
antecknade.
4
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 61.
Då sådant ärende förekommer hos inskrivningsrevisionen, skola däri
tjänstgöra de ledamöter, som valts av stadsfullmäktige i den stad, där
stationen är belägen, eller om nämnda stad lyder under landsting, de
ledamöter, som valts av landstinget i det län, där staden är belägen.
Inskrivningsrevisionens beslut överlämnas till stationsbefälhavaren för
att genom dennes försorg vederbörande kungöras.
§ 6.
Värnpliktiga, som frivilligt anmäla sig, skola i första rummet ut¬
tagas, om de befinnas lämpliga.
Visar värnpliktig, att fullgörande av den förlängda tjänstgöringen
skulle bereda honom eller av hans arbete beroende nära anhörig väsentliga
svårigheter eller olägenheter, må han ej uttagas.
Ej heller må till förlängd tjänstgöring uttagas värnpliktig, som enligt
värnpliktslagen är skyldig att fullgöra mer än trehundrasextio dagars
tjänstgöring.
§ 7.
Befinnes, efter det uttagning skett, antalet uttagna överstiga
det antal, som enligt § 1 må kvarhållas, bestämmes, på sätt Konungen
förordnar, vilka av de uttagna skola frikallas från den förlängda tjänst¬
göringen; och skall, där så ske kan, sådan frikallelse äga rum samt besked
därom lämnas de frikallade viss av Konungen bestämd tid före avslutande
av den enligt värnpliktslagen dem åliggande tjänstgöring.
§ 8.
Under den förlängda tjänstgöringen erhåller den uttagne underhåll,
sjukvård, beklädnad, utredningspersedlar och annan erforderlig utrustning
samt dessutom, vad kontanta förmåner angår, de, som tillkomma stam¬
manskap i lägsta lönegraden inom den yrkesgren, som han under tjänst¬
göringen tillhör, eller, om han besitter den hos manskap i högre lönegrad
erforderliga yrkesskicklighet och tillgång till lön i sådan grad finnes,
de kontanta förmåner, som tillkomma manskap inom den högre löne¬
graden.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 61.
5
§ 9.
Konungen meddelar närmare bestämmelsar om ordningen för ut¬
tagning och frikallelse, som ovan sägs, samt om grunderna för tilldelning
av penningbidrag enligt § 8.
Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1915.
6
Kung! Maj:ts nåd. proposition nr 61.
Utdrag av protokollet över sjöförsvarsärendén, hållet inför Hans
May.t Konungen i statsrådet ä Drottningholms slott
den 14 maj 1914.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenbeug,
Statsråden: Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
Yennersten,
Westman,
Broström.
Departementschefen, statsrådet Broström anförde i underdånighet:
»I mitt yttrande till statsrådsprotokollet förut i dag har jag i fråga
om övningstiden för de värnpliktiga vid flottan såsom min mening uttalat,
att med en för huvuddelen av flottans värnpliktiga till 360 dagar utsträckt
övningstid flottans bemanningsfråga ej bleve slutgiltigt löst, utan att där¬
för erfordrades, att flottan bereddes säker tillgång jämväl till det antal
yrkeskunnig personal, som för flottans hållande i krigsberedskap vore ound¬
gänglig.
Jag går nu att närmare utveckla de skäl, som föranleda mig att i
detta syfte tillstyrka särskilda lagstiftningsåtgärder.
7
Kuiiffl. Maj:ts nåd. proposition nr 61.
Sjömanskåren indelas i följande tjänstegrader:
underofficerskorpraler,
korpraler och
meniga.
Med avseende å tjänstbarheten indelas de meniga i tre tjänstbar-
hetsklasser
l:a klass sjömän,
2:a » » och
3:e » »
Sjömanskåren rekryteras dels genom karlskrivning från skeppsgosse¬
kåren och dels genom anställning medelst kontrakt av manskap.
De från skeppsgossekåren karlskrivna, vilka såsom skeppsgossar åt¬
njutit yrkesutbildning och visa sig därtill kompetenta, anställas såsom 2:a
klass sjömän. Anställningstiden för alla från skeppsgossekåren antagna
är 6 år.
Övriga, som antagas genom kontrakt, anställas i allmänhet såsom
3:e klass sjömän på minst 3 år och 6 månader och högst 6 år. I allmän¬
het har anställningstiden varit 3 år och 9 månader eller 5 år och 9
månader.
För att kunna uppflyttas till högre sjömansklass fordras genom¬
gående av vissa kurser samt för övrigt bland annat: från 3:e till 2:a klass
sjöman att innehava en tjänstetid vid sjömanskåren av minst 12 månader;
från 2:a till l:a klass sjöman att innehava en tjänstetid vid sjömanskåren
av minst 36 månader, varav minst 18 månader såsom 2:a klass sjöman.
För att kunna befordras till högre tjänstegrad fordras i fråga om
tjänsteålder och utbildning: från menig till korpral: att vara l:a klass
sjöman och med godkännande slutbetyg hava genomgått fullständig kurs
i korpralskola; från korpral till underofficerskorpral: att vara korpral och
med godkännande slutbetyg hava genomgått de för vederbörlig yrkesgren
föreskrivna skolorna och kurserna för korpraler samt att innehava en
tjänstetid vid sjömanskåren av minst 72 månader, därav minst 30 månader
efter uppflyttning till l:a sjömansklassen, och av sistnämnda tid minst 12
månader såsom korpral.
De olika skolorna böra enligt utbildningsplanen genomgås vid föl¬
jande tidpunkter: rekrytskola genast efter antagningen, l:a året; korpral¬
skola under 3:e året med några få undantag när; underofficersskolan under
5:e eller 6:e året, beroende på yrkesgrenen.
Med avseende å avlöningen tillhör personalen vid sjömanskåren fyra
olika lönegrader.
Sjömans¬
kåren.
8
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 61.
Avlöningsförmånerna utgöras av:
a) lega, uppgående till 12,so kr. per helt år av anställningstiden
samt V12 av nämnda belopp för varje månad, varmed anställningstiden
överskjuter helt år;
b) ersättning för inställelse å flottans station;
c) avlöning
för den som tillhör 1 månadslön 45 kronor
l:a lönegraden j dagavlöning 80 öre
för den som tillhör
2:a lönegraden
för den som tillhör
3:e lönegraden
för den som tillhör
4:e lönegraden
månadslön 23 kronor
dagavlöning 60 öre
månadslön 15 kronor
dagavlöning 50 öre
månadslön 12 kronor
dagavlöning 30 öre.
Härtill komma lönetillägg av 10 eller 5 kronor i månaden efter viss
tids tjänst vid flottan för dem, som tillhöra l:a eller 2:a lönegraden;
d) beklädnad och sängservis;
e) naturaunderhåll eller stadgad ersättning därför;
f) inkvartering in natura eller kontant ersättning därför;
g) sjukvård;
h) uppmuntringspenningar, utgående efter viss tjänstetid — 2, 4
och 6 år med gott uppförande och godkänd tjänstbarhet — med 5, 10
eller 15 öre per dag. Dessa belopp fördubblas under sjökommendering;
i) under sjökommendering särskilt sjötillägg till belopp, som vari¬
erar med hänsyn till expeditionens art och förläggning samt även till
årstiden.
1914 års stat upptager följande antal:
i l:a lönegraden............ 666 man
i 2:a » 1,436 »
i 3:e » 1,036 »
i 4:e » 862 »
Summa 4,000 man.
För att uppflyttas till 3:e lönegraden fordras att hava 18 månaders
tjänstetid vid sjömanskåren och att vara 2:a klass sjöman. För att upp¬
flyttas till 2:a lönegraden fordras 36 månaders tjänst och att vara l:a
Kungl. Maj:ts nåd. ■proposition nr 61. 9
klas^ sjöman och till l:a lönegraden 72 månaders tjänst och att vara
underofficerskorpral.
Samtliga riksdagar efter 1907 hava på samma grunder, som anfördes
i 1907 års statsverksproposition, beviljat omläggningar mellan sjömanskårens
lönegrader, så att antalet löner i l:a lönegraden ökats, under det att an¬
talet löner i 3:e och 4:e lönegraderna undergått motsvarande minskning.
Vakanserna inom sjömanskåren under olika tider framgå av samman- Vakanserna
ställningarna å följande sidor. ud' ki°™na”s'
För vakansernas tydande vid flottan har man tänkt sig en mångfald Vakanser-
olika åtgärder. Såsom sådana hava framhållits: nas fyllande.
spridandet av kännedom om förmånerna vid
manskåren;
beredandet av större trevnad
anställning
sjö-
åt manskapet under tjänstetiden m. in.;
beredandet av bättre befordringsutsikter för manskapet;
inrättandet av flera lönetillägg eller annan lönereglering;
införandet av yrkestillägg för vissa yrkesgrenar;
särskilda rekapitulationspremier;
införandet av avskedspremier;
underlättandet av övergången från militärtjänsten till anställning i
civila livet genom anordnandet av yrkesskolor avsedda för utbildning till
civila yrken;
civilanställning för uttjänt manskap;
tillfälle för manskapet att under expedition med flottans fartyg
besöka utländska hamnar;
förlängning av första anställningstiden för det genom kontrakt an¬
ställda manskapet;
rätt till tjänstledighet efter avmönstring med bibehållen avlöning;
förbättrad pensionering av manskapet;
ökande av skeppsgossekårens antal.
Då man emellertid ej ansett sig kunna förutsätta, att vakanserna
skulle kunna fyllas ensamt genom de sålunda ifrågasatta åtgärderna, och i
varje fall <funnit tydligt, att frågan om flottans hållande i tillfredsställande
krigsberedskap ej finge göras beroende av mer eller mindre ovissa för¬
utsättningar och förhoppningar, hava yrkanden framkommit på kraftigare
åtgärder för att säkerställa det oundgängliga behovet i omförmälda av¬
seende.
I sådant syfte har ifrågasatts en väsentlig utsträckning av övnings-
tiden för de värnpliktiga vid flottan.
Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 saml. 31 Käft. {Nr 61.) 2
Tabell, utvisande vakanser inom sjömanskåren.
Årtal och kvartal<
|
1899
|
1900
|
1901
|
1902
|
1903
|
|
‘°/i
|
‘°/4
|
10/7
|
10/lO
|
10/i
|
X0/4
|
ny,
|
‘“/io
|
1° h
|
‘0/4
|
ny,
|
10/lO
|
10/i
|
10/4
|
‘0/7
|
10/10
|
‘»/i
|
10/4
|
‘0/7
|
‘O/lO
|
Numerär enligt stat
|
1,990
|
1,990
|
1,990
|
1,990
|
2,210
|
2,210
|
2,210
|
2,210
|
2,550
|
2,550
|
2,550
|
2,550
|
2,825
|
2,825
|
2,825
|
2,825
|
3,000
|
3,000
|
3,000
|
3,000
|
Numerär enligt kvar-
talsuppgift. . .
|
1,741
|
1,735
|
1,667
|
1,719
|
1,836
|
1,934
|
1,910
|
1,822
|
1,959
|
2,340
|
2,287
|
2,283
|
2,383
|
2,680
|
2,578
|
2,595
|
2,781
|
2,966
|
2,889
|
2,664
|
Vakanser.....
|
249
|
255
|
323
|
271
|
374
|
276
|
300
|
388
|
591
|
210
|
263
|
267
|
442
|
145
|
247
|
230
|
219
|
34
|
in
|
336
|
)
Årtal och kvartal/
|
1904
|
1905
|
1906
|
1907
|
1908
|
1
|
‘»/i
|
‘0/4
|
‘0/7
|
‘O/lO
|
‘O/l
|
10/4
|
‘0/7
|
‘O/lO
|
10/i
|
‘“A
|
‘0/7
|
‘O/lO
|
‘O/l
|
‘0/4
|
‘°/7
|
‘O/lO
|
10/1
|
10/4
|
‘0/7
|
‘O/lO
|
Numerär enligt stat
|
3,160
|
3,160
|
3,160
|
3,160
|
3,345
|
3,345
|
3,345
|
3,345
|
3,545
|
3,545
|
3,545
|
3,545
|
3,718
|
3,718
|
3,718
|
3,718
|
4,000
|
4,000
|
4,000
|
4,000
|
Numerär enligt kvar-
talsnppgift . . .
|
2,770
|
3,094
|
3,028
|
2,671
|
2,810
|
3,087
|
3,031
|
2,944
|
3,006
|
3,202
|
3,151
|
2,858
|
2,801
|
2,900
|
2,861
|
2,627
|
2,593
|
2,815
|
2,931
|
2,991
|
Vakanser.....
|
390
|
66
|
132
|
489
|
535
|
258
|
314
|
401
|
539
|
343
|
394
|
687
|
917
|
QO
5
|
857
|
1,091
|
1,407
|
1,185
|
1,069
|
1,009
|
. |
Årtal och kvartal/
|
|
1909
|
|
|
1910
|
|
|
1911
|
|
|
1912
|
|
|
1913
|
|
1
|
“/i
|
10/4
|
‘“/7
|
‘»/i,,
|
‘»/i
|
'0/4
|
‘0/7
|
‘O/lO
|
10/l
|
‘0/4
|
‘”/7
|
‘O/lO
|
‘»/i
|
‘0/4
|
‘0/7
|
‘O/lO
|
‘"/i
|
'0/4
|
‘0/7
|
‘o/io
|
Numerär enligt stat
|
4,000
|
4,000
|
4,000
|
4,000
|
4,000
|
4,000
|
4,000
|
4,000
|
4,000
|
4,000
|
4,000
|
4,000
|
4,000
|
4,000
|
4,000
|
4,000
|
4,000
|
4,000
|
4,000
|
4,000
|
Numerär enligt kvar-
talsuppgift . . .
|
3,277
|
3,454
|
3,439
|
3,564
|
3,456
|
3,623
|
3,598
|
3,669
|
3,566
|
3,630
|
3,567
|
3,664
|
3,542
|
3,620
|
3,599
|
3,670
|
3,307
|
3,348
|
3,320
|
3,364
|
Vakanser.....
|
723
|
546
|
561
|
436
|
544
|
377
|
402
|
331
|
434
|
370
|
433
|
336
|
458
|
380
|
401
|
330
|
693
|
652
|
680
|
636
|
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 61.
Kungl. Maj tis nåd. proposition nr 61.
11
Lönernas fördelning jämte förefintliga vakanser inom varje lönegrad den
30 juni 1913.
|
|
L ö n e g
|
rader.
|
|
|
|
1.
|
2.
|
3.
|
4.
|
|
Under-
|
Korpra-
|
9! n ft
|
|
|
officers-
|
ler o.
|
|
3. klass
|
|
korp ra-
|
1. klass
|
|
sjömän.
|
|
ler.
|
sjömän.
|
|
|
3. o. 4. matr.-komp. (artilleri)............
|
159
|
327
|
250
|
no
|
5. o. 6. y (signal).............
|
144
|
349
|
246
|
84
|
10. > (minörer)............
|
14
|
33
|
40
|
28
|
1. o. 2. ekonoroikomp.................
|
52
|
203
|
98
|
60
|
1. o. 2. eldarekomp..................
|
228
|
283
|
241
|
230
|
1. o. 2. hantverk.-komp................
|
37
|
64
|
27
|
15
|
Summa
|
634
|
1259
|
902
|
527
|
Enligt årets (1913) stat
|
666
|
1436
|
1036
|
862
|
Brist
|
32
|
177
|
134
|
335
|
|
|
678
|
|
12
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 61.
Lönernas fördelning jämte förefintliga vakanser inom varje lönegrad
den 1 april och den 1 maj 1914.
|
1
|
april 1914.
|
|
L
|
i) n e g
|
rade
|
r.
|
|
1.
|
2.
|
3.
|
4.
|
3. o. 4. matr.-komp. (artilleri)...........
|
153
|
303
|
202
|
78
|
5. o. 6. > (signal)............
|
148
|
306
|
238
|
88
|
10. > (minörer)...........
|
15
|
32
|
40
|
16
|
1. o. 2. ekonomikomp................
|
50
|
192
|
87
|
81
|
1. o. 2. eldarekomp.................
|
216
|
283
|
200
|
338
|
1. o. 2. hnntverk.-komp...............
|
39
|
47
|
27
|
22
|
Summa
|
621
|
1163
|
794
|
623
|
Enligt årets (1914) stat
|
666
|
1436
|
1036
|
862
|
Brist
|
45
|
273
|
242
|
239
|
|
|
799
|
|
|
1
|
m a j
|
19 14.
|
|
|
L ö n e g
|
rade
|
r.
|
|
1.
|
2.
|
3.
|
4.
|
3. o. 4. matr.-komp. (artilleri)...........
|
152
|
302
|
210
|
70
|
5. o. 6. > (signal)............
|
148
|
309
|
237
|
84
|
16. > (minörer)...........
|
15
|
32
|
48
|
7
|
1. o. 2. ekonomikomp................
|
50
|
193
|
93
|
71
|
1. o. 2. eldarekomp.................
|
218
|
286
|
226
|
344
|
1. o. 2. hantverk.-komp...............
|
39
|
49
|
30
|
18
|
Samma
|
622
|
1171
|
844
|
594 j
|
Enligt årets (1914) stat
|
666
|
1436
|
1036
|
862
|
Brist
|
44
|
265
|
192
|
268 i
|
|
|
769
|
1
|
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 61.
13
Med anledning huvudsakligen av de förefintliga vakanserna bland
flottans stam framhöll chefen för flottans stab i sitt år 1906 avgivna för¬
slag till försvarsväsendets stärkande, att övningstiden borde för å sjömans¬
hus inskrivna värnpliktiga utsträckas till två år.
I en inom marinstaben år 1908 verkställd utredning anföres bland
annat följande:
»I motiveringen till det förslag till lag om ändrad lydelse av vissa
delar av värnpliktslagen den 14 juni 1901, som av chefen för flottans stab
avgivits gemensamt med chefen för generalstaben i samband med förut
omtalade förslag till försvarsväsendets stärkande under perioden 1908—
1913, uttalades i anslutning till vad chefen för flottans stab redan år
1900 i utlåtande i fråga om utsträckning av beväringens övningstid under
fredstid anfört, att utsträckningen av övningstiden till två år för de flottans
värnpliktiga, som äro inskrivna å sjömanshus, alltid torde böra uppställas
som ett önskemål för ett tillfredsställande ordnande av flottans beman-
ningsfråga, i vad densamma rör de för tjänstgöringen ombord avsedda
värnpliktiga.»
»Sedan detta uttalande gjordes, hava snart två år förflutit, varunder
svårigheterna att hålla flottans manskapsstam fulltalig alltmera framträtt,
såsom även tydligt framgår av den vakanstabell, vilken finnes uti utred¬
ningen intagen — — —. Av 1907 års riksdag beviljade löneförbättringar,
vilka avsågo att göra tjänsten mera eftersökt, så att dels manskapet skulle
kvarstå i tjänst under längre tid, än vad förhållandet hittills varit, dels
rekryteringsförhållandena skulle förbättras, hava ännu icke visat sig i
sådant avseende verksamma, och ehuru det är för tidigt att ännu falla
något omdöme om i vad mån åtgärden fyller sitt ändamål, är dock den
sedan några år tillbaka vid flottan rådande manskapsbristen så betänklig,
att endast av detta skäl övergången till ett system, grundat på utsträckt
tjänstgöringstid för de å sjömanshus inskrivna värnpliktiga, framstår såsom
en bjudande nödvändighet. Visar sig obenägenheten att med kontrakt taga
anställning vid sjömanskåren fortfarande lika stor, bliver man, därest
nuvarande organisation alltjämt skall tillämpas, nödsakad att dels så
långt sig göra låter öka skeppsgossekåren och dels i avsevärd grad höja
avlönings- in. fl. förmåner, vilket allt kommer att förorsaka dryga kost¬
nader, utan att ändock målets uppnående därigenom kan anses betryggat.»
»Om flottans personalorganisation ordnas enligt i det föregående an¬
tydda grunder, bör man kunna påräkna, att dess bemanningsfråga, vad
gemenskapen beträffar, vinner den ur alla synpunkter mest tillfredsstäl-
Chefen för
flottans stab
år 1906.
Marin¬
staben 1908.
14
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 61.
lande lösningen. Att så med det första sker, är av den allra största vikt.
Det är nämligen uppenbart, att vakanserna inom sjömanskåren kunna bliva
för landets säkerhet vådliga, enär flottan, om den skall kunna i krigstid
fylla sin uppgift vid landets försvar, måste hava till sitt förfogande en
fulltalig och förut väl övad personal, samt under fredstid innehava största
möjliga grad av krigsberedskap.»
Med anledning härav förordades, att fredstjänstgöringen för flottans
å sjömanshus inskrivna värnpliktiga snarast möjligt måtte bestämmas till
två år, samt att, därest en viss övergångsperiod befunnes erforderlig,
innan den utsträckta fredstjänstgöringen tillämpades, denna period måtte
göras så kort som möjligt.
I utredningen redogöres vidare dels för de förmåner, vilka redan
nu åtnjötes av de å sjömanshus inskrivna värnpliktiga, dels de förmåner,
som i samband med utsträckning av övningstiden till två år kunna er¬
bjudas dylika värnpliktiga.
I förra hänseendet anfördes:
»1. Under sin övningstid tjänstgöra ifrågavarande värnpliktiga uti
eget yrke.»
»2. Fredstjänstgöringens fullgörande i en följd innebär för flottans
å sjömanshus inskrivna värnpliktiga en stor fördel. Härom säger den år
1873 för utarbetande av förslag till sjöförsvarets ordnande på grundvalen
av utsträckt allmän värnplikt tillsatta kommittén under rubriken »Utskriv¬
ning och övning» följande: »I betraktande därav, att de repetitionsövnin-
gar, som skulle ifrågakomma för flottans värnpliktiga, borde omfatta sjö¬
tjänsten, men det åsyftade ändamålet ej kan vinnas, om tiden för djdika
övningar vore lika kort vid flottan som vid hären och någon tillräcklig
utsträckning av tiden för repetitionsövningarna ej torde böra ifrågasättas,
har kommittén ansett, att flottans värnpliktiga under fredstid böra befrias
från alla repetitionsövningar; så mycket hellre som dessa, vare sig av kor¬
tare eller längre varaktighet, skulle i de flesta fall förhindra den sjöfarande
värnpliktige att under hela seglationstiden repetitionsåren utöva sitt yrke.»
»3. Jämlikt nådiga förordningen angående befälet å svenska han¬
delsfartyg den 22 november 1878 med i densamma sedermera i nåder fast¬
ställda ändringar må de sjömanshusinskrivna såsom sjötid tillgodoräkna sig
den tid, de tjänstgjort å flottans fartyg. Denna tjänstgöring bidrager så¬
lunda till fyllande av de kompetens vi likör, som utgöra en förutsättning
för befordran inom handelsflottan.»
»4. Jämlikt värnpliktslagens § 14 mom. 1 och § 32 mom. 1 äro
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 61. 15
vissa lindringar med avseende på inskrivning och mönstring tillförsäkrade
dessa värnpliktiga.»
»5. För längre utrikes resa förhyrd värnpliktig kan jämlikt § 17
mom. 1 a) värnpliktslagen erhålla uppskov med tjänstgöring.»
»6. Jämlikt värnpliktslagens § 33 mom. 2 a) och mom. 3 beredas
dessa värnpliktiga vissa fördelar med avseende på val av vistelseort och
anmälningsskyldighet.»
»7. Enligt samma lags § 43 mom. 2 är för sjöfarande en utsträck¬
ning av begreppet »laga förfall» medgiven.»
Beträffande förmånerna för de värnpliktiga av en till tvä är utsträckt
övningstid anfördes:
»1. De å sjömanshus inskrivna värnpliktiga komma i regel att övas
ombord och få sålunda ett tillskott till den sjötid, som, enligt vad ovan
sagts, är för vissa ändamål behövlig, samtidigt med att de, enligt punkt
3 nedan, erhålla teoretisk undervisning i och för avläggande av examina
vid navigationsskola. I detta avseende kan alltså eu utsträckning av
nämnda tjänstgöring innebära en avsevärd fördel för den värnpliktige.
Därjämte bör så ordnas, att de värnpliktiga, vilka utbildas i att föra befäl
(se punkt 4 nedan), få tillgodoräkna sig dylik utbildningstid såsom förste
styrmanstjänst i handelsflottan.»
»2. Penningbidraget bör under andra tjänstgöringsåret utgå med 1
kr. om dagen, vilket belopp ungefärligen motsvarar summan av månads¬
lön och dagavlöning för en 2:a kl. sjöman vid flottans stam. Penning¬
bidraget bliver då även av samma storlek som nu utgående ersätt¬
ning för överskjutande tjänstgöring (Jmfr § 27 mom. 2 värnplikts-
lagen), varom sägs i nådiga förordningen den 5 december 1901 angående
avlöning för sjörullföringsområdesbefäl och för flottans värnpliktiga under
fredstid.»
»Vid en jämförelse mellan de ekonomiska förmåner, som i så fall
skulle tillkomma den värnpliktige under tjänstgöring vid flottan, och dem,
som han under utövandet av sitt yrke å handelsfartyg kan förskaffa sig,
torde i de förra böra inräknas värdet av fri beklädnad. Då ersättningen
till de värnpliktiga, som under tjänstgöringstiden själva bekosta sin bekläd¬
nad, utgår med 30 öre om dagen, kan värdet av den fria kronobeklädnaden
beräknas till omkring 9 kronor pr månad. Den värnpliktiges avlöning
vid flottan, motsvarande månadshyran under kofferditjänst, komme sålunda
att utgöra 39 å 40 kronor pr månad. Enär sjöfolks månadshyror för när¬
varande uppgå till följande ungefärliga belopp:
16
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 61.
för lättmatros
» matros
» kolare
> eldare
40 k 45 kronor,
50 a 55 »
35 a 45
50 a 55
»
skulle alltså den värnpliktige under andra årets fredstjänstgöring erhålla
eu ekonomisk ersättning, som i betraktande av övriga fördelar, vilka då
erbjudas honom, måste anses synnerligen god.»
»3. De värnpliktiga, som så önska, böra under andra året genom
flottans försorg givas en sådan teoretisk undervisning, att de därigenom
sättas i stånd att förvärva följande bevis och examina, vilka äro omnämnda
i det av kommitterade för utarbetande av förslag till förbättringar uti ut¬
bildningen av handelsflottans befäl och underbefäl den 30 oktober 1906
avgivna betänkandet (numera utfärdade förordningen angående befäl å
handelsfartyg in. in. den 29 mars 1912) nämligen:
maskinskötarbevis,
maskinistexamen av 3:e kl.,
skepparexamen av 2:a kl. samt
skepparexamen av l:a kl.»
»Tillfälle bör givetvis kunna beredas de värnpliktiga att i vederbörlig
ordning avlägga de kunskapsprov, för vilka de enligt ovan erhållit under¬
visning.»
»För dem, som önska bereda sig för inträde i navigationsskolas styr¬
mans-, sjökaptens-, 2:a maskinist- eller l:a maskinistklasser bör ävenledes an¬
ordnas kostnadsfri, teoretisk undervisning till den utsträckning, omstän¬
digheterna kunna medgiva. Denna kostnadsfria undervisning bliver för¬
visso av stort värde för de värnpliktiga, vilka på så sätt spara tid och
omkostnader. Uppehållet vid en navigationsskola är nämligen ur ekono¬
misk synpunkt vanligen ytterst kännbart för de sjöfarande, som därunder
äro alldeles utan arbetsförtjänst. I synnerhet de mindre bemedlade, som
endast eftersträva de små examina, vilka de fullständigt böra kunna avlägga
under värnpliktstjänstgöringstiden och för vilka de av egna medel endast
behöva utgöra examenskostnaderna, måste anses av sin tjänstgöring vid
flottan erhålla särdeles god behållning. Skulle det befinnas fördelaktigt
att i och med införande av tvåårig fredstjänstgöring för de sjömanshus¬
inskrivna förskaffa flottans myndigheter förutnämnda examensrätt, komma
även nyss omtalade examenskostnader för de värnpliktiga att försvinna.»
»4. Därtill kvalificerade värnpliktiga erhålla utbildning i att föra
befäl. De värnpliktiga sjöfarande med högre bildning få alltså en för
deras kommande verksamhet högst värdefull tjänstgöring.»
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 61.
17
»5. Efter genomgången utbildning i att föra befäl och fullgjord
fredstjänstgöring kunna därtill kompetenta och villiga mot vissa skyldig¬
heter och därmed följande förmåner erhålla anställning i flottans reserv.»
Av ovanstående framgår sålunda, — framhålles det vidare — att därest
tvåårig fredstjänstgöring infördes för å sjömanshus inskrivna värnpliktiga,
dessa kunde beredas avsevärda förmåner. Under dylika omständigheter borde
nämnda organisations genomförande ej komma att förorsaka minskad benä¬
genhet för inskrivning på sjömanshus. Icke heller borde handelsflottan där¬
igenom komma att berövas ett så stort antal sjömän, att bemanningen av
densamma i nämnvärd grad försvårades. Hela antalet å svenska sjömanshus
inskrivna, till svensk handelssjöfart inmönstrade sjömän uppginge, enligt
vad statistiken utvisade, år 1905 till 24,469 man och år 1906 till 25,164
man. Aven under förutsättning att samtliga de värnpliktiga — 1,200
man —■ vilka, sedan det första årets fredstjänstgöring avslutats, under
ytterligare ett år undandragas handelssjöfarten, skulle tagit anställning å
svenska fartyg, utgjorde deras antal mindre än 5 % av den för ifrågava¬
rande fartyg år 1905 använda personalen. Ett icke ringa antal av dessa
värnpliktiga skulle dock antagligen tagit anställning å utländska fartyg,
varför nyssnämnda procentsilfra i verkligheten skulle komma att ställa sig
betydligt lägre (säkerligen mindre än 4 Z).
Handelssjöfarten borde, i stället för att menligt påverkas av freds-
tjänstgöringens utsträckning för de värnpliktiga sjöfarande, i själva verket
få avsevärt gagn av att handelsflottans bemanning under den ifrågasatta
utsträckta övningstiden erhölle en omsorgsfull utbildning och disciplinär
uppfostran.
Kommerskollegium har år 1908 på begäran verkställt en utredning Kommers-
rörande inverkan å handelsflottan av en utsträckning av tjänstgöringstiden reling
till två år för flottans värnpliktiga. 1908."
Därvid begärde kollegium till en början, att direktionerna för vissa
mera betydande sjömanshus ävensom vissa föreningar av sjöfartsidkare,
fartygsbefälhavare m. fl. måtte, i den mån så kunde ske, avgiva yttrande
i följande hänseenden, nämligen:
1) huruvida och i vad mån en utsträckning av övningstiden till två
år eller annan kortare tid utöver 365 dagar kunde antagas komma att
försvåra möjligheten att på ett nöjaktigt sätt bemanna den svenska han¬
delsflottan ;
2) vilka åtgärder lämpligen kunde vidtagas till undanröjande eller
mildrande av de olägenheter för handelsflottan, som en sålunda utsträckt
övningstid till äventyrs kunde föranleda;
Bihang till senare Riksdagens protokoll 1014. 1 saml. 31 käft. (Nr 61.) 3
18
Kungl. May.ts nåd. proposition nr 61.
3) huruvida de i skrivelsen från chefen för marinstaben närmare
angivna, nu utgående eller i utsikt ställda förmåner för de å sjömans¬
husen inskrivna flottans värnpliktiga kunde anses vara ägnade att i
någon mera avsevärd grad verka till höjande av deras håg för värnplikts-
tjänsten; samt
4) huruvida och i vad mån det kunde förväntas, att en på angivet
sätt utsträckt övningstid skulle lända till gagn för sjömännens utbildning
för tjänst i handelsflottan eller eljest i gynnsam riktning återverka på
handelsflottans bemanning.
Sedan yttranden över omförmälda fyra punkter till kommerskollegium
inkommit, utarbetades inom kollegiet en redogörelse för dessa yttranden,
vilken såsom bilaga 4 fogats vid 1907 års försvarskornmittés betänkande.
Kommerskollegium anför för sin del följande:
»Enligt vad yttrandena i allmänhet giva vid handen, antages en ut¬
sträckning av övningstiden utöver 365 (lagar, i synnerhet under över¬
gångstiden, komma att försvåra möjligheten att på ett nöjaktigt sätt be¬
manna den svenska handelsflottan. Åtskilliga av dem, som eljest skulle
ägna sig åt sjömansyrket, skulle låta avskräcka sig därifrån genom den
längre beväringstiden. I större antal än hittills skulle anställningar sökas
å utländska handelsfartyg, varjämte de, som redan hade sådan anställning,
ännu mera än förut skulle undvika att återvända till fosterlandet. Dess¬
utom skulle handelsflottan under själva övningstiden nödgas avvara ett icke
ringa antal sjömän. Kollegium delar för sin del de farhågor, som så¬
lunda uttalats.»
»Om en mera betydande utsträckning av övningstiden skulle komma
till stånd, måste särskilda kraftiga åtgärder vidtagas för att undanröja
eller åtminstone i väsentlig mån minska olägenheterna. I sådant syfte
föreligga förslag från chefen för marinstaben angående, bland annat, såväl
höjd avlöning under det andra beväringsåret som ock anordnande av vissa
undervisningskurser, av vilka de värnpliktiga skulle kunna hava fördel
även vid en eventuell anställning i handelsflottan.»
»Huruvida den föreslagna avlöningen av 30 kronor i månaden jämte
fri beklädnad, beräknad till 9 kronor i månaden, är tillräckligt hög, därom
äro meningarna delade. Det har — och såsom det synes med skäl —
ifrågasatts avlöningens höjande till minst samma belopp, som lättmatroserna
vid handelsflottan uppbära. Dessa äro i allmänhet jämnåriga med andra
årets värnpliktiga och hava en månatlig avlöning av 40 å 45 kronor med
skyldighet att själva hålla sig med kläder. Då kostnaden härför i regel
torde ej obetydligt understiga 9 kronor i månaden, skulle lättmatrosernas
19
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 61.
avlöningsförhållanden komma att anses vara bättre än de värnpliktigas och
andra årets värnplikt alltså medföra ekonomisk förlust för dem, som eljest
kunnat tjänstgöra i handelsflottan.»
»I övrigt får kollegium i allmänhet framhålla vikten av, att både
praktiska och teoretiska övningar under den utsträckta värnpliktstiden
från början planläggas och sedermera alltjämt ordnas så, att de värnpliktiga
hava verklig nytta därav även med hänsyn till en blivande anställning
i handelsflottan. Bleve detta förhållandet, och den intresserade allmänheten
sålunda finge den uppfattningen, att den längre tidens tjänstgöring som
värnpliktig vid flottan medförde fullt motsvarande fördelar för framtiden,
komme en sådan uppfattning sannolikt att i sin mån minska den obenä¬
genhet att ägna sig åt svensk sjötjänst, som den längre övningstiden vid
flottan i annat fall torde hava framkallat. Under dessa förutsättningar
skulle handelsflottan efter övningstidens utsträckning årligen kunna erhålla
ett avsevärdt antal väl disciplinerade och kunniga sjömän.»
»De största olägenheterna skulle erbjuda sig under övergångstiden.
Och det är därför av stor vikt, att synnerligen väl avpassade övergångs¬
bestämmelser härutinnan träffas. Att nu yttra sig härom, innan bestämt
förslag föreligger om tiden för beväringsövningarnas utsträckning, torde
ej vara lämpligt.»
»Inom sjöfartskretsar har länge framhållits behovet av en bättre teo¬
retisk utbildning av handelsflottans befäl å fartyg, som gå i inre fart och
östersjöfart. I navigationsskolekommitténs betänkande av den 30 oktober
1906 har detta ock med kraft betonats samt föreslagits bestämmelser, av¬
sedda att betydligt utöver vad nu är gällande höja befälsutbildningen, icke
minst i teoretiskt hänseende. De möjligheter härtill, som särskilt under
det andra övningsåret skulle enligt nu föreliggande förslag beredas flottans
värnpliktiga, komme helt säkert att bidraga till fyllande av sagda behov.
Och genom anordnande av de föreslagna undervisningskurserna skulle de
svårigheter minskas, vilka torde komma att bliva förenade med ett even¬
tuellt genomförande av sagda kommittés förslag angående förvärvande av
behörighet för befäl å fartyg i fart av nyss angivna slag.»
»Det är givetvis, såsom av utredningen framgår, förenat med stor
vansklighet att avgiva ett bestämt uttalande om det inflytande, som den
ifrågasatta utsträckningen av övningstiden kan beräknas utöva på handels¬
flottans bemanning. De olägenheter, vilka befaras komma att uppstå i
och med övningstidens utsträckning, borde dock kunna genom lämpliga
åtgärder, åtminstone delvis, förekommas och minskas. Och å andra sidan
har man skäl antaga, att, därest vid det ifrågasatta förslagets genomförande
20
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 61.
1907 års för-
svarskom-
mitté.
tillbörlig hänsyn tages till handelsflottans behov, förslaget kommer att med¬
föra avsevärda fördelar med avseende å utbildningen av den svenska han¬
delsflottans manskap och i viss mån även dess befäl.»
1907 års försvarskommitte framhåller, att olägenheterna av en ut¬
sträckning av övningstiden för de värnpliktiga, varom här är fråga, syntes
vara mindre, än om en dylik utsträckning träffade andra värnpliktiga. Av
de verkställda utredningarna framginge nämligen, att de å sjömanshus in¬
skrivna värnpliktiga skulle för sin framtida verksamhet hava stort gagn av
de förmåner, vilka kunna beredas dem under tjänstgöringstiden vid flottan.
Sålunda skulle de erhålla övning och utbildning i eget yrke och under andra
övningsåret bleve de i tillfälle att vid av flottan anordnade kurser åtnjuta
undervisning för erhållande av kompetens att avlägga vissa examina vid
navigationsskola. I synnerhet för de mindre bemedlade värnpliktiga borde
denna möjlighet att utan några som helst omkostnader och med bibehållen
avlöning inhämta kunskaper för sin kommande verksamhet vid handels¬
flottan bliva av betydelse, så mycket mer som de för att erhålla motsva¬
rande undervisning vid navigationsskola finge avse särskild tid, under
vilken de icke allenast vore nödsakade att med egna medel bestrida sitt
uppehälle utan även saknade tillfälle att genom sjömannayrkets utövande
förskaffa sig inkomster. Då vidare tjänstgöringen kunde fullgöras i en
följd och de värnpliktiga under andra tjänstgöringsåret skulle åtnjuta avlö¬
ningsförmåner, ungefärligen motsvarande de inkomster, de kunde bereda
sig genom tjänst vid handelsflottan, borde en utsträckning av tjänstgörings¬
tiden för flottans å sjömanshus inskrivna värnpliktiga icke bliva för dem
särskilt betungande. För att en dylik utsträckning skulle kunna äga rum,
vore det emellertid nödvändigt att bereda de värnpliktiga sådana för¬
måner, att dels den utsträckta tjänstetiden icke komine att avskräcka
ynglingar från att ägna sig åt sjömansyrket, dels tillräckligt vederlag er-
hölles för de ökade förpliktelser mot staten, som den längre tjänstgörings¬
tiden innebär.
En sådan utsträckning av tjänstgöringstiden torde likväl, enligt kom¬
mitténs mening, böra föregås av utredningar angående vissa i samband
därmed stående frågor.
Ehuru kommittén ansåge, att för ett tillfredsställande ordnande av
flottans bemanningsfråga det kunde bliva erforderligt, att flottan tilldelades
alla å sjömanshus inskrivna värnpliktiga och att tjänstgöringstiden för
dessa värnpliktiga utsträcktes till två år, hölle kommittén likväl före, att
frågan om en dylik utsträckning av tjänstgöringstiden icke borde för det
dåvarande upptagas till slutlig prövning.
21
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 61.
Chefen för marin staben uttalar i sitt underdåniga förslag den 25 Che^^st{^r
september 1913 till plan för flottans krigsberedskap och övningar bland ben utred-
annat, att en organisation, vilken såsom den svenska marinens är grundad
på personalbehovets fyllande genom dels stampersonal, dels värnpliktiga7M
medför svagheten, att någon säkerhet icke finnes att den erforderliga per¬
sonalen erhålles. Den korta övningstiden för de värnpliktiga nödvändig¬
gör att tillgodose behovet av underbefäl och yrkeskunnigt manskap genom
hållandet av ett efter detta behov avpassat antal fast anställt stammanskap.
Under tider, då goda konjunkturer äro rådande, uppstår alltid svårighet
att genom frivillig anställning hålla stammen fulltalig. Genom förbättrade
avlöningsförmåner och andra lämpliga åtgärder kunna vakanserna minskas,
men vilka åtgärder, som än vidtagas, gives som nämnts ingen säkerhet för,
att behovet bliver fyllt genom frivillig anställning. De luckor i fartygens
bemanning, som uppstå under tider, då vakanser förefinnas, verka till
nedsättning av fartygens stridsvärde och minska icke blott flottans krigs¬
beredskap under fred utan även sjöförsvarets effektivitet under krig.
Det torde därför vara av synnerlig vikt, anför vidare stabschefen, att,
när försvarsfrågan i sin helhet är under utredning, det jämväl tages under
omprövning, viika åtgärder som kunna och böra vidtagas för att betrygga,
att flottan, oberoende av vakanser inom sjömanskåren, ständigt har till¬
gång till erforderligt underbefäl och yrkeskunnigt manskap.
Stabschefen framhåller önskvärdheten av att övningstiden för flottans
till allmän tjänst inskrivna värnpliktiga utsträckes till två år samt påpe¬
kar, att dåvarande chefen för flottans stab redan år 1900 yttrade, att en
sådan utsträckning av övningstiden skulle vålla långt mindre olägenhet
för de å sjömanshus inskrivna än för landets övriga värnpliktiga, enär
de förstnämnda under sin utbildningstid vid flottan inhämtade färdigheter,
av vilka de kunna draga fördel vid utövandet av sitt borgerliga yrke, var¬
jämte den minskning i deras arbetsförtjänst, som denna utsträckning av
vapenövningstiden skulle medföra, kunde motvägas genom att under andra
året giva dem högre avlöning än övriga värnpliktiga. Därest det av eko¬
nomiska eller andra skäl ansågs, att en sådan utsträckt övningstid icke nu
borde genomföras, har chefen för marinstaben i föregående sammanhang-
hemställt, att övningstiden under fredstid för samtliga till allmän tjänst
och sjötjänst inskrivna värnpliktiga måste utsträckas till 360 dagar.
Givetvis bör övningstiden för de å sjömanshus inskrivna, säger vidare
stabschefen, icke utan synnerligen talande skäl eller beträffande större an¬
tal än som visat sig oundgängligen erforderligt utsträckas utöver den för
övriga värnpliktiga bestämda. Chefen för marinstaben anser emellertid
det vara av sådan vikt för sjöförsvarets effektivitet, att flottan, oberoende
22
Kungl. Maj-.ts nåd. proposition nr 61.
av vakanser inom sjömanskåren, tillförsäkras tillgång till erforderligt un¬
derbefäl och yrkesutbildat manskap och att det väl kan sättas i fråga,
huruvida det icke vore lämpligt, att i mån av befintliga vakanser inom
sjömanskåren ett motsvarande antal å sjömanshus inskrivna värnpliktiga
ålades skyldighet att kvarstå i tjänstgöring under ytterligare 365 dagar
mot åtnjutande av de avlöningsförmåner, som äro anslagna till de num¬
mer, som äro vakanta inom sjömanskåren.
Dessa värnpliktiga borde under deras andra tjänstgöringsår dels ut¬
bildas för den post, där en var av dem vore avsedd att tjänstgöra, dels
beredas tillfälle att vid flottans korprals- eller underofficersskolor av¬
lägga sådana examina, som hava sin motsvarighet vid rikets navigations¬
skolor eller att inhämta däremot svarande kunskaper.
Genom en sådan bestämmelse skulle, utan några särskilda kostnader
för statsverket, tillgång till erforderligt antal yrkeskunnigt manskap vid
flottan tryggas samt de värnpliktiga beredas tillfälle att utan kostnader
inhämta för deras borgerliga yrkes utövande erforderliga ökade kunskaper
och färdigheter.
Under den överskjutande tjänstgöringstiden skulle sådan värnpliktig
erhålla avlöningsförmåner motsvarande dem, som utgå i 4:e lönegraden
inom sjömanskåren, eller i fråga om dem, som prövades innehava bästa yr¬
kesskickligheten och tjänstbarheten i förening med gott uppförande, avlö¬
ning i 3:e eller 2:a lönegraden, om där förefunnes vakans, som icke beräk¬
nades komma att tagas i anspråk för manskap vid sjömanskåren, som under
året fullgjorde fordringarna för uppflyttning i högre lönegrad.
Marinmyn¬
digheternas
yttranden
1914.
Sedan inom sjöförsvarsdepartementet ett preliminärt förslag till lag
angående förlängd tjänstgöring i vissa fall för värnpliktiga, tillhörande
flottan, blivit utarbetat, har detsamma till yttrande remitterats till marin¬
förvaltningen, chefen för marinstaben samt stationsbefälhavarna i Stock¬
holm och Karlskrona.
Förslaget avsåg i huvudsak, att uttagning till sådan förlängd tjänst¬
göring skulle ifrågakomma, om vakanserna inom sjömanskåren uppginge
till 200, att uttagningen skulle äga rum bland de i tjänst varande, å sjö¬
manshus inskrivna värnpliktiga med undantag av dem, som enligt förslag
till ny värnpliktslag på grund av avlagd examen vid navigationsskola skulle
utbildas till underbefäl med en tjänstgöringstid av 500 dagar samt att den
förlängda tjänstgöringen finge omfatta högst 365 dagar.
Nuvarande chefen för marinstaben har uttalat, att det syntes honom
som skulle en sådan åtgärd inverka menligt för rekryteringen av stammen.
Intresset för denna skulle ganska naturligt slappas, då man hade den be-
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 61. 23
kvärna utvägen att fylla vakanserna genom tvångsvärvning av de värn¬
pliktiga.
Vakanserna inom sjömanskåren vore till sin övervägande del i 3:e
sjöman sklassen. Under innevarande år med den 1 april höga vakans¬
siffra av 803 man, funnes ett överskott av 11 man inom 3:e lönegraden.
Det syntes således ej råda brist på förhandsmän.
Om en sådan kraftåtgärd som att kvarbålla värnpliktiga utöver den
lagstadgade tiden ansåges höra tillgripas, syntes det rättvisare att i så fall
ej utsträcka tiden längre än med 140 dagar. Under dessa 140 dagar hunne
de nyinkomna till allmän tjänst inskrivna värnpliktiga att bliva använd¬
bara vid mobilisering, varjämte utbildning av till sjötjänst inryckta även
hunnit ett gott stycke. I övrigt syntes det marinstabschefen skola väcka
stor ovilja, om de, som ej hunnit eller haft råd att genomgå navigations¬
skola, skulle tvingas att fullgöra en längre tjänstetid. Det bleve en up¬
penbar premiering för den burgne.
Skulle i allt fall en del av de till allmän tjänst inskrivna tvingas
att kvarstå ett helt år över den lagstadgade tiden, torde dock enligt stabs-
chefens åsikt en sådan åtgärd ej böra tillgripas, förr än vakanserna upp-
ginge till 10 % av sjömanskårens numerär.
Marin förvaltningen samt stationsbefälhavarne i Stockholm och Karls¬
krona hava förklarat sig icke hava något att erinra mot förslaget att
tjänstgöringen förlänges för vissa värnpliktiga för att därigenom minska
olägenheterna av förefintliga vakanser.
Givetvis måste det vara av utomordentlig betydelse, att flottans be¬
manning är så god som möjligt, och framför allt är det en nödvändig
förutsättning för dess krigsduglighet, att yrkesutbildad personal i till¬
räckligt antal finnes disponibel. Det har ovan framhållits, att antalet
stammanskap vid flottan är bestämt med hänsyn därtill, att tillgång å
yrkesutbildad personal i tillräckligt antal skall förefinnas. I sådant syfte
har man emellertid måst i vederbörande stater uppföra även det antal
manskap, i allmänhet 3:e klass sjömän, som erfordras för att rekrytera
den yrkeskunniga personalen. Antalet manskap av denna kategori har
beräknats till omkring 15 %, motsvarande ej fullt sjömanskårens 4:e löne-
klass.
Det kan visserligen förväntas, att genom därpå särskilt inriktade
åtgärder det skall kunna lyckas att för framtiden på frivillighetens väg
besätta ett större antal platser vid sjömanskåren än för närvarande; och
det är min förhoppning, att efter ytterligare utredning förslag om dylika
åtgärder snarast skola kunna föreligga.
Departe¬
ments¬
chefens
yttrande.
24
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 61.
Utsikterna i nämnda hänseende måste dock även med betydande
kostnader alltid förbliva mer eller mindre ovissa. Den sedan länge vunna
erfarenheten om rekryteringens nära sammanhang särskilt med förhållan¬
dena på den allmänna arbetsmarknaden är härvid en omständighet, vars
verkningar man alltid torde hava att räkna med. Det ligger även i själva
naturen av den tjänstgöring, varom här är fråga, att densamma kan verka
lockande endast på ett ganska begränsat antal unga män, vilka antingen
förut erhållit viss sjömansutbildning eller ock eljest hava någon håg eller
fallenhet för sjömansyrket. Under sådana förhållanden synes det, även
förutsatt att nyss uttalade förhoppning skulle gå i uppfyllelse, vara ound¬
gängligen nödvändigt, att något göres för att, där det visar sig, att det
nödvändiga behovet av yrkeskunnig personal icke kan erhållas på frivillig¬
hetens väg, genom lagstiftningsåtgärder söka råda bot för bristen.
Under förutsättning av bibehållande alltså i stort av hittills antagna
principer för bestämmande av förhållandet mellan stam och värnpliktiga
vid flottan, anser jag därför att nödiga garantier i nämnda hänseende
måste skapas i enlighet med den tanke, som vunnit uttryck i inarinstabs-
chefens ovanberörda förslag den 25 september 1913, angående kvar-
hållande av ett antal värnpliktiga till förlängd tjänstgöring, vilket för¬
slag även, på sätt framgår av försvarsberedningarnas protokoll den 20
november 1913, vunnit understöd av enskilda ledamöter av bered-
- ningarna.
Jag tillåter mig framhålla, att en dylik anordning ej kan komma
att medföra samma olägenheter för handelsflottan och dess bemanning
som från dess sida understundom befarats av en till två år utsträckt öv-
ningstid för alla å sjömanshus inskrivna värnpliktiga. Det torde också
kunna förväntas, att de ovan berörda förmåner för de värnpliktiga själva
med hänsyn till deras sjömansyrke, som på grund av en sådan förlängd
tjänstgöring skulle kunna beredas dem, bliva mera verksamma, i den mån
de komma ett mindre antal värnpliktiga till del.
Med anledning av den av chefen för marinstaben gjorda erinran,
att en sålunda förlängd tjänstgöringsskyldighet för vissa värnpliktiga en¬
ligt hans mening helt naturligt skulle medföra, att intresset för stammen
skulle slappna och rekryteringen av denna sålunda menligt påverkas, sy¬
nes kunna erinras, dels att allt framgent det stamanställda underbefälet
under fred skall erhållas endast på frivillighetens väg och att underbe¬
fälets uppgift och betydelse inom flottan i allmänhet torde vara så erkänd
och så högt skattad, att något åsidosättande av detsamma eller av om¬
sorgen om rekryteringen därav ej borde behöva befaras, dels ock att det
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 61.
25
överhuvud måste ligga i befälets intresse att vinnlägga sig om att så
långt möjligt förhandsposterna besättas på frivillighetens väg.
Då, såsom förut framhållits, ändamålet med den ifrågavarande lag¬
stiftningen är att trygga tillgången å yrkeskunnig personal vid flottan
eller med andra ord personal, av vilken längre utbildningstid än den för
de värnpliktiga i allmänhet gällande erfordras, lär uttagning, som här
åsyftas, endast böra ifrågakomma till befattning, som kräver dylik yrkes¬
kunskap. Endast om det visar sig, att sålunda kvalificerad befattning ej
kan på annat sätt besättas, bör därför den längre tjänstgöringstiden för
vissa värnpliktiga inträda.
Då antalet sådana befattningar för närvarande är och även föi fram¬
tiden beräknats bliva omkring 85 % av sjömanskåren och då tjänst¬
göringsskyldigheten i fråga ej torde böra inträda, med mindre vakanserna
överskridit ett visst med hänsyn till den oundgängliga krigsberedskapens
uppehållande bestämt mått, har det ansetts lämpligt, att den ifrågavarande
förlängda tjänstgöringsskyldigheten kommer till tillämpning, endast i den
män vakanserna inom sjömanskåren sammanlagt överstiga 10 % samt där¬
jämte antalet yrkesutbildat manskap understiger 80 % av hela sjömans¬
kårens i gällande stater fastställda nummerstyrka. Ävenledes synes uttag¬
ning till den förlängda tjänstgöringen böra begränsas så, att sammanlagda
antalet stainanställda och i tjänst kvarhållna värnpliktiga ej överstiger
90 % av nämnda nummerstyrka. På Konungens beprövande torde böra
ankomma att bestämma, när sådan uttagning under nu angivna förut¬
sättningar bör äga rum.
Vad nuvarande chefen för marinstaben i ovan berörda utlåtande
yttrat därom, att det vid flottan ej syntes råda någon brist å yrkes¬
kunnig personal, synes bero på något missförstånd, vilket närmare torde
framgå av den å sid. 12 intagna tabell, som utvisar vakansernas storlek
inom de olika lönegraderna jämväl vid den av chefen för marinstaben
åberopade tidpunkt.
På sått förut vid fråga om utsträckning av utbildningstiden för
flottans värnplikliga till två år blivit framhållet, och dåvarande chefen
för marinstaben i sitt den 25 september 1913 avgivna yttrande även an¬
sett, lär den ifrågavarande tjänstgöringsskyldigheten endast böra drabba
de värnpliktiga, för vilka dylik uttagning kan förväntas bliva den jäm¬
förelsevis minsta uppoffringen, nämligen dem, som äro inskrivna å sjömanshus
och tilldelas flottan i allmän tjänst, med undantag likväl för dem, som
fullgöra mer än 360 dagars tjänstgöring.
Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 31 Käft. {Nr 61.)
4
26
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 61.
Den tjänstgöringstid, som de här åsyftade värnpliktiga skulle under¬
kastas, synes lämpligen icke kunna sättas kortare än till ett år utöver den
för de värnpliktiga i allmänhet gällande.
Frånsett att hittills tämligen enstämmigt två år ansetts vara den
kortaste tid, som erfordrades för utbildning till förhandsman vid flottan,
skulle en till kortare tid bestämd tjänstgöring — såvitt ej de värnpliktiga
skulle inkallas i olika omgångar — ej fylla det behov av viss garanterad
krigsberedskap, varom här är fråga. Skulle exempelvis, på sätt chefen för
marinstaben ansett rättvisare, tjänstgöringstiden i fråga endast omfatta 140
dagar, skulle följden härav bliva, att de vakanser, man genom denna anord¬
ning avsett att fylla, alltjämt skulle finnas under tiden april—oktober,
d. v. s. under en tid, då faran av dylika eljest anses vara mest fram¬
trädande.
Vidkommande den av sagde chef uttalade förmodan, att det skulle
väcka stor ovilja, att de värnpliktiga, som genomgått viss kurs i naviga¬
tionsskola, ej skulle drabbas av ifrågavarande uttagning, får jag erinra,
att utbildningstiden för dem, som genomgått dylika kurser, utan avseende
å deras lämplighet i övrigt, föreslagits till 500 dagar med hänsyn till be¬
hovet av utbildning i de särskilda befattningar, dessa värnpliktiga skola
fylla. Nämnda längre utbildningstid för dem är därför avsedd att vara
ovillkorlig och att gälla under alla förhållanden.
Under andra tjänstgöringsåret skulle de värnpliktigas under första
året förvärvade kunskaper och färdigheter vidare utvecklas. Under vinter¬
månaderna kunde lämpligen anordnas kurser, vilka avse att meddela sådana
teoretiska kunskaper, varav de värnpliktiga kunna hava särskild nytta vid ut¬
övandet av sitt borgerliga yrke, samt eventuellt en förkortad korpralskurs.
Det torde i detta sammanhang böra framhållas, att, om möjlighet
att avlägga examina för erhållande av skepparbrev av l:a eller 2:a klass,
maskinistbrev av 3:e klass eller maskinskötarbevis beredes de värnpliktiga
under tjänstgöringen, detta måste anses fördelaktigt såväl för vår handels-
sjöfart som för de värnpliktiga själva. På förfrågan har inspektören för
rikets navigationsskolor uttalat, dels att han anser, att anordnande av
kurser för sagda examinas avläggande under tjänstgöringen vid flottan lämpli¬
gen skulle låta sig göra, därest erforderlig tid härför av flottan kan anslås,
och dels att det för de värnpliktiga själva skulle vara av ekonomisk vinst,
om dessa examina kunde få avläggas under tjänstgöringstiden vid flottan.
Vad angår de förmåner, som skulle tillkomma de värnpliktiga med
längre tjänstgöringsskyldighet under andra tjänstgöringsåret, ansluter jag
Kungi. Maj:ts nåd. proposition nr 61.
27
mig till marinstabschefens förslag i förenämnda skrivelse den 25 septem¬
ber 1913.
Beträffande särskilt avlöningsförmånerna under andra tjällstgörings¬
året torde böra erinras, att enligt det beslut, som i september föregående
år fattades av Sveriges redareförening, skall fr. o. m. den 1 januari 1914
följande normaltariff för besättningarnas å handelsfartyg löner vara gällande:
Däckspersonalen:
Timmermän........... 70—80 kr.
Båtsmän . ............ 70—75 »
Matroser (med minst 36 månaders
tjänst till sjöss)........65 >
Lättmatroser (med mindre än 18
månaders däcks-
tjänst till sjöss) . 45 »
D:o (med 18—24 månader) 50 >
D:o ( > minst 24 må¬
nader) ......55 >
Maskinpersonalen:
Donkeymän........... 70—75 kr.
Eldare ............. 60—65 >
(Den lägre hyran avsedd för dem
med mindre än 12 månaders
praktik).
Kollämpare........... 40—50 >
(Den lägre hyran endast avsedd
för dem med mindre än 6 må¬
naders praktik).
Jnngmän
25—35 >
Det högre beloppet bör göras beroende på yrkesskicklighet och verktygsutrustning.
Utöver de i denna tariff upptagna lönevillkoren erhåller varje man,
som mönstrat för helt år eller seglation och innehaft anställning å veder¬
börande rederis fartyg, utan att därunder ha gjort sig skyldig till någon
avsevärd . förseelse, en gratifikation av kr. 2,so per månad, att utbetalas
vid avmönstring, vare sig denna äger rum på grund av den obligatoriska
nyårsmönstringen, fartygets uppläggning eller annan av besättningsmannen
oberoende anledning. Från dessa bestämmelser undantagas de ångare i
reguljer kust- och inomskärstrafik samt alla övriga fartyg, där besätt¬
ningarna i regel deltaga i lossning och lastning.
Den jämförbara avlöning, som den värnpliktige under andra året
skulle kunna erhålla inom flottan, komme — inberäknat förmånen av fri
beklädnad — att under tjänstgöring i land utgöra ungefärligen lägst 30 och
högst 50 kr. per månad och skulle för de flesta uppgå till omkring 40 kr.
Härtill kommer lega, räknad efter kr. 12: so per år. Dessutom kan i vissa
fall ett inkvarteringsbidrag av 10 k 15 kr. per månad erhållas. Vidare skulle
under sjötjänstgöring till den värnpliktige utgå sjötillägg enligt därför gällan¬
de föreskrifter. Därjämte erhålles naturligtvis i såväl örlogs- som handels¬
flottorna fri portion eller vid örlogsflottan vid tjänstgöring i land ersätt¬
ning härför samt fri inkvartering ombord och vid örlogsflottan jämväl i
land, så framt ej kontant ersättning härför i form av inkvarteringsbidrag
utbetalas, ävensom fri läkarevård.
Den ekonomiska ersättning, som jämte övriga fördelar bjudes ifråga¬
varande värnpliktige, måste sålunda anses ganska god.
28
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 61.
Kostnaderna för de värnpliktiga under den förlängda tjänstgöringen torde
böra bestridas av samma anslag, varav utgifterna för stammanskapet gäldas.
Enligt ovanstående erfordras för att inom handelsflottan erhålla för¬
höjd avlöning viss sjötid. Såsom sådan torde även enligt från auktorita¬
tivt håll inhämtad upplysning en väsentlig del av tjänstgöringen å flottans
fartyg få räknas.
Givetvis skulle det för de värnpliktiga vara lämpligast, om uttag¬
ning en till den ifrågavarande längre tjänstgöringsskyldigheten kunde ske
redan vid inskrivningen. Men de värnpliktiga, om vilka här är fråga,
bestå av yrkessjömän, vilka till stor del hava anställning i sjöfart på av¬
lägsna farvatten. På grund av denna speciella karaktär hos deras yrke
medgiver gällande värnpliktslag (§ 14), att värnpliktig, som är å sjömans¬
hus inskriven och till sjöfart inmönstrad, kan inskrivas utan personlig
närvaro och utan att möjlighet finnes att, där han uppehåller sig, giva
honom del av inskrivningsmyndighetens beslut. Att göra några ens unge¬
färliga beräkningar beträffande vilka av de inskrivna, tillhörande sagda
kategori, som verkligen komma att inställa sig vid tjänstgöringens början,
är till skillnad från vad fallet är med övriga värnpliktiga omöjligt. Också
inställa sig i allmänhet de till allmän tjänst vid flottan inskrivna värnplik¬
tiga till vida mindre procent på fastställd tid för påbörjande av den mili¬
tära fredstjänstgöringen än de till sjötjänst och till stationstjänst inskrivna.
Under anförda förhållanden är det omöjligt, att redan vid inskriv¬
ningen av här åsyftade värnpliktiga verkställa uttagning av dem, vilka
även skola tjänstgöra under det andra året, utan blir man nödsakad att
utföra densamma efter inryckningen.
Nu medgiva gällande författningar, att värnpliktig, tillhörande denna
tjänst, får, även om han inställer sig senare än under den fastställda
inryckningsdagen, påbörja sin fredstjänstgöring vid flottan, dock måste
inställelsen ske tidigare än under 121:a dagen. För att hindra att någon
tjänstskyldig, i avsikt att undgå att bliva uttagen till tjänstgöring även
under andra året, inställer sig för sent, torde det vara nödvändigt att här
ifrågavarande uttagning först verkställes sedan sagda respittid (120 dagar)
gått till ända.
Med tillämpning av ett sådant förfaringssätt som det nu antydda
skulle visserligen ej de värnpliktiga själva, förrän efter tjänstgöringens
början erhålla kännedom om den dem åliggande tjänstetid. Ett sådant
förhållande äger dock i fråga om sjömännen redan för närvarande ram
såtillvida, att, då desamma ej undergå personlig inskrivning, de ej kunna
veta, huruvida de såsom vapenföra eller icke vapenföra komma att tjänst¬
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 61.
29
göra vid flottan, förrän efter inträdet i tjänst. Tilldelas de den senare
klassen, erhålla de för närvarande endast 182 dagars tjänstetid eller om¬
kring fyra månader kortare tid än de vapenföra värnpliktiga vid flottan.
Mot förmånen av befrielse från personlig inställelse vid inskrivning in¬
träder sålunda för dem redan för närvarande i stället antydda olägenhet
att ej på förhand hava fått veta tjänstetidens längd.
Med avseende å frågan om den tidpunkt, vid vilken uttagningen till
den ifrågavarande längre tjänstgöringen bör ske, har man att taga hänsyn
— förutom till nämnda intresse för den värnpliktige att i så god tid er¬
hålla kunskap om, hur länge han skall bliva av tjänstgöring upptagen,
att han kan ordna för sig med hänsyn till sin verksamhet därefter —,
till den praktiska möjligheten att för ett kommande tjänstgöringsår be¬
stämma vakansernas antal bland ifrågavarande del av stammen. Givetvis
måste man därvid taga hänsyn till förhållandena inom densamma vid det
kommande tjänstgöringsårets början.
Vakansernas antal vid sistnämnda tidpunkt bland den del av stammen,
varom här är fråga, beror på två omständigheter, nämligen dels avgången
från densamma vid det pågående tjänstgöringsårets slut, dels tillgången på
manskap, som då är tillräckligt utbildat för att kunna ersätta nämnda avgång.
Vid bestämmande av berörda avgång har man först att efterse,
i vilka fall anställningstiden utgår med ingången av nästkommande tjänst¬
göringsår, samt därefter att söka inhämta upplysning om, i vad mån i
dylika fall rekapitulation kan komma att äga rum. I sistnämnda hän¬
seende kan man givetvis fordra, att de stamanställda skola giva besked
viss tid före utgången av den tid, för vilken de äro anställda. Med en ka-
pitulationstid såsom vid flottan om minst 3 år 6 månader, och en reka-
pitulationstid av i regel två, minst ett år, torde dylikt besked regelmässigt
kunna utan större olägenhet givas omkring 6 månader före den pågående
kontraherade tjänstetidens slut.
Vid beräknande av tillgången på ersättningsmanskap för de sålunda
avgående har man att taga i betraktande dels antalet i första tjänstgörings¬
året varande eller eljest icke yrkeskunniga rekryter, som vid början av
nästkommande tjänstgöringsår kunna placeras i befattning med den förut¬
satta yrkeskunskapen, dels antalet skeppsgossar, som kunna komma att då
karlskrivas i sådan befattning. Bägge dessa omständigheter låta sig med
synnerlig stor sannolikhet beräknas även vid angivna tid av sex månader
före början av det nya tjänstgöringsåret.
Då fråga ej är om att på sätt här avses fylla rg&ryfklassen bland
stammen under blivande tjänstgöringsår, har man vid uttagningen i fråga
30
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 61.
att alldeles bortse från, i vad mån nyanställning av manskap kan komma
att äga rum under omförmälda tid av sex månader eller därefter.
Det låter sig alltså göra att redan vid utgången av april månad
giva de värnpliktiga besked i ifrågavarande avseende. Dessförinnan böra
naturligtvis frivilliga anmälningar om den förlängda tjänstgöringen i största
möjliga antal införskaffas.
Uttagningen synes mig böra verkställas av en särskild nämnd, sam¬
mansatt i huvudsaklig överensstämmelse med vad för inskrivningsnämnd
är lagstadgat. Denna uttagningsnämnd skall, sedan alla de värnpliktiga
undantag^, vilka kunna styrka, att den förlängda tjänstgöringen skulle
bereda dem eller av deras arbete beroende nära anhöriga väsentliga svå¬
righeter eller olägenheter, i första hand uttaga dem, som frivilligt anmäla
sig och därefter, i den mån tillgång finnes för utfyllande av det erforder¬
liga antalet, uttaga resten bland de återstående värnpliktiga.
De särskilda kostnader, som föranledas av ifrågavarande uttagning
av värnpliktiga till förlängd tjänstgöring, torde lämpligen böra bestridas
av samma anslag, varav utgifterna för de värnpliktigas inskrivning utgå.
Skulle, innan den förlängda tjänstgöringen tager sin början, befinnas,
att antalet uttagna överstiger det antal, som enligt vad förut nämnts får
kvarhållas, bör enligt närmare bestämmande av Konungen det överskjutande
antalet frikallas.
Till sist vill jag emellertid framhålla, att i samma mån som tjänst¬
göringsförhållandena inom flottan, med något utsträckt övningstid för de
värnpliktiga och året runt ordnad krigsberedskap för en del av vår flottas
fartyg, kunna förbättras, man torde hava anledning antaga, att om antalet
yrkesutbildat manskap med tillskott under några år framåt av värnpliktiga
med förlängd tjänstgöring kan hållas fulltaligt, tendensen bland stamman¬
skapet att lämna tjänsten vid flottan väsentligen skall avtaga.
Ju talrikare vakanserna äro, desto mera arbete och desto flera olika
sysselsättningar och befattningar måste komma på de tjänstgörandes lott.
Härav följer helt naturligt, att tendensen bland stammanskapet att efter
uttjänt anställningstid icke rekapitulera växer med ökningen av vakan¬
sernas antal. Kan åter den erforderliga numerären av det yrkesutbildade
manskapet upprätthållas, blir tjänsten jämnare och angenämare, ett för¬
hållande, som i ej oväsentlig grad torde vara ägnat att befrämja rekapi-
tulering av stammanskapet och sålunda verka därhän att minska antalet
av de värnpliktiga, som, om här föreliggande förslag vinner riksdagens
godkännande, skulle uttagas till förlängd tjänstgöring, och måhända åstad¬
komma, att här föreslagen lag efter några år mera sällan skulle behöva
anlitas.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 61.
31
För att åskådliggöra huru de ifrågasatta bestämmelserna om uttag¬
ning skulle verkat under de förhållanden, som vid viss tidpunkt rådde
under ett antal förflutna år, har häröver en tabell, avseende åren 1901,
1904, 1907, 1910 och 1913 upprättats; och torde den få bifogas detta
protokoll.
Departementschefen uppläste därefter ifrågavarande förslag till lag
angående förlängd tjänstgöring i vissa fall för värnpliktiga, tillhörande
flottan, och hemställde, att förslaget måtte föreläggas riksdagen till antagande.
I denna hemställan instämde statsrådets övriga ledamöter;
och täcktes, med bifall därtill, Hans Maj:t Konun¬
gen förordna, att till riksdagen skulle avlåtas propo¬
sition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
E. Sundin.
32
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 61.
Tabell, utvisande vakanser in. in.
Kompani.
|
19 0 1.
|
1 9 0 4.
|
U.O.K.
|
l:a kl.
sj-
|
2:a kl.
sj-
|
3:e kl.
sj-
|
U.O.K.
|
l:a kl.
sj-
|
2:a kl.
sj-
|
3:c kl.
sj-
|
l:a o. 2:a matr.-komp:a (oberoende av yrkesgren) . . .
|
_
|
37
|
|
500
|
|
43
|
|
503
|
3:e o. 4:e » j (artilleri-)..........
|
99
|
166
|
126
|
—
|
130
|
144
|
251
|
—
|
(signa!-1
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5:e o. 6:e > > <torped->........
|
54
|
88
|
91
|
_
|
63
|
117
|
206
|
_
|
Ignist- J
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10:e » > :t (minör-)...........
|
22
|
30
|
47
|
57
|
1
|
8
|
17
|
40
|
l:a o. 2:a ekon- » :a...............
|
30
|
131
|
52
|
56
|
40
|
105
|
98
|
97
|
l:a o. 2:a eld.- > ...........
|
71
|
129
|
130
|
260
|
74
|
223
|
223
|
163
|
l:a o. 2:a hantv.- » ..............
|
19
|
36
|
13
|
39
|
22
|
44
|
23
|
36
|
Summa
|
295
|
617
|
459
|
912
|
330
|
684
|
818
|
839
|
Summa enligt årets stat
|
340
|
810
|
950
|
450
|
425
|
1,150
|
1,110
|
475
|
|
- 45
|
-193
|
-491
|
+4G21
|
- 95
|
-466
|
-292
|
+3641
|
Vakansernas antal
|
|
-267
|
|
|
-
|
189
|
|
Antal värnpliktiga, som, ifall vakanserna vid utryck-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ningen beräknades vara ovanstående, skulle kvar-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
stanna i tjänst enligt ifrågavarande lagförslag
|
|
0
|
|
|
173
|
|
1 Va härav beräknas vara yrkesutbildat manskap.
s Den högsta vakanssiffra, som förekommit.
Kungl Maj:ts nåd. proposition nr 61.
33
dqn 10. oktober följande år:
1 9 0 7.
|
19 10.
|
19 13.
_
|
U.O.K.
|
l:a kl.
sj-
|
2:a kl.
sj-
|
3:e kl.
sj-
|
U.O.K.
|
l:a kl.
»j-
|
2:a kl.
sj-
|
3:e kl.
sj-
|
U.O.K.
|
l:a kl.
sj-
|
2:a kl. sj.
o. 3. kl. sj.
yrk. ntb.
|
3:e kl.
sj-
|
—
|
_
|
|
—
|
|
|
|
|
|
|
|
|
i 248
|
325
|
605
|
206
|
j 191
|
254
|
46?
|
212
|
149
|
303
|
328
|
69
|
1
|
|
|
|
1 79
|
216
|
338
|
159
|
140
|
311
|
314
|
78
|
7
|
3
|
37
|
27
|
7
|
26
|
81
|
39
|
14
|
36
|
63
|
6 '
|
47
|
133
|
98
|
44
|
52
|
160
|
156
|
51
|
46
|
223
|
125
|
31
|
87
|
240
|
279
|
123
|
132
|
336
|
450
|
in
|
216
|
280
|
353
|
135
|
25
|
45
|
34
|
14
|
28
|
51
|
47
|
20
|
36
|
66
|
36
|
6
|
414
|
746
|
1,053
|
414
|
489
|
1,043
|
1,539
|
598
|
601
|
1,219
|
1,219
|
325 |
|
512
|
1,294
|
1,346
|
566
|
634
|
1,294
|
1,463
|
609
|
666
|
1,436
|
1,1
|
398
|
- 98
|
-548
|
-293
|
-152
|
-145
|
-251
|
+ 7(1
|
- 11‘
|
- 65
|
-217
|
-354
|
|
-1,0912
|
|
|
-1
|
131
|
|
|
|
636
|
.
|
|
023
|
|
|
0
|
|
|
161
|
|
Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 31 käft. {Nr 61.) 5