Kungl. May.ts nåd. proposition nr 281.
1
Nr 281.
Kung!,. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående rätt för
Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag att utan iakttagande
av förut stadgat villkor försända viss kvantitet malm
från Gällivare till Riksgränsen; given Stockholms slott
den 7 september 1914.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
civilårenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
medgiva,
att Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag må under tiden intill den 1 juni
1915 i enlighet med de närmare föreskrifter, som järnvägsstyrelsen må med¬
dela rörande ordnandet av transporten, försända högst 100,000 ton malm
från Gällivare till Riksgränsen utan iakttagande av det i § 2 femte stycket
av det i 1913 års överenskommelse mellan svenska staten samt bolaget
m. fl. stadgade villkor, att bolaget utöver i transportplanen angivna kvanti¬
teter skall försända minst motsvarande kvantitet malm från Kiruna till
Svartön.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.
nåd och ynnest städse välbevågen.
GUST AF.
Oscar von Sydow.
Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 201 höft. (Nr 281.) 1
2
Kungl. May.ts nåd. proposition nr 281.
Luossa-
vaara-Kii-
runavaara
aktiebolags
framställ¬
ning.
Järnvägs¬
styrelsen.
Uidrag
av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 september
1914.
Närvarande:
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden von Sydow,
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
V ENNERSTEN,
W ESTMAN,
Broström.
Departementschefen, statsrådet von Sydow anförde efter gemensam
beredning med chefen för finansdepartementet:
Hos järnvägsstyrelsen har Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag under
nästlidna augusti månad gjort framställning att, under förutsättning att
utskeppning av malm från Narvik bliver möjlig, till undvikande av att
malmupplaget å Svartön utanför Luleå alltför hastigt fylles få försända
intill 100,000 ton malm från Gällivare till Narvik utan skyldighet för
bolaget att i enlighet med förut gjort åtagande verkställa returtransport
av kirunamalm till Luleå; och har bolaget förklarat sig villigt tillse, att
transporterna ordnas på det för järnvägen lämpligaste sätt.
Järnvägsstyrelsen har nu med underdånig skrivelse den 29 augusti 1914
överlämnat berörda framställning till Kungl. Maj:ts prövning och därvid
anfört, att styrelsen icke har något att invända mot densamma, under
förutsättning att den för innevarande år med hänsyn till järnvägens
transportförmåga möjliga maximikvantiteten för bolaget å linjen Kiruna-
Riksgränsen icke överskrides. I enlighet därmed har styrelsen hem-
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 281.
3
ställt, att Kungl. Maj:t måtte, med hänsyn till nu rådande sjöfarts-
förhållanden och vikten av att gruvdriften i så stor utsträckning som
möjligt hålles i gång, medgiva bolaget rätt, under förutsättning att den
bestämda maximikvantiteten icke överskrides, att, utan hinder av föreskriften
i § 2 femte stycket av den mellan svenska staten, å ena, samt Luossavaara-
Kiirunavaara aktiebolag m. fl. bolag, å andra sidan, träffade överenskom¬
melsen av den 4 april 1913 angående malmbrytning inom Kiirunavaara
och Gällivare malmfält in. m., under år 1914 försända högst 100,000 ton
malm från Gällivare till Riksgränsen, med villkor att ifrågavarande trans¬
port ordnas på det för järnvägen lämpligaste sätt.
Rättsförhållandet mellan staten — vilken som bekant är ägare till
halva aktiekapitalet i Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag — å ena, samt
detta bolag, aktiebolaget Gällivare malmfält och trafikaktiebolaget Gränges¬
berg—Oxelösund, å andra sidan, är reglerat genom överenskommelser, som
efter riksdagens godkännande under åren 1907, 1908 och 1913 träffats
genom särskilda kontrakt.
Ett bifall till den nu gjorda framställningen skulle, såsom järnvägs¬
styrelsen framhållit, innebära en avvikelse från vad som stadgats i § 2
femte stycket av den år 1913 efter riksdagens godkännande träffade överens¬
kommelsen. Berörda stadgande (se Kungl. Maj:ts proposition nr 173 till
1913 års riksdag) har nämligen följande lydelse:
»För den händelse bolaget skulle önska att för visst fall försända
malm från Gällivare malmfält till Riksgränsen, äger bolaget att efter
överenskommelse med järnvägsstyrelsen få sådan transport utförd mot en
frakt av 3 kronor 43 öre per ton, under villkor att bolaget utöver i trans¬
portplanen angivna kvantiteter försänder minst motsvarande kvantitet
malm från Kiruna till Svartön och i övrigt så ordnar transporten av
malmen, att de vagnar, som använts för malmtransporten från Kiruna
till Svartön, kunna vid återgåendet användas för berörda malmtransport
från Malmberget till Riksgränsen.»
Innan jag närmare yttrar mig om nu föreliggande framställning,
torde grunden för nyss citerade bestämmelse här böra belysas.
Uti skrivelse i september 1910 anhöll sökandebolaget att under år
1911 få utfrakta intill 100,000 ton järnmalm från Malmbergets station (vid
Gällivare) till Riksgränsens station efter en fraktavgift, som med 30 pro¬
cent understeg den enligt tariff 12 i statens järnvägars taxa utgående
frakten för malm, och anhöll bolaget tillika, att dylikt tillstånd måtte få
gälla från år till år med 6 månaders ömsesidig uppsägningstid.
Gällande
överenskom¬
melse mellan
staten och
bolaget.
Bolagets
skrivelse i
september
1910.
4
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 281.
Järnvägs- I häröver den 30 september 1910 avgivet yttrande framhöll iärn-
yttrande de» vägsstyreUen, aft deri mellan svenska staten samt ovannämnda tre bolag
3ber6 1910" ^ &ä^an(^e överenskommelsen (av år 1907 med ändringar av år 1908),
61 ' på grund av vilken sökandebolaget ägde frakta malm från Kiruna till
Riksgränsen, från Kiruna till Svartön och från Gällivare (Malmberget)
till Svartön mot i överenskommelsen närmare angivna avgifter, icke inne-
hölle någon bestämmelse om transport av malm från Malmberget till Riks¬
gränsen och avgiften därför. Enligt den för transporter å statens järn¬
vägar gällande taxa skulle denna avgift utgöra 4 kronor 90 öre per ton.
Ehuruväl den av bolaget tillämnade transporten av 100,000 ton icke folie
inom berörda överenskommelses ram och järnvägsstyrelsen således skulle
kunnat självständigt besluta i anledning av den föreliggande framställ¬
ningen, både styrelsen dock med avseende å dess sammanhang med
överenskommelsen i fråga ansett sig böra underställa densamma Kungl.
Maj:ts avgörande.
Enligt 1907 års överenskommelse ägde bolaget rätt att årligen frakta
intill 1,200,000 ton malm från Kiruna till Svartön mot en avgift av 3
kronor 48 öre per ton, motsvarande en nedsättning av 40 % under av¬
gifterna för malm enligt nyssnämnda för transporter å statens järnvägar
gällande taxa. Under år 1909 hade bolaget transporterat 83,840 ton från
Kiruna till Svartön. De för denna transport använda vagnarna hade åter¬
gått tomma från Svartön till Kiruna. Genom den av bolaget tillämnade
transporten från Malmberget till Riksgränsen av intill 100,000 ton malm
skulle för förenämnda vagnar uppkomma returfrakt å sträckan Gällivare—
Kiruna.
Då av bolagets skrivelse framginge, att detsamma för sin del såge
sig i stånd att genom växelvis sändning av malm från Gällivare till Narvik
och från Kiruna till Luleå ordna transporten på det sätt, att vagnarna å
linjen Gällivare—Kiruna erhölle last i båda riktningarna, skulle genom
den tillämnade transporten för järnvägen uppkomma en fraktinkomst å
linjen Gällivare—Kiruna i stället för att för det dåvarande transporten av
de tomma vagnarna allenast medförde en kostnad. Styrelsen ansåge där¬
för, att ett bifall till framställningen skulle vara med järnvägens ekonomiska
intresse förenligt.
På grund av vad styrelsen sålunda anfört hemställde styrelsen, att
Kungl. Maj:t måtte förklara, att frakten för malm, som för bolagets räk¬
ning under loppet av år 1911 och tills vidare årligen intill en mängd av
100,000 ton försändes från Malmberget till Riksgränsen, måtte utgå med
3 kronor 43 öre per ton under villkor, att bolaget årligen försände minst
motsvarande kvantitet malm från Kiruna till Svartön och i övrigt så
5
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 281.
ordnade transporten av malmen, att de vagnar, som använts för malm¬
transporten från Kiruna till Svartön, kunde vid återgåendet användas för
ovanberörda malmtransport från Malmberget till Riksgränsen, samt att
järnvägsstyrelsen och bolaget skulle äga att efter sex månaders uppsägning
återkalla, järnvägsstyrelsen den sålunda bestämda fraktsatsen och bolaget
sin utfästelse i fråga om transporternas omfattning och ordnande.
Järnvägsstyrelsens hemställan bifölls av Kungl. Maj:t genom nådigt^unfln J’jev
brev den 14 oktober 1910. oktober 1910.
Sedermera ingav bolaget ansökan att på förut gällande villkor få
från Malmberget till Riksgränsen transportera årligen intill 150,000 ton
i stället för den först medgivna kvantiteten av 100,000 ton.
Efter det järnvägsstyrelsen yttrat sig i ämnet, biföll Kungl. brev
genom nådigt brev den 17 juli 1912 berörda ansökning. eni9l2.
Bestämmelser om returtransport av kirunamalm till Svartön såsom
villkor för transport.av gällivaremalm till Riksgränsen inrycktes sedermera,
på sätt ovan angivits, uti åberopade stadgandet i § 2 i överenskommelsen
av år 1913 och hava alltså prövats jämväl av riksdagen, vadan dess samtycke
erfordras för ändring av samma bestämmelser. I nyssnämnda överens¬
kommelse har emellertid icke intagits någon bestämmelse om viss maximi-
kvantitet för transport från Gällivare till Riksgränsen.
Den transport av malm från Gällivare till Riksgränsen, som enligt
förberörda nådiga brev och nyssnämnda överenskommelse ägt rum, har om - ^tlanspor-
fattat följande kvantiteter: te™.fran
år 1911 ........... 102,232 ton oe/, xiruna.
» 1912 ........... 143,797 »
» 1913...........130,513 »
jan.—aug. 1914........ 47,729 »
Huru stor andel de under januari—augusti 1914 i övrigt fraktade
kvantiteterna utgöra av hela den malmkvantitet, som bolaget enligt 1907,
1908 och 1913 års överenskommelser äger rätt att under innevarande år
frakta, framgår av följande uppgifter.
Bolaget äger rätt att under året transportera:
ä linjen Kiruna—Riksgränsen 3,130,000 ton, varav under januari—
augusti transporterats 1,938,716 ton;
å linjen Gällivare—Svartön 900,000 ton, varav under januari—
augusti transporterats 824,909 ton; samt
ä linjen Kiruna—Svartön 570,000 ton, varav under januari—augusti
transporterats 297,775 ton.
6
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 281.
mcntschefcn Med bestämmelsen om returtransport av malm från Kiruna till
men so e en. gvar^ön såsom villkor för transport av malm från Gällivare till Riksgränsen
torde, såsom av det anförda framgår, huvudsakligen hava åsyftats att på bästa
sätt utnyttja järnvägens transportförmåga genom att utjämna transporterna
mellan Gällivare och Kiruna på sådant sätt, att onödiga transporter av tom¬
vagnar i största möjliga mån undvekes å denna del av järnvägen, där
^fraktning av malm kan ske i båda riktningarna. Bolagets nu gjorda
framställning är grundad å den förutsättningen, att under det nuvarande
krigstillståndet i Europa avsättningen av malm över Luleå—Svartön är i
väsentlig män försvårad, men att utskeppning från Narvik däremot i större
utsträckning skall kunna komma till stånd. Riktigheten av detta bolagets
antagande torde, såvitt nu kan bedömas, icke kunna förnekas. Redan
med hänsyn härtill kan anledning föreligga att under nu rådande undan-
tagsförhållanden bortse från de synpunkter, som varit bestämmande vid
stadgandet av berörda villkor om returtransport.
Från statens sida göras i dessa kristider stora ansträngningar för att
vidmakthålla landets industri och skeppsfart samt därigenom även minska
den hotande arbetslösheten. I denna riktning skulle givetvis ett bifall till
bolagets framställning ock verka.
Jag tillåter mig vidare framhålla, att det för statens järnvägars
ekonomi är av vikt, att transporterna å den för stark trafik med mycken
personal och materiel utrustade riksgränsbanan få pågå i så stör ut¬
sträckning som möjligt. För statens vidkommande är dessutom särskilt
att beakta, att staten, som äger samtliga preferensaktier i bolaget
och sålunda själv är i hög grad direkt intresserad i företaget, skulle
komma att tillföras, förutom ökad fraktinkomst å banan, även viss ökad
vinst å gruvdriften, vilken vinst till äventyrs skulle utebliva, därest man
krävde uppfyllelse av ovan omhandlade villkor.
Slutligen torde icke böra lämnas oanmärkt, att det ligger även i
statens välförstådda intresse, att de utskeppnings- och försäljningsmöjlig-
heter, som stå till buds, till det yttersta utnyttjas för att i dessa tider av
penningknapphet tillföra landet ökat kapital.
Fullgiltiga skäl synas alltså föreligga för bifall till bolagets fram¬
ställning, därvid såsom villkor torde böra stadgas, att överenskommelse
med styrelsen träffas rörande det närmare ordnandet av transporterna.
Beträffande fraktavgiften är ändring av dess belopp icke ifrågasatt.
Medgivandet i fråga torde lämpligen böra omfatta tiden intill den 1
juni 1915.
Det må i detta sammanhang upplysas, att, enligt vad jag inhämtat,
järnvägsstyrelsen för närvarande ligger i underhandlingar med bolaget om
Kungl. May.ts nåd. proposition nr 281. 7
anordnande för dess räkning av ytterligare upplagsmöjligheter för malm
å Svartön, nämligen för upplag av en kvantitet av högst 500,000 ton ut¬
över vad som eljest där kan lagras under vintrarna, då skeppning på grund
av Bottniska vikens tillfrysande icke kan äga rum. Därest nedtransporte-
ring av malm till Svartön kommer att fortgå i samma skala, vari den nu
sker, komma de där för närvarande befintliga upplagsutrymmena att i
mitten eller slutet av januari 1915 helt och hållet vara tagna i anspråk och
plats då icke finnas för ytterligare upplag av malm. En följd därav skulle
bliva, att vid nyssnämnda tidpunkt gruvdriften i Malmberget på grund av
bristande möjligheter för lagring av malmen måste upphöra. Det ifråga¬
satta nya upplaget torde emellertid icke böra anordnas, med mindre bo¬
laget förbinder sig antingen att till Svartön frakta viss angiven minimi¬
kvantitet malm eller ock att för begagnande av upplagsplatsen erlägga en
årlig avgäld, som ungefär motsvarar räntan å anläggningskapitalet. För¬
binder bolaget sig att frakta viss minimikvantitet, skulle däri ligga eu
garanti, att gruvdriften och järnvägstransporterna komme att hållas i gång.
Givetvis bör dock denna minimikvantitet vara så stor, att företaget kommer
att lämna en nettoinkomst, som kan anses lönande. Huru denna fråga om
anordnande av ytterligare upplagsutrymmen för malm å Svartön kan komma
att lösas, därom lärer emellertid något bestämt uttalande nu ej kunna gö¬
ras, utan torde jag framdeles bliva i tillfälle att anmäla ärendet inför
Kungl. Maj:t. De kostnader, som ett anordnande av dylikt upplag å Svartön
betingar, torde under förhandenvarande omständigheter kunna förskotteras.
Den omständigheten att nu omhandlade fråga icke är ordnad synes
mig dock med hänsyn till rådande undantagsförhållanden icke utgöra
hinder för bifall till bolagets förevarande framställning. Till en början
vet man ju, såsom nyss sagts, ännu ej, om sådant ökat utrymme kan
beredas. Och vidare är att märka, att en stor del av förra vinterns malm¬
upplag å Svartön på grund av krisförhållandena innevarande års sommar
ej kunnat utskeppas utan ännu kvarligger å Svartön. Utrymmet där¬
städes är således än mera begränsat än det under normala förhållanden
skulle vara och bliver tydligen även med de av bolaget planerade trans¬
porterna otillräckligt. Då nu avsättningsmöjligheterna från Svartön äro i
hög grad försvårade, synes det icke ligga i det allmännas intresse att
påfordra ökad transport av malm till Svartön, om i stället genom den
tillämnade utfraktningen över Riksgränsen säkerhet kan vinnas för att
gruvdriften vid Malmberget kommer att uppehållas.
På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen medgiva,
8
Kuugl. Maj:ts nåd. proposition nr 281.
att Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag må under
tiden intill den 1 juni 1915 i enlighet med de närmare
föreskrifter, som järnvägsstyrelsen må meddela rörande
ordnandet av transporten, försända högst 100,000 ton
malm från Gällivare till Riksgränsen utan iakttagande
av det i § 2 femte stycket av det i 1913 års överens¬
kommelse mellan svenska staten samt bolaget m. fl.
stadgade villkor, att bolaget utöver i transportplanen
angivna kvantiteter skall försända minst motsvarande
kvantitet malm från Kiruna till Svartön.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter bi¬
trädda hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna
bifall samt förordnade, att proposition i ämnet av den
lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skulle avlåtas
till riksdagen.
Ur protokollet:
Henrik Carlson.
Stockholm 1914. Kungl. boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.
142859