Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 246.
1
Nr 246.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående upprät¬
tande av reservstater vid marinen; given Stockholms slott
den 10 juli 1914.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
sjöförsvar särenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
att godkänna upprättande av reservstater vid marinen i huvudsaklig
överensstämmelse med de i statsrådsprotokollet angivna, av föredragande
departementschefen förordade allmänna grunder.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.
nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
Dan. Broström.
Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 saml. 168 käft. (Nr 246.) 1
2
Kungi. Maj:ts nåd. proposition nr 246.
Utdrag av protokollet över sjöförsvarsärenden, hållet inför Hans
Maj--t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 10
juli 1914.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden: Hasselrot,
von Sydow,
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
Vennersten,
Westman,
Broström.
Departementschefen, statsrådet Broström, anhöll att få underställa
Kungl. Maj:ts prövning frågan angående upprättandet av reservstater vid
marinen samt anförde därvid följande:
I den nådiga propositionen den 14 maj 1914 angående sjöförsva¬
rets ordnande har jag erinrat, att förslag till upprättande av reserv¬
stater vid marinen blivit utarbetat och att, sedan myndigheternas yttranden
över detsamma inkommit, slutligt förslag i ärendet torde böra under¬
ställas Kungl. Maj:ts prövning för att därefter framläggas för riksdagen.
Nämnda yttranden hava nu avgivits och förslaget i fråga undergått vidare
behandling.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 246.
3
I. Reservstatsfrågans uppkomst och utveckling vid marinen.
En vid arméns fullmäktiges sammanträde i oktober 1903 väckt
motion i syfte att åstadkomma en utredning av frågan om tidigare över¬
gång till reserven med bibehållen pensionsrätt för officerare och under¬
officerare föranledde nämnda fullmäktige att tillsätta eu kommitté, vilken
fick i uppdrag att verkställa en sådan utredning. Den 18 juni 1904 avgav
denna kommitté ett betänkande, som jämte direktionens över arméns pen¬
sionskassa däröver avgivna yttrande lades till grund för en framställning
i ämnet av fullmäktige till Kungl. Maj:t. Denna framställning utmynnade i
en hemställan om vidtagande av åtgärder för beredande av pension åt
officerare och underofficerare vid armén, vilka före uppnådd pensionsålder
på grund av därom gjord ansökan överfördes från beställning på stat till
reserven.
Sedan 1904 års fullmäktige i flottans pensionskassa erhållit del av
denna hemställan, uttalade de sig för att en utredning skulle verkställas,
huruvida avgång ur tjänst med pensionsrätt vid tidigare ålder än nu är
stadgat må kunna medgivas flottans befäl och underbefäl med vederlikar,
och att såsom ledning för denna utredning skulle användas nyssnämnda på
föranstaltande av arméns fullmäktige uppgjorda »betänkande rörande tidi¬
gare övergång till reserven med bibehållande av pensionsrätt m. m.».
I anledning härav uppdrog Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 3
november 1905 åt en kommitté att utföra denna utredning i samband med
utarbetande av förslag till nytt reglemente för flottans pensionskassa m. m.
Den 18 april 1908 avgav denna kommitté »Förslag och betänkande angå¬
ende förtidspensionering av officerare och underofficerare vid maiänen».
För armén hade samtidigt denna fråga framskridit så långt, att Kungl.
Maj:t den 21 februari 1908 bemyndigat chefen för lantförsvarsdeparte-
mentet att tillkalla sakkunniga för ytterligare utredning i ämnet. De så¬
lunda tillkallade sakkunniga avlämnade den 18 juni 1908 »Betänkande rö¬
rande införande av fast avlönat reservbefäl vid armén», vari föreslogs, att
reservbefälet icke skulle tillkomma genom förtidspensionering utan att det
skulle uppföras i beställning på stat och bilda en särskild reservstat.
Då emellertid detta betänkande och det för marinen avgivna betän¬
kandet i vissa delar voro från varandra skiljaktiga, uppdrog Kungl. Maj:t
den 20 november 1908 åt särskilda kommitterade att för åstadkommande,
så vitt ske kunde, av en sammanjämkning av dessa betänkanden verkställa
utredning och avgiva slutligt förslag till bestämmelser i ämnet. Den 3
4
1909 års
kommitté
förslag.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 246.
mars 1909 avgåvo dessa kommitterade »Betänkande och förslag angående
upprättande av reservstater vid armén och marinen».
De kommitterade hade i detsamma först tagit under omprövning
frågorna dels om övergång till reserven före uppnådd pensionsålder med
reducerad pension (lön), dels om avgång på grund av otjänstbarhet, och
sedermera behandlat de föreslagna ändringarna i pensionsgrunderna för
marinen.
De kommitterade framhöllo till en början, att för marinens behov
erfordrades i händelse av mobilisering en avsevärd reserv av fullt utbildade
officerare och underofficerare.
Vid flottan funnes ett stort antal befälsposter i land, särskilt sådana
av administrativ art, vilkas ordinarie innehavare vid mobilisering lämpligen
kunde avlösas av officerare i reserven; även vid lokaleskadrarna kunde en
del befälsposter besättas med dylik personal. Vid kustartilleriet beräk¬
nades en avsevärd del av behovet utav officerare vid mobilisering skola
fyllas genom f. d. stampersonal, tjänstskyldig i reserven.
Detsamma gällde beträffande underofficerare vid såväl flottan som
kustartilleriet, där knappast någon annan reserv av underofficerare kunde
påräknas än de pensionerade, vid krig och större rustningar tjänstskyldiga.
Denna reserv vore emellertid icke tillräcklig, och för att fylla bristen funnes
ingen annan tillgång än värnpliktiga, som nödtorftigt utbildats till reserv¬
underbefäl.
Enda utvägen att skaffa fullt utbildat och med tjänsten väl förtroget
reservbefäl vore den att söka förmå officerare och underofficerare, som till¬
räckligt länge tjänstgjort vid stammen, att mot någon ersättning övergå till
reserven med skyldighet att för bibehållande av sin militära duglighet tid
efter annan deltaga i övningar.
Beträffande formen för den ersättning, som skulle utgå åt reservperso¬
nalen, ansåge de kommitterade, att denna personal icke borde tillkomma
genom förtidspensionering utan uppföras i beställningar på stat och bilda
en särskild reservstat med vissa löner, vilka av innehavarna efter avgång
från reservstaten vid uppnådd pensionsålder skulle åtnjutas såsom pension.
I fråga om den levnads- och tjänsteålder, som skulle erfordras för rättig¬
het att övergå till reservstat, syntes det första villkoret vara, att den, som
överginge till nämnda stat, skulle hava tjänat så länge vid stammen, att han
förvärvat tillräcklig tjänstevana för att utöva vissa befattningar, som krävde
dylik. I detta hänseende kunde man lämpligen uppställa fordran på en
minsta tjänstetid vid stammen av 15 år. På det att den, som överginge
till reservstat, vid övergången icke måtte hava längre tid kvar att tjäna
vid reservstaten, än att han under denna tid kunde bibehålla sin
5
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 246.
tjänsteduglighet utan att behöva deltaga i alltför ofta återkommande och
omfattande militära övningar, borde övergång icke medgivas tidigare än
att den, som inträdde på reservstaten, hade ungefär 15 år att kvarstå i
tjänst, varav skulle följa, att den lägsta levnadsåldern vid övergången bleve
35 år för kompaniofficerare och underofficerare, 40 år för kommendör¬
kaptener, majorer och överstelöjtnanter samt 45 år för kommendörer och
överstar.
Innehavare av beställning på reservstat skulle vara skyldig att tjänst¬
göra vid mobilisering och under krig samt vid sådan övning, som till ut¬
rönande av försvarsväsendets krigsberedskap eller för utbildning av bevä-
ringens andra uppbåd eller landstormen kunde bliva anbefalld. Dessutom
skulle han vara skyldig att på kallelse inställa sig till tjänstgöring under
högst 42 dagar vartannat år intill utgången av det kalenderår, varunder
han fyllde 40 år, och därefter vart tredje år.
Lönebeloppen på reservstat beräknades från och med den lägsta för
överflyttning till reservstat medgivna levnadsåldern till och med året före
inträdet i pensionsåldern (då lönen överginge till pension) efter en suc¬
cessivt stigande skala, nämligen:
för kommendörer och överstar från 2,520 kronor vid 45 år till 4,380
kronor vid 59 år;
för kommendörkaptener av 1. gr. och överstelöjtnanter från 1,680
kronor vid 40 år till 3,490 kronor vid 54 år;
för kommendörkaptener av 2. gr. och majorer från 1,530 kronor
vid 40 år till 3,140 kronor vid 54 år;
för kaptener och subalterner från 1,020 kronor vid 35 år till 2,540
kronor vid 49 år;
för underofficerare av högsta graden från 370 kronor vid 35 år till
1,050 vid 51 år; samt
för underofficerare av 2. gr. från 370 kronor vid 35 år till 940
kronor vid 49 år.
Dessutom borde reservstatens personal under tjänstgöring åtnjuta
dagavlöning och övriga förmåner i likhet med vad för personal i reserven
vore medgivet.
För att reservstaten måtte omfatta endast fullt tjänstduqlig personal,
borde ingen tillåtas kvarstå vid densamma längre än till den ålder, då
han skulle varit berättigad att avgå med pension efter innehavande grad
vid stammen.
För den, som överginge till reservstaten, borde valfrihet finnas att
genom fortsatta avgifter bevara änkepensionsrätten eller ock utträda ur
flottans pensionskassa.
6
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 246.
1907 års
försvars-
kommitté.
Beträffande det vid mobilisering vid marinen erforderliga antalet offi¬
cerare av kaptens eller högre grad och underofficerare på reservstat, be¬
räknade kommitterade med hänsyn till den tillgång på personal, som före-
funnes i marinens reserv, den brist, som återstode att fylla, till 8 rege¬
mentsofficerare, omkring 50 kaptener och omkring 50 underofficerare. Av
dessa borde 25 % av officerarna och 80 % av underofficerarna avses för
kustartilleriet. Som emellertid antalet officerare i de åldersklasser, vilka
skulle kunna ifrågakomma vid överföring till reservstat, för närvarande
vore jämförelsevis litet, syntes det lämpligt, för att icke försvaga stammen
genom alltför omfattande avgång av medelålders erfarna officerare, att vid
överföring till reservstat tillsvidare icke räkna med hela det antal, som
angivits såsom brist. Ej heller vore tillrådligt att till reservstat på en
gång överföra hela det angivna antalet underofficerare.
Under de 12 första åren borde därför till reservstaten överföras
endast 8 regementsofficerare, 28 kaptener och subalternofficerare samt 24
underofficerare; och förutsattes, att av dessa under den första 5-årsperioden
överfördes 15 officerare och 10 underofficerare.
Den kostnad i löner och pensioner, som den sålunda minskade re¬
servstaten, fullt genomförd, skulle kräva, uppginge till omkring 97,000
kronor om året.
Under vart och ett av de 5 första åren beräknades kostnaden, öv-
ningskostnaden inberäknad, uppgå till:
l:a året
2:a »
3:e »
4:e »
5:e »
8,000 kr.
16,000 »
24.000 >
32.000 »
40.000 »
1907 års försvarskommitté anförde i sitt den 5 december 1910 av¬
givna betänkande, att upprättandet av en tjänstduglig reservstat borde med¬
giva någon begränsning av den erforderliga ökningen av antalet officerare
och underofficerare å aktiv stat. Då kostnaderna för personal å reservstat
understege kostnaderna för personal i motsvarande grad å aktiv stat, skulle
upprättandet av den föreslagna reservstaten i verkligheten innebära mindre
utgifter för statsverket än som utan en sådan reservstat skulle bliva er¬
forderliga. Kommittén fann det därför påtagligt, att upprättandet av en
reservstat vid marinen enligt 1909 års kommitterades förslag skulle gagna
försvaret och bereda möjlighet att i någon mån nedbringa ökningen av
statsverkets utgifter. Därjämte skulle en dylik reservstat möjliggöra, att
7
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 246.
flottans och kustartilleriets officers- och underofficerskårer å aktiv stat
föryngrades och befordringsförhållandena förbättrades.
I sin underdåniga berättelse den 14 mars 1913 hemställde fullmäktige Fullmäk-
i flottans pensionskassa bland annat, att frågan om förtidspensionering och flottans
upprättande av reservstater för marinen måtte i samband med frågan om pensions-
pensionsreglering för marinens personal föras till en slutlig, snar lösning, lättelse
den 14 mars
1913.
Av de år 1911 tillsatta försvarsberedningarna bar Andra försvars- Försvars-
beredningen i avgivet »Preliminärt betänkande angående sjöförsvaret» bland ägarna
annat hemställt, att beredningarna redan nu måtte uttala sig för att en
reservstatsorganisation för flottan och kustartilleriet i huvudsaklig överens¬
stämmelse med de i 1909 års betänkande föreslagna grunder med det snaraste
påbörjades.
II. Förslag angående upprättande av reservstater vid marinen.
Hans excellens herr statsministern och chefen för lantförsvarsdeparte- Inom sjö-
mentet har i nådig proposition den 12 juni 1914 angående upprättande a v pZdém epitet
reservstater vid armén redogjort för reservstatsfrågans uppkomst och ut- i maj 1914
veckling med särskilt avseende på armén och därvid även närmare angivit felslag*till
skälen till att det nu befunnits erforderligt att omarbeta 1909 års kom- reservstater
mittéförslag med hänsyn till ordnandet av arméns reservstater. tld marinen-
Dessa skäl till ändringar i 1909 års förslag hava även befunnits
giltiga i fråga om upprättandet av reservstater vid marinen och hava för¬
anlett, att nyssnämnda 1909 års förslag i vad det rör marinen blivit inom
sjöförsvarsdepartementet underkastat förnyad granskning och omarbetning.
Härigenom har tillkommit det nya förslag till reservstater vid marinen, för
vilket jag nu anhåller att få redogöra och som i största möjliga utsträck¬
ning överensstämmer med motsvarande förslag rörande armén.
I fråga om villkoren för övergång till reservstat, avlöningsförmåner,
befordran och tjänstgöringsskyldighet vid reservstaten samt avgång från
densamma äro de båda förslagen väsentligen överensstämmande.
Avenså hava de för arméns reservstat föreslagna pensionering sgrun¬
derna ansetts böra gälla för marinens reservstat.
I reservstatsförslaget beträffande marinen anföres vidare:
8
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 246.
I förslaget till arméns reservstat framhölles, att något behov av
en särskild överstelöjtnantsgrad icke förelåge utan borde i stället bil¬
das en överstegrad, gemensam för överstelöjtnanter, som befordrades, och
för överstar, som överginge från aktiv stat. Enligt personalberäkningarna
erfordrades vid flottan icke någon kommendörsgrad vid reservstaten. Däre¬
mot förefunnes behov av kommendörkaptener för tjänstgöring i översty¬
relsen, å stationer och varv och av dessa borde omkring halva antalet med
hänsyn till de befattningar, som de vore avsedda att vid mobilisering be¬
strida, vara kommendörkaptener av 1. graden. I överensstämmelse med
de skäl, som framhållits vid bestämmandet av löneförmånerna för majors-
graden i förslaget till arméns reservstat, syntes lönen för kommendörkap¬
tener av 1. graden vid reservstat icke böra sättas lägre än 4,000 kronor
och pensionen bestämmas till 3,300 kronor.
För åstadkommande av överensstämmelse i avlöningshänseende mel¬
lan flottan och kustartilleriet torde halva antalet av sistnämnda vapens
regementsofficerare på reservstat böra utgöras av överstelöjtnanter.
Särskild I 1909 års kommittéförslag hade det slutliga behovet av reservstats-
för jlottan personal för hela marinen angivits till 8 regementsofficerare, omkring 50
och särskild kaptener och omkring 50 underofficerare samt föreslagits upprättandet av
tillerietr' särskilda reservstater för flottan och för kustartilleriet.
I de inom sjöförsvarsdepartementet nu verkställda beräkningarna
över marinens personalbehov vid mobilisering hade räknats med att kunna
avse reservstatspersonal för vissa befattningar såväl å lokalstyrkornas far¬
tyg och å kustpositionerna som vid kustsignal väsen det, i överstyrelsen samt
å stationer och varv. Med hänsyn till det i jämförelse med armén ringa
antalet reservstatspersonal, som erfordrades för marinen, vore det måhända
fördelaktigt att uppföra nämnda personal på en för hela marinen gemen¬
sam stat, men, då härigenom dels eu sammanblandning av anslagen för
flottan och kustartilleriet skulle uppstå, dels upprättandet av reservstaterna
skulle bliva onödigt komplicerat, hade det ansetts lämpligare att upprätta
en särskild reservstat för vartdera vapnet än att bilda en för marinen ge¬
mensam reservstat.
Flottans För flottan hade enligt ovannämnda inom departementet nu utförda
restorlek. * personalberäkningar behovet av f. d. stampersonal i officers och under¬
officers grad befunnits uppgå till:
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 246.
9
Grad.
|
Tjänstgöring
|
År 1919.
|
År 1924.
|
År 1934.
|
Regementsofficerare . .
|
för landtjänst och ersättningspersonal. .
|
15
|
15
|
14
|
Kaptener.......
|
j » tjänstgöring å fartyg.......
|
13 lss
|
101 32
|
161 39
|
|
[ > landtjänst och ersättningspersonal. .
|
22 |
|
22 J
|
23 j
|
Subalternofficerare . . .
|
J > tjänstgöring ä fartyg.......
|
iC.
ce
|
61 34
|
n si
|
|
1 > landtjänst och ersättningspersonal. .
|
28 J
|
28 [
|
28 |
|
Underofficerare.....
|
I » tjänstgöring å fartyg.......
|
64 )
1197
|
75 1 208
|
93 ]
>227
|
|
1 > landtjänst och ersättningspersonal. .
|
133 |
|
133 |
|
134 1
|
Härav framginge, dels att behovet av ifrågavarande personal under
tiden 1919—1934 ej vore underkastat någon avsevärdare förändring, dels
att f. d. stamanställda officerare av flaggmans grad ej direkt inginge i mo-
biliseringsbehovet.
Nu förefintlig reserv av f. d. stamanställda officerare och underoffi¬
cerare med undantag av flaggman utgjorde 12 regementsofficerare, 20 kapte¬
ner, 39 löjtnanter och underlöjtnanter samt 132 underofficerare. Av dessa
vore emellertid endast omkring 67 % påräkneliga vid mobilisering dels på
grund av att de redan i fredstid vore upptagna i sådana befattningar, i
vilka vid mobilisering ombyte ej borde äga rum, dels till följd av otjänst-
barhet. Ehuru någon ändring i organisationen av dessa kategorier reserv¬
personal ej vore avsedd att nu äga rum, torde dock en blivande ökning av
stampersonalen efter hand även föranleda en däremot svarande ökning av
den pensionerade t. d. stampersonalen. Så beräknades t. ex. antalet pensio¬
nerade underofficerare vid slutet av år 1915 vara 163.
Med förutnämnda beräkningsgrunder och då reservstaten i första
hand vore avsedd för sjötjänst skulle flottans behov av reservstatspersonal
kunna angivas ungefärligen uppgå till:
Grad.
|
År 1919.
|
År 1924.
|
År 1934.
|
Regementsofficerare.............
|
7
|
7
|
6
|
Kaptener...............
|
20
|
20
|
24
|
Subalternofficerare...................
|
10
|
10
|
10
|
Underofficerare.................
|
40
|
50
|
60
|
Enligt den för flottan uppgjorda bemanningsplanen torde det er¬
fordras en snar och icke obetydlig ökning i antalet officerare och under-
Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 saml. 168 käft. (Nr 246.) 2
10
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 246.
officerare av stammen. Med hänsyn härtill och då från sjökrigsskolan
icke förr än tidigast om 4 år ett större antal officerare kunde tillföras
stammen, borde vid överföring till reservstat tills vidare iakttagas varsam¬
het och i staten icke räknas med hela det behövliga antalet reservstats-
personal. Vad särskilt underofficerarna beträffade, vore det dessutom föga
sannolikt, att de i större omfattning överginge på reservstat med undan¬
tag måhända för maskinisterna, vilka i allmänhet hade lättare att erhålla
civilanställning än övriga underofficerare.
Under loppet av 15 år kunde därför ej påräknas att till reserv¬
staten överföra mer än 6 regementsofficerare, 24 kaptener och 12 under¬
officerare. Härigenom bleve ovan angivna behov av regementsofficerare
och kaptener fyllt. För fyllandet av subalternofficersbehovet bleve där¬
emot nödvändigt anlita reservofficersinstitutionen, vilken, i det fall att
föreslagen omläggning av reservofficerarnas utbildning komme till stånd,
skulle kunna lämna erforderlig tillgång härför. Svårare ställde det sig att
få tillräckligt antal underofficerare. Skulle det vid reservstatens slutliga
upprättande visa sig omöjligt få detta behov fyllt, vore det nödvändigt
antingen att ytterligare öka stampersonalen eller att sänka pensionsåldern
för underofficerarna för att därigenom erhålla en talrikare och tjänste-
dugligare reserv. Denna senare åtgärd syntes dock ej böra tillgripas förr
än i samband med en pensionsreglering för all stampersonal.
Svårigheten att nu bestämt angiva reservstatens storlek och möjlig¬
heterna för densammas upprättande syntes göra det önskvärt att för när¬
varande begränsa upprättandet av reservstaten till en bestämd kortare tids¬
period, lämpligen 5 år med början år 1916 i enlighet med nedan¬
stående tablå:
Å r
|
Kom¬
mendör¬
kapten av
1. gr.
|
Kom¬
mendör¬
kapten av
2. gr.
|
Kaptener.
|
Underofficerare.
|
Högsta
löneklass
43—49 år.
|
Mellersta
löneklass
37—42 år.
|
Lägsta
löneklass
32—36 år.
|
Högsta
löneklass
42—49 år.
|
Lägsta
löneklass
34—41 år.
|
1916...........
|
_
|
1
|
_
|
1
|
—
|
—
|
—
|
1917...........
|
—
|
—
|
1
|
1
|
—
|
—
|
1
|
1918...........
|
—
|
—
|
—
|
1
|
1
|
1
|
1
|
1919...........
|
1
|
—
|
—
|
—
|
1
|
—
|
—
|
1920 ...........
|
—
|
—
|
1
|
1
|
—
|
1
|
—
|
Summa
|
1
|
1
|
2
|
4
|
2
|
2
|
2
|
11
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 246.
I fall den under denna period tillämpade uppsättningsplanen visade
•sig lämplig, skulle genom densammas användande under ytterligare två
femårsperioder en reservstat för flottan kunna bildas, bestående av:
3 kommendörkaptener av 1. graden,
3 d:o »2. » ,
24 kaptener samt
12 underofficerare.
Därefter erforderliga åtgärder för reservstatens ökande borde in¬
riktas på att uppbringa antalet reservstatsunderofficerare till att åtminstone
något så när motsvara det förut angivna behovet.
Kostnaden för flottans reservstat skulle enligt inom sjöförsvarsdeparte¬
mentet verkställda beräkningar år 1920 utgöra omkring 27,000 kronor och
efter fullbordad uppsättning stiga till omkring 90,000 kronor.
De i här ifrågavarande förslag utförda beräkningarna angående kust- paris¬
artilleriets reservstats storlek hava i det slutliga förslaget underkastats re- stats storlek.
videring, varför jag torde få inskränka mig till att i samband med detta
förslag redogöra för de reviderade beräkningarna.
I fråga om upprättande av reservstat vid marinens civilmilitära kårer _
framhålles i det inom sjöförsvarsdepartementet utarbetade reservstatsför- reserven.
slaget följande:
Beträffande marinens civilmilitära kårer hade 1909 års kommitterade
framhållit, att, enär dessa kårer jämförelsevis nyligen omorganiserats och
därvid jämväl föreskrifter meddelats om upprättandet av reserver, vid de¬
samma, något förslag till tidigare överföring till reserven med bibehållen
pensionsrätt ej borde framläggas förr än resultatet av organisationsänd-
ringen erhållits.
Av de civilmilitära kårerna i flottans reserv vore mariningenjörs- och
marinintendenturkårernas personal för närvarande mycket fåtalig.
Anledningen härtill vore, vad mariningenjörkåren anginge, att be¬
hovet av stampersonal alltjämt vore så stort, att den för de lägre graderna
enligt organisationen påräknade reservpersonalen måste överföras till stam¬
men i den mån dess utbildning avslutades. Verkställda beräkningar visa¬
de, att bristen på ingenjörer vid mobilisering vore till finnandes huvud¬
sakligen i de lägre graderna. Behovet av reservingenjörer beräknades uppgå
till 13 år 1919, 14 år 1924 och 11 år 1934.
Fortgående förändringar i marinintendenturkårens organisation hade
orsakat, att denna kår hittills knappast erhållit annan reserv än pensionerad
personal. Förslag till förändring i utbildningen vid marinintendenturkåren
12
Tjänst¬
görings¬
skyldighet.
Kostnader.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 246.
och i organisationen _ av dess reserv hade framlagts av särskilt tillkallade
sakkunniga den 23 juni 1911. I avvaktan på andra i samband härmed
stående utredningar hade någon åtgärd ännu ej blivit vidtagen med an¬
ledning av dessa förslag. Beräkningarna över marinens personalbehov
ådagalade emellertid, att behovet av reservintendenter, uppgående under
perioden 1919—1934 till 41, egentligen gjorde sig gällande i de lägre
graderna. &
Marinläkarkåren i flottans reserv omfattade nu 33 marinläkare av 1.
och 2. graden. Det behövliga antalet marinläkare i reserven beräknades
för nyssnämnda period till 52. Även inom denna kår förefanns behov
av reservpersonal förnämligast i de lägre graderna.
I händelse att i den Riksdagen nu förelagda värnpliktslagen fram¬
ställda förslag till utbildning av värnpliktiga mariningenjörer, marininten¬
denter och marinläkare komme att antagas, bleve de ovan angivna behoven
i viss mån tillgodosedda.
Med hänsyn härtill och då den nuvarande organisationen särskilt av
mariningenjör- och marinintendenturkårernas reserv ännu ej givit slut¬
giltiga resultat, vore icke erforderligt att nu bilda reservstater vid mari¬
nens civilmilitära kårer.
För att bringa gällande föreskrifter för dessa kårers reserver i över¬
ensstämmelse med den nya vårnpliktslagen borde dock föreskrift utfärdas,
att den tid, som mariningenjörer och marinintendenter, utnämnda i re¬
serven, äro skyldiga att tillhöra densamma, utsträcktes till fyllda 42 år.
I det inom sjöförsvarsdepartementet först utarbetade förslaget fram-
hålles slutligen beträffande tjänstgöringsskyldigheten för reservstaten till¬
hörande personal, att förutom tjänstgöringsskyldighet vid krig och andra
särskilda tillfällen det skulle åligga reservstatspersonalen att, till dess vidare
erfarenhet i detta hänseende vunnits, i fred tjänstgöra: regementsofficerare,
kaptener och subalternofficerare i åldersgruppen 37—42 år samt under¬
officerare intill fyllda 42 år i högst 90 dagar under loppet av två på var¬
andra följande år, kaptener och subalternofficerare efter fyllda 43 år och
underofficerare efter fyllda 42 år i högst 60 dagar under loppet av tre på
varandra följande år samt kaptener och subalternofficerare intill fyllda 37
år under högst 90 dagar under loppet av tre på varandra följande år.
Kostnaderna för upprättande av reservstater för flottan under pe¬
rioden 1916—1920 och för kustartilleriet under perioden 1918—1922 fram-
ginge av förslaget bifogade tablåer. Enligt dessa skulle de utgöra:
13
Kungl. Ma.j:ts nåd. proposition nr 246.
flottan kustartilleriet
för år 1916
1917
1918
1919
1920
1921
1922
kr. 5,500
|
—
|
» 10,300
|
—
|
» 15,400
|
3,400
|
» 20,700
|
6,100
|
» 25,900
|
12,900
|
» —
|
18,500
|
» —
|
23,600
|
Härtill korame övningskostnader, för flottan år 1920 beräknade till
omkr. 1,000 kronor och för kustartilleriet år 1922 till omkr. 400 kronor.
över förevarande förslag hava yttranden avgivits av direktionen över Över för-
flottans pensionskassa, chefen för marinstaben, chefen för kustartilleriet, sglfv9f^ “fl
marinförvaltningen och statskontoret. randen.
Direktionen över flottans pensionskassa har förklarat sig icke hava
något att erinra däremot.
Chefen för marinstaben anser, att det föreliggande förslaget avhjälpt
vissa brister i 1909 års kommittéförslag och finner detsamma tillfredsstäl¬
lande för den händelse en reservstat för officerare och underofficerare bör
upprättas. Marinstabschefen anser dock, att kostnaderna för densamma
icke motsvara de därmed avsedda fördelarna. I övrigt hade den knappt
tillmätta tiden ej medgivit granskning i detalj.
Chefen för kustartilleriet gör gällande, att övningstiden för de tjänst-
göringsskyldiga av kustartilleriets reservstatspersonal bör fastställas i en¬
lighet med de principer, som tillämpats i fråga om arméns reservstats¬
personal, men . har eljest intet att erinra mot ifrågavarande förslag.
Marinförvaltningen framhåller, dels att den längre tjänstgöringstiden
i fredstid för flottans reservstats personal möjligen skulle komma att men*
ligt inverka på denna reservstats rekrytering, dels att bestämmelserna an¬
gående personalens vid reservstaterna tjänstgöringsskyldighet i fred böra
erhålla sådan avfattning, att tjänstgöringsskyldigheten, per år räknat, därav
tydligt framgår, dels slutligen att bestämmelserna angående reservstats-
personalens avlöning under tjänstgöring i fredstid böra fullständigas.
Beträffande förslaget om ålderstillägg har marinförvaltningen samma
uttalanden som statskontoret i sitt yttrande över arméns reservstater.
Mot kostnadsberäkningarna har marin förvaltningen intet annat att
erinra, än att vid desamma bör angivas, att kostnaderna sjötillägg, por-
tionsersättning, mäss- och dietpenningar icke äro inräknade.
14
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 246.
Utöver det ovan anförda har marinförvaltningen funnit förslaget om
reservstater vid marinen icke påkalla ämbetsverkets vidare yttrande.
Statskontoret åberopar sitt utlåtande angående förslag till reservstater
för armén och har utöver vad däruti anförts intet att tillägga.
Departe¬
mentsche¬
fens ytt¬
rande.
För nedbringandet av kostnaderna för befälspersonalen vid marinen
har i nådiga propositionen den 14 maj 1914 angående grunderna för
sjöförsvarets ordnande föreslagits ändring i förhållandet mellan å ena
sidan antalet stampersonal och å den andra antalet reservpersonal och
värnpliktiga.
Vid beräknande av mobiliseringsbehovet har sålunda upptagits ett
icke obetydligt antal f. d. stamanställd personal särskilt för överstyrelsen,
stationerna och varven samt för lokalstyrkorna, kustfästningarna och kust¬
si gnalväsendet. Den tjänstdugliga delen av denna personal är emellertid
otillräcklig för fyllandet av mobiliseringsbehovet, varför åtgärder måste
vidtagas för ökandet av befälstillgången. I likhet med dem, som avgåvo
1909 års förslag, flertalet marinmyndigheter och andra försvarsberedningen
anser jag, att en sådan ökning bör åstadkommas genom upprättandet av
reservstater vid marinen, i all synnerhet som därigenom icke allenast skulle
erhållas ökad tillgång på tjänstduglig befälspersonal och beredas möj¬
lighet att i någon mån nedbringa ökningen av statsverkets utgifter,
utan även en särskilt för flottan önskvärd föryngring av stampersonalen
skulle möjliggöras förmedelst en raskare omsättning av å aktiv stat varande
befälspersonal.
Med ledning av de över det inom sjöförsvarsdepartementet utarbetade
förslaget till reservstater vid marinen avgivna yttrandena och i anslutning
till hans excellens herr statsministerns uttalanden i nådiga propositionen
den 12 juni 1914 angående upprättandet av reservstater vid armén har
förenämnda förslag omarbetats.
Beträffande det sålunda omarbetade förslaget anser jag mig böra
framhålla följande.
De för erhållandet av kustartilleriets reservstats storlek verkställda
slutliga beräkningarna hava givit nedanstående resultat.
Under förutsättning att det förslag till det fasta kustförsvarets
ordnande, som framlagts vid nu pågående riksdag, kommer till utförande,
skulle, enligt inom sjöförsvarsdepartementet verkställda beräkningar, kust¬
artilleriets mobiliseringsbehov av f. d. stamanställda officerare och under¬
officerare komma att uppgå till
Kuriffl. Maj:ts nåd. proposition nr 246.
15
4 överstelöjtnanter och majorer,
33 kaptener och subalternofficerare samt
60 underofficerare.
För närvarande är tillgången på f. d. stamanställda officerare och
underofficerare vid kustartilleriet 8 kaptener och subalternofficerare samt
10 underofficerare. Emellertid torde böra beaktas att, enär kustartilleriet
vid uppsättningen år 1901 rekryterades med i huvudsak yngre personal,
ännu endast ett mindre antal officerare och underofficerare uppnått pen¬
sionsåldern, vilket medfört, att nuvarande tillgången på f. d. stamanställda
officerare och underofficerare understiger vad som under normala för¬
hållanden kan påräknas. En ökning av denna personal är därför att för¬
vänta och enligt verkställda beräkningar torde antalet f. d. stamanställda
officerare och underofficerare vid kustartilleriet, sedan normala förhållan¬
den inträtt, komma att uppgå till 3 överstelöjtnanter och majorer, 25 kap¬
tener och subalternofficerare samt, 40 underofficerare.
Av skäl, som ovan anförts beträffande flottan, kan dock ej förutsät¬
tas, att mer än högst 67 % av ovan angivet antal f. d. stamanställd perso¬
nal vid mobilisering är påräknelig.
1 enlighet härmed bör den vid mobilisering påräkneliga tillgången
av f. d. stamanställda officerare och underofficerare vid kustartilleriet för
framtiden beräknas till
2 överstelöjtnanter och majorer,
16 kaptener och subalternofficerare samt
26 underofficerare.
Om den vid mobilisering påräkneliga tillgången dragés från det ovan
angivna mobiliseringsbehovet av f. d. stamanställda officerare och under¬
officerare, återstår vad som bör fyllas genom upprättande av en reserv¬
stat vid kustartilleriet, nämligen
2 överstelöjtnanter och majorer,
17 kaptener och subalternofficerare samt
34 underofficerare.
Av i huvudsak samma skäl, som i det föregående anförts beträffande
flottan, måste överföringen till reservstat vid kustartilleriet ske med den
allra största varsamhet. Sålunda torde det icke vara möjligt att låta över¬
föringen till reservstat taga sin början förr än år 1918 och under åren
1918 och 1919 har överföringen inskränkts till 1 officer och 1 underofficer.
Det första upprättandet av en reservstat vid kustartilleriet torde i
likhet med vid flottan böra inskränkas till att omfatta en femårsperiod
och förslagsvis verkställas i enlighet med nedanstående tablå:
16
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 246.
År.
|
Regements¬
officerare.
|
Kaptener eller subaltern-
officerare.
|
Underofficerare.
|
Överste¬
löjtnanter.
|
Majorer.
|
Högsta
löneklass.
|
Mellersta
löneklass.
|
Lägsta
löneklass.
|
Högsta
löneklass.
|
Lägsta
löneklass.
|
1918........
|
_
|
_
|
1
|
_
|
|
1
|
|
1919........
|
—
|
—
|
—
|
1
|
—
|
—
|
1
|
1920 ........
|
—
|
1
|
—
|
—
|
1
|
1
|
1
|
1921........
|
—
|
—
|
1
|
—
|
1
|
1
|
1
|
1922 ........
|
—
|
—
|
—
|
1
|
1
|
1
|
1
|
Samma
|
—
|
1
|
2
|
2
|
8
|
4
|
4
|
Kostnaden för kustartilleriets reservstat skulle enligt inom sjöför¬
svarsdepartementet verkställda beräkningar år 1922 utgöra omkring 25,000
kronor och efter fullbordad uppsättning stiga till omkring 72,000 kronor.
I likhet med chefen för kustartilleriet anser jag, att tjänstgöringsskyl¬
digheten för kustartilleriets reservstatspersonal lämpligen bör ordnas såsom
för arméns reservstatspersonal föreslagits och fullgöras under de år¬
liga regementsövningarna, då behovet av officerare och underofficerare
är större än under andra tider av året och brist på dylik personal i all¬
mänhet förefinnes.
Vid bestämmandet av flottans reservstatspersonals tjänstgöringsskyl¬
dighet måste avseende fästas vid dels att nämnda personal beredes erfor¬
derlig övning för dess bibehållande vid tjänstduglighet, dels att viss tid
av övningsåret förefintlig officersbrist i möjligaste mån avhjälpes. Kom¬
mendörkaptener och äldre kaptener vid reservstaten äro avsedda att vid
mobilisering bestrida befattningar i överstyrelse samt å stationer och varv.
Genom att dessa officerare i fredstid under ordinarie innehavarnas sjö-
kommendering 1 å 2 månader i följd tjänstgöra i dylika befattningar skulle
icke allenast deras tjänstevana bibehållas utan även eljest uppkommande
officersbrist delvis undvikas. Kaptener tillhörande de båda lägre ålders¬
klasserna ävensom underofficerarna vid reservstaten äro däremot avsedda
att vid mobilisering tjänstgöra dels å lokalstyrkornas fartyg, dels vid kust-
signalväsendet, varför deras tjänstgöringsskyldighet torde böra förläggas
ombord å fartyg och till flottans årliga krigsövningar. Med hänsyn till
sjöofficersyrkets mångsidighet har härvid för bibehållande av sjömilitär
duglighet något längre tjänstgöringstid ansetts erforderlig än vid armén
och kustartilleriet.
17
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 246.
Att denna längre tjänstgöringsskyldighet skulle komma att, såsom
marinförvaltningen framhållit, menligt inverka på flottans reservstats re¬
krytering torde icke vara att befara, enär genom bestämmelsen om att
tjänstgöringen skall 'fullgöras under loppet av två a tre år en viss frihet
förefinnes att få utföra densamma i en följd eller delad. Ett borttagande
av denna frihet och införandet av en bestämd årlig tjänstgöring torde däre¬
mot verka mindre tilltalande, varför jag ej kan biträda marinförvaltnin¬
gens förslag om fixerandet av tjänstgöringsskyldigheten per år räknat.
Lönebeloppen hava i det slutliga förslaget reducerats med 10 % i
överensstämmelse med statsministerns förutnämnda uttalande angående
förslaget till reservstater vid armén. 1 den sammanfattning av det nu
föreliggande förslaget, som i det följande göres, äro lönebeloppen upptagna
efter nämnda reducering. I de sammanställningar angående kostnaderna,
vilka såsom bilagor A och B torde få åtfölja statsrådsprotokollet, äro
däremot detaljberäkningarna utförda med oreducerade löner och först i de
för varje år angivna slutsummorna 10 % å lönerna avdragna.
Enligt det omarbetade förslaget till upprättandet av reservstater vid
marinen skulle dessas organisation fotas på följande allmänna grunder:
l:o. Reservstat för officerare och underofficerare upprättas dels vid flottan
och dels vid kustartilleriet.
2:o. Reservstaternas första uppsättande sker under en period av fem år
(vid flottan 1916—1920; vid kustartilleriet 1918—1922), vid vars
slut reservstaterna böra omfatta följande antal beställningar: vid flot¬
tan 2 regementsoflicers-, 8 kaptens- och 4 underofficersbeställningar;
vid kustartilleriet 1 regementsofficers-, 7 kaptens- och 8 underofficers¬
beställningar.
3:o. För övergång till reservstat fordras, förutom full tjänstduglighet: för
kaptener 10 tjänstår såsom aktiv officer och 32 levnadsår, för under¬
officerare 8 tjänstår såsom aktiv underofficer och 34 levnadsår samt
för kommendörkaptener av 2. graden, majorer och kaptener vid över¬
gång till närmast högre tjänstegrad å reservstat lämplighet för den
högre beställningen.
4:o. A reservstat sker befordran av löjtnant resp. underofficer av 2. gra¬
den till kapten resp. flaggunderofficer eller underofficer av 1. graden
samtidigt med den officer resp. underofficer, som står närmast efter
honom i turberäkning på aktiv stat.
5:o. Personal å reservstat är tjänstgöring sskyldig i krig eller då värn¬
pliktiga inkallas till rikets försvar ävensom vid sådan övning, som
till utrönande av marinens krigsberedskap kan bliva anbefalld, samt
dessutom i fred:
Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 168 höft. (Nr 246.) 3
18
Kung1. Maj:ts nåd. proposition nr ‘246.
vid flottan: regementsofficerare, kaptener i åldersgruppen 37
—42 år samt underofficerare intill fyllda 42 år i högst 90 dagar
under loppet av varje under tjänstetiden infallande period av två
år, kaptener efter fyllda 43 år och underofficerare efter fyllda 42
år i högst 60 dagar under loppet av varje treårsperiod av tjänste¬
tiden, samt kaptener intill fyllda 37 år under högst 90 dagar under
loppet av likaledes varje treårsperiod;
vid kustartilleriet: regementsofficerare, kompaniofficerare i ål¬
dersgruppen 37—42 år samt underofficerare intill fyllda 42 år i
högst 45 dagar under loppet av varje under tjänstetiden infallande
period av två år, kompaniofficerare efter fyllda 43 och underoffice¬
rare efter fyllda 42 år i högst 45 dagar under loppet av varje tre¬
årsperiod av tjänstetiden samt kompaniofficerare intill fyllda 37 år
högst 90 dagar under loppet av likaledes varje treårsperiod.
6:o. Följande löner tillkomma personal å reservstat:
kommendörkaptener av 1. grad (överstelöjtnant) . . . 3,600 kronor
» » 2. » (major) ......3,150 »
kapten i högsta löneklassen (övergång efter fyllda 43 år) 2,070 »
» i mellersta löneklassen (övergång efter fyllda 37 år) 1,620 »
» i lägsta löneklassen............1,170 »
underofficer i högre löneklassen (övergång efter fyllda
42 år)...... 990 »
» i lägre » ..........810 »
Vid övergång till reservstat tillerkänd lön bibehålies oförändrad
under hela tjänstetiden å samma stat.
Avlöning stillägg utgå sålunda:
till kapten i lägsta löneklassen ett avlöningstillägg å 300
kronor vid uppnådd 37 års ålder och ytterligare ett å likaledes 300
kronor vid uppnådd 43 års ålder;
till kapten i mellersta löneklassen ett avlöningstillägg å 300
kronor vid uppnådd 43 års ålder;
till underofficer i lägre löneklassen ett avlöningstillägg å 150
kronor vid uppnådd 42 års ålder.
Avlöningstillägg tillträdes vid början av kalenderåret näst
efter det, varunder vederbörande uppnått den för erhållande av
avlöningstillägget stadgade levnadsålder.
Avlöning under tjänstgöring utgöres av — förutom inneha¬
vande lön eller avlöningstillägg — dagavlöning in. m. och utgår
19
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 246.
med tillämpande av enahanda grunder, som gälla för personal å
aktiv stat.
7:o. Personal å reservstat är skyldig avgå från reservstat dels på
grund av otjänstbarhet efter samma grunder som personal på aktiv
stat, dels efter uppnående av den ålder, som berättigar motsvarande
personal på aktiv stat till avgång med fyllnadspension.
8:o. Personal å reservstat åtnjuter efter avgång från densamma vid upp¬
nådd pensionsålder följande pensioner av statsmedel:
kommendörkapten av 1. grad (överstelöjtnant) . . . 3,300 kronor
» » 2. * (major)...... 3,000
kapten i högsta löneklassen...........2,000
» i mellersta löneklassen..........lj-400 »
» i lägsta löneklassen............ 1,000 »
underofficer i högre löneklassen.......... 900 »
» i lägre » .......... 700
I avgift för egen pensionering erlägger personal vid reserv¬
staten tre procent av pensionen jämte fyllnadspensionen.
9:o. Personal å reservstat är skyldig att efter övergång till pensionsstat
tillhöra flottans eller kustartilleriets reserv under samma tider som
gälla för motsvarande personal å aktiv stat efter avgång med pen¬
sion från densamma.
10:o. Personal å reservstat är tillsvidare skyldig att kvarstå såsom delägare
i flottans gratialkassa med den gratialrätt, som vederbörande vid
övergången till reservstat innehar, och på de villkor, som reglemen¬
tet för denna kassa stadgar, och skall för sådan delägare utgå stats¬
bidrag till samma belopp som närmast före övergången.
Emot dessa grunder har jag i huvudsak intet att erinra, varvid jag
dock vill framhålla, att vissa jämkningar måhända kunna befinnas erfor¬
derliga eller lämpliga att vidtaga vid den slutliga avfattningen av blivande
bestämmelser.
Jag tillåter mig dessutom framhålla, att de uppgjorda allmänna
grunderna för reservstatsorganisationen innehålla bestämmelser endast om
första uppsättningen av reservstater, omfattande för flottan åren 1916 1920,
för kustartilleriet åren 1918—1922, och att organisationen är avsedd att
sedermera, i händelse av gynnsam erfarenhet, vidare utvecklas. Antalet
beställningar, som ingå i den första uppsättningen, har beräknats med
hänsyn till den sannolika tillgången, men är icke så stort, att det fyller
mobiliseringsbehovet enligt förslaget till sjöförsvarets ordnande.
20
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 246.
Kostnaderna för reservstaternas första uppsättning sådana de nu av
mig föreslagits uppgå enligt bilagorna A och B för flottan år 1920 till
26,883 kronor 60 öre samt för kustartilleriet år 1922 till 24,217 kronor
52 öre.
Uppsättandet av reservstater vid marinen är ej avsett att börja förrän
med år 1916, varför något anslag för ändamålet icke behöver äskas å 1915
års stat. På grund av reservstatsorganisationens sammanhang med det
förslag till sjöförsvarets ordnande, soin av Kungl. Maj:t framlagts, torde
emellertid grunderna för nämnda organisation böra redan nu föreläggas
Riksdagen.
Jag hemställer alltså, det Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att godkänna upprättandet av reservstater vid marinen i huvudsaklig
överensstämmelse med ovan angivna, av mig förordade allmänna grunder.
Till denna, av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna bifall;
och skulle till riksdagen avlåtas proposition av den ly¬
delse, bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Carl Ridderstad.
Bil. A
Beräkning av kostnaderna för flottans reservstat under åren 1916—1920.
|
Enhetskostnade
|
r.
|
|
|
Å r
|
1
|
i g a
|
|
kos
|
t
|
nåd
|
e
|
r.
|
Lön.
Kro¬
nor.
|
Dagavlöning
|
Rese-
och
trakta-
|
|
Antal.
|
1916.
Kronor.
|
Antal.
|
1917.
Kronor.
|
Antal.
|
1918.
Kronor.
|
Antal.
|
1919.
Kronor.
|
Antal.
|
1920.
Kronor.
|
i
da¬
gar.
|
ä
kr.
per
dag.
|
kro¬
nor.
|
men 1H-
ersätt-
ning.
Kro¬
nor.
|
Kronor.
|
4,000
|
47
|
5'—
|
235--
|
42
|
4,277--
|
Kommendörkaptener av l:a gr.
|
_
|
_
|
_
|
_
|
_
|
_
|
i
|
4,277-—
|
i
|
4.277--
|
3,500
|
47
|
5-
|
235-—
|
42
|
3,777--
|
> > 2:a gr.
|
i
|
3,777-—
|
i
|
3,777-—
|
i
|
3,777-—
|
i
|
3,777-—
|
i
|
3,777-—
|
2,300
|
22
|
4-—
|
88--
|
36
|
2,424--
|
Kaptener, högsta löneklassen .
|
—
|
—
|
i
|
2,424-—
|
i
|
2,424-—
|
i
|
2,424--
|
2
|
4,848-—
|
1,800
|
47
|
4'-
|
188'—
|
36
|
2,024-—
|
> mellersta »
|
i
|
2,024-—
|
2
|
4,048--
|
3
|
6,072-—
|
3
|
6,072--
|
4
|
8,096--
|
1,300
|
32
|
4-—
|
128 —
|
36
|
1,464-—
|
> lägsta >
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1
|
1,464-—
|
2
|
2,928-—
|
2
|
2,928-—
|
1,100
|
22
|
2-15
|
47-30
|
28
|
1,175-30
|
Underofficerare, högre löneklass
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1
|
1,175-30
|
1
|
1,175-30
|
2
|
2,350-60
|
900
|
47
|
1-50
|
70-50
|
28
|
998-50
|
> lägre >
|
—
|
—
|
1
|
998-50
|
2
|
1,997-—
|
2
|
1,997-—
|
2
|
1,997-—
|
|
|
|
|
|
300-—
|
Ålderstili ägg........
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1
|
300 —
|
2
|
600-—
|
3
|
900‘—
|
|
|
|
|
|
150-—
|
» ........
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1
|
150-—
|
2
|
300'—
|
|
|
|
|
|
|
Summa
|
—
|
5,801--
|
—
|
11.247-50
|
—
|
17,209-30
|
—
|
28,400-30
|
—
|
29,473-60
|
|
|
|
|
|
|
Avgår minskning av lönen med
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 %...........
|
—■
|
530-—
|
—
|
1,030-—
|
—
|
1.540-—
|
|
2,070 —
|
—
|
2,590-—
|
|
|
|
|
|
|
Säger
|
—
|
5,271 —
|
—
|
10,217 50
|
—
|
15,069-30
|
—
|
21,830-30
|
|
26,888-60
|
Anm. I ovanstående beräkning är hänsyn icke tagen till den minskning, som med reservstatens genomförande uppkommer
i pensionskostnaderna.
Kungl. May.ts nåd. proposition nr 246.
Stockholm 1914. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.
142146
Bil. B.
bO
b£>
Beräkning av kostnaderna för kustartilleriets reservstat under åren 1918—1922.
|
Enhetskost
|
n a d e r.
|
|
|
Å r
|
1
|
i g a
|
|
kos
|
t
|
n a
|
1
|
e r.
|
Lön.
|
Dagavlöning
|
Rese-
och
trakta-
ments-
ersätt-
ning.
Kro¬
nor.
|
|
|
>
|
1918.
|
>
|
1919.
|
>
|
1920.
|
|
1921.
|
►
|
1922.
|
Kro¬
nor.
|
i
da¬
gar.
|
ä
kr.
per
dag.
|
kro¬
nor.
|
Kronor.
|
|
P
Si
|
Kronor.
|
P
c-t-
SP
|
Kronor.
|
P
£
|
Kronor.
|
P
£
|
Kronor.
|
P
£
|
Kronor.
|
4,000
|
24
|
5-—
|
120'—
|
42
|
4,162-—
|
Överstelöjtnanter........
|
_
|
_
|
_
|
_
|
_
|
_
|
_
|
|
|
|
3,500
|
24
|
5 —
|
120'-
|
42
|
3,662-—
|
Majorer............
|
—
|
—
|
—
|
—
|
i
|
3,662 —
|
1
|
3,662-
|
i
|
3,662-
|
2,300
|
17
|
4 —
|
68--
|
36
|
2,404-—
|
Kompaniofficerare, högsta löneklass
|
1
|
2,404--
|
1
|
2,404-—
|
i
|
2,404 —
|
2
|
4,808--
|
2
|
4,808--
|
1,800
|
24
|
4 —
|
96--
|
36
|
1,932--
|
> mellersta >
|
—
|
—
|
1
|
1,932 —
|
i
|
1,932--
|
1
|
1,932-
|
2
|
3,864-—
|
1,300
|
32
|
3-
|
96--
|
36
|
1,432-—
|
» lägsta »
|
—
|
—
|
—
|
—
|
i
|
1,432--
|
2
|
2,864-—
|
3
|
4,296--
|
1,100
|
17
|
2-50
|
42-50
|
28
|
1,170-50
|
Underofficerare, högre löneklass .
|
l
|
1,170-50
|
1
|
1,170-50
|
2
|
2,341 —
|
3
|
3,511-50
|
4
|
4,682--
|
900
|
24
|
2-12
|
50-88
|
28
|
978-88
|
> lägre »
|
—
|
—
|
1
|
978-88
|
2
|
1,957-76
|
3
|
2,936-64
|
4
|
3,915-52
|
|
|
|
|
|
300-
|
Ålderstillägg..........
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1
|
300-
|
2
|
600-—
|
3
|
900-
|
|
|
|
|
|
150-
|
» ..........
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1
|
150'—
|
2
|
300--
|
3
|
— 450-
|
|
|
|
|
|
|
Summa
|
—
|
3,574-50
|
—
|
6,485-38
|
—
|
14,178-76
|
—
|
20,614-14
|
—
|
26,577-52
|
|
|
|
|
|
|
Avgår för minskning av lönerna
med 10 %..........
|
_
|
340-—
|
_
|
610"—
|
_
|
1,290--
|
_
|
1,850-—
|
_
|
2,360-
|
|
|
|
|
|
|
Säger
|
-3,234-60
|
—
|
5,875-38
|
—
|
12,888-76
|
—
|
18,764-14
|
—
|
24,217-52
|
Anm. 1. I ovanstående beräkning är hänsyn icke tagen till den minskning, som med reservstatens genomförande upp-
. kommer i pensionskostnaderna, och ej heller till utgifterna för reseersättning till reservstatspersonal vid resa
till och från tjänstgöringsorten.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 246.