Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.
I
Nr 124.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående ändring
i gällande bestämmelser i fråga om fördelning av odlings¬
lån; given Stockholms slott den 12 juni 1914.
Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda proto¬
koll vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen att
dels besluta, att vad i kungörelserna den 13 juni 1845 och den
3 november 1848 angående sättet för återbetalningen av lån utav all¬
männa medel för beredande av odlingsföretag stadgas om odlingslåns
fördelning å hemman skall utsträckas att gälla varje medelst det av
lånet understödda företaget förbättrad fastighet — vare sig hemman,
hemmansdel, i jordeboken upptagen självständig lägenhet eller för alltid
avsöndrad lägenhet —, för vilken grunden för delaktigheten i företaget
och därmed förenade kostnader blivit i vederbörlig ordning bestämd,
med iakttagande, därest fråga är om avsöndrad lägenhet, att denna an¬
tingen blivit fastställd i enlighet med lagen den 27 juni 1896 om
hemmanskljvning, ägostyckning och jordavsöndring eller ock, där av¬
söndringen skett enligt äldre författningar om jordavsöndring, fått av-
gäld sig åsatt eller varit föremål för lagfart;
att avsöndrad lägenhet, å vilken enligt vad ovan sägs lägges
betalningsskyldighet för odlingslån, skall, där sådant tillförne ej ägt
rum, antecknas i kronans jordebok; samt
att den för varje betalningsskyldig fastighet bestämda annuiteten
skall såsom ett fastigheten åliggande allmänt onus i jordeboken an¬
tecknas, då fråga är om jordeboksenhet eller andel därav, vid enheten
och i fråga om avsöndrad lägenhet vid denna;
dels ock antaga härvid fogade förslag till lag om ändrad lydelse
av förordningen den 20 juli 1855 angående kronans rätt vid återbetal¬
ning av lån, som blivit i jordebok antecknade.
Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 88 höft. (Nr 124—125.) 1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.
De till ärendet hörande handlingar skola riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Johan Beck-Friis.
Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 124.
3
Förslag
till
lag
om ändrad lydelse av förordningen den 20 juli 1855 angående kronans rätt
vid återbetalning av lån, som blivit i jordebok antecknade.
Härigenom förordnas, att förordningen den 20 juli 1855 angående
kronans rätt till återbetalning av lån, som blivit i jordebok antecknade,
enligt dess lydelse genom lagen den 8 november 1912, skall erhålla
följande ändrade lydelse:
Då lån utav allmänna medel för beredande av odlingsföretag
medelst utdikningar eller vattenavtappningar, likmätigt kungörelserna
den 13 juni 1845 och den 3 november 1848, blivit i jordebok antecknat,
äger kronan för de årliga avbetalnings- och räntebeloppen lika rätt i
den fastighet, vilken lånet blivit påfört, som för annan avgäld eller
ränta av fast egendom, efter ty i 17 kap. 6 § handelsbalken sägs.
Det åligger Konungens befallningshavande att, såvitt angår fastig¬
het, som är i inteckningsboken upptagen, sedan anteckning, som nyss
sagts, skett, därom så ock angående de årliga avbetalnings- och ränte¬
beloppen ofördröjligen göra anmälan hos domaren i orten; och varde
sådan anmälan införd i inteckningsprotokollet å nästa rättegångsdag
under lagtima ting, så ock i inteckningsboken. När lånet blivit till fullo
betalt, skall ock anmälan härom göras och i inteckningsprotokollet och
inteckningsboken införas efter vad nu sagts.
4
Kungl. Maj:t» Nåd. Proposition Nr 124.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stock¬
holms slott den 23 maj 1914.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden: Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,
Stenberg,
Linnér,
Mörcke ,
Vennersten,
Westman,
Broström.
Gällande be-
tfämmelter
angående
fördelning
av odling slån.
Departementschefen, statsrådet friherre Beck-Friis, anförde vidare.
Genom kungörelse den 13 juni 1845 angående sättet för återbetal¬
ningen av lån utav allmänna medel till korporationer och menigheter
för beredande av odlingsföretag medelst utdikningar och vattenavtapp-
ningar är i överensstämmelse med rikets ständers beslut förordnat att,
sedan den låneandel, för vars återgäldande varje betalningsskyldigt hem¬
man skall ansvara, samt den summa, som i följd därav skall till skuldens
jämte den utfästa räntans fulla likviderande för varje hemman årligen
erläggas, blivit bestämd, det sammanlagda avbetalnings- och räntebeloppet
bör från och med det år, då betalningsskyldigheten vidtager, under sär¬
skild rubrik med utsättande av det sista året, då betalningen skall utgå,
såsom ett hemmanet under sålunda bestämt antal år åliggande allmänt
5
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.
onus antecknas i jordeboken och å debetsedeln för varje år upptagas
samt av kronobetjaningen uppbäras, i lantränteriet insättas och såsom
andra till riksgäldskontor ingående medel särskilt redovisas.
Genom kungörelse den 3 november 1848 blev detta förfaringssätt
angående återbetalningen av dylika lån utsträckt till de lån, som med¬
delades åt enskilda personer.
Enligt förordningen den 20 juli 1855 äger, då lån utav all¬
männa medel för beredande av odlings företag medelst utdikningar och
vattenavtappningar blivit likmätigt nyss omförmälda bägge kungörelser
antecknat i jordebok, kronan för de årliga avbetalnings- och räntebelop-
pen lika rätt i det hemman, vilket lånet blivit påfört, som för annan
avgäld eller ränta av fast egendom efter ty i 17 kap. 6 § handels-
balken sägs.
I nu gällande, den 14 juni 1901 utfärdade villkor för lån från
odlingslånefonden stadgas, i mom. 7, att i kungörelse om odlingslåns
beviljande de hemman eller hemmansdelar, å vilkas ägor odlingsföretaget
kommer att utföras, skola uppgivas; i mom. 9, att skuldförbindelse
skall avlämnas till statskontoret, innefattande vederbörandes åtagande att
ansvara för lånets betalning, intill dess lånet enligt ovan omförmälda
kungörelser den 13 juni 1845 och den 3 november 1848 blivit fördelat
på de hemman, vilka skola ansvara för återbetalningen, och fördelningen
vunnit laga kraft samt på föreskrivet sätt antecknats i jordeboken; i
mom. 11, att utbetalning av lånet kan inställas och det redan utbetalade
återfordras, därest, innan lånet genom laga kraft ägande beslut blivit
fördelat på de hemman, vilka skola ansvara för återbetalningen, stats¬
kontoret skulle finna ställd säkerhet icke vidare nöjaktig; samt i mom.
13, att, sedan odlingslån blivit på vederbörande hemman fördelat och
antecknat i jordebok, jordägare må äga att, oberoende av stadgat åter-
betalningssätt, när som helst under lånetiden efter uppsägning inbetala
hela det på hans hemman belöpande skuldbelopp. För övrigt innehåller
denna kungörelse inga särskilda föreskrifter i fråga om lånets fördelning å
jorden, utan det stadgas allenast, i mom. 14, att i avseende å sättet och
ansvarigheten för de i samma kungörelse omförmälda inbetalningarnas
verkställande böra förenämnda kungörelser den 13 juni 1845 och den 3
november 1848 lända till efterrättelse.
Den omständigheten, att i nu nämnda författningar användes ordet
»hemman», har emellertid föranlett olika förfaringssätt hos de särskilda
Kungl. Maj:ts befallningshavande vid meddelande av de utslag, varigenom
odlingslån fördelas å jorden samt föreskrift lämnas om anteckning i
Riksdaqen
1913.
6
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 124.
jordeboken. I anledning härav hemställdes uti en vid 1913 års riksdag
väckt motion, att sådan ändring måtte vidtagas i nu gällande bestäm¬
melser rörande fördelning av odlingslån, att betalningsansvaret måtte
läggas å de hemman eller lägenheter, vilka med tillhjälp av statslåne-
medel blivit förbättrade. Till stöd för denna framställning anfördes, att
det under de senare åren i en mängd fall inträffat, att odlingslån blivit
beviljade till utdikning av vattenskadad mark, tillhörande icke blott
hemman eller hemmansdelar, utan även avsöndrade lägenheter. Efter
torrläggningsarbetets fullbordande hade lånemedlen blivit fördelade i
enlighet med de vid en föregående laga syneförrättning bestämda grun¬
der, men vederbörande myndighet hade på grund av ovan nämnda stad-
ganden icke ansett sig kunna fastställa ett fördelningsförslag, enligt
vilket betalningsskyldigheten till större eller mindre del lagts å ägare av
lägenhet, utan sagda skyldighet hade förklarats åligga ägaren till den
hemmansdel, varifrån lägenheten blivit avsöndrad. Följden härav hade
blivit, att ett lägenhetsägaren rätteligen åliggande betalningsansvar vid
uträknandet av annuiteterna för statslånets gäldande blivit pålagd ägaren
av ett hemman, vars ägor icke i någon mån blivit förbättrade genom
dikningsarbetet. Skulle lägenhetsägaren försumma att vid tiden för
annuiteternas erhållande tillhandahålla »stamhemmanets» ägare det för¬
fallna beloppet, så skulle det missförhållandet kunna inträffa, att den
senare, som i själva verket icke hade någon del i saken, vid bristande
kontant tillgång till avgäldens betalande Unge se sina inventarier eller
kreatur utmätta.
Med anledning av denna motion har riksdagen i skrivelse den SO
maj 1913, nr 276, anfört följande.
Såsom motionären framhållit, förutsattes såväl i kungörelserna den
13 juni 1845 och den 3 november 1848 angående sättet för återbetal¬
ningen av lån av allmänna medel för beredande av odlingsföretag som
ock i kungörelsen den 14 juni 1901 angående villkoren för lån från
odlingslånefonden i avseende å ansvaret för lånemedlen icke annat, än
att desamma skulle å vederbörande hemman fördelas. I trots av de
ordalag, i vilka berörda stadganden vore avfattade, syntes, enligt vad
riksdagen inhämtat, Kungl. Maj:ts befallningshavande i länen, på vilka
det ankomme att meddela fastställelse å förslag angående fördelning av
odlingslån, i allmänhet hava ansett sig oförhindrade att i sådana fall,
då jämväl annan än i mantal satt jord ingått i företag, för vars ut¬
förande odlingslån beviljats, fastställa fördelningsförslag, enligt vilka be¬
talningsansvaret direkt lagts å de genom företaget förbättrade lägen¬
heterna. Emellertid skulle det ock, såsom motionären uppgivit, stundom
7
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.
hava inträffat, att Kungl. Maj:ts befallningshavande i anledning av för¬
fattningarnas ordalydelse ansett sig nödsakad att vägra fastställelse å
fördelningsförslag, vid vilkas uppgörande en dylik princip för fördel¬
ningen av ansvaret för lånemedlen tillämpats. Följden härav hade, enligt
vad riksdagen erfarit, i åtskilliga fall blivit den, att, ehuru i ett odlings-
företag ingått lägenheter, betalningsansvaret för odlingslånet vid uträk¬
nandet av annuiteterna lagts å de hemman, därifrån lägenheterna —
kanske för mycket lång tid sedan — avsöndrats. Oriktigheten av ett
dylikt förfaringssätt läge visserligen enligt riksdagens förmenande i
öppen dag, särskilt med hänsyn därtill, att enligt förordningen den 20
juli 1855 angående kronans rätt vid återbetalning av lån, som blivit i
jordebok antecknade, jämväl med den lydelse, sagda förordning erhållit
genom lagen den 8 november 1912, den fastighet, vilken lånet påförts,
komme att häfta för detsamma såsom för annan avgäld eller ränta av
fast egendom, efter ty i 17 kap. 6 § handelsbalken sägs. Men då det
i allt fall visat sig, att den nuvarande lydelsen av de i motionen om¬
nämnda bestämmelserna givit anledning till tvekan, huru desamma
rätteligen borde tolkas, och det icke syntes kunna förnekas, att avfatt¬
ningen av bestämmelserna i fråga — därest, såsom ovan förutsatts, be¬
talningsansvaret för odlingslån i de fall, då jämväl annan än i mantal
satt jord ingått i odlings företaget, borde läggas direkt å denna jord —
måste anses mindre tillfredsställande, hade riksdagen funnit den av
motionären gjorda framställningen om ändring i lydelsen av ifrågavarande
bestämmelser väl grundad.
Med åberopande av vad sålunda anförts och under erinran, att en
dylik ändring borde föranleda ändrad avfattning jämväl av här ovan
omförmälda förordning av den 20 juli 1855, har riksdagen, som ansåge
omformuleringen av stadgandena i fråga lämpligast böra överlämnas åt
Kungl. Maj:t, i omförmälda skrivelse anhållit, det täcktes Kungl. Maj:t
låta utarbeta och för riksdagen framlägga förslag dels till sådan ändring
i avfattningen av gällande bestämmelser angående fördelningen av
odlingslån, att betalningsansvaret för dylika lån skulle utslås direkt å
samtliga de fastigheter — hemman, hemmansdelar och lägenheter —
vilka med tillhjälp av lånemedlen förbättrats, dels ock till de ändringar
i andra författningar, som härav kunde påkallas.
Med anledning av denna riksdagens skrivelse hava infordrade ut¬
låtanden avgivits av Kungl. Maj:ts samtliga befallningshavande, av stats¬
kontoret samt av kammarkollegiet.
8
Kungl. Maj.ts
befallning s-
havande.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.
Då länsstyrelsernas utlåtanden infordrades, begärdes även uppgift
å det förfaringssätt i förevarande avseende, som hittills tillämpats inom
respektive län. Härom innehålla utlåtandena, att nästan alla Kungl. Maj:ts
befallningshavande i huvudsak redan nu i förekommande fall tillämpa
det i riksdagens skrivelse åsyftade förfaringssättet. Egentligt undantag
bildar endast Kungl. Maj:ts befallningshavande i Kronobergs län, som
anför, att på grund av gällande bestämmelser Kungl. Majtts befallnings¬
havande ej ansett sig kunna godkänna från vederbörande förrättningsman
inkommet förslag rörande odlingslåns fördelning, därest däri upptagits
lägenhetsinnehavare såsom ensam betalningsskyldig för viss på hans
lägenhet belöpande del av lånet, utan hade fördelningsförslaget i sådant
fall måst ändras, så att vederbörande ägare till det hemman eller den
hemmansdel, varifrån lägenheten blivit avsöndrad, antecknats såsom be-
talningsansvarig, utom för eventuell på hemmanet eller hemmansdelen
belöpande del av lånet, jämväl för vad som beräknats böra påföras
lägenheten, med anteckning tillika i förslaget om den på lägenhetsinne-
havaren belöpande betalningsskyldigheten.
Kungl. Maj:ts befallningshavande i Blekinge län har meddelat, att
inom länet icke syntes hava förekommit något fall, då det varit fråga
om fördelning av odlingslån på avsöndrad lägenhet. I jordebok upp¬
tagen självständig lägenhet hade vid fördelning av odlingslån likställts
med hemman. Kungl. Maj:ts befallningshavande i Kopparbergs län
har meddelat, att de fördelningsförslag angående odlingslån, å vilka
Kungl. Maj:ts befallningshavande hittills meddelat fastställelse, icke upp¬
tagit andra slag av fastigheter än hemman och liemmansdelar, vilka
därför också kommit att ansvara för lånen i fråga. Kungl. Majrts befall¬
ningshavande i Jämtlands län upplyser, att för närvarande förekomme
i detta län endast ett i jordebok antecknat odlingslån, och vid detta hade
genom fördelningsutslag år 1885 ansvaret lagts uteslutande på den i man¬
tal satta jorden. Kungl. Maj:ts befallningshavande ansåge emellertid, att
då odlingslån komme jämväl lägenheter till godo, dessa borde i samma
ordning som den i mantal satta jorden ansvara för lånets återbetalning.
Därjämte är att märka, att Kungl. Maj:ts befallningshavande i
Stockholms län meddelat, att inom detta län odlingslån tillförne för¬
delats endast på hemman eller självständig jordebokslägenhet, men att
länsstyrelsen i senare meddelade utslag övergått till det av riksdagen
förordade, givetvis lämpligare fördelningssättet med betalningsansvarets
läggande direkt å avsöndrad lägenhet, där sådan inginge i företaget.
Kungl. Maj:ts befallningshavande i Östergötlands län har ansett bestäm¬
melserna icke utgöra hinder för odlingslåns fördelning även på lägen¬
9
Kungl. Muj:ts Nåd. Proposition Nr 124.
heter, som finnas upptagna i jordeboken, och sådana avsöndrade lägen¬
heter, å vilkas avsöndring Kungl. Maj:ts befallningshavande meddelat
fastställelse eller rörande vilka anteckning av annan anledning skett i
jordeboken. Kungl. Maj:ts befallningshavande i Kalmar län bar ansett
sig oförhindrad att fastställa fördelningsförslag, enligt vilket avsöndrad
lägenhet upptagits såsom direkt betalningsskyldig för sin del av lånet,
så framt vid den syn enligt dikningslagen, som föregått företagets ut¬
förande, lägenheten upptagits såsom särskild brukningsdel och tillika
den grund bestämts, enligt vilken lägenheten hade att deltaga i före¬
taget. Hade lägenheten icke antecknats såsom självständig fastighet vid
synen eller hade den avsöndrats från stamhemmanet först efter för¬
slagets planläggande, hade Kungl. Maj:ts befallningshavande däremot
funnit sig böra vägra att fördela betalningsskyldigheten mellan stam¬
hemmanet och lägenheter), enär någon rättslig grund för en dylik för¬
delning icke förefunnes. Kungl. Maj:ts befallningshavande i Kristianstads
län har tillämpat det tillvägagångssätt, att därest ägare av avsöndrad
lägenhet erhållit lån ur odlingslånefonden samt kontrakt med honom i
vederbörlig ordning avslutats, låneandelen påförts avsöndringen och icke
stamhemmanet, vars ägare kanske icke ens uppträtt som lånesökande.
Hade avsöndringen skett efter beviljandet men före fördelningen av odlings-
lånet, ansåge däremot Kungl. Maj:ts befallningshavande, att betalnings¬
skyldigheten måste åligga stamhemmanet. Kungl. Maj:ts befallnings¬
havande i Skaraborgs län bär brukat tillse, att lånen blivit fördelade
direkt å alla de fastigheter, vilka lånemedlen tillgodokommit, såväl hem¬
man och hemmansdelar som de lägenheter, vilka finnas antecknade i
jordeboken såsom särskilda fastigheter.
De Kungl. Maj:ts befallningshavande, som redan tillämpat det i
riksdagens skrivelse förordade förfaringssätt, hava för övrigt i allmän¬
het som skäl därtill endast anfört, att detta vore rättvisare och att
författningarna icke syntes lägga uttryckligt hinder i vägen därför.
Kungl. Maj:ts befallningshavande i Kristianstads län framhåller, att an¬
ledningen, varför de äldre författningarna angående fördelning av odlings¬
lån icke förutsatte annat, än att lånemedlen skulle fördelas å hemmanen,
torde hava varit endast den, att då icke funnits lägenheter av sådan
betydenhet, att dem tillhörande ägor berördes av företag, för vilka od¬
lingslån kunde erhållas. Kungl. Maj:ts befallningshavande i Ålvsborgs
län anför, att ett annat förfaringssätt än det, varigenom ansvaret lades
å de fastigheter, som berördes av vattenavledningsföretaget, skulle inne¬
bära, att ägare av en fastighet skulle kunna ådraga annan persons fastig¬
het betalningsansvar för gäld, som icke medförde någon nytta för sist-
Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 88 höft. (Nr 124—125.) 2
10
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.
nämnda fastighet och som ej heller vederbörande ägare hade någon som
helst skyldighet att betala. Jämväl Skaraborgs länsstyrelse framhåller
den uppenbara orättvisan i att en fastighet, som icke erhållit någon
del i odlingslån, ändock skulle, om ock med regressrätt mot ägaren av
annan fastighet, svara för någon del av detsamma.
Beträffande' frågan, huruvida någon åtgärd bör vidtagas i den av
riksdagen angivna riktning, hava samtliga Kungl. Maj:ts befallnings-
havande tillstyrkt detta utom Kungl. Maj:ts befallningshavande i Kristian¬
stads län, vilken, då tillämpningen av nu gällande bestämmelser angå¬
ende odlingslåns fördelning icke borde vålla några svårigheter, ansett
sådan åtgärd obehövlig. Kungl. Maj:ts befallningshavande i de övriga
länen motivera sitt tillstyrkande huvudsakligen med att varje anledning
till tvekan borde undanröjas och att det nu flerstädes redan tillämpade för¬
färandet borde erhålla tydlig laglig bekräftelse. I vissa utlåtanden föreslås
uttryckligen, att ändringen må ske sålunda, att ordet »hemman» i de uti
riksdagens skrivelse uppräknade författningar utbytes mot ordet »fastig¬
heter». Ett dylikt utbyte skulle enligt Kungl. Maj:ts befallningshavan-
des i Örebro län åsikt vara lämpligt även av det skälet, att odlingslån
någon gång kunde komma att beviljas för fastighet inom stads om¬
råde, varest ju hemman i egentlig bemärkelse icke funnes. Kungl. Maj:ts
befallningshavande i Kalmar län har anfört att, då det torde få anses
önskligt, att ägare av hemmansdel eller lägenhet, som efter vatten-
avledningsföretags planläggande lagligen utbrutits från gemensamheten
med fastighet, som berörts av företaget, må kunna få betalningsskyl¬
digheten för odlingslån fördelad mellan stam fastigheten och sin fastig¬
het, Kungl. Maj:ts befallningshavande ifrågasatte, huruvida icke före¬
skrifter jämväl i sistnämnda hänseende borde meddelas.
statskontoret. Statskontoret bär i utlåtande den 9 oktober 1913 förklarat sig-
icke hava något att erinra mot riksdagens framställning om ändring i
nuvarande bestämmelser rörande fördelning av odlingslån samt hemställt,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen besluta, att de i gällande för¬
fattningar förekommande bestämmelser angående dylikt låns fördelning
å vederbörande hemman skola tillämpas så, att fördelningen sker å varje
fastighet, vare sig hemman, hemmansdel eller i jordeboken antecknad
lägenhet, som med tillhjälp av lånemedlen förbättrats.
Kammar¬
kollegium.
Kammarkollegiet har avgivit utlåtande i ärendet den 24 april
1914 och därvid för egen del anfört följande.
Kollegiet biträdde den av riksdagen uttalade mening, att betalnings-
11
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 124.
ansvaret för odlingslån borde utslås direkt å samtliga de fastigheter,
vare sig hemman och hemmansdelar eller lägenheter, vilka med tillhjälp
av lånemedlen förbättrats.
Någon tvekan borde ej råda därom, att gällande bestämmelser om
odlingslåns fördelning medgåve lånens utslående, förutom å hemman, å
hemmansdelar och å i jordeboken upptagna självständiga lägenheter.
Det av riksdagen förordade förfaringssättet med odlingslåns för¬
delning jämväl å avsöndrad lägenhet, som medelst det av lånet under¬
stödda vattenavledningsföretaget förbättrats, syntes, efter vad Kungl.
Maj:ts befallningshavandes yttranden givit vid handen, kunna sägas
redan vara allmänt vedertagen praxis, enär av de tjuguen länsstyrelser,
hos vilka hittills förekommit fråga om fastställelse å sådant fördelnings-
förslag, numera allenast en, nämligen Kronobergs länsstyrelse, funne
sig av författningarnas ordalydelse förhindrad att lägga betalnings¬
skyldigheten på avsöndrad lägenhet; men då den av nämnda länsst^Telse
tillämpade strängare uppfattning av gällande bestämmelser i ämnet
onekligen hade skäl för sig ur ren lagtolkningssynpunkt och eventuellt
kunde komma att delas av de tre länsstyrelser, vilka ännu icke haft
tillfälle pröva frågan, samt härtill komme, att lånefördelningen icke
alltid kunde utsträckas till lägenheter av nu ifrågavarande beskaffenhet,
syntes ett förtydligande av författningarna i den av riksdagen angivna
riktning lämpligen böra vidtagas.
Härvid mötte då till en början frågan, vilka avsöndrade lägen¬
heter borde kunna godtagas såsom betalningsansvariga för odlingslån.
Beträffande de i jordeboken antecknade avsöndringarna syntes någon
tvekan härutinnan ej hava förekommit hos de länsstyrelser, som redan
tillämpat den av riksdagen förordade lånefördelningen. Men fördelningen
borde kunna utsträckas även till andra avsöndringar. Enligt den ur¬
sprungliga lydelsen av 26 § i lagen den 27 juni 1896 om hemmans-
klyvning, ägostyckning och jordavsöndring, vilken lag trätt i kraft den
1 januari 1897, skulle alla för alltid avsöndrade lägenheter, å vilka
fastställelse enligt lagen meddelades, antecknas i kronans jordebok.
Genom lag den 13 juni 1908 hade häri gjorts den ändring, att sådan
lägenhet skulle, därest fastställelsen meddelades efter det jordregister
upplagts för den ort lägenheten tillhörde, införas i jordregistret och
sålunda ej antecknas i jordeboken. Dessa senare avsöndringar borde
givetvis i förevarande avseende likställas med de i jordeboken antecknade.
Beträffande avsöndringar, som skett före den 1 januari 1897, hade
allenast sådana blivit antecknade i jordeboken, för vilka avgäld fast¬
ställts enligt äldre författningar om jordavsöndring eller vilka, utan att
12
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 124.
sådan fastställelse ägt rum, varit föremål för avgälds bestämmande enligt
lagen den 25 maj 1905 rörande avgäid från avsöndrad lägenhet. Här-
förutom hade emellertid före den 1 januari 1897 upplåtna, i jordeboken
icke antecknade avsöndringar i stor utsträckning blivit föremål för lag¬
fart. Då enligt grunderna för § 7 i förordningen angående jordregister
den 13 juni 1908 jämväl avsöndringar av sistberörda slag skulle införas
i jordregistret, borde även dessa i förevarande avseende likställas med
i jordeboken antecknade avsöndringar.
Ehuru sålunda den omständigheten, att en avsöndrad lägenhet
icke blivit antecknad i jordeboken, ej i och för sig borde utgöra hinder
för att andel i odlingslån påfördes lägenheten, syntes dock med avseende
å grunderna för ovan omförmälda förordning den 20 juli 1855, var¬
igenom kronan fått sig tillförsäkrad viss förmånsrätt för oguldet odlings¬
lån, vid fördelning av sådant lån böra tillses, att avsöndrad lägenhet, å
vilken lades betalningsskyldighet för andel i lånet, bleve, där sådant
tillförne ej ägt rum, antecknad i jordeboken i sammanhang med det
antecknande av lånet, som förutsattes i sagda förordning. Härför mötte
ur kameral synpunkt ej något hinder, under förutsättning dock att
lägenheten vid tiden för lånets fördelning fortfarande tillhörde lands¬
bygden. I händelse åter lägenheten, innan beslut om lånefördelningen
meddelats, blivit inkorporerad med stad, syntes, med hänsyn därtill att
kronans förmånsrätt för lånet trädde i kraft först i och med dettas an¬
tecknande i kronans jordebok och denna ej upptoge stadsjord, någon
fördelning å lägenheten icke böra tillstädjas.
Slutligen vore att märka den icke minst viktiga omständigheten,
att odlingslåns utslående på avsöndrad lägenhet med nödvändighet krävde,
att densammas delaktighet i vattenavledningsföretaget och därmed för¬
enade kostnader blivit i vederbörlig ordning bestämd. Härav följde,
att vid odlingslåns fördelning icke kunde tagas hänsyn till sådana lägen¬
heter, vilka avsöndrats först efter den syn, som jämlikt lagen den 20
juni 1879 om dikning och annan avledning av vatten hållits för upp¬
skattning av vederbörande jordägares delaktighet i företaget.
På grund av vad sålunda anförts har kollegiet hemställt, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen besluta,
att vad i ovan omförmälda kungörelserna den 13 juni 1845 och
den 3 november 1848 stadgas om odlingslåns fördelning å hemman
skall utsträckas att gälla varje medelst det av lånet understödda företaget
förbättrad fastighet — vare sig hemman, hemmansdel, i jordeboken
upptagen självständig lägenhet eller för alltid avsöndrad lägenhet —,
13
Kungl. Maj:t,s Nåd. Proposition Nr 124.
för vilken grunden för delaktigheten i företaget och därmed förenade
kostnader blivit i vederbörlig ordning bestämd, med iakttagande, därest
fråga är om avsöndrad lägenhet, att denna antingen blivit fastställd i
enlighet med lagen den 27 juni 1896 om hemmansklyvning, ägostyck¬
ning och jordavsöndring eller ock, där avsöndringen skett enligt äldre
författningar om jordavsöndring, fått avgäld sig åsatt eller varit föremål
för lagfart;
att avsöndrad lägenhet, å vilken enligt vad ovan sägs lägges
betalningsskyldighet för odlingslån, skall, där sådant tillförne ej ägt
rum, antecknas i kronans jordebok;
att den för varje betalningsskyldig fastighet bestämda annuiteten
skall såsom ett fastigheten åliggande allmänt onus i jordeboken an¬
tecknas, då fråga är om jordeboksenhet eller andel därav, vid enheten
och i fråga om avsöndrad lägenhet vid denna;
att mom. 9 d) och mom. 13 i kungörelsen den 14 juni 1901
angående villkoren för lån från odlingslånefonden skola erhålla följande
förändrade lydelse:
mom. 9.
d) en till — — — — — — blivit fördelat på de fastigheter,
vilka — — — antecknats;
mom. 13. Å — — — ränta.
Under--— — — kapitalbeloppet.
Sedan — — — — vederbörande fastigheter fördelat — — —
hans fastighet belöpande — — — — ränta;
samt att ovan omförmälda förordning den 20 juli 1855, sådan
densamma lyder enligt lag den 8 november 1912, skall erhålla följande
ändrade lydelse:
Då — — — — — lika rätt i den fastighet, vilken lånet--
— — — sägs.
Det — — — — — — sagts.
Den härovan återgivna utredningen synes mig utvisa, att det är Departement*
önskligt, att bestämmelserna i nu förevarande avseende förtydligas i eheten-
den av riksdagen angivna riktningen. Mot kammarkollegiets fram¬
ställning och förslag har jag icke annat att erinra, än att dels kun¬
görelsen den 14 juni 1901 synes av nu ifrågavarande anledning böra
undergå ändringar även i mom. 7 och 11 och dels det i andra stycket
av förordningen den 20 juli 1855 enligt dess lydelse genom lagen den
8 november 1912 förekommande ordet »egendom» synes böra utbytas
mot »fastighet».
14
Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 124.
I fråga om kungörelsen den 14 juni 1901 föreligga särskilda för¬
slag till ändringar i andra hänseenden än det nu förevarande. Jag
anhåller därför att inom den närmaste tiden få i ett sammanhang anmäla
frågan om ändringar i denna kungörelse. Vad det nu förevarande för¬
slaget i övrigt beträffar, torde förslaget till lag om ändrad lydelse av
förordningen den 20 juli 1855 vara av beskaffenhet, att lagrådet bör
höras över detsamma.
Sedan departementschefen uppläst sistnämnda förslag, som var av
den lydelse, bilaga .. . vid detta protokoll utvisar, hemställde departements¬
chefen, att Kungl. Maj:t måtte förordna, att lagrådets yttrande över detta
lagförslag skulle jämlikt § 87-regeringsformen inhämtas genom utdrag
av protokollet.
Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan blev av Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-
Regenten bifallen.
Ur protokollet:
A. Lekänder.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.
15
Bilaga.
Förslag
till
lag
om ändrad lydelse av förordningen den 20 juli 1855 angående kronans rätt
vid återbetalning av lån, som blivit i jordebok antecknade.
Härigenom förordnas, att förordningen den 20 juli 1855 angående
kronans rätt vid återbetalning av lån, som blivit i jordebok antecknade,
enligt dess lydelse genom lagen den 8 november 1912, skall erhålla
följande ändrade lydelse:
Då lån utav allmänna medel för beredande av odlingsföretag
medelst utdikningar eller vattenavtappningar, likmätigt kungörelserna
den 13 juni 1845 och den 3 november 1848, blivit i jordebok antecknat,
äger kronan för de årliga avbetalnings- och räntebeloppen lika rätt i
den fastighet, vilken lånet blivit påfört, som för annan avgäld eller
ränta av fast egendom, efter ty i 17 kap. 6 § handelsbalken sägs.
Det åligger Konungens befallningshavande att, såvitt angår fastig¬
het, som är i inteckningsboken upptagen, sedan anteckning, som nyss
sagts, skett, därom så ock angående de årliga avbetalnings- och ränte¬
beloppen ofördröjligen göra anmälan hos domaren i orten; och varde
sådan anmälan införd i inteckna gsprotokollet å nästa rättegångsdag
under lagtima ting, så ock i inteckningsboken. När lånet blivit till fullo
betalt, skall ock anmälan härom göras och i inteckningsprotokollet och
inteckningsboken införas efter vad nu sagts.
16
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 124.
Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd fredagen
den 5 juni 1914.
Närvarande:
Justitieråden Thomasson,
Syedelius,
Regeringsrådet Thulin,
Justitierådet, friherre Leijonhufvud.
Enligt lagrådet tillhan dakommet utdrag av protokollet över jord-
bruksärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i
statsrådet den 23 maj 1914, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets
yttrande skulle, för det ändamål § 87 regeringsformen omförmäler, in¬
hämtas över upprättat förslag till lag om ändrad lydelse av förordningen
den 20 juli 1855 angående kronans rätt vid återbetalning av lån, som
blivit i jordebok antecknade.
Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, hade inför lagrådet
föredragits av kammarrådet Alfred Wilhelm Dufwa.
Lagrådet lämnade förslaget utan anmärkning.
Ur protokollet:
Erik Öländer.
Kungl. Mnj:ts Nåd. Proposition Nr 124.
17
Utdrag av protokollet över jordbniksärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stock¬
holms slott den 12 juni 1914.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden: Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
Vennersten,
Westman,
Broström.
Departementschefen, statsrådet friherre Beck-Friis anmälde lag¬
rådets genom utdrag av protokollet över jordbruksärenden den 23 maj
1914 inhämtade utlåtande över upprättat förslag till lag om ändrad
lydelse av förordningen den 20 juli 1855 angående kronans rätt vid
återbetalning av lån, som blivit i jordebok antecknade, vilket förslag
av lagrådet lämnats utan anmärkning.
Härefter hemställde departementschefen, att Kungl. Maj:t måtte i
proposition föreslå riksdagen att
dels besluta, att vad i kungörelserna den 13 juni 1845 och den 3
november 1848 angående sättet för återbetalningen av lån utav allmänna
medel för beredande av odlingsföretag stadgas om odlingslåns fördelning
å hemman skall utsträckas att gälla varje medelst det av lånet under-
Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 88 höft. (Nr 124—125.) 3
18 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.
stödda företaget förbättrad fastighet — vare sig hemman, hemmansdel,
i jordeboken upptagen självständig lägenhet eller för alltid avsöndrad
lägenhet —, för vilken grunden för delaktigheten i företaget och där¬
med förenade kostnader blivit i vederbörlig ordning bestämd, med iakt¬
tagande, därest fråga är om avsöndrad lägenhet, att denna antingen
blivit fastställd i enlighet med lagen den 27 juni 1896 om hemmans-
klyvning, ägostyckning och jordavsöndring eller ock, där avsöndringen
skett enligt äldre författningar om jordavsöndring, fått avgäld sig åsatt
eller varit föremål för lagfart;
att avsöndrad lägenhet, å vilken enligt vad ovan sägs lägges
betalningsskyldighet för odlingslån, skall, där sådant tillförne ej ägt
rum, antecknas i kronans jordebok; samt
att den för varje betalningsskyldig fastighet bestämda annuiteten
skall såsom ett fastigheten åliggande allmänt onus i jordeboken antecknas,
då fråga är om jordeboksenhet eller andel därav, vid enheten och i
fråga om avsöndrad lägenhet vid denna;
dels och antaga ovanberörda förslag till lag om ändrad lydelse av
förordningen den 20 juli 1855 angående kronans rätt vid återbetalning
av lån, som blivit i jordebok antecknade.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-
llegenten lämna bifall och förordnade, att proposition
i ämnet av den lydelse, bilaga . .. till detta protokoll
utvisar, skulle avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
A. Lekänder.