Motioner i Andra kammaren, Nr 65.
1
Nr 65.
Av herr Nydal, om ändring av § 18 i lagen om val till
riksdagen.
I en motion till 1912 års riksdag föreslog jag, att antalet av
de valkretsar, vari riket är indelat för val till andra kammaren,
måtte minskas med ett tjugutal. Grunden härtill var, att den nu¬
varande indelningen med sina smärre kretsar syntes mig endast
otillräckligt uppfylla den fordran på eu likformig fördelning av
platserna i kammaren i förhållande till röststyrkan inom de politiska
partierna, som är oskiljaktigt förenad med grundtanken i det pro¬
portionella valsättet. Förslaget lyckades icke vinna riksdagens bifall,
emedan tillräcklig erfarenhet i det antydda avseendet ännu icke an¬
sågs föreligga.
Nu föreligger emellertid eu betydligt mera rikhaltig erfarenhet
efter de under våren 1914 förrättade nyvalen till andra kammaren.
Dessa hava ytterligare bekräftat den redan 1911 vunna erfarenheten
om svårigheten att inom små valkretsar uppnå en proportionell för¬
delning av platserna i kammaren mellan respektive partier. Som
bekant hava vid de senaste valen de egentliga försvarsvännerna
vunnit 86, de liberala 71 och socialdemokraterna 73 platser, under
det en rättvis fördelning borde givit 86 platser åt försvarspartiet,
74 åt de liberala och 70 åt socialdemokraterna. De sistnämnda hava
således vunnit tre platser, som rätteligen borde tillkommit det libe¬
rala partiet, under det försvarspartiet vunnit det antal platser, som
det med ledning av röstetalen kunnat göra anspråk på.
Nu är det visserligen icke möjligt att uppnå eu fullt rättvis
fördelning, så länge riket förblir indelat i valkretsar, och verkställda
beräkningar synas utvisa, att även den här nedan föreslagna krets¬
indelningen icke bereder den fullt rättvisa och likformiga platsför-
Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 4 samt. 25 höft. (Nr 65.) 1
2
Motioner i Andra kammaren, Nr 65.
delning, som givetvis vore önskvärd. En dylik fördelning kunde
endast vinnas, om hela riket utgjorde en enda valkrets, men detta
får väl anses praktiskt outförbar! Enligt den gamla regeln, att det
bästa är fiende till det goda, får man nöja sig med en indelning,
vilken gör valkretsarna så stora, som de faktiska förhållandena
medgiva.
Enligt grundlagen är det minsta tillåtna antalet valkretsar för
närvarande 27, nämligen en för varje län och en för vardera av de
tre städer, som innefatta mera än tre tvåhundratrettiondedelar av
rikets folkmängd. Såsom jag i min förenämnda motion utvecklat,
torde dock de stora avstånden och de svåra förbindelserna inom
vissa landsdelar göra det nödvändigt att fördela ett antal av de vid¬
sträcktare länen i två valkretsar vardera, under det att de folkrikare
länen kunna lämnas odelade. I enlighet med denna tankegång före¬
slog jag 1912 rikets indelning i 36 valkretsar. Detta antal borde
nu kunna nedbringas till 34, då Värmlands och Jämtlands län oaktat
sin stora vidd torde kunna hopföras till var sin valkrets, emedan
deras samling kring en given medelpunkt gör samverkan lättare
mellan deras skilda delar.
Med anledning härav och under hänvisning i övrigt till min
förenämnda motion får jag alltså föreslå,
att riksdagen för sin del ville besluta, att §
18 i lagen om val till riksdagen måtte erhålla
följande ändrade lydelse:
För valen till andra kammaren indelas riket
i trettiofyra valkretsar, nämligen:
1. Stockholms stad;
2. Stockholms län;
3. Uppsala län;
4. Södermanlands län;
5. Östergötlands län;
6. Jönköpings län;
7. Kronobergs län;
8. Kalmar läns norra valkrets, innefattande
länets norra landstingsområde;
9. Kalmar läns södra valkrets, innefattande
länets södra landstingsområde;
10. Gottlands län;
Motioner i Andra hammaren, Nr 65.
3
11. Blekinge län;
12. Kristianstads län;
13. Malmöhus läns landstingsområde;
14. Malmö stad;
15. Hallands län;
16. Göteborgs och Bohus läns landstingsom¬
råde ;
17. Göteborgs stad;
18. Älvsborgs läns södra valkrets, innefattande
Ås, Kinds, Kedvägs, Marks, Vedens och
Bollebygds härad samt städerna Borås
och Ulricehamn;
19. Älvsborgs läns norra valkrets, innefattande
återstoden av länet;
20 Skaraborgs län;
21. Värmlands län;
22. Örebro län;
23. Västmanlands län;
24. Nedre Dalarnas valkrets, innefattande Falu
domsagas norra och södra, Hedemoras
och Västerbergslags tingslag, Folkare
härad och städerna Falun, Hedemora
och Säter;
25. Övre Dalarnes valkrets, innefattande åter¬
stoden av länet;
26. Gästriklands valkrets, innefattande land¬
skapet Gästrikland;
27. Hälsinglands valkrets, innefattande land¬
skapet Hälsingland;
28. Medelpads valkrets, innefattande landska¬
pet Medelpad;
29. Ångermanlands o valkrets, innefattande
landskapet Ångermanland;
30. Jämtlands län;
31. Västerbottens läns södra valkrets, inne¬
fattande Nordmalings och Bjurholms,
Umeå,o Degerfors, Lycksele lappmarks
och Åsele lappmarks tingslag samt
Umeå stad;
4
Motioner i Andra kammaren, Nr 65.
32. Västerbottens läns norra valkrets, inne¬
fattande Nysätra, Burträsks, Skellefteå
samt Norrsjö och Malå tingslag även¬
som Skellefteå stad;
33. Norrbottens läns södra valkrets, innefattan¬
de Piteå, Arvidsjaurs lappmarks, Arje-
plougs lappmarks, Neder-Luleå, Över-
Luleå samt Jockmocks lappmarks tings¬
lag, ävensom Piteå och Luleå städer;
34. Norrbottens läns norra valkrets, innefat¬
tande Kåneå, Neder-Kalix, Över-Kalix,
Gellivare lappmarks, Juckasjärvi lapp¬
marks, Enontekis lappmarks, Pajala,
Korpilombolo, Över-Torneå samt Neder-
Torneå och Karl Gustavs tingslag jämte
Haparanda stad.
Om remiss till konstitutionsutskottet anhålles.
Stockholm den 29 maj 1914.
Johan Nydal.
Stockholm, Oskär Eklunds boktr., 1914.