Motioner i Andra hammaren, Nr 40.
1
Nr 40.
Av herr AllÖersSOll i Milsmaden m. fl., om skrivelse till
Kungl. Maj:t angående ändrade bestämmelser rörande
röstgrund å kyrkostämma vid val till folkskollärare- med
flere befattningar.
Till 1912 års riksdag väckte undertecknad, Andersson i Milsmaden,
m. fl. följande motion:
»Åsikten, att val till vissa offentliga tjänster och förtroendeuppdrag
bör ske med lika rösträtt, är icke ny. Eedan kungl. förordningen den
18 december 1823 stadgade angående nämndemansval: »Vid valet äge
var bonde lika röst, evad han större eller mindre hemman haver». Vid
1868 års kyrkomöte gjorde sig samma tanke gällande i en motion angå¬
ende lika rösträtt vid prästval. Denna uppfattning har ju nu omsider
vunnit fullt erkännande i 1910 års lag angående rösträtt vid tillsättande
av prästerliga tjänster. Därvid torde man hava utgått från den principen,
att en persons ekonomiska styrka icke bör läggas till grund för rösträtten,
då det gäller val av sådana tjänstemän, vars huvuduppgift är att utan
anseende till personen tillgodose de andliga behoven inom en församling.
Det kan under sådana förhållanden förefalla underligt, att icke samma
tanke även fått taga sig uttryck, när det gällt att bestämma röstgrunden
vid tillsättande av sådana folkskolläraretjänster, vars innehavare väljas på
kyrkostämma. Folkskolestadgans 21 § mom. 1 föreskriver nämligen, att
vid val av folkskollärare skola de för val å kyrkostämma i allmänhet
gällande föreskrifter lända till efterrättelse. Samma bestämmelse gäller
ock, därest med folkskollärarebefattning är förenad organist- eller klockare¬
syssla eller båda dessa sysslor.
Att vid dylika val en sådan grund för rösträtten skall tillämpas, som
gör inflytandet på valet beroende av de röstberättigades ekonomiska styrka,
Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 4 samt. 13 höft. (Nr 40—42.) 1
2
Motioner i Andra kammaren, Nr 40.
och som dessutom medger utövande av bolags och annan opersonlig röst¬
rätt, synes motionärerna varken rättvist eller lämpligt. Folkskollärarens
kall är ju en fostraregärning, som i överensstämmelse med själva ande¬
meningen i ordet folkskollärare avser att bibringa alla barn inom en viss
åldersgräns ett visst mått av allmän medborgerlig bildning och som dess¬
utom på grund av förhållandenas hittillsvarande gestaltning i väsentlig
mån kommit att omfatta de i ekonomiskt eller socialt hänseende mindre
väl situerade klassernas barn. Det kan under sådana förhållanden icke
vara annat än med nutida rättsuppfattning fullt överensstämmande, att vid
val till dylika befattningar en sådan röstgrund tillämpas, som ger varje
röstberättigad lika stort inflytande på valet, oberoende av förmögenhets¬
förhållanden. Förnekas kan icke heller å andra sidan, att det ligger någon¬
ting mycket tilltalande uti, att föräldraintresset beredes tillfälle att på ett
rättvisare sätt, än nu sker, och sålunda i överensstämmelse med personlig-
lighetsprincipen, göra sig gällande vid val av folkskollärare. Yi äro ock
övertygade därom, att detta i sin ordning skall i väsentlig mån bidraga
till att stärka bandet mellan skola och hem och därigenom också måhända
i någon mån framskapa ett större intresse för skolan och dess värv än
som nu mångenstädes är till finnandes.
Angående anordnandet av och sättet för val av folkskollärare synes
prästvalsförordningen i tillämpliga delar kunna komma till användning.
Sålunda skulle var och en å kyrkostämma röstberättigad person hava en
röst och därutöver gift kvinna, vars man är röstberättigad å kyrkostämma,
jämväl äga rösträtt såsom vid prästval. Att utesluta den gifta kvinnan,
som väl får anses representera föräldraintresset i lika hög grad, om icke
möjligen i ännu högre grad än mannen, synes oss varken billigt eller
rättvist.»
I sitt utlåtande angående denna motion anför 1912 års konstitutions¬
utskott bl. a.:
»Lika med motionärerna finner utskottet det synnerligen önskvärt,
att föräldraintresset beredes tillfälle att på ett rättvisare sätt än nu sker
och sålunda i närmare överenstämmelse med personlighetsprincipen göra
sig gällande vid val av folkskollärare. Däremot anser utskottet motionä¬
rernas förslag, att vid folkskollärarval, som förrättas å kyrkostämma, skulle
tillämpas enahanda grunder för rösträtten som vid prästval, knappast vara
ägnat att på ett uttömmande sätt lösa frågan, då ju den överklagade olägen¬
heten alltjämt skulle kvarstå för de fall, i vilka det ankommer på skolråd
eller folkskolestyrelse att utse folkskollärare. Det kan också ifrågasättas,
om icke motionärernas syfte skulle nås på ett bättre sätt genom att för-
Motioner i Andra hammaren, Nr 40.
3
äldraintresset mera tillgodosåges vid val av nämnda skolmyndigheter, och
att det sedan åt dessa överlämnades att tillsätta skollärare. Vid detta
förhållande, och då det därjämte är anledning att förvänta, att den så
kallade folkundervisningskommittén vid behandling av frågan om folkskole¬
väsendets omorganisation i allmänhet jämväl skall upptaga det av motio¬
närerna förebragta spörsmålet till prövning, synes riksdagen icke böra
genom ett positivt uttalande i förevarande ämne redan innevarande år
föregripa resultatet av den utredning, varmed kommittén är sysselsatt.»
Mot det sistnämnda skälet anförde undertecknad i enahanda motion
1913 intyg från ordföranden i folkundervisningskommittén, att frågan icke
varit föremål för kommitténs behandling eller, såvitt han kunnat döma,
läge inom området för kommitténs uppdrag.
Detta oaktat avstyrkte även 1913 års konstitutionsutskott motionen
under framhållande, att de sakskäl som utskottet föregående år anfört,
vore tillräckligt vägande för avstyrkande av motionen.
Det första av dessa skäl, nämligen att »den överklagade olägen¬
heten alltjämt skulle kvarstå för de fall, i vilka det ankommer på skolråd
eller folkskolestyrelse att utse folkskollärare», synes oss ligga utom området
för motionen, som avser endast ordinarie lärare, som väljas på kyrkostämma,
och icke vikarierande eller extra ordinarie lärare, ej heller lärare i städer
med särskild folkskolestyrelse. Sådan lärare måste väl allt framgent av
rent praktiska skäl väljas av skolråd resp. folkskolestyrelse.
Då utskottet ifrågasätter, »om icke motionärernas syfte skulle nås på
ett bättre sätt genom att föräldraintresset mera tillgodosåges vid val av
nämnda skolmyndigheter, och att det sedan åt dessa överlämnades att till¬
sätta lärare» så må häremot invändas, att ett dylikt endast medelbart till¬
godoseende av föräldraintresset föga överenstämmer med den på landsbygden
mycket allmänna och demokratiska uppfattningen, att föräldrarna böra
få vara med om att omedelbart välja sina barns lärare.
Denna uppfattning är också allmän inom lärarekåren, som förra året
behandlade frågan inom Sveriges allmänna folkskollärareförenings kretsar,
som med överväldigande majoritet uttalade sig för den anordning av folk¬
skolelärare val, som av oss föreslagits.
På grund av vad vi sålunda anfört, få vi härmed vördsamt föreslå,
att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t
anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för
riksdagen framlägga förslag till sådana ändrade bestäm¬
melser att vid val av folkskolllärare å kyrkostämma
4
Motioner i Andra kammaren, Nr 40.
eller, därest med folkskolläraretjänst är förenad klockare-
eller organistsyssla eller båda dessa sysslor, vid val
till dessa befattningar må tillämpas enahanda grunder
för rösträtten som vid prästval.
Stockholm den 27 maj 1914.
K. M. Andersson. Oscar Bogren. Herm. Carlson.
C. Johanson i Gäre. G. F. Lundgren. Nils Helger.
1). Persson i Tällberg. G. W. Sjöberg. Oscar Osberg.
J. P. Igel. Albert Mossberg.