Motioner i Andra hammaren, Nr 107.
Nr 107.
Av herr Schotte m. fl. om skrivelse till Kungi. Maj.t angående för¬
bättrad organisation av hushållningssällskapen.
Hushållningssällskapen i vårt land intaga som bekant en säregen
ställning. Å ena sidan äro de fullt frivilliga sammanslutningar, men å
den andra äga de i flertalet avseenden karaktären av offentliga organ, och
deras inkomster hava till största delen utgjorts av till dem från det all¬
männa anvisade medel. Till följd härav har staten haft ett visst norme¬
rande inflytande på sällskapens organisation. Redan den 7 sept. 1813
utfärdades ett kungl. cirkulär ang. grunder för hushållningssällskapens or¬
ganisation. Härefter ha senast genom kungl. brev den 28 okt. 1910
fastställts nya grunder för sällskapens organisation.
Yid åtskilliga tillfällen under senare år har inom riksdagen kritik
riktats mot det sätt, varpå hushållningssällskapen utövat sin verksamhet
och förslag framlagts om en förändrad organisation av desamma. Yid
1898 års riksdag väcktes sålunda i andra kammaren en motion i syfte,
att en allmän förordning måtte utfärdas med närmare bestämmelser för
hushållningssällskaps organisation »särskilt innefattande stadgande i fråga
om en likartad och rättvis röstgrund för besluts fattande i sällskapens
ekonomiska angelägenheter». Motionärens framställning riktade sig sär¬
skilt mot det förhållande, att tillfälliga majoriteter lätt kunde driva ige¬
nom viktiga anslag. Vidare anmärktes, att sällskapens stadgar över huvud
taget saknade bestämmelser, som inneburo en garanti för, att de all¬
männa medel, som använts till sällskapen, handhades och användes på ett
tillfredsställande sätt. Motionen bifölls av andra kammaren, men avslogs
av första kammaren.
Yid 1911 års riksdag väcktes härefter i andra kammaren motion
(nr 266) av herr Gripenstedt, med instämmande av 14 ledamöter, därom,
Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 4 samt. 40 käft. (Nr 107—108). 1
2
Motioner i Andra kammaren, Nr 107.
att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t
täcktes meddela de föreskrifter i avseende å hushållningssällskapens verk¬
samhet och organisation, till vilka i motionen angivna synpunkter kunde
föranleda samt i de delar, vartill riksdagens medverkan krävdes, för den¬
samma framlägga erforderliga förslag. Motiveringen till motionen innehål¬
ler följande sammanfattade erinringar:
att hushållningssällskapens verksamhetsområde bör närmare angivas
och begränsas;
att kvinnor skola kunna inväljas i sällskapen med lika rätt som män;
att de mindre jordbrukarna borde på olika sätt intresseras för hus¬
hållningssällskapen och beredas inflytande däri, särskilt genom inval i för¬
valtningsutskotten ;
att underlätta detta sistnämnda genom arvode för deltagande i för¬
valtningsutskottens sammanträden;
att föreningsväsendet på jordbruksområdet inordnas under hushåll¬
ningssällskapen och beredes representationsrätt i förvaltningsutskotten.
För vinnande av eu reorganisation av hushållningssällskapen i över¬
ensstämmelse med dessa önskningsmål, vilket icke torde kunna åstadkom¬
mas på frivillighetens väg, ansåg motionären, att riksdagen borde besluta,
att hushållningssällskapen för att få åtnjuta statsanslag eller del av bränn-
vinsmedlen skulle antaga av Kungl. Maj:t godkända stadgar i enlighet
med de nya föreskrifter, som i berörda hänseende kunde anses erforderliga.
Efter att hava erinrat om de nya grunder för hushållningssällskapens
organisation, som tillkommit genom förutberörda nådiga brev den 28 ok¬
tober 1910, samt meddelat resultatet av eu granskning av olika hushåll¬
ningssällskaps till sitt innehåll mycket skiftande stadgar, anförde vederbö¬
rande utskott, (2:dra kam. 4:de tillf, utsk.) att en utredning av den väckta
frågan i hela dess vidd och i av motionären angivet syfte syntes vara av
behovet påkallad. Det vore nämligen uppenbart, att hushållningssällska¬
pen icke med sin nuvarande organisation och sina i vissa avseenden tunga
och byråkratiska arbetsformer kunde i allo motsvara alltmera utvidgade
anspråk eller tillräckligt smidigt anpassa sig efter den nu hastigt fortskri¬
dande utvecklingen på jordbruksområdet med hänsyn särskilt till små-
bruksverksamheten, egnahemsrörelsen m. m. Efter ett erkännande åt hus¬
hållningssällskapens värdefulla arbete, fortsatte utskottet: »med hänsyn till
hushållningssällskapens fortsatta verksamhet är det likväl för utskottet
klart, att vad man kallat en »demokratisering» av sällskapen nu bör på
lämpligt sätt åstadkommas. Om alla särskilda intressen inom lantbruket
Motioner a Andra 'kammaren, Nr 107.
och dess binäringar kunde bliva behörigt representerade i hushållnings¬
sällskapen och dess förvaltningsutskott, så skulle den erforderliga utveck¬
lingen följa som en konsekvens härav och medansvarigheten för ett verk¬
ligt nyttiggörande av sällskapens ekonomiska uppoffringar i näringarnas
tjänst på alla sätt ökas. Men fastän detta borde vara ett för alla goda
krafter i hushållningssällskapen eftersträvansvärt mål, är utskottet lika li¬
tet som motionären övertygat om, att detsamma kan ernås utan stats¬
maktens reglerande inflytande. Yad som i sådant avseende kan leda till
en reorganisation av hushållningssällskapen, är fastställandet av nya, i här
berörda detaljer bättre normerande grundstadganden för sällskapen. Dessa
grundstadgar borde — med bibehållande av hushållningssällskapen som
frivilliga institutioner och titan att träda sällskapens enskilda rätt över vissa till¬
gångar, fonder, fastigheter m. m. för nära — noga uppdraga gränserna för säll¬
skapens verksamhetsfält, klart fastslå sällskapens karaktär av opolitiska yrkes-
sammanslutningar, påbjuda lika bestämmelser för medlemskap och val av för¬
valtningsutskott i hushållningssällskapen samt i övrigt innehålla vad som kan
vara ägnat att väcka intresse och förtroende för sällskapen och deras verk¬
samhet. Den härför påkallade utredningen skulle sålunda, enligt utskot¬
tets mening, avse dels den ställning, som hushållningssällskapen böra in¬
taga inom lantbruksförvaltningen, gränserna för deras självbestämningsrätt
och vad som bör utgöra föremål för sällskapens verksamhet inom det så¬
lunda bestämda området och dels lämpligaste sättet för sällskapens orga¬
nisation, så att lantbrukets och dess binäringars alla berättigade intressen
kunna på ett tillfredsställande sätt bliva representerade inom hushållnings¬
sällskapen och deras förvaltningsutskott.»
I följd av vad utskottet sålunda yttrat, föreslog utskottet, att andra
kammaren i anledning av förevarande motion måtte för sin del besluta,
att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det Ivungl. Maj: t
täcktes gå i författning' om en utredning rörande hushållningssällskapens
verksamhet och organisation i av utskottet angivet syfte samt på grund
härav vidtaga de åtgärder, vartill utredningen ansåges böra föranleda, Ut¬
skottets hemställan, mot vilken ett par reservationer avgåvos, bifölls av
andra kammaren, varemot, och sedan kammarens beslut delgivits första
kammaren, denna kammare i anledning av hemställan från sitt tillfälliga
utskott nr 2 icke fann skäl att biträda andra kammarens i ärendet
fattade beslut.
Härefter återkom frågan vid 1913 års riksdag i eu inom andra kam¬
maren väckt motion av herr Linders (nr 106), däri hemställdes, »att riks¬
4 Motioner i Andra kammaren, Nr 107.
dagen \ille besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om eu allsidig
utredning, huruvida och i vad mån kungl. förordningen om landsting av
den 21 mars 1862 kräver omarbetning och förändring, förnämligast i syfte
att landstingen helt eller delvis må övertaga jämväl hushållningssällskapens
verksamhet samt, ifall därigenom kan förutses ekonomiska besparingar,
näringarnas rationella vårdande eller andra praktiska fördelar, utarbeta och
tör riksdagen framlägga förslag därom». Motionären erinrade i sin motion
om landstingens uppgifter, och hurusom dessas arbete, »utöver politisk och
hävdvunnen verksamhet för hälsovård, undervisning, kommunikationsväsen
in. in., med fullt berättigande spännes över alla områden, där den äldre
hushållningssällskapsinstitutionen nu verkar». Såväl landstingen som hus¬
hållningssällskapen behövde reformeras och utvecklas i flera hänseenden,
och det syntes motionären, som om starka skäl talade för »ett samman¬
smältande av de båda syskonförsamlingarna till en enda länsorganisation».
Motionären vänder sig särskilt mot hushållningssällskapens års- eller lialv-
årssammanträden, vilka vore »rena parodien på representation för allmänna
frågor». Hundratusentals kronor beviljades i anslag, viktiga organisations¬
frågor avgjordes, tjänster upprättades och värdefulla förslag avlivades, utan
att eu stor del av de beslutande visste annat än att »det skall så vara».
Alla de många val, ett hushållningssällskap hade att förrätta, skedde ofta
på förslag av en enda person. Hushållningssällskapen vore i det hela en
alltför otidsenlig institution för att utan förändrad sammansättning och or¬
ganisation få upprätthålla sitt monopol på att representera stora och vik¬
tiga näringsgrenar och efter eget skön disponera väldiga summor i det
allmännas budget. Hushållningssällskapen rekryterades genom eget inval
och rymde icke inom sig en fyllig och rättvis representation för de nä¬
ringar, de skulle företräda. Slutligen vore det inom många hushållnings¬
sällskap ännu så, att de icke ägde en särskilt vald representation, utan
envar tillstädeskommande medlem hade rösträtt, varför ibland en tillfälligt
för ändamålet hoptrumfad majoritet kunnat förrycka utgången av eu en¬
staka fråga. Motionären framhåller vidare, att det visat sig, att landstin¬
gen och hushållningssällskapen för närvarande på ett menligt sätt ingripa
i varandras verksamhet, vidare att, även om en tillfredsställande fördelning
av arbetet dem emellan vidtagits i vissa län, tvistigheter dock uppstått,
då nya frågor kommit upp, om dessa frågor skulle hänföras till den ena
eller andra institutionens arbetsfält och slutligen att det till följd härav
inträffat, att uppmuntransvärda näringar varken erhållit understöd från
landstingen eller hushållningssällskapen. Genom att införliva hushållnings¬
5
Motioner i Andra kammaren, Nr 107.
sällskapen med landstingen skulle dessa olägenheter undanröjas, utan att
någon utvidgning behövde ske av landstingens befogenheter, som redan
enligt gällande bestämmelser kunde omfatta även de områden, inom vilka
hushållningssällskapen verkade. Slutligen gör motionären bland övriga skäl
för överförande av hushållningssällskapens samhälleliga uppgifter till lands¬
tingen gällande, dels att sällskapen i saknad av beskattningsrätt hava eu
given ekonomisk begränsning samt att, om de förlora den andel i bränn-
vinsmedlen, som de för närvarande åtnjuta, detta för dem kan betyda
»större ekonomisk ofrihet och minskad rörelsefrihet», dels ock att de höga
förvaltningskostnaderna för landstingen och hushållningssällskapen skulle
kunna nedbringas genom eu sammanslagning.
Konstitutionsutskottet, till vars utlåtande motionen överlämnades, av¬
styrkte motionen, då utskottet icke funne de av motionären förbragta skä¬
len tillräckligt vägande för att ifrågasätta en så stor förändring, som över¬
flyttningen av hushållningssällskapens uppgifter på landstingen skulle inne¬
bära. Utskottet erkände väl, att de av motionären mot hushållningssäll¬
skapens organisation och verksamhet framställda anmärkningar — som i
övrigt i viss mån hade sin motsvarighet i 1898 och 1911 års ovannämnda
motioner — icke saknade fog, även om åtskilliga hushållningssällskap nu¬
mera blivit organiserade på mera moderna grunder med eu vald represen¬
tation i spetsen. Men dessa missförhållanden syntes dock icke utgöra till¬
räckliga skäl att fråntaga sällskapen deras samhälleliga funktioner, här¬
mare till hands syntes ligga, att, i den mån det befunnes behövligt, ge¬
nomföra reformer i sällskapens organisation, genom vilka de sattes i stånd
att bättre fylla sitt ändamål, såsom också motionärer både 1898 och 1911
yrkat. Efter att hava framhållit, att olägenheter av den dualism mellan
hushållningssällskapens och landstingets verksamhet, som i viss mån före-
låge, icke torde hava förekommit i så stor utsträckning och varit av så
allvarlig art, att de behövde föranleda till sammanslagning av de båda
korporationerna, uttalade utskottet sina betänkligheter mot den återverkan,
som en sammanslagning skulle utöva på landstingens verksamhet. Det för
hela frågan avgörande var emellertid tydligen, fortsatte utskottet, om själva
de uppgifter, som hushållningssällskapen företräda, skulle kunna fyllas lika
väl eller bättre, ifall de överflyttades på landstingen. Med hänsyn till
att landstingen dock väljas efter allmänna synpunkter, i synnerhet poli¬
tiska, kunde de icke i sin helhet företräda speciellt jordbruket på samma
sätt som hushållningssällskapen. Dessa sällskaps uppgifter syntes alltjämt
0 Motioner i Andra kammaren, Nr 107.
behöva särskilt tillgodoses och tillgodoses huvudsakligen av jordbrukarna
själva.
Utskottets avstyrkande hemställan bifölls av båda kamrarna.
De sålunda väckta frågorna om en tidsenligare organisation av hus¬
hållningssällskapen måste emellertid enligt vår mening återupptagas och
bringas till en tillfredsställande lösning. Med allt erkännande av hushåll¬
ningssällskapens gagnande och intresserade verksamhet måste dock bestämt
hävdas, att sällskapens organisation ingalunda har den enhetlighet och fast¬
het, som synas av nöden, då det gäller handhavandet av statsmedel till
betydande belopp. En särskild anledning att nu upptaga denna fråga till
förnyat övervägande är, att hushållningssällskapens ekonomi numera kan
sägas hava blivit betryggad genom det anslagsbelopp, i ersättning för till
statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel, som, enligt 3 § i kungl.
förordningen den 18 juli 1913 ang. ersättning till städer och vissa kö¬
pingar, landsting och hushållningssällskap för till statsverket indragna
brännvinsförsäljningsmedel, skall årligen utgå till hushållningssällskapen
och som uppgå till sammanlagt 2,100,000 kronor. För år 1915 är detta
belopp, i form av anslag å ordinarie stat under 9:e huvudtiteln, också
redan av A-riksdagen i år beviljat.
Det är således numera direkta anslag av statsmedel till betydande
belopp, som utgå till hushållningssällskapen, och statsmakterna hava där¬
för än mera både rätt och plikt att tillse, att sådana villkor fästas vid
anslaget, att ändamålet med detsamma på bästa sätt främjas.
I den vid 1911 års riksdag väckta, förut omförmälda motionen erin¬
rades om, att en särskild kommitté då vore sysselsatt med att utreda, på
vad sätt staten, landstingen, hushållningssällskapen och kommunerna måtte
kunna frigöras från beroende av rusdryckshanteringens vinstmedel; »om
dess förslag i hithörande del», yttrar motionären, »kommer att gå ut på
avlösning av brännvinsmedlen mot ett fast anslag åt hushållningssällska¬
pen, vore tidpunkten särskilt ägnad att samtidigt åstadkomma den önskade
ändringen i mera utpräglat folklig riktning av dess stadgar». Reservan¬
terna i 1911 års 4:de tillfäll, utskott i andra kammaren åberopade vad
motionären sålunda anfört och yttrade, att, om resultatet av den anmärkta
kommitténs arbete bleve avlösning av brännvinsmedlen mot ett fast an¬
slag åt, bland andra, hushållningssällskapen, det förefölle sannolikt, att
Motioner i Andra hammaren, Nr 107.
i
nämnda kommitté även toge i övervägande de villkor, som borde bestäm¬
mas för hushållningssällskapens rätt till sådant fast anslag.
Av de uppslag till förändringar av hushållningssällskapen, som tidi¬
gare framkommit i riksdagen och för vilka nyss redogjorts, torde, enligt
vår mening, det, som syftar till en sammanslagning mellan landstingen och
hushållningssällskapen, näppeligen vara att i första hand reflektera på.
Uppslaget är utan tvivel av intresse, och vissa fördelar vore därav att
hämta, inen vi hålla före, att, då hushållningssällskapen, som tillkommit
såsom speciella målsmän för jordbruksnäringen, till så övervägande del
hava uppgifter, vilka avse denna näring och dess stödjande, det alltjämt är
till gagn, att dessa uppgifter särskilt tillgodoses och tillgodoses huvudsak¬
ligen av jordbrukarna själva. Allenast i det fall, att en reformering av
hushållningssällskapen i syfte att dessa bättre än hittills måtte komma att
tillgodose alla olika intressen och strävanden på jordbruksområdet icke
betinnes möjlig att åstadkomma, böra andra utvägar tillgripas, varvid den
i nyss berörda motion föreslagna, eller hushållningssällskapens samman¬
slående med landstingen, till äventyrs kan anses vara en möjlig väg att gå.
Enligt de förutberörda genom kungl. brevet den 28 okt. 1910 fast¬
ställda nya grunderna för hushållningssällskapens organisation, äro dessas
ändamål »jordbrukets och därtill hörande binäringars samt fiskets befräm¬
jande». § 2 i dessa grunder lyder: »ledamöter i hushållningssällskap väljas
av sällskapen till obestämt antal»; § 4 innehåller föreskrift om, att åt ett
särskilt förvaltningsutskott skall uppdragas att, bland annat, besörja säll¬
skapets ekonomiska angelägenheter och bereda alla inkommande ärenden,
innan de till avgörande av sällskapet företagas; och i § 7 stadgas, att
inom hushållningssällskap, vid vilkets sammankomster ledamöterna äga
allmän och lika rösträtt, erfordras för beslutande av utgift, som förvalt¬
ningsutskottet avstyrkt eller för höjande av utgiftsbelopp, som utskottet
föreslagit, att av sällskapets i omröstningen deltagande medlemmar minst
2/3 äro om beslutet ense. Hushållningssällskapens ändamål äro i dessa
grunder bestämt angivna och begränsade till jordbruk med binäringar och
fiske. Het oaktat förekomma, som känt är, stadgar, grundade på äldre
bestämmelser, däri sällskapens verksamhet angivits mycket vidare, och
som till och med i vissa fall medgiva hushållningssällskapen att i allmän¬
het befatta sig med allt, som kan bidraga till ökat välstånd inom länet.
Het är också flerstädes litet av varje, som hushållningssällskapens medel
använts till -—- sparbanker, högre flickskolor o. s. v. Skogshushållningen
8
Motioner i Andra kammaren, Nr 107.
omhuldas fortfarande av eu del hushållningssällskap, andra anse sig efter
skogsvårdsavgifternas och skogsvårdssällskapens tillkomst befriade därifrån.
På staten nu understödjer sällskapen med ett rent statsanslag, synes
det vara nödigt att också noggrannare än hittills fastslå sällskapens upp¬
gifter. Att härvid inskränkning bör ske till »jordbrukets med därtill
hörande binäringars samt fiskets befrämjande» finna vi klart — och inbe¬
gripa vi då under jordbrukets »binäringar» också handaslöjden (hemslöjden).
Pet bör därför, enligt vår mening, meddelas förbud för hushållningssäll¬
skap, som kommer i åtnjutande av del i ofta om förmälda statsanslag, att
befatta sig med annan verksamhet än den ovan angivna, dock att, om
mottagna donationer eller avsatta fonder medgiva eu vidsträcktare verk¬
samhet, sådan må utövas med de medel, vid vilka en sådan särskild an¬
vändning är fästad.
Genom den egendomliga rätten för hushållningssällskapen att kom¬
plettera sig själva har uppkommit eu del förhållanden, som kräva upp¬
märksamhet. I följd av denna självkomplettering hava sällskapen i allmänhet
icke nått den allsidiga sammansättning, som kräves för att alla jordbruks¬
intressen inom sällskapets verksamhetsområde skola vara där representerade.
Visserligen har man på sista tiden i flera sällskap strävat efter att få med
de mindre jordbrukarne i större antal än hittills, men i andra sällskap
lära bland jordbrukarne alltjämt godsägare och större jordbrukare dominera.
I den mån vårt svenska jordbruks naturliga utveckling till övervägande
mindre jordbruk fortgår, måste det vara alltmera nödigt, att just de
mindre jordbrukarna bliva intresserade uti och livligt deltaga i hushåll¬
ningssällskapens arbete. Och än vidare: antalet icke-jordbrukare är i alla
hushållningssällskap betydande; tjänstemän, hantverkare, handlande, äro
flerstädes mycket talrika i sällskapen. Men icke representera dessa per¬
soner som regel något jordbruksintresse. Och vad värre är, de kunna
ofta bli de utslagsgivande i viktiga ekonomiska jordbruksangelägenheter.
Vid sällskapens årsmöten hava här och var statsborna dominerat. Om de
ledande i sällskapet vid ett visst tillfälle befarat en opposition mot ett
för dem kärt förslag, har det varit den lättaste sak att hoptrumma leda¬
möterna i hushållningssällskapet från den stad, där årsmötet hållits. Med
dessas hjälp har ärendet kunnat avgöras i önskad riktning; med personer
således, som ej i saken hade det ringaste intresse eller ofta ens någon
stadgad personlig uppfattning och kanske mot personer, som vore fullt
sakkunniga och vilkas näring och viktigaste intressen det rörde.
Det må kunna antagas, att förhållandena i nu förevarande avseenden
Motioner i Andra kammaren, Nr 107.
9
på sista tiden blivit bättre — man har ju också bär ocli var försökt sig
med en ombudsrepresentation. Men denna är i allmänhet ingalunda till¬
fredsställande ordnad och möjligheterna till nyss antyda olämpliga förhål¬
landen föreligga alltjämt och kunna åter bli verklighet när som helst.
Enligt vår mening kräves en efter bestämda enhetliga grunder lagd
beslutande representation i hushållningssällskapen, ett ersättande av års-
(eller halvårs-) mötena med en årligen sammanträdande, för sällskapet helt
beslutande representantförsamling.
Denna fråga är, det medgives gärna, svårlöst, men utan att verkliga
beslutande representantsamlingar, lagda på en genomförd demokratisk grund,
komma till stånd, församlingar, till vilka länets alla verkliga jordbrukare,
(ägare eller arrendator av hemman, hemmansdelar och jordbrukslägenheter)
— och helst dessa allena — äga valrätt, lika och direkt, kunna hushåll¬
ningssällskapen svårligen i längden fylla sin verksamhet på ett fullt till¬
fredsställande och lyckligt sätt.
Med kravet på 2/3 majoritet inom representantförsamling för nya anslag
bör det antydda demokratiskt lagda valsättet till representantförsamlingen icke
väcka betänklighet hos någon. Till äventyrs kan härjämte övervägas, hu¬
ruvida, då någon beskattningsrätt ej kan tillkomma hushållningssällskapen
eller dess representantförsamlingar, samma förhållande med avseende å en
uppgjord stats giltighet bör införas, som nu gäller för landstingsbeslut i
allmänhet. Att begränsa rätten att deltaga i val av ombud i represen¬
tantförsamlingen till medlemmar av sällskapet, som betalt årsavgift, skulle
medföra, att representationen från olika trakter och kategorier bleve höge¬
ligen ojämn, varjämte själva representantvalet bleve svårt att anordna. A
andra sidan må medgivas, att en valrätt, som ej begränsades till medlemmar,
vore mindre egentlig, enär här är fråga om en föreningssammanslutning.
Mest tilltalande vore dock, om man kunde bortse från nämnda förhållande —
i själva verket hava ju hushållningssällskapen till ändamål att för främ¬
jande av hela länets jordbruk handhava och fördela av staten för detta
ändamål anvisade medel, och att staten härvid begagnar såsom ortsorgan
sammanslutningar som hushållningssällskapen, torde ej behöva utgöra hinder
för att medgiva alla länets jordbrukare rätt att deltaga i ombudsval till
representantförsamlingen. Den farhågan kan till äventyrs med ett visst
fog framställas, att, om valrätten bleve så allmän, som ovan antytts, be¬
nägenheten att ingå såsom medlemmar i sällskapet skulle bli mindre, och
sällskapets inkomster av årsavgifter därmed nedgå. Yi kunna ej här med¬
dela, huru stor del av de olika sällskapens inkomster härflyter från års-
Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 4 samt. 40 käft. (Nr 107—108). 2
10
Motioner i Andra kammaren, Nr 107.
avgifter, men vi anse oss kunna antaga, att den insikten skall kunna bi¬
bringas alla vederbörande, att sällskapens stödjande genom en måttlig av¬
gift, som alla böra kunna komma ut med, är till gagn för hela länets
jordbruk och således också för envar enskild jordbrukare. Och det är
vår bestämda mening, att eu sådan uppfattning mycket lättare än nu är
fallet skall slå rot under förhållanden, då jordbrukaren verkligen känner
sig få inflytande på liandhavandet av de till jordbruksnäringens fromma
av staten via hushållningssällskapen anslagna medlen.
På det tekniska anordnandet av valen till representantförsamlingar
kunna vi ej här närmare ingå; just för detta är den utredning i ämnet,
vi önska, särskilt påkallad. Men mönster finnas, som kunna anpassas på
ifrågavarande område. Valen av lantmäterigodemän, av egodelningsrättsleda-
möter, ävensom valen till landstingsmän, kunna sannolikt i vissa delar
giva uppslag till lämpliga anordningar för de val, varom här är fråga.
Representantförsamlingen bör givetvis ej göras för stor; å andra sidan
måste, för att intresset skall bli tillräckligt vidsträckt för sällskapets verk¬
samhet, församlingen ej heller göras för liten. På nuvarande förberedande
stadium är uppenbart svårt angiva några siffror; eu dylik detaljfråga bör
dock ej vara omöjlig att lösa vid eu ingående utredning i ifrågavarande
ämne. Ersättning för inställelse vid representantförsamlingens möte synes
oss oundgänglig; och torde denna böra lämnas efter samma grunder, som
gälla för landstingsmän, och kostnaden härför utgå av hushållningssäll¬
skapets medel.
Det synes oss vidare sannolikt, att förvaltningsutskottets inom de olika
hushållningssällskapen verksamhet behöver mer ingående regleras än vad
nu är fallet enligt grundstadgarna. Nödigt är också att få till stånd en
ovillkorlig bestämmelse om viss bestämd ersättning till ledamöterna i för¬
valtningsutskottet. Utan detta kan utskottets sammansättning ej bliva all¬
sidig. Jämväl i andra avseenden torde vid den utredning av förevarande
fråga, som vi här påkalla, vissa reformer av hushållningssällskapen böra
uppmärksammas, såsom t. ex. den i 1911 års motion väckta frågan om att
föreningsväsendet på jordbruksområdet måtte inordnas under hushållnings¬
sällskapen och beredas representation i förvaltningsutskotten.
På grund av allt vad vi sålunda anfört, få vi hemställa,
att riksdagen behagade besluta att i skrivelse till
Kungl. Maj.t anhålla, det Kungl. Maj:t ville låta ut¬
reda, huru och på vad sätt de här ovan angivna önske-
Motioner i Andra kammaren, Nr 107.
11
målen i avseende å hushållningssällskapens organisation
och verksamhet må kunna lämpligast vinnas, samt där¬
efter för riksdagen framlägga de förslag, vartill utrednin¬
gen kunnat föranleda eller omständigheterna eljest på¬
kalla.
Stockholm den 29 maj 1914.
Axel Schotte.
Rob. Karlsson. D. Persson i Tällberg.
Joh. Ström.
Per N-son Bosson.
E. A. Nilson.
. .*