Motioner i Första kammaren, Nr 32.
1
Nr 32.
Av herrar Wavrinsky och Hellberg, angående skrivelse till
Konungen med begäran om utredning och förslag i fråga
om statens medverkan till anordnande av goda och billiga
teaterföreställningar.
I Riksdagens bägge kamrar väcktes vid 1913 års riksdag lika¬
lydande motioner, vari yrkades, »att Riksdagen måtte till understöd åt
en centralorganisation, som anordnar goda och billiga teaterföreställ¬
ningar, företrädesvis i landsorten, bevilja för år 1914 ett anslag å
10,000 kronor, varav minst 5,000 kronor skola användas uteslutande till
beredande av lägre biljettpriser åt allmänheten, att utgå under de villkor
i övrigt, som av Kungl. Maj:t fastställas». Rörande motiveringen hän¬
visas till fjolårets motioner (nr 120 i Andra kammaren, nr 43 i Första
kammaren).
Motionerna avstyrktes av statsutskottet och avslogos i bägge kam-
rarne (i Första kammaren med 88 röster mot 38, i Andra kammaren
med 120 röster mot 79. Minoriteten röstade för en reservation till för¬
mån för ett skrivelseförslag i frågan).
Statsutskottets avstyrkande motiverades sålunda:
»Om utskottet än ej vill förneka, att goda teaterföreställningar
kunna utöva ett visst inflytande på den allmänna folkbildningen, anser
utskottet likväl ingalunda dylika föreställningar kunna tillmätas den
betydelse, att anledning förefinnes att genom anvisande av statsmedel
för ändamålet framkalla eller uppehålla en verksamhet, som till sin art
är sådan, att den bör omhändertagas av det enskilda initiativet. Med
fästat avseende därjämte å de synnerligen stora krav, som för när¬
varande framställas å statskassan för ändamål som i vida högre grad
än det förevarande synas förtjänta av understöd», hemställer utskottet
om avslag.
Häremot reserverade sig herrar A. C. Lindblad, K. Starbäck,
K. V. Rydén, N. E. Lindberg, E. F. Hellberg och C. R. Jansson, vilka
Bihang till Riksdagens protokoll 1914. 3 sand. 18 höft. (Nr 32—34.) 1
2 Motioner i Första kammaren, Nr 32.
ansågo, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande ly¬
delse :
»Utskottet delar den av motionärerna uttalade uppfattningen an¬
gående goda teaterföreställningars bildande och uppfostrande betydelse
och håller före, att anordnande av dylika föreställningar för ett pris,
som kan göra det möjligt även för den ohemedlade och mindre bemedlade
att tillgodogöra sig denna bildningsform, är ett statsintresse väl värt
att med allmänna medel befrämjas. Det av motionärerna framlagda
förslaget i sådant hänseende är emellertid icke så fullständigt utarbetat,
att på detsamma lärer kunna grundas något Riksdagens definitiva
beslut i ämnet. Den ytterligare utredning, som sålunda enligt utskottets
mening är behövlig, torde Riksdagen böra hos Kungl. Maj:t anhålla att
få verkställd.
Utskottet får alltså hemställa, att Riksdagen må i skrivelse till
Kungl. Maj:t anhålla det täcktes Kungl. Maj:t låta verkställa utredning
angående sättet för statens medverkan till anordnande av goda och
billiga teaterföreställningar och därefter för Riksdagen framlägga det
förslag i ämnet vartill omständigheterna må föranleda.»
Då frågan nu åter förelägges Riksdagen till prövning, må först
framhållas, att statsutskottet trots sitt avstyrkande dock vitsordat den
goda teaterverksamhetens betydelse för folkbildningen. Mot stats¬
utskottets avslagsskäl torde med fog kunna sägas, att lika starka skäl
tala för ett statens stöd åt denna verksamhet som för det säkerligen
gagneliga anslaget för orkestermusik. Det enskilda initiativ, som stats¬
utskottet hänvisar till såsom frågans naturliga lösning, det föreligger
ju i andelsföreningen Skådebanan. Meningen med denna motion är nu
som i fjol att hemställa om ett statens stöd åt detta eller annat likartat
initiativ. Skådebanan uppbäres av intresse från allmänhetens sida, men
saknar nödiga ekonomiska resurser för att kunna fullfölja sin verk¬
samhet i önskvärd omfattning, ja, har sett sig nödsakad under sista året
avsevärt inskränka verksamheten för landsorten, där behovet dock av
naturliga skäl är störst. (Se bilaga om andelsföreningen Skådebanans
verksamhet år 1913.)
Ehuru mest önskvärt vore att kunna i 1915 års stat ställa till
Kungl. Maj:ts förfogande visst belopp att användas till understöd åt
nämnda verksamhet, begränsas motionens yrkande nu till huvudsaklig
överensstämmelse med statsutskottsreservanternas yrkande vid fjolårets
riksdag. I avseende å den utredning sålunda begäres, må blott uttalas,
under hänvisning i övrigt till motionerna 1913, att ett eventuellt eko¬
nomiskt stöd från statens sida torde böra inriktas dels på att upprätt¬
3
Motioner i Första kammaren, Nr 32.
hålla en rationellt ordnad förmedlingsanstalt för teaterföreställningar, dels
på att möjliggöra billigare biljettpriser, samt vidare att det anslag, som
kan komma att för ändamålet avses, så bör användas, att det i första
rummet kommer trakter till godo, som äro särskilt vanlottade i fråga om
teaterverksamheten.
På grund av vad sålunda anförts hemställes härmed,
att Riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t
anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t låta verkställa utred¬
ning angående sättet för statens medverkan till anord¬
nande av goda och billiga teaterföreställningar, före¬
trädesvis i landsorten, och därefter för Riksdagen
framlägga det förslag i ämnet, vartill omständigheterna
må föranleda.
Stockholm den 26 januari 1914.
Edvard Wavrinsky. Maurits Hellberg.
Bilaga.
Berättelse
över Skådebanans verksamhet år 1913.
I. Landsorten.
Skådebanans landsortsverksamhet bär under 1913 blivit starkt lidande av att
det rörelsekapital, varöver företaget förfogat, varit så otillräckligt. Verksamheten
har måst avsevärt inskränkas och för den långa vintersäsongen begränsas till sådana
orter, där lokalavdelningar redan funnits organiserade. De mest livskraftiga av
dessa lokalavdelningar, där föreställningar sålunda givits mer eller mindre regelbundet,
hava varit: Hälsingborg, Landskrona, Trelleborg, Linköping, Åtvidaberg, Mjölby,
Motala verkstad, Nyköping, Lidköping, Karlstad, Arvika, Karlskoga och Ljusne,
varjämte mera enstaka föreställningar givits för Skådebanans publik i Lund, Lim¬
hamn, Höganäs, Halmstad, Torshälla, Flen m. fl. orter. De sällskap, som använts,
ha varit först och främst Knut Lindroths, vidare Karin Svanströms, Arnold och
Collianders, Allan Rydings m. fl., och repertoaren har varit dessa sällskaps förnämsta
repertoarstycken, såsom Ibsens »En folkfiende» och »Brand», Tolstoys »Uppståndelse»,
Shakespeare’s »Hamlet», Hj. Bergströms »Lynggaard & Co», Sudermans »Midsommar¬
eld» o. s. v.
4
Motioner i Första kammaren, Nr 32.
Under sommarmånaderna har Skådebanan — i likhet med föregående somrar —
haft i verksamhet ett sällskap för friluftsspel, huvudsakligen avsett för de stora
ungdomsmötena och sommarfesterna. Det lyckades styrelsen att för saken intressera
direktör Hj. Selander i Göteborg, vilken under tre veckors tid ställde sitt välbekanta
sällskap till förfogande med Frans Hedbergs historiska skådespel »Bröllopet på Ulf-
åsa» som program. Företaget slog mycket väl ut. På sommarfesten i Säter spe¬
lades inför en betalande publik av 8,000 personer, vid ungdomsmöten i Engelholm,
Falkenberg, Mösseberg, Karlstad och Karlskoga samt vid särskilt anordnade före¬
ställningar vid en del städer, bruk och vid Malmslätts lägerplats var publiken lika¬
ledes synnerligen talrik.
Vidare lät Skådebanan sommaren 1913 utrusta ett mindre sällskap för spel
i Folkets parker. Den väl sammansatta truppen under ledning av skådespelaren
Ernst Engborg spelade under två månader följande program: Strindbergs »Fadren»,
Hj. Bergströms »Lynggaard & Co», Scribes historiska komedi »När damerna föra krig»
och Auemheimers lustspel »Den stora lidelsen».
H. Huvudstaden.
Verksamheten i Stockholm har fortgått i fullt ut samma störa omfattning
som under närmast föregående år. Föreställningarna ha huvudsakligen givits på
Kungl. Dramatiska teatern, men därjämte på den konstnärligt ledda Intima teatern
samt på Oscars-teatern, där »Den ondes besegrare» givits för Skådebanans publik.
Övriga givna program ha varit: Strindbergs »Mäster Olof», Oscar Wildes »En
kvinna utan betydelse», Heidenstams »Spåmannen», Hofmannsthåls »Elektra»,
Nathansens »Innanför murarna», Ibsens »En folkfiende», Hedbergs »Fregattkaptenen»,
de Croissets »Kärleken rår», Soverbys »Rutherford & Son», Mikael Lybecks »Dyna¬
stien Peterberg» och Sigur-Jonsons »Berg-Eyvind och hans hustru».
I avsikt att vinna talrikare anslutning och få publiken starkare bunden till
företaget har systemet för biljettdistribueringen blivit omlagt vid årsskiftet. Som
villkor för att få köpa biljetter till Skådebanans föreställningar fordras att biljett¬
köparen innehar personligt årskort, som berättigar till köp av två biljetter. 3,500
sådana årskort äro placerade den 23 januari 1914, och rekvisitionerna inströmma
alltjämt.