Motioner i Andra kammaren, Nr 268.
1
Nr 268.
Av herr Larsson i Västerås, om skrivelse till Kungl. Maj:t an¬
gående utredning i fråga om åtgärder för uppehållande
och förbättrande av Strömsholms kanal.
_ Enligt hvad man erfarit, har Stockholms Transport- och Bogserings-
aktiebolag, vilket sedan flera år så gott som ensamt uppehållit trafiken
å Strömsholms kanal, funnit sig föranlåtet meddela det bolag, som äger
kanalen, att Transportbolaget med den utveckling gruv- och järnindustrien
i omkringliggande nejd vunnit icke anser sig i stånd att tillfredsställande
betjäna, dessa industrigrenar genom trafiken på Strömsholms kanal, för
såvitt icke en del omfattande förändrings- och förbättringsarbeten kunna
verkställas. Då det kan vara fara värt, att kanalbolagets tillgångar icke
medgiva ett sådant arbete i nödig utsträckning, och då kanalen å andra
sidan länge varit en mycket viktig trafikled inom en av vårt lands livli¬
gaste och mest betydande industriorter, torde staten böra ingripa för att,
om förhållandena icke annorledes kunna ordnas, sörja för, att driften å
kanalen kan uppehållas och utvecklas. För industrien inom de bygder,
som genomlöpas av kanalen, skulle nedläggandet av driften å kanalen
medföra allvarsamma konsekvenser.
Den moderna uppfattningen går numera i den riktningen, att det är
en statsangelägenhet att befordra uppkomsten av vattenvägar, då just ge¬
nom dessa billiga frakter vid transport av ett lands massprodukter och
tyngre gods kunna vinnas.
I Sverige ha de naturliga vattenvägarna alltid haft ett afgörande in¬
flytande på landets odling och bebyggande och uppmärksamheten å de
konstgjorda vattenvägarna vaknade här tidigare än i de flesta europeiska
länder. Härom bär tillkomsten av Hjälmare, Trollhätte och Strömsholms
kanaler nogsamt vittnesbörd. De fartyg, som den tiden togos i anspråk
för förekommande varutransporter, voro emellertid av helt ringa storlek,
vadan de konstgjorda vattenvägarna ursprungligen fingo otillräckliga di-
Bihang till riksdagens protokoll 1914. 4 sand. 126 käft. (Nr 268). 1
2 Motioner i Andra kammaren, Nr 268.
mensioner. Med den snabbt växande fartygsstorleken minskades därför
så småningom betydelsen av våra snart nog otidsenliga inre kanal- och
vattenleder. När därtill i mitten av 1850-talet våra första järnvägar till-
komrno, försvann hastigt det allmänna intresset för våra inre kommunika¬
tionsleder på vattnet.
Visserligen ägnades de befintliga kanallederna erforderlig omvårdnad,
men det egentliga arbetet å förbättringar och utveckling av våra inre
kanal- och segelleder fick med det växande intresset för järnvägarna stå
tillbaka. Ett omslag härutinnan skulle dock snart inträffa. Efter det
huvudsakliga fullbordandet av järnvägsnäten hade man i de flesta järn-
vägsbyggande länder lärt sig inse, att järnvägarna icke ensamma kunde
tillfredsställa ett lands behov av samfärdsmedel, utan att dessa måste kom¬
pletteras med vattenvägarna. Så har man i Tyskland, Frankrike och Ame¬
rika med förnyat intresse numera uppmärksammat frågan om utvidgandet
och förbättrandet av dessa länders vattenvägar. Stora kommissioner ha i
de nämnda länderna tillsatts för att utreda och jämställa dessa samfärds¬
medel och särskilt har man i Amerika offrat betydande summor till byg¬
gandet och förbättrandet av vattenvägarna, vilka anses vara goda tillförsel¬
leder till järnvägarna.
Även i vårt land synas åsikterna, ehuru icke i önskad utsträckuing-
alltmer stadgat sig kring den uppfattningen, att vattenvägarna vid sidan
av järnvägarna utgöra ett kraftigt medel i underlättandet av de egna nä¬
ringarnas kamp mot den utländska konkurrensen. Det vore ur denna
synpunkt nödvändigt för oss att utsträcka och förbättra både de helt
konstgjorda och de naturliga vattenvägarna inom landet. Glädjande nog
har detta åskådningssätt även delvis omsatts i handling. Åtgärder ha
nämligen vidtagits till förbättrandet och ombyggandet av flera äldre
kanalleder såsom Trollhätte och Södertälje kanal in. fl.
Dock synes man härvid hava ringa beaktat en av våra äldsta inre
vattenvägar, som för industri och näringar ej blott i de trakter den genom¬
löper utan för hela landet är av stor betydelse, nämligen Strömsholms
kanal.
Denna farled har mycket gamla anor. Redan tidigt uppstod tanken
att genom kanalisering av Kolbäcksån underlätta varutransporten mellan
Dalarnes och Västmanlands bergslager samt hamn vid Mälaren och i mitten
av 1700-talet började man göra förarbeten för den ifrågavarande kanal¬
leden, å vilken det egentliga byggnadsarbetet började år 1776 efter en
då fastställd plan. Kanalen, som fick en längd af 10 mil med 25 slussar
och som ursprungligen byggdes i ganska anspråkslös skala, blev färdig år
1775 och hade då betingat en byggnadskostnad av 257,700 rdr spec.
3
Motioner i Andra kammaren, Nr 268.
Redan efter omkring allenast 50 år började kanalen på grund av bris¬
tande underhåll att förfalla, vadan en ombyggnad då blev av behovet på¬
kallad. På statens bekostnad verkställdes en undersökning av kanalen i
och för dess ombyggnad, vilken undersökning avslöts år 1833. Uti pro¬
position till Rikets ständer år 1840 begärdes av Kungl. Maj:t medel till
kanalens ombyggnad och år 1841 beviljade ständerna på vissa villkor de
härför erforderliga medlen. Ombyggnadsarbetet kunde påbörjas redan på¬
följande år och detsamma bedrevs så, att kanalen i sin helhet kunde upp¬
låtas för trafik i augusti 1859. Den egentliga ombyggnadskostnaden torde
då hava uppgått till 2,888,829 kronor.
Strömsholms kanal — med ändpunkter i Strömsholm och Smedje¬
backen — sammanbinder såsom nämnt Dalarnes och Västmanlands största
vattendrag med Mälaren och genomskär trakter, vilka för landets industri
och särskilt dess järnhantering är av största betydelse. I omedelbar när¬
het av kanalen ligga sålunda följande betydande industriella verk och an¬
läggningar :
Morgårdshainmars mekaniska verkstads aktiebolag,
Smedjebackens valsverks aktiebolags järnbruk med martinugnar, stål-
gjuteri, tackjärnsgjuteri, mekanisk verkstad, valsverk,
Flatenbergs hytta,
Väster by hytta,
Barkens sågverks aktiebolag,
Fagersta bruks aktiebolags järnbruk med masugnar, martinverk, vals¬
verk, smedja, linslageri, gjuteri, mekanisk verkstad, kvarn, såg,
Gruvfälten vid Västanfors,
Engelsbergs oljefabrik,
Virsbo aktiebolag med ångsåg, snickerifabrik, mekanisk verkstad,
Ramnäs bruks aktiebolags järnbruk med valsverk och kättingfabrik,
såg, kvarn,
Surahammars bruks aktiebolag med järnbruk, kvarn, såg, tegelbruk,
Hallstahammars aktiebolag med martinverk och axelverkstad,
Bultfabriks-aktiebolaget i Hallstahammar,
Rallsta tegelbruk,
Bredmossens torvströfabrik,
Mölntorps aktiebolag med sinides- och stålpressningsfabrik,
Sörkvarns fabriks aktiebolag med kvarn,
Sörstafors pappersbruk, m. fl.
Det är av det förestående uppenbart, av vilken betydelse Strömsholms
kanal måste vara särskilt för den nordligaste delen av Västmanlands och
den södra delen av Dalarnes bergslag. För dessa bergslager är kanalen
4 Motioner i Andra kammaren, Nr 268.
nämligen den enda naturliga sjötransportleden till Mälarstäderna och huf-
vudstaden.
De olika godsslag, som huvudsakligast fraktas å kanalen, framgår av
följande översikt:
Uppgift rörande viss
Handelsvaror deciton
Gjutgods ........................
Järn vägshjul och ringar
Plåt....................................
Skrotjärn ........................
Smal tjärn.......................
Spik ..............................
Stål....................................
Stångjärn ........................
Svartsmide .....................
Tackjärn...........................
Ämnen..............................
Malm.................................
Mjöl och spannmål......
Oljor .................................
Saltvaror, kött och dylikt
Stenkol..............................
Trävaror:
Plank och bräder .........
Timmer ..........................
Ved....................................
Summa gods och kronor
Passagerare.....................
Fartyg..............................
trafik å Strömsholms kanal
kanalavgifter.
År 1906.
Deciton
|
Kronor
|
42,680,00
|
4,679: 52
|
889,29
|
50: 88
|
2,602,95
|
87: 86
|
2,598,50
|
102: 67
|
55,680,43
|
2,922: 52
|
20,7 66,15
|
958: 25
|
433,59
|
37:86
|
642,38
|
18: 38
|
54,386,43
|
3,705: 78
|
8,510,60
|
270: 03
|
112,548,34
|
4,872: 63
|
73,367,22
|
862: 28
|
26,120,00
|
1,406: 59
|
3,336,56
|
701: 56
|
6,439,15
|
699: 73
|
169,253,18
|
1,812: 31
|
74,625,52
|
3,162:36
|
85,277,58
|
1,512: 35
|
71,081,30
|
1,061: 15
|
,101,208,oo
|
30,663: 73
|
—
|
94: 49
|
—
|
6,072: 30
|
och därför erlagda
År 1912.
Deciton Kronor
47,296,00
|
3,827:
|
91
|
646,71
|
21:
|
54
|
184,78
|
5:
|
73
|
1,676,50
|
73:
|
18
|
78,327,99
|
3,707:
|
96
|
13,705,76
|
196:
|
27
|
339,05
|
14:
|
39
|
1,477,25
|
42:
|
09
|
31,439,74
|
1,832:
|
61
|
7,864,69
|
230:
|
74
|
70,888,71
|
2,902:
|
95
|
884,00
|
32:
|
91
|
7,885,80
|
200:
|
17
|
14,874,35
|
682:
|
60
|
2,485,06
|
456:
|
99
|
2,697,99
|
261:
|
08
|
108,503,94
|
205:
|
77
|
111,898,00
|
4,363:
|
47
|
53,875,00
|
601:
|
95
|
77,043,53
|
1,716:
|
01
|
879,139,42
|
22,891:
|
40
|
—
|
97:
|
66
|
—
|
4,271:
|
66
|
Åren närmast efter det kanalen ombyggts bedrevs rörelsen på densamma
nästan uteslutande förmedelst segelfartyg. Småningom började dock ång¬
båtar, som bogserade pråmar, att användas, medan samtidigt segelfartygen
minskades i antal. Hurudana förhållandena härutinnan i medeltal varit
framgår av nedanstående översikt för åren 1895, 1906 och 1912:
Motioner i Andra kammaren, Nr 268.
5
|
|
Ångfartyg
|
|
|
Segelfartyg
|
|
Pråmar
|
Timmer Kanaltrafiken
|
Avgifter
|
|
Lastade
|
Olastade
|
Lastade
|
Olastade
|
Last. Olast.
|
flotta
|
|
|
|
År
|
Re¬
sor
|
Ton
|
Re¬
sor
|
Ton
|
Re¬
sor
|
Ton
|
Re¬
sor
|
Ton
|
Re¬
sor
|
Re¬
sor
|
Re¬
sor
|
bör¬
jade
|
sluta¬
de
|
kronor
|
1895
|
741
|
24,638
|
462
|
3,696
|
469
|
14,304
|
306
|
9,333
|
1,837
|
598
|
94
|
1 maj
|
2 dec.
|
85,864: -
|
1906
|
350
|
11,638
|
412
|
3,296
|
202
|
6,161
|
159
|
4,697
|
1,355
|
662
|
276
|
28 »
|
4 »
|
36,830: —
|
1912
|
197
|
6,550
|
476
|
3,808
|
26
|
701
|
21
|
640
|
1,257
|
654
|
370
|
28 apr.
|
5 2>
|
27,261: -
|
Kanalverkets bruttoinkomster hava sedan år 1898 varit:
Bruttoinkomster 1898—1912.
År.
|
Kronor.
|
År.
|
Kronor.
|
År.
|
Kronor.
|
1898
|
97,802
|
1903
|
65,909
|
1908
|
56,446
|
1899
|
91,662
|
1904
|
62,761
|
1909
|
52,953
|
1900
|
78,884
|
1905
|
64,515
|
1910
|
63,219
|
1901
|
49,564
|
1906
|
68,752
|
1911
|
62,122
|
1902
|
61,432
|
1907
|
64,892
|
1912
|
61,115
|
Bruttoinkomsterna hava förutom ränta å kanalverkets reparationsfond
in. m. huvudsakligast utgjorts av de direkta sluss- och kanalinkomsterna,
vilka för ovannämnda år uppgått till följande belopp:
Sluss- och kanalinkomster 1898—1912.
År.
|
Kronor.
|
År.
|
Kronor.
|
År.
|
Kronor.
|
1898
|
82,370
|
1903
|
34,587
|
1908
|
25,409
|
1899
|
75,214
|
1904
|
33,173
|
1909
|
22,170
|
1900
|
56,015
|
1905
|
34,553
|
1910
|
32,902
|
1901
|
34,533
|
1906
|
36,831
|
1911
|
31,231
|
1902
|
33,360
|
1907
|
31,408
|
1912
|
27,261
|
Orsaken till nedgången i bruttoinkomster torde väsentligen härröra
av tillkomsten av nya järnvägar inom kanalens trafikområde, vilka järn¬
vägar dragit till sig en stor del av de godstransporter, som under tidigare
år ombesörjts av kanalen. Emellertid synes järnvägarnas inflytande å ka¬
nalens inkomster icke hava nämnvärt ökats, i det att sluss- och kanalin¬
komsterna under de senare åren bibehållit sig tämligen konstanta.
Kanalverkets driftkostnader ha under samma tidsperiod varit:
6
Motioner i Andra kammaren, Nr 268.
Driftkostnader 1898—1912.
År.
|
Kronor.
|
År. Kronor.
|
År.
|
Kronor.
|
1898
|
64,692
|
1903 45,193
|
1908
|
46,632
|
1899
|
64,686
|
1904 48,322
|
1909
|
43,621
|
1900
|
62,709
|
1905 49,618
|
1910
|
49,467
|
1901
|
41,329
|
1906 51,966
|
1911
|
56,708
|
1902
|
38,930
|
1907 52,326
|
1912
|
50,446
|
År 1906
|
gjorde direktionen för Strömsholms kanal
|
underdånig hem-
|
ställan till Kungl. Maj:t, att staten måtte till sig lösa kanalverket med dess
egendomar och vattenfall. Denna framställning grundades i huvudsak
därpå, att till följd av ett flertal sammanstötande omständigheter — i
första hand järnvägarnas onaturliga konkurrens — kanalbolaget icke såg
sig i stånd att i alla delar fullgöra sina åtagna förpliktelser eller till
fromma för industrien på ett tillfredsställande sätt uppehålla kanal trafiken.
I framställningen betonades särskilt, att kanalbolaget icke genom egna
åtgärder eller någon som helst uraktlåtenhet vid vården av kanalens an¬
gelägenheter föranlett de svårigheter, vari bolaget råkat, utan att myndig¬
heterna av hänsyn till andra statsintressen faktiskt kringskurit bolagets
oktroj å ifrågavarande trafikled och därigenom vållat kanalbolagets bryd-
samma läge.
Över framställningen hördes vederbörande myndigheter, som i fråga
om lämpligheten och önskvärdheten av kanalens inlösande av staten till¬
styrkte kanalbolagets underdåniga hemställan, varefter Kungl. Maj:t den
27 mars 1908 därom avlät nådig proposition till riksdagen. Statsutskot¬
tet hemställde emellertid, att ifrågavarande proposition icke måtte vinna
riksdagens bifall, vilket ävenledes blev riksdagens beslut. 1 Kungl. Maj:ts
proposition — liksom också vid behandlingen av frågan i riksdagen —
påvisades, att Strömsholins kanalbolags egendom hade särskilt värde för
staten genom vattenfallen i kanalen och de efter kanalen belägna jord¬
egendomarna. Därest vid en ny utredning skulle framgå, att staten med
hänsyn till detta borde inlösa kanalen, så vore därmed vunnet, såväl att
trafikleden kunde för framtiden uppehållas efter växande fordringar som
också att nämnda kraftkällor och egendomar i det livliga industridistriktet
skulle vid behov finnas till statens disposition.
Av den utredning kanalbolaget lämnade i sin förstnämnda framställ¬
ning om kanalens inlösen av staten, framgick, att konkurrensen från järn¬
vägarnas sida var av sådan beskaffenhet, att kanalbolaget i en framtid
kunde se sig ur stånd att tillfredsställande uppehålla kanaldriften, och
Motioner i Andra kammaren, Nr 268.
skulle kanalen, som ju icke kan vara uteslutet — komma att övergå i de
enskilda järnvägarnas ägo — är den möjligheten ej heller osannolik, att
kanaldriften komme att inskränkas eller måhända helt nedläggas.
Då ifrågavarande kommunikationsled som nämnts utan tvivel kraftigt
bidragit och bidrager till blomstringen och utvecklingen av ortens närin¬
gar, bergsbruket och den stora industri, som har sitt säte inom kanalens
' ste det onekligen vara ett statsintresse att tillse, att denna
farled bibehålies och att densammas trafikförmåga vidmakthålles och ut¬
vecklas på ett tillfredsställande och betryggande sätt.
Redan år 1898 avlät väg- och vatten byggnadsstyrelsen en skrivelse
den 17 november till Kungl. Maj:t om anvisande av anslag för utförande
av en statistisk och teknisk utredning jämte planer och kostnadsförslag till
om- eller nybyggnad av vissa segelleder, däribland Strömsholms kanal
Proposition i ärendet framlades inför riksdagen. I skrivelse av den
7 maj 1900 till Kungl. Maj:t anförde riksdagen, att frågan om ut¬
vidgning och förbättring av de inre vattenvägarna i vårt land otvivelaktigt
vore av den betydelse, att det maste anses önskvärt, att genom statens för¬
sorg åtgärder vidtogos för vinnande av den närmare utredning, som er¬
fordrades för att bedöma i vad mån viktiga företag för berördå ändamål
lämpligen borde komma till utförande. Då likväl beslutad undersöknino-
för utvidgning och ombyggnad av Trollhätte kanal ännu icke var fullbor¬
dad, ansåg riksdagen lämpligast, att, först efter det att fullständig utred¬
ning angående ombyggnad av denna kanal blivit framlagd, frågan om verk¬
ställande av undersökningar rörande andra kanal- och segelleder borde
upptagas.
Då numera Trollhätte kanals ombyggnad blivit fastställd och kanal¬
arbetet nära nog slutförts, torde tiden vara inne att fullfölja den plan för
de inre vattenvägarnas utvidgning och förbättring, varåt 'riksdagen o-ivit
sitt erkännande.
Med stöd härav och på grund av vad i övrigt anförts får jao-härmed
vördsamt hemställa,
att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t
göra framställning, det täcktes Kungl. Maj:t låta utreda,
huruvida och under vilka förhållanden staten bör vid¬
taga åtgärder för betryggandet av Strömsholms kanals
uppehållande och förbättrande som trafikled.
Stockholm den 5 februari 1914.
I motionen instämma:
Viktor Larsson.
G. A. Rundgren. Adolf Janson.
Kartong med tillägg av ett namn i Bistå raden.