Motioner i Andra kammaren, Nr 21.
1
Nr 21.
Av herr Byström, om ändringar i §§ 2, 5 och 12 riksdags¬
ordningen.
Den tid av fyra månader om året, vilken hittills ansetts såsom ordi¬
när tid för riksdagsarbetet, har allt mer och mer visat sig vara för knapp.
Det är ock länge sedan någon lagtima riksdag kunde avslutas den 15 maj
eller tidigare. Riksdagarna hava nämligen slutat på följande tider här
nämnda år. Så slöt riksdagen den 12 maj 1894, den 18 maj 1895,
den 16 maj 1896, den 20 maj 1897, den 16 maj 1898, den 15 maj
1899, den 15 maj 1900, den 4 juni 1901, den 22 maj 1902, den 23
maj 1903, den 28 maj 1904, den 22 maj 1905, den 28 maj 1906, den
3 juni 1907, den 4 juni 1908, den 26 maj 1909, den 11 juni 1910,
den 1 juni 1911, den 31 maj 1912 och den 2 juni 1913. Riksdags¬
arbetet har blivit allt mer och mer omfattande och tidskrävande. Det
är betydligt annorlunda nu än för trettio ä fyrtio år sedan.
De kungliga propositionerna ha ökat i antal. Så framlämnades till
Riksdagen år 1867 eller svenska Riksdagens tvåkammarsystems första år
39 kungl. propositioner. Sex år därefter framlämnade Kungl. Maj:t 57
propositioner. År 1883 framlämnades 51 propositioner. År 1893 fram¬
lämnades 54 propositioner. År 1903 framlämnades 103 propositioner och
år 1913 framlämnade Kungl. Maj:t till Riksdagen 303 propositioner.
Likaledes har motionernas antal ökat tid efter annan. År 1867
väcktes i Första kammaren 82 motioner och i Andra kammaren 285.
Sex år därefter eller 1873 väcktes i Första kammaren 48 motioner och
i Andra kammaren 189. År 1883 ^väcktes i Första kammaren 33 mo¬
tioner och i Andra kammaren 103. År 1893 väcktes i Första kammaren
27 motioner och i Andra kammaren 228. År 1903 väcktes i Första
Bihang till Riksdagens protokoll 1914. 4. saml. 12 käft. (Nr 21.). 1
2
Motioner i Andra kammaren, Nr 21.
kammaren 62 motioner och i Andra kammaren 203. År 1913 väcktes
i Första kammaren 176 motioner och i Andra kammaren 374 motioner.
Riksdagstrycket tager tre a fyra gånger så stort utrymme i bok¬
hyllan nu mot vad fallet var för fyrtio år sedan.
Om än en del av det ökade riksdagsarbetet och den förlängda riks¬
dagstiden kan, såsom somliga saga, bero på åtskilliga mindre nödvändiga
ärenden, som kastas fram på Riksdagens bord, och på en del onödiga an¬
föranden, som hållas så väl i utskottets sammanträden som i kamrarnas
plena, så bör det likväl vara för alla klart, att nutida behövliga svenska
riksdagsförhandlingar kräva mera tid än som grundlagarna ha ansett vara
nödvändig. Det är ju också ganska naturligt, att den tid, som ansågs
tillräcklig för riksdagsarbetet på 1870-talet icke kan vara fullt tillräcklig
för riksdagsarbetet i våra dagar och i vår tid med den mängd politiska
och sociala frågor och uppslag, som nu givas. Nya spörsmål och nya
reformkrav uppstå immerfort. Även den omständigheten att vårt folk är
nu mycket talrikare än för fyrtio år sedan inverkar ju också i sin mån
på denna fråga. Ju flere inbyggarna äro, desto flere samhällsfrågor fram¬
träder det också.
Statens budget ökas också år efter år, något som väl ej kan ske,
utan att det skapar nya ansvar och omsorger för dem, som skola
bestämma över densamma. År 1867 var riksbudgeten 36,861,272 kronor.
Nu har den i sin raska marsch redan överskridit 300,000,000 kronor.
Yid varje riksdags slut under de senare åren ha förekommit utta¬
landen om behovet av någon förlängning av riksdagstiden. År 1910 an¬
ställde tidningen Aftonbladet en enquéte bland riksdagsmännen om denna
sak. Sjuttiofem uttalanden gjordes. Ett stort antal riksdagsmän uttalade
sig då för förlängd riksdagstid och för vårsessionens förlängning till fyra
och en halv månader å fem månader.
Genom att förlänga tiden för riksdagarna tages ju också ett litet steg
framåt till lösning av riksdagsmännens arvodesfråga, i det att de då finge
arvode även för de fjorton dagar, som de vanligtvis numera varje år
måste vara kvar vid Riksdagen utöver den i grundlagarna omnämnda ordi¬
narie tiden för Riksdagen.
Det har satts i fråga, att tidsutsträckningen för riksdagsarbetet skulle
tillgå så, att man även hölle en höstsession. Från flere synpunkter anser
jag det vara olämpligt. Den utvidgning, som bör ske, bör efter min
mening bestå i en förlängning av vårsessionen. Den anvisning, som tiden
för riksdagarnas avslutning giver beträffande den tid, som kan behövas
Motioner i Andra kammaren, Nr 21. 3
utöver de fyra månaderna, som i grundlagarna bestämmes, synes bliva
omkring femton dagar. Jag bar då tänkt mig såsom lämpligast att fem
av dessa femton dagar tagas i januari och tio i maj. Riksdagen skulle
sålunda börja den 10 januari och sluta den 25 maj.
I den mån andra paragrafer i riksdagsordningen än här åberopade
behöva ändras på grund av det yrkande, som göres, anhålles, att konstitu¬
tionsutskottet ville vidtaga sådana ändringar.
Angående ändring i regeringsformens § 49, som också berör tiden
för riksdagarna, skall senare göras yrkande i särskild motion.
Med anledning av vad jag nu framhållit, får jag vördsamt föreslå,
att Riksdagen måtte såsom vilande till vidare
grundlagsenlig behandling antaga följande förslag till
ändrad lydelse av §§ 2, 5 och 12 riksdagsordningen:
§ 2 mom. 1. Lagtima Riksdag skall, i kraft av
rikets regeringsform och utan särskild kallelse, sam¬
manträda varje år den 10 januari eller, om helgdag
då inträffar, dagen därefter.
§ 5 mom. 1. Lagtima Riksdag kan ej utan egen
begäran upplösas förr än den varit i fyra och en halv
månader tillsammans, därest icke Konungen, medan
Riksdagen är samlad, förordnar om nya val till båda
kamrarna eller den ena av dem. I dessa fall skall
Riksdagen, med bibehållande av sin egenskap utav
lagtima, sammanträda å den tid inom tre månader
från det Riksdagen blev upplöst, som Konungen be¬
stämmer, och må den ej vidare av Konungen upp¬
lösas förr än fyra och en halv månader från det senare
sammanträdets början förflutit.
§ 12 mom. 1. Yarje ledamot av Första kam¬
maren åtnjuter av statsmedel ersättning för resekostnad
till och från Riksdagen samt arvode av ett tusen tre¬
hundrafemtio riksdaler för varje lagtima riksdag, dock
att, när antingen Konungen upplöser riksdag, innan
den varit i fyra och en halv månader tillsammans,
eller ledamot av kammaren eljest avgår från sin be¬
fattning under riksdagen, innan så lång tid av dess
sammanträde förflutit, eller Riksdagen sammanträder i
4 Motioner i Andra kammaren, Nr 21.
följd därav att Konungen, med upplösande av Riks¬
dag, förordnat om nya val, så ock under urtima riks¬
dag, kammarens ledamot undfår, jämte resekostnads-
ersättning, i dagtraktamente tio riksdaler, vilket dock
ej må överstiga sammanlagt ett tusen trehundrafemtio
riksdaler.
Stockholm den 21 jan. 1914.
J. Byström.
Tryckt hes P. Palmquists Aktiebolag, Stockholm 1914.