Motioner i Andra kammaren, Nr 184.
11
Nr 184.
Av herr Palm stjerna, om skrivelse till Kungl. Maj:t angående'
utredning rörande viss ändring i lagen om förbud mot
handels idkande å söckendag utöver viss tid.
Med stöd av lagen den 5 juni 1909 om förbud mot handels idkan¬
de å söckendagar utöver viss tid beslöto Stockholms stadsfullmäktige den
3 januari 1913 antaga och för fastställelse hos överståthållarämbetet anmäla
nu gällande föreskrifter till reglerande av tiden för öppenhållande av sa-
lubödar i Stockholm. Sedan stadsfullmäktiges beslut i frågan blivit av
överståthållarämbetet fastställt, trädde dessa föreskrifter i kraft den 1 ok¬
tober 1910.
De av stadsfullmäktige antagna föreskrifterna hade erhållit följande
lydelse:
»Inom Stockholms stads område må, med undantag som här nedan
angivas, handelsbod å söckendag ej öppnas före klockan sju förmiddagen
och ej ^stängas senare än klockan åtta eftermiddagen.
A aftonen före sön- och helgdag ävensom,två veckor närmast före
julaftonen må handelsbod hållas öppen till klockan nio eftermiddagen.
Bod, där handel idkas allenast med livsförnödenheter, må öppnas
klockan sex förmiddagen. Bod, där huvudsakligen tobak eller vad därav
är förfärdigat eller., tidningar hållas till salu, må hållas öppen till klockan
nio eftermiddagen samt å aftonen före sön- och helgdag ävensom under
två veckor närmast före julaftonen till klockan tio eftermiddagen.»
Enligt lag den 6 juni 1912, som trädde i kraft den 1 närmast föl¬
jande juli, infördes det tillägg i § 1 av förstnämnda lag den 5 juni 1909,
att, därest förbud, varom denna lag stadgade, bleve meddelat för viss ort,
förbud i enahanda ordning finge meddelas mot att handelsbod å sön- och
helgdagar hölles till salu öppen under sådan tid, som enligt § 7 kap. 3
i strafflagen ej är att hänföra till sabbatstid.
Enligt samma lag den 6 juni 1912 infördes därjämte i § 2 av lagen
den 5 juni 1909 den bestämmelsen, att förbud mot handelsbods öppen¬
hållande å viss tid å sön- och helgdagar skulle avse hela tiden före kloc¬
kan 6 f. m. och efter kl. 9 e. m.
Nu föreslogs uti en vid stadsfullmäktiges_sammanträde den 17 mars
1913 väckt motion på anförda grunder, att stadsfullmäktige ville besluta
sådant tillägg till bestämmelserna angående butikstängningen i Stockholm,
att förbudet mot handels idkande utöver viss tid å söckendag må utsträckas
även till sön- och helgdagar under sådan tid, som enligt 7 kap. 3 § straff¬
12
Motioner i Andra hammaren, Nr 1S4.
lagen ej är att hänföra till sabbatstid. Avsikten härmed var förnämligast
att få ett slut på det förekommande oskicket att tobaksbutik öppnas efter
kl. 12 på natten till söndag. Nu visade det sig emellertid vid ärendets
behandling, att det icke var enligt gällande lag möjligt att besluta ensamt
om butikstängning mellan kl. 12 e. m. och 6 f. in. natten till sön- eller
helgdag utan samtidigt måste beslut fattas om att butikerna på sistnämn¬
da dagar skola hållas stängda mellan kl. 9 e. m.—12 e. in. Vad sist¬
nämnda stadgande angår väckte det på sina håll betänkligheter och det
framhölls uti beredningsutskottets utlåtande i ärendet att »det kunde vi¬
dare ifrågasättas, om ej, särskilt ur allmänhetens synpunkt, lämplighets-
skäl tala för att jämväl vissa matvarubutiker» — således icke endast to¬
bakshandlares — »under denna tid kunna hållas öppna». I varje fall var
det ett av de avgörande skälen för stadsfullmäktiges beslut att icke biträda
motionen att denna skulle ha medfört stängning av butikerna även mellan
hela tiden kl. 9 e. m.—12 e. m. på sön- och helgdag. Några timmars
öppethållande då fann mången vara skäligt.
Tydligen föreligger här en lucka i lagen, vilken medför så oanade
konsekvenser att när en stadsfullmäktigekår vill hindra det kringgående
av lagen butikernas öppnande efter kl. 12 e. m. får anses innebära, så
måste den stänga butikerna även å tid, då den önskar ha dem öppna.
Detta bör hindras och ett stadgande i lagen tillkomma, som ger vederbö¬
rande större frihet i detta avseende. Nu har lagen emellertid ändrats så
nyligen som år 1912, utan att ändringen kan sägas ha varit fullt lycklig,
varför det knappast är skäl uti att Riksdagen utan förberedande behand¬
ling av ärendet går att för sin del besluta om ny ändring av lagen. Det
synes vara lämpligare att i skrivelse till Kungl. Maj:t framhålla berörda
olägenhet och anhålla om förslag till dess avhjälpande. Ett allsidigt över¬
vägande av saken främjas bäst därigenom.
På grund av det anförda hemställes alltså:
att Riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte
anhålla, att Kungl. Maj:t ville föranstalta om en utredning
angående ändring av lagen den 5 juni 1909 om förbud
mot handels idkande å söckendag utöver viss tid i det
syfte att möjlighet beredes att besluta om butiks stän¬
gande mellan kl. 12 e. m. och 6 f. m. natten till sön-
och helgdag utan att beslutet samtidigt måste innebära
butiks stängande även under hela tiden kl. 9 e. m.—
12 e. m. å sön- eller helgdag.
Stockholm den 15 januari 1914.
Erik Palmstierna.