Motioner i Andra kammaren, Nr 129.
1
Nr 129.
Av herr Anderson i Knapasjö in. fl., om stiftsbandets upphävande
vid tillsättning av prästerliga tjänster.
Frågan om huruvida och i vilken mån stiftsbandet — begränsningen
av prästs ansökningsrätt till prästsyssla inom det stift han tillhör — bör
bibehållas eller upplösas, har ofta varit föremål för såväl riksdagens som
kyrkomötets behandling. Redan 1867 uttalade riksdagen den åsikten, att det
vore önskvärt att rättighet att söka prästsyssla över hela riket medgåves
varje präst, vilket stift han än tillhörde.
Motioner i ärendet vid 1869, 1877 och 1878 års riksdagar avslogos,
varefter frågan fick vila till 1900 års riksdag, då Andra kammaren biföll
en motion i frågan, vilken dock föll på grund av Första kammarens mot¬
stånd. Samma öde rönte frågan vid förnyad behandling under de tre
följande riksdagarna 1901, 1902 och 1903. Vid 1909 års riksdag kom
åter frågan till behandling i sammanhang med då beslutade genomgripande
förändringar i lagen rörande tillsättning av prästerliga tjänster, även denna
gång på grund av enskild motion.
Andra kammaren hävdade också nu sin flera gånger förut uttalade
ståndpunkt, vilken dock även denna gång förkastades av Första kammaren,
utom vad beträffar befordringsrätt till domprostbefattning samt upplösande
av stiftsbandet emellan landets tvenne nordligaste stift. På grund av
samma riksdags skiljaktiga beslut i kamrarna rörande ovannämnda lagför¬
slag framlade dess särskilda utskott nr 1 ett sammanjäinkningsförslag
utmynnande i en skrivelse till Kungl. Maj:t rörande utredning och förslag
angående stiftsbandets upphävande, vilket skrivelseförslag också blev riks¬
dagens beslut. Emot detta skrivelseförslag reserverade sig en av Första
kammarens ledamöter i nämnda utskott under åberopande av »att stifts¬
bandets upplösning ej bör sättas i fråga, förrän riksdagen fattat beslut om
reglering och bättre utjämning av prästerskapets löner». Ett sådant beslut
fattades ock av nämnda riksdag.
Vid kyrkomötet förekom frågan till behandling redan 1868, då
Kungl. Maj:t framlade 1867 års riksdags framställning i ärendet, varvid
kyrkomötet dock avslog densamma med 32 röster mot 16. Vid senare
årens kyrkomöten har saken ständigt återkommit till behandling, nämligen
åren 1903, 1908, 1909 och 1910. Visserligen har frågan vid varje be-
Biliang till Riksdagens protokoll 1914. 4 samt. 63 käft. (Nr 129—131.) 1
2
Motioner i Andra kammaren, Nr 129.
handling fallit, men ofta med ringa majoritet. Sålunda vid 1908 års
kyrkomöte med 28 röster mot 24 och vid 1910 års kyrkomöte med 35
röster mot 21. Ett av huvudskälen för avslag vid senare årens kyrko¬
möten synes också hava varit riksdagens härovan om förmäl ta skrivelse till
Kungl. Maj:t om utredning och förslag i ärendet. A andra sidan fram¬
hölls dock vid behandling av frågan under 1910 års kyrkomöte, att någon
visshet icke föreligger, att Kungl. Maj:t låter verkställa den begärda ut¬
redningen.
Slutligen må erinras, att prästmötena i tvenne stift, nämligen Västerås
och Uppsala uttalat sig för en av stiftsgränserna oberoende ansökningsrätt
i likhet med vad fallet år för folk- och småskollärarna i riket.
Den betänksamhet mot stiftsbandets borttagande, som förefunnits,
har synnerligast berott på att avsevärd ojämnhet mellan stiften i fråga om
prästerskapets löneförmåner varit för handen, vadan man kunde befara, att
därest stiftsbandet borttogs, en viss benägenhet skulle uppstå att före¬
trädesvis ansöka till vissa stift, under det andra stift fingo lida av kännbar
brist på prästerliga krafter. Dessa befarade missförhållanden äro numera
undanröjda. Genom 1909 års riksdagsbeslut och Kungl. Majrts utfärdande
av lag angående prästerskapets lönereglering enligt enhetliga grunder i
hela riket, äro de ekonomiska betingelserna för prästerskapet likartade i
alla stift. Visserligen genomföres sagda lönereglering successivt, men dess
genomförande har redan tagit sin början och fullföljes till sin huvudsak¬
liga omfattning under närmaste åren.
Vi anse oss icke behöva vidare ingå på utvecklande av övriga skäl,
som tala för stiftsbandets fulla eller delvisa upphävande vid tillsättning-
av prästerliga tjänster, vilka för övrigt blivit framlagda vid den ofta före¬
kommande behandlingen i riksdag och kyrkomöte. Då nu emellertid snart
fem år förflutit sedan riksdagen hos Kungl. Maj:t gjorde hemställan om
utredning och framläggande av det förslag, vartill en sådan kunde för¬
anleda, utan att oss veterlig^ Kungl. Maj:t tagit frågan under omprövning
få vid vördsamt hemställa,
att Riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t
ånyo anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t låta verkställa
utredning angående stiftsbandets upphävande samt för
Riksdagen framlägga det förslag, vartill en sådan utred¬
ning kan föranleda.
Stockholm den 26 januari 1914.
C. Edor Anderson i Knapasjö.
A. Danielsson.
Harald Hallén.
M. Enderstedt.