Motioner i Andra hammaren, Nr 104.
3
Nr 104.
Av herr vice talmannen D. Persson m. fl., om ersättning till
Stora Tuna allmänna nykterhetskommitté f ör utlägg till avlös¬
ning av utskärning srättigheten vid Gagnbro gästgiveri.
Genom en den 28 juli 1902 dagtecknad handling (Bil. A.) förbundo
sig några för nykterhetssaken intresserade personer i Störa Tuna socken
av Kopparbergs län, nämligen E. Dalberg, P. E. Tbunbolm, K. A.
Rejmer, Gust. Eriksson, K. S. Haglöf, Anders Ekvall, J. A. Hedberg,
D. Hammar, Carl Åkerström och Daniel Öbman att till innehavaren av
Gagnbro gästgiveri i nämnda socken, änkefru Wilhelmina Pålman, så
länge bon levde årligen erlägga ett belopp av Tre hundra kronor, därest
hon inom viss tid nedlade sin med gästgiveriet förenade rättighet att
försälja och utskänka spirituösa drycker samt avlämnade förbindelse,
att denna rättighet icke efter den 1 november 1902 komme att
användas.
Detta åtagande skedde på initiativ och under medverkan av Stora
Tuna allmänna nykterhetskommitté, och i anledning av detsamma upp¬
hörde änkefru Pålman efter anmälan till vederbörande kommunalnämnd
nyssnämnda dag med brännvinsförsäljningen, vilken sedermera icke upp¬
tagits, samt utbetaldes till henne överenskommen ersättning till den 1
november 1908 med tillhopa 1,800 kronor.
Sistnämnda år väcktes inom Riksdagens Andra kammare motion av
herr Anders Hansson i Solberga, att Riksdagen måtte besluta en årlig
ersättning till änkefru Pålman under hennes återstående livstid av 1,200
kronor på sätt och under villkor i övrigt, som vore bestämda beträf¬
fande andra ägare till gästgiverier, som avstode från dem tillkommande
utskänkningsrättigheter, dock med förbehåll att änkefru Pålman i sådant
fall för framtiden avstode från den henne av enskilda tillförsäkrade
gottgörelsen.
Kamrarna stannade vid olika beslut i anledning av motionen, i det
att Första kammaren för sin del beslöt, att av allmänna medel skulle
4
Motioner i Andra hammaren, Nr 104.
till änkefru Pålman utanordnas ett belopp av 300 kronor om året utan
nyssberörda, av motionären föreslagna förbehåll, under det att Andra
kammaren beslöt i så måtto bifalla motionen, att till änkefru Pålman
skulle utgå ett belopp av 600 kronor om året under förbehåll, att hon
avstode från den utfästelse, ovanbemälde enskilda nykterhetsvänner iklätt
sig gentemot henne.
Båda kamrarna antogo därefter ett av sammansatta stats- och bevill¬
ningsutskottet avgivet sammanjämkningsförslag, enligt vilket utan be¬
rörda förbehåll till fru Pålman skulle årligen utgå 450 kronor av all¬
männa medel.
Den i ärendet väckta motionen hade tillkommit huvudsakligen på
initiativ av ovan omförmälda nykterhetsorganisation och de personer,
som iklätt sig förbindelse gentemot fru Pålman; och i motionen fram¬
hölls såsom ett huvudskäl för det däri gjorda yrkandet, att genom
Riksdagens beslut år 1907 om ersättning åt ägare av gästgiveri, vilken
enligt 10 § i kungl. förordningen den 9 juni 1905 angående försälj¬
ning av brännvin vore berättigad att efter den 1 november 1907 ut-
skänka bränvin, men avstode från utskänkningsrättigheten, det i nyk¬
terhetens intresse kommit att åligga staten att vidkännas de med sådan
rättighets indragande förenade utgifter, samt att det fördenskull måste
anses obilligt, att staten i förevarande fall på deras bekostnad, vilka i
samma intresse några år tidigare iklätt sig förpliktelse och gjort eko¬
nomiska uppoffringar, undandroge sig detta åliggande. Motionären för¬
menade, att Riksdagen hade så mycket mindre anledning att godkänna
en sådan ståndpunkt, som statsverket, även om motionen vunne bifall,
med anledning av nykterhetsvännernas tidigare ingripande icke på
långt när finge vidkännas så stora utgifter, som eljest skulle hava varit
händelsen.
Under motionens behandling framhölls häremot, att Riksdagen
genom att göra det föreslagna förbehållet skulle uttala sig rörande
en privaträttslig överenskommelse, vilket icke kunde anses lämpligt.
Från den tid fru Pålman fått uppbära den av Riksdagen sålunda
beslutade ersättningen av 450 kronor för år, hava emellertid utfärdarna
av 1902 års förbindelse tills vidare på skäl, vilka icke i detta samman¬
hang behöva upprepas, vägrat utgiva det i förbindelsen omförmälda
ersättningsbeloppet och låtit sig instämmas till domstol för att i denna
del få frågan löst.
Vederbörande häradsrätt har genom dom den 24 november 1913
(Bil. B.), som vunnit laga kraft, förpliktat i målet instämda underteck¬
nare av förbindelsen att till fru Pålman för den tid stämningen om-
Motioner i Andra kammaren, nr 104. 5
fattade (7n 1908—74 1912) utgiva enligt förbindelsen 1,200 kronor jämte
rättegångskostnader med 500 kronor.
Den 2 januari innevarande år avled fru Pålman, vadan det belopp,
som ytterligare skulle tillkomma benne enligt förbindelsen, utgör 450
kronor (Va 1912—Vu 1913).
För tiden från och med den 1 november 1907, då statsverkets
skyldighet att inlösa likartade rättigheter inträdde, hava de enskilda
nykterhetsvännerna alltså, sedan nu omförmälda belopp blivit erlagda,
åt den förevarande innehavaren av utskänkningsrättigheten vid Gagnbro
gästgiveri på grund av förbindelsen nödgats utgiva tillhopa 2,450
kronor.
Om utskänkningsrättigheten fortfarande vid tillkomsten av Riks¬
dagens beslut om inlösen av dessa rättigheter utövats, skulle statsver¬
ket otvivelaktigt hava blivit skyldigt att för rättigheten vid Gagnbro
o-ästo-iveri utgiva ett belopp av åtminstone 7,500 kronor för år eller
under tiden till fru Pålmans frånfälle tillhopa 45,000 kronor. Till utred¬
ning härom åberopas bilagda sammanställning (Bil. C.) angående det
av taxeringsnämnden för åren 1900—1902 fastställda litertal brännvin,
för vilket av rättighetens innehavare försäljningsavgift erlagts._
Det belopp, som staten i verkligheten och på grund av riksdags¬
beslutet år 1908 fått vidkännas, uppgår däremot endast till c:a 1,800
kronor. Och även om på statsverket därutöver skulle läggas en ut¬
gift av 2,450 kronor eller det belopp, som de enskilda nykterhetsvän¬
nerna, på sätt ovan är sagt, erlagt för tiden från och med den 1 no¬
vember 1907, har statsverket genom deras ingripande gjort en vinst
av c:a 40,000 kronor.
Om vi också icke anse, att det lämpligen bör ifrågasättas, att de
enskilda bliva av statsverket gottgjorda för de på tiden före den 1 no¬
vember 1907 belöpande, till fru Pålman utgivna ersättningarna, finna
vi det så mycket mera av rättvisa och billighet påkallat, att detta bör
ske, så vitt angår de efter samma tid gjorda utbetalningarna,
I betraktande dels av den ställning, som Stora Tima allmänna nyk¬
terhetskommitté intagit till uppgörelsen mellan fru Pålman och de en¬
skilde nykterhetsvännerna och dels av det förhållande, att för närva¬
rande icke kan exakt uppgivas, i vad mån var och en av det tiotal
personer, som iklätt sig solidarisk utfästelse gentemot fru Pålman, del¬
tagit i de havda utgifterna, torde det vara lämpligt, att nykterhetskom¬
mittén berättigas att, mot företeende av vederbörliga kvitton angående
gjorda utbetalningar till fru Pålman, av de medel, Riksdagen därtill
föreslår, utbekomma den ersättning, Riksdagen i anledning härav kan
komma att bevilja.
6
Motioner i Andra kammaren Nr 104.
På grund av vad sålunda anförts hemställa vi,
att Riksdagen måtte besluta, att ett belopp av
2,450 kronor utbetalas till Stora Tuna allmänna nyk¬
terhetskommitté mot företeende av behöriga bevis, att
motsvarande belopp för tiden från och med den 1
november 1907 utgivits på grund av förbindelse till
änkefru Wilhelmina Pålman den 28 juni 1902 och med
skildighet för kommittén att med sålunda uppburna
medel hålla de personer skadeslösa, vilka fått vid¬
kännas sagda utgifter till fru Pålman.
Stockholm den 26 januari 1914.
D. Persson i
Eskils Hans Hansson.
Joll. Ström.
Richard Sandler.
C. R. Jansson.
Tällberg.
T. J. Eriksson.
Bernh. Eriksson.
Sven Carlson.
Sam. Söderberg.
Avskrift. Bilaga A
För den händelse Enkefru Wilhelmina Pålman den första nästkommande
november nedlägger sina rättigheter att försälja och utskänka spirituösa drycker
vid Gagnbro gästgiveri inom. Störa Tunn socken, och fru Pålman till oss före
5~enj nästkommande augusti lämnar förbindelse på att dessa rättigheter efter
bemalde lista november aldrig komma att användas, förbinda vi oss att i nyk-
terhetssakens intresse till ovannämnda Fru Pålman så länge hon lever utgiva
årligen Trehundra (300) kronor att erläggas halvårsvis varje 1 november och 1
april i förskott och skola vi en för alla och alla för en, såsom för egen skuld
ansvara för att denna summa blir ordentligt betald varje år, så länge summan
skall utgå. Borlänge den 28 juli 1902.
Erik Dalberg. P. E. Tunholm. K. A. Reijmer. Gustaf Eriksson.
K. S. Haglöf, Alsbäck. A. Ekvall, Nyckelby. Carl Åkerström, Nyckelby.
J. A. Hedberg, Bro. Daniel Öhman. D. Hammar.
Vittna:
C. J. Hedlund. A. F. Johansson.
Alla dessa äro vederhäftige män (antecknat på originalet med blyets.)
Dahl.
Rätt avskrivet intygar:
Ernst Lyberg.
Motioner i Andra kammaren, Nr 104.
7
Avskrift. Bilaga B.
Utdrag av domboken, hållen å lagtima höst¬
ting med Falu domsagas södra tingslag å tings¬
huset i Borlänge den 24 november 1913.
§ 126.
Uti det under § 93 härovan i domboken antecknade mål emellan änkan
Vilhelmina Pålman i Stockholm, kärande, samt kommissionären Erik Dalberg i
Borlänge, bagaren P. E. Tunholm i Bro, pastorn K. A. Reijmer i Mora, hand¬
landen Gustaf Eriksson i Bro, snickaren K. S. Haglöf i Alsbäck, Anders Ekvall
i Nyckelby, J. A. Hedberg i Bro och gårdsägaren D. Hammar i Borlänge, sva¬
rande, angående fordringsanspråk, överläde häradsrätten enskilt till följande av¬
sagda
Utslag.
I målet är utrett, att svarandena genom förbindelse den 28 juli 1902 en för
alla och alla för en såsom för egen skuld förbundit sig att, därest käranden före
den 1 påföljande november nedlade sin rättighet att vid Gagnbro gästgiveri för¬
sälja och utskänka spirituösa drycker och tillika före den 15 augusti samma år
avlämnade förbindelse att icke efter berörda den 1 november använda nämnda
rättighet, till käranden så länge hon levde årligeu utgiva trehundra kronor, att
erläggas halvårsvis och i förskott den 1 november och den 1 april----
På grund av vad sålunda förekommit och då svarandena icke ådagalagt
någon omständighet, som kan befria från fortsatt betalningsskyldighet på grund
av deras förbindelse, prövar häradsrätten, med bifall till käromålet, rättvist för¬
plikta svarandena, en för alla och alla för en, att genast mot kvitto till käran¬
den utgiva de belopp, som enligt svarandenas förbindelse förfallit till betalning
under tiden från och med den 1 november 1908 till och med förfallodagen när¬
mast före målets anhängiggörande eller den 1 april 1912, ävensom att å sålunda
oguldna belopp tillhopa ettusentvåhundra kronor erlägga 6 procent ränta från
respektive förfallodagar tills betalning sker.
Svarandena skola likaledes en för alla och alla för en ersätta käranden
hennes kostnader å målet med skäliga ansedda femhundra kronor.
Talan mot utslaget fullföljes efter vad till Kung! Maj:ts och Rikets Svea
Hovrätt.
Som ovan
På häradsrättens vägnar
Ernst Alinder.
Rätt avskrivet betyga:
H. Ekström.
M. Lundmark.
8
Motioner i Andra kammaren, Nr 104.
Bilaga C.
På framställd begäran om uppgift, angående det av Stora Tima sockens
kommunalnämnd uppskattade litertalet brännvin, som försålts vid Gagnbro
gästgiveri, meddelas att nämnden för åren 1900—02 uppskattade litertalet bränn¬
vin sålunda:
För år 1900 till 75,000 liter
» » 1901 » 100,000 »
» » 1902 » 150,000 *
Att ovanstående uppgifter äro rätt återgivna enligt justerade protokollen
för 15/3 1899, lä/3 1900 och % 1901 intygas.
Störa Tuna den 15 jan. 1914.
Alfr. Hedberg.
Kommunalnämndsordförande.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1914.