UNDERDÅNIGT BETÄNKANDE
AVGIVET AV
DEN AV KUNGTL. MAJ:T DEN 3 OKTOBER 1902
TILLSATTA KOMMITTÉ
RÖRANDE
XLI.
REGLERING AV LÖNEFÖRHÅLLANDEN M. M.
BETRÄFFANDE
NATURHISTORISKA RIKSMUSEET.
STOCKHOLM
KUNG!,. BOKTUYCKEUIET. P. A. KOKBTEDT Si SÖXKE
1914
[133012]
INNEHÅLL.
Sid.
Underdånig skrivelse till Konungen..............i—n.
Betänkande och förslag.
Inledning.............................. T.
Naturhistoriska riksmuseets organisation..............42.
Till kommittén överlämnade framställningar i fråga om ny ordinarie
stat för naturhistoriska riksmuseet................49.
Kommitténs förslag .........................67.
Anslag till avlöningar.......................»
I. Avdelningarna vid Frescati...................
Avlöningen till intendenterna..................
Vetenskapligt bildade biträden (assistenter)........ 69.
Konservatorer........................71.
Prepuratorev och kvinnliga biträden...............73.
Vaktmästare.........................74.
Maskinist och eldare.....................77.
Anslag till extra bevakningsbitråden, nattlig bevakning och tjänste-
dråkter åt vaktmästare...................79.
Vikariatsersättningar.....................80.
II. Etnografiska avdelningen....................81.
Assistent...........................»
Kvinnligt biträde.......................>
Vikariatsersättningar.....................5
Sid.
Hemställan...........................81.
Avlöningsvillkor.........................84.
Utsträckt arbetstid........................90.
Ang. ordningen för tillsättande av vissa tjänster ni. m.........91.
Anslag till expenser och anslag till samlingarna för avdelningarna
vid Frescati och etnografiska avdelningen...........»
Stat och kostnadsberäkning...................92.
Till KONUNGEN.
Den kommitté, åt vilken Kungl. Maj:t den 3 oktober 1902 upp¬
dragit att avgiva underdånigt utlåtande och förslag rörande reglering av
statens ämbetsverks och myndigheters löneförhållanden m. m., överlämnade
II
med underdånig skrivelse den 13 oktober 1913 delen XL av sina betän¬
kande^ innefattande förslag i fråga om eu ny avlöningstyp för kvinnliga
biträden hos vissa ämbetsverk.
Sedermera har kommittén avgivit särskilda underdåniga utlåtanden
dels den 11 november 1913 angående inrättande av en amanuensbefatt¬
ning vid karolinska mediko-kirurgiska institutets obstetriska klinik å all¬
männa barnbördsbuset, dels ock den 12 december 1913 i fråga om vissa
ändringar i staten för kammarkollegium, in. m.
Kommittén får härmed i underdånighet överlämna delen XLI av
sina betänkande^ innefattande förslag i fråga om reglering av löneför¬
hållanden m. m. beträffande naturhistoriska riksmuseet.
Stockholm den 18 december 1913.
Underdånigst
F. H. SCHLYTERN.
Philip Klingsfor. Aug. Nilsson. And. Pers.
Carl Persson. S. Wåhlin.
Elis Sidenhladh.
Naturhistoriska riksmuseet.
1
Inledning1.
Den första granden till den institution, som utvecklat sig till det
nuvarande naturhistoriska riksmuseet, torde kunna anses lagd samtidig
med instiftandet av svenska vetenskapsakademien år 1739. Vid akademiéns
första sammanträde beslöts nämligen att inköpa ett skåp till naturaliesara-
lingars förvarande.
Vetenskapsakademien och dess samlingar blevo under eu lång tid
framåt gång efter annan underkastade lokalförändringar. Efter det emel¬
lertid akademien år 1778 inköpt det s. k. Lefebureska huset vid Stora
Nygatan (nu n:r 30), sammanfördes där akademiens bibliotek — med un¬
dantag av vissa delar, vilka förvarades å akademiens observatorium — samt
dess övriga samlingar.
Sedan hovmarskalken friherre Gustaf von Paykull till Kungl. Maj:t
hembjudit sina rika samlingar för att därmed lägga grund till ett natur¬
historiskt riksmuseum och sedan anbudet blivit antaget, erhöll vetenskaps¬
akademien uppdraget att bliva det nya riksmuseets vårdare.
I det kungl. brev av den 10 februari 1819, varigenom detta uppdrag
lämnades, anbefalldes akademien att föreslå lämplig lokal, eventuellt vid
Manilla å Kungl. Djurgården, för de donerade samlingarnas mottagande.
Med anledning därav meddelade akademien i sitt avgivna svar, att de
Paykullska samlingarna kunde i akademiens hus och bredvid hennes egna
samlingar »uppställas och ordnas på ett sätt, att åt dem gåves en behörig
exposition och ett värdigt anseende, intill dess ett rymligare och med
1 Den här lämnade redogörelsen för naturhistoriska riksmuseets uppkomst och första
verksamhetstid är delvis hämtad från de av vetenskapsakademien utgivna »Handlingar angå¬
ende k. vetenskapsakademiens, naturhistoriska riksmuseets och vetenskapsakademiens nobelin¬
stituts byggnadsfråga» (Stockholm 1902—1904).
1—1330i2. Löneregleringskommitténs bet. XLI.
Inrättandet
av ett natur¬
historiskt
riksmuseum.
2
mera praktinredning utfört galleri på ett riksmuseum hunne att utses
och in ratt as».
Sedan Kungl. Maj:t gillat förslaget, inreddes två våningar i akade¬
miens hus till museum och öppnades detta efter skedd inflyttning i slutet
av år 1820.
Till bestridande av kostnaden för underhållandet av de Paykullska
samlingarna förordnade Kungl. Maj:t genom beslut den 8 december 1819,
att från och med år 1820, och intill dess vid nästinfallande riksdag nödiga
medel kunde bliva beviljade, följande anslag av extra utgiftsmedlen skulle
utanordnas till vetenskapsakademiens disposition, nämligen:
lön eller arvode för en intendent, åt vilken det närmare inseendet över samlingarna skulle an¬
förtros ....................................... 300 r:dr
arvode för en vaktmästare samt för den person, vars biträde fordrades vid djurs och fåglars
uppstoppningar................................... 200 >
samt uppställningskostnad, årligt underhåll och medel till framdeles skeende uppköp..... 400 »
tillhopa 900 r:dr
1823 års
riksdag.
Efter framställning av Kungl. Maj:t vid 1823 års riksdag beslöto
Riksens Ständer enligt skrivelse i oktober 1823 n:r 213 att för ifråga¬
varande ändamål på vetenskapsakademiens stat uppföra ett anslag av
1,500 r:dr (banko), sålunda fördelat:
arvode för eu intendent, åt vilken av akademien inseendet och vården över samlingarna
uppdroges.................................... 666:32 r:dr
arvode för en vaktmästare och den person, som biträdde vid djurs och fåglars uppstoppning 200:— >
samt till samlingarnas uppställning, underhåll och vidare förökande........... 633:16 »
1828—1830 Närande intendent, vilken särskilt förestod de zoologiska samlingarna,
erhöll emellertid utöver avlöningen av statsmedel 500 r:dr av akademiens
egna medel.
Jämte denne intendent funnos vid museet ytterligare två intenden¬
ter, nämligen en för de botaniska samlingarna, vilken avlönades med en¬
dast 666 r:dr 32 sk. av akademiens fond, och en för de mineralogiska
samlingarna, vilken utan någon avlöning hade tillsyn vid mineralkabinettet.
Sedan akademien anhållit om förökat anslag för att, jämte ytter¬
ligare tillägg å akademiens sida, användas till löneförbättringar åt bemälte
tjänstemän, uppfördes anslaget till museet vid 1828—1830 årens riksdag
3
med 2,500 r:dr (banko), deruti inbegripna 1,000 r:dr till avlöningsförbättring
åt vid museet tjänstgörande personer, efter vetenskapsakademiens fördelning.
Emellertid både fråga uppkommit angående ny lokal för riksmuseets
samlingar. Dessa hade nämligen under den närmaste tiden efter museets
inrättande alltmer ökats. Utrymmet i akademiens hus blev alldeles otill¬
räckligt, så att akademien år 1828 föranleddes tillkännagiva för Kungl.
Maj:t, att »de båda våningarna i akademiens hus sedan flera år voro fyllda
med zoologiska naturalster, och att allt som däröver tillkommer, och som
är ganska betydligt, måste magasineras på vinden, där det icke är möjligt
att för mal, råttor o. dyl. fullständigt bevara det».
»I sådana omständigheter» ansåg akademien sig »av den mest trän¬
gande nödvändighet nödsakad» att hos Kungl. Maj:t anhålla, »att det i
hennes hus hittills inrymda zoologiska museum må bliva ur akademiens
hus utflyttat senast inom den 31 december 1829.»
För avhjälpande av de antydda svårigheterna förklarade akademien
emellertid sig vilja försälja sitt gamla hus och för egna medel inköpa det
s. k. Westmanska huset i kvarteret Grönlandet norra vid Adolf Fredriks
kyrkplan. Därigenom skulle tillräckligt utrymme beredas såväl för aka¬
demiens eget behov, som för de zoologiska, botaniska och mineralogiska sam¬
lingarnas uppställande. Enligt upprättat kostnadsförslag skulle kostnaderna
för byggnadens reparerande och apterande för naturhistoriska riksmuseets
behov belöpa till 25,000 r:dr (banko), vartill akademien saknade egen tillgång.
Sedan proposition om anvisande av statsmedel av berörda belopp
25.000 r:dr avlåtits till Riksens Ständer, blev berörda förslag enligt
Riksens Ständers skrivelse i december 1829, n:r 282, bifallet »under förbe¬
håll, att akademien fortfarande ombesörjer vården och inseendet av riks¬
museet med samlingarnas tillhandahållande för allmänheten på ett vikten
och nyttan därav motsvarande sätt».
Det sålunda beviljade beloppet befanns emellertid otillräckligt för
ändamålet, varför akademien måste av egna medel använda ett belopp av
12.000 r:dr banko.
I november 1830 var uppställningen av riksmuseets samlingar så
långt hunnen, att museet kunde öppnas för allmänheten.
4
1840-1841
årens riksdag.
Det för riksmuseet då utgående årsanslaget, 2,500 r:dr banko, för¬
slog icke heller, utan måste akademien träda hjälpande emellan med av¬
sevärda belopp.
Med hänsyn därtill blev årsanslaget till museet vid 1840—1841
årens riksdag höjt till 7,500 r:dr banko, och var anslaget enligt Riksens
Ständers skrivelse den 23 december 1840 n:r 172 avsett att fördelas så¬
lunda.
för 1 intendent, med ansvar för vården av det hela....................1,G00 r:dr
» 1 konservator.................................... 500 >
» 2 elever...................................... 300 >
> 1 ritare...................................... 500 >
till ytterligare 4 intendenters avlönande, att av vetenskapsakademien fördelas........ 2,400 »
för vården och ökandet av de zoologiska samlingarna................... 1,500 »
» d:o d:o botaniska samlingarna................... 300 >
> d:o d:o mineralogiska samlingarna................. 400 »
Summa 7,500 r:dr
1847—1848 Samlingarna förökades alltjämt, och behovet av ytterligare utrymme
arens riksdag. °
gjorde sig gällande.
Det av akademien disponerade Westmanska huset omfattade allenast
södra delen av kvarteret Grönlandet norra.
För att bereda tillfälle att utvidga museets lokaler och trygga sam¬
lingarna emot eldfara från en del träbyggnader, som funnos uppförda å
norra delen av kvarteret, inköpte akademien år 1846 jämväl denna del av
kvarteret emot en summa av 39,383 r:dr 16 sk. banko.
Sedan akademien, under framhållande att de inköpta tomterna icke
egentligen vore behövliga för akademiens egna behov, föreslagit, att staten
skulle övertaga köpet, gjorde Kungl. Maj:t framställning i ämnet vid
1847—1848 årens riksdag.
I skrivelse den 20 oktober 1848, n:r 232, vitsordade Rikets Ständer
lämpligheten av att de inköpta tomterna bleve för statens räkning inlösta.
Men då statsverkets dåvarande disponibla tillgångar icke medgåvo anvi¬
sandet på en gång av ett mot den erlagda köpeskillingen svarande belopp,
funno Rikets Ständer berörda inlösen böra verkställas genom beviljandet
5
av ett årligt anslag till akademien av 2,000 r:dr banko, med vilket belopp
dittills utgående anslag till akademien blev förhöjt, allt under huvudsak¬
ligen följande villkor:
a) att de av akademien senast inköpta tomterna, jämte därå befint¬
liga åbyggnader, överlätes till staten;
b) att de å tomterna uppförda träbyggnader bleve genom akademiens
försorg och på dess bekostnad skyndsamt nedrivna och borttagna, varemot
därstädes befintliga stenhus skulle ställas till akademiens 'disposition;
c) att akademien skulle besörja och bekosta såväl friköpandet av
vissa av de ifrågavarande tomterna, vilka voro ofria, därest ett sådant
friköpande medgåves från Stockholms stads sida, som ock alla för egen¬
domens framtida underhåll nödiga reparationer samt tillika ansvara för
alla egendomen åtföljande onera;
d) att ökat och, så vitt möjligt, tillräckligt utrymme skulle beredas
till förvarande av riksmuseets samlingar; samt
e) att vetenskapsakademiens naturhistoriska samlingar bleve inför¬
livade med dem, som tillhörde riksmuseet, så vida icke testatorers förord¬
nanden lade hinder i vågen.
Vad beträffar det sistberörda villkoret, saknade detta faktiskt bety¬
delse, enär akademiens egna naturhistoriska samlingar redan hade blivit
förenade med riksmuseet, såsom ock i Rikets Ständers skrivelse omförmäldes.
Vid 1850—1851 årens riksdag beviljade Rikets Ständer till löneför- 1850—1851
° # ° 9 arens riksdag
bättring åt de vid naturhistoriska riksmuseet anställda fyra intendenter,
för vilka avlöningen utgjorde allenast 600 r:dr, ett årligt anslag av 1,600
r:dr banko att utgå med 400 r:dr till dem vardera, varigenom anslaget
till naturhistoriska riksmuseet höjdes till 9,100 r:dr banko, motsvarande
13,650 kronor riksmynt.
De vid museet anställda fem intendenterna, nämligen 3 för den
zoologiska, 1 för den botaniska och 1 för den mineralogiska avdelningen,
kommo härigenom i åtnjutande av följande avlöningsbelopp av statsmedel:
den äldsta zoologiska intendenten 1,600 r:dr banko (= 2,400 r:dr riksmynt)
och de fyra övriga intendenterna en var 1,000 r:dr banko (— 1,500 r:dr
riksmynt).
6
1856—1858
årens riksdag.
En betydande förhöjning av årsanslaget till museet vidtogs vid
1856—1858 årens riksdag. Sålunda bestämdes intendenternas avlöning
till 4,000 r:dr riksmynt för var och en av de två äldre samt till 3,500 r:dr
riksmynt för de tre övriga. Konservatorns avlöning, som utgått med 500
r:dr banko (= 750 r:dr riksmynt), höjdes till 1,500 r:dr riksmynt och
anslaget till biträden eller s. k. elever, vilket var i staten upptaget till
300 r:dr banko (== 450 r:dr riksmynt), höjdes till 800 r:dr riksmynt.
Till materielen, till inköp av sällsynta föremål samt till vetenskap¬
ligt biträde vid de naturhistoriska samlingarnas ordnande hade dittills varit
avsett ett belopp av 2,200 r:dr banko eller 3,300 r:dr riksmynt. Där¬
utöver beviljades vid sistnämnda riksdag för ifrågavarande ändamål en
summa av 9,000 r:dr riksmynt att årligen utgå under då ingångna stats-
regleringsperiod, till den fördelning, som av Kungl. Maj:t bestämdes.
Den till en ritare dittills upptagna avlöningen 500 r:dr banko
(= 750 r:dr riksmynt) lämnades däremot oförändrad.
Staten för riksmuseet erhöll alltså följande utseende:
Löner, arvoden m. m.
Riksdaler riksmynt.
1 intendent...............................4,000
1 d:o ...............................4,000
1 d:o ...............................3,500
2 d:o ...............................7,000
1 konservator..............................1,500
1 ritare................................. 750
åt elever................................ 800
Särskilt anslag
Till materielen, till inköp av sällsynta föremål samt till vetenskapligt biträde
vid de naturhistoriska samlingarnas ordnande..............12,300
Summa 33,850
Under erinran att till bestridande av dittills utgående avlöningar
använts inkomsten av försålda inträdesbiljetter till museets samlingar, för¬
klarade emellertid Rikets Ständer, att de för beviljade löneförhöjningarna
fäste det villkor, att museet varje vecka å vissa timmar skulle hållas öppet
mot erläggande av en låg inträdesavgift, men å andra åter få fullkomligt
kostnadsfritt beses, under iakttagande av de ordningsstadgar, som i sådant
7
avseende ansåges böra bestämmas. (Jfr Rikets Ständers skrivelse den 25
februari 1858 n:r 222.)
För att kunna tillmötesgå det alltjämt växande behovet av utrymme
för riksmuseets samlingar fann sig vetenskapsakademien föranlåten att
under år 1856 för Kungl. Maj:t framlägga en plan till tillbyggnad av
akademiens hus.
Sedan Kungl. Maj:t avlåtit proposition i ämnet vid 1856 — 1858 årens
riksdag, beviljade Rikets Ständer för ifrågavarande tillbyggnad erforderligt
anslag av 300,000 r:dr banko. (Jfr skrivelsen den 25 februari 1858 n:r 222.)
För reparation och inredning av vetenskapsakademiens äldre hus l^s^ktdag
beviljades vid 1862 — 1863 årens riksdag ett belopp av 98,681 r:dr 30 öre
riksmynt. (Jfr skrivelse den 16 november 1863 n:r 169.)
Såsom förut är nämnt, hade vid 1856—1858 årens riksdag för då
ingångna statsregleringsperiod uppförts ett till 12,300 r:dr riksmynt förhöjt
anslag till materielen, till inköp av sällsynta föremål samt till vetenskap¬
ligt biträde vid de naturhistoriska samlingarnas ordnande. Sedan berörda
anslag med oförändrat belopp beviljats jämväl för nästpåföljande stats¬
regleringsperiod, uppfördes anslaget jämlikt beslut vid 1862—1863 årens
riksdag å ordinarie staten med samma belopp.
Vid sistnämnda riksdag höjdes ock lönen till konservatorn vid museet
med 1,000 r:dr samt anslaget för dennes biträden med 400 r:dr.
Därjämte uppfördes å museets stat dels såsom lön för en intendent
vid museets palseontologiska avdelning 3,500 r:dr och dels till ordnande
och förökande av denna avdelnings samlingar samt till materiel och veten¬
skapligt biträde ett belopp av 2,500 r:dr.
Det ordinarie anslaget till naturhistoriska riksmuseet blev alltså
höjt till 41,250 r:dr riksmynt. (Jfr skrivelsen den 16 november 1863
n:r 169.)
Även anslaget till vetenskapsakademien blev vid samma riksdag höjt.
Akademien hade nämligen framhållit, att flera antingen förhöjda eller nya
utgifter påkallades dels för vidsträcktare tillsyn, inre och yttre renhållning,
8
1870 års
riksdag.
1873 års
riksdag.
1874 och
1875 årens
riksdagar.
städning m. m, som bleve en följd av riksmuseets utvidgning, dels för
avlöning åt den talrikare personal, som komme att erfordras för uppsikten
vid de offentliga förevisningarna, dels för brännmateriel vid värmeled¬
ningen samt tillsyn vid densammas uppeldning ävensom för gas- och
vattenledningarnas begagnande. Beloppet av samtliga dessa utgifter, 4,750
r:dr riksmynt, blev ock under benämningen expensmedel uppfört på aka¬
demiens ordinarie stat. (Jfr skrivelsen den 16 november 1863 n:r 169.)
Sedan de omförmälda byggnadsarbetena blivit fullbordade, öppnades
riksmuseet i de nya lokalerna den 25 juni 1866.
Det å naturhistoriska riksmuseets stat uppförda anslaget till bekos¬
tande av materiel, till inköp av sällsynta föremål och för vetenskapligt
biträde vid samlingarnas ordnande höjdes vid 1870 års riksdag med ett
belopp av 2,700 r:dr riksmynt, varigenom det ordinarie anslaget för museet
kom att uppgå till 43,950 r:dr. (Jfr skrivelse den 9 maj 1870 n:r 41.)
Vid 1873 års riksdag höjdes anslaget till riksmuseet till 51,850
r:dr riksmynt.
Av den sålunda anvisade förhöjningen, 7,900 r:dr, hade beviljats:
4,000 r:dr till honorarier åt yngre naturforskare för vetenskapliga
bearbetningar av de i museet förvarade samlingar av naturföremål samt, i
mån av behov, till bekostande av sådana arbetens offentliggörande, med
åliggande för vetenskapsakademien att övervaka detta anslags användande
för ändamålet ävensom att, efter omständigheterna, anordna fördelningen
-i C5 ' O
därav mellan museets olika avdelningar;
2.450 r:dr såsom tillökning i det till museet utgående årliga an¬
slaget för materielen, inköp av sällsynta föremål samt vetenskapligt biträde
vid samlingarnas ordnande; samt
1.450 r:dr såsom tillökning i dåvarande årsanslag till ritningars ut¬
förande. (Jfr Riksdagens skrivelse den 24 maj 1873 n:r 52.)
Redan några få år efter inflyttningen i de nya lokalerna visade sig
utrymmet knappt. Då i början av 1870-talet tillfälle yppade sig att kunna
9
förvärva den mitt emot akademiens hus belägna egendom i kvarteret Grön¬
landet södra, varigenom museet skulle kunna tillförsäkras behövligt ut¬
rymme för framtiden, ansåg sig fördenskull akademien böra hemställa,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att till inköp av förenämnda
egendom anvisa ett belopp av 250,000 r:dr riksmynt.
Sedan Kungl. Maj:t vid 1874 års riksdag avlåtit proposition i äm¬
net, blev det berörda beloppet 250,000 r:dr för ändamålet anvisat. (Se
Riksdagens skrivelse den 16 maj 1874 n:r 39.)
I anledning därav bemyndigade Kungl. Maj:t vetenskapsakademien att
för statens räkning avsluta köpet av ifrågavarande fastighet samt att därefter
övertaga förvaltningen av egendomen, därvid i avseende å de hyror, som
komme att inflyta av egendomen, intill dess densamma bleve för riksmuseets
behov fullständigt bebyggd, bestämdes att, sedan vissa av egendomens besitt¬
ning beroende tillfälliga eller årliga utgifter därutav blivit bestridda, vad av
hyresmedlen återstode skulle reserveras och år från år sammanläggas för
att framdeles för det med egendomen avsedda ändamål användas i den
ordning, Kungl. Maj:t kunde komma att föreskriva.
I skrivelse den 12 november 1873 anmälde vetenskapsakademien
behovet av löneförbättringar för tjänstemännen vid naturhistoriska riks¬
museet. Därvid uttalade akademien beträffande intendenterna såsom sin
mening, att dessa tjänstemän med hänsyn ej mindre till de anspråk på
hög vetenskaplig bildning och förvärvat vetenskapligt anseende, som måste
ställas på dem, än även till arten och vikten av deras befattningar borde
i avseende på löneinkomster vara likställda med professorerna vid rikets
universitet, helst museiintendenterna, såsom bosatta i huvudstaden, hade att
vidkännas högre levnadskostnader.
I anledning av Kungl. Maj:ts vid 1874 års riksdag gjorda framställ¬
ning blev ett dyrtidstillägg av 20 procent å lönen beviljat intendenterna
samt konservatorn vid museet för år 1875, och blev vid 1875 års riksdag
sådant dyrtidstillägg medgivet jämväl för år 1876.
I sammanhang med frågan om dyrtidstillägg för sistnämnda år före-
hade Riksdagen till behandling ett inom Riksdagen väckt förslag, att lönerna
för riksmuseets sex intendenter måtte höjas till lika belopp med dem, som
komme att bestämmas för universitetens professorer.
2—133012. Löneregleringskommitténs bet. XLI.
10
1876 års
riksdag.
Med anledning därav yttrade Riksdagen i skrivelse den 19 maj
1875, n:r 29, att, då intendenterna onekligen borde vara likställda med
professorerna vid universiteten och karolinska inediko-kirurgiska institutet,
Riksdagen ansett billigheten fordra, att jämväl för intendenterna uppfördes
någon löneförbättring utöver dyrtid stillägget. I sådant hänseende anvisade
Riksdagen för år 1876 enahanda belopp av 600 kronor, som i allmänhet
blivit tillagt betnälde professorer i form av tjänstgöringspenningar.
I skrivelse den 10 november 1875 gjorde vetenskapsakademien
framställning hos Kungl. Maj:t om beredande av erforderliga tillökningar
i anslagen för naturhistoriska riksmuseet.
Under erinran om akademiens i förberörda skrivelse den 12 no¬
vember 1873 anförda mening om avlöningen till intendenterna samt Riks-
dagens i skrivelsen den 19 maj 1875 gjorda uttalande anhöll akademien,
att Kungl. Maj:t måtte hos Riksdagen göra framställning därom, att
intendenternas löner måtte, i likhet med universitetsprofessorernas, bestäm¬
mas till 6,000 kronor årligen för var och eu av dem samt att dessa löner
måtte till hela beloppet uppföras på ordinarie stat.
Vidare hemställde akademien, att Kungl. Maj:t måtte föreslå Riks¬
dagen, att konservatorns dåvarande lön 2,500 kronor, vilken genom de för
åren 1875 och 1876 beviljade dyrtidstillägg under dessa är uppgått till
3,000 kronor, måtte uppföras på ordinarie stat med sistnämnda belopp.
Tillika anhöll akademien, att anslaget till eleverna vid konservatorns verk¬
stad måtte höjas från då utgående belopp, 1,200 kronor, till 2,000 kronor.
I akademiens skrivelse anfördes jämväl, hurusom intendenterna vid
museets mineralogiska och botaniska avdelningar framhållit behovet av
medels anvisande för anställande av ett vetenskapligt biträde vid vardera
av dessa avdelningar mot ett årligt arvode av minst 1,200 kronor. Den
starka tillväxt, i vilken de mineralogiska samlingarna, särdeles på senare
tider, varit och fortfarande vore stadda, hade nämligen haft till följd,
att en mängd analytiska arbeten på det till denna avdelning hörande
laboratoriet nästan oavbrutet fortginge och att intendenten för dessa
arbetens noggranna övervakande behövde ständigt biträde. Ett sådant
hade han under en följd av år haft att påräkna mot en betalning av
11
500 kronor årligen, vilket belopp dock endast med svårighet kunnat
utgå av avdelningens årsanslag. Likaså hade det varit oundgängligt att,
för det ordnande arbetets någorlunda tillfredsställande gång vid den bota¬
niska avdelningen, anlita biträde av en vetenskapligt bildad person mot
enahanda gottgörelse, som emellertid dåmera vore alldeles otillräcklig.
Med avseende härå hemställde akademien — som för sin del ansåg
det vara mindre ändamålsenligt att inrätta assistent- eller amanuensplatser
med fast lön — att det statsanslag, som för det dåvarande var anvisat till
inaterielen, till inköp av sällsynta föremål samt till vetenskapligt biträde
vid samlingarnas ordnande, måtte förhöjas med 3,000 kronor, i ändamål
att bereda riksmuseets mineralogiska och botaniska avdelningar utväg att
med 1,500 kronor vardera använda vetenskapliga biträden åt intendenterna.
Vid föredragning inför Kungl. Maj:t den 10 januari 1876 av akade¬
miens ifrågavarande skrivelse yttrade chefen för ecklesiastikdepartementet,
att en på stat uppförd löneförhöjning för intendenterna vid riksmuseet —
vilkas löner städse varit något lägre än professorernas vid universitet, utan
tvivel på den grund att deras tjänstgöring ansetts mindre tung — syntes
departementschefen av behovet påkallad. Aven anslaget till inaterielen
och samlingarnas ordnande fann departementschefen kräva en tillökning,
ehuru den syntes honom lämpligen kunna bestämmas till något mindre
belopp än det föreslagna.
Departementschefen tillstyrkte, att avlöningen för var och en av riks¬
museets sex intendenter måtte bestämmas till 5,000 kronor, därav 1,000
kronor såsom tjänstgöringspenningar, de senare avsedda att, vid förefallande
behov, användas till bestridande av vikariatstjänstgöring under de villkor
Kungl. Maj:t kunde komma att närmare bestämma, med rättighet därjämte för
intendenterna att efter fem års tjänstgöring, räknat från och med kalender¬
året näst efter det, då utnämning till tjänsten ägt rum, åtnjuta ett ålders-
tillägg av 500 kronor och efter ytterligare fem års dylik tjänstgöring ett lika
tillägg av 500 kronor, varigenom lönen i denna lönegrad bleve 6,000 kronor.
Vidare hemställde departementschefen, att konservatorns lön måtte
bestämmas till 3,000 kronor och att anslaget till konservatorselever måtte
förhöjas till 2,000 kronor.
Slutligen föreslog departementschefen, att anslaget till materielen,
12
1878 års
riksdag.
1883 års
riksdag.
till inköp av sällsynta föremål samt till vetenskapligt biträde vid samlingar¬
nas ordnande måtte ökas med 2,000 kronor, att användas till arvoden
för vetenskapligt bildade biträden åt intendenterna vid de mineralogiska
och botaniska avdelningarna.
Sedan Kungl. Maj:t vid 1876 års riksdag avlåtit proposition i ämnet
i anslutning till departementschefens förslag, anmälde Riksdagen uti skri¬
velse den 11 maj 1876 n:r 42, att den godkänt vad Kungl. Maj:t föreslagit
i avseende å tillökning i riksmuseets avlönings- och utgiftsstat, med förkla¬
rande dock, att de för sex intendenter föreslagna ålderstilläggen skulle, i den
mån de utginge, hänföras till tjänstgöringspenningarna. Riksdagen hade i
anledning härav beviljat en förhöjning i museets ordinarie anslag av 11,300
kronor, till följd varav hela anslaget till museet kom att uppgå till 63,150
kronor. Tillika meddelade Riksdagen, att den för bestridande av ålderstillägg
åt lektorerna vid de tekniska elementarskolorna, föreståndaren vid meteoro¬
logiska centralanstalten samt intendenterna vid naturhistoriska riksmuseet
på ordinarie stat uppfört ett särskilt förslagsanslag med titel ålderstillägg.
Vid 1876 års riksdag blev ock till förhöjning av riksmuseets å veten¬
skapsakademiens stat uppförda expensmedelsanslag, 4,750 kronor, det ordi¬
narie anslaget till vetenskapsakademien höjt med 2,720 kronor. (Riksda¬
gens skrivelse n:r 42.)
Till ytterligare förhöjning av expensmedel för riksmuseet bevil¬
jades vid 1878 års riksdag ett årligt belopp av 2,900 kronor. Detta an¬
slag blev emellertid av Riksdagen, enligt vad skrivelse den 14 maj 1878
n:r 37 utvisar, uppfört under anslagstitel »naturhistoriska riksmuseum», till
följd varav ordinarie anslaget till riksmuseet höjdes till 66,050 kronor.
Bland de utgiftsposter, som voro avsedda att bestridas av förenämnda
expensmedel, torde böra oinförmålas arvode å 400 kronor till vetenskaps¬
akademiens kamrerare för bestyret med museets räkenskaper.
Till uppförande och anordnande för naturhistoriska riksmuseets räk¬
ning av en särskild preparations- och macerationsbyggnad vid Lilla Värtan
anvisades vid 1883 års riksdag anslag å extra stat.
13
I underdånig skrivelse den 14 september 1881 framhöll vetenskaps¬
akademien för Kungl. Maj:t behovet av ännu en intendent för vården av
riksmuseets botaniska samlingar, och föreslog, att den ifrågasatta nya inten¬
denten skulle övertaga samlingen av växtförsteningar ävensom samlingarna
av gymnospermer, kärlkryptogamer och mossor eller med ett ord arkegoni-
aterna, varemot under den dittillsvarande intendentens vård skulle bibehållas
samlingarna av angiospermer samt svampar, lavar och alger.
I underdånig skrivelse den 13 september 1882 meddelade veten¬
skapsakademien, att den med det antydda förslaget även avsett att vid
riksmuseet fästa en yngre naturforskare, geologen filosofie doktorn A. G.
Nathorst. Akademien, som ansåg möjligt, att betänkligheter kunde möta
att inrätta en ny fast tjänst, hemställde om beredande åt doktor Nathorst
av en personlig anställning såsom intendent för de antydda grupperna
av riksmuseets botaniska samlingar.
Med bifall till ett av Kungl. Maj:t vid 1884 års riksdag väckt för¬
slag i ämnet medgav Riksdagen, att på allmänna indragningsstaten finge
anvisas eu personlig lön åt doktor Nathorst, att av honom under hans åter¬
stående livstid, eller till dess han kunde varda befordrad till annan statens
tjänst, uppbäras till samma belopp, som utginge till riksmuseets ordinarie
intendenter, nämligen 4,000 kronor i fast lön, 1,000 kronor i tjänstgörings-
penningar och två ålderstillägg, vartdera å 500 kronor, att utgå enligt med¬
delade bestämmelser rörande avlöningen för övriga intendenter vid riks¬
museet, med skyldighet för Nathorst att under vetenskapsakademiens in¬
seende vårda vissa delar av riksmuseets botaniska och palajontologiska sam¬
lingar, huvudsakligen efter den fördelningsgrund, som i akademiens under¬
dåniga skrivelse den 14 september 1881 antytts och som akademien i övrigt
kunde efter sig företeende omständigheter finna skäl närmare bestämma,
samt att ställa sig till efterrättelse den instruktion, som akademien för honom
komme att utfärda. (Jfr Riksdagens skrivelse den 13 maj 1884 n:r 52.)
Vid 1886 års riksdag höjdes riksmuseets ordinarie anslag till materiel,
till inköp av sällsynta föremål samt till vetenskapligt biträde vid sam¬
lingarnas ordnande med 500 kronor, att användas till förhöjning av det
årliga arvode å 1,500 kronor, som för det dåvarande utgick till den å
1884 års
riksdag.
1886 års
riksdag.
14
1887 års
riksdag
Anslag till
avdelningen
för arkego-
niater m. m.
för åren
1889-1910.
1889 års
riksdag.
Riksmuseets
etnografiska
samlingar.
riksmuseets minei’alogiska avdelning anställda amanuensen G. Lindström,
så länge han innehade amanuensbefattningen. Denna anslagsförhöjning å
500 kronor skulle, enligt Riksdagens beslut, upphöra att utgå, när bemälde
amanuens avgått från befattningen.
Vidare anvisades vid samma års riksdag på extra stat för år 1887
ett belopp av 1,000 kronor såsom tillfällig förhöjning i naturhistoriska
riksmuseets anslag till materielen, till inköp av sällsynta föremål samt till
vetenskapligt biträde vid de naturhistoriska samlingarnas ordnande. Ifråga¬
varande belopp var avsett för den nya avdelningen vid museet, som om¬
fattade arkegoniater och fossila växter.
Slutligen beviljades vid 1886 års riksdag på extra stat för år 1887
ett anslag av 1,000 kronor till ritningars utförande vid museet. (Jfr Riks¬
dagens skrivelse den 17 maj 1886 n:r 45.)
Vid 1887 års riksdag beviljades en förhöjning med 1,000 kronor av
naturhistoriska riksmuseets årsanslag till ritningars utförande. Det ordi¬
narie anslaget till museet kom till följd härav att uppgå till 67,550
kronor.
Till inköp och insamling av naturalier vid museets avdelning för
arkegoniater och fossila växter, till arbetsbiträden därstädes och till bestri¬
dande av andra med arbetena vid avdelningen förenade utgifter beviljades
vid nyssnämnda riksdag ett extra anslag å 2,000 kronor för år 1888. (Jfr
Riksdagens skrivelse den 7 juli 1887 n:r 31.)
För vart och ett av åren 1889—1910 anvisades sedermera å extra
stat anslag å 2,000 kronor till inköp och insamling av naturalier vid mu¬
seets avdelning för arkegoniater och fossila växter m. m.
Vid 1889 års riksdag beviljades ett anslag å 2,800 kronor å extra
stat för år 1890 till vård, underhåll och förkovran av naturhistoriska riks¬
museets etnografiska samling. I
I detta sammanhang har kommittén ansett sig böra i korthet redogöra
för tillkomsten och den tidigare utvecklingen av museets etnografiska sam¬
lingar.
15
I likhet med riksmuseets naturhistoriska samlingar leda museets etno¬
grafiska samlingar sitt upphov från de samlingar, vetenskapsakademien redan
under 1700-talet hopbragte.
År 1841 förlädes de etnografiska samlingarna under den då upprättade
intendenturen över museets vertebratavdelning och uppställdes i den då¬
varande museilokalen.
Bristen på utrymme föranledde emellertid, att riksmuseet icke kunde
mottaga de etnografiska föremål, som insamlats under fregatten Eugenies
världsomsegling. Dessa föremål blevo fördenskull enligt Kungl. Maj:ts för¬
ordnande år 1853 överlämnade till vitterhets-, historie- och antikvitetsakade¬
mien och ställdes under denna akademis vård och inseende.
Med anledning av verkställandet av nybyggnaden för riksmuseet å
kvarteret Grönlandet norra måste riksmuseets etnografiska samlingar ned-
packas, och, då den nya museibyggnaden år 1866 öppnades för allmänheten,
befanns, att plats för de etnografiska samlingarna saknades i de nya musei-
lokalerna, varför dessa samlingar icke kunde uppställas.
År 1874 införlivades med riksmuseets samlingar den etnografiska
samling, som förut tillhört Uppsala universitet.
Sedan under år 1874 beslut fattats om inköp för statens räkning av
kvarteret Grönlandet södra, ingick vetenskapsakademien år 1875 till Kungl.
Maj:t med anhållan att för beredande av provisorisk lokal för naturhisto¬
riska riksmuseets etnografiska samlingar få disponera en våning uti en av
åbyggnaderna i nämnda kvarter.
Efter förhandlingar mellan vetenskapsakademien, å ena, och vitter¬
hets-, historie- och antikvitetsakademien, å andra sidan, beslöts år 1880,
att de under sistnämnda akademis inseende befintliga etnografiska sam¬
lingar skulle deponeras i naturhistoriska riksmuseet.
Sedan samlingarna ordnats i den nämnda lokalen, öppnades densam¬
ma under år 1880 för allmänheten.
Följande år fick riksmuseet mottaga ytterligare en betydande depo¬
sition, nämligen de etnografiska samlingar, som tillhörde Svenska sällskapet
för antropologi och geografi.
För ordnande och katalogisering av riksmuseets etnografiska sam¬
lingar hade redan år 1877 till museets vertebratavdelning av Kungl.
16
Anslag till
etnografiska
avdelningen
för åren
1891-1897.
1892 års
riksdag.
1893 års
riksdag.
1896 års
riksdag.
Maj:t anvisats ett ^belopp av 1,000 kronor från besparingarna å åtton¬
de huvudtiteln. År 1880 erhöll vertebratavdelningen ett anslag av
1,000 kronor från besparingarna å nyssnämnda huvudtitel att användas
för ordnande av de då sammanförda etnografiska samlingarna. Anslag
för ifrågavarande ändamål utgick under vart och ett av åren 1881—1889
från samma besparingsmedel med ett till 2,000 kronor om året för¬
höjt belopp.
Under tiden tillväxte de etnografiska samlingarna alltmer, särskilt
genom införlivandet år 1886 med museet av de stora samlingar, sorn hop-
bragts under Vanadisexpeditionen; och ytterligare lokaler måste beredas
för samlingarnas uppställning.
Till vård, underhåll och förkovran av naturhistoriska riksmuseets
etnografiska samlingar beviljade Riksdagen på extra stat för vart och ett
av åren 1891—1897 samma belopp som för år 1890 eller 2,800 kronor.
Såsom förut omförmälts, voro i riksstaten under rubriken »Veten¬
skapsakademien» uppförda medel till bestridande av expenser för natur¬
historiska riksmuseet. Vid 1892 års riksdag beslöts, att nämnda medel,
tillhopa 7,470 kronor, skulle överflyttas till anslaget för naturhistoriska
riksmuseet, till följd varav museets ordinarie anslag höjdes till 75,020
kronor. (Jfr Riksdagens skrivelse den 20 maj 1892 n:r 69.)
Sedan brist uppstått å museets anslag till expenser, beviljades vid
1893 års riksdag till förhöjning av nämnda anslag 630 kronor, varigenom
museets ordinarie anslag kom att uppgå till 75,650 kronor. (Jfr Riks¬
dagens skrivelse den 6 maj 1893 n:r 41.)
Det för naturhistoriska riksmuseets entomologiska avdelning bestäm¬
da anslag till materiel, till inköp av sällsynta föremål och till vetenskap¬
ligt biträde vid samlingarnas ordnande höjdes vid 1896 års riksdag från
dåvarande belopp 1,400 kronor till 2,200 kronor, till följd varav anslaget
till naturhistoriska riksmuseet i riksstaten uppfördes med 76,450 kronor.
(Jfr Riksdagens skrivelse den 15 maj 1896 n:r 47.)
17
I underdånig skrivelse den 11 november 1896 anförde vetenskaps¬
akademien, att intendenten för riksmuseets vertebratavdelning, under vil¬
kens uppsikt museets etnografiska samlingar voro ställda, hos akademien
hemställt, att akademien måtte hos Kungl. Maj:t anhålla om proposition
till Riksdagen angående uppförande å riksmuseets stat av en särskild ordi¬
narie intendentsbefattning i etnografi. Med anledning av berörda fram¬
ställning förklarade vetenskapsakademien, att hon fortfarande vore av den
åsikt, som hon redan tidigare uttalat, nämligen att i huvudstaden lämpli¬
gast borde inrättas ett självständigt etnografiskt museum. Därest emeller¬
tid en sådan anordning för det dåvarande skulle möta oövervinneliga
hinder, anhöll akademien, att Kungl. Maj:t måtte, för undanröjande av
de svårigheter, som redan vore förknippade med den behöriga vården av
riksmuseets etnografiska samling, till Riksdagen avlåta proposition om
anställande vid riksmuseet av en särskild ordinarie intendent i etnografi
O
med samma löneförmåner som för museets övriga intendenter samt med
skyldighet att, när en gång etnografiska samlingen komme att skiljas från
riksmuseet och förenas med ett allmänt etnografiskt museum, såsom dettas
föreståndare underkasta sig den förändring i ställning och verksamhet, som
därav kunde bliva en följd.
Under erinran att Riksdagens revisorer uttalat önskvärdheten av, att
de etnografiska samlingarna måtte beredas lämpligare lokaler, anförde
vederbörande departementschef till statsrådsprotokoll den 14 januari 1897,
att han därutinnan visserligen vore ense med revisorerna, men att han
likväl funne sig förhindrad att för det dåvarande göra någon framställning
om anslag för anskaffande av ändamålsenligare lokaler åt omförmälda
samlingar. En sådan framställning fordrade nämligen enligt departements¬
chefens tanke en utredning, som då ej förefunnes och som näppeligen
kunde bliva fullt tillfredsställande, innan samlingarna blivit ställda under
en person, som, på samma gång han innehade nödiga fackinsikter, kunde
ägna hela sin tid och omtanke åt vården, ordnandet och bearbetandet av
ifrågavarande betydliga samlingar. Man måste fördenskull närmast se
till, att för de etnografiska samlingarna anskaffades en på eget ansvar
verksam föreståndare. Det syntes emellertid departementschefen ej lämp¬
ligt att för sådant ändamål då inrätta en ny ordinarie intendentsbefatt-
3—133012. Löneregleringskommitténs bet. XLI.
1897 aVs
riksdag.
18
ning vid naturhistoriska riksmuseet, enär det ännu vore ovisst, huruvida
detta skulle komma att framgent bibehålla den därtill hörande etnogra¬
fiska avdelningen eller ett självständigt etnografiskt museum skulle bildas.
I frågans dåvarande läge ansåg departementschefen, att man ej borde gå
längre än att bereda ett tillfälligt årsarvode på 4,500 kronor åt en särskild
föreståndare för riksmuseets etnografiska samling. Dessutom erfordrades
enahanda belopp, 2,800 kronor, som förut utgått för ifrågavarande samling.
I enlighet med departementschefens hemställan föreslog Kungl.
Maj:t uti statsverkspropositionen vid 1897 års riksdag, att på extra stat
för år 1898 måtte uppföras en summa av 7,300 kronor till vård, under¬
håll och förkovran av naturhistoriska riksmuseets etnografiska samling.
I skrivelse den 17 maj 1897, n:r 78, anförde Riksdagen med anled¬
ning av berörda framställning, bland annat, följande.
Då statens etnografiska samlingar enligt sakkunnigas intyg vore
synnerligen betydande och värdefulla, måste det anses vara av vikt att
desamma bleve på ett tillfredsställande sätt bevarade samt så ordnade och
utställda, att de kunde av forskningen tillgodogöras. Att för detta ända¬
mål erfordrades en person, som kunde uteslutande ägna sig åt denna upp¬
gift och hade vetenskaplig utbildning inom dithörande områden, syntes
Riksdagen uppenbart. Men en ej mindre nödvändig förutsättning för
ändamålets vinnande vore, enligt Riksdagens mening, att fullt tillräckliga
och lämpliga lokaler bereddes för samlingarnas vård och utställning.
Med förmälan att utsikter förefunnes, att genom enskild offervillighet
skulle kunna åstadkommas en nybyggnad för samlingarnas inrymmande,
fann sig Riksdagen hava anledning att genom ifrågavarande anslags för¬
höjning till det av Kungl. Maj:t föreslagna beloppet anvisa medel till
arvode åt en särskild föreståndare för riksmuseets etnografiska samling.
Som emellertid ett tillfredsställande resultat syntes Riksdagen icke kunna
uppnås av denne föreståndare, utan att fullt lämpliga lokaler bereddes
för samlingarna, ansåg Riksdagen omförmälda arvode icke böra utgå förr¬
än visshet vunnits om, att en ändamålsenlig museibyggnad bleve uppförd.
I enlighet därmed anvisade Riksdagen till vård, underhåll och för¬
kovran av naturhistoriska riksmuseets etnografiska samling på extra stat
för år 1898 ett belopp av 7,300 kronor, varav 4,500 kronor, avsedda till
19
arvode åt en särskild föreståndare för samlingen, dock icke finge utgå,
förrän visat blivit, att det för uppförande av en nybyggnad för samlin¬
gen då beräknade belopp åstadkommits.
Motsvarande anslag beviljades ock vid 1898 års riksdag för år 1899
under enahanda villkor.
Sedan det emellertid visat sig omöjligt att för det dåvarande på
enskild väg få nödiga medel för det tilltänkta byggnadsföretaget och Kungl.
Maj:t vid 1899 års riksdag gjort framställning i ämnet, anförde Riksdagen
i skrivelse den 13 maj 1899, n:r 67, hurusom Riksdagen vid prövning
av ärendet funnit, att anställandet av en föreståndare för de ifrågavarande
samlingarnas underhåll och vård icke borde genom ett fortsatt uppställande
från Riksdagens sida av förenämnda villkor uppskjutas till en obestämd
framtid. På grund härav blev å extra stat för år 1900 uppförd en summa
av 7,300 kronor till vård, underhåll och förkovran av naturhistoriska
riksmuseets etnografiska samling.
o Ö
i
För samma ändamål anvisades sedermera av Riksdagen på extra
stat för vart och ett av åren 1901 och 1902 enahanda belopp.
Till höjande av naturhistoriska riksmuseets årliga expensmedelsanslag
beviljades vid 1900 års riksdag 1,000 kronor, till följd varav museets
ordinarie anslag ökades till 77,450 kronor. (Jfr Riksdagens skrivelse den
14 maj 1900 n:r 79.)
Sedan vetenskapsakademien ånyo gjort framställning om inrättande
vid naturhistoriska riksmuseet av en ordinarie intendentsbefattning i etno¬
grafi, anförde vederbörande departementschef vid föredragning inför Kungl.
Maj:t den 11 januari 1902, bland annat, följande.
Goda skäl syntes departementschefen vara anförda för att man
borde bereda den viktiga föreståndarbefattningen vid statens etnografiska
samlingar en fastare ställning än vad för det dåvarande vore fallet, då
medel till densammas uppehållande endast anvisades för ett år i sänder,
vilket hade till följd, att befattningen ej kunde besättas med ordinarie
innehavare.
1898 års
riksdag.
1899 års
riksdag.
Anslag till
etncgr.
afdela, fö•
1901—1902.
1900 års
riksdag.
1902 års
riksdag.
20
Frågan om inrättandet av ett etnografiskt museum i huvudstaden
vore, yttrade departementschefen vidare, visserligen oavgjord, men vare
sig ett självständigt etnografiskt museum komme att bildas — därför tid¬
punkten dock syntes ganska avlägsen, om något statsanslag ej kunde
påräknas till en byggnad för ett sådant museum — eller naturhistoriska
riksmuseet komme att bibehålla den därtill hörande etnografiska avdel¬
ningen, kvarstode behovet av en med nödiga fackinsikter utrustad före¬
ståndare för ifrågavarande i kraftig tillväxt stadda samlingar. Detta be¬
hov vore således av stadigvarande natur och borde följaktligen tillgodoses
med ett ständigt anslag.
Departementschefen ansåg även skäligt, att föreståndaren erhölle
enahanda avlöning som riksmuseets ordinarie intendenter.
I enlighet med departementschefens hemställan föreslog Kungl. Maj:t
uti statsverkspropositionen vid 1902 års riksdag, att på naturhistoriska riks¬
museets ordinarie stat måtte till avlöning åt en intendent i etnografi beviljas
5,000 kronor, därav 4,000 kronor lön och 1,000 kronor tjänstgöringspen-
ningar, med rätt till ålderstillägg i likhet med riksmuseets övriga inten¬
denter, men med skyldighet att, därest i framtiden etnografiska avdelnin¬
gen skiljdes från riksmuseet och förenades med ett självständigt etnogra¬
fiskt museum, avgå från intendentsbefattningen, när Kungl. Maj:t så påford¬
rade, och i stället övertaga befattningen såsom föreståndare för ifråga¬
varande etnografiska museum.
Denna framställning blev av Riksdagen bifallen.
Därjämte höjde samma års Riksdag, i anledning av Kungl. Maj:ts
framställning ävenledes i statsverkspropositionen, naturhistoriska riksmuseets
anslag till honorarier åt yngre naturforskare för vetenskapliga bearbetningar
av de i museet förvarade samlingar av naturföremål och till bekostande
av sådana arbetens offentliggörande från 4,000 till 6,000 kronor.
Vid beviljande av sistnämnda anslagsförhöjning uttalade Riksdagen,
att berörda honorarier borde, på sätt från början torde hava varit avsett,
betraktas såsom stipendier för befrämjande av yngre naturforskares arbete
vid riksmuseet och icke såsom traktamenten, med vilka deras levnadskost¬
nader skulle till fullo betäckas.
21
Genom Riksdagens förenämnda bägge beslut höjdes ordinarie ansla¬
get till naturhistoriska riksmuseet till 84,450 kronor.
A extra stat för år 1903 anvisades till vård, underhåll och förkov¬
ran av naturhistoriska riksmuseets etnografiska avdelning ett anslag av
2,800 kronor. (Jfr Riksdagens skrivelse den 15 maj 1902 n:r 117.)
För sistberörda ändamål anvisade Riksdagen för vart och ett av
åren 1904—1910 ett till 3,500 kronor förhöjt belopp.
I särskilda underdåniga skrivelser den 18 april och den 24 okto¬
ber 1903 gjorde vetenskapsakademien framställningar angående, bland annat,
beredande av ökat utrymme för naturhistoriska riksmuseet.
Med föranledande av nämnda framställningar föreslog Kungl. Maj:t
i proposition n:r 72 vid 1904 års riksdag, att Riksdagen måtte medgiva,
att kvarteret Grönlandet södra i Stockholm jämte den staten tillhöriga
delen av kvarteret Grönlandet norra ävensom statens byggnader inom dessa
kvarter finge, i den ordning Kungl. Maj:t prövade lämpligt bestämma, för¬
säljas och härför inflytande försäljningsmedel sammanslås med besparade
hyresinkomsten från egendomen i förstnämnda kvarter till en byggnads¬
fond för naturhistoriska riksmuseet att tills vidare av vetenskapsakademien
förvaltas enligt de för hyresmedelsfonden gällande föreskrifter;
att till område för naturhistoriska riksmuseet finge under äganderätt
upplåtas visst angivet område av lägenheten Djurgårds-Frescati mot er¬
sättning till den under statskontorets förvaltning stående djurgårdsfonden
av 52,525 kronor, varav årliga räntan skulle överlämnas till djurgårdskassan
att användas för kassans ändamål;
att av förenämnda besparade hyresinkomst finge utbetalas såväl
nyssberörda ersättning som ett belopp av 96,758 kronor till inköp åt natur¬
historiska riksmuseet från Bergianska stiftelsen av viss till stiftelsen hörande
mark; samt
att av det område, som sålunda förvärvades åt naturhistoriska riks¬
museet, finge efter Kungl. Maj:ts beprövande upplåtas den mark, som efter
vunnen närmare utredning kunde finnas behövlig för vetenskapsakademiens
fysikaliska institution.
Anslag till
etnogr. av-
dela. för
1904—1910.
1904 års
riksdag.
22
1905 års
riksdag.
1906 års
riksdag.
I skrivelse den 14 maj 1904, n:r 113, anmälde Riksdagen, att Kungl.
Maj:ts ifrågavarande förslag blivit av Riksdagen godkänt.
Vid 1905 års riksdag gjordes i två motioner framställning angående
lönereglering för intendenterna vid naturhistoriska riksmuseet. Det yrka¬
des i nämnda motioner, att intendenternas löne- och pensionsförmåner måtte
bliva lika med dem, som vid 1902 års riksdag beviljades för de ordinarie
professorerna vid rikets universitet.
I anledning av motionerna anförde statsutskottet, att motionärernas
åsikt, att en förbättring i intendenternas avlöningar vore behövlig och sna¬
rast möjligt borde vidtagas, visserligen syntes vara grundad på goda skäl,
men att utskottet likväl icke tilltrott sig att i anledning av motionerna,
och innan frågan om dessa intendenters avlönings- och pensionsförhållan-
den blivit av Kungl. Maj:t prövad och förelagd Riksdagen, förorda genom¬
förandet av en förändring i nämnda avseenden.
På grund härav hemställde statsutskottet, att motionerna icke måtte
till någon Riksdagens åtgärd föranleda. Detta blev ock Riksdagens beslut.
Under erinran om statsutskottets berörda uttalande anförde veder¬
börande departementschef till statsrådsprotokoll över ecklesiastikärenden
den 13 januari 1906, att han funne sig böra förorda åvägabringandet av
en lönereglering, för att intendenternas avlöningsförhållanden måtte bliva
i det närmaste lika med de ordinarie universitetsprofessorernas. Därför
skulle erfordras bland annat, att intendenternas tjänstgöring3penningar,
vilka för det dåvarande utgjorde för en var av dem 1,000 kronor om året,
höjdes till sitt dubbla belopp, i vilket fall ålderstilläggen, som för det då¬
varande hänfördes till tjänstgöringspenningarna, borde, såsom i allmänhet
vore bestämt, räknas till lönen. Avlöningen skulle då komma att för en
var av dessa tjänstemän utgöra lön 4,000 kronor och tjänstgöringspenningar
2,000 kronor, vartill skulle komma två ålderstillägg, vartdera å 500 kronor,
efter resp. 5 och 10 års väl vitsordad tjänstgöring. För att bereda medel
härtill erfordrades anslagstillökning för de 7 å naturhistoriska riksmuseets
stat upptagna intendenterna 7,000 kronor samt för den å tionde huvud¬
titeln uppförde professorn Nathorst 1,000 kronor.
23
Då billigheten syntes fordra, att, om, såsom ansågs lämpligt, för de
nya avlöningsförmånernas åtnjutande meddelades bestämmelser i huvud¬
sak överensstämmande med dem, som på senare tid vid löneregleringar
fastställts, även de ifrågavarande tjänstemännen berättigades att årligen åt¬
njuta en var semester under en och en halv månad utan avstående av tjänst-
göringspenningar, skulle härför krävas ett belopp till vikariatsarvoden.
I enlighet med departementschefens förslag gjorde Kungl. Maj:t i
statsverkspropositionen vid 1906 års riksdag framställning om ändringar i
avlöningsstaten för naturhistoriska riksmuseet, vilken skulle i detta hänseende
givas följande innehåll:
|
Lön.
|
Tjänst-
görings-
pennin-
gar.
|
Summa.
|
|
1 intendent ................
6 intendenter................
|
Kr.
4,000
24,000
|
Kr.
2,000
12,000
|
Kr.
6,0001
36,000]
|
fEfter 5 år skulle lönen
1 kunna höjas med 500
< kronor och efter 10 år
1 med ytterligare 500kro-
|
Anm. Intendenten i etnografi skulle vara skyldig
att, därest i framtiden etnografiska avdelningen
skildes från riksmuseet och förenades med ett
självständigt etnografiskt museum, avgå från
intendentsbefattningen, när Kungl. Maj:t så
påfordrade, och i stället övertaga befattningen
såsom föreståndare för ifrågavarande etnogra¬
fiska museum.
|
|
|
|
[ nor.
|
Vikariatsersättning.............
|
—
|
—
|
1,750
|
|
Därjämte föreslog Kungl. Maj:t vissa villkor och bestämmelser för
avlöningsförmånernas åtnj utande.
Uti skrivelse den 23 maj 1906, n:r 144, anmälde Riksdagen, att Kungl.
Maj:ts berörda förslag blivit av Riksdagen godkänt, dock med vissa tillägg
i fråga om avlöningsvillkoren.
Såsom förut är nämnt, höjdes vid 1886 års riksdag naturhistoriska
riksmuseets anslag till materiel, till inköp av sällsynta föremål samt till
vetenskapligt biträde vid samlingarnas ordnande med 500 kronor, att an¬
vändas till förhöjning av det arvode, som då utgick till den å riksmuseets
mineralogiska avdelning anställde amanuensen G. Lindström, så länge han
24
1907 års
riksdag.
1908 års
riksdag.
innehade amanuensbefattningen, dock att denna anslagförhöjning skulle
upphöra att utgå, när bemälde amanuens avgått från befattningen.
Sedan Lindström, dåinera assistent vid nämnda avdelning, med ut¬
gången av år 1905 erhållit avsked från sin befattning, minskades, jämlikt
beslut vid 1906 års riksdag, nyssberörda anslag till materiel in. in. med
500 kronor eller från 20,750 till 20,250 kronor.
På grund av 1906 års Riksdags berörda två beslut kom alltså an¬
slaget till naturhistoriska riksmuseet att utgöra 92,700 kronor.
I sammanhang med löneförbättringen för de sju ordinarie intenden¬
terna vid riksmuseet beviljades vid 1906 års riksdag enahanda löneförbätt¬
ring jämväl åt intendenten Nathorst; till följd varav det å allmänna indrag-
ningsstaten utgående anslaget till avlöning åt honom höjdes med 1,000
kronor, varjämte till ersättning åt vikarie för honom å samma stat anvisades
250 kronor årligen. (Jfr Riksdagens skrivelse den 23 maj 1906 n:r 146.)
För beredande av avlöning åt en andre konservator vid naturhisto¬
riska riksmuseet beviljades vid 1907 års riksdag ett belopp av 2,000 kro¬
nor, varigenom museets ordinarie anslag kom att uppgå till 94,700 kro¬
nor. (Jfr Riksdagens skrivelse den 31 maj 1907 n:r 8.)
Vid 1907 års riksdag anvisades på Kungl. Maj:ts förslag från byggnads¬
fonden för naturhistoriska riksmuseet ett belopp av 84,000 kronor till
uppförande av ett nytt valmuseum å den för riksmuseet avsedda tomten
å Norra Djurgården.
Sedan fråga uppstått att i samband med naturhistoriska riksmuseets
nybyggnad även bereda lokaler för Sveriges geologiska undersökning, hade
ritningar och kostnadsberäkning för det sålunda ifrågasatta byggnads-
komplexet utarbetats. Av kostnaderna skulle å riksmuseet belöpa 2,502,200
kronor (häri ej inräknade för valmuseet beviljade medel).
Till bestridande av nämnda kostnader fanns tillgänglig byggnads¬
fondens kapitalbehållning, vid 1907 års slut uppgående till 913,906 kronor
81 öre, däri ej inräknat för valmuseet disponerade 84,000 kronor. I köpe-
25
skilling för ännu osålda delar av fastigheterna i kvarteren Grönlandet
södra och Grönlandet norra beräknades inflyta omkring 990,000 kronor.
Därjämte hade riksmuseets byggnadsfond en fordran å 31,110 kronor av
Sveriges geologiska undersökning för inköp av tomt m. m. Hela den för
riksmuseets nybyggnad disponibla tillgången beräknades alltså uppgå till
1,935,016 kronor 81 öre, vadan det erforderliga anslaget till riksmuseets
nybyggnad skulle uppgå till, i jämnt krontal, 567,184 kronor.
I statsverkspropositionen vid 1908 års riksdag föreslog Ivungl. Maj:t
under åttonde huvudtiteln, att Riksdagen måtte för uppförande å det till
tomt för naturhistoriska riksmuseet inköpta område vid Djurgårds-Frescati
av nya byggnader för museet i huvudsaklig öfverensstämmelse med upp¬
gjorda ritningar dels medgiva, att riksmuseets byggnadsfond finge i sin
helhet användas, dels besluta, att ett belopp intill 990,000 kronor skulle
av riksgäldskontoret förskottsvis utbetalas, på sätt Ivungl. Maj:t bestämde,
för att återgäldas i den män ännu osålda, staten tillhöriga andelar av
kvarteren Grönlandet södra och Grönlandet norra i Stockholm ävensom
statens byggnader i samma kvarter bleve försålda och köpeskillingar där¬
för inflöte, dels och bevilja ett anslag av 567,184 kronor.
Därjämte äskade Kungl. Maj:t under nionde huvudtiteln ett anslag
för verkställande av nybyggnad för Sveriges geologiska undersökning.
I skrivelse den 1 juni 1908, n:r 206, anförde Riksdagen, bland annat,
att den funnit de för det ifrågasatta byggnadskomplexet upprättade rit¬
ningar såväl i avseende å de olika lokalernas fördelning och anordning
lämpligt avvägda som ock ur arkitektonisk synpunkt tilltalande.
Riksdagen anmälde, att den beslutat i enlighet med Kungl. Maj:ts
framställningar i ämnet.
Vetenskapsakademien hade till byggnadsplats för sitt behov av
sessionsrum, förvaltningslokaler m. m. jämte bibliotek jämlikt Kung].
Maj:ts medgivande fått på vissa villkor för framtiden disponera ett den
Bergianska stiftelsen tillhörande område invid den för naturhistoriska riks¬
museet avsedda marken.
Då akademiens bibliotek var av synnerligt stort värde och delvis
oersättligt, i fall det på något sätt skulle förstöras, hade akademien
4—133012. Löneregleringskommitténs bet. XLI.
1909 års
riksdag.
26
ansett lämpligast, att biblioteket förlädes till en särskild byggnad. I så¬
dant fall skulle emellertid det från Bergianska stiftelsen förvärvade om¬
rådet knappast för närvarande och ännu mindre i framtiden bliva till¬
räckligt för sitt ändamål.
Under framhållande av den stora vikt för det vetenskapliga arbetet
vid de institutioner, som redan vore förlagda till samma trakt eller sanno¬
likt komme att förläggas dit, att i omedelbar närhet hava vetenskaps¬
akademiens bibliotek, gjorde akademien framställning om försäljning till
akademien av ett ' intill den av akademien förvärvade tomten gränsande
område från lägenheten Lilla Frescati å Kungl. Djurgården.
Sedan Kungl. Maj:t vid 1909 års riksdag avlåtit proposition i ämnet,
medgav Riksdagen, att ifrågavarande område finge mot viss ersättning
upplåtas till akademien.
Vid samma års riksdag ökades det å naturhistoriska riksmuseets
stat uppförda anslaget till expenser från 12,000 till 15,000 kronor.
»•ifngUförltn- 1 underdånig skrivelse den 9 september 1908 hemställde vetenskaps-
ndentema. akademien, under erinran om den för professorerna vid universiteten och
karolinska mediko-kirurgiska institutet år 1908 verkställda löneregleringen,
att åt intendenterna vid naturhistoriska riksmuseet måtte beredas avlö¬
ningsförmåner, jämnställda med dem som tillerkänts dessa professorer. Vid
denna vetenskapsakademiens skrivelse hade fogats en av fem utav inten¬
denterna gjord underdånig framställning i ämnet.
Efter en redogörelse för lönefrågans tidigare behandling anfördes i
denna framställning, hurusom den av Riksdagen år 1875 uttalade me¬
ningen, att intendenterna med hänsyn till avlöningsförmånerna borde lik¬
ställas med universitetsprofessorerna, först genom 1906 års Riksdags beslut
åtminstone skenbart förverkligats, samt att intendenterna i underdånig
skrivelse år 1904 uttryckligen framhållit, att berörda likställighet även
med samma löner på båda hållen endast bleve skenbar, då ju levnads¬
omkostnaderna i huvudstaden vore väsentligt högre än i universitets¬
städerna.
När en ny lönereglering för universitetsprofessorerna oaktat den
löneförbättring, som vid 1902 års riksdag åt dessa beviljats, redan an-
27
setts nödvändig, vore det därför enligt intendenternas förmenande utan
vidare uppenbart, att en sådan i ännu högre grad skulle vara behövlig
för riksmuseets intendenter. Då Kungl. Maj:t ansett rättvisa och billighet
fordra, att avlöningen för universitetsprofessorerna från och med år 1909
på grund av stegrade levnadskostnader i allmänhet borde bestämmas till
en begynnelseavlöning av 7,500 kronor, därav 5,000 kronor lön och 2,500
kronor tjänstgöringspenningar, jämte rätt till ett åldertillägg å 600 kronor
efter 5 års tjänstgöring, syntes av samma skäl avlöningen för riksmuseets
intendenter böra bestämmas till det belopp, som Kungl. Maj:t på grund
av de högre levnadskostnaderna i huvudstaden föreslagit för professorerna
vid karolinska mediko-kirurgiska institutet, nämligen 8,100 kronor, därav
5,000 kronor lön, 2,500 kronor tjänstgöringspenningar och 600 kronor
ortstillägg, jämte rätt till ett ålderstillägg å 600 kronor efter 5 års
tjänstgöring. Intendenterna skulle sålunda i lönehänseende likställas med
statskommissarierna enligt den för statskontoret vid 1907 års riksdag
fastställda stat.
Intendenterna erinrade därefter, att enligt 1908 års riksdagsbeslut
något ortstillägg väl ej utginge till professorerna vid karolinska institutet,
men att Riksdagen därutinnan åberopat ett skäl, som icke vore på inten¬
denterna tillämpligt. Det av intendenterna åsyftade yttrandet återfunnes
i Riksdagens skrivelse den 1 juni 1908 angående regleringen av utgifterna
under riksstatens åttonde huvudtitel, däld anfördes, att de högre levnads¬
kostnaderna i Stockholm visserligen antoges göra sig i samma mån gäl¬
lande för professorerna vid karolinska institutet som för statskommissa¬
rierna, men att, då å andra sidan de allra flesta av förstnämnda tjänstemän
just genom sin placering i huvudstaden hade tillfälle att genom utövande
av enskild praktik och genom utförande av olika, i samband med deras
tjänsteställning stående uppdrag bereda sig inkomster utöver professors-
avlöningen till i många fall avsevärda belopp, Riksdagen ansåg, att det
föreslagna ortstillägget kunde utan obillighet ur avlöningen uteslutas.
Något dylikt tillfälle, yttrade intendenterna vidare, att utöver avlö¬
ningen bereda sig nämnvärda inkomster förelåg icke för riksmuseets in¬
tendenter, såsom dessa redan i sin skrivelse år 1904 betonat. Det syntes
i själva verket vara få levnadsbanor, hette det i sistnämnda skrivelse,
28
som erbjöde sämre tillfällen till biförtjänst än den vetenskapliga med
naturalhistoria till föremål, om ock sådana icke helt och hållet saknades.
Det litterära, populärt vetenskapliga arbetet på ifrågavarande område i
ett land med så ringa folkmängd som vårt lämnade i de flesta fall en så
obetydlig ekonomisk behållning, att den sällan syntes motsvara den på
arbetet nedlagda mödan. Och det borde dessutom ligga i statens eget
intresse, att avsedda tjänstemäns löner vore så pass förmånliga, att de
icke nödgades att söka en dylik biförtjänst, utan odelat kunde ägna sig
åt sitt kall och därigenom åstadkomma största möjliga arbetsprodukt, lik¬
som de själva för visso intet högre önskade. Det borde i samband där¬
med icke förbises, att de anspråk, som både från in- och utlandet ställdes
på riksmuseets intendenter, snart sagt dag för dag ökades. Allmänheten
förväntade med rätta att på de områden av naturalhistorien, som av inten¬
denterna representerades, erhålla bästa möjliga upplysningar, och samma
anspråk ställdes på intendenterna av utlandets fackmän. Ej heller finge
glömmas, att intendenternas tid dåmera i vida högre grad än förr toges
i anspråk för besvarande av till vetenskapsakademien inkomna kungl. re¬
misser eller för andra vetenskapliga uppdrag och utredningar, för vilka
de i regel icke erhölle någon som helst ersättning.
Det syntes under sådana förhållanden icke kunna anses obilligt, om
intendenterna å sin sida hölle före, att deras avlöning borde sättas så
hög, att de med densamma kunde finna sin utkomst, men detta kunde
enligt deras förmenande icke ske, om den sattes lägre än som av dem
föreslagits. Detta vore även fördenskull desto oavvisligare, som det i
annat fall, efter den genomförda löneregleringen vid universiteten, vid de
flesta tillfällen skulle bliva hart när omöjligt att för intendentsbefatt-
ningarna förvärva fullt lämpliga och dugliga personer. Skillnaden i lev¬
nadskostnaderna i Stockholm och universitetsstäderna vore nämligen så
stor, att det givetvis skulle innebära en uppoffring i ekonomiskt hänseende
för en universitetsprofessor att utan löneförhöjning flytta till huvudstaden.
Sedan skillnaden mellan ordinarie och extra ordinarie professorer vid uni¬
versiteten dåmera blivit upphävd, vore det ännu större anledning att för¬
vänta, att en för en intendentsbefattning lämplig universitetsdocent, som
annars skulle varit hågad att mottaga en dylik befattning vid riksmuseum,
29
betraktande av de högre levnadskostnaderna i Stockholm föredroge att
stanna vid universitetet, även om hans befordran där under några år
skulle låta vänta på sig. Om riksmuseets intendenter erhölle samma lön
som universitetsprofessorerna jämte ortstillägg, skulle ställningen i detta
hänseende åtminstone i förhållande till Uppsala gestalta sig bättre. Er-
hölles däremot icke ortstillägget, syntes man hava grundade skäl till
bekymmer för riksmuseets framtid.
Intendenterna hemställde, att avlöningen för intendent vid naturhisto¬
riska riksmuseet måtte bestämmas till 8,100 kronor årligen, därav 5,000
kronor lön, 2,500 kronor tjänstgöringspenningar och 600 kronor ortstillägg
jämte rätt till ett ålderstillägg å 600 kronor efter fem års tjänstgöring,
samt att samma löneförmåner måtte tillerkännas professor Nathorst.
I sin underdåniga skrivelse den 9 september 1908 anförde veten¬
skapsakademien, att det för akademien, som hade uppdraget tillse, att
intendentsbefattningarna vid inträffad ledighet bleve på bästa möjliga sätt
återbesatta, vore uppenbart, att de bästa och lämpligaste förmågorna ej
skulle kunna erhållas, försåvitt ej intendenternas löneförmåner i allt vä¬
sentligt bleve desamma som för professorerna vid våra universitet. Att
en sådan likställighet borde äga rum, hade också upprepade gånger erkänts
såväl av Kungl. Maj:t som av Riksdagen. Om intendenterna ej erhölle
motsvarande avlöningsförmåner, som tillkomme universitetsprofessorerna,
begingeS en tydlig orättvisa mot de intendenter, som förut varit universi¬
tetslärare och med säkerhet skulle haft en bättre ekonomisk ställning,
därest de stannat vid universiteten och ej antagit kallelse till riksmuseet. På
grund härav förordade akademien på det livligaste intendenternas anhållan.
Vid föredragning inför Kungl. Maj:t den 12 januari 1909 av före¬
varande fråga yttrade vederbörande departementschef följande.
För att svårighet icke måtte möta att för befattningarna såsom inten¬
denter vid naturhistoriska riksmuseet förvärva fullt kompetenta personer,
vore det av vikt, att den år 1906 införda likställighet med avseende
å avlöningsförmåner mellan dessa tjänstemän och universitetsprofessorer
fortfarande uppehölles. Visserligen syntes tiden ännu icke vara inne att
framlägga helt nya stater för naturhistoriska riksmuseet, utan ansågs där¬
med böra anstå, till dess den för museet avsedda nybyggnaden vid Djur-
30
gårds-Frescati närmat sig sin fullbordan. Lösningen av intendenternas
lönefråga ansåg departementschefen emellertid icke böra längre uppskjutas
utan kunna särskilt för sig, oberoende av andra anslagsbehov, redan för
det dåvarande företagas till avgörande.
Vad avlöningens belopp anginge, syntes departementschefen skäl
saknas för att icke ifrågavarande tjänstemän skulle helt och hållet likstäl¬
las med tredje gradens tjänstemän enligt den för statskontoret år 1907
fastställda nya staten och sålunda jämväl komma i åtnjutande av orts-
tillägg med 600 kronor årligen. Det motiv, som av Riksdagen anförts
för att åt professorerna vid karolinska mediko-kirurgiska institutet icke
bevilja ortstillägg, syntes nämligen icke vara tillämpligt på här ifråga¬
varande tjänstemän, som svårligen kunde vid sidan av tjänsten bereda
sig några avsevärda inkomster.
För åtnjutande av de nya löneförmånerna ansåg departementschefen
böra för intendenterna vid riksmuseet i tillämpliga delar gälla de bestämmel¬
ser, som uppställts för åtnjutande av avlöning å statskontorets år 1907 fast¬
ställda stat. Med hänsyn därtill att intendenterna i saknad av underordnade
tjänstemän stundom måste förordnas att uppehålla varandras befattningar,
borde emellertid i fråga om tjänstgöringspenningar intagas föreskrifter till för¬
hindrande av att vid vikariat avlöning uppbures från flera tjänstebefattningar.
Departementschefen förordade
dels följande förslag till förändringar i avlöningsstaten för natur¬
historiska riksmuseet:
|
Lön.
|
Tjänst¬
görings¬
penningar.
|
Ortstillägg.
|
Summa.
|
|
Er.
|
Kr.
|
Kr.
|
Kr.
|
1 intendent.....................
|
5,000
|
2,500
|
600
|
8,100 1
|
6 intendenter................1 . . .
|
30,000
|
15,000
|
3,600
|
48,600 1
|
Anm. Intendenten i etnografi skulle vara skyldig att,
därest i framtiden etnografiska avdelningen skildes
från riksmuseet och förenades med ett självständigt
etnografiskt museum, avgå från intendentsbefattningen,
när Kungl. Haj:t så påfordrade, och i stället övertaga
befattningen såsom föreståndare för ifrågavarande etno¬
grafiska museum.
|
|
|
|
|
Vikariatsersättning.................
|
—
|
—
|
—
|
2,188
|
1 Efter 5 år skulle lönen kunna höjas med 600 kronor.
31
dels ock att för åtnjutande av dessa löneförmåner skulle för inten¬
denterna gälla vissa angivna bestämmelser.
Kungl. Maj:t gjorde i statsverkspropositionen vid 1909 års riksdag
framställning i enlighet med departementschefens förslag.
Vid behandlingen inom statsutskottet av framställningen hemställde
majoriteten inom utskottet om bifall till Kungl. Maj:ts förslag.
Två ledamöter av utskottet, herrar P. Olsson och J. A. Sjö, ansågo,
att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:
»Den nu ifrågasatta löneregleringen för intendenterna vid naturhistoriska riksmuseum
avser att bereda dessa tjänstemän i huvudsak samma löneförmåner som genom 1908 års
riksdags beslut tillerkänts professorerna vid universiteten och karolinska mediko-kirurgiska
institutet. Emellertid har utöver dessa löneförmåner för intendenterna föreslagits ortstillägg
å 600 kronor i likhet med vad som enligt 1907 års lönereglering för statskontoret utgår
till statskommissarierna.
Frågan om avlöningsförmånernas fastställande för intendenterna vid naturhistoriska
riksmuseum och föreståndaren för statens meteorologiska centralanstalt var senast före vid
1906 års riksdag. Vid detta tillfälle liksom tidigare framhölls såväl av vetenskapsakademien
som av departementschefen önskvärdheten, att deras löner, vilka enligt då gällande stat
för riksmuseum utginge med 5,000 kronor och två ålderstiilägg vartdera å 500 kronor, under
det att universitetsprofessorernas avlöning enligt 1902 års lönereglering utgjorde 6,000 kronor
jämte två ålderstiilägg likaledes å 500 kronor vartdera, likställdes med de ordinarie professo¬
rernas vid universiteten löneförmåner, och Riksdagens beslut utföll i överensstämmelse därmed.
Då vid förlidet års riksdag avlöningsförhållandena för professorerna vid universiteten
och karolinska institutet ordnades, var frågan om lämpligheten av ortstillägg för bemälde
tjänstemän under behandling. De av Kungl. Maj:t tillkallade sakkunnige hade yrkat, att
för samtliga professorer såväl i Stockholm som Uppsala och Lund löneförmånerna skulle
sättas lika med avlöningen för tredje gradens tjänstemän i statskontoret och att i detta
syfte skulle under namn av orts- och yrte-tillägg i lönestaterna införas ett belopp av 600
kronor, motsvarande den för nämnda tjänstemän i statskontoret upptagna lönetiteln ortstill-
lägg. Detta förslag vann icke Kungl. Maj:ts bifall, utan föreslogs i den kungl. propositionen
sådant tillägg av 600 kronor endast för professorerna vid karolinska institutet, vilka således
skulle erhålla högre avlöningsförhållanden än motsvarande lärare vid universiteten.
Statsutskottet yttrade vid behandling av denna fråga, att de högre levnadskostnaderna
i Stockholm visserligen kunde antagas göra sig i samma mån gällande för professorerna vid
karolinska institutet som för statskommissarierna, men då å andra sidan de allra flesta av
förstnämnda tjänstemän just genom sin placering i huvudstaden hade tillfälle att genom
utövande av enskild praktik och genom utförande av olika, i samband med deras tjänste¬
ställning stående uppdrag bereda sig inkomster utöver professorsavlöningen till i många fall
avsevärda belopp, ansåge utskottet, att det föreslagna ortstillägget kunde utan obillighet ur
avlöningen uteslutas, och detta så mycket hellre som de för det dåvarande utgående profes-
sorslönerna i Stockholm ej vore högre än professorslönerna i Uppsala och Lund, ett för¬
hållande, i vilket de i ärendet hörda sakkunniga ej heller föreslagit någon förändring.
I enlighet med utskottets sålunda uttalade mening och på grund därav gjorda hem¬
ställan avslog Riksdagen framställningen i denna del.
32
Utskottet fasthåller fortfarande vid den hittills följda principen, att de ifrågavarande
intendenternas avlöning ej bör sättas lägre än professorernas vid universiteten. Utskottet
anser emellertid ej heller, att den bör göras högre genom införande av ortstillägg å 600
kronor i avlöningen. Grunden för denna utskottets uppfattning är dock ej den av förlidet
års Riksdag i avseende å professorerna vid karolinska institutet anförda, eller tillfälle till
extra inkomster, liksom denna grund ej gällt för samtliga av den sistnämnda lärarkategorien,
men utskottet håller före att, även om levnadsomkostnaderna i Stockholm äro något högre än
t. ex. i Uppsala, själva arten av det arbete, som åligger intendenterna, och de självständiga
förhållanden, under vilka detsamma utföres, bör göra intendentsbefattningen för den intres¬
serade vetenskapsmannen så mycket mera eftersträvansvärd än en med föreläsnings- och
tentamensskyldighet betungad professur vid universiteten, att i denna omständighet torde
finnas fullt skäl för att icke sätta avlöningen högre för intendenterna än för professorerna.
Utskottet anser sig alltså böra föreslå ortstilläggets uteslutande.
Vad Kungl. Maj:t i övrigt föreslagit har icke givit utskottet anleding till erinran.»
Reservanterna ansågo, att utskottet bort hemställa, att Riksdagen
måtte godkänna följande förändringar i avlöningsstaten för naturhistoriska
riksmuseum:
|
Lön.
|
Tjänst-
görings-
penningar.
|
Summa.
|
|
Kr.
|
Kr.
|
Kr.
|
1 intendent.......................
|
5,000
|
2,500
|
7,5001
|
6 intendenter......................
|
30,000
|
15,000
|
45,0001
|
Anm. Intendenten i etnografi skulle vara skyldig att, därest
i framtiden etnografiska avdelningen skildes från riks¬
museet och förenades med ett självständigt etnografiskt
museum, avgå från intendentsbefattningen, när Kungl. Maj:t
så påfordrade, och i stället övertaga befattningen såsom
föreståndare för ifrågavarande etnografiska museum.
|
|
|
|
vikariatsersättning....................
|
—
|
—
|
2,188
|
1 Efter 5 år skulle lönen kunna höjas med 600 kronor.
Första kammaren biföll Kungl. Maj:ts, av statsutskottets majoritet
förordade förslag, under det att Andra kammaren beslutade i enlighet
med reservanternas hemställan. Vid gemensam votering bestämdes Riks¬
dagens beslut i enlighet med Andra kammarens mening, vadan alltså inten¬
denternas avlöning bestämdes till lön 5,000 kronor och tjänstgöringspen-
ningar 2,500 kronor, tillhopa 7,500 kronor, jämte ett ålderstillägg till
lönen efter fem år med 600 kronor.
33
Till följd av detta beslut höjdes avlöningsstaten för museet med
10,938 kronor till 59,688 kronor.
På grund av sistberörda beslut ävensom beslutet angående förhöj¬
ning av expen sanslaget kom det i riksstaten uppförda anslaget med titel
»Naturhistoriska riksmuseum» att uppgå till 108,638 kronor. (Jfr Riks¬
dagens skrivelse den 22 maj 1909 n:r 8.)
Vad avlöningsförbättringen till professor Nathorst beträffar, blev
densamma, efter framställning av Kungl. Maj:t, under tionde huvudtiteln
anvisad på extra stat för år 1910. (Jfr Riksdagens skrivelse den 22 maj
1909 n:r 10.)
Amanuenserna vid riksmuseets mineralogiska avdelning G. Flink Arvodesf&r-
och botaniska avdelning G. A. H. Dahlstedt hade hos Kungl. Maj:t gjort tv!
ansökning om beredande åt dem av förhöjda arvoden.
I nämnda ansökning erinrades, hurusom den av 1876 års riksdag
med 2,000 kronor beviljade tillökningen i naturhistoriska riksmuseets
anslag till materielen, till inköp av sällsynta föremål samt till vetenskap¬
ligt biträde vid samlingarnas ordnande skulle användas till vetenskapligt
bildade biträden åt intendenterna vid riksmuseets mineralogiska och bo¬
taniska avdelningar. På grund därav hade sökandena vardera uppburit
avlöning med 1,000 kronor årligen. Sedermera hade ett provisoriskt
avlöningstillägg på så sätt beretts dem, att ett belopp av 800 kronor
till vardera utanordnats dels ur det årliga statsanslaget till vederbörande
avdelningar dels ur särskild fond.
‘ Vetenskapsakademien avgav utlåtande över ansökningen och anförde
därvid, att, då ifrågavarande båda amanuenser såväl med avseende på veten¬
skaplig utbildning som med avseende på tjänstgöring fullt kunde jämföras
med amanuens vid den meteorologiska centralanstalten, det syntes aka¬
demien billigt, att de även komme i åtnjutande av samma löneförmåner
d. v. s. erhölle en avlöning av 3,000 kronor. Beträffande frågan om på
vad sätt avlöningsförbättringen borde ske, ansåg akademien det för riks¬
museet fördelaktigast, därest i museets ordinarie stat uppfördes ett anslag
å 6,000 kronor till två amanuenser, den ene vid mineralogiska och den
andre vid botaniska avdelningen. Behovet av dessa amanuenser komme
5—133012. Löneregler ing skommitténs bet. XLI.
34
nämligen städse att finnas, och skalle någon av de nuvarande innehavarna
avgå, bleve det förvisso omöjligt att anskaffa en kompetent efterträdare,
utan att löneförmånerna höjdes till det föreslagna beloppet.
Med avseende å det tillägg å avlöningen, 800 kronor till vardera,
som under de senaste åren såsom en tillfällig nödhjälp utgått, för Flink helt
och hållet ur mineralogiska avdelningens årsanslag och för Dahlstedt med
500 kronor ur botaniska avdelningens årsanslag och med 300 kronor ur
den till avdelningens förfogande ställda räntan å Brandelska fonden, fram¬
höll akademien, att dessa medel synnerligen väl behövdes för andra med
avdelningarnas vård och underhåll förbundna ändamål och att de därför
ej för någon längre tid kunde eller borde tagas i anspråk för beredande
av löneförbättring åt amanuenserna.
På grund härav förordade akademien på det varmaste bifall till Flinks
och Dahlstedts underdåniga ansökan och helst i den form, att till avlöning
av två amanuenser, en vid den mineralogiska och en vid den botaniska
avdelningen, måtte i riksmuseets ordinarie avlöningsstat upptagas ett belopp
av 6,000 kronor, 3,000 kronor till vardera.
Vid ärendets föredragning inför Kungl. Maj:t den 12 januari 1909
anförde vederbörande departementschef, att han ansåg framställningen syn¬
nerligen behjärtansvärd och att det syntes honom knappast vara staten
värdigt att låta två sina tjänare av den framstående förtjänst som Flink
och Dahlstedt för en avlöning av endast 1,000 kronor årligen tjänstgöra
å vetenskaplig kompetens krävande befattningar, som toge så gott som hela
deras tid i anspråk. Visserligen hade åt Flink och Dahlstedt under senare
år beretts tillfällig »nödhjälp» av 800 kronor årligen åt vardera, men det
syntes departementschefen olämpligt att, såsom här skett, för andra ända¬
mål anvisade statsanslag användes till avlönande av tjänstemän liksom att
för sådant ändamål anlitades av enskilda personer gjorda donationer.
Departementschefen erinrade, hurusom han vid anmälan av inten¬
denternas vid riksmuseet löneregleringsfråga såsom sin åsikt framhållit,
att prövningen av frågan om de för museet erforderliga statsanslag utöver
intendenternas avlöning lämpligen borde anstå, till dess museet kunde taga
i bruk sina nya byggnader vid Djurgårds-Frescati. Ehuru vetenskapsaka¬
demien intygat, att amanuensbefattningarna å de mineralogiska och bota-
35
niska avdelningarna alltid komrae att erfordras, ville departementschefen
därför ej för det dåvarande föreslå någon ändring i gällande stat för museet,
utan syntes honom erforderlig arvodesförbättring åt Flink och Dahlstedt
böra beredas på extra stat.
Då akademien förklarat det omöjligt att, i händelse av behov, med
dåvarande avlöningsförmåner anskaffa kompetenta personer till besättande
av ifrågavarande amanuenstjänster, ansåg departementschefen förbättringen
icke böra göras till personlig förmån för Flink och Dahlstedt, utan böra
fästas vid befattningarna. Med avseende å arvodesförbättringens belopp
syntes den gjorda jämförelsen med meteorologiska centralanstaltens ama¬
nuens vara på sin plats. Denne åtnjöt enligt 1885 års riksdags beslut ett
årligt arvode av 3,000 kronor. För att uppnå detta belopp erfordrades
för vardera av här ifrågavarande amanuenser, som å staten uppbure årligt
arvode av 1,000 kronor, ett belopp av 2,000 kronor årligen.
Departementschefen hemställde, att Kungl. Maj:t måtte föreslå Riks¬
dagen att, för beredande åt amanuenserna å naturhistoriska riksmuseets
mineralogiska och botaniska avdelningar av arvodesförbättring med 2,U00
kronor till dem vardera, på extra stat för år 1910 anvisa ett anslag av
4,000 kronor.
I statsverkspropositionen vid 1909 års riksdag gjorde Kungl. Maj:t
hemställan i ärendet i enlighet med departementschefens förslag.
I skrivelsen den 22 maj 1909 n:r 8 yttrade Riksdagen med anledning
av berörda förslag, att Riksdagen till fullo delade departementschefens upp¬
fattning, att arvodesförhöjning för bemälde amanuenser vore av behovet
påkallad, och icke hade något att erinra mot det i sådant hänseende före¬
slagna beloppet 2,000 kronor för dem vardera. Däremot ansåg Riksdagen,
med avseende å det läge, vari frågan om naturhistoriska riksmuseets anslag
för det dåvarande befunne sig, att den begärda ökningen icke borde fästas
vid förevarande amanuensbefattningar, utan på grund av amanuenserna
Flinks och Dahlstedts framstående förtjänster tilläggas dem såsom person¬
liga löneförbättringar.
I enlighet härmed blev av Riksdagen för beredande av personlig
löneförbättring åt amanuenserna Flink och Dahlstedt med 2,000 kronor till
dem vardera på extra stat för år 1910 anvisat ett anslag av 4,000 kronor.
36
1910 års
riksdag.
För beredande av personlig löneförbättring åt bemälde amanuenser
har Riksdagen sedermera för vart och ett av åren 1911—1914 anvisat an¬
slag å extra stat till enahanda belopp.
Genom beslut vid 1910 års riksdag godkändes den förändring i av-
löningsstaten för naturhistoriska riksmuseet, att däri upptogos dels ytter¬
ligare en intendentsbefattning (å avdelningen för arkegoniater och fossila
växter) med enahanda avlöningsförmåner och villkor för förmånernas åt¬
njutande, som bestämts för de övriga intendenterna, avsedd att först inne¬
havas av professorn Nathorst med rätt för honom att genast komma i åt¬
njutande av ålderstillägg, dels ock ett till 2,500 kronor ökat anslag till
vikariatsersättning. Till följd härav höjdes museets avlöningsstat från
59,688 till 67,500 kronor.
Däremot uteslötos de för ifrågavarande intendentsbefattning å all¬
männa indragningsstaten uppförda anslagen.
I sammanhang med nämnda befattnings överflyttning till museets
ordinarie stat blev ock det under en följd av år å extra stat beviljade
anslaget till bearbetning, vård och förökning av museets avdelning för arke¬
goniater och fossila växter uppfört å museets ordinarie stat med ett be¬
lopp av 2,000 kronor.
I följd av besluten i nyssnämnda hänseenden hade hela det i riks-
staten under titeln »Naturhistoriska riksmuseum» uppförda ordinarie an¬
slaget blivit höjt från 108,638 till 118,450 kronor.
Vid samma riksdag blev det under åtskilliga år å extra stat ut¬
gående anslaget till vård, underhåll och förkovran av museets etnogra¬
fiska avdelning anvisat, fortfarande å extra stat, att utgå med ett till
5,000 kronor förhöjt belopp. (Jfr Riksdagens skrivelse den 30 maj 1910
n:r 8.)
På framställning av vetenskapsakademien hade Kungl. Maj:t år 1901
medgivit, att av hyresmedlen från kvarteret Grönlandet södra finge utgå
ett årligt belopp av 2,428 kronor 3 öre för brandförsäkring av naturhistoriska
riksmuseets samlingar och av museets macerationsbyggnad vid Värtan.
Sedan den 1 april 1907 hade detta belopp jämlikt Kungl. Maj:ts beslut ut¬
gått ur naturhistoriska riksmuseets byggnadsfond.
37
Då det emellertid ansågs ovisst, huruvida ifrågavarande fond efter
1910 års utgång ägde några tillgångar, gjorde Kungl. Maj:t framställning
vid 1910 års riksdag om beviljande å extra stat för år 1911 av ett anslag
å 2,428 kronor för brandförsäkring av nämnda samlingar och byggnad.
Denna framställning blev ock av Riksdagen bifallen. (Jfr Riksdagens
skrivelse n:r 8 år 1910.)
Enahanda belopp hava för ändamålet anvisats jämväl för vart och
ett av åren 1912, 1913 och 1914.
Samlingarna hava försäkrats för 1,613,500 kronor och macerations-
byggnaden för 20,000 kronor.
För att bereda tillfälle till utsträckning av förevisningstiden för den
etnografiska avdelningen blev det å extra stat utgående anslaget till vård,
underhåll och förkovran av nämnda avdelning för år 1912 anvisat med
ett till 6,500 kronor förhöjt belopp, av vilket dock 300 kronor voro avsedda
att utgå redan under år 1911. (Jfr Riksdagens skrivelse den 31 maj 1911
n:r 8.)
För vartdera året 1913 och 1914 har på extra stat anvisats 6,20019J2 ochtm
1 t # arens nies-
kronor till vård, underhåll och förkovran av etnografiska avdelningen. dagar.
För inredning av naturhistoriska riksmuseets nybyggnader vid Fre¬
scati samt till gäldande av kostnaderna för flyttning av museets samlingar
till dessa byggnader hava av Riksdagen för vartdera året 1913 och 1914
å extra stat anvisats särskilda anslag. I
I underdånig skrivelse den 5 juni 1912 erinrade vetenskapsakade¬
mien, att de nya lokalerna vid Frescati för sju av naturhistoriska riksmuseets
avdelningar, nämligen avdelningen för arkegoniater och fossila växter, avdel¬
ningen för lägre evertebrerade djur, avdelningen för fossila djur (den
paleontologiska avdelningen), den mineralogiska avdelningen, den entomo¬
logiska avdelningen, avdelningen för vertebrerade djur och den botaniska
avdelningen, skulle vara färdiga att tagas i anspråk för sitt ändamål under
år 1914, och framlade akademien förslag till ny stat för museet från och
och med sistnämnda år.
38
Då beredning till föredragning för Kungl. Maj:t av detta förslag icke
syntes kunna medhinnas i så god tid, att proposition om höjning av
museets ordinarie anslag kunde avlåtas till 1913 års Riksdag, men de
ifrågavarande avdelningarnas förläggande till Frescati givetvis medförde
kostnader, som ej kunde bestridas med museets hittillsvarande anslag, an¬
modades akademien i skrivelse den 14 augusti 1912 att efter verkställd
utredning inkomma med utlåtande i fråga om det anslag å extra stat för
år 1914, som utöver utgående ordinarie anslag oundgängligen erfordrades
för uppehållande av naturhistoriska riksmuseets verksamhet.
1 skrivelse den 11 september 1912 avgav akademien det sålunda in¬
fordrade utlåtandet. Under förutsättning att alla redan på extra stat för
år 1913 åt museet beviljade anslag även komme att anvisas för år 1914,
föréslog akademien för sin del, att därutöver för museets förenämnda sju
avdelningar — den etnografiska avdelningen, för vilken plats icke beretts
uti de nya byggnaderna vid Frescati, hade av sådan orsak tills vidare läm¬
nats ur räkningen — måtte för år 1914 anvisas:
för vetenskapligt bildade biträden (amanuenser) vid fem av museets avdelningar .... kronor 15,000
för sju biträden (utan vetenskaplig utbildning), varav fyra särskilt kvalificerade .... > 10,000
för vaktmästargöromål............................... , 3 200
till avlöning åt en maskinist, två eldare och ett extra eldarbiträde, sammanlagt..... » 3,764
till nattlig bevakning............................... > 2,952
samt till expenser................................. » 20,922
eller tillhopa kronor 55,838
vilket belopp syntes akademien kunna avrundas till 55,800 kronor.
Vid ärendets föredragning inför Kungl. Maj:t den 14 januari 1913
anförde vederbörande departementschef, bland annat, följande.
Vidkommande vetenskapsakademiens framställning om inrättande av
fem nya amanuensbefattningar vid naturhistoriska riksmuseet förklarade
sig departementschefen icke vilja för det dåvarande yttra sig om det
framtida behovet av de begärda nya befattningarna, men han fann det
likväl uppenbart, att under det år, inflyttningen i de nya byggnaderna
verkställdes, ett anslag för ändamålet erfordrades. Ett belopp av inalles
12,500 kronor syntes honom dock böra vara för ändamålet tillfyllest.
39
Behovet av ett biträde utan vetenskaplig utbildning vid en var av
museets ifrågavarande sju avdelningar under flyttningsåret tunn departe¬
mentschefen likaledes påtagligt.
Mot det beräknade arvodet, 1,200 kronor, för biträdena å avdelningen
för arkegoniater och fossila växter, den entomologiska avdelningen och
den botaniska avdelningen hade departementschefen intet annat att erinra,
än att från de föreslagna arvodesbeloppen avdrag bort ske med belopp,
svarande mot pensionsavgift. Det erforderliga totalbeloppet skulle alltså
bliva 3,525 kronor.
Akademiens framställning om löneförmåner åt fyra särskilt kvalifi¬
cerade biträden, för vilka akademien föreslagit en avlöning av 1,600 kronor,
fann sig departementschefen däremot i ärendets dåvarande skick endast
delvis kunna biträda. Vid en var av avdelningen för lägre evertebrerade
djur och den paleontologiska avdelningen vore redan för det dåvarande
och sedan åtskilliga år tillbaka anställt ett manligt biträde. Enligt hvad
departementschefen hade sig bekant, hade det mött vissa svårigheter för
intendenterna vid ifrågavarande avdelningar att kunna kvarhålla dessa båda
biträden vid sina befattningar. Endast utsikten att snart nog erhålla
väsentligt förbättrade avlöningsvillkor i en anställning, där de båda bi¬
trädena redan förvärvat en av vederböranue högt skattad skicklighet, hade
avhållit dem från att på annat håll se sig om efter en bättre utkomst.
Vid sådant förhållande fann departementschefen klokhet och billighet bjuda,
att såsom ersättning åt dessa båda biträden lör år 1914 beräknades ett
belopp av 3,000 kronor.
Vad anginge den mineralogiska avdelningen och vertebratavdelningen,
vilka dittills saknat biträden, syntes det departementschefen icke vara
omöjligt att tills vidare därstädes anställa användbara biträden mot en er¬
sättning av 1,200 kronor eller, efter avdrag av pensionsavgift motsvarande
belopp, 1,175 kronor för var.
Till avlönande av samtliga ifrågavarande sju biträden skulle alltså
erfordras en summa av 8,875 kronor. För ändamålet utbetalade emellertid
akademien för det dåvarande av riksmuseets särskilda anslag å ordinarie stat
tillhopa 3,960 kronor för år räknat. I följd därav syntes anslagsposten i fråga
böra minskas med sistberörda belopp och sålunda utgå med 4,915 kronor.
40
Vad anginge akademiens begäran att för år 1914 till avlönande av
vaktmästare erhålla, utöver å det befintliga expensmedelsanslaget för ända¬
målet tillgängliga 700 kronor, ett extra anslag å 3,200 kronor,'borde enligt
departementschefens mening, med hänsyn till att bostadsförmån syntes
kunna beredas två av dem och att de, såsom ej uppförda å ordinarie stat,
icke hade att erlägga några pensionsbidrag, ett belopp av tillhopa 2,600
kronor vara för ändamålet tillfyllest.
För skötseln av den å Frescati befintliga, för riksmuseet och Sveriges
geologiska undersökning gemensamma värmeledningen och elektriska kraft¬
stationen hade beräknats kontanta avlöningsförmåner åt en maskinist med
2,000 kronor (därjämte bostad och bränsle), åt en var av två eldare
med 1,200 kronor och åt en extra eldare för vintern med 800 kronor
eller tillhopa 5,200 kronor, varav 82 % med 4,264 kronor skulle påföras
riksmuseet och återstoden, 936 kronor, Sveriges geologiska undersökning.
Då 500 kronor av expensanslaget redan funnes disponibla för ändamålet,
hade akademien på extra stat för nyssnämnda personal begärt allenast
3,764 kronor.
Beträffande antalet behövlig personal för driften av värmeledningen
och den elektriska stationen hade departementschefen ingen erinran. Vad
åter anginge de avlöningsförmåner, som föreslagits för personalen, förefölle
dessa förmåner väl högt beräknade. Ett belopp av inalles 4,900 kronor
syntes departementschefen för det dåvarande böra vara för ändamålet till¬
räckligt. Av detta belopp skulle på riksmuseet belöpa 4,018 kronor, samt,
då för ändamålet av expensmedelsanslaget funnes tillgängligt 500 kronor,
erfordras 3,518 kronor.
Vad anginge förslaget om nattlig bevakning av byggnaderna, fann
departementschefen detsamma lämpligt. Då någon fara för inbrott icke
syntes föreligga, ansågs emellertid en nattvakt vara tillräcklig. Därför
erfordrades ett belopp av 1,800 kronor, varav, om riksmuseet, såsom före¬
slagits, skulle gälda 82 procent av kostnaden, på detsamma skulle belöpa
1,476 kronor.
Vidkommande den ifrågaställa höjningen av expensmedelsanslaget
hade akademien påpekat, att det ställde sig mycket svårt att utan före¬
gående erfarenhet uppgöra ett riktigt avvägt förslag till de ökade expens-
41
utgifter, som bleve en oundviklig följd av museets flyttning till rymligare
lokaler.
Departementschefen förklarade, att han för sin del för det dåvarande
icke hade någon annan anmärkning mot vad som begärts, än att sådan
ändring av fördelningen av de ökade expensutgifterna mellan riksmuseet
och geologiska undersökningen borde vidtagas, att den på akademien
fallande delen skulle bestämmas till 18,222 kronor.
I enlighet med departementschefens hemställan föreslog Kungl.
Maj:t i statsverkspropositionen vid 1913 års riksdag, att på extra stat för
år 1914 för naturhistoriska riksmuseets behov måtte anvisas
dels 12,500 kronor för anställande av vetenskapligt bildade biträden
vid avdelningen för arkegoniater och fossila växter, avdelningen för lägre
evertebrerade djur, den paleontologiska avdelningen, den entomologiska
avdelningen och avdelningen för vertebrerade djur;
dels 4,915 kronor till arvoden åt biträden utan vetenskaplig utbild¬
ning vid riksmuseets nämnda fem avdelningar jämte den mineralogiska
avdelningen och den botaniska avdelningen;
dels 2,600 kronor till fyllnad i avlöning åt erforderlig vaktmästar-
personal;
dels 3,518 kronor till lönefyllnad åt erforderlig maskinist- och eldar¬
personal;
dels 1,476 kronor till nattlig bevakning;
dels ock 18,222 kronor till expenser.
I skrivelse den 30 maj 1913 n:r 8 anmälde Riksdagen, att den be¬
slutat i enlighet med Kungl. Majrts berörda framställning.
6—133012. Löneregttvingskommitténs bet. XLI.
42
Naturhistoriska riksmuseets organisation.
Gällande bestämmelser rörande naturhistoriska riksmuseets organi¬
sation innehållas dels uti de av Kungl. Maj:t den 15 april 1904 fast¬
ställda grundstadgar för vetenskapsakademien (svensk författningssamling
n:r 18), dels uti de av nämnda akademi den 9 oktober 1907 antagna ord¬
ningsregler för akademien, dels ock uti en likaledes av akademien antagen
instruktion för naturhistoriska riksmuseet.
Enligt de nämnda grundstadgarna gäller i avseende å naturhistoriska
riksmuseet, vilket är ställt under vetenskapsakademiens inseende och vård,
huvudsakligen följande.
Akademien utser bland sina ledamöter genom val två inspektörer
för var och en av följande institutioner:
riksmuseets mineralogiska avdelning,
riksmuseets botaniska avdelningar,
riksmuseets zoologiska avdelningar och
riksmuseets etnografiska avdelning (§ 25).
Intendenterna vid riksmuseet, vilka äga titel av professor, väljas av
akademien i viss angiven ordning, men val skall underställas Kungl.
Maj:ts prövning och stadfästelse. Därest Kungl. Maj:t ej stadfäster val,
upptages ärendet till ny behandling (§§ 14 och 18).
Skall amanuens vid institution eller konservator utses, åligger det
vederbörande institutionsföreståndare att avgiva förslag å lämplig person.
Akademien kan antaga den föreslagne vid den sammankomst, då förslaget
avgivits. Antages icke den föreslagne, skall nytt förslag upprättas av insti¬
tutionens föreståndare och inspektörer gemensamt vid sammanträde, vid
vilket akademiens sekreterare för ordet. För antagen amanuens eller
konservator utfärdas förordnande av akademien (§ 19).
43
Närmare bestämmelser rörande tjänstemans åligganden meddelas av
akademien genom särskild instruktion. Tjänsteman är dock suddig att,
utöver vad instruktionen bestämmer, fullgöra tillfälligt uppdrag inom om¬
rådet för hans sakkunskap, när sådant uppdrag tilldelas honom av akade¬
mien eller något av akademiens ordinarie utskott (§ 23).
Har tjänsteman visat försumlighet eller vårdslöshet i tjänsten eller
på annat sätt givit anledning till berättigat klagomål, äger akademien, allt
efter förseelsens art och på sätt i akademiens ordningsregler närmare före-
skrives, tilldela honom varning eller skilja honom från tjänst och lön för
viss tid eller för alltid, dock må beslut om entledigande av intendent
vid riksmuseet ej äga giltighet, förr än detsamma blivit fastställt av Kungl.
Maj:t (§ 24).
I de av vetenskapsakademien antagna ordningsreglerna finnas intagna
bestämmelser, som i viss mån motsvara i allmänhet för ordinarie tjänste¬
män fastställda avlöningsvillkor.
Här må i detta hänseende allenast nämnas, att enligt dessa ordnings¬
regler semester må, när sådant utan hinder för göromålens behöriga gång
kan ske, åtnjutas av institutionsföreståndare under en och en halv månad
årligen och av övriga tjänstemän vid institution under en månad (§ 44).
I ordningsreglerna stadgas, att institutionsföreståndare skall veten¬
skapligt ordna och bearbeta de samlingar, som stå under hans vård, och
kraftigt verka för sin institutions utveckling samt noga tillse, att den följer
vetenskapens framsteg.
Honom bör ock angeläget vara, att institutionen gör det gagn, som
med den är avsett, varför han ock i möjligaste mån bör stå dem till tjänst,
vilka i studiesyfte önska begagna institutionen, samt vidtaga sådana åt¬
gärder, som kunna vara behövliga för underlättande av deras arbete (§ 50).
Institutionsföreståndare skall tid efter annan inför akademien redo¬
göra för nyare framsteg och viktigare upptäckter inom sin vetenskap (§ 51).
Han bör hos vetenskapsakademiens bibliotekarie göra framställning
om inköp av sådan litteratur, som kan vara behövlig för institutionens
skötsel och för vetenskapliga studier vid institutionen (§ 52).
Varje år före januari månads utgång skall institutionsföreståndare
44
till vetenskapsakademiens sekreterare inlämna en för offentliggörande i
akademiens årsbok avsedd årsberättelse för näst föregående kalenderår.
Denna årsberättelse bör bland annat innehålla redogörelse för:
a) förändringar beträffande institutionens personal;
b) viktigare förändringar i avseende på lokal eller allmänna anordningar;
c) under året utförda arbeten såväl av den ordinarie personalen som av
andra;
d) influtna gåvor;
e) förvärv genom inköp eller byte;
f) utdelade dupletter;
g) utlånade instrument eller samlingar;
h) de personer, som idkat studier å institutionen;
i) de tryckta avhandlingar, som utarbetats å institutionen eller för vilka
material från institutionen legat till grund (§ 53).
Enligt ordningsreglerna antagas och entledigas betjänte av akademiens
förvaltningsutskott efter av vederbörande inspektörer och föreståndare av¬
givet förslag. Har klagomål mot någon av betjänte blivit anfört, äger
förvaltningsutskottet att, om det så finner skäligt, varna den försumlige,
suspendera eller avskeda honom. För avskedande fordras dock, att beslutet
blivit fattat med minst två tredjedelar av de avgivna rösterna (§ 63).
Uti den av akademien antagna instruktionen för naturhistoriska riks¬
museet erinras, att museet består av åtta avdelningar:
1) för de mineralogiska samlingarna;
2) för de botaniska samlingarna (angiospermer, alger och svampar);
3) för samlingarna av arkegoniater och fossila växter;
4) för samlingarna av lägre evertebrerade djur;
5) för de entomologiska samlingarna (insekter, myriopoder och
spindeldjur);
6) för samlingarna av fossila djur;
7) för samlingarna av vertebrerade djur;
8) för de etnografiska samlingarna.
Varje avdelning förestås av en intendent. Dessutom äro, säges
det i instruktionen, vid museet »på ordinarie stat» för närvarande anställda
två konservatorer, tre amanuenser, en vaktmästare och en eldare (§ 1).
45
Intendent åligger att noggrant vårda den honom anförtrodda avdel¬
ningen samt genom insamling, inköp och byte föröka dess samlingar. Vid
insamling i naturen böra intendenterna, så långt omständigheterna med¬
giva, själva deltaga (§ 2).
Endast för avdelningens räkning må intendent insamla, mottaga eller
förvärva föremål av det slag avdelningen omfattar. Äger han vid tillträdet
till intendentbefattningen egen sådan samling, är han skyldig att snarast
möjligt efter skedd värdering hembjuda den till staten, önskar staten ej
inköpa samlingen, åligger det intendenten att så fort ske kan — senast inom
två år — på annat sätt avhända sig densamma (§ 3).
Vid ordnandet av en avdelnings samlingar skall iakttagas, att de
— såvitt möjligt — fördelas på en förevisningssamling, en huvudsamling
och en duplettsamling (§ 4).
Förevisningssamlingen bör innehålla de för allmänheten mest instruk¬
tiva föremålen och så ordnas, att den lämnar en god överblick över avdelnin¬
gens vetenskapliga område. Föremålen böra vara försedda med utförliga eti¬
ketter; där så kan vara tjänligt, böra även illustrationer, kartor m. in., som
kunna bibringa ytterligare upplysningar, vara uppsatta. Fn kort, populärt
avfattad handledning över de utställda samlingarna skall utarbetas och
tryckas samt mot billig avgift tillhandahållas de besökande (§ 5).
önskar intendent i sin förevisningssamling vidtaga sådana förändringar
beträffande skåp och inredning, att de skulle kunna störa den likformighet,
som kan vara önsklig inom museet, skall han anmäla detta för vetenskaps¬
akademiens sekreterare, som i samråd med övriga intendenter äger avgöra,
om den tilltänkta åtgärden må företagas (§ 6).
Huvudsamlingen, som är särskilt avsedd för vetenskaplig forskning,
skall hållas i sådan ordning, att de skilda föremålen lätt kunna återfinnas;
den skall vara omsorgsfullt etiketterad och, i den mån så kan ske, efter
hand inregistreras i katalog (§ 7).
Duplettsamlingen, som utgöres av sådana föremål, vilka icke äro be¬
hövliga för de båda ovan nämnda samlingarna, skall omsorgfullt förvaras
och vara försedd med nödig etikettering. Den bör huvudsakligen användas
till byte, men lämpliga exemplar av densamma må, efter därom skedd
46
framställning, i mån av tillgång överlämnas till inhemska undervisnings¬
anstalter (§ 8).
Intendent åligger att föra anteckningar över vad som tilldrager sig
vid hans avdelning (§ 9).
Akademien utser, sedan intendenterna därom avgivit förslag, en av
dessa att för tre år i sänder vara förste intendent. Denne skall hava all¬
mänt överinseende över museets förevisningssamlingar, tillse att museet
hålles öppet för allmänheten på fastställda tider, attestera räkningar, som
avse allmänna utgifter för museet, o. s. v. Honom åligger även att utdela
fribiljetter till korporationer och enskilda, vilka efter därom gjord fram¬
ställning anses böra komma i åtnjutande av sådan förmån, samt att redo¬
visa för försäljning av biljetter och handledningsböcker m. m. Han skall
vidare årligen före januari månads utgång till sekreteraren inlämna upp¬
gift om antalet besök i förevisningssamlingarna av betalande och icke beta-
lande ävensom berättelse över andra museet i dess helhet angående för¬
hållanden (§ 10).
Konservatorerna lyda under intendenten för riksmuseets vertebrat-
avdelning och hava att utföra de preparerings- och monteringsarbeten, som
av denne åläggas dem.
Förste konservatorn skall sysselsätta och undervisa de elever, som
kunna vara antagna vid vertebratavdelningen.
Konservatorerna få ej hava egna samlingar av zoologiska föremål,
ej heller driva köpenskap med sådana eller privat åtaga sig konservators-
arbeten; dock må andre konservatorn med intendentens medgivande ku nna
åtaga sig privata konservatorsuppdrag (§ 11).
Av de tre amanuenserna är en anställd vid mineralogiska avdelningen
och två vid botaniska avdelningen, den ene på grund av doktor A. F. Regnells
donationsbrev. Vederbörande intendent äger närmare bestämma rörande
det arbete, som skall utföras av dem. Den Regnellske amanuensen vid
botaniska avdelningen har dessutom att ställa sig till efterrättelse de be¬
stämmelser, som äro meddelade i donationsbrevet (§ 12).
Riksmuseets vaktmästare lyder under förste intendenten och skall
utföra de arbeten, som av denne åläggas honom. Han skall, såvitt ej på
grund av särskilda förhållanden annorlunda bestämmes, hava tillsyn över
47
de lokaler, i vilka för allmänheten avsedda förevisningssamlingar förvaras,
tillse, att dessa lokaler öppnas och stängas på bestämda tider, anskaffa
nödig bevakningspersonal samt, under den tid lokalerna äro öppna, vara
närvarande i museet. Han tillser, att nämnda lokaler städas, vädras och
rengöras samt redovisar för de inträdesavgifter, som inflyta.
Han är även skyldig att, enligt anvisning av förste intendenten, mot
särskild, av denne fastställd taxa förevisa museets samlingar för personer,
som önska bese dem på andra tider än de ordinarie förevisningstiderna, samt
att utan ersättning visa dem för skolor, som i vederbörlig ordning erhållit
tillstånd därtill av förste intendenten (§ 13).
Riksmuseets eldare ansvarar för värmeledningens behöriga skötsel och
vård. Förste intendenten äger att med avseende härå meddela nödiga
föreskrifter (§ 14).
Slutligen torde böra omförmälas, att enligt den för vetenskapsaka¬
demiens kamrerare gällande instruktion honom åligger, bland annat, att
för de under akademiens inseende och vård ställda statsinstitutionernas
räkning uppbära och kvittera alla inkomster samt ombesörja, att alla enligt
stat fastställda eller eljest vederbörligen godkända utgifter behörigen
bestridas.
Kamreraren för ock särskilda räkenskaper för de under akademien
ställda institutioner, bland dem naturhistoriska riksmuseet, och skall han
för en var räkenskap upprätta och föra särskild huvudbok och kassaräkning
samt kassajournal; skolande i kassajournalerna för varje dag antecknas in¬
flytande medel och verkställda utbetalningar.
Ifrågavarande räkenskaper skola med tillhörande verifikationer över¬
lämnas till förvaltningsutskottet vid dess första ordinarie sammankomst i
mars månad varje år, varefter de av utskottet överlämnas till akademiens
revisorer för granskning.
Kamreraren är skyldig att till kammarrätten inom stadgad tid överlämna
de räkenskaper, som angå statsmedel, ävensom att till akademiens sekre¬
terare inlämna stadgat sammandrag över dessa och övriga räkenskaper
så tidigt, att detsamma kan genom sekreterarens försorg insändas till
finansdepartementet för att tillhandahållas statsrevisorerna.
48
Erinras må ock, att akademiens kamrerare numera icke åtnjuter
någon ersättning för bestyret med naturhistoriska riksmuseets medelsförvalt¬
ning.
49
Till kommittén överlämnade framställningar i fråga om ny
ordinarie stat för naturhistoriska riksmuseet.
Genom kungl. cirkulär den 25 oktober 1901 anbefalldes ämbetsverk
och myndigheter att var för sin förvaltningsgren inkomma med utredning,
huruvida, under angiven förutsättning, för tiden efter år 1902 ändringar
i vederbörande lönestater kunde anses böra äga rum.
Det av vetenskapsakademien i anledning därav avgivna underdåniga
utlåtande, avseende, bland annat, naturhistoriska riksmuseet, ävensom åt¬
skilliga senare från akademien inkomna framställningar i fråga om staten
för riksmuseet hava tid efter annan överlämnats till kommittén, men hava
sedermera från vederbörande statsdepartement återfordrats, varefter dock
vissa av dem återställts till kommittén.
Någon närmare redogörelse för dessa handlingars innehåll synes icke
vara erforderlig, då numera föreligger ett nytt fullständigt förslag till
ordinarie stat för naturhistoriska riksmuseet; kommande dock i det följande
att omförmälas, vad som ur förenämnda handlingar må befinnas erforderligt.
Uti underdånig skrivelse den 5 juni 1912 har vetenskapsakademien,
med bifogande av yttranden från, bland andra, flertalet intendenter vid
naturhistoriska riksmuseet, erinrat, att de nya lokalerna vid Frescati för
sju av riksmuseets avdelningar skulle vara färdiga att tagas i anspråk för
sitt ändamål under år 1914. Akademien hade fördenskull ansett såsom
sin plikt att för Kungl. Maj:t framlägga förslag till ny stat för museet.
Många av de nuvarande anslagen hade — yttrade akademien —
sedan 30—40 år eller mera ej undergått någon förändring och, ehuru en
höjning av dem länge varit synnerligen behövlig, hade akademien under
de senare åren ej velat framkomma med något förslag därom, med hänsyn
7—133012. Lönereglering skommitténs bet. XLI.
50
till de förändringar, som skulle komina att äga rum, då museets nya
byggnader bleve färdiga. Andra anslagsbehov vore en direkt följd av
de nya lokalerna och hade förut ej gjort sig gällande.
Då frågan om ökat utrymme för den etnografiska avdelningen ännu
ej blivit löst och denna avdelning tills vidare måste kvarstanna i de gamla
rummen inom statens hus i kvarteret Grönlandet södra, hade det synts
akademien lämpligt, att anslagen till denna avdelning fullständigt skiljdes
från anslagen till de sju avdelningar, som skulle utflytta till Frescati.
På grund därav hade akademien indelat sitt förslag i två huvud-
avdelningar.
I. Avdelningarna vid Frescati.
Med avseende å uppställningen av akademiens förslag till ny stat
för naturhistoriska riksmuseet har akademien påpekat, att den ansett lämp¬
ligast, att alla de personer, som komme att erhålla fast anställning vid
museet, upptoges i en gemensam avlöningsstat, oavsett om deras verksam¬
het helt och hållet eller endast delvis komme att tagas i anspråk av någon
särskild avdelning, och att följaktligen anslagen till de särskilda avdelnin¬
garna endast skulle omfatta de belopp, som fritt kunde av vederbörande
intendent disponeras för avdelningens ändamål.
A. Avlöningsstat.
Intendenter- Med avseende å intendenternas vid 1909 års riksdag reglerade av-
nas sisning. löningSförmåner har akademien erinrat därom, att ett nytt skäl synts
akademien hava tillkommit för beviljande av det ortstillägg å 600 kronor,
varom Kungl. Maj:t gjorde framställning vid nyssnämnda riksdag, men
som då ej blev bifallet.
Förhållandet vore nämligen — yttrade akademien - att i närheten
av det nya riksmuseet ej funnes möjlighet för intendenterna att erhålla
bostäder eller att förvärva mark för uppförande av dylika. De skulle
därför bliva nödsakade att fortfarande bo i staden eller möjligen i något
av de villasamhällen, som vore belägna norr om Frescati.
51
I bägge fallen komme detta att, åtminstone så länge kommunika¬
tionerna ej vore bättre och billigare än för närvarande, medföra avsevärd
förlust av tid och penningar, vartill komme nödvändigheten att betala för
ett mellanmål under förmiddagen, vilket eljest skulle kunnat intagas i
hemmet.
Då redan förut på grund av de dyrare levnadskostnaderna i huvud¬
staden intendenternas ekonomiska ställning vore vida sämre än professo¬
rernas vid universiteten i Lund och Uppsala, ehuru avlöningen nominellt
vore densamma, skulle denna ställning, därest ett ortstillägg ej beviljades,
bliva ännu sämre och akademien få svårt att besätta intendentsplatserna
med de bästa krafterna. A andra sidan vore det enligt akademiens me-
ning uppenbart, att den utvidgning, som museet komme att få, beredde
möjligheter för en storartad utveckling, som ställde de största anspråk
på de enskilda intendenterna och krävde, att dessa vore fullt vuxna sin
uppgift.
Akademien förklarade sig fördenskull anse, att ortstillägg för in¬
tendenterna vore av största betydelse för museets framtid.
Sedan år 1877 hade, erinrade akademien vidare, till ett vetenskap¬
ligt biträde vid var och en av riksmuseets mineralogiska och botaniska
avdelningar utgått ett anslag av 1,000 kronor; därjämte hade de nuva¬
rande innehavarna av dessa befattningar sedan år 1910 vardera uppburit
ett personligt tillägg av 2,000 kronor om året. De övriga av riksmuseets
ifrågavarande sju avdelningar hade däremot hittills saknat dylika biträ¬
den. Då emellertid alla avdelningarna sedan länge varit i stort behov av
dylik arbetskraft och då detta behov i de nya lokalerna bleve ännu mer
trängande, hade akademien, med hänvisning till utförligare motivering i
en föregående skrivelse, hemställt om inrättande av sju assistentbefatt¬
ningar vid museet med en avlöning av 3,000 kronor var. Därest fram¬
ställningen därom bifölles, borde de på extra stat anvisade personliga av-
löningstilläggen till två amanuenser å mineralogiska och botaniska avdel¬
ningarna upphöra att utgå. I
I detta sammanhang må uti ifrågavarande avseende ur tillgängliga
handlingar anföras följande.
Vetenskap¬
ligt bildade
biträden
(assistenter).
52
Redan år 1907 gjorde intendenterna framställning i ämnet.
Därvid erinrades, hurusom riksmuseets olika avdelningar redan länge befunnit sig i
sådan tillväxt och utveckling, att de vetenskapliga arbetena blott med svårighet kunde veder¬
börligen tillgodoses, så framt intendenten skulle vara nödsakad att personligen handlägga eu
stor mängd sysslor, som vore av mekanisk art utan att ändock kunna anförtros åt oveten¬
skapliga arbetsbiträden, såsom samlingarnas sortering, preparering, etikettering, omflyttning
m. m., utlåningsarbetet, bytesrörelsen och dylikt. Museets snabba tillväxt och allmänhetens
ökade anspråk på dess olika avdelningar gjorde det dåmera ännu svårare för intendenterna
att medhinna sina olikartade åligganden, och särskilt lede därigenom det rent vetenskapliga
arbetet allt större intrång. Därtill komme vidare svårigheterna att, om intendent vore från¬
varande på grund av semester, tjänstledighet eller sjukdom, finna personer, som vore till¬
räckligt förtrogna med museiavdelningarna och deras olikartade ärenden lör att kunna till¬
förordnas såsom avdelningsföreståndare. Det läge i sakens natur, att vare sig en ställföre¬
trädare då söktes bland vetenskapsmän utanför riksmuseet eller bland de övriga avdelningarnas
intendenter, som representerade helt andra vetenskaper, de tilltälliga anordningarna maste
bliva ogynnsammare än vid några andra statsinstitutioner, och riksmuseet vore, redan av detta
skäl för varje sin avdelning i det största behov av fast anställd, vetenskaplig medhjälpare,
som kände samlingarna och arbetets gång tillräckligt för att vid intendenternas frånvaro
kunna på tillfredsställande sätt sköta avdelningens angelägenheter.
Detta behov syntes ännu mera trängande på grund av den förestående flyttningen till
nya, större och tidsenligare byggnader. Det mångdubblade arbete, som genom flyttningen och
museets därmed sammanhängande utvidgning ålades riksmuseet, komme att under aratal ställa
mycket ökade fordringar på dess personal, och om intendenterna skulle inom rimlig tid
medhinna det nya museets ordnande, kunde do svårligen utföra detta arbete blott och bart
med biträden, som icke ägde vetenskapliga insikter.
Anställandet av vetenskapligt bildade biträden vid ifrågavarande avdelningar utgjorde
enligt intendenternas mening ett oeftergivligt villkor för att arbetet vid det nya museet
skulle kunna utföras på ett sätt, som motsvarade det med detsamma avsedda ändamålet.
Beträffande biträdenas avlöningsförmåner erinrades därom, att avlöningen för amanu¬
enserna vid statens meteorologiska centralanstalt utgjorde 3,000 kronor samt att den avlöning,
som åtnjötes av de vetenskapligt bildade biträdena vid de mineralogiska och botaniska av¬
delningarna, likaledes uppginge till 3,000 kronor.
Beträffande denna fråga framhöll vetenskapsakademien i skrivelse den 13 november
1907, att behovet av vetenskapligt bildade biträden vid de avdelningar av riksmuseet, som
saknade sådana, länge varit synnerligen kännbart. Det hade visat sig vara en nödvändighet,
att under intendents semester någon funnes, som vore tillräckligt förtrogen med avdelningen
för att då intendenten vore frånvarande, kunna hava vård och tillsyn över densamma. I
annat fåll komme arbetet vid avdelningen att under intendentens frånvaro mer eller mindre
fullständigt ligga nere, varjämte allmänheten då ej kunde erhålla de upplysningar, den ägde
rätt att få när som helst under året. Då därtill lades, att arbetet vid samtliga avdelnin¬
garna under de senaste decennierna i hög grad ökats, så att det i själva verket överstege en
mans arbetsförmåga, samt att arbetet, därest nybyggnad komme till stånd, komme att i ännu
högre grad ökas, syntes det vara klart, att anställandet av ett vetenskapligt bildat biträde vid
varje avdelning vore eu synnerligen önsklig och nödvändig sak. Vid institutioner i utlandet,
som kunde jämföras med naturhistoriska riksmuseets avdelningar, funnes alltid en och ofta
flera amanuenser.
53
Sedermera gjorde akademien i skrivelse den 9 september 1908 förnyad framställning
i ämnet av följande innehåll.
Akademien såg sig under dåvarande förhållanden ej alltid i stånd att uppfylla ett
krav, som den kunskapssökande allmänheten med rätta framställde med avseende på riks¬
museet, nämligen att samlingarna varje söckendag och så stor del som möjligt av dagen
skulle vara tillgängliga för dem, som där ville idka studier. Under dåvarande förhållanden
inträffade allt emellanåt, att de avdelningar, som ej hade amanuenser, måste hållas stängda
längre eller kortare tid, så snart intendenten på grund av tjänsteåligganden eller sjukdom
vore förhindrad att närvara å avdelningen. Att en offentlig institution, som borde vara till¬
gänglig för studerande åtminstone hela den ljusa delen av dagen, på detta sätt stundom
måste vara alldeles stängd, så att besökande måste vända om med oförrättat ärende, syntes
akademien i hög grad olämpligt och beklagligt. Under dåvarande förhållanden kunde emeller¬
tid det påpekade missförhållandet ej avhjälpas, ty det hade visat sig omöjligt för akademien
att vid inträffat förhinder för intendent under den tid, då lärare vid universitet och elemen¬
tarläroverk vore upptagna av sitt arbete, anskaffa vikarie, och även om vid något tillfälle
en sådan vikarie utifrån kunnat anskaffas, hade denne i saknad av kännedom om avdelningens
samlingar och planen för deras uppställning eller katalogisering varken kunnat lämna besö¬
kande nödiga upplysningar, ej heller själv uträtta något nämnvärt till avdelningens bästa.
Helt annat bleve förhållandet, om vid avdelningen funnes en med dess samlingar fullt för¬
trogen amanuens, som vid förfall för intendenten kunde inträda i hans ställe.
Med avseende å konservatorerna vid museet har akademien i sin Konservato-
underdåniga framställning den 5 juni 1912 hemställt, att den ene med renm'
titel förste konservator måtte få en avlöning av 4,000 kronor, fördelad i
lön och tjänstgöringspenningar. med två ålderstillägg, vartdera å 500 kro¬
nor efter 5 och 10 år, samt den andre konservatorn en avlöning av 3,000
kronor, likaledes fördelad i lön och tjänstgöringspenningar, jämte två
ålderstillägg, vartdera å 300 kronor, efter 5 och 10 år.
Till stöd för detta förslag har akademien åberopat ett av intendenten
för vertebratavdelningen avgivet yttrande.
Bemälte intendent har erinrat, hurusom lönen för (förste) konserva¬
torn blivit till sitt belopp fastställd år 1876 och sedan dess icke blivit
reglerad. Det vore även, yttrade intendenten, att märka, att de föregående
innehavarna av tjänsten varit ekonomiskt mera gynnsamt ställda än den
nuvarande, därigenom att vetenskapsakademien åt dem upplät fri bostad
i akademien tillhörig lägenhet. När den näst föregående konservatorn
avgick med pension, behövde akademien den av honom bebodda lägenheten
för sitt bibliotek, och måste sålunda den förmån av fri bostad, som dit¬
tills varit förenad med konservatorsbefattningen, indragas. Nämnda för¬
mån syntes intendenten kunna uppskattas till ett värde af åtminstone
54
Preparatorer
och kvinnli¬
ga biträden.
1,000 kronor, med vilket belopp alltså vid nuvarande tjänstinnehavarens
tillträde löneförmånerna faktiskt minskats, oaktat den av staten beviljade
lönen icke undergick någon förändring,
Det kunde ej — yttrade intendenten vidare — betraktas annat än
såsom en gärd av rättvisa, om denna olägenhet åter avhjälptes genom att
konservatorslönen i motsvarande grad böjdes. Detta syntes intendenten
så mycket mera uppenbart, om hänsyn toges till de stora krav på yrkes¬
skicklighet, som måste ställas på konservatorn vid riksmuseet vid utövande
av hans ofta ansträngande och hälsovådliga arbete, och tillika till den om¬
ständigheten, att han av sin instruktion vore förhindrad att skaffa sig
någon biförtjänst på sin fritid genom konservering, uppstoppning eller
naturaliehandel. För en löneförhöjning ansåg intendenten ock tala de dyra
levnadskostnaderna i Stockholm, vilka genom museets utflyttning till Fres¬
cati komme att för alla vid museet anställda stiga i än högre grad.
Beträffande andre konservatorn framhöll intendenten, att dennes nu¬
mera vidgade verksamhet till stor del ställde sig lika med konservatorns och
ävenledes krävde stor yrkesskicklighet. Fn löneförhöjning för ifrågavarande
befattningshavare ansågs fördenskull, och med hänsyn jämväl till de
stegrade levnadsomkostnaderna, vara av behovet påkallad.
I sitt förslag till ny stat, i vad angår riksmuseets avdelningar vid
Frescati, har akademien upptagit dels ett kvalificerat biträde, preparator, vid
var och en av avdelningarna för mineralogi, fossila djur, evertebrater och
vertebrater, dels ock ett skrivbiträde vid var och en av avdelningarna för
fossila växter, botanik och entomologi. Avlöningen skulle, enligt akade¬
miens förslag, utgöra för de fyra preparatorerna lön 800, tjänstgörings¬
penningar 650 och ortstillägg 150 eller tillhopa 1,600 kronor samt för
de tre skrivbiträdena lön 600, tjänstgöringspenningar 450 och ortstillägg
150 eller tillhopa 1,200 kronor, vartill för såväl preparatorer som skriv¬
biträden skulle kunna komma två ålderstillägg å 200 kronor efter resp.
5 och 10 år.
Beträffande de nämnda befattningshavarna yttrade akademien, att
sedan länge vid de flesta av museets avdelningar för preparering, växt-
uppklistring, etikettskrivning, stcnslipning in. in. varit anställda extra
55
biträden, som avlönats av de medel, vilka stått till intendenternas för¬
fogande.
Enär dessa biträden för all framtid vore behövliga och deras tid
helt och hållet toges i anspråk för museets ändamål, ansåg akademien
dem böra »i anslutning till Riksdagens uttalade önskan» och i överens¬
stämmelse med den reglering, som för vissa ämbetsverk redan ägt rum,
uppföras å ordinarie stat och erhålla de löneförmåner, som annars stad¬
gats i dylika fall.
Samtliga de biträden, som vore anställda vid riksmuseet, kunde vis¬
serligen enligt akademiens mening anses såsom mera kvalificerade än van-
liga skrivbiträden i ämbetsverk. Då emellertid de särskilda krav, som
ställdes på dessa biträden, vore väsentligen olika inom särskilda avdelnin¬
gar, hade akademien ej ansett nödigt att upptaga mer än fyra av dessa
biträden såsom särskilt kvalificerade (preparatorer) samt uppfört de tre
återstående såsom vanliga skrivbiträden.
Det framhölls ock, att de ifrågavarande preparatorsbefattningarna
svårligen kunde innehavas av kvinnor, varför det, enligt akademiens mening,
även av det skälet vore nödvändigt, att avlöningen sattes något högre,
enär i annat fall kompetenta personer ej kunde erhållas.
Till stöd för framställningen, i vad den avsåg biträdena vid av¬
delningarna för fossila djur och evertebrater, åberopade akademien en
av densamma den 13 september 1911, efter hörande av intendenterna för
bägge dessa avdelningar, gjord framställning i ämnet.
Intendenten för avdelningen för fossila djur (den paleontologiska avdelningen) hade
då anfört:
Arbetena vid avdelningen vore mångsidigare och vida mera krävande än vid de av¬
delningar, för vilka anställande av kvinnor såsom fasta biträden hade förordats. På grund
av de å avdelningen förvarade naturföremålens i allmänhet tyngre beskaffenhet och svårare,
mera ansträngande och omdömeskrävande preparerings- och monteringsmetoder lämpade sig
ett manligt biträde bättre än ett kvinnligt. Ett manligt biträde kunde jämväl till stor be¬
sparing för staten långt mångsidigare än ett kvinnligt användas för en mängd olikartade
arbeten inom avdelningen.
Intendenten för avdelningen för evertebrater hade framhållit huvudsakligen, hurusom
avdelningen ständigt haft och allt framgent måste hava ett manligt biträde för att verkställa
den mängd olikartade och krävande arbeten, som där måste utföras, och det vore för denna
avdelning av lika stor betydelse, att detta manliga biträde uppfördes på riksmuseets stat,
som för avdelningarna för botanik, arkegoniater och fossila växter samt entomologi, att deras
kvinnliga biträden erhölle en dylik fastare ställning. Detta manliga biträde måste dessutom
56
besitta större mångsidighet, mera praktisk utbildning och större fysisk styrka. Det vore
föga överensstämmande med billighetens krav, att ett biträde med så kvalificerade arbetsupp¬
gifter skulle erhålla allenast en vaktmästares löneförmåner och sålunda bliva sämre avlönad
än de omnämnda kvinnliga biträdena vid samma institution.
I sin berörda framställning den 13 september 1911 förklarade sig akademien anse, att
det arbete, som skulle utföras av ifrågavarande biträden, fordrade särskilda kvalifikationer
och att det vore uppenbart, att män, som förvärvat dylika, ej någon längre tid kunde fästas
vid avdelningarna, därest de ej erhölle en ekonomisk ställning, som fullt motsvarade den för
särskilt kvalificerade biträden.
Vidkommande de föreslagna prepatorerna å mineralogiska avdelnin¬
gen och å avdelningen för vertebrerade djur hänvisade akademien i skri¬
velsen den 5 juni 1912 till särskilda vid skrivelsen fogade yttranden av in¬
tendenterna för nämnda avdelningar.
Intendenten för den mineralogiska avdelningen hade yttrat:
En vaktmästare, tillika preparator, vore oundgängligen nödvändig
vid varje vetenskaplig institution, där mineralogisk-petrografiska arbeten
bedreves, och saknaden av en sådan hade länge gjort sig i hög grad
kännbar. Utom vanliga vaktmästargöromål med upp- och inpackning av
stuffer o. s. v. måste en sådan person speciellt utbildas för de på avdel¬
ningen försiggående arbetena, såsom fuktning och formatisering av stuffer,
skötandet av stensågnings- och skärmaskiner, tunnslipning av mikrosko¬
piska bergarts- och mineralpreparat m. in. Han borde dessutom kunna
utföra montering av stuffer i utställningssamlingen, montering av etiket¬
ter o. s. v.
Intendenten för vertebratavdelningen hade anfört:
Riksmuseets vertebratavdelning hade hittills varit i saknad av arbets¬
biträde i fast anställning, och med anledning därav hade intendenten själv
eller konservatorerna fått lov att utföra många arbeten, som till följd av
sin tidsödande natur dragit dem mera än lämpligt från deras egentliga
och mera krävande sysselsättning, men som skulle kunnat med stor fördel
utföras av ett dugligt biträde. Detta vore givetvis ett missförhållande och
ett missbruk av överkvalificerad arbetskraft. I och med den nödiga utvidg¬
ningen av avdelningens lokaler och riksmuseets förläggning till området
vid Frescati komme behovet av ett kvalificerat biträde att göra sig än mera
gällande. Ett dylikt behövdes för de talrika smärre snickerigöromål, som
oupphörligen förekomme, för biträde med rengöring av skelett och annan
57
preparering, som ej krävde konservatorsskicklighet, tryckning och skriv¬
ning av etiketter in. m., påfyllning av sprit, biträde vid samlingarnas
omflyttning med flera andra talrika göromål.
Vaktmästargöromålen vid museet hade, anförde akademien i skrivelsen Vaktmästare,
den 5 juni 1912, dittills uppehållits på ett synnerligen olämpligt sätt.
Till lön åt en vaktmästare vid museet hade utgått ett belopp av endast
700 kronor. Det hade ej kunnat begäras, att vaktmästaren för denna lön
helt och hållet skolat ägna sin tid åt museet, utan hade han för sitt uppe¬
hälle även nödgats åtaga sig annat arbete. All vaktmästartjänstgöring i
övrigt, såsom vakt i museet, då det hållits öppet för allmänheten, städ¬
ning, rengöring, budskickningar, avsändande och avhämtande av naturalier,
upp- och inpackningar m. in., hade bestritts av för tillfället antagen
kvinnlig eller manlig arbetshjälp, varjämte portvaktssysslan bekostats av
vetenskapsakademien, enär portingången varit gemensam för akademien
och riksmuseet.
Genom flyttningen ut till Frescati bleve förhållandena helt och hållet
ändrade och nödvändiggjorde anställandet av ett större antal vaktmästare.
Genom den betydande utvidgningen av de för allmänheten tillgängliga
utställningssalarna, genom storleken av tomten, som för sin och planteringar¬
nas vård under den varma årstiden toge minst en mans hela arbetstid i an¬
språk, samt genom särskilt för museet avsett portvaktshus bleve det nöd¬
vändigt, att riksmuseet till sitt förfogande hade minst sju fast anställda
vaktmästare med en daglig tjänstgöringstid av åtminstone 8 timmar. En
dylik anordning vore nödvändig även därför, att man ej skulle kunna be¬
räkna nödig arbetshjälp av i närheten bosatta personer, enär dessa vore
alltför fåtaliga; och att i större skala begagna sig av arbetshjälp från
Stockholm skulle ställa sig ekonomiskt ofördelaktigt.
På grund därav och under förutsättning, att museet komme att
hållas öppet för den stora allmänheten vissa timmar dagligen under tre dagar
i veckan samt övriga dagar utom måndagar för skolor, militär med flera,
hemställde akademien, att vid riksmuseet måtte anställas sju vaktmästare,
varav en förste vaktmästare med 1,500 kronors avlöning jämte ett ålders-
tillägg samt fri bostad och bränsle samt sex vanliga vaktmästare med en
8—133012. Löneregler ing skommitténs bet. XL1.
58
Maskinist
och eldare.
Extra bevak-
ningsbiträ-
den.
avlöning av 1,200 kronor jämte två ålderstillägg med vanligt avdrag för
bostad med bränsle, därest sådan kunde beredas, utom för portvakten,
vars bostad skulle tillkomma honom på grund av tjänsten. En av dessa
vaktmästare skulle vara trädgårdskunnig och hava till uppgift att vårda
de yttre anläggningarna. Då förevisningen och rengöringen av museilo-
kalerna ej ansågs komma att upptaga mer än 4—5 timmar om dagen,
borde det åligga vaktmästarna att under den övriga tjänstgöringstiden ut¬
föra de arbeten vid museet och dess avdelningar, för vilka annars särskild
arbetshjälp skulle behöva anlitas, enligt de närmare bestämmelser, som
kunde komma att av akademien fastställas.
För naturhistoriska riksmuseet och för Sveriges geologiska undersök¬
ning skulle, enligt vad akademien anförde i skrivelsen den 5 juni 1912,
anläggas en gemensam värmeledning samt eu station för elektrisk kraft.
För dessa anläggningars skötsel skulle enligt en av ingenjören Hugo Theo-
rell verkställd utredning krävas anställandet av en maskinist samt två
eldare ävensom en extra eldare för vintern, för vilka beräknats en avlöning
av: för maskinisten 2,000 kronor med två ålderstillägg jämte fri bostad
och bränsle, för vardera av de eldare, som erfordrades under hela året,
1,200 kronor med två ålderstillägg samt för den extra eldaren arvode
800 kronor eller tillhopa 5,200 kronor, ålderstillägg oberäknade. Härav
skulle dock endast 82 procent påföras riksmuseet men återstoden Sveriges
geologiska undersökning.
Vidare har vetenskapsakademien i sitt statförslag uppfört ett belopp
av 2,340 kronor till fem extra biträden vid bevakningen. I sådant hän¬
seende har akademien åberopat av intendenterna i ämnet gjort uttalande.
Intendenterna ansågo museet böra vara öppet söndagar kl. 1—4 e. m.
och helgfria dagar från kl. 11 f. m. till 3 e. m., utom måndagar, då det
skulle hållas stängt för rengöring. Om man också med tämligen stor säker¬
het kunde påräkna alla de föreslagna sju vaktmästarna såsom vakter under
dessa timmar, räckte de ej vid alla tillfällen till att bevaka det stora an¬
talet salar, särskilt som tre personer alltid vore bundna i de tre kapp¬
rummen.
De besökande utgjordes — erinrade intendenterna — av tre olika
59
kategorier: l:o) vetenskapsmän, verkliga naturvänner, studerande vid hög¬
skolor och seminarier samt konstnärer, vilka borde äga tillträde på de
tider, som av vederbörande intendent anvisades; för dem krävdes ingen
vidlyftigare bevakning; 2:o) skolklasser och militär, vilka kunde övervakas
av ett par vaktmästare, enär de alltid leddes av lärare eller befäl; samt
3:o) den stora allmänheten, för vilken en större vaktpersonal vore behövlig.
I betraktande av att skolor stördes av allmänheten och att denna å
sin sida ej kände sig tilltalad av att omgivas av en mängd skolbarn, syn¬
tes det intendenterna åtminstone tills vidare lämpligast att, såsom hittills
skett, under tre dagar i veckan (onsdagar, lördagar och söndagar) hålla
museet öppet huvudsakligen för allmänheten och under övriga dagar (utom
måndagar) huvudsakligen för skolor och militär. Därigenom skulle ock
vinnas en ej obetydlig besparing, i det att behovet av extra hjälp skulle
kunna inskränkas till 156 dagar av året. I detta hänseende erfordrades
emellertid minst fem extra biträden å 3 kronor för varje förevisning. Detta
skulle kräva ett årligt belopp av 2,340 kronor.
Det anfördes tillika, att tillträdet till museets åskådningssamlingar
under de angivna tiderna borde vara fritt för alla. Endast sådana till¬
fälliga besökande, vilka ej infunne sig å de bestämda tiderna för att bese
samlingarna i utställningsrummen, borde erlägga en personlig inträdesav¬
gift av 1 krona, vilken avgift skulle tillfalla det s. k. katalog- och bil¬
jettkontot.
Till nattlig bevakning har av akademien beräknats ett belopp av Nattlig be
3,600 kronor.
I fråga härom har akademien förklarat sig anse, att sådan bevak¬
ning näppeligen syntes vara behövlig såsom skydd mot inbrott, enär muse¬
ets samlingar ej vore av den natur, att de utgjorde någon frestelse för
inbrottstjuvar, men att bevakningen hade sin egentliga betydelse såsom
skydd mot eldsolyckor. I
vakning.
I förslaget till stat har uppförts ett belopp av 200 kronor till er- Ersättning
sättning åt portvakten för portens skötsel de tider, han vore upptagen ^porten^ct*
av andra tjänsteåligganden, ävensom ett belopp av 200 kronor till livré ko,ait^rf5r
åt två vaktmästare.
60
B. Expenser.
I akademiens förslag till stat har under rubriken expenser uppta¬
gits ett belopp av 43,000 kronor, däri de kostnader uti här ifrågavarande
avseende, som beräknats falla på Sveriges geologiska undersökning, icke
tagits i betraktande.
Berörda belopp, 43,000 kronor, har fördelats på följande poster:
Städning .....................
Rengöring.....................
Värme......................
Elektrisk belysning................
Glödlampor....................
Vatten......................
Gasförbrnkning..................
Gasledningar...................
Telefoner.....................
Frakter och transporter..............
Brandförsäkring..................
Gemensamma inventariers underhåll och komplettering
Underhåll av:
vägar .....................
planteringar..................
inhägnader ..................
samt diverse renhållning..............
Oförutsedda utgifter................
kronor 1,700
» 700
» 15,000
» 4,100
. 420
5 1,500
> 2,500
» 200
> 600
» 5,000
> 2,430
> 1,000
. 5,350
»__2,500
Kronor 43,000
Beträffande detta anslag yttrade akademien i sin skrivelse den 5
juni 1912.
Det vore en naturlig följd av lokalernas ökade storlek och tomtens
betydande omfattning, att anslaget till expenser i högst väsentlig grad
måste höjas. Svårare vore däremot att utan några års erfarenhet kunna
beräkna utgifterna för de olika ändamål, som skulle bestridas av expens-
medel, och detta så mycket mera som utgifterna för vissa ändamål, såsom
uppvärmning och frakter, högst betydligt kunde växla från det ena året
till det andra. Finge den besparing, som ett år uppkotnme, reserveras
61
för ett följande års större utgifter, skulle expensernas belopp kunna be¬
räknas efter ett visst medeltal mellan dyrare och billigare år, men då
detta ej vore förhållandet utan ett eventuellt överskott skulle återbetalas
till statsverket, bleve det nödvändigt att beräkna anslaget så högt, att det
åven kunde motsvara de dyraste årens utgifter.
Vidkommande akademiens yttrande i fråga om de särskilda anslags¬
posterna må här allenast erinras om följande. Anslaget till städning
kunde endast i det fall inskränkas till det föreslagna beloppet 1,700 kronor,
att de av akademien begärda vaktmästarna erhölles. Skulle detta ej ske,
bleve det nödvändigt att höja anslagsposten med ett belopp motsvarande den
arbetskraft, som förlorades genom någon eller några vaktmästares indrag¬
ning. För underhåll av vägar, gräsmattor och planteringar å tomten (den
öppna platsen mellan byggnaderna vore ungefär av samma storlek som
Kungsträdgården) samt för renhållning m. in. krävdes ett belopp av 9,768
kronor. Genom att taga vaktmästarnas arbete i beräkning kunde detta
belopp emellertid enligt akademiens mening nedsättas till 5,350 kronor.
Beträffande underhållet av de till riksmuseet hörande byggnaderna
vid Frescati samt macerationshuset vid Värtan har akademien föreslagit, att
åt överintendentsärnbetet måtte uppdragas vården härav och att alltså kost¬
naderna därför hädanefter skulle utgå av anslag till underhåll av statens
hus i Stockholm.
G. Anslag till samlingarna.
Under rubriken anslag till samlingarna har akademien uppfört ett
belopp av tillhopa 44,800 kronor såsom reservationsanslag.
Anslagsposterna till honorarier åt yngre naturforskare för veten¬
skaplig bearbetning af museets samlingar m. m. och till konservatorselever
hava förts under ifrågavarande rubrik och upptagits med oförändrade be¬
lopp av resp. 6,000 och 2,000 kronor.
Till ritningar utgår för närvarande ett belopp av 3,200 kronor. Uti
den av akademien föreslagna nya staten har uppförts ett belopp av 7,000
kronor till ritningar och fotografier. Till stöd härför har akademien åbe-
62
ropat, att de moderna fotografiska reproduktionsmetoderna spelade en mycket
stor roll inom den nya biologiska litteraturen och att det på grund därav
vore nödvändigt, att möjlighet bereddes att använda sådan metod även vid
riksmuseets avdelningar, för vilket ändamål nödiga lokaler upptagits i bygg¬
nadsritningarna.
Med avseende å fördelningen mellan avdelningarna av nämnda tre
anslagsposter har akademien ansett det lämpligast, att åt akademien uppdro-
ges att tid efter annan fastställa densamma efter att hava inhämtat inten¬
denternas yttranden.
Slutligen är i statförslaget under ifrågavarande rubrik uppfört ett be¬
lopp av 29,800 kronor till ordnande, vård och förökande av samlingarna
samt till instrument, materiel och inventarier, skrivrnaterialier in. m. enligt
viss i staten angiven fördelning mellan avdelningarna.
Vidkommande de i sistnämnda anslagspost ingående belopp för de
särskilda avdelningarna har akademien anfört, att, ehuru flera av inten¬
denterna föreslagit väsentligt högre belopp och ehuru akademien till fullo
erkände de fördelar, som avdelningarna skulle hava av att få sina anslag
än ytterligare höjda, akademien dock efter en noggrann jämförande gransk¬
ning av de olika avdelningarnas behov och med hänsyn till de stora krav,
som i övrigt ställdes på statens medel i anledning av riksmuseets nya stat,
ansett sig böra stanna vid de under ifrågavarande rubrik upptagna belopp.
Emellertid ville akademien på samma gång kraftigt framhålla, att
hon med avseende å de begärda anslagen till avdelningarna i allo instämde
i ett av en intendent gjort uttalande, att den begärda summan vore ett
minimum och att akademien ej kunde ansvara för att avdelningarna med
ett mindre anslag kunde skötas på ett tillfredsställande sätt. Flera av de
hittills till avdelningarna utgående anslagen hade, enligt vad akademien
erinrade, ej förändrats på 50—60 år, och den begärda förhöjningen motsva¬
rade därför knappast mer än den stegring i pris, som alla varor under
tiden undergått.
Det framhölls tillika, att akademien i nämnda anslag även inbegripit
skrivrnaterialier, emedan det synts akademien omöjligt att uppdraga någon
gräns mellan skrivrnaterialier i vanlig mening och de, som behövdes för
etikettering av samlingarna eller deras uppfästning m. m.
63
II. Etnografiska avdelningen.
Enär det syntes akademien mindre lämpligt, att etnografiska avdel¬
ningen för framtiden skulle hava något anslag gemensamt med avdelningarna
vid Frescati, har akademien i skrivelsen den 5 juni 1912 föreslagit, att
det för närvarande med 6,200 kronor utgående allmänna anslaget till
etnografiska avdelningen måtte höjas med ett belopp av 2,000 kronor,
ungefär motsvarande den andel, som denna avdelning hittills uppburit
från riksmuseets gemensamma expensmedel, och att det sålunda till 8,200
kronor höjda anslaget måtte få användas såväl till expenser som till övriga
för avdelningen behövliga utgifter.
Under framhållande att etnografiska avdelningen länge varit i stort
behov av ökad arbetskraft och att den i det fallet redan nu borde jämn¬
ställas med övriga avdelningar vid riksmuseet, har akademien föreslagit,
att även vid etnografiska avdelningen måtte anställas en assistent med av¬
löning av 3,000 kronor samt ett skrivbiträde med avlöning enligt den
lägre typen.
I fråga om den föreslagna assistentbefattningen å denna avdelning
må erinras, att vetenskapsakademien redan i tidigare skrivelser gjort fram¬
ställning om inrättande av en dylik befattning jämväl å etnografiska av¬
delningen.
Det vid akademiens skrivelse den 5 juni 1912 fogade förslaget till
stat för naturhistoriska riksmuseet var av följande innehåll.
I. Avdelningarna vid Frescati.
|
|
Kronor.
|
öre
|
A. Avlöningar.
|
|
|
|
7 intendenter, var och en:
|
|
|
|
lön..........................
|
|
|
|
tjänstgöringspenningar.................
|
. . 2,500 >
|
|
|
ortstillägg ......................
|
. . 600 »
|
|
|
med rätt till ett ålderstillägg å 600 kronor efter 5 är.
|
8,100 kronor
|
56,700
|
—
|
64
Vikariatsersättningar..............................
7 assistenter, var och en arvode 3,000 kronor..................
1 förste konservator:
lön............................ 2,800 kronor
tjänstgöringspenningar................... 1,200 >
4.000 kronor
med rätt till två ålderstillägg, vartdera å 500 kronor, efter 5 och 10 år.
1 andre konservator:
lön.......... 2,000 kronor
tjänstgöringspenningar................... 1,000 »
3.000 kronor
med rätt till två ålderstillägg, vartdera å 300 kronor, efter 5 och 10 år.
4 kvalificerade biträden, preparatorer (1 vid var och en av avdelningarna för mine¬
ralogi, fossila djur, evertebrater och vertebrater), vart och ett:
lön............................ 800 kronor
tjänstgöringspenningar................... 650 >
ortstillägg........................ 150 >
1,600 kronor
med rätt till två ålderstillägg, vartdera å 200 kronor, efter 5 och 10 år.
3 skrivbiträden (1 vid var och en av avdelningarna för fossila växter, botanik och
entomologi), vart och ett:
lön............................ 600 kronor
tjänstgöringspenningar................... 450 »
ortstillägg........................ 150 >
1,200 kronor
med rätt till två ålderstillägg, vartdera å 200 kronor, efter 5 och 10 år.
1 förste vaktmästare, jämte fri bostad och bränsle:
lön............................ 900 kronor
tjänstgöringspenningar................... 450 >
ortstillägg........................ 150 »
1,500 kronor
med rätt till ett ålderstillägg, å 100 kronor, efter 5 år.
6 vaktmästare, jämte fri bostad för portvakten, var och en:
lön........................... 700 kronor
tjänstgöringspenningar................... 350 »
ortstillägg....................... 150 »
1,200 kronor
med rätt till två ålderstillägg, vartdera å 100 kronor, efter 5 och 10 år.
Kronor.
2,187
21,000
4,000
3,000
6,400
3,600
1,500
7,200
50
65
Kronor.
1 maskinist, jämte fri bostad och bränsle:
lön................ 1,400 kronor
tjänstgöringspenningar....... 600 >
2,000 kronor, ntföres med 82 % därav
med rätt till två ålderstillägg, vartdera å 150 kronor, efter 5 och 10 år.
2 eldare, vardera:
lön.......... 700 kronor
tjänstgöringspenningar . 350 >
ortstillägg....... 150 >
1,200 kronor — 2,400 kronor, ntföres med 82 % därav
med rätt till två ålderstillägg, vartdera å 100 kronor, efter 5 och 10 år.
1 extra eldare för vintern, arvode 800 kronor, ntföres med 82 % därav.......
5 extra biträden vid bevakningen..............
För nattlig bevakning................
Livré åt 2 vaktmästare..................
Ersättning åt portvakten...................
Tillhopa
B. Expenser.
Städning............................1,700 kronor
Rengöring............................ 700 ,
Värme.............................. 15,000 ,
Elektrisk belysning......................4 7qq ,
Glödlampor......................... 420 >
Vatten.............................1,500
Gasförbrukning...................... 2 500 >
Gasledningar..................... 200 »
1,640
öre.
1,968 -
656
2,340
3,600
200
200 —
116,191
Telefoner
600
Frakter och transporter................... 5 000
Brandförsäkring ..................... g 43O
Gemensamma inventariers underhåll och komplettering.......1,000
Underhåll av vägar, planteringar, inhägnader samt diverse renhållning 5,350
Oförutsedda utgifter..................... 2 500
9—133012. Lönereglering skommitténs bet. XL1.
50
43,000
66
C. Anslag till samlingarna.
Till honorarier ät yngre naturforskare för vetenskaplig bearbetning av museets sam-
|
Kronor.
6,000
|
öre.
|
|
|
|
2,000
|
|
Till ordnande, värd och förökande av samlingarna samt till instrument, materiel och
inventarier, skrivmaterialier m. m. enligt följande fördelning:
> avdelningen för arkegoniater och fossila växter......... 2,500 >
> » > lägre evertebrater................ 5,000 »
|
7,000
|
|
» avdelningen för vertebrerade djur................ 6,000 »
|
29.800
|
—
|
Såsom reservationsanslag
|
44,809
|
_ 1
|
Summa för avdelningarna vid Frescati
|
203,991
|
50
|
II. Etnografiska avdelningen.
|
Kronor.
|
1 intendent:
jön ....... 5,000 kronor
|
|
7,500 kronor
med rätt till ett ålderstillägg, ä 600 kronor, efter 5 år.
|
7,500 i
|
|
3,000
|
1 skrivbiträde
lön ....... 600 kronor
|
|
1,200 kronor
|
1,200 ;
|
med rätt till två ålderstillägg, å 200 kronor, efter 5 och 10 år.
|
8,200
|
Summa för etnografiska avdelningen
|
19,900
|
67
Kommitténs förslag.
Den betydande omgestaltning av naturhistoriska riksmuseet, som
kommer att bliva en följd av utflyttningen till de nya lokalerna vid Fre¬
scati, påkallar givetvis avsevärda förändringar i staten för museet.
Då emellertid avsikten är, att den etnografiska avdelningen tills vi¬
dare skulle kvarstanna i dess nuvarande lokaler och icke undergå någon
mera betydande förändring i övrigt, har vetenskapsakademien föreslagit,
att denna avdelning skulle i staten helt och hållet avskiljas från de av¬
delningar, som komma att förläggas vid Frescati. Beträffande avdel¬
ningarna vid Frescati har akademien funnit det vara lämpligt, att på de
särskilda rubrikerna »avlöningar», »expenser» och »anslag till samlingarna»
uppdela de olika anslagsposterna. Mot den sålunda föreslagna uppställ¬
ningen synes från kommitténs sida icke något vara att erinra.
Anslag till avlöningar.
I. Avdelningarna vid Frescati.
Avlöningen till intendenterna utgör, såsom i det föregående omför- Avlöningen
mälts, lön 5,000 och tjänstgöringspenningar 2,500 eller tillhopa 7,500 kro- f///
nor jämte ett ålder stillä gg till lönen å 600 kronor efter fem år.
Vetenskapsakademien hav i sin skrivelse den 5 juni 1912 hemställt,
att intendenterna måtte utöver den nuvarande avlöningen tillerkännas orts-
tillägg å 600 kronor. Till stöd härför har akademien anfört, att riksmu¬
seets flyttning till Frescati skulle medföra ökade kostnader för intenden¬
terna, i det att de på grund av omöjligheten att erhålla bostäder i när¬
heten av de nya inuseibyggnaderna skulle nödgas vidkännas utgifter för,
bland annat, resor mellan museet och bostaden. Då enligt akademiens
68
mening intendenternas ekonomiska ställning redan förut på grund av de
dyrare levnadskostnaderna i huvudstaden vore vida sämre än professorernas
vid universiteten i Uppsala och Lund, ehuru avlöningen vore till beloppet
densamma, skulle denna ställning, därest ortstillägg ej beviljades, bliva
ännu sämre och akademien få svårt att besätta intendentsplatserna med
de bästa krafterna. Å andra sidan har akademien ansett det vara uppen¬
bart, att den utvidgning, som museet skulle komma att få, beredde möj¬
ligheter för en storartad utveckling, som ställde de största anspråk på de
särskilda intendenterna och krävde, att dessa vore sin uppgift fullt vuxna.
För sin del tillåter sig kommittén från det föregående erinra, huru¬
som Kungl. Maj:t vid 1909 års riksdag för intendenterna vid riksmuseet
föreslog en avlöning av 8,100 kronor, därav lön 5,000, tjänstgöringspen-
ningar 2,500 och ortstillägg 600, jämte ett ålderstillägg å 600 kronor
efter fem år, men att Riksdagen beslöt, att avlöningen skulle utgå med
samma belopp som för professorer vid karolinska mediko-kirurgiska insti¬
tutet och universitetsprofessorer i allmänhet, vadan alltså Riksdagen då
icke ville tillerkänna intendenterna vid riksmuseet ortstillägg.
I fråga om de synpunkter, som lågo till grund för Riksdagens be¬
rörda beslut, hänvisar kommittén till vad därom finnes anfört å sid. 31 32
i detta betänkande.
Det av vetenskapsakademien nu åberopade skälet för beviljande av
ortstillägg, nämligen riksmuseets förläggning på något avstånd från den
tätare bebyggda delen av huvudstaden, synes kommittén icke vara av be¬
skaffenhet att böra föranleda ändring i de nu gällande avlöningsförmå¬
nerna. Även med dessa torde svårigheter näppeligen komma att möta för
ledigblivande intendentsplatsers återbesättande med kompetenta personer.
Kommittén anser sig härvid icke heller kunna underlåta att fram¬
hålla de konsekvenser, som ett beviljande åv ortstillägg till intendenterna
efter all sannolikhet skulle komma att medföra. Avsikten är nämligen
att i närheten av de nya riksmuseibyggnaderna förlägga andra veten¬
skapliga anstalter, vid vilka skulle finnas befattningshavare, med professors-
avlöning men utan bostadsförmån, exempelvis skogshögskolan och statens
skogsförsöksanstalt. Därest nu ortstillägg skulle beviljas intendenterna vid
naturhistoriska riksmuseet, synes det kommittén ligga i öppen dag, att
60
det skulle bliva svårt att avvisa eventuella anspråk på ortstillägg även
från nyssnämnda andra befattningshavare.
Kommittén tillstyrker alltså, att avlöningen till intendenterna vid
riksmuseet må bibehållas vid sitt nuvarande belopp.
I detta sammanhang torde böra erinras, hurusom enligt den av
vetenskapsakademien utfärdade instruktionen för naturhistoriska riksmu¬
seet en av intendenterna vid riksmuseet av akademien utses att för tre
år i sänder vara »förste intendent». I sådan egenskap åligger honom en¬
ligt instruktionen att hava allmänt överinseende över museets förevisnings-
samlingar, tillse att museet hålles öppet för allmänheten på fastställda
tider, attestera räkningar, som avse allmänna utgifter för museet, o. s. v.
Vidare åligger honom att utdela fribiljetter till korporationer och en¬
skilda, vilka efter därom gjord framställning anses böra komma i åtnju¬
tande av sådan förmån, samt att redovisa för försäljning av biljetter och
handledningsböcker m. m. Slutligen skall han årligen före januari månads
utgång till akademiens sekreterare inlämna uppgift om antalet besök i
förevisningssamlingarna av betalande och icke betalande ävensom berättelse
över andra museet i dess helhet angående förhållanden.
Inom kommittén har det spörsmålet uppkommit, huruvida de åliggan¬
den, som sålunda tillhöra »förste intendenten», kunna anses vara av be¬
skaffenhet att böra betinga en särskild ersättning utöver den avlöning, som
tillkommer vederbörande i egenskap av intendent.
Då emellertid berörda åligganden åtminstone för närvarande torde
vara av jämförelsevis mindre betydande omfattning och vetenskapsakade¬
mien icke gjort någon hemställan om särskild ersättning för ifrågavarande
uppdrag, har icke heller kommittén funnit sig böra framlägga något för¬
slag i nämnda hänseende.
Av det å naturhistoriska riksmuseets stat uppförda anslaget till Vetenskapligt
materielen, till inköp av sällsynta föremål samt till vetenskapligt biträdedé/iVssiaten-
vid de naturhistoriska samlingarnas ordnande skall på grund av beslut ter)‘
vid 1876 års riksdag ett belopp av 2,000 kronor användas till arvoden
åt vetenskapligt bildade biträden åt intendenterna vid riksmuseets mine-
70
ralogiska och botaniska avdelningar. De nuvarande bägge innehavarna av
ifrågavarande biträdesbefattningar hava, utöver arvodet 1,000 kronor, allt¬
sedan år 1910 å extra stat fått uppbära vardera ett personligt tillägg av
2,000 kronor om året, vadan alltså var och en av dem kommit i åtnjutande
av en sammanlagd avlöning av 3,000 kronor. 1
Akademien har vid upprepade tillfällen hemställt, att dylika befatt¬
ningshavare måtte få anställas jämväl å riksmuseets övriga avdelningar.
I fråga om behovet av sådana befattningshavare har framhållits,
bland annat, att de vetenskapliga arbetena blott med svårighet kunde
vederbörligen tillgodoses, så framt intendenterna skulle vara nödsakade
att personligen handlägga en stor mängd sysslor, som vore av mekanisk
art utan att ändock kunna anförtros åt arbetsbiträden utan vetenskaplig ut¬
bildning. Det hade ock visat sig nödvändigt, att under intendents från¬
varo på grund av semester, annan tjänstledighet eller sjukdom någon fun¬
nes, som vore tillräckligt förtrogen med avdelningen för att då kunna
hava vård och tillsyn över densamma. Det hade allt emellanåt inträffat,
att de avdelningar, som ej hade vetenskapligt bildade biträden, måst hållas
stängda längre eller kortare tid, så snart intendent på grund av tjänst¬
åligganden eller sjukdom varit förhindrad att närvara på avdelningen.
Slutligen har även påpekats, att det sålunda sedan länge förefintliga be¬
hovet av dylik arbetskraft kom me att i de nya lokalerna bliva ännu mera
trängande.
Vad anfört blivit i fråga om behovet av vetenskapligt bildat biträde
(assistent) vid var och en av naturhistoriska riksmuseets ifrågavarande sju
avdelningar har synts kommittén vara av den beskaffenhet, att kommittén
ansett sig böra tillstyrka vetenskapsakademiens i sådant hänseende fram¬
ställda förslag. Mot det för en var av de sju assistenterna föreslagna
arvodesbeloppet av 3,000 kronor eller samma belopp, som för närvarande
utgår till de bägge nuvarande vetenskapligt bildade biträdena å mineralo¬
giska och botaniska avdelningarna, har kommittén icke haft något att
erinra.
1 A botaniska avdelningen finnes därjämte anställd en amanuens med speciella upp¬
gifter, vilken avlönas av doktor A. F. Regnells donationsmedel. Om denne amanuens är icke
fråga i vetenskapsakademiens föreliggande framställning.
71
Det nu å extra stat anvisade beloppet till personliga tillägg åt de
bägge sistnämnda biträdena skulle vid bifall till berörda förslag icke vidare
komma att utgå.
Å staten för naturhistoriska riksmuseet finnes uppförd en konser¬
vator med lön 3,000 kronor samt en andre konservator med lön 2,000
kronor.
Avlöningen till den förre bestämdes till sitt nuvarande belopp vid
1876 års riksdag. Därjämte hade vetenskapsakademien till denne befatt¬
ningshavare upplåtit fri bostad.
Då emellertid akademien för annat ändamål under senare tid behövt
disponera ifrågavarande bostadslägenhet, har den nämnda särskilda för¬
månen måst indragas, och har den nuvarande innehavaren av befattningen
icke någonsin varit i åtnjutande därav.
Den andra konservatorsbefattningen tillkom genom beslut vid 1907
års riksdag.
I fråga om konservatorerna säges i gällande instruktion för riks¬
museet, att de hava att utföra de preparerings- och monteringsarbeten,
som av intendenten för vertebratavdelningen åläggas dem. Förste konser¬
vatorn skall därjämte sysselsätta och undervisa de elever, som kunna vara
antagna vid vertebratavdelningen. Konservatorerna få enligt nämnda in¬
struktion ej hava egna samlingar av zoologiska föremål, ej heller driva
köpenskap med sådana eller privat åtaga sig konservatorsarbeten; dock
må andre konservatorn med intendentens medgivande kunna åtaga sig pri¬
vata konservatorsuppdrag.
Vetenskapsakademien har nu föreslagit följande avlöningar för kon¬
servatorerna, nämligen: för förste konservator lön 2,800 och tjänstgörings-
penningar 1,200 eller tillhopa 4,000 kronor jämte två ålderstillägg, vart¬
dera å 500 kronor, efter resp. 5 och 10 år samt för andre konservator
lön 2,000 och tjänstgöringspenningar 1,000 eller tillhopa 3,000 kronor
jämte två ålderstillägg, vartdera å 300 kronor, efter resp. 5 och 10 år.
Erinras må, att konservatorer vid universitetens i Uppsala och Lund
zoologiska institutioner åtnjuta en avlöning av 2,500 kronor, därav lön
Konserva¬
torer.
72
1,500 och tjänstgöringspenningar 1,000, jämte tre ålderstillägg till lönen,
vart och ett å 300 kronor, efter resp. 5, 10 och 15 år.
Vad nu konservatorerna vid naturhistoriska riksmuseet beträffar, har
kommittén inhämtat, att de konserveringsarbeten, som utföras av såväl
förste som andre konservatorn, betinga enahanda yrkesutbildning, om ock
förste konservatorn i allmänhet fått utföra de svårare arbetena.
Förste konservatorn har därjämte, såsom nämnt, att handleda kon-
servatorselever.
Det har synts kommittén, att tillräcklig anledning icke föreligger att
sätta nämnda två befattningshavare i olika avlöningsgrader. Kommittén
har dock ansett särskild ersättning böra kunna tillerkännas den av konserva¬
torerna, som förordnas att undervisa och handleda konservatorselever.
Därest kommitténs uppfattning i fråga om konservatorernas lik¬
ställande i avlöningsgrad varder godkänd, bör givetvis för dem bägge gälla
samma bestämmelse angående förbud att åtaga sig privata konservators-
uppdrag.
Vid övervägande av den avlöning, som må böra tillerkännas kon¬
servatorerna vid riksmuseet, torde å ena sidan böra uppmärksammas,
att för utförande av de med ifrågavarande befattningar förenade göromål
fordras en avsevärd yrkesskicklighet och att för nående av denna yrkes¬
skicklighet behövas ej blott naturliga anlag utan även en särskild utbild¬
ning i preparering, skelettering, modellering, stoppning o. s. v., varjämte
ej oväsentlig förfarenhet i en snickares och en smeds göromål är erfor-
derligj hänsyn torde ock böra tagas till yrkets hälsofarlighet.
A andra sidan må påpekas, dels att utbildning i yrket meddelas vid
riksmuseet och att under lärotiden jämväl någon ersättning kan påräknas,
dels ock att de ifrågavarande befattningarna kunnat erhållas vid relativt låg
levnadsålder — de nuvarande innehavarna av befattningarna hava tillträtt
dem vid en ålder av den ene omkring 26 år och den andre omkring 21 år.
Med hänsyn till anförda omständigheter har kommittén, under för¬
utsättning att de bägge konservatorerna sättas i samma lönegrad och att
för dem bägge stadgas förbud att åtaga sig privata konservatorsuppdrag,
ansett sig böra för dem föreslå en avlöning av 3,000 kronor, därav lön
1,700, tjänstgöringspenningar 1,050 och ortstillägg 250, vartill skulle kunna
73
komma tre ålderstillägg till lönen, vart och ett å 300 kronor, efter resp.
5, 10 och 15 år. Högsta pensionen skulle vid sådant förhållande uppgå
till 2,600 kronor.
Till konservator, som förordnas att undervisa och handleda konserva-
torselever, skulle kunna utgå ett särskilt arvode av 300 kronor.
Vid naturhistoriska riksmuseet äro för närvarande anställda extra Preparatorer
biträden utan vetenskaplig utbildning för utförande av preparering och 0Chbiträden9a
montering av naturföremål, skrivning av etiketter, stenslipning och dylikt
arbete. Av dessa biträden äro en del manliga och en del kvinnliga.
Enligt vetenskapsakademiens föreliggande förslag skulle vid en var
av riksmuseets avdelningar för mineralogi, fossila djur, evertebrater och
vertebrater upptagas en ordinarie preparatorsbefattning, avsedd för manlig
innehavare. För dessa befattningshavare har akademien tänkt enahanda
avlöning, som vid de senaste årens riksdagar tillerkänts kvinnliga biträden
av högre grad vid åtskilliga verk eller 1,600 kronor med två ålderstillägg,
vartdera å 200 kronor, efter resp. 5 och 10 år.
De skäl, som, på sätt i det föregående, sid. 54—57, omnämnts, blivit
av akademien åberopade till stöd för uppförande å stat av dylika för män
avsedda befattningar å de nämnda avdelningarna av riksmuseet, hava
övertygat kommittén om behovet härav.
Däremot har kommittén icke kunnat ansluta sig till akademiens för¬
slag i fråga om avlöningsförmånerna för dessa befattningshavare. Kom¬
mittén har nämligen ansett befattningarna böra i avlöningshänseende
jämnställas med den å karolinska institutets stat uppförda preparatorsbefatt-
ningen och sålunda tillerkännas en avlöning av 1,650 kronor, därav lön
900, tjänstgöringspenningar 600 och ortstillägg 150, jämte två ålderstill-
lägg till lönen, vartdera å 100 kronor, efter resp. 5 och 10 år. Ena¬
handa avlöning har ock av kommittén föreslagits för en vaktmästare och
preparator vid veterinärinstitutet. Erinras må tillika, att samma avlönings-
belopp, med undantag allenast för ortstillägget, finnas upptagna dels i
staten för universitetet i Uppsala för en preparator vid anatomiska institu¬
tionen och för en vaktmästare, tillika preparator, vid mineralogisk-geolo-
10—133012. Lönereglering skommitténs bet. XLI.
74
Vaktmästare.
giska institutioner!, dels ock i staten för universitetet i Lund för en pre-
parator vid anatomisk-histolo^iska institutionen.
Vetenskapsakademien har därjämte upptagit en ordinarie kvinnlig
biträdesbefattning vid var och en av riksmuseets avdelningar för fossila
växter, botanik och entomologi, och har för sådant biträde föreslagits ena¬
handa avlöningsbelopp, som är bestämt för ordinarie skrivbiträde i lägre
grad vid en mängd verk eller 1,200 kronor jämte två ålderstillägg till
lönen, vartdera å 200 kronor, efter resp. 5 och 10 år.
Mot akademiens berörda förslag om anställande å sistnämnda avdel¬
ningar av kvinnliga biträden samt beträffande avlöningsförmåner för dem
är från kommitténs sida icke något annat att erinra, än att begynnelse¬
avlöningens fördelning å särskilda titlar bör bringas i överensstämmelse
med vad som gäller för andra dylika biträden.
Vid naturhistoriska riksmuseet är anställd en enda vaktmästare mot
en avlöning av 700 kronor från museets expensanslag.
Det hade emellertid, enligt vad akademien yttrat, ej kunnat be¬
gäras, att vaktmästaren för denna avlöning helt och hållet skolat ägna sin
tid åt museet. All vaktmästartjänstgöring utöver den, som utförts av
förenämnda vaktmästare, nämligen för bevakning i museet, då det hållits
öppet för allmänheten, städning, rengöring, budskickningar, avsändande
och avhämtande av naturalier, upp- och inpackningar m. m., har — upp-
lyser akademien — bestritts av för tillfället antagen manlig eller kvinnlig
arbetshjälp, varjämte portvaktssysslan bekostats av akademien, enär port¬
ingången hittills varit gemensam för akademien och riksmuseet.
Under framhållande, att genom utflyttningen till Frescati förhållan¬
dena skulle bliva helt och hållet förändrade, har akademien hemställt om
uppförande å den nya staten av ett större antal vaktmästarbefatt-
ningar.
Till stöd härför har akademien åberopat den betydande utvidgningen
av de för allmänheten tillgängliga utställningssalarna, storleken av tomten,
som för sin och planteringarnas vård under den varma årstiden toge minst
en mans hela arbetstid i anspråk, samt anordningen med ett särskilt för
75
museet avsett portvaktshus; och har akademien tillika påpekat svårigheten
att vid Frescati kunna erhålla tillfällig arbetshjälp.
Akademien har beräknat, att vid riksmuseet måste anställas sju vakt¬
mästare, därav en förste vaktmästare och en tillika portvakt. Av vakt¬
mästarna skulle en vara trädgårdskunnig och hava till uppgift att vårda
de yttre anläggningarna. Avlöningen har akademien föreslagit skola utgå
för förste vaktmästaren vid riksmuseet med den för sådan vaktmästare i ny
reglerade centrala ämbetsverk numera bestämda kontanta avlöning samt
därutöver fri bostad och bränsle och för övriga sex vaktmästare vid riks¬
museet med avlöning motsvarande den, som fastställts för andra vaktmästare
i nämnda centrala verk, dock att för den vaktmästare vid riksmuseet, som
tillika skulle vara portvakt, skulle tillkomma fri bostad utan avdrag å den
kontanta avlöningen. Portvakten skulle utöver nyss angivna avlöningsför¬
måner erhålla en särskild ersättning av 200 kronor för portens skötsel de
tider han är upptagen av andra tjänsteåligganden.
Den av akademien gjorda beräkningen av den ordinarie vaktmästar-
personal, som skulle erfordras vid de nya museibyggnaderna, har kom¬
mittén, efter besök på stället, ansett sig kunna godtaga.
Vad beträffar förste vaktmästaren, har för kommittén särskilt fram¬
hållits, att, då icke någon tjänsteman kommer att bliva boende inom
det nya för riksmuseet avsedda stora byggnadskomplexet vid Frescati, förste
vaktmästaren vid riksmuseet, vilken skulle erhålla bostad därstädes, borde
åligga att utöva vice värdskap för ifrågavarande byggnader.
Med hänsyn därtill har kommittén funnit sig kunna tillstyrka, att
för förste vaktmästaren vid riksmuseet må bestämmas de av akademien
föreslagna avlöningsförmånerna.
Vad särskilt beträffar förmånen av fri bostad jämte bränsle utan
avdrag å de kontanta avlöningsförmånerna, må erinras, att enligt den
för folkskollärarnas pensionsinrättning vid 1911 års riksdag antagna staten
vaktmästaren vid nämnda pensionsinrättning äger utöver de för vaktmästare
i allmänhet bestämda kontanta avlöningsförmånerna åtnjuta fri bostad jämte
bränsle för tillsyn över pensionsinrättningens fastighet.
För den vaktmästare, som tillika skulle vara portvakt, har, så¬
som nämnts, akademien föreslagit samma avlöning som för vaktmästare
76
i allmänhet i centrala ämbetsverk samt därutöver, utan avdrag å den
kontanta avlöningen, fri bostad ävensom en särskild ersättning för
hållande av biträde för portvaktsgöromålens bestridande.
Förmånen av fri bostad jämte bränsle synes kommittén böra beredas
denne vaktmästare såsom ersättning för utförandet av portvaktssj^sslor. Då
det emellertid blir nödvändigt för honom att under de tider av dagen, då
han är upptagen av sina vaktmästargöromål, hålla ett biträde för passning
av porten, har kommittén icke ansett obilligt, att för ifrågavarande bi¬
träde utgår till portvakten särskild ersättning av 200 kronor om året
eller enahanda belopp, som i sådant hänseende blivit tillerkänt förste vakt¬
mästaren-portvakten vid nationalmuseum.
För de övriga fem vaktmästarna har kommittén, i likhet med
akademien, ansett avlöningsförmånerna böra bestämmas lika med vad mot¬
svarande befattningshavare i allmänhet åtnjuta och att fördenskull stadgat
avdrag å de kontanta avlöningsförmånerna bör ske, därest fri bostad jämte
bränsle kan beredas någon av dem.
Kommittén anser sig i detta sammanhang böra fästa uppmärksamheten
därpå, att statsutskottet vid 1910 års riksdag i sitt utlåtande n:r 2 vid
behandling av frågor rörande fångvårdsstyrelsen erinrat, hurusom 1906 års
statsrevisorer anmärkt, bland annat, att de vid granskning av departe¬
mentens och de centrala ämbetsverkens räkenskaper funnit, att särskilda
kostnader utgått för göromål, som skäligen bort av verkens vaktmästare
utan ersättning bestridas.
I sådant avseende hade förekommit utgifter för eldning, för hem¬
bärande av handlingar och böcker, för hissning och skötsel av flagga med
flera dylika bestyr. I anledning därav hade revisorerna ifrågasatt, huru¬
vida icke allmänna bestämmelser borde utfärdas angående de tjänsteålig¬
ganden, som i regel borde tillkomma vaktmästarna.
Fångvårdsstyrelsen, som jämte övriga centrala ämbetsverk däröver
avgivit yttrande, hade därvid uttalat den mening, att meddelandet av dylika
bestämmelser, om de vore behövliga, syntes lämpligast böra ske i samman¬
hang med erforderlig allmän reglering av vaktmästarnas löner.
I det utlåtande, som statsutskottet vid 1907 års riksdag avgivit
77
med anledning av revisorernas berättelse, hade utskottet i nämnda fråga
anfört, att utskottet antoge, att, sedan uppmärksamheten blivit fäst å denna
angelägenhet, Kungl. Maj:t och vederbörande myndigheter skulle komma
att taga densamma i övervägande och vidtaga de åtgärder, som av för¬
hållandena kunde befinnas påkallade.
Under åberopande därav framhöll statsutskottet vid 1910 års riksdag
önskvärdheten av, att frågan i vad den avsåge fångvårdsstyrelsens vakt¬
mästare måtte, vid utfärdandet av ny instruktion för styrelsen, av Kungl.
Maj:t tagas under omprövning.
Bestämmelser i sådant hänseende hava av Kungl. Maj:t, i samman¬
hang med utfärdande av ny instruktion för fångvårdsstyrelsen och fång-
vårdsstaten, meddelats i kungl. brev den 16 december 1910 med vissa före¬
skrifter i anledning av de från och med år 1911 gällande nya avlönings-
stater för fångvården och därmed sammanhängande förhållanden.
Då, vad naturhistoriska riksmuseets vaktmästare beträffar, det bör
tillhöra dem att utföra jämväl göromål, vilka icke direkt äro att hänföra
till »vaktmästarsysslor» i vanlig mening, exempelvis vården av de yttre an¬
läggningarna vid riksmuseet, har kommittén velat framhålla angelägenhe¬
ten därav, att, även om i blivande ny instruktion för riksmuseet eller eljest
vaktmästarnas åligganden mer eller mindre detaljerat angivas, det föreskri-
ves skyldighet för vaktmästarna att utföra även andra uppdrag, som skä¬
ligen kunna åläggas dem för museets räkning.
Till den vid naturhistoriska riksmuseet nu anställda eldaren utgår Maskinist och
• • el dåre
en ersättning av 500 kronor av museets anslag till expenser.
Med förmälan att för naturhistoriska riksmuseet och Sveriges geo¬
logiska undersökning skulle anordnas gemensam värmeledning och station
för elektrisk kraft, har vetenskapsakademien hemställt, att för dessa an¬
läggningars skötsel måtte anställas en maskinist och två eldare ävensom
en extra eldare under vintern.
För maskinisten, vilken skulle bliva ordinarie befattningshavare, har
i akademiens förslag till stat upptagits en avlöning av, jämte fri bostad
och bränsle, 2,000 kronor, vartill skulle kunna komma två ålderstillägg,
vartdera å 150 kronor, efter resp. fem och tio år.
78
Två el dåre, vilka enligt akademiens förslag likaledes skulle bliva
ordinarie befattningshavare, hava i avlöningshänseende av akademien lik¬
ställts med vaktmästare i allmänhet vid centrala ämbetsverk.
Till den extra eldaren har upptagits ett arvode av 800 kronor.
Av de sålunda för maskinist och eldare beräknade avlöningsbeloppen
hava 82 procent ansetts böra påföras riksmuseet och 18 procent Sveriges
geologiska undersökning.
Innan kommittén angiver sin mening i fråga om den sålunda före¬
slagna maskinist- och eldarpersonalen, torde böra framhållas, att denna
personal förutsatts skola sköta såväl värmeledningen som en för byggnads-
komplexet särskilt avsedd station för generering av elektrisk ström. Enligt
vad kommittén inhämtat, kommer emellertid den anordning att träffas, att
erforderlig elektrisk ström tages från Stockholms stads elektricitetsverk,
vadan nyssberörda station numera icke är avsedd att utföras.
Vad den föreslagna maskinistbefattningen beträffar, är att märka, att
för en värmeledningsanläggning av den omfattning, som här är i fråga,
det givetvis måste ställas stora krav på den person, vilken närmast är an¬
svarig för densammas skötsel. Härtill kommer, att maskinisten ock bör
hava till åliggande att öva tillsyn över de till byggnadskomplexet hörande
elektriska belysningsanordningar samt hissar och vissa andra maskiner
ävensom att vid förefallande behov utföra mindre mekaniska arbeten och
reparationer.
Med avseende å de antydda förhållandena har kommittén funnit avlö¬
ningen till denne maskinist böra sättas väsentligt högre än vad som be¬
viljats för motsvarande befattningshavare vid exempelvis nationalmuseum
och riksarkivet. Kommittén har dock å andra sidan, bland annat med
hänsyn till att skötseln av någon elektrisk generatorsanläggning icke skulle_
påfordras av nu ifrågavarande maskinist, ansett den av akademien för ho
nom föreslagna avlöningen väl hög.
Kommittén får för sin del föreslå, att avlöningen till maskinisten vid
naturhistoriska riksmuseet sättes till, jämte fri bostad med bränsle, 1,800
kronor, därav lön 1,000, tjänstgöringspenningar 650 och ortstillägg 150 kro¬
nor, vartill skulle kunna komma två ålderstillägg till lönen, vartder a å 150>
79
kronor, efter resp. fem och tio år. Högsta pensionen skulle alltså komma
att utgöra 1,300 kronor.
Vad de två mera stadigvarande eldarbefattningarna angår, har kom¬
mittén ansett desamma icke böra åtminstone för närvarande uppföras så¬
som ordinarie tjänster, utan för två eldare böra beräknas arvoden av 1,200
kronor för vardera.
Vidkommande det av akademien föreslagna arvodet till en eldare
under vintern, har det synts kommittén, att, innan ännu erfarenhet vun¬
nits i fråga om behovet av dylik arbetskraft, i avlöningsstaten icke bör
uppföras något sådant arvode. Därest emellertid maskinisten och de bägge
förenämnda eldarna skulle befinnas icke kunna städse medhinna sina göro¬
mål, torde tillfällig arbetshjälp kunna anskaffas mot ersättning från expens-
anslag.
Den föreslagna fördelningsgrunden vid beräkningen av de kostnader
för avlönande av ifrågavarande personal, som må böra påföras naturhisto¬
riska riksmuseet, föranleder icke till någon erinran å kommitténs sida.
För biträde vid bevakningen av skådesamling-arna de tider, desamma inslag till
. ° extra betrak-
äro för allmänheten utan avgift tillgängliga, har akademien ansett en extra ningsbiträden,
personal av fem personer erforderlig, och har till ersättning åt dessa be- och
räknats ett belopp av sammanlagt 2,340 kronor. ^åt^aktmäs-1.
Mot akademiens förslag i nämnda hänseende har kommittén icke tare-
haft något att erinra.
För nattlig bevakning hade akademien i statförslaget upptagit ett
belopp av 3,600 kronor, varvid akademien utgått från, att två nattvakter
skulle tjänstgöra samtidigt.
Vid föredragning inför Kungl. Magt den 14 januari 1913 av frågan
om anslag å extra stat för år 1914 till ifrågavarande ändamål yttrade
vederbörande departementschef, att, då — såsom jämväl av akademien fram¬
hållits — någon fara för inbrott icke syntes föreligga, han ansåg en
nattvakt böra vara tillräcklig. Därför skulle erfordras ett belopp av 1,800
kronor, varav, om riksmuseet, såsom i en av akademien senare gjord fram¬
ställning föreslagits, skulle gälda 82 procent av kostnaden, på museet
80
Vikariatser-
sättningar.
skulle belöpa 1,476 kronor och återstoden påföras Sveriges geologiska
undersökning.
Nyssberörda belopp 1,476 kronor blev ock, efter framställning av
Kungl. Maj:t, av Riksdagen beviljat å extra stat för år 1914.
I anslutning härtill har kommittén ansett, att i den nya staten för
riksmuseet bör till nattlig bevakning uppföras ett belopp av 1,476 kronor.
Till bestridande av kostnaden för tjänstedräkter åt vaktmästare vid
de offentliga förevisningarna har kommittén i enlighet med akademiens
beräkning i staten upptagit ett belopp av 200 kronor.
Under rubriken »vikariatsersättningar» har i akademiens statförslag
uppförts ett belopp av 2,187 kronor 50 öre, motsvarande vad som
skulle erfordras till dylika ersättningar under semester för de sju inten¬
denterna vid ifrågavarande avdelningar. Kommittén föreslår emellertid i
det följande, att förmån av semester må tillerkännas jämväl övriga ordi¬
narie befattningshavare nämligen konservatorer och kvinnliga biträden
under en månad samt preparatorer, vaktmästare och maskinist under femton
dagar.
För beredande av semesterledighet för dessa senare befattnings¬
havare måste finnas tillgång till vikariatsersättningar, och torde i sådant
hänseende böra beräknas i ersättning till vikarier för konservator 100
kronor i månaden och för kvinnligt biträde 75 kronor i månaden samt
för övriga av ifrågavarande befattningshavare 3 kronor per dag.
Vid anslagets beräknande bör jämväl hänsyn tagas till eventuellt
behov av medel utöver tjänstgöringspenningar till avlönande av vikarier
för nyssnämnda befattningshavare under sjukdom.
På grund av vad sålunda anförts, har kommittén ansett det av
akademien beräknade beloppet för vikariatsersättningar vid ifrågavarande
sju avdelningar böra höjas till 3,600 kronor.
Innan kommittén övergår till de under rubrikerna »expenser» och
»anslag till samlingarna» upptagna anslagstitlarna för riksmuseets avdel¬
ningar vid Frescati, har kommittén ansett sig böra behandla den för etno¬
grafiska avdelningen föreslagna avlöningsstaten.
81
II. Etnografiska avdelningen.
Såsom förut är nämnt, skulle riksmuseets etnografiska avdelning
fortfarande tills vidare hava sina lokaler i kvarteret Grönlandet södra i
Stockholm.
Med hänsyn härtill har icke heller ifrågasatts någon ändring i nu
gällande avlöningsförmåner för intendenten å denna avdelning.
Av enahanda skäl, som anförts i fråga om inrättande av assistent-
befattningar å riksmuseets samtliga avdelningar vid Frescati, har akade¬
mien föreslagit, att även vid den etnografiska avdelningen skulle anställas
en assistent med ett arvode av 3,000 kronor.
Då den etnografiska avdelningen varit och fortfarande är stadd i en
stark utveckling, har kommittén ansett behov föreligga av en assistent
jämväl å denna avdelning och fördenskull funnit sig böra tillstyrka aka¬
demiens förslag i detta hänseende.
o
A denna avdelning har redan tillförne under avsevärda tider tjänst¬
gjort ett kvinnligt skrivbiträde.
Akademien har nu föreslagit, att å staten för denna avdelning måtte
uppföras en ordinarie kvinnlig biträdesbefattning.
Från kommitténs sida är icke något att erinra däremot; och har för
denna befattning upptagits avlöning i normalgrad.
I akademiens statförslag har till följd av förbiseende icke uppförts
något anslag till vikariatsersättningar för ordinarie befattningshavare vid
etnografiska avdelningen.
Såsom ersättning till vikarier under semester för intendenten och
det kvinnliga biträdet ävensom för mötande av eventuellt behov av medel
utöver tjänstgöringspenningar till avlönande av vikarie för det kvinnliga
biträdet under sjukdom har kommittén för denna avdelning beräknat ett
belopp av 450 kronor.
* *
*
Under åberopande av vad förut anförts beträffande såväl avdelningarna
vid Frescati som etnografiska avdelningen hemställer kommittén,
11 —133012. Lönereglering »kommitténs bet. XLI.
Assistent.
Kvinnligt
biträde.
Vikariatser¬
sättningar.
Hemställan.
dels att d ny stat för naturhistoriska riksmuseet
må uppföras, förutom åtta intendentsbefattningar med
oförändrade avlöningsförmåner, följande befattningar,
nämligen:
åtta assistentbefattningar, en var med en avlöning
av 3,000 kronor i form av arvode,
två konservatorsbefattningar, vardera med en av¬
löning av 3,000 kronor, därav lön 1,700, tjänstg öring s-
penningar 1,050 och ortstillägg 250 kronor, vartill kunna
komma tre ålder stillägg till lönen, det första med 300
kronor efter fem är, det andra, likaledes med 300 kronor,
efter ytterligare fem år och det tredje, ävenledes med 300
kronor, efter än ytterligare fem år;
fyra kvinnliga bitr ädesbefattning ar, en var med en
avlöning av 1,200 kronor, därav lön 700, tjänstg öring s-
penningar 350 och ortstillägg 150 kronor, vartill kunna
komma två älderstillägg till lönen, det ena med 200 kronor
efter fem år och det andra, likaledes med 200 kronor,
efter ytterligare fem år;
fyra preparatorsbefattningar, en var med en av¬
löning av 1,650 kronor, därav lön 900, tjänstgör ing spennin¬
gar 600 och ortstillägg 150 kronor, vartill kunna komma
två älderstillägg till lönen, det ena med 100 kronor efter
fem är och det andra, likaledes med 100 kronor, efter
ytterligare fem år;
en förste vaktmästarbejältning med en avlöning av
förutom fri bostad med bränsle såsom ersättning för
tillsyn över naturhistoriska riksmuseets byggnader vid Fre¬
scati — 1,500 kronor, därav lön 900, tjänstgör ing spen¬
ningar 450 och ortstillägg 150 kronor, vartill kan komma
ett älderstillägg till lönen efter fem år med 100 kronor;
sex vaktmästarbefattningar, en var med en avlö¬
ning av 1,200 kronor, därav lön 700, tjänstgöring spen¬
ningar 350 och ortstillägg 150 kronor, vartill kunna
83
komma tvä älderstillägg till lönen, det ena med 100
kronor efter fem år och det andra, likaledes med 100
kronor, efter ytterligare fem år; skolande den vaktmästare,
åt vilken uppdrages att bestrida portvaktsgöromål, äga
åtnjuta ej mindre fri bostad jämte bränsle än även en
särskild ersättning av 200 kronor om året för hållande
av biträde för portvaktsgöromålens utförande de tider på
dagen, då bemälde befattningshavare är av vaktmästar-
göromål förhindrad att själv bestrida portvaktsgöromål;
en maskinistbefattning med en avlöning av, för¬
utom fri bostad jämte bränsle, 1,800 kronor, därav lön
1,000, tjänstgöringspenningar 650 och ortstillägg 150
kronor, vartill kunna komma tvä älderstillägg till lönen,
det ena med 150 kronor efter fem år och det andra, lika¬
ledes med 150 kronor, efter ytterligare fem år; samt
två eldarbefattningar, vardera med en avlöning av
1,200 kronor i form av arvode;
dels att till konservator, som förordnas att under¬
visa och handleda konservatorselever, må kunna utgå ett
särskilt arvode av 300 kronor,
dels att den bestämmelsen intages i staten för na¬
turhistoriska riksmuseet, att, om preparat' eller annan
vaktmästare än förste vaktmästaren och den vaktmästare,
som tillika är portvakt, åtnjuter i sin egenskap av pre¬
parat eller vaktmästare fri bostad jämte bränsle, skall,
så länge denna förmån kvarstår, ortstillägg ej utgå till
honom ävensom å lönen avdragas 100 kronor årligen;
dels att till ersättning åt extra bevakningsbiträden
vid de offentliga förevisningarna må i staten uppföras
ett belopp av 2,340 kronor;
dels att för anordnande av nattlig bevakning må
i riksmuseets stat upptagas ett belopp av 1,476 kronor;
dels att ä nämnda stat må uppföras ett belopp
84
av 200 kronor till bestridande av kostnaden för tjänste-
dräkter åt vaktmästare vid riksmuseet;
dels att till vikariatser sättning ar vid upptagas för
avdelningarna vid Frescati ett belopp av 3,600 kronor
och för etnografiska avdelningen 450 kronor;
dels ock att a,v den kontanta begynnelseavlönin¬
gen till maskinisten samt av arvodena till de bägge el¬
darna allenast 82 procent skola bestridas av anslag till
naturhistoriska riksmuseet, men återstående 18 procent
påföras Sveriges geologiska, undersökning.
Avlönings- Genom kungl. kungörelse den 11 juni 1909 angående lönereglering
för intendenterna vid naturhistoriska riksmuseet in. m. (bihang till svensk
författningssamling n:r 43) äro redan fastställda avlöningsvillkor för inten¬
denter vid riksmuseet.
Då vid 1910 års riksdag å riksmuseets ordinarie stat uppfördes den
intendentsbefattning, som dittills varit allenast personlig för professorn
Nathorst, föreskrevs, att för ifrågavarande befattning skulle gälla enahanda
avlöningsvillkor, som bestämts för de övriga intendenterna.
Då kommittén nu skolat framlägga förslag till dylika villkor för
vederbörande befattningshavare vid naturhistoriska riksmuseet, har kom¬
mittén ansett desamma böra så avfattas, att de komma att för framtiden
gälla samtliga ordinarie befattningshavare vid riksmuseet. För de nuva¬
rande innehavarna av intendentsbefattningarna skulle emellertid fortfarande
gälla de genom kungl. kungörelsen den 11 juni 1909 fastställda av-
löningsvillkoren.
Enligt nämnda kungörelse äger intendent årligen, när sådant utan
hinder för göromålens behöriga gång kan ske, åtnjuta semester under en
och en halv månad.
I sammanhang med fastställandet av ny stat för riksmuseet torde
emellertid även konservatorerna och de övriga befattningshavare, vilka
varda uppförda såsom ordinarie å den nya staten, böra tillerkännas förmån
av semester, i anslutning till vad i nyreglerade verk i allmänhet medgivits
befattningshavare i motsvarande eller jämförliga grader. Semestertiden
85
har sålunda av kommittén föreslagits skola bliva en månad för konservator
och kvinnligt biträde samt femton dagar för preparator, förste vaktmästare,
annan vaktmästare och maskinist.
I fråga om skyldigheten för ordinarie befattningshavare vid riks¬
museet att i vissa fall låta sig förflyttas till annan befattning må erinras,
att intendenten i etnografi är skyldig att, därest i framtiden etnografiska
avdelningen skiljes från riksmuseet och förenas med ett självständigt etno¬
grafiskt museum, avgå från intendentsbefattningen, när Kungl. Maj:t så
påfordrar, och i stället övertaga befattningen såsom föreståndare för ifråga¬
varande etnografiska museum.
Kommittén har, med särskilt avseende härå, ansett de nya avlö-
ningsvillkoren böra givas sådan avfattning, att en var ordinarie befattnings¬
havare må bliva skyldig att, i händelse av behov, låta sig förflyttas till
befattning med motsvarande eller liknande uppgifter inom annan institu¬
tion ävensom att eljest utföra de förändrade göromål, som kunna bliva
befattningshavaren ålagda.
I fråga om rätt att för avlöningsförhöjning genom ålderstillägg få
räkna sig till godo viss tjänstgöringstid före den nya statens ikraftträ¬
dande har kommittén ansett sig böra föreslå, att innehavaren av den nu¬
varande äldre (förste) konservatorsbefattningen tillgodoräknas den tid, som
förflutit från hans tillträde till denna befattning.
Vad däremot innehavaren av den nuvarande andre konservatorsbe¬
fattningen beträffar, har kommittén — med hänsyn till den avsevärda av-
löningsförbättring, som skulle tillkomma honom genom den nya staten —
funnit sådan rätt icke böra tillerkännas honom.
I övrigt har kommittén tagit behörig hänsyn i tillämpliga delar till
bestämmelser, som vid senare årens riksdagar antagits i samband med åt¬
skilliga då beslutade lönei’egleringar; varjämte beaktats, att, i enlighet med
Riksdagens på Kungl. Maj:ts framställning fattade beslut, genom kungl.
kungörelse den 4 juli 1913 (svensk författningssamling n:r 140) förordnats,
att i alla de fall, där för civil ordinarie befattningshavare avlöningsförhöj¬
ning må äga rum efter viss tids tjänstgöring, honom icke må föras till
last tid, varunder han åtnjutit ledighet för fullgörande av värnplikt.
86
Kommittén hemställer,
att för åtnjutande av de avlöningsförmåner, som
i blivande ny stat varda wpptagna för ordinarie befatt¬
ningshavare vid naturhistoriska riksmuseet, måtte fast¬
ställas följande villkor och bestämmelser, nämligen:
att innehavare av ordinarie befattning vid nämnda
museum skall vara underkastad den vidsträcktare tjänst¬
göringsskyldighet eller jämkning i åligganden, som vid
en möjligen inträdande förändrad organisation av mu¬
seet eller dess särskilda avdelningar eller eljest i allmänhet
kan varda stadgad, samt i sådant hänseende, ävensom
därest museets ställning så förändras, att detsamma ej
längre kan anses såsom självständig institution, eller
därest vissa museet tillhörande göromål överflyttas till
annan institution, vara pliktig att, med bibehållande av
den tjänstegrad och den avlöning han innehar, efter ny
eller förändrad arbetsordning sköta de göromål, som
honom anförtros, eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande,
tjänstgöra inom den institution, till vilken göromålen
överlämnas;
att med ordinarie befattning vid riksmuseet icke
må förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kom¬
muns stat;
att med ordinarie befattning vid riksmuseet ej heller
må förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller
ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är med Kungl.
Maj:ts oktroj försett eller blivit såsom aktiebolag registrerat,
eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller
bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag som
helst, såframt ej, vad angår intendent, Kungl. Maj:t och,
vad angår innehavare av annan befattning vid riksmu¬
seet, den myndighet, varunder det lyder, uppå därom
gjord framställning och efter prövning, att ifrågavarande
uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka hin-
87
(lerliyt för tjänstgöringen vid museet, finner uppdraget
eller befattningen kunna få tills vidare mottagas och bi¬
behållas;
att konservator ej må åtaga sig konservatorsarbeten
åt enskilda;
att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för
den tid, befattnings innehavare verkligen tjänstgjort eller
åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit
befriad frän tjänstgöring, utgå till den, som erhållit
förordnande att uppehålla befattningen;
att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin
befattning, äger uppbära hela lönen jämte ortstillägg,
där sådant förekommer, men att den, som undfår ledig¬
het för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter,
tjänstgöring hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer
eller andra särskilda uppdrag eller i behörig ordning
avstänges från tjänstgöring ellei' eljest är lagligen för¬
hindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att under
ledigheten utöver sina tjänstgöringspenningar avstå så
mycket av lönen eller ortstillägg et, som för befattningens
uppehållande erfordras eller eljest prövas skäligt;
att avlöning ej må utgå till tjänstinnehavare för
tid, varunder han avhållit sig från tjänstgöring utan att
hava i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet eller
kunna styrka giltigt förfall;
att, därest tjänstinnehavare varder avstängd från
tjänstgöring eller i häkte tagen, den del av hans avlö¬
ning, som icke prövas böra användas till befattningens
uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej
prövas skäligt låta honom uppbära något därav;
att vid sjukdomsförfall eller för beredande av semes¬
ter befattningshavare av lägre grad skall vara skyldig att,
om han förordnas till högre befattning vid riksmuseet, be¬
strida densamma, dock ej längre än sammanlagt tre måna-
der under ett och samma kalenderår; ägande han därvid
att, i stället för egna tjänstgöring spenning ar, åtnjuta, vid
sjukdomsförfall de för befattningen anslagna tjänstgö¬
ringspenningar, men eljest däremot svarande belopp;
att i fråga om i staten medgiven förhöjning av
lönen efter viss tids fortsatt innehavande av befattning i
samma lönegrad tidpunkten
för första förhöjningen bestämmes att inträda efter
fem är, under villkor att innehavaren under mer än
fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras för att
vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt sin
egen eller, på grund av förordnande, annan statens tjänst
eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid,
icke må föras honom till last den tid, han åtnjutit se¬
mester eller ledighet för fullgörande av värnplikt,
för andra förhöjningen, om sådan äger rum, efter
ytterligare fem år, på samma, villkor, och
för tredje förhöjningen, där sådan förekommer,
efter ytterligare fem år, på samma villkor;
under iakttagande, vad var och en af omförmäld a
löneförhöjningar angår, att den högre avlöningen ej får
tillträdas förr än vid början av kalenderåret näst efter
det, varunder den stadgade tjänsteåldern blivit uppnådd;
att därvid innehavaren av den nuvarande äldre
konservator sbefattning en bör tillgodoräknas den tid, som
före den nya statens trädande i kraft förflutit från hans
tillträde till denna befattning;
att beträffande kvinnligt biträde, som vid den nya
statens ikraftträdande är anställt vid, naturhistoriska riks¬
museet och antages till ordinarie biträde å denna stat,
det må ankomma på Kungl. Maj:ts prövning, om och i
vad mån biträdet må äga att för åtnjutande av löneför¬
höjning räkna sig till godo den föregående tjänstgöringen
vid riksmuseet;
89
att likväl löntagare, som, dä han intjänat stadgad
tid för erhållande av löneförhöjning, redan uppnått den
levnads- och tjänsteålder, som berättigar honom till pen¬
sion, icke må tillträda samma förhöjning ;
att semester ärligen må, när sådant kan ske utan
hinder för göromålens behöriga gäng, åtnjutas av inten¬
dent under en och en halv månad, av konservator och
kvinnligt biträde under en månad samt av preparator,
förste vaktmästare, annan vaktmästare och maskinist
under femton dagar;
att vid avgång från tjänsten till följd av avskeds¬
tagande, entledigande eller dödsfall själva lönen även¬
som ortstillägg, där sådant förekommer, utgå till måna¬
dens slut;
att i fråga om skyldighet att från tjänsten avgå
ävensom i fråga om rätt till pension skall gälla vad i
särskild lag angående civila tjänstinnehavares rätt till
pension är vid tiden för den nya statens ikraftträdande
eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter
tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgat;
att den, som tillträder den nya staten, skall vara
skyldig underkasta sig, efter Kungl. Maj-.ts bestämmande,
upphörande av eller minskning i extra inkomster, som
kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå för bestyr i
sammanhang därmed; samt
att beträffande i staten upptagna kvinnliga be¬
fattningshavare skola i övrigt lända till efterrättelse
föreskrifterna uti kungl. kungörelsen den 10 juni 1912
angående allmänna villkor och bestämmelser att gälla för
å vissa domstolars, ämbetsverks och myndigheters stater
uppförda biträdesbefattningar.
Därjämte torde, i anslutning till vad i allmänhet plägar ske, böra
förklaras,
12—133012. LöneregleringskommitUns bet. XL1.
90
Utsträckt
arbetstid.
att en var, som med eller efter ingången av det
dr, med vars början den nya staten träder i kraft, till¬
träder ordinarie befattning vid naturhistoriska riksmuseet,
skall vara pliktig att underkasta sig ovanberörda villkor
och bestämmelser; samt
att de förutvarande innehavare av ordinarie be¬
fattningar vid museet, vilka icke före viss angiven tid¬
punkt anmäla, att de vilja övergå till den nya staten
samt underkasta sig de för avlöningens åtnjutande stad¬
gade villkor och bestämmelser, och som icke lagligen
kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem
enligt dittills gällande ordinarie stat tillkommande avlö¬
ningsförmåner ävensom, i den mån ej annat jöranledes
av bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinne¬
havares rätt till pension, vid den rätt till pension, som
dittills tillkommit dem.
Vid löneregleringar under senare år för ett flertal ämbetsverk har
vid godkännande av lönestaterna förutsatts, att Kungl. Maj:t före den tid¬
punkt, då staterna skulle träda i kraft, meddelat föreskrift därom, att samt¬
liga ordinarie tjänstinnehavare skola, i den mån ej undantag kunna anses
böra stadgas eller för särskilda fall efter prövning medgivas, vara å tjänste¬
rummet tillstädes minst sex timmar varje söckendag. Därjämte har ge¬
nom kungl. kungörelse den 10 juni 1912 angående allmänna villkor och
bestämmelser att gälla för å vissa domstolars, ämbetsverks och myndigheters
stater uppförda biträdesbefattningar (svensk författningssamling n:r 151)
föreskrivits, att i verk, där arbetstiden å tjänsterummet är för tjänste¬
männen bestämd till sex timmar, biträdes arbetstid skall vara nämnda
tid samt att biträdet skall vara pliktigt att i särskilda fall, när arbetets
behöriga gång det kräver, kvarstanna i arbetet å tjänsterummet intill ytter¬
ligare en timme.
Även beträffande naturhistoriska riksmuseet torde böra meddelas
motsvarande föreskrifter.
Härvid synes emellertid böra iakttagas, att, därest riksmuseet, såsom
91
avsett är, kommer att hållas öppet för allmänheten även vissa tider å sön¬
dagarna, vaktmästarna måste åläggas regelbunden söndagstjänstgöring under
förevisningstiden. A andra sidan torde särskilt under måndagarna, då
förevisning icke äger rum, något kortare tjänstgöringstid, än som annars
plägar föreskrivas för vaktmästare, kunna medgivas.
Enligt gällande grundstadgar av den 15 april 1904 för vetenskaps¬
akademien (§18 jämförd med § 16) väljer vetenskapsakademien intendent
vid naturhistoriska riksmuseet; valet skall dock underställas Kungl. Maj:ts
prövning och stadfästelse. Därest Kung]. Maj:t ej stadfäster valet, upp¬
tages ärendet av akademien till ny behandling.
På sätt kommittén tillförne i annat sammanhang föreslagit beträffande
föreståndartjänstcn för meteorologiska centralanstalten, vars innehavare dit¬
tills utsetts av vetenskapsakademien i nyss angivna ordning, har kommittén i
fråga om intendentsbefattning ansett böra så förfaras, att, sedan befattningen
anslagits ledig, akademien till Kungl. Maj:t överlämnar de inkomna ansök¬
ningshandlingarna och därvid förordar till tjänstens erhållande den bland
de sökande, som anses företrädesvis böra ifrågakomma, samt att Kungl.
Maj:t sedermera utnämner intendent.
Kommittén förutsätter, att bestämmelser i detta hänseende må
varda intagna i den nya instruktion för naturhistoriska riksmuseet, vilken i
sammanhang med en omreglering av museet torde vara erforderlig och
som synes kommittén böra utfärdas av Kungl. Maj:t, allrahelst som i denna
instruktion eller i samband därmed föreskrifter nogsamt måste givas om
behandlingen av frågor, som röra det inbördes förhållandet mellan natur¬
historiska riksmuseet och Sveriges geologiska undersökning eller som eljest
kunna vara gemensamma för bägge institutionerna.
Anslag till expenser och anslag till samlingarna för avdelningarna vid Frescati
och etnografiska avdelningen.
Uti akademiens till skrivelsen den 5 juni 1912 hörande statförslag
har för riksmuseets avdelningar vid Frescati upptagits under rubriken
Ang. ord¬
ningen för
tillsättande
av vissa
tjänster
m. m.
92
Stat.
»expenser» ett belopp av tillhopa 43,000 kronor samt under rubriken
»anslag till samlingarna» ett sammanlagt belopp av 44,800 kronor, vilket
sistnämnda anslagsbelopp enligt akademiens mening skulle utgå i form av
reservationsanslag.
Till vård, underhåll och förkovran av etnografiska avdelningen har
under en följd av år anvisats anslag å extra stat till belopp, som från och
med år 1912 varit bestämt till 6,200 kronor. Akademien har i sitt stat¬
förslag beträffande etnografiska avdelningen såsom »årsanslag» upptagit ett
belopp av 8,200 kronor. Beträffande anledningen till förhöjningen har
akademien meddelat, att denna avdelning hittills fått uppbära ett belopp
av omkring 2,000 kronor från riksmuseets allmänna expensanslag, vilket
belopp akademien emellertid ansett böra överflyttas till den särskilda sta¬
ten för denna avdelning.
Med hänsyn till beskaffenheten av det kommittén lämnade uppdraget
beträffande naturhistoriska riksmuseet har kommittén ansett sig icke böra
till närmare behandling upptaga de frågor, som beröra nu förevarande
anslagsgrupper.
Kommittén har dock velat påpeka, att under den å statförslaget för
avdelningarna vid Frescati uppförda rubriken »anslag till samlingarna»
upptagits anslag »till konservatorselever» samt »till ritningar och fotogra¬
fier». Anslag för motsvarande eller jämförliga ändamål hava hittills varit
uppförda under rubriken »avlöningar», men synes kommittén någon erinran
icke kunna göras mot en dylik överflyttning.
Stat och kostnadsberäkning.
I anslutning till vad av kommittén föreslagits, har upprättats nedan¬
stående stat för naturhistoriska riksmuseet. I denna stat hava emeller¬
tid de under rubrikerna »expenser» och »anslag till samlingarna» angivna
belopp — vilka överensstämma med de uti vetenskapsakademiens skrivelse
den 5 juni 1912 för nämnda ändamål upptagna summor — endast för
fullständighetens skull medtagits.
93
Naturhistoriska riksmuseet.
|
Lön.
|
Tjänst-
görings-
penningar.
|
Orts-
tillägg.
|
Summa.
|
A staten
för riks¬
museet
utföras
|
I. Avdelningarna vid Frescati.
|
Kronor.
|
Kronor.
|
Kronor.
|
Kronor.
|
Kronor.
|
A. Avlöningsstat.
|
|
|
|
|
|
1 intendent ..................
|
5,000
|
2,500
|
—
|
7,500
|
|
6 intendenter .................
|
30,000
|
15,000
|
—
|
45,000
|
|
1 assistent, arvode...............
|
—
|
—
|
—
|
3,000
|
|
6 assistenter, arvoden..............
|
—
|
—
|
—
|
18,000
|
1
|
1 konservator.................
|
1,700
|
1,050
|
250
|
3,000
|
|
1 d:o .................
|
1,700
|
1,050
|
250
|
3,000
|
|
Till arvode åt konservator, som förordnas att under¬
visa och handleda konservatorselever......
|
_
|
_
|
_
|
300
|
|
1 kvinnligt biträde...............
|
700
|
350
|
150
|
1,200
|
|
2 kvinnliga biträden..............
|
1,400
|
700
|
300
|
2,400
|
|
1 preparator ..................
|
900
|
600
|
150
|
1,650
|
|
3 preparatorer .................
|
2,700
|
1,800
|
450
|
4,950
|
|
1 förste vaktmästare..............
|
900
|
450
|
150
|
1,500
|
|
1 vaktmästare.................
|
700
|
350
|
150
|
1,200
|
|
5 d:o .................
|
3,500
|
1,750
|
750
|
6,000
|
|
1 maskinist, jämte fri bostad med bränsle ....
|
1,000
|
650
|
150
|
1,800
|
|
| 1 eldare, arvode................
|
—
|
—
|
—
|
1,200
|
|
|
—
|
—
|
—
|
1,200
|
|
! Till ersättning åt den vaktmästare, vilken tillika är
portvakt, för hållande av biträde för portvakts-
göromålens bestridande............
|
|
|
|
200
|
|
i Till ersättning åt extra bevakningsbiträden vid de
offentliga förevisningarna...........
|
—
|
|
|
2,340
|
• i
i
|
Till nattlig bevakning.............
|
|
—
|
—
|
1,476
|
|
Till bestridande av kostnaden för tjänstedräkter åt
vaktmästare.................
|
—
|
—
|
—
|
200
|
|
! Till vikariatsersättningar ...........
|
—
|
—
|
—
|
3,600
|
|
Tillhopa
|
—
|
—
|
—
|
110,716
|
|
' Av den kontanta bogynnelseavlöningen till maski¬
nisten samt av arvodena till eldarna avgå 18 pro¬
cent, vilka skola påföras Sveriges geologiska under¬
sökning, eller .................
|
|
|
|
756
|
109,960
|
B. Expenser.
|
|
|
|
|
Till expenser..................
|
—
|
—
|
—
|
43,000
|
43,000
|
94
|
Lön.
|
Tjänst-
görings-
penniDgar.
|
Orts-
tillägg.
|
Summa.
|
Å staten
för riks¬
museet
utföras
|
|
Kronor.
|
Kronor.
|
Kronor.
|
Kronor.
|
Kronor.
|
C. Anslag till samlingarna.
|
|
|
|
|
|
(Reservationsanslag.)
|
|
|
|
|
|
Till honorarier åt yngre naturforskare för
vetenskaplig bearbetning av museets
samlingar m. m...........kr. 6,000
|
|
|
|
|
|
Till konservatorselever........» 2.000
Till ritningar och fotografier.....> 7,000
|
|
|
|
|
|
Till ordnande, vård och förökande av sam¬
lingarna samt till instrument, materiel
och inventarier, skrivmaterialier m. m. » 29,800
|
|
|
|
44,800
|
44,800
|
II. Etnografiska avdelningen.
|
|
|
|
|
|
1 intendent ..................
|
5,000
|
2,500
|
—
|
7,500
|
|
1 assistent, arvode...............
|
—
|
—
|
—
|
3,000
|
|
1 kvinnligt biträde...............
|
700
|
350
|
150
|
1,200
|
|
Till vikariatsersättningar............
|
—
|
—
|
—
|
450
|
12,150
|
Till expenser samt till vård, underhåll och förkovran
av etnografiska avdelningen..........
|
—
|
—
|
|
8,200
|
8,200
|
Summa
|
—
|
|
|
—
|
218,110
|
Anmärkningar.
1. För intendent kali lönen höjas efter 5 år med 600 kronor.
2. För konservator kan lönen höjas efter 5 år med 300 kronor, efter ytterligare 5 år likaledes med
300 kronor och efter än ytterligare 5 år ävenledes med 300 kronor.
3. För kvinnligt biträde kan lönen höjas efter 5 år med 200 kronor och efter ytterligare 5 år lika¬
ledes med 200 kronor.
4. För preparator kan lönen höjas efter 5 år med 100 kronor och efter ytterligare 5 år likaledes med
100 kronor.
5. För förste vaktmästaren kan lönen höjas efter 5 år med 100 kronor.
6. För vaktmästare kan lönen höjas efter 5 år med 100 kronor och efter ytterligare 5 år likaledes
med 100 kronor.
7. För maskinisten kan lönen höjas efter 5 år med 150 kronor och efter ytterligare 5 år likaledes med
150 kronor.
8. Förste vaktmästaren äger att för tillsyn över naturhistoriska riksmuseets byggnader vid Frescati
åtnjuta, utöver den kontanta avlöningen, fri bostad jämte bränsle.
9. Den vaktmästare, åt vilken uppdrages att bestrida portvaktsgöromål, äger, utöver den kontanta av¬
löningen, åtnjuta fri bostad jämte bränsle.
95
10. Därest preparator eller annan vaktmästare än förste vaktmästaren och den vaktmästare, som tillika
är portvakt, i sin egenskap av preparator eller vaktmästare åtnjuter fri bostad jämte bränsle,
skall, så länge denna förmån kvarstår, ortstillägg ej utgå till honom ävensom å lönen avdragas
100 kronor årligen.
Det å ordinarie stat uppförda anslaget till naturhistoriska riks¬
museet utgör för närvarande 118,450 kronor. Därjämte hava under ru¬
briken »naturhistoriska riksmuseet» på extra stat för år 1914 anvisats,
förutom vissa anslag, varom nu ej är fråga, följande belopp:
till anställande av vetenskapligt bildade biträden vid vissa
museets avdelningar................kr. 12,500
till arvoden åt biträden utan vetenskaplig utbildning vid vissa
museets avdelningar................ » 4,915
till fyllnad i avlöning åt vaktmästarpersonal........ » 2,600
till lönefyllnad åt maskinist- och eldarpersonal....... » 3,518
till nattlig bevakning.................. » 1,476
till expenser..................... » 18,222
till beredande av personlig löneförbättring åt amanuenserna
G. Flink och G. A. H. Dahlstedt.......... » 4,000
till vård, underhåll och förkovran av museets etnografiska av¬
delning ...................... » 6,200
till brandförsäkring av museets samlingar och macerations-
bvggnaden vid Värtan............... » 2,428
tillhopa kr. 55,859
De nämnda anslagen å ordinarie och extra stat uppgå alltså till
sammanlagt 174,309 kronor.
Den stat, kommittén förslagsvis framlagt med inberäknande av de {
skrivelse den 5 juni 1912 av vetenskapsakademien begärda anslag till ex¬
penser och till samlingarna, slutar å en summa av 218,110 kronor, vadan
alltså ett godkännande av denna stat skulle medföra en anslagsökning av
43,801 kronor.
Härvid har dock icke å någondera sidan hänsyn tagits till ålders-
tillägg, vilka kommittén förutsatt skola fortfarande utgå av åttonde huvud¬
titelns anslag till ålderstillägg.
Kostnads¬
beräkning.
96
Slutligen anser sig kommittén böra omförmäla, att till naturhistoriska
riksmuseet inflyta inkomster av försålda kataloger över samlingarna samt
av inträdesavgifter. Dessa inkomster, vilka ingå i det s. k. katalog- och
biljettkontot, användas till bestridande av kostnaderna för tryckning av
kataloger. Någon ändring härutinnan är icke avsedd att vidtagas.
BETÄNKANDE
AVGIVET AV
DEN AV KUNGL. MAJ:T DEN 3 OKTOBER 1902
TILLSATTA KOMMITTÉ
RÖRANDE
XLII.
NY AVLÖNINGS STAT
FÖR
SVERIGES RIKSBANK
M. M.
STOCKHOLM
KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT L SÖNER
1914
[132047]
INNEHÅLL.
Sid.
Skrivelse till fullmäktige i Sveriges riksbank..........r—n.
Betänkande och förslag.
Inledning............................. j
Riksbankens organisation och förvaltning m. m...........ö7.
Redogörelse beträffande göromålen vid riksbankens huvudkontor . 74.
Redogörelse beträffande göromålen vid riksbankens avdelningskontor 112.
Till kommittén överlämnade framställningar angående ny avlönings
stat för riksbanken m. m....................118.
Kommitténs förslag.........................131
Avlöningssystem.........................
Vissa avlöningsvillkor......................132.
Avlöningar...........................137
Tjänstemän i forsta graden vid huvudkontoret samt i Göteborg
och Malmö......................138.
Tjänstemän i andra graden vid huvudkontoret samt i Göteborg
och Malmö......................140
Tjänstemän i tredje graden vid huvudkontoret samt i Göteborg
och Malmö......................141.
Tjänstemän i fjärde graden vid huvudkontoret........»
Jämförelse mellan nuvarande och föreslagna avlöningar. . . .142
Särskilda arvodesbefattningar vid huvudkontoret......144.
Tjänstemän vid mindre avdelningskontor...........»
Verkställande styrelseledamöter vid riksbankens avdelningskontor 150.
Antalet tjänster vid riksbanken. Kvinnlig tjänstepersonal.......153.
Andrad organisation av vissa avdelningskontor........160.
II
Riksbankens vaktpersonal..............
a) vid huvudkontoret..............
b) vid avdelningskontoren i Göteborg och Malmö
c) vid övriga avdelningskontor........
Sammanfattning...............
Anslag för e. o. tjänstemän in. in...........
Stater ......................
Avlöningsvillkor..................
Särskilda bestämmelser...............
Kostnadsberäkning.................
Särskilt yttrande...................
Sid.
165.
166.
171.
174.
176.
177.
181.
186.
199.
202.
203.
Sveriges riksbank.
Herrar Fullmäktige i Sveriges riksbank.
I anledning av framställning från herrar fullmäktige uppdrog Kungl.
Maj:t den 14 juni 1912 åt löneregleringskommittén att avgiva och till
herrar fullmäktige inkomma med utlåtande över ett förslag till ny avlö-
ningsstat för riksbanken; och, sedan kommittén anmält sin avsikt att efter
behandling av andra kommittén förelagda arbeten börja arbetet med frå¬
gan om ny avlöningsstat för riksbanken, förordnade Kungl. Magt den 4
juni 1913 undertecknad Norberg att under den tid, detta ärende utgjorde
föremål för kommitténs behandling, vara ledamot i kommittén.
Därefter har, på anhållan av Riksdagens bankoutskott, Kungl. Maj:t
den 28 februari 1914 uppdragit åt kommittén att i sammanhang med ut¬
låtandet över förslaget till avlöningsstat för riksbanken även avgiva och
till herrar fullmäktige inkomma med utlåtande över ett förslag till om¬
organisation av riksbankens avdelningskontor.
o O
Kommittén får härmed uti förevarande ärende i hela dess omfatt¬
ning avgiva till herrar fullmäktige utlåtande, innefattat i delen XLII av
kommitténs betänkanden.
II
Vid betänkandet i fråga är fogat särskilt yttrande av undertecknad
Norberg.
Stockholm den 28 mars 1914.
F. H. SCHLYTERN.
Philip Klingspor. Aug. Nilsson. R. Norberg.
And. Pers. Carl Persson. S. Wåhlin.
Elis Sidenbladh.
Inledning.
Vid 1902 års riksdag gjorde fullmäktige för riksbanken framställ- 1902 års
ning om ny aviöningsstat för befattningshavare vid riksbankens huvud- Förshufiw
och avdelningskontor. nH avlJ'~
0 # ^ mngsntnt.
Redan vid 1901 års riksdag hade emellertid på hemställan av full¬
mäktige beviljats dyrtidstillägg för samma år åt tjänstemän och betjänte
vid banken.
Av nedanstående tablå framgå avlöningar m. m. enligt den år 1901
gällande staten — dyrtidstillägg inberäknade — och den av fullmäktige
föreslagna nya staten.
|
År 1901 gällande stat.
|
År 1902 föreslagen stat.
|
|
Huvudkontoret.
|
r
O:
Q
|
Tjänstgörings-
penningar.
|
Arvode.
|
Missräknings-
penningar.
|
Dyrtidstillägg.
|
1
1 Summa,
|
E*
O:
B
|
tf
S'%
ep? *1
Sb
' <5
|
- g
® !'
5 "
B p:
H
t» c
r* cr<?
ep
|
Summa.
|
|
Tjänstemännen.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
La graden: 20 st.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
i a) föreståndaren för brons¬
myntkassan :
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
lägsta avlöning ....
|
1,500
|
800
|
—
|
600
|
230
|
3,130
|
1,600
|
1,000
|
600
|
3,200
|
|
med ett ålderstillägg .
b) övriga, 19 st.
|
2,000
|
800
|
—
|
600
|
280
|
3,680
|
2,100
|
1,000
|
600
|
3.700
|
|
lägsta avlöning ....
|
1,500
|
800
|
—
|
—
|
230
|
2,530
|
1,600
|
1,000
|
_
|
2,600
|
|
med ett ålderstillägg .
|
2,000
|
800
|
—
|
—
|
280
|
3,080
|
2,100
|
1,000
|
—
|
3,100
|
|
2:a graden: 24 st.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
a) kassörer, 7 st.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
lägsta avlöning . .
|
2,000
|
1,000
|
—
|
1,500
|
300
|
4,800
|
2,500
|
1,500
|
1,000
|
5,000
|
|
med ett ålderstillägg .
|
2,500
|
1,000
|
—
|
1,500
|
350
|
5,350
|
3,000
|
1,500
|
1,000
|
5,500
|
|
» tvä >
|
3,000
|
1,000
|
—
|
1,500
|
400
|
5,900
|
3,500
|
1.500
|
1,000
|
6,000
|
|
1 —132047. ljöneregleringslcmnmitténs bet. XLII.
■>
|
|
År 1901 gällande stat.
|
År 1902 föreslagen stat.
|
|
s
3
|
Tjänstgörings-
penningar.
|
Arvode.
!
|
Missräknings-
penningar.
|
Dyrtids tillägg.
|
Summa.
|
f
O:
3
|
Tjänstgörings-
penningar.
|
Missräknings-
penningar.
|
Summa.
|
1
!
|
b) övriga, 17 st.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
lägsta avlöning . . .
|
2,000
|
1,000
|
750
|
—
|
375
|
4,125
|
2,500
|
1,500
|
—
|
4,000
|
|
med ett ålderstillägg .
|
2,500
|
1,000
|
750
|
—
|
425
|
4,675
|
3.000
|
1,500
|
—
|
4,500
|
|
> två >
|
3,000
|
1,000
|
750
|
—
|
475
|
5,225
|
3,500
|
1,500
|
—
|
5,000
|
|
3:e graden: 10 st.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
lägsta avlöning . . .
|
3,000
|
1,200
|
750
|
—
|
495
|
5,445
|
3,500
|
1,800
|
—
|
5,300
|
|
med ett ålderstillägg .
|
3,500
|
1,200
|
750
|
—
|
500
|
5,950
|
4,000
|
1,800
|
—
|
5,800
|
|
> två >
|
4,000
|
1,200
|
750
|
—
|
500
|
6.450
|
4,500
|
1,800
|
—
|
6,300
|
|
4:e graden: 6 st.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
rt) kommissarien i kon-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
toret för utrikes afla-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
rer:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
lägsta avlöning . . .
|
4,000
|
1,450
|
—
|
1,500
|
—
|
6,950
|
4,500
|
2,000
|
—
|
6,500
|
|
med ett ålderstillägg .
|
4,500
|
1,750
|
—
|
1,500
|
—
|
7,750
|
5,000
|
2,000
|
—
|
7,000
|
|
b) övriga kommissarier,
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 st.:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
lägsta avlöning . . .
|
4,000
|
1,450
|
750
|
—
|
500
|
6,700
|
4,500
|
2,000
|
—
|
6,500
|
|
med ett ålderstillägg
|
4,500
|
1,750
|
750
|
—
|
500
|
7,500
|
5,000
|
2,000
|
—
|
7,000
|
|
c) bankosekreteraren;
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
lägsta avlöning . . .
|
4,000
|
1,450
|
—
|
—
|
500
|
5,950
|
4,500
|
1,500
|
—
|
6,1X10
|
|
med ett ålderstillägg
|
4,500
|
1,750
|
—
|
—
|
500
|
6,750
|
5,000
|
1,500
|
—
|
6,500
|
|
Arvoden:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
a) till extra arbeten och
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
•
|
semestervikariat samt
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
till flitpenningar åt e.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
o. tjänstemän ....
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
42,000
|
—
|
—
|
—
|
44,000
|
|
6^ till brandchefen . . .
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
600
|
—
|
—
|
—
|
600
|
|
c) till vårdaren av riks-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
bankens mynt- och
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
medalj samling . . .
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
500
|
|
|
|
500
|
|
Vuktbfttjäningei!:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
övervaktmästaren, tillika
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 Jämte fria
|
brandmästare......
|
1.400
|
000
|
_
|
_
|
|
2,000
|
1,500
|
700
|
—
|
2,200
|
t husrum och
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| vedbrand.
|
3
År 1901 gällande stat.
År 1902 föreslagen stat. i
1
|
C:
P
|
'fe:*
® B
B tn
E-.cra
P Oi
*<§
CD
|
Arvode.
|
M iss räk ni lös¬
penningar.
|
Dyrtidstillägg.
|
Summa.
|
O:
P
|
g!
P c:
<W *i
» a'
OO
|
*3 t
P “
P Px
= P
er? 2.
S B
T*
ce
|
Summa.
|
vice brandmästaren:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
lägsta avlöning.....
|
700
|
300
|
—
|
—
|
—
|
1,000
|
700
|
600
|
—
|
1,300
|
med ett ålderstil lägg . .
|
800
|
400
|
|
—
|
—
|
1,200
|
900
|
600
|
|
1.500
|
> två » . .
|
900
|
500 —
|
—
|
—
|
1,400
|
1,100
|
600
|
|
1,700
|
vaktmästarna:
|
.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
lägsta avlöning.....
|
700
|
300
|
—
|
—
|
100
|
1,100
|
700
|
500
|
|
1,200
|
med ett ålderstillägg . .
|
800
|
400
|
—
|
—
|
120
|
1,320
|
900
|
500
|
_
|
1,400
|
j två » . .
|
900
|
500
|
—
|
—
|
140
|
1,540
|
1,100
|
500
|
—
|
1.600
|
Anslag till fullmäktiges dis¬
position till fördelning
mellan de s. k. postvakt¬
mästarna, högst .....
|
—
|
—
|
—
|
—
|
-
|
|
—
|
|
—
|
!
3,000'
|
Avdelningskontoret
i Göteborg.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Styrelsen: 4 st.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3 st., varje........
|
-
|
—
|
—
|
—
|
—
|
2,400
|
—
|
—
|
—
|
2,400 ;
|
verkställande styrelseleda¬
moten, antingen ....
|
|
_
|
_
|
_
|
_
|
7,000
|
|
_
|
_
|
7,500 !
|
eller, om han var en riks¬
bankens tjänsteman,
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
lägsta avlöning ....
|
4,000
|
1,450
|
750
|
—
|
|
Ii, 200
|
4,500
|
3,000
|
—
|
7,500
|
med ett ålderstillägg . .
|
4,500
|
1,750
|
750
|
—
|
|
7,000
|
5,000
|
3,000
|
—
|
8,000 |
|
Tjänstemännen.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
l:a graden: 5 st.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
lägsta avlöning ....
|
1,500
|
800
|
—
|
—
|
230
|
2,530
|
1,600
|
1,000
|
—
|
2,600 j
|
med ett ålderstillägg .
|
2,000
|
800
|
—
|
—
|
280
|
3,080
|
2,100
|
1,000
|
—
|
3,100;
|
2:a graden: 6 st.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
;
|
a) kassörer, 2 st.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
lägsta avlöning . . .
|
2,000
|
1,000
|
—
|
1,500
|
300
|
4,800
|
2,500
|
1,500
|
1,000
|
5,000
|
med ett ålderstillägg .
|
2,500
|
1,000
|
—
|
1,500
|
350
|
5,350
|
3,000
|
1,500
|
1,000
|
5,500
|
» två >
|
3,000
|
1,000
|
|
1,500
|
400
|
5,900
|
3,500
|
1,500
|
1.000
|
6,000
|
Jämte fria i
husrum och j
vedbrand. I
Jämte fri
bostad.
4
År 1901 gällande stat.
|
|
<3
*0 pa:
|
|
*0
|
g
CE
|
'C
*-s
|
|
|
ä
^ pa:
|
tf
|
m I
S !
|
|
t"
|
g &
|
>
>-t
|
B
B
|
*1
|
£
|
|
F
|
|
B p:
|
|
O:
0
|
s:€.
er?
|
O
P-
|
0
oq
p
|
pr
B#
|
00
|
0
B
P
|
O:
B
|
B
er? 2.
p a
|
5' **
« 5.
p 5
|
l
p
|
|
|
|
|
|
er?
CE
|
SS
|
|
|
r* er?
GQ
|
r* er?
ÖB
|
|
b) föreståndaren för kom-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
missionsgöromålen:
lägsta avlöning . . .
|
2.000
|
1,000
|
750
|
|
_
|
375
|
4,125
|
2,500
|
1,500
|
—
|
4,000
|
med ett ålderstillägg .
|
2,500
|
1,000
|
750
|
|
—
|
425
|
4,675
|
3,000
|
1,500
|
—
|
4,500
|
> två »
|
3,000
|
1,000
|
750
|
|
—
|
475
|
5,225
|
3,500
|
1,500
|
—
|
5,000
|
c) övriga, 3 st.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
lägsta avlöning . . .
|
2.000
|
1,000
|
—
|
|
—
|
300
|
3,300
|
2,500
|
1,500
|
—
|
4,000
|
med ett ålderstillägg .
|
2,500
|
1,000
|
—
|
|
—
|
350
|
3,850
|
3,000
|
1,500
|
—
|
4,500
|
> två >
|
3,000
|
1,000
|
—
|
|
—
|
400
|
4,400
|
3,500
|
1,500
|
—
|
5,000
|
3:e graden: 1 st.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
lägsta avlöning ....
|
3,000
|
1,200
|
750
|
|
—
|
495
|
5,445
|
3,500
|
1,800
|
~
|
5,300
|
med ett ålderstillägg .
|
3,500
|
1.200
|
750
|
|
—
|
500
|
5,950
|
4,000
|
1,800
|
—
|
5,800
|
• två »
|
4,000
|
1,200
|
750
|
|
—
|
500
|
6,450
|
4,500
|
1,800
|
—
|
6,300
|
Arvode till extra arbeten,
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
semestervikariat och flit-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
penningar för e. o. tjän¬
stemän ........
|
—
|
|
—
|
|
—
|
—
|
7,500
|
—
|
—
|
—
|
8,000
|
VaktbetjKningen:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
vaktmästare, 2 st.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
lägsta avlöning.....
|
600
|
200
|
—
|
|
—
|
—
|
800
|
600
|
300
|
—
|
900
|
med ett ålderstillägg . .
|
700
|
200
|
—
|
|
—
|
—
|
900
|
700
|
300
|
—
|
1,000
|
> två > . .
|
-
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
800
|
300
|
—
|
1,100
|
liusdräng. 1 st.......
|
600
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
600
|
700
|
|
—
|
700
|
Avdelningskontoret
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
i Malmö.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Styrelsen; 4 st.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3 st., varje........
verkställande styrelseleda-
|
_
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
1,800
7,000
|
|
|
|
2,400
7,500
|
motcn, antingen ....
eller, om han var en riks-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
bankens tjänsteman,
lägsta avlöning.....
|
4.000
|
1,450
|
750
|
|
_
|
—
|
6,200
|
4,500
|
3,000
|
—
|
7,500
|
med ett ålderstillägg . .
|
4,500
|
1.750
|
750
|
|
—
|
—
|
7,000
|
5,000
|
3,000
|
—
|
8.000
|
År 1902 föreslagen stat.
j Jämte fri bo-|
J stad och ved-j
Ibrand ellerj
|såsom ersätt-j
ning därför
ett belopp för,
varje av 300
kr. om året.
o
|
År 1901 gällande stat.
|
År 1902 föreslagen stat.
|
|
|
|
|
|
K
|
ö
|
|
|
|
g
|
|
|
|
1—1
I
*
|
2 S*
O in
5.oT
EJ O:
39 3.
2 a
^ 39
GB
|
Arvode.
|
1 S
EJ So:
B* g'
39 5.
2 »
r1 39
0D
|
c4-
51
X
c*-.
j*
39
ep
|
Summa.
|
C:
?
|
1 &
g 55.
3 o:
39 2
P 5’
M 3
■ lo
ap
|
1 1
EJ
B g*
39 2.
2 a
r* 19
ÖB
|
Summa
|
|
Tjänstemännen:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
l:a graden: 3 st.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
lägsta avlöning.....
|
1,500
|
800
|
—
|
—
|
230
|
2,530
|
1,600! 1,000
|
—
|
2,600
|
|
med ett ålderstillägg . .
|
2,(XX)
|
800
|
—
|
—
|
280
|
3,080
|
2.100! 1,000
|
—
|
3,100
|
|
2:a graden: 3 st.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
a) kassörer, 2 st.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
lägsta avlöning . . .
|
2,000
|
1,000
|
—
|
1,500
|
300
|
4,800
|
2,500
|
1,500
|
1,000
|
5,000
|
|
med ett ålderstillägg .
|
2,500
|
1,000
|
—
|
1,500
|
350
|
5,350
|
3,000
|
1,500
|
1,000
|
5,500
|
|
> tvä »
|
3,000
|
1,000
|
—
|
1,500
|
400
|
5,900
|
3,500
|
1,500
|
1,000
|
6.000
|
|
/>) bokhållare, 1 st.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
lägsta avlöning . . .
|
2,000
|
1,000
|
500
|
—
|
350
|
3,850
|
2,500
|
1,500
|
—
|
4.000
|
|
med ett ålderstillägg .
|
2,500
|
1,000
|
500
|
-
|
400
|
4,400
|
3,000
|
1,500
|
—
|
4,500
|
|
> två. >
|
3,000
|
1,000
|
500
|
—
|
450
|
4,950
|
3,500
|
1,500
|
—
|
5.000
|
|
3:e graden: 1 st.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
lägsta avlöning.....
|
3,000
|
1,200
|
750
|
—
|
495
|
5,445
|
3,500
|
1,800
|
—
|
5,300
|
|
med ett ålderstillägg . .
|
3,500
|
1,200
|
750
|
—
|
500
|
5,950
|
4,000
|
1,800
|
—
|
5,800
|
|
» två » . .
|
4,000
|
1,200
|
750
|
-
|
500
|
6,450
|
4,500
|
1,800
|
_
|
6,300
|
|
Ombudsmannen.....
|
1,500
|
500
|
—
|
—
|
200
|
2,200
|
1,500
|
500
|
_
|
2,000
|
|
Arvode till extra arbeten,
semestervikariat och flit¬
penningar för e. o. tjän¬
stemän ........
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
6,500
|
—
|
|
|
7,000
|
|
Yaktbetjäningeu:
j vaktmästare, 2 st.
lägsta avlöning .....
med ett ålderstillägg . .
* två > . .
i hnsdräng, 1 st.......
|
600
700
600
|
200
200
|
—
|
|
—
|
800
900
600
|
600
700
800
700
|
300
300
300
|
-
|
900
1.000
1.100
700
|
Jämte fri bo¬
stad och ved¬
brand förent
vaktmästa¬
ren och hus¬
drängen .
samt till den
andre vakt¬
mästaren så-|
som ersätt- j
ning härför!
300 kronor
|
;
|
År 1901 gällande stat.
|
År 1902 föreslagen stat.
|
|
|
|
-4
|
|
K
|
ö
v;
|
|
|
|
|
|
|
|
t-
|
S g
H-d?
|
>
<
|
2 ce
a
B p:
|
e+-
£
|
ce
S
E
|
tr*
|
2 b'
B 03
B
|
1 »
g &
|
U1
B
|
|
|
B
|
B O:
er? *1.
|
O
Pu
|
5 g"
ciq {i.
|
|
B
|
B
|
B 6:
(Jq 2.
|
B
aq 2.
|
5
|
|
De övriga avdel-
|
|
Sfi
CB
|
|
g B
T* crq
c»
|
ep
|
|
|
» B
* oq
Cfc
'
|
P B
r* aq
Cfc
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ningskontoren.
|
(.ruin» 1» omfattande
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
år 1901: Jönköping. Karl-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
stad och Örebro,
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
enligt förslaget år 1903:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Gävle, Härnösand och
Öreliro,
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
vart för sig:
2 styrelseledamöter, varje .
verkställande styrelseleda-
|
—
|
—
|
-
|
|
—
|
1,200
|
—
|
—
|
--
|
1,500
|
|
moten, antingen ....
eller, om han var eu riks-
|
|
|
|
~
|
|
5,000
|
|
|
|
6.000
|
|
bankens tjänsteman,
lägsta avlöning.....
|
3,000
|
1,200
|
800
|
_
|
_
|
5,OCK)
|
3,500
|
2,500
|
|
6,000
|
|
i med ett ålderstillägg . .
|
3,500
|
1,200
|
800
|
—
|
—
|
5,500
|
4,000
|
2,500
|
—
|
6,500
|
|
> två > . .
|
4,000
|
1,200
|
800
|
—
|
—
|
6,000
|
4.500
|
2,500
|
|
7.000
|
|
i kamreraren, lägsta avlöning
|
2,000
|
1,250
|
750
|
—
|
400
|
4,400
|
2,400
|
1,800
|
|
4,200
|
|
med ett ålderstillägg . .
|
2,500
|
1,250
|
750
|
—
|
450
|
4,950
|
2,900
|
1,800
|
—
|
4,700
|
|
> två > . .
|
3.000
|
1,250
|
750
|
—
|
500
|
5,500
|
3,400 1,800
|
|
5,200
|
|
i kassören, lägsta avlöning .
|
1,600
|
800
|
—
|
600
|
240
|
3,240
|
1,600
|
1,000
|
600
|
3,200
|
|
med ett ålderstillägg . .
|
2,000
|
800
|
—
|
600
|
280
|
3,680
|
2,000 1,000
|
600
|
3,600
|
|
> två > . .
|
2,400
|
800
|
—
|
600
|
320
|
4,120
|
2,400 1,000
|
600
|
4,000
|
|
registratorn, lägsta avlöning
|
1,300
|
700
|
—
|
-
|
200
|
2,200
|
1,400
|
800
|
—
|
2,200
|
|
med ett ålderstillägg . .
|
1,700
|
700
|
—
|
—
|
240
|
2,640
|
1,800
|
800
|
—
|
2,600
|
|
ombudsmannen.....
|
800
|
—
|
—
|
|
80
|
880
|
800
|
|
—
|
800
|
|
' vaktbetjänten, lägsta avlö-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ning..........
|
500
|
200
|
—
|
—
|
|
700
|
500
|
200
|
—
|
700
|
I Jämte fri
|
med ett ålderstillägg . .
|
600
|
200
|
—
|
—
|
—
|
800
|
600
|
200
|
—
|
800
|
> bostad och
|
> två » . .
|
—
|
—
|
—
|
—
|
_
|
—
|
700
|
200
|
—
|
900
|
I vedbrand.
|
l samt dessutom för Örebro:
1 bokhållaren, lägsta avlöning
|
1,300
|
700
|
|
|
200
|
2,200
|
1,400
|
800
|
|
2,200
|
|
med ett ålderstillägg . .
|
1,700
|
700
|
—
|
—
|
240
|
2,640
|
1,800
|
800
|
-
|
2,600
|
|
j
|
År 1901 gällande stat.
|
År 1902 föreslagen stat.
|
1
|
|
|
hd jo:
|
|
e
“S 1’
|
ö
<<
•-i
|
|
|
|
a
^ SS*
|
|
1
|
|
|
g
|
P ce
B e*-
|
|
B ^
p »’■
|
e+-
&
|
P2
g
|
t“*
|
B CD
B rTt
|
g 1
|
B*
|
|
|
B*
|
P O:
0<? 2
£L_b’
|
O
CD
|
B B
<w ti.
F. a
|
*—*
|
s
F
|
B
|
B O:
er? 2
M C*
|
a 2f
os g.
B B
|
B
as
|
|
|
|
er
|
|
2 crc
CD
|
(K
q<3
|
|
|
os
CD
|
2 era
CD
|
|
|
Grupp 2, omfattande
| år 1901: Falun, Härnösand,
j Linköping, Luleå och Ös-
! tersund,
| enligt förslaget år 1902:
Falun, Halmstad, Jönkö¬
ping, Karlskrona, Karl¬
stad, Linköping, Luleå
och Östersund,
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
vart för sig:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 2 styrelseledamöter, varje .
verkställande stvrelseleda-
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
1,200
|
—
|
—
|
_
|
1,200
|
|
möten, antingen ....
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
5,000
|
—
|
—
|
—
|
5,500
|
|
eller, om han var en riks-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
bankens tjänsteman,
lägsta avlöning.....
|
3,000
|
1,200
|
800
|
_
|
_
|
5,000
|
3,500
|
2,000
|
—
|
5,500
|
|
med ett ålderstillägg . .
|
3,500
|
1,200
|
800
|
—
|
—
|
5,500
|
4,000
|
2,000
|
|
6,000
|
|
> två > . .
|
4,000
|
1,200
|
800
|
—
|
—
|
6,000
|
4,500
|
2,000
|
_
|
6.500
|
1
|
kamrerare»}, lägsta avlöning
|
2,000
|
1,200
|
600
|
—
|
380
|
4,180
|
2,400
|
1,600
|
—
|
4.000
|
|
, med ett ålderstillägg . .
|
2,500
|
1,200
|
600
|
/
|
430
|
4,730
|
2,900
|
1,600
|
—
|
4,500
|
|
> två > . .
|
3,000
|
1,200
|
600
|
—
|
480
|
5,280
|
3,400
|
1,600
|
—
|
5,000
|
|
kassören, lägsta avlöning .
|
1,500
|
700
|
—
|
600
|
220
|
3,020
|
1,600
|
800
|
600
|
3,000
|
i
|
med ett ålderstillägg . .
|
1,900
|
700
|
—
|
600
|
260
|
3,460
|
2,000
|
800
|
600
|
3,400
|
|
* två > . .
|
2,300
|
700
|
—
|
600
|
300
|
3,900
|
2,400
|
800
|
600
|
3.800
|
|
i registratorn, lägsta avlö-
|
|
|
|
|
|
|
1,400
|
600
|
|
2,000
|
|
ning..........
|
1,200
|
600
|
—
|
—
|
180
|
1,980
|
|
|
med ett ålderstillägg . .
|
1,600
|
600
|
—
|
-
|
220
|
2.420
|
1.800
|
600
|
—
|
2.400
|
|
] ombudsmannen .....
|
800
|
|
|
|
80
|
880
|
800
|
—
|
|
800
|
|
raktbetjänten. lägsta avlö-
|
|
|
|
|
|
|
|
200
|
|
700
|
|
ning..........
|
500
|
200
|
—
|
—
|
—
|
700
|
500
|
|
1 Jämte fri
|
med ett ålderstillägg . .
|
600
|
200
|
—
|
—
|
—
|
800
|
600
|
200
|
|
800
|
> bostad och
|
j > två » . .
|
—
|
—
|
—
|
_
|
—
|
-
|
700
|
200
|
|
900
|
I vedbrand.
|
8
|
År 1901 gällande stat.
|
År 1902 föreslagen stat.
|
|
|
|
|
|
K
|
u
|
|
|
*3
|
g
|
|
|
|
fc*
|
g O
B CD
B rSt
|
<
|
1 s
B t-j
B p:
|
£
CD
|
U1
0
3
|
O:
|
2 B
2 2.
|
B 2
2.8»
|
ce
B
|
|
|
B
|
B O:
er? 2
p Z
|
Cb
®
|
39 Z.
P B
|
£
|
3
p
|
B
|
B O:
39 a
S_B
|
B £
39 2.
P b
|
3
p
|
|
|
|
^ 39
'
|
|
r» 39
X
|
39
39
|
|
|
f era
ce
'
|
■”'S
|
|
|
Grupp 3, omfattande
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
år 1901: Kalmar och Växjö,
enligt förslaget år 1902:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kalmar, Kristianstad, U-
mcå och Visby,
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
vart för sig:
2 styrelseledamöter, varje .
verkställande styrelseleda-
|
|
|
—
|
—
|
—
|
1,200
|
—
|
-
|
—
|
1.200
|
|
möten, antingen ....
eller, om han var en riks-
|
|
|
|
|
|
5,000
|
“
|
|
|
5.500
|
|
hankens tjänsteman,
lägsta avlöning .....
|
3,000
|
1.200
|
800
|
_
|
__
|
5,000
|
3,500
|
2,000
|
_
|
5,500
|
|
med ett ålderstillägg . .
|
3,500
|
1,200
|
800
|
—
|
—
|
5,500
|
4,000
|
2,000
|
—
|
6,000
|
1
|
> två > . .
|
4,000
|
1,200
|
800
|
—
|
—
|
6,000
|
4,500
|
2,000
|
—
|
6,500
|
|
kamreraren, lägsta avlöning
|
2,000
|
1,200
|
600
|
—
|
380
|
4,180
|
2,400
|
1,600
|
—
|
4,000
|
|
med ett ålderstillägg . .
|
2,500
|
1,200
|
600
|
—
|
430
|
4,730
|
2,900
|
1,600
|
—
|
4,500
|
1
|
> två > . .
|
3,000
|
1,200
|
600
|
—
|
480
|
5,280
|
3,400
|
1,600
|
—
|
5,000
|
|
kassören, lägsta avlöning .
|
1,500
|
700
|
—
|
600
|
220
|
3,020
|
1,600
|
800
|
600
|
3,000
|
|
med ett ålderstillägg . .
|
1,900
|
700
|
—
|
600
|
260
|
3,460
|
2,000
|
800
|
600
|
3,400
|
|
» två » . .
|
2,300
|
700
|
—
|
600
|
300
|
3,900
|
2,400
|
800
|
600
|
3,800
|
|
ombudsmannen.....
|
800
|
—
|
—
|
—
|
80
|
880
|
800
|
—
|
—
|
800
|
|
vaktbetjänten, lägsta avlö-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ning..........
|
500
|
200
|
—
|
—
|
—
|
700
|
500
|
200
|
—
|
700
|
I Jämte fri
|
med ett ålderstillägg . .
|
600
|
200
|
—
|
—
|
_
|
800
|
600
|
200
|
—
|
800
|
> bostad och
|
> två > . .
|
—
|
—
|
—
|
—
|
- -
|
—
|
700
|
200
|
—
|
900
|
1 vedbrand.
|
Grupp 4, omfattande
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
år 1901: Gävle, Halmstad,
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Karlskrona, Kristianstad,
Mariestad, Umeå och Visby,
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
enligt förslaget år 1902:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1
|
Nyköping, Mariestad och
Växjö,
vart för sig:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
9
År 1901 gällande stat.
|
Lön.
|
Tjänstgörings-
penningar.
|
Arvode.
|
Missräknings-
penningar.
|
i
|
Summa.
|
Lön.
|
| Tjänstgöriligg¬
penningar.
|
Missräknings-
penningar.
|
Summa.
|
| 2 styrelseledamöter, varje .
|
—
|
—
|
—
|
—
|
_
|
1,200
|
_
|
_
|
_
|
1,200
|
verkställande styrelseleda¬
moten, enligt 1902 års för¬
slag tillika kamrerare,
antingen.......
|
|
|
|
|
|
5,000
|
|
|
|
5,500
|
eller, om han var en riks¬
bankens tjänsteman,
lägsta avlöning.....
|
3,000
|
1,200
|
800
|
|
|
5,000
|
3,500
|
2,000
|
|
5,500
|
med ett ålderstillägg . .
|
3,500
|
1,200
|
800
|
—
|
—
|
5,500
|
4,000
|
2,000
|
—
|
6,000
|
> två > . .
|
4,000
|
1,200
|
800
|
—
|
—
|
6,000
|
4,500
|
2,000
|
—
|
6,500
|
kamreraren, lägsta avlöning
|
1,800
|
800
|
600
|
—
|
320
|
3,520
|
j Befattningen skulle be-
|
med ett ålderstillägg . .
|
2,300
|
800
|
600
|
—
|
370
|
4,070
|
! stridas av
|
verkställande
|
> tvä, > . .
|
2,800
|
800
|
600
|
—
|
420
|
4,620
|
] styrelseledamoten.
|
kassören, lägsta avlöning .
|
1,400
|
700
|
—
|
500
|
210
|
2,810
|
1,600
|
800
|
400
|
2,800
|
med ett ålderstillägg . .
|
1,800
|
700
|
—
|
500
|
250
|
3,250
|
2,000
|
800
|
400
|
3,200
|
> två » . .
|
2,200
|
700
|
—
|
500
|
290
|
3,690
|
2,400
|
800
|
400
|
3,600
|
bokhållaren, lägsta avlöning
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1,400
|
600
|
—
|
2,000
|
med ett ålderstillägg . .
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1,800
|
600
|
—
|
2,400
|
ombudsmannen.....
|
600
|
—
|
—
|
—
|
60
|
660
|
600
|
—
|
—
|
600
|
vaktbetjänten, lägsta avlö¬
ning ..........
|
500
|
200
|
|
|
|
700
|
500
|
200
|
|
700
|
med ett ålderstillägg . .
|
600
|
200
|
—
|
—
|
—
|
800
|
600
|
200
|
—
|
800
|
> två > . .
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
700
|
200
|
—
|
900
|
Anslag därutöver:
a) å gemensam stat för de
i grupper indelade konto¬
ren till extra biträde vid
kontorsgöromålen och se¬
mestervikariat i medeltal
för varje.......
|
|
|
|
|
|
3,000
|
|
|
|
3,000
|
b) å övergångsstat för mis-
tade avlöningsförmåner på
grund av kontorens indel¬
ning i grupper m. m. . .
|
|
|
|
|
|
3,000
|
|
|
|
1,600
|
År 1902 föreslagen stat.
2—1320i7. Löner egleringslcomriitténs bet. XLIl.
Jämte fri
bostad och
vedbrand.
10
Bankout- Med anledning av fullmäktiges berörda förslag anförde bankout-
Sk°moriaie'skottet vid 1902 års riksdag uti avgivet memorial n:r 10, bland annat,
följande.
Då med ingången av år 1904 lagen för Sveriges riksbank den 12
maj 1897 skulle träda i full tillämpning och riksbanken därmed över¬
tagit all sedelutgivning samt avdelningskontor av banken inrättats inom
vart och ett av rikets län med undantag av Stockholms, vore det uppen¬
bart, att denna väsentliga omändring av riksbankens verksamhet även måste
motsvaras av ganska omfattande ändringar i bankens inre förvaltning.
En uppfattning om ändringarna i bankens verksamhet syntes banko¬
utskottet tillförlitligast kunna erhållas genom eu överblick över sedel¬
utgivningen vid olika tidpunkter, då denna kunde anses i viss mån vara
ett uttryck för det arbete, riksbanken hade att utföra.
Enligt utskottet lämnade uppgifter utgjorde riksbankens sedel¬
utgivning i medeltal
under år 1900 kr. 63,600,000
och t> t> 1901..... » 74,400,000
samt beräknades
för år 1902 till..... » 105,000,000
» » 1903 »..... » 135,000,000
och » » 1904 »..... » 150,000,000
utvisande en ökning mot år 1900 av resp. 17, 65, 112 och 136 %.
Närmaste följden däraf vore, att den avdelning av huvudkontoret,
som benämndes sedelkontoret och vars göromål omfattade åtgärder för sedel-
tillverkningen samt behandling av förslitna eller eljest obrukbara sedlar,
måste få sin verksamhet betydligt utvidgad och tillföras stärkta arbets¬
krafter. Likaledes komme ock arbetet för utlåningsrörelsen att i mot¬
svarande grad ökas, då ju sedlarna aldrig utlämnades annat än mot de
säkerheter af olika slag, som finge i riksbanken belånas.
På andra områden åter syntes verksamheten kunna inskränkas och
där använda arbetskrafter bliva tillgängliga för andra göromål. Så hade
exempelvis fullmäktige gjort försök att genom förenklingar i korre¬
spondens, bokföring och kassavård göra besparingar i arbetskraft, och sär-
11
skilt hade man ansett sig kunna påräkna vissa förenklingar i förvaltningen,
sedan riksbanken fått inflytta i det under byggnad varande riksbankshuset.
Det vore ock på grund av dessa omständigheter som fullmäktige
trott sig kunna begränsa antalet tjänstemän på ordinarie stat till samma
antal som det dåvarande, men det vore ock naturligt, att med full viss¬
het detta ej kunde avgöras, förr än riksbanken övertagit sin verksamhet
såsom landets centralbank och fått inflytta i sin nya lokal. Trots denna
omständighet ansåg utskottet det dock ej tillrådligt att till denna tidpunkt
uppskjuta den föreslagna organisationen och löneregleringen.
Givet vore nämligen, att de ändringar i förvaltningen, som således
kunde anses nödvändiga, ej kunde vidtagas på en gång, utan måste nog¬
grant förberedas och försöksvis prövas, så att den erforderliga omorganisa¬
tionen kunde vara fast genomförd vid den tidpunkt, då den helt skulle verka.
Ett bland huvudvillkoren därför vore, att fullmäktige beträffande
tjänstemännens placering hade fullt fria händer, så att ej något hinder
mötte för deras förflyttande från en avdelning inom banken, där arbetet
till äventyrs minskats, till ett annat mera krävande område. Vinnande
av en sådan frihet i hela dess utsträckning syntes hava bidragit till, att
fullmäktige redan då framkommit med löneregleringsförslaget, vilket så¬
lunda avsåge ett fastare genomförande av grundsatsen, att någon viss
plats icke på förhand anvisades åt den ene eller andre tjänstemannen,
utan att denne endast förordnades eller utnämndes till tjänst inom viss
grad med tjänstgöringsskyldighet inom det verksamhetsområde, som av
fullmäktige bestämdes och som vid förefallande behov kunde utbytas mot
annan tjänst inom samma grad.
Utskottet fann förslaget ur denna synpunkt välbetänkt, men ville
emellertid framhålla önskvärdheten därav, att fullmäktige riktade sin synner¬
liga uppmärksamhet på den omständigheten, huruvida icke en avsevärd
begränsning i tjänstemännens och vaktbetjäntes antal skulle kunna äga
rum, i synnerhet med den blivande inflyttningen i den nya bankbyggnaden.
Sedan utskottet ingått på granskning av förslagets särskilda delar,
hade utskottet funnit detsamma vara med stor omsorg utarbetat och noga
genomtänkt samt de olika löneposterna väl avvägda, och syntes det utskottet,
att vid löneförmånernas bestämmande hänsyn var tagen ej mindre till riks-
12
bankens intresse att för arbetets utförande inom bankens olika verksam¬
hetsområden erhålla fullt dugliga och lämpliga personer än ock till lön¬
tagarnas anspråk att få sig tillförsäkrad en sådan inkomst, att den kunde
bereda en efter vars och ens ställning lämplig bärgning.
Väl kunde inom några av statens verk anföras exempel på tjänster,
som syntes vara jämnställda med tjänster inom riksbanken, ehuru lägre av¬
lönade än de senare, men vid en dylik jämförelse finge man enligt ut¬
skottets mening icke underlåta att taga hänsyn till den särskilda ställ¬
ning, tjänsterna inom riksbanken otvivelaktigt intoge.
Tjänstgöringen därstädes måste nämligen anses i allmänhet vara
särskilt trägen och ansvarsfull samt fordra i förening med raskhet synner¬
lig punktlighet och ordning, varförutan banken lätt kunde tillfogas av¬
sevärda förluster. Naturligt vore ock, att den ständiga spänning och
aldrig vilande uppmärksamhet, som ansvaret för stora penningsummor med¬
förde, måste hårt anlita vederbörande tjänstemans krafter. Man kunde
ej heller frånse, att utsikterna till befordran vore mindre inom riksbanken
än i flera andra verk, då antalet tjänster i de lägre graderna vore så
mycket större än i de två högre, att åtskilliga tjänstemän måste beräkna
att ej få befordran över andra graden, vilket ju borde innebära en maning
att ej för snävt tilltaga denna grads löneförmåner.
Avlöningen till betjänte hade föreslagits ej obetydligt förökad. Ut¬
skottet hade visserligen ej heller mot förslaget i denna del någon anmärk¬
ning att göra, men hade dock ansett sig böra uttala den mening, att be¬
tjänte ej syntes böra tillåtas åtaga sig sådan sysselsättning som uppass¬
ning vid restaurator m. fl. ställen, där densamma dag efter annan fort¬
gående ofta långt in på natten ej kunde annat än ofördelaktigt inverka
på hälsa och krafter och därmed ock på arbetsdugligheten hos den, som
vore skyldig att redan tidigt följande förmiddag åter inställa sig till tjänst¬
göring.
Då det för bedömande av den föreliggande lönefrågan ansetts kunna
innebära en fördel att erhålla någon kännedom om de löner, enskilda bank¬
institut gåve sina tjänstemän, hade ledamöter inom utskottet därom inhäm¬
tat upplysningar från åtskilliga bankinrättningar, varav framgått, att i
allmänhet på de platser, som kunde jämföras med riksbankens tjänster,
13
särskilt i huvudstaden lönerna vore högre än i riksbanken, även där veder¬
börande tjänstemän till följd av ordnade pensionsförhållanden eller eljest
hade utsikt att på ålderdomen hava en tryggad bärgning genom pension.
Utskottet, som biträdde fullmäktiges förslag om höjning av löneför¬
månerna för de verkställande styrelseledamöterna vid riksbankens avdelnings¬
kontor, hade dock endast med tvekan kunnat förorda den nya organisation,
som föreslagits för fjärde gruppens avdelningskontor, nämligen att verk¬
ställande styrelseledamoten tillika skulle vara kamrerare. En dylik före¬
ning av dessa till sin natur olikartade befattningar måste enligt ut¬
skottets mening anses vara i princip ej fullt riktig såsom innebärande
möjlighet av en i vissa avseenden minskad kontroll. Då emellertid rörel¬
sen vid ifrågavarande kontor vore av jämförelsevis obetydlig omfattning,
och kontrollen genom övriga anordningar vore sådan, att bankens säkerhet
borde vara tryggad, hade utskottet för det dåvarande ej velat motsätta
sig den föreslagna sammanslagningen, som syntes böra betraktas endast så¬
som en försöksåtgärd.
Vad anginge arvodena till övriga styrelseledamöter vid avdelnings¬
kontoren hade utskottet funnit den för kontoret i Malmö och första gruppens
kontor föreslagna höjningen vara av omständigheterna påkallad för att
fortfarande kunna å dessa platser påräkna personer, som för deras tillfreds¬
ställande skötande vore lämpliga och kompetenta.
Mot den av fullmäktige verkställda omflyttningen av de i grupper
indelade kontoren hade utskottet ej funnit någon anledning till erinran.
Utskottet hade icke heller haft någon anmärkning mot de av fullmäk¬
tige föreslagna bestämmelser i fråga om tillämpningen av den nya av-
löningsstaten.
Utskottet hemställde, att Riksdagen måtte i överensstämmelse med
fullmäktiges förslag fastställa avlöningsstater för riksbankens huvud- och
avdelningskontor att tillämpas från och med 1902 års början, samt att
Riksdagen måtte i fråga om tillämpningen av avlöningsstaterna före¬
skriva vissa bestämmelser.
I detta sammanhang torde emellertid böra erinras, att vid nämnda
tid i banko reglementet intogos en del bestämmelser, vilka eljest pläga upp¬
tagas bland avlöningsvillkor.
14
Riksdagens
beslut.
Riksdagen beslöt i enlighet med vad bankoutskottet hemställt i fråga
om nya avlöningsstater och bestämmelser beti-äffande desammas tillämpning.
1903 års Vid 1903 års riksdag vidtogos en del ändringar i de till avlönings-
riksdag. laterna hörande tillämpningsbestämmelserna.
I sjette att vinna större reda och tydlighet infördes sålunda bland
tillämpningsbestämmelserna vissa endast i bankoreglementet dittills före¬
kommande stadganden.
Bestämmel- Vidare blev med ändring av dittills gällande bestämmelser beträf-
mester. fande semester föreskrivet, att tjänstemännen vid riksbankens huvud- och
avdelningskontor skulle äga, så vitt sådant utan hinder för göromålens
jämna och oavbrutna gång kunde ske, var i sin ordning varje år åtnjuta
semester
vid huvudkontoret och avdelningskontoren i Göteborg och Malmö:
tjänstemännen i 3:e och 4:e graderna under en och en halv månad
samt tjänstemännen i l:a och 2:a graderna under en månad;
vid de i grupper indelade avdelningskontoren:
tjänstemännen i kamrerar- och kassörsgraderna under en månad
samt tjänstemännen i registrator- och bokhållargraderna under 15 dagar.
1 fråga om vaktbetjänt bestämdes, att sådan befattningshavare kunde
medgivas ledighet under högst 15 dagar varje år med rätt för honom att
under tiden uppbära alla med tjänsten förenade avlöningsförmåner.
1904 års
riksdag.
I fråga om
förening av
befattnin¬
garna såsom
bankosekre¬
terare och
ombudsman
vid huvud¬
kontoret.
Vid 1904 års riksdag beslutades sådan ändring i gällande bestäm¬
melser angående riksbankens huvudkontor, att bankosekreterarens och
ombudsmannens befattningar skulle kunna förenas till en tjänst.
Redan uti ett till bankoutskottet vid 1896 års riksdag avgivet ytt¬
rande angående inskränkning av antalet tjänster inom riksbanken hade
fullmäktige anfört, bland annat, att två avdelningar inom bankens huvud¬
kontor stode till varandra i det förhållande, att de borde, när omständig¬
heterna det medgåve, kunna förenas till en, nämligen fullmäktiges expe¬
dition och ombudsmanskontoret, samt att därför med fullt skäl kunde föreslås,
att vid inträffande ledigheter ombudsmannen skulle kunna bliva bankosekre-
15
terare och, såsom denne, tillhöra fjärde graden samt vara chef för de
förenade expeditionerna.
I skrivelse till bankoutskottet den 24 mars 1904 hade fullmäktige
meddelat, att i det nya riksbankshuset lokalerna vore anordnade med
hänsyn till den avsedda förändrade organisationen samt att, då utsikt vore
för handen, att detta hus skulle kunna för sitt ändamål upplåtas under
loppet av år 1905, de åtgärder till ändring i reglementet syntes böra vid¬
tagas, som skulle möjliggöra den tilltänkta anordningen.
I det avseendet syntes bliva nödigt bestämma, att sekreteraren tillika
kunde vara ombudsman och således föreståndare för både fullmäktiges
expedition och ombudsmansexpeditionen. Bleve sådan ändring i regle¬
mentet vidtagen, kunde den nj^a ordningen genomföras, när dåvarande
sekreteraren loge avsked eller överflyttades på pensionsstat.
Då sekreteraren därefter skulle få en betydligt utvidgad verksamhet,
ansågo fullmäktige, att hans avlöning borde förbättras, vilket bäst syntes
kunna ske genom ökning av tjänstgöringspenningarna från 1,500 till 3,000
kronor, då pensionen bleve oförändrad.
I enlighet med fullmäktiges förslag bestämde Riksdagen att, därest
bankosekreteraren tillika vore ombudsman, han skulle uppbära i tjänstgö-
ringspenningar 3,000 kronor, men icke åtnjuta avlöning som ombudsman.
Vid 1904 års riksdag fastställdes ock avlöningsstater för nyinrättade Avlönings-
Västerås, Vänersborg och Uppsala, vilka samtliga hän-vissa^r/ärre
fördes till grupp 4. aVkwtor.8
avdelningskontor i
I avseende å antalet å lönestat upptagna tjänstemän vid riksbankens 1905 års
huvudkontor bestämdes vid 1905 års riksdag, att antalet i första tjänste- öikafantal
graden skulle ökas från 20 till 30, i andra tjänstegraden från 24 till 26 l^ud-
och i fjärde tjänstegraden från 6 till 8. kontoret.
Vidare höjdes det i staten för huvudkontoret uppförda anslaget till Anslagen
arvoden till extra ordinarie tjänstemän samt för extra arbeten och semes- tjänstemän
tervikariat från 44,000 till 57,000 kronor, varjämte bestämdes, att anslaget
skulle utgå såsom förslagsanslag.
16
Aven anslaget till arvoden åt extra ordinarie tjänstemän samt för extra
arbeten och semestervikariat vid de i grupper indelade kontoren höjdes.
Arvoden till I staten för huvudkontoret var upptaget ett anslag för de s. k. post-
vaktmästare, vaktmästarna. Detta anslag hade använts sålunda, att högst 40 kronor i
månaden utgått till vaktmästare, som utförde postbefordran och inkassering.
För att lämna fullmäktige fria händer att efter förhållandena träffa
erforderliga anordningar för bestridande av inkasseringsgöromålen vid huvud¬
kontoret medgav Riksdagen fullmäktige att utöver stat bestämma arvoden
för, bland annat, postbefordran och inkasseringsuppdrag; i sammanhang var¬
med ur staten borttogs förenämnda anslag till de s. k. postvaktmästarna.
Nytt avdel- Vid 1905 års riksdag beslöts jämväl, att ett avdelningskontor skulle upp-
i Sundsvall, rättas i Sundsvall, och skulle detta kontor hänföras till gruppen 1 och erhålla
samma ordinarie stat, som var fastställd för kontoren i Gävle och Härnösand.
1906 års Vid 1906 års riksdag vidtogos åtskilliga ändringar i avlöningssta-
nksdag. |erna för riksbankens avdelningskontor.
ökat antal Vid vartdera av kontoren i Göteborg och Malmö ökades sålunda
md^vissuTv-antalet tjänstemän i andra tjänstegraden med en, alltså till 7 i Göteborg
TJS: och 4 i Malmö.
Vidare överflyttades kontoret i Kristianstad från grupp 3 till grupp
2 och kontoret i Uppsala från grupp 4 till grupp 3, dock med bibehållande
av bokhållare"änsten; och skulle till följd härav anställas vid kontoret i
Kristianstad en bokhållare och vid kontoret i Uppsala en kamrerare.
Vid vart och ett av kontoren i Gävle, Härnösand, Sundsvall, Jön¬
köping, Karlstad, Linköping, Luleå och Östersund skulle anställas en bok¬
hållare å stat.
Förbättrade Beträffande kassörer, registratorer och bokhållare vid de i grupper
förmåner indelade avdelningskontoren bestämdes följande avlöningar:
tjänstemän kassör vid kontor tillhörande grupp 1—4: lön 1,600 kronor, tjänst-
vul grupp- göringspenningar 1,000 kronor samt missräkningspenningar vid grupp 1
kontoren.
1,000 kronor, vid grupp 2—3 800 kronor och vid
med ålderstillägg enligt dittills gällande grunder.
jrupp 4 600 kronor,
17
registrator eller bokhållare: lön 1,600 och tjänstgöringspenningar
800 kronor jämte ålderstillägg enligt dittills gällande grunder.
För nu ifrågavarande registratorer och bokhållare medgavs, att se¬
mester finge åtnjutas under en månad från och med sjätte året efter det,
varunder tjänstemannen vunnit ordinarie anställning i riksbanken.
Det å staten för avdelningskontoret i Göteborg upptagna beloppet Höjt anslag
till arvoden åt extra ordinarie tjänstemän samt för extra arbeten och ^e.^tjän-
semestervikariat höjdes från 8,000 till 9,000 kronor. stemänm.m.
Slutligen bestämdes, att vaktbetjäning vid riksbanken skulle under
tjänstgöring vara iförd särskild uniformsbeklädnad, vilken skulle anskaffas räkthetjä-
på bankens bekostnad. mr>9'
I skrivelse den 6 april 1907 till bankoutskottet gjorde fullmäktige
i riksbanken framställning om ny avlöningsstat för riksbanken.
Fullmäktige anförde däruti, bland annat, följande.
Den stegring av bostadshyror och andra levnadskostnader, som för¬
anledde 1901 års Riksdag att bevilja tillfälligt dyrtidstillägg åt bankens
personal samt påföljande års Riksdag att godkänna då föreslagen stadig¬
varande omreglering av avlöningsförmånerna, hade ej allenast fortfarit
utan än ytterligare ökats, så att levnadskostnaden, såväl i huvudstaden
som å övriga orter, å vilka riksbanken hade kontor, dåmera väsentligen
överstege vad som beräknades vid fastställandet av 1902 års stat. Berör¬
da stegring i levnadskostnaderna syntes ej heller kunna antagas bliva av
allenast övergående natur.
Fullmäktige funne sig därför böra hos utskottet hemställa om fram¬
läggande för Riksdagen av förslag till ny reglering av avlöningsförmånerna
för riksbankens personal. Fullmäktige föranlätes därtill dess hellre, som
med den särdeles stora utveckling, riksbankens rörelse vunnit efter sedel¬
utgivningsrättens monopoliserande hos riksbanken, det måste ställas allt
större krav på duglighet och arbetsintensitet hos bankens personal. Vis¬
serligen hade den nämnda utvecklingen av bankens rörelse föranlett och
3—132047. Löneregleringskommitténs bet. XL1J.
1907 års
riksdag.
Framställning
om ny avlö-
ningsstat.
18
syntes även fortfarande betinga ökning av tjänstemännens antal, men åt¬
skilliga, huvudsakligen högre befattningar kunde lämpligen ej delas, och
för dessa befattningars innehavare måste bankens utveckling uppenbarligen
medföra ett betydligt ökat arbete och ansvar.
För att en uppfattning om ändringarna i bankens verksamhet
skulle kunna erhållas, lämnade fullmäktige följande uppgifter i krontal
angående sedelutgivningen i medeltal för åren 1900—1906:
Beräknad efter Beräknad efter
månadsuppgifterna. vcckouppgifterna.
1900 ............ 63,574,000 59,985,700
1901 ............ 74,397,300 69,923,600
1902 ......•..... 104,332,600 99,555,700
1903 ............ 142,252,100 136,756,700
1904 ............ 156,972,400 151,132,200
1905 ............ 163,150,100 156,660,100
1906 ............ 177,160,600 170,812,600
Enligt vad fullmäktige erinrade, framginge utvecklingen av riksban¬
kens rörelse även vid en jämförelse av växeldiskonteringen och kassaom¬
sättningen under olika år. Uppgifter i detta hänseende kunde dock ej
lämnas annat än för tiden 1903—1906, enär räkenskapernas uppställ¬
ning dessförinnan ej medgåve motsvarande sammandrag.
Under åren 1903—1906 hade växeldiskonteringen och kassaomsätt¬
ningen omfattat:
växeldiskonteringen:
under år 1903 ....... 273,606 st. växlar till belopp av kronor 455,094,721: 86
, » 1904 280,575 »»>>»> 527,133,784: 23
, , 1905 319,939 >»»>»> 621,530,142: 46
, , 1906 389,708 > 841,093,290: 67
kassaomsättningen:
under år 1903 kronor 7,060,524,418: 07
> , 1904 » 7,541,966,441: 09
> > 1905 > 8,266,260,139: 18
» » 1906 > 9,277,424,326: 41
19
Av de tjänster i grad, 83 vid huvudkontoret samt 90 vid avdel¬
ningskontoren, som funnos inrättade vid slutet av år 1906, voro 74 vid
huvudkontoret och 87 vid avdelningskontoren ordinarie tjänster och de
övriga, 9 vid huvudkontoret och 3 vid avdelningskontoren, över stat.
Vid huvudkontorets slutliga inflyttning i den nya lokalen hade där
anordnats endast en kassa för giro- och postväxel- m. fl. räkningar, vilken
kassa jämväl ägde besörja den rörelse, som förut ägt rum i motsvarande
kassa å norra kontoret i huvudstaden. Snart hade emellertid visat sig, att
göromålen inom kassaexpeditionen hade en sådan utsträckning, att svårigheter
måste uppstå i och för handhavande av en på samma gång snabb och effektiv
kontroll. Med hänsyn därtill hade fullmäktige funnit sig föranlåtna att
på två skilda kassaexpeditioner fördela de åt nyssnämnda kassa ensam
förut uppdragna göromål samt för sådant ändamål under år 1907 över stat
förordnat en tjänsteman i andra graden och två tjänstemän i första gra¬
den.
Vidare hade under samma år visat sig behov av ån ytterligare
stärkta arbetskrafter vid låneavdelningen, vid valvsavdelningen för delta¬
gande i kassavård, vid kassakommissariéns expedition och för biträde vid
sedelräkning. I följd därav hade, likaledes år 1907, över stat anställts tre
tjänstemän i första graden, och utgjorde hela antalet överstatstjänstemän
vid huvudkontoret dåmera fyra i andra och elva i första lönegraden.
Slutligen hade fullmäktige hos utskottet föreslagit vissa förändringar
beträffande tjänstgöringen vid kontoret för öppna och slutna deposita, var¬
igenom ytterligare en tjänst i andra graden bleve erforderlig.
För det dåvarande funno sig fullmäktige ej kunna med säkerhet ökat antal
bedöma, huruvida möjligen två av dessa tjänster över stat, eu i första ^“^huvud-
och en i andra graden, även i framtiden bleve behövliga. Däremot höllo kontoret.
fullmäktige före, att behovet av övriga vid huvudkontoret anordnade
överstatstjänster även framgent skulle kvarstå. Fullmäktige hemställde
därför, att 10 tjänster i första och 4 i andra graden, måtte intagas i staten,
vid vilket förhållande hela antalet ordinarie tjänstemän vid huvudkontoret
uti ifrågavarande grader skulle bliva fyrtio i första och trettio i andra
graden.
20
Ökat antal
tjänstemän
i Göteborg
och Malmö.
Ökat antal
tjänstemän
vid grupp¬
kontoren.
I anledning av särskilda framställningar från styrelserna för kon¬
toren i Göteborg och Malmö samt då för upprätthållande i behörig ordning
av göromålen vid dessa kontor ökade, mera fasta arbetskrafter synts er¬
forderliga, hade fullmäktige anordnat över stat vid kontoret i Göteborg
två tjänster i första graden och vid kontoret i Malmö en tjänst i samma
grad. Då utsikt ej förefunnes, att göromålen vid ifrågavarande kontor
skulle komma att minskas så, att någon av ifrågavarande tjänster kunde
indragas, hemställde fullmäktige, att de nämnda tjänsterna måtte uppföras
i staten.
Vid de i grupper indelade kontoren funnos vid årsskiftet 1906—
1907 inrättade tre tjänster över stat i bokhållargraden, nämligen vid
kontoren i Kristianstad, Mariestad och Örebro.
Bokhållartjänsten över stat vid kontoret i Örebro hade inrättats
redan den 2 februari 1905, och behovet av densamma hade alltsedan
bekräftats. Något senare eller i april 1906 hade inrättats motsvarande
tjänst vid kontoret i Kristianstad. Rörelsen vid detta kontor visade sig
emellertid så livlig, att tjänsten måste anses även för framtiden behövlig.
Fullmäktige hemställde därför, att ifrågavarande två tjänster måtte upp¬
föras å ordinarie stat.
Redan i januari 1906 hade styrelsen för kontoret i Mariestad hem¬
ställt hos fullmäktige om kontorets uppflyttande från fjärde till tredje
gruppen, varigenom utöver de förut vid kontoret anställda tjänstemän
skulle där tillsättas en kamrerare. Fullmäktige hade då funnit denna
framställning böra endast på det sätt bifallas, att vid kontoret anställdes
en tjänsteman över stat i registrators- och bokhållargraden. Emellertid
hade även efter berörda framställning rörelsen vid kontoret alltjämt ökats
samt blivit av sådan omfattning, att, på sätt kontorsstyrelsen i förnyad
framställning ock begärt, ordinarie kamrer därstädes syntes böra anställas.
Fullmäktige hemställde därför, att i staten måtte upptagas kamrerarbe-
fattning vid kontoret i Mariestad.
Med hänsyn därtill att omsättningen vid riksbanken under de se¬
naste åren visat en betydlig ökning, vilken särskilt under år 1906 varit
synnerligen avsevärd, hade självfallet arbetet även vid avdelningskontoren
21
nämnvärt tilltagit. Då emellertid de ordinarie tjänstemännens antal vid
de i grupper indelade kontoren ej ökats i samma mån, hade en del ar¬
bete, som bort omhänderhavas av mera fast anställda tjänstemän, kommit
att förrättas av extra ordinarier. Enär sådant funnits mindre lämpligt,
hade fullmäktige under år 1907 beslutit att vid ett vart av kontoren i
Gävle, Sundsvall, Härnösand, Falun, Karlstad, Karlskrona, Linköping,
Halmstad, Kristianstad, Luleå, Kalmar, Umeå, Visby, Nyköping, Väners¬
borg och Västerås inrätta en tjänst över stat i registrator- och bokhållar-
graden. Fullmäktige hade emellertid önskat ännu någon tids erfarenhet
om den fortfarande behövligheten av dessa tjänster, innan fullmäktige hos
utskottet velat föreslå överförande till ordinarie stat av en eller flera av
sagda tjänster.
Fullmäktige framhöllo vidare, att i nya riksbankshuset i Stockholm Maskinist-
vore inrättad värmeledning med tillhörande anordningar för ventilation. och *****
it’»! G personal vid
rran denna värmeledning skulle jämväl uppvärmas de torkrum, som funnes nVa rifc8m
i sedelkontoret och sedeltryckeriet och i vilka för erhållande av vackra ^Stockholm?
sedlar städse borde hållas en temperatur av 30—35 grader. Med hänsyn
därtill måste värmeledningen hållas i bruk under vintertiden natt som
dag och under sommarmånaderna åtminstone hela dagen.
I anledning därav och då den för värmeledningen anställda maski¬
nisten därjämte borde ansvara för lämplig ventilation av ett stort antal
lokaler samt tillse de elektriska hissarna i huset och ombestyra åtskilliga
där i frågakommande smärre reparationer, hade för ändamålet måst anställas,
förutom en maskinist, en biträdande maskinist samt två eldare, av vilka
dock den ene syntes kunna undvaras under tiden maj—september. Åt
maskinisten vore i riksbankshuset upplåten bostad om tre rum med kök.
Från denna bostad måste emellertid utövas bevakning av inkörsporten från
gatan till husets gård, i följd varav skyldighet att ansvara för sådan be¬
vakning ålagts maskinisten.
Ersättning till ifrågavarande betjäning utgick för det dåvarande efter
följande grunder:
för maskinisten, jämte fri bostad med värme, per år 2,200 kronor,
varav 1,800 kronor beräknats utgöra arvode till maskinisten och 400
kronor för tillsyn av inkörsporten,
22
Pcnsions-
bidrag.
Gruppkon-
törens in¬
delning.
för biträdande maskinisten 1,600 kronor om året samt
för vardera eldaren 100 kronor i månaden.
Beträffande denna personal syntes det fullmäktige, att befattningarna
såsom maskinist och biträdande maskinist borde upptagas i staten, varemot
eldarbefattningarna ansågos kunna fortfarande uppehållas av extra biträden.
I åtskilliga av Riksdagen under senare år fastställda lönestater hade,
erinrade fullmäktige, tillämpats grundsatsen om skyldighet för tjänstinne¬
havarna att själva lämna bidrag till bestridande av de med deras pensio¬
nering förenade kostnader; och i en till 1907 års Riksdag avlåten propo¬
sition hade Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen antagande av lag, innefat¬
tande bestämmelser om allmän skyldighet för civila tjänstinnehavare att
betala sådant pensionsbidrag.
Fullmäktige hade därför ansett sig böra vid förslag till ny löne-
stat för riksbankens tjänstemän och betjänte införa motsvarande skyldighet
även för tjänstinnehavare i riksbanken. Däremot hade fullmäktige vid
bestämmandet av avlöningens belopp i förslaget tagit hänsyn därtill, att
tjänstinnehavaren skulle utgiva pensionsbidrag.
Beträffande pensionsbidragets storlek hade fullmäktige tillämpat de
i nyssnämnda proposition föreslagna grunder. Inflytande pensionsbidrag
syntes fullmäktige böra i räkenskaperna uppföras såsom särskild fond, å
vilkens tillgodohavande skälig ränta framdeles skulle gottskrivas fonden.
De skäl, som förmått fullmäktige att föreslå ökning i avlöningen
för åtskilliga tjänstinnehavare, hade jämväl föranlett därtill, att pensions¬
beloppen för samma tjänstinnehavare ökats, på det att icke pensionens
vävde måtte nedgå under vad med densamma avsetts. Förslaget avsåge
därför, att en del av ifrågakommande ökning i avlöningen skulle läggas å
utgående lön, efter vilken pensionsbeloppet även framgent skulle bestämmas.
För det dåvarande voro vederbörande tjänstemän vid avdelningskon¬
toren i Göteborg och Malmö i fråga om avlöningsförhållanden likställda med
huvudkontorets, men Övriga avdelningskontor indelade i fyra grupper med
inbördes delvis olika avlöningsförmåner för tjänstinnehavare i samma
grad. Denna gruppindelning, som vidtagits år 1897, stod i sammanhang
23
med dels åtskiljandet av kamrers- och kassörstjänsterna, dels ock de s. k.
kornmissionsbestyrens inordnande i kontorens expedition.
Vid gruppindelningens inrättande hade man emellertid betraktat
den då träffade anordningen icke såsom ägnad att i sin helhet kunna
bestå för en längre tid, utan snarare såsom ett sätt att för tillfället re¬
organisera tjänsterna vid avdelningskontoren, med möjlighet lämnad att
tillgodose den utveckling, som nya förhållanden kunde föra med sig. Det
visade sig ock i själva verket — framhöllo fullmäktige — att skiljaktig¬
heterna i staterna för kontoren i högre grad hänförde sig till antalet tjänste¬
befattningar än till avlöningsförmånernas storlek, åtminstone beträffande
grupperna 1—3, medan åter den fjärde gruppens ställning, genom inord¬
nande i densamma av nya kontor, måste enligt sakens natur bliva mera
provisorisk.
Med hänsyn till erfarenheten från de tio år, som förflutit efter 1897
års beslut, hade fullmäktige funnit sig böra taga under omprövning, i
vilken mån staterna för gruppkontoren lämpligen kunde eller borde under¬
gå förändring, och det så mycket hellre, som olikheten i ställning mellan
grupperna syntes ägnad att hos eu del tjänstemän framkalla en känsla av
missbelåtenhet, vilken dels kunde bliva ofördelaktig för samarbetet i det
hela, dels ock föranledde ansökningar om transport för vinnande även av
obetydliga tillökningar i avlöningsförmåner, ansökningar, som, då de svår¬
ligen kunde utan vidare avböjas, måste verka hindrande i fråga om den
jämna gången av arbetet vid kontoren.
De ändringar, som borde ifrågakomma för avhjälpande av redan
befintliga eller sannolikt ytterligare uppkommande olägenheter av den
dåvarande anordningen, syntes fullmäktige lämpligen kunna gå i den
riktning, som av förhållandenas egen utveckling under den senare tiden
anvisats, nämligen till en allt mindre utpräglad gränsskillnad mellan
grupperna.
Olikheterna i avlöningsförmåner hade småningom blivit helt obetyd¬
liga. De inskränkte sig då beträffande
kamrerarna till 200 kronor högre avlöning för första gruppen,
ombudsmännen till skillnaden emellan 800 kronor i första, andra
och tredje grupperna samt 600 i fjärde,
24
kassörerna till skiljaktighet i avseende å missräkningspenningarna.
Dessa utgjorde nämligen 1,000 kronor i första, 800 i andra och tredje samt
600 i fjärde gruppen,
styrelseledamöterna till 300 kronor mer för första gruppen,
verkställande styrelseledamöterna till 500 kronor mer för första
gruppen.
Av dessa skiljaktigheter ansågo fullmäktige den, som rörde kamre-
rarna, kunna och böra bortfalla. Likaledes syntes någon anledning ej
finnas att dåmera göra någon skillnad mellan ombudsmännens avlönings¬
förmåner vid de olika kontoren. Beträffande verkställande styrelse¬
ledamöterna syntes likställigheten kunna betraktas såsom motiverad av
deras i allmänhet ansvarsfulla och viktiga ställning, och om även vid
fjärde gruppens kontor verksamheten i och för sig borde vara mindre
betungande, kunde och borde skälig hänsyn tagas därtill, att verkstäl¬
lande styrelseledamöterna vid dessa kontor tillika hade att fullgöra en
kamrerares åligganden.
Att däremot beloppet i missräkningspenningar borde i någon mån
jämkas efter den risk, kassörsverksamheten medförde, kunde anses fullt
riktigt, och likaledes syntes någon olikhet finnas i avseende å de icke
verkställande styrelseledamöternas bestyr, i det att i fråga om de kontor,
där verksamheten vore ringa, både ansvaret och tidsuppoffringen för dessa
stvrelseledamöter måste bliva mindre än vid de övriga kontoren.
De skiljaktigheter, som sålunda skulle kvarstå, syntes dock fullmäk¬
tige ej vara av beskaffenhet att kräva bibehållandet av den nuvarande
indelningen i fyra skilda grupper, utan ansågo fullmäktige antalet sådana
kunna i avseende å avlöningsförhållanden begränsas till två.
I fråga om Tjänsteman i första graden vid huvudkontoret och vid kontoren
läggen^till i Göteborg och Malmö ävensom registratorer och bokhållare vid grupp-
tjänstemäni kontoren hade för det dåvarande endast ett ålderstillägg efter 5 år, vid
lagsta grad. . , , A
de förstnämnda kontoren av 500 kronor och vid gruppkontoren av 400
kronor. Då begynnelseavlöningen utgjorde i förra fallet 2,600 kronor
och vid gruppkontoren 2,400 kronor, bleve högsta avlöningen för dessa
tjänster 3,100 resp. 2,800 kronor.
25
Begynnelseavlöningen syntes fullmäktige vara skälig, dock att,
därest pensionsavgift infördes, avlöningen borde i någon mån höjas. Det
visade sig, att befordran till den ifrågavarande tjänstegraden varit jäm¬
förelsevis snabb, i det att de ordinarie tjänstemän, som den 1 januari
1907 funnos i graden, befordrats till denna sin ordinarie tjänst, vid
huvudkontoret samt kontoren i Göteborg och Malmö vid en ålder av i
medeltal 28 år 1 månad och efter 8 år 2 månaders anställning i ban¬
ken samt vid de övriga kontoren i åldern 26 år 3 månader och efter 6
år 4 månaders tjänstgöring i banken.
Däremot vore det mindre tillfredsställande, att ifrågavarande tjänste¬
män under hela den tid de kvarstannade i graden erhölle endast ett
ålderstillägg och detta först efter fem år. Åldern 25—35 år vore den,
då i de flesta fall tjänstemannen ville bilda eget hem. Han syntes därför
ock kunna med fog begära att särskilt under dessa år snabbare, än då
var förhållandet, erhålla bättre ekonomiska villkor.
Vidare, och om än de ifrågavarande tjänsterna vore övergångs-
tjänster, visade statistiken, att tjänstemännen i första graden vid huvud¬
kontoret samt kontoren i Göteborg och Malmö först efter nära nio års
tjänst i graden vunnit befordran till högre grad. Befordran till kassörs-
tjänst vid gruppkontoren hade visserligen dittills varit ganska snabb, men
detta hade berott därpå, att under senare åren jämförelsevis många nya
kontor inrättats. Det vore därför ej otroligt, att befordran även för bok¬
hållare och registratorer vid gruppkontoren i framtiden komme att bliva
vida långsammare än dittills.
Vid dessa förhållanden ansågo fullmäktige, att, om begynnelselönen
ej avsevärt höjdes, ålderstilläggen för tjänstemännen i lägsta graden borde
vara två och erhållas efter resp. 3 och 6 års tjänstgöring. Vid de högre
tjänsterna, vore begynnelselönerna större, och där ägde ej heller de syn¬
punkter tillämpning, som framhållits beträffande lägsta tjänstegraden.
Under erinran att vid 1904 års riksdag sådan ändring av banko- Bankosekre-
reglementet och avlöningsstaten beslutats, att tjänsterna såsom banko-
sekreterare och ombudsman vid huvudkontoret kunde förenas hos en per- manstjäm-
son, samt att ifrågavarande förändring dårnera vidtagits och befunnits huvudkon-
4—132047. Lönereglermgslommitténs let. XLJI. toret.
26
lämplig, så att anordningen syntes kunna även för framtiden tillämpas,
hemställde fullmäktige om sådana förändringar i bankoreglementet och
avlöningsstaten, som föranleddes av att nämnda båda befattningar för
framtiden skulle vara förenade å en hand.
Fullmäkti- Med åberopande av de allmänna synpunkter fullmäktige framhållit,
9til{Öav}ö-9 föreslogo de följande avlöning för riksbankens tjänstemän:
ningsförmå- ]. För tjänstemännen i första graden vid huvudkontoret och kon¬
ung tjänste- toren i Göteborg och Malmö 2,800 kronor, varav 1,800 såsom lön och
man' 1,000 såsom tjänstgöringspenningar, med två ålderstillägg, vartdera å 500
kronor, efter resp. 3 och 6 års tjänst i graden, samt
för registratorer och bokhållare vid övriga kontor 2,600 kronor, var¬
av 1,800 såsom lön och 800 såsom tjänstgöringspenningar, med två ålders¬
tillägg, vartdera å 400 kronor, efter resp. 3 och 6 års tjänst i graden.
I denna grad fanns därjämte vid huvudkontoret anställd en kassör,
som var föreståndare för bronsmyntkassan och som i sådan egenskap
åtnjöt missräkningspenningar till ett belopp av 600 kronor. Med avse¬
ende å dessa missräkningspenningar föreslogs ingen ändring.
2. För tjänstemännen i andra graden vid huvudkontoret samt vid
kontoren i Göteborg och Malmö 4,700 kronor, därav lön 3,000 och tjänst¬
göringspenningar 1,700, med två ålderstillägg, vartdera å 500 kronor, efter
5 resp. 10 års tjänst i graden, varjämte kassör i denna grad skulle uppbära
såsom missräkningspenningar 1,000 kronor, allt per år.
3. För tjänstemännen i tredje graden vid huvudkontoret och kon¬
toren i Göteborg och Malmö 6,000 kronor, varav 4,000 lön och 2,000
tjänstgöringspenningar, med två ålderstillägg, vartdera å 500 kronor, efter
5 resp. 10 års tjänst i graden.
4. För fjärde gradens tjänstemän vid huvudkontoret: kommissarie
7,800 kronor, därav 5,000 i lön och 2,800 i tjänstgöringspenningar, med
ett ålderstillägg å 500 kronor efter fem års tjänst i graden, samt banko¬
sekreteraren 8,500 kronor, därav 5,000 i lön och 3,500 i tjänstgöringspen¬
ningar, med likaledes ett ålderstillägg å 500 kronor efter samma tjänstetid.
5. För kassör vid bankens kontor å annan ort än Stockholm, Göte¬
borg eller Malmö 3,200 kronor, därav lön 2,200 och tjänstgöringspennin-
27
gar 1,000, med två ålderstillägg, vartdera å 400 kronor, efter 5 resp. 10
års tjänstgöring i graden, samt missräkningspenningar 600 kronor vid vart
och ett av kontoren i Kalmar, Visby, Nyköping, Vänersborg, Västerås och
Växjö och 800 kronor vid de övriga kontoren.
6. För kamrerarna vid gruppkontoren lika med avlöningen för
tjänstemän i allmänhet inom andra graden vid huvudkontoret samt kon¬
toren i Göteborg och Malmö, eller 4,700 kronor, varav 3,000 lön och 1,700
tjänstgöringspenningar, med två ålderstillägg, vartdera å 500 kronor, efter
5 resp. 10 års tjänst i graden.
7. För verkställande styrelseledamot vid kontoren i Göteborg och
Malmö: 9,000 kronor, därav lön 5,000 med ett ålderstillägg av 500 kro¬
nor efter fem års tjänst i graden, samt tjänstgöringspenningar 4,000
kronor, och
vid övriga avdelningskontor: 6,800 kronor, därav lön 4,000 med
två ålderstillägg, vartdera å 500 kronor, efter resp. 5 och 10 års tjänst
i graden samt tjänstgöringspenningar 2,800 kronor.
Där verkställande styrelseledamot åtnjöte fri bostad, skulle ett belopp
av 500 kronor avdragas å hans lön.
8. Till de styrelseledamöter vid avdelningskontoren, vilka ej innehade
befattning såsom verkställande styrelseledamot, skulle arvode utgå enligt
följande grunder:
vid kontoren i Göteborg och Malmö: 2,400 kronor för var och en,
vid kontoren i Kalmar, Visby, Nyköping, Vänersborg, Västerås och
Växjö: 1,200 kronor till en var, samt
vid övriga avdelningskontor: 1,500 kronor till en var.
Endast vid avdelningskontoret i Göteborg hade ombudsmannen tjänst
i grad. Beträffande övriga avdelningskontor voro i staten för ombuds¬
männen upptagna löner till växlande belopp samt i ett fall jämväl tjänst¬
göringspenningar.
Enligt bankoreglementet ägde fullmäktige att, då så funnes lämpligt,
låta anstå med åtgärder för tillsättning å ordinarie stat av ombudsmans-
befattning vid avdelningskontor och i enlighet därmed bestämma, att dylik
tjänst finge bestridas på förordnande. Detta förfaringssätt hade ock sedan
länge i allmänhet tillämpats, så att för det dåvarande ombudsmanstjänsten
28
bestreds på förordnande vid kontoret i Malmö samt alla i grupper inde¬
lade kontor med undantag för kontoren i Kalmar, Karlstad, Linköping och
Visby.
Med hänsyn därtill och då ifrågavarande, ej till viss grad hänförda
tjänster ej vore av beskaffenhet att upptaga mer än en mindre del av
innehavarens arbetskraft, syntes det fullmäktige, att desamma lämpligast
borde avlönas med allenast arvode. Dettas belopp kunde, efter fullmäktiges
uppfattning, skäligen bestämmas beträffande kontoret i Malmö till 2,000
kronor samt beträffande övriga ifrågavarande avdelningskontor till 1,000
kronor.
För det dåvarande åtnjöto ej ombudsmännen vid kontoret i Malmö
eller vid de i grupper indelade avdelningskontoren förmån av semester¬
ledighet; och det syntes fullmäktige, att sådan förmån ej heller framdeles
borde ifrågakomma, då dessa befattningar endast vore arvodestjänster.
I dittills gällande avlöningsstat var beträffande verkställande styrel¬
seledamöterna vid avdelningskontoren ersättningen angiven såsom arvode
med tillägg, att, därest befattningen bestredes av någon bankens tjänste¬
man, ersättningen skulle utgå dels såsom lön och dels såsom tjånstgö-
ringspenningar. Den utveckling riksbankens verksamhet vunnit samt den
därav uppkomna allt närmare förbindelsen mellan bankens kontor hade
orsakat behov att till verkställande styrelseledamotsbefattningar företrädes¬
vis utse hos riksbanken utbildade tjänstemän. Av samtliga verkställande
styrelseledamotsbefattningarna bestredos för det dåvarande endast två av
personer, vilka ej tillika voro tjänstemän hos banken, fullmäktige hade
därför i sitt förslag förutsatt, att verkställande styrelseledamot tillika
skulle vara tjänsteman, samt i tillämpningsstadgarna intagit bestämmelser
för det fall, att så ej vore förhållandet.
För det dåvarande åtnjöt verkställande styrelseledamot förmån av
semester, antingen han var tjänsteman eller ej. Däremot erhöll ej den,
som icke var tjänsteman, något tillägg å avlöningen efter viss tids uppe¬
hållande av befattningen. Fullmäktige ansågo sig sakna skäl att föreslå
ändring i dessa bestämmelser. Däremot syntes dem ändring böra göras i
gällande bestämmelser om rätt till avlöning vid tjänstledighet för sjuk-
20
dom. För det dåvarande måste nämligen den verkställande styrelseleda¬
mot, som ej var tjänsteman hos banken, vid sjukdomsförfall av arvodet
avstå allt vad till vikariens gottgörande erfordrades. Enligt fullmäktiges
uppfattning borde i detta hänseende verkställande styrelseledamot, som ej
vore tjänsteman, likställas med tjänsteman.
I en framställning från verkställande styrelseledamöter vid bankens Utsträckt
i grupper indelade avdelningskontor hade begärts, att de av dem, som
erhållit det första ålderstillägget, måtte få begagna semester under en och ^Styrelse-
en halv i stället för endast en månad årligen. Fullmäktige hade funnit ledamöter
. . ~ . vid grupp-
denna framställning befogad men ansågo, att vid bifall till densamma kontor.
enahanda rätt till semester borde tillkomma även sådan verkställande sty¬
relseledamot, vilken såsom ej tjänsteman hos banken icke erhölle ålders-
tillägg, men som bestritt sin befattning under fem år.
I fråga om ersättning till extra ordinarie tjänstemän vid huvud- Ersättning
kontoret hade fullmäktige i särskilda yttranden till bankoutskotten vid ^temänfbi-
1900 och 1905 årens riksdagar anfört, att sådana grunder borde tillämpas, Ondska stu-
att — med undantag för de å ombudsmansexpeditionen tjänstgörande dieretor.
jurister, vilkas tjänstgöring vore mindre och vilka därföre kunde åtnöjas
med något lägre arvode — extra ordinarie borde erhålla för effektiv
tjänstgöring, med inberäkning av vad han bekomme för förordnanden av
olika slag, under första året efter antagningen 70 kronor i månaden,
under andra året 85 kronor, under tredje året 100 kronor samt under
fjärde och följande år 125 kronor; och borde på mera stadigvarande sätt
anställda amanuenser, vilkas arbete vore sådant, att befattningshavarna ej
borde allt för ofta ombytas, åtnjuta något högre ersättning. I huvudsak¬
lig överensstämmelse med dessa grunder hade ock under senare år ersätt¬
ning tillagts alla extra tjänstemän hos banken.
Till förekommande därav, att antalet extra tjänstemän vid något
kontor bleve större än nödigt vore, hade fullmäktige anmodat styrelserna
för samtliga avdelningskontor att ej öka antalet extra tjänstemän utan att
hava utverkat fullmäktiges medgivande därtill.
I sammanhang därmed, att avlöningsförmånerna bleve förbättrade
för bankens ordinarie tjänstemän, syntes fullmäktige även någon ökning i
30
ersättningen till de extra ordinarie böra ifrågakomma. Efter fullmäktiges
förmenande borde sålunda ersättningen utgöra i allmänhet för tjänstgöran¬
de under första året 75 kronor, under andra året 100 kronor, under tredje
året 125 kronor samt under fjärde och följande år 150 kronor men för
amanuens 175 kronor per månad. Fullmäktige ansågo nämligen önskvärt,
att arvodet för amanuens bestämdes högre än för annan extra ordinarie
tjänsteman, på det att amanuensförordnandena måtte kunna bliva mer
stadigvarande.
De arvoden, vilka enligt tillämpningsstadgarna till avlöningsstaten i
vissa fall (vid semester och sjukdomsförfall) skulle utgå av bankens medel,
voro för det dåvarande bestämda till samma belopp som lägsta lönebelopp,
1,600 kronor per år. Vid detta belopps höjande till 1,800 kronor syntes
även ifrågavarande arvoden skäligen böra höjas till samma belopp.
Fullmäktige hemställde vidare, att av de för extra ordinarie tjän¬
stemän in. in. vid huvudkontoret och avdelningskontoren i staten upptagna
förslagsanslag, ett belopp av högst 2,000 kronor om året måtte kunna få
av fullmäktige användas till bidrag åt tjänstemän i banken för utländska
studieresor.
Att på förhand beräkna vad till ersättning åt extra ordinarie tjän¬
stemän erfordrades ansågo fullmäktige möta svårighet redan därutinnan,
att ersättningens storlek gjorts beroende av den tid, tjänstemannen haft
anställning hos banken. Bestämmandet av vad i staten erfordrades under
nu ifrågavarande titel omöjliggjordes än ytterligare därav, att åtskilliga
tjänstemän uppburo ersättning å andra räkningar samt att därigenom
ifrågavarande räkning endast delvis anlitades till dessas ersättande. Av
dessa skäl hade ock redan beträffande huvudkontoret ifrågavarande anslag
anvisats såsom förslagsanslag. Och sedan fullmäktige bestämt, att antalet
extra tjänstemän vid avdelningskontor endast efter fullmäktiges medgivande
finge ökas, syntes det fullmäktige lämpligt, att även beträffande avdelnings¬
kontoren anslaget i staten upptoges förslagsvis. I enlighet med verkställda
överslagsberäkningar ansågs ifrågavarande anslagsbehov kunna uppskattas
för huvudkontoret till 70,000 kronor, för vartdera av kontoren i Göteborg
och Malmö till 9,000 kronor och för övriga avdelningskontor till samman¬
lagt 100,000 kronor.
31
Vid inträffande sjukdom hade åt extra ordinarie tjänsteman eller
betjänt, efter särskild prövning av förekommande omständigheter, med¬
givits att bibehålla en del, högst hälften, av utgående arvode. Däremot
hade vid ledighet för svag hälsas vårdande eller av annan orsak ej till
honom utgått något arvode. Fullmäktige ansågo fortsatt tillämpning av
dessa regler vara med billighet överensstämmande, dock att, i enlighet med
vad i andra statens verk tillämpades, det syntes kunna medgivas den
tjänstledige att vid sjukdomsförfall behålla intill två tredjedelar av arvo¬
det. De ombudsmän vid avdelningskontor, som enligt dittillsvarande stat
åtnjöto lön, men vilka enligt det nya statförslaget skulle gottgöras med
endast arvode, ägde för det dåvarande vid sjukdomsförfall behålla hela
lönen, men tinge, vid bifall till det föreliggande förslaget, tillgodonjuta
högst två tredjedelar av arvodet.
Även i fråga om vaktbetjäningens avlöningsförmåner syntes fullmäk- Vaktbetjä-
tige förbättring vara påkallad. Fullmäktige hemställde därför, att beträf- 'iminglfir-
fande vaktbetiäningen avlöningsförmånerna måtte bestämmas sålunda:
Vid huvudkontoret:
1) övervaktmästaren, tillika brandmästare, 2,200 kronor, varav lön
1,200, med ett ålderstillägg å 300 kronor efter fem års tjänst i graden,
och tjänstgöringspenningar 1,000 kronor, jämte fri bostad och vedbrand;
2) vice brandmästaren 1,500 kronor, varav lön 800, med två ålders¬
tillägg, vartdera å 200 kronor, efter 5 resp. 10 års ordinarie tjänst, och
tjänstgöringspenningar 700 kronor, samt fri bostad och* > Vedbrand jrn-i'.'bni
3) övriga ordinarie vaktmästare: 1,400 kronor* varav lön! 800* med
två ålderstillägg, vartdera å 200 kronor, efter 5 resp. 10 års ordinarie
tjänst, samt tjänstgöringspenningar 600 kronor;dl«l no hr.v igihrd ™ m.iu.,
4) maskinisten 2,200 kronor, därav lön1. l|20ffy med étt ålderstillägg .isiMim
å 300 kronor efter fem års tjänst, samt tjänstgöringspenningar 1;,000 kronor,
varav 400 för tillsyn av körporten, ävensom ; ffi bostsd med. värme; samt
5) biträdande maskinisten arvode fi^BOOtölroabrnagbuYnd 'Jmf.jjöl va
Vid kontoren i Göteborg och Matande'/ Ii;/ saf. o Tofkl (o:.I
vaktmästare 1,100 kronor, därav!^800 dön, med två ålderstillägg, vart¬
dera å 100 kronor, efter 5 resp. 10 års tjänst, och tjänstgöringspenningar
32
,n(V-''V.WJ
iv, anvimi
.....m>\
V>U \
I fråga om
deri föreslag¬
na statens
tillämpning.
Reservation av
en bland full¬
mäktige.
300 kronor samt fri bostad och vedbrand eller i ersättning därför 300 kronor;
samt
husdräng lön 900 kronor jämte fri bostad och vedbrand eller ersätt¬
ning därför med 300 kronor.
Vid övriga kontor:
vaktbetjänt 900 kronor, därav lön 700, med två ålderstillägg, vartdera
å 100 kronor, efter 5 resp. 10 års tjänst, och tjänstgöringspenningar 200
kronor, samt fri bostad och vedbrand.
Då vaktbetjänt av sjukdom hindrades att förrätta sin tjänst, eller då
han i vissa fall erhölle ledighet, fick enligt dittills gällande bestämmel¬
ser den person, som förordnades att bestrida tjänsten, av riksbankens me¬
del i, tilldelas arvode, motsvarande för huvudkontoret högst 2 kronor 50
öre om dagen och vid avdelningskontor högst 2 kronor om dagen. I följd av
den |prhöjning uti de ordinarie vaktbetjäntes avlöning, fullmäktige före¬
slagit, .hemställde de, att ifrågavarande ersättning måtte höjas vid huvud-
kontorqt från 2 kronor 50 öre till 3 kronor och vid avdelningskontoren
från 2! kronor till 2 kronor 50 öre om dagen.
uul / Fullmäktige hemställde, att ny avlöningsstat för styrelseledamöter
vid.i.riksbankens avdelningskontor samt för bankens tjänstemän och vakt-
bfetjänte .måtte fastställas i enlighet med bilagt förslag, och föreslogo full¬
mäktige*, .att. den onya staten måtte gälla från och med månaden näst efter
derb, då. {Statm .bflåvit av Riksdagen fastställd, samt de föreslagna bestäm¬
melserna. i,angående! 1 ålderstillägg tillämpas på dåvarande tjänstinnehavare
iam.li avseende ä deras, tid i tjänsten.
.itiinif.To Hii; Öl .tjfrn <1 -i
Enligt vad ett fullmäktiges skrivelse bifogat protokollsutdrag ut¬
visade; både vid är,eaadets behandling inom fullmäktige herrS. von Friesen
yrkat,, kattlo förelaget utiR lönereglering för huvudkontoret samt avdelnings¬
kontoren. i ii /Giötebolrg! och .Malmö-, måtte omarbetas i den omfattning, som
av följande huvudgrunder .föranleddes:
l:o) Efter 5 års väl vitsoTdad tjänstgöring såsom extra ordinarie
skulle. tjätotemåit kuiorta,,av.-fullmäktige befordras till ordinarie tjänsteman
it . igrpden.. ög.M It ii j.l r! ... .t UM..11* trut Öl
2io) De dittillsvarande lista och 2:dra tjänstegraderna skulle sam¬
manslås till en grad, den nya lista graden, och för denna grad ålders-
tilläggen bestämmas till sex att inträda vart tredje år, så att med den
begynnelseavlöning inom dittillsvarande lista och slutavlöning inom dit¬
tillsvarande 2:dra tjänstegraden, som föreslagits, avlöningarna inom den
nya lista graden skulle bliva i
|
Lön.
|
Tjänstgörings-
penningar.
|
Summa.
|
begynuelseavlöning . . .
|
. . . 1,800
|
1,000
|
2,800
|
efter 3 år.......
|
. . . 2.150
|
1,100
|
3,250
|
> 6 ».......
|
. . . 2,500
|
1,200
|
3,700
|
> 9 ».......
|
. . . 2,850
|
1,350
|
4,200
|
» 12 ».......
|
. . . 3,200
|
1,500
|
4,700
|
» 15 ».......
|
. . . 3,600
|
1,600
|
5,200
|
> 18 ........
|
. . . 4,000
|
1,700
|
5,700
|
3io) De dittillsvarande 3:dje och 4:de graderna skulle benämnas
respektive 2:dra och 3:dje graderna., men bibehållas i huvudsak vid den
lönereglering, som blivit föreslagen.
Med anledning av fullmäktiges berörda förslag yttrade bankout¬
skottet vid 1907 års riksdag i memorial n:r 10, bland annat, följande.
Ehuru lönestaten för riksbankens tjänstemän och betjänte blivit
omreglerad så sent som under år 1902, hade fullmäktige ånyo framlagt
förslag till reglering av avlöningsförmånerna för bankens personal. Så¬
som skäl därför hade anförts den fortgående stegringen av bostadshyror
och andra levnadsomkostnader såväl i huvudstaden som å övriga orter,
där riksbanken hade kontor, varjämte framhållits den särdeles stora ut¬
veckling, riksbankens rörelse vunnit efter sedelutgivningsrättens mono¬
poliserande hos riksbanken, samt de ökade krav i avseende på duglighet
och arbetsintensitet, som med anledning därav måste ställas på bankens
personal.
I vilken omfattning levnadskostnaderna, i synnerhet i städerna, under
senare åren stegrats, var, enligt utskottets uppfattning, allmänt känt, och
ansåg utskottet därav vara uppenbart, att de avlöningar, som tillmättes efter
förhållandena år 1902, dåmera ej kunde vara tillräckliga för att lämna veder-
5—132047. Lönereglering skommitténs bet. XLJI.
34
börande befattningshavare en efter vars och ens ställning lämpad bärgning.
Med avseende därpå och då av fullmäktige angivna siffror beträffande riks¬
bankens sedelutgivning, växeldiskontering och kassaomsättning utvisade,
huru bankens rörelse i hög grad tillväxte, fann utskottet tillräckliga
skäl föreligga för att bereda riksbankens personal förbättrade avlönings¬
förmåner.
Fullmäktiges framlagda förslag var, framhöll utskottet, i huvudsak
byggt på gällande stat med tillägg av erforderliga nya tjänster samt med
något höjda lönebelopp för varje tjänst i förhållande till dess beskaffenhet
och omfattning. En av fullmäktige hade emellertid vid förslagets avgivande
varit av skiljaktig mening och därvid i reservation föreslagit en ganska
genomgripande förändring i lönesystemet, huvudsakligen avseende att be¬
reda de extra ordinarie och yngre tjänstemännen en säkrare och för¬
bättrad ställning.
Ehuru utskottet funnit det av reservanten framställda förslaget i
flera avseenden vara värt beaktande och däri särskilt fäst sig vid syftet
att inskränka användningen av extra ordinarie tjänstemän, vilkas antal
i riksbanken syntes vara väl stort i förhållande till antalet ordinarie
tjänstemän, ansåg sig utskottet dock böra ansluta sig till det av full¬
mäktiges flertal omfattade förslaget, dock under uttalande av önskvärd¬
heten därav, att antalet extra tjänstemän såväl vid huvudkontoret som
vid avdelningskontoren så vitt möjligt inskränktes.
I fråga om bestämmande av de olika avlöningsbeloppen erinrade
utskottet om vad som i avseende därå anfördes vid framläggande av löne-
staten för riksbanken för 1902 års Riksdag.
Av dåvarande bankoutskott framhölls, att vid avlöningsförmånernas
bestämmande hänsyn tagits ej mindre till riksbankens intresse att för
arbetets utförande inom bankens olika verksamhetsområden erhålla fullt
dugliga och lämpliga personer än ock till löntagarnas anspråk att få sig
tillförsäkrad en sådan inkomst, att den kunde bereda en efter vars och
ens ställning lämplig bärgning. Väl kunde inom några av statens verk
anföras exempel på tjänster, som syntes vara jämnställda med tjänster
inom riksbanken, ehuru lägre avlönade än de senare, men vid en dylik
jämförelse finge man icke underlåta att taga hänsyn till den särskilda
35
ställning, tjänsterna inom riksbanken otvivelaktigt intoge. Tjänstgöringen
därstädes måste nämligen anses i allmänhet vara särskilt trägen och
ansvarsfull samt fordra i förening med raskhet synnerlig punktlighet och
ordning, varförutan banken lätt kunde tillfogas avsevärda förluster, och
naturligt vore, att den ständiga spänning och aldrig vilande uppmärk¬
samhet, som ansvaret för stora penningsummor medförde, måste hårt
anlita vederbörande tjänstemans krafter. Ej heller kunde man frånse, att
utsikterna till befordran vore mindre i riksbanken än i flera andra verk,
då antalet tjänster i de lägre graderna vore så mycket större än i de två
högre, att åtskilliga tjänstemän måste beräkna att ej få befordran över
andra graden, vilket ju borde innebära en maning att ej för snävt tilltaga
denna grads löneförmåner.
Vad som sålunda legat till grund vid fastställande av senaste löne-
stat, ansåg utskottet böra fortfarande tillämpas, och hade utskottet med
iakttagande därav vid granskning av de olika lönebeloppen i det före¬
liggande förslaget funnit dessa ej giva skäl till några anmärkningar.
Visserligen hade erinrats, att genom den nya staten vissa tjänstemän i
riksbanken skulle erhålla något högre avlöning än som upptagits för
ungefär motsvarande tjänstemän i statskontoret, för vilket ämbetsverk
ny stat jämväl underställts Riksdagens prövning, men med avseende därå
ville utskottet, som tagit del av vad statsutskottet om sistnämnda löne¬
förslag yttrat, ansluta sig till därvid uttalad uppfattning, att tjänstgörings¬
förhållandena i riksbanken vore i åtskilliga avseenden så väsentligt olika
dem i statens ämbetsverk, att en jämförelse i avlöningshänseende mellan
en viss tjänstemannagrad eller betjäntgrad i det ena verket med mot¬
svarande grad i det andra icke lämpligen läte sig göra.
Endast i följande punkter ansåg sig utskottet ej kunna biträda full¬
mäktiges förslag.
Fullmäktige hade föreslagit, att tjänstgöringspenningarna till banko¬
sekreteraren, tillika bankens ombudsman, fortfarande skulle utgå med
högre belopp än för Övriga tjänstemän i fjärde graden, eller med 3,500
kronor i stället för 2,800 kronor. Utan att inlåta sig på frågan om den
ställning framför bankens övriga tjänstemän, som till följd av beslut vid
1904 års riksdag tillkomme bankosekreteraren, ansåg utskottet emellertid
36
omfattningen av honom åliggande göromål ej hava blivit så stor, att ifråga¬
varande befattning borde avlönas med så högt belopp, som fullmäktige
föreslagit, och fann därför skäligt, att bankosekreteraren beträffande av¬
löningsförmåner likställdes med övriga tjänstemän i fjärde graden.
För vakt,betjäningen vid avdelningskontoren med undantag av kon¬
toren i Göteborg och Malmö hade fullmäktige föreslagit avlöning med
700 kronor lön, som skulle kunna höjas med två ålderstillägg, vartdera å
100 kronor, samt tjänstgöringspenningar 200 kronor jämte fri bostad och
vedbrand. Aven om sistnämnda förmån toges i beräkning, syntes denna
avlöning utskottet vara väl knappt tillmätt i jämförelse med vad som till-
lcomme vaktmästarna vid huvudkontoret och kontoren i Göteborg och
Malmö, i synnerhet som därvid borde tagas i betraktande, att vaktmäs¬
tarna i de mindre städerna i allmänhet saknade de tillfällen till inkomster
utom tjänsten, som vaktmästare i de större städerna brukade bereda
sig. Utskottet föreslog därför, att tjänstgöringspenningarna till vakt-
betjänt vid ifrågavarande avdelningskontor måtte utgå med 300 kronor
årligen.
I övrigt hade utskottet ej funnit något att erinra mot vad full¬
mäktige med avseende å lönestaten för riksbanken anfört.
Med avseende på tiden för tillämpningen av den nya lönestaten
hade fullmäktige föreslagit, att den skulle gälla från och med månaden
näst efter den, då staten blivit av Riksdagen fastställd, men fann ut¬
skottet lämpligare, att, då ny lönestat för statskontoret jämväl under¬
ställts Riksdagens prövning och däri föreslagits, att nämnda stat skulle
tillämpas från den 1 januari 1908, även ifrågavarande lönestat tilläm¬
pades från samma tidpunkt.
Däremot hade utskottet ej något att erinra mot, att de i den nya
staten föreslagna bestämmelserna angående ålderstillägg tillämpades på
dåvarande tjänstinnehavare med avseende på deras tid i tjänsten.
Vid behandlingen av frågor om förbättrade avlöningsförmåner för
åtskilliga statstjänare hade både inom och utom Riksdagen framhållits,
att såsom villkor för åtnjutande av förhöjda löneförmåner borde före¬
skrivas viss tid för tjänstgöring å tjänsterummet. Även inom banko-
37
utskottet hade denna fråga vid behandling av fullmäktiges förslag blivit
berörd.
Tjänstgöringsförhållandena inom riksbanken kunde emellertid svår¬
ligen jämföras med förhållandena inom statens ämbetsverk, och inom riks¬
banken vore tjänstgöringens art sådan, att tjänstemännen oberoende av
den tid, bankens kontor hölles tillgängliga för allmänheten, och viss annan
tid, som för tjänstgöringen kunde ifrågasättas, måste utföra det arbete,
som för dagens löpande göromål krävdes. Erfarenheten hade ock i de flesta
fall visat, att tjänstgöringstiden för riksbankens tjänstemän snarare över¬
stege än understege den normaltid av sex timmar, som för statens äm¬
betsverk föreslagits. Utskottet fann därför, att viss tjänstgöringstid å
tjänsterummet för riksbankens tjänstemän ej borde föreskrivas.
Två ledamöter av utskottet yrkade uti avgiven reservation, bland
annat, att tjänstgöringspenningarna till tjänstemännen i andra tjänstegraden
vid huvudkontoret samt avdelningskontoren i Göteborg och Malmö måtte
bestämmas till 1,500 kronor (i stället för föreslagna 1,700 kronor).
Riksdagens beslut utföll i enlighet med bankoutskottets hemställan,
dock med berörda av reservanterna föreslagna ändring.
O O
Uti skrivelse den 25 februari 1909 till bankoutskottet vid samma års
riksdag hemställde bankofullmäktige, att utskottet ville hos Riksdagen före¬
slå, dels att två tjänster över stat vid riksbankens huvudkontor, en i an¬
dra och en i första graden, måtte överföras på ordinarie stat, dels ock att
vid samma kontor måtte inrättas fem nya tjänster å stat, nämligen två i
andra och tre i första graden.
I fråga om behovet av de sålunda föreslagna ändringarna i avlönings-
staten hade till fullmäktiges protokoll anförts, bland annat, följande.
Huvudkontorets låneregister, som vore delat i två avdelningar, den
ena för avbetalningslån och den andra för övriga lån, växlar och kreditiv,
fördes med hänsyn till dess stora omfattning av två tjänstemän, vardera
självständigt för sin avdelning. Den ene av dessa innehade andra graden,
men den andre endast första graden. Då emellertid föreståndarplatserna
å dessa båda avdelningar vore av sinsemellan samma betydelse och deras
Reservation ar
två ledamöter
av bankont*
skottet.
Riksdagens
beslut.
1909 års
riksdag.
Okat antal
tjänster vid
huvudkon¬
toret.
38
skötande förutsatte en mera mognad och prövad erfarenhet än som i all¬
mänhet kunde påräknas hos en första gradens tjänsteman, hade fullmäk¬
tiges deputerade bestämt, att från och med den 1 februari 1909 vid re¬
gistret skulle placeras två tjänstemän i andra graden.
Till följd härav hade å sedelkontoret en med kassavård förenad tjänst
måst tills vidare anförtros åt en tjänsteman i första graden. De göromål,
denne hade att handlägga, vore emellertid även de av den grannlaga art,
att deras handhavande syntes böra såsom dittills utövas av en tjänsteman
i andra graden. Ytterligare en tjänst i denna grad ansågs därför vara
behövlig.
I allmänhet vore s. k. kassavård anförtrodd endast åt tjänstemän i
andra eller högre grad. Ett undantag därifrån förekomme emellertid inom
den s. k. dagkassan, varest i brist på tillräckligt antal tjänstemän i högre
grad en tjänsteman i första grad måst förordnas att utöva kassavård. Då
emellertid sådant syntes mindre lämpligt, borde med hänsyn till kassavår¬
den i dagkassan inrättas ytterligare en tjänst i andra graden.
Det hemställdes således, att fullmäktige måtte besluta framställning
till bankoutskottet om inrättande av två nya tjänster i andra graden vid
huvudkontoret.
Jämte de ordinarie tjänstemän, som å eller över stat vore anställda
vid huvudkontoret, funnes å vissa avdelningar därstädes extra ordinarie
tjänstemän till ett antal av sammanlagt tio förordnade att såsom amanu¬
enser biträda mot arvode för var och en av 2,100 kronor om året. I det
hela syntes dessa befattningar, åtminstone större delen av dem, vara lika
maktpåliggande som tjänster i första graden. Med hänsyn därtill
ansågos ifrågavarande befattningar skäligen böra förändras till tjänster i
nämnda grad.
Ett ytterligare skäl till sådant anordnande funnes även däri, att
en amanuens ej utan minskning i inkomst kunde annat än undantagsvis
mottaga vikariat å annan tjänst. Vikarie å tjänst i första graden erhölle
nämligen i allmänhet endast arvode efter 1,800 kronor om året. Då
i sakens natur läge, att till amanuensbefattning i regel förordnats de
äldsta och mest erfarna extra ordinarie tjänstemän, som ej haft stadigt
förordnande i grad, hade alltså den nuvarande anordningen haft till följd,
39
att vid behov av tillfälligt vikariat ofta ej kunnat erhållas den till förord¬
nandet lämpligaste.
Då emellertid ytterligare erfarenhet under någon tid ansågs böra
vinnas för bestämmande, huruvida möjligen någon eller några av de då¬
varande amanuensbefattningarna kunde indragas utan att ersättas med
ordinarie tjänster, syntes det för det dåvarande endast böra ifrågasättas, att
sex av de dåvarande tio amanuensbefattningarna förändrades till tjänster
i första graden.
Genom fullmäktiges beslut att i inväxlingskassan tills vidare inrätta
en tjänst över stat i första graden hade tillfälle beretts att utbyta en ama¬
nuensbefattning mot tjänst i grad. Vid bifall till förslaget om inrättande
av två nya tjänster i andra graden yppades tillfälle att utan ökning av
antalet tjänster i första graden göra likartat utbyte beträffande ytterligare
två amanuensbefattningar. Det hemställdes således om inrättande av tre
nya tjänster i första graden, allt under förutsättning att vid bifall därtill
och till nyss omförmälda förslag om inrättande av två nya tjänster i andra
graden sex amanuensbefattningar indroges.
Enligt fullmäktiges beslut funnes för det dåvarande över stat inrät¬
tade en tjänst i andra graden och en i första graden. Då, enligt vad er¬
farenheten bekräftat, dessa tjänster icke kunde för riksbanken undvaras,
borde framställning ske om dessa tjänsters överförande på ordinarie stat.
Med anledning av fullmäktiges berörda framställning erinrade ban¬
koutskottet vid 1909 års riksdag i memorial n:r 10, hurusom vid fram¬
läggande för Riksdagen år 1907 av ny lönestat för riksbanken uttalats
önskvärdheten av att inskränka användningen av extra ordinarie tjänste¬
män i banken. Under anslutning därtill ansåg utskottet, att antalet ordi¬
narie tjänstemän borde regleras i den män det för bankens skötsel visade
sig erforderligt att stadigvarande använda mera arbetskraft.
Vad fullmäktige anfört därom fann utskottet ådagalägga, att de av
dem omförmälda tjänster lämpligen borde överföras på ordinarie stat. Med
biträdande av fullmäktiges förslag, vilket jämväl innefattade indragning av
sex amanuensbefattningar, hemställdes, att Riksdagen måtte besluta sådan
ändring i avlöningsstaten för Sveriges riksbank, att vid huvudkontoret
40
antalet tjänstemän å lönestat bestämdes i första tjänstegraden till 44 och i
andra tjänstegraden till 33.
Vad utskottet sålunda hemställt blev av Riksdagen bifallet.
1910 års
riksdag.
Ökat antal
befattningar
vid avdel¬
ningskontor.
Förbättrad
semesterför¬
mån för re-
gistratorer
och bokhål¬
lare vid
gruppkon¬
toren.
Fullmäktige i riksbanken anförde uti en till bankoutskottet vid 1910
års riksdag avlåten skrivelse av den 20 januari samma år, bland annat,
följande.
Vid överlämnande till bankoutskottet vid 1907 års riksdag av full¬
mäktiges förslag till gällande avlöningsstat för riksbanken meddelades, att
fullmäktige samma år besluta att vid vartdera av angivna 16 stycken av
de i grupper indelade avdelningskontoren inrätta en tjänst över stat i re¬
gistrator- och bokhållargraden.
Anledningen därtill hade varit, att en del arbete, som bort omhänder-
havas av mera fast anställda tjänstemän, måst förrättas av extra ordinarie^
Fullmäktige hade dock ej för det dåvarande velat föreslå överföran¬
de på ordinarie stat av en eller flera av sagda tjänster, utan hade önskat,
innan sådant gjordes, vinna någon tids erfarenhet om den fortfarande be¬
hövligheten av tjänsterna.
Ingen av dessa tjänster, meddelade fullmäktige i sin skrivelse den 20
januari 1910, hade dittills kunnat indragas, och utan tvivel komme de alla
att till följd av riksbankens ökade verksamhet fortfarande bliva behövliga.
Detsamma syntes gälla även för de efter ovannämnda tid inrättade
överstatstjänster, nämligen under år 1908 en i första och en i andra
graden vid vart och ett av kontoren i Göteborg och Malmö samt under
år 1909 en tjänst i registrators- och bokhållargraden vid kontoret i Uppsala.
Utom förenämnda tjänster vore vidare vid kontoret i Göteborg sedan
medlet av år 1907 för åstadkommande av bättre bevakning inrättad en
husdrängssyssla över stat, vilken, enligt fullmäktiges förmenande, icke
heller kunde undvaras.
Då de över stat anställda hade samma åligganden och ansvar som
bankens ordinarie funktionärer i motsvarande grader, och banken allt fort¬
farande vore i behov av deras tjänster, syntes billigheten kräva, att de
bereddes samma förmåner och tryggade ställning, som deras uti ordinarie
tjänst varande kamrater åtnjöte.
41
Alla över stat anställda uppbure för sina befattningar lön och tjänst-
göringspenningar i likhet med fast anställda, vadan den ökade kostnad,
som banken skulle få vidkännas för de ifrågavarande överstatstjänsternas
överförande på ordinarie stat, inskränkte sig till ålderstillägg å lönen och
arvoden till vikarier under semester.
I detta sammanhang ansågo fullmäktige frågan om utsträckt semes¬
ter för tjänstemän i registrators- och bokhållargraden vid de i grupper
indelade avdelningskontoren böra upptagas till prövning.
Enligt gällande bestämmelser ägde tjänstemännen i registrators-och
bokhållargraden under de första fem åren efter det de vunnit ordinarie
anställning endast rätt till 15 dagars semesterledighet årligen och först
från och med sjätte året efter det, varunder de blivit ordinarie, likställdes
de med tjänstemännen i lägsta graden vid huvudkontoret samt kontoren i
Göteborg och Malmö och finge åtnjuta en månads semester.
Grunden till denna olikhet i avseende å semesterrätt syntes huvud¬
sakligen vara den, att tjänstemännen i lägsta graden vid de mindre kontoren
ansågos i allmänhet bliva ordinarie vid helt unga år och därför till en
början hava mindre behov av vila.
Då emellertid extraordinarietiden åtminstone dittills tenderat till
att bliva ganska lång, innan befordran till fast tjänst kunde vinnas, och
förutvarande överstatstjänstemän icke ägde att efter sin befordran till ordi¬
narie tjänst för semester räkna sig till godo sina förordnanden över stat,
ansågo fullmäktige, att av de ifrågavarande tjänstemännen framställd önskan
om utsträckning av semesterledigheten borde i någon mån vinna tillmötes¬
gående.
Detta kunde lämpligen ske på så sätt, att antalet tjänstår såsom
ordinarie. för rätt till en månads semester sänktes från fem till tre, eller
samma tid som i avlömngsstaten för tjänstemännen i lägsta graden vore
bestämd för erhållande av första ålderstillägget å lönen. En månads se¬
mester skulle då kunna erhållas från och med fjärde året efter det, var¬
under registrator och bokhållare vid de mindre kontoren vunnit ordina¬
rie anställning. Denna förmån kunde beredas de ifrågavarande tjänste¬
männen utan någon nämnvärd ökning i kostnaden för riksbanken.
6—132047. Löneregleringskommitténs bet. XLII.
42
I utlåtande n:r 6 yttrade bankoutskottet i anledning av fullmäktiges
framställning:
Vad först anginge förslaget att på ordinarie stat uppföra de angivna
överstatsbefattningarna, innebure detta visserligen en ganska avsevärd till¬
ökning i den avlöningsstat, som ej längre än sedan 1908 års ingång varit
tillämpad för riksbanken. Men denna tillökning vore till större delen
egentligen endast skenbar, då de allra flesta av de ifrågavarande tjänsterna
inrättats redan år 1907, eller samma år som den nya avlöningsstaten an¬
togs av Riksdagen.
Någon vidare stegring av riksbankens utgifter syntes, enligt vad
av fullmäktige framhållits, ej heller behöva befaras som följd av för¬
slagets genomförande, eftersom samtliga befattningarna redan avlönades
efter enahanda grunder, som gällde för ordinarie inom motsvarande
grader, allenast med den skillnad, att överstatstjänsterna icke medförde
rätt till ålderstillägg eller semester, ökningen i kostnaden inskränkte sig
sålunda till de utgifter, som förorsakades av att nyssnämnda förmåner
utsträcktes till de ifrågavarande befattningshavarna. Däremot inträdde med
dessas överförande på ordinarie stat skyldighet för dem att erlägga stad¬
gade pensionsavgifter, varigenom utgiftsökningen i viss mån uppvägdes.
Därtill komme, att, även om till följd av den förändrade ekonomiska
ställningen riksbankens omsättning under den senaste tiden utvisat en viss
nedgång, någon inskränkning i personalen ändock svårligen syntes kunna
genomföras, såväl på grund därav, att den antydda nedgången i omsätt¬
ningen väl finge anses endast tillfällig, som ock särskilt i betraktande av
den ökning i göromål, som vållades av överflyttningen på riksbanken av
vissa delar utav statsverkets kassarörelse.
I sammanhang med lantränteriernas indragning vid 1909 års in¬
gång hade nämligen länsstyrelsernas kassarörelse tillika med den ränte-
rierna förut åliggande växling överflyttats på riksbankens skilda kontor
i residensstäderna, varigenom helt naturligt ett avsevärt tillskott i arbetet
vållats för personalen vid dessa kontor; och i den mån, som checker och
giroöverföringar komme till ökad användning inom statens kassarörelse,
måste ock bestyren med bokföring och expedition vid riksbankens olika
kontor helt naturligt tillväxa.
43
Under antydda förhållanden ansåg utskottet sig böra biträda full¬
mäktiges ifrågavarande förslag.
Vad därefter beträffade förslaget att bereda tjänstemännen i regis¬
trator- och bokhållargraden vid andra avdelningskontor än Göteborg och
Malmö förmånen av en månads semester redan från och med fjärde året
efter vederbörandes ordinarie anställning i riksbanken, hade bankoutskot¬
tet ansett hinder ej böra möta för den av fullmäktige föreslagna föränd¬
ringen,. varigenom de ifrågavarande tjänstemännen bleve mera likställda
med tjänstemännen i lägsta lönegraden vid huvudkontoret och vid kon¬
toren i Göteborg och Malmö.
I anslutning till fullmäktiges förslag hemställde utskottet, att Riks¬
dagen måtte besluta, att följande överstatstjänster skulle uppföras å ordi¬
narie stat, nämligen:
1 tjänst i andra och 1 i första graden vid vartdera av kontoren i Gö¬
teborg och Malmö, alltså respektive 2 och 2, 1 tjänst i registrator- och bok¬
hållargraden vid kontoren i Falun, Gäfle, Halmstad, Härnösand, Kalmar,
Karlskrona, Karlstad, Kristianstad, Linköping, Luleå, Nyköping, Sundsvall,
Umeå, Uppsala, Visby, Vänersborg och Västerås, tillsammans 17, samt 1
husdrängssyssla vid kontoret i Göteborg; ävensom
att sådan ändring skulle vidtagas i bankoreglementet, att tjänste¬
männen i registrators- och bokhållargraden vid de i grupper indelade
avdelningskontoren finge åtnjuta en månads semester från och med fjärde
året efter det, varunder de vunnit ordinarie anställning i riksbanken.
Fullmäktige hade vidare uti skrivelse till bankoutskottet den 20 ja- Förhöjd er-
nuari 1910 gjort framställning angående förhöjd ersättning åt extra ordi-*“MT? t\U
narie tjänstemän. e' °nifn
Utskottet yttrade beträffande ifrågavarande förslag, att det avsåge
att bereda de extra ordinarie tjänstemännen vid riksbanken en förbättrad
ställning därigenom, att deras arvoden, vilka för det dåvarande ej över¬
stege 150 kronor i månaden, skulle kunna efter fem års tjänstgöring höjas
till 175 kronor i månaden, motsvarande 2,100 kronor per år.
I betraktande av den tjänstgöring, som ålåge dessa funktionärer, vilka
44
i allmänhet vore sysselsatta under hela expeditionstiden, syntes den föreslagna
arvodesförhöjningen ej kunna anses oberättigad; och då billigheten syntes
kräva, att extra ordinarie tjänsteman, som erhölle förordnande att bestrida
ordinarie tjänst, icke skulle därigenom lida minskning i sina inkomster,
ansåg utskottet föreslagna ändringar i tillämpningsstadgarna böra godkän¬
nas, på det att vikariatsersättningen vid semester- eller sjukdomsledighet
måtte kunna bestämmas även till högre belopp än det dittills stadgade av
1,800 kronor per år.
Ökad ersätt- Fullmäktige hade i skrivelse till utskottet den 27 januari 1910 jäm-
vaktmästare väl hemställt om ökad ersättning till vaktmästarna vid vissa avdelnings-
vid vissa av-1 . ____ __
delningskon- kontor m. m.
tor m. m. Till fullmäktige hade nämligen framställningar inkommit dels från
vaktmästarna vid 19 av de i grupper indelade avdelningskontoren om be¬
viljande av ersättning för ökat ansvar och arbete samt förlust av extra¬
förtjänster i följd av de till vaktmästarnas bostäder införda alarmlednin-
gar och dels från husdrängarna vid Göteborgskontoret om tillökning i de¬
ras kontanta löneförmåner.
Vidkommande den förstnämnda framställningen yttrade fullmäktige,
att det icke kunde förnekas, att vaktmästarna under deras från tjänstgöring
i banklokalen lediga tid, vilken redan förut vore ganska inskränkt, blivit
mycket bundna genom de på senare åren till skydd mot inbrott vid
kontoren anordnade alarmapparatema.
För denna minskade fritid och de med ifrågavarande bevaknings¬
tjänst förenade olägenheter syntes någon mindre gottgörelse skäligen böra
lämnas vaktmästarna. Sådan gottgörelse ansågo fullmäktige böra vid tjänst¬
göring utgå efter 10 kronor i månaden.
Vad åter beträffade husdrängarna vid Göteborgskontoret, hade dessa,
förutom de vanliga husdrängssysslorna, att ombesörja renhållningen för
bankens åt tvenne gator belägna fastighet samt sköta eldningen av värme¬
ledningspannorna, att tillika biträda vid uppassningen i kontoret ävensom
att turvis varannan vecka hålla nattvakt och därunder göra täta ronder
genom olika lokaler i huset.
Sådan nattbevakning, under vilken den tjänstgörande hela tiden måste
45
hålla sig vaken, räckte vintertiden i 11 och sommartiden i 10 timmar.
Visserligen vore husdrängarna under de veckor, de hölle nattvakt, befria¬
de från all dagtjänstgöring, men det läge ändock i öppen dag, att vakt-
tjänstgöringen för dem vore ganska betungande.
Det syntes således icke kunna anses obilligt, att husdrängarna i Göte¬
borg för detta sistnämnda åliggande erhölle någon särskild ersättning.
Sådan ersättning ansågo fullmäktige lämpligen böra bestämmas till kronor
1: 50 för varje nattvakt; därigenom skulle kostnaden för nattbevakningen
uppgå till cirka 550 kronor för år, vilket belopp ej syntes vara oskäligt.
Beviljandet av angivna ersättningar åt vaktbetjänte vid avdelnings¬
kontoren förutsatte emellertid ändring i tillämpningsbestämmelserna för
avlöningsstaten, och hemställde fullmäktige, att utskottet ville hos Riksda¬
gen göra framställning i sådant hänseende.
Utskottet anförde beträffande ifrågavarande förslag, att enligt det¬
samma avdelningskontoren skulle komma att i fråga om särskild gottgö-
relse för annan bevakning än genom polis likställas med huvudkontoret.
Enligt dittillsvarande tillämpningsstadgar till avlöningsstaten gällde näm¬
ligen att, medan vid huvudkontoret särskilt arvode kunde meddelas för
nattbevakningen, en dylik befogenhet icke medgåves beträffande avdel¬
ningskontoren.
Det syntes utskottet emellertid, att en sådan åtskillnad mellan de
olika kontoren svårligen kunde upprätthållas. Visserligen måste nattbe¬
vakningen vid huvudkontoret vara åtskilligt mera krävande än vid de
flesta av de övriga kontoren, men även vid dessa senare medförde dock
den därstädes anordnade bevakningen för vaktbetjäningen sådana förplik¬
telser utom den egentliga tjänstgöringstiden, som syntes berättiga till nå¬
gon särskild gottgörelse.
Med gillande av fullmäktiges framställning hemställde utskottet om
därav påkallade ändringar i tillämpningsstadgarna till avlöningsstaten.
På framställning av fullmäktige föreslog utskottet slutligen sådan
ändring av nämnda tillämpningsstadgar, att dagarvodet till vikarie för
vaktbetjänt vid avdelningskontor finge höjas till likhet med vad som be¬
stämts för huvudkontoret eller till högst 3 kronor om dagen.
46
Vad utskottet i förenämnda hänseenden hemställt, blev av Riksda¬
gen bifallet.
Beräkning På framställning av fullmäktige föreslog bankoutskottet därjämte
aV/örTaktld memorial n:r 17 sådant tillägg till tillämpningsstadgarna till avlö-
^mästare ^ ningsstaten, att vaktmästare skulle äga att i den för erhållande av till-
derstillägg. lägg å lönen stadgade tid inräkna sådant av honom tidigare innehaft,
med nattjänstgöring förenat förordnande i riksbankens tjänst, som oav¬
brutet fortfarit, till dess han befordrats till ordinarie.
Aven denna utskottets hemställan blev av Riksdagen bifallen.
1911 års Med skrivelse den 16 mars 1911 överlämnade fullmäktige i riks-
Ansöknirigar tanken till bankoutskottet två till utskottet ställda ansökningar om löne-
från kamre- förbättring från dels kamrerarna och dels kassörerna vid de mindre av-
kassörer vid delmngskontoren.
avdelnings- Kamrerarnas framställning avsåg, att lönen måtte höjas med 500
\<öne°förbätt-^ronor oc^ tjänstgöringspenningarna med 100 kronor.
rin9- Kassörerna föreslogo antingen att få bibehålla missräkningspennin-
garna under förordnanden i högre grad samt under en månads sjukledig¬
het eller missräkningspenningarnas avskaffande och desammas fördelning
på lön och tjänstgöringspenningar eller också lönens förhöjning med 100
kronor och tjänstgöringspenningarnas med 200 kronor.
Såsom eget yttrande i ärendet anförde fullmäktige följande.
Uppå fullmäktiges förslag vidtogs vid 1907 års riksdag en allmän
reglering av lönerna för riksbankens tjänstemän, och den avlöningsstat,
som då beslöts, trädde i kraft med ingången av år 1908.' Den nya staten
hade sålunda tillämpats blott under tre år. Det syntes fullmäktige där¬
för mindre lämpligt att redan börja göra ändringar i densamma.
Partiella ändringar vore ock' ytterst svåra att vidtaga, alldenstund
avlöningsstaten måste betraktas såsom ett sammanhängande helt, och
rubbade man siffrorna på ett håll utan att samtidigt jämka hela vägen
igenom, ledde detta till att löneproportionerna de olika tjänstegraderna
emellan förrycktes.
Bifall till kassörernas förslag om att avskaffa missräkningspennin-
47
gärna och att i stället lägga desamma på, lönen och tjänstgöringspennin-
garna måste fullmäktige avstyrka och likaså förslaget att missräknings-
penningarna skulle få bibehållas vid förordnande i högre grad samt under
en månads sjukledighet.
Missräkningspenningarna kunde svårligen få betraktas såsom eu
direkt löneförmån, då deras ändamål vore att så mycket som möjligt
hålla vederbörande tjänsteman skadeslös för den risk, kassörsverksamheten
medförde.
I avlöningsstaten funnes emellertid en ojämnhet i löneskalan bestå¬
ende däruti, att lägsta kassörslönen och högsta registratorslönen vid små-
kontoren icke, såsom förhållandet vore vid övriga tjänstegrader, samman-
fölle, utan visade en skillnad kassörerna till nackdel av 400 kronor.
Detta förhållande hade man dock haft fullt klart för sig vid upp¬
görandet av förslaget till gällande avlöningsstat, men funnit det icke
kunna undgås, utan att endera begynnelselönen för registratorerna sänk¬
tes eller kassörslönen höjdes, och ingendera av dessa utvägar hade då
kunnat förordas.
Samma ståndpunkt till denna fråga intoge fullmäktige fortfarande.
Däremot ansågo sig fullmäktige böra framhålla, att det anmärkta
missförhållandet skulle i viss mån kunna mildras, om tiden för erhållande
av ålderstillägg å lönen för kassörerna vid de mindre kontoren förkor-
tades till likhet med vad som gällde för tjänstemännen i första graden
vid de stora kontoren samt registratorerna vid gruppkontoren eller till
resp. 3 och 6 år i stället för 5 och 10 år.
Därigenom gottgjordes till stor del den påpekade olikheten i slut¬
lönen för registratorer och begynnelselönen för kassörer, varjämte för
en ändring i angivna avseende ock talade den omständigheten, att ifråga¬
varande kassörstjänster närmast syntes vara att likställa med första gra¬
dens tjänstemän vid huvudkontoret. I sin ansökan om löneförbättring
hade kassörerna ock framhållit, att åtskilliga första grads tjänstemän vid
huvudkontoret med samma intagningsår i banken (1897 och 1898) som
ett flertal kassörer vid gruppkontoren genom bestämmelsen om ålders-
tillägg efter respektive 3 och 6 års tjänstgöring i graden redan hunnit
upp i högsta löneklassen inom sin grad, under det att de nämnda kas-
48
Förhöjda ål
derstillägg
till vakt¬
mästarna
vid avdel¬
ningskonto¬
ren i Göte¬
borg och
Malmö.
sörerna ej komme i åtnjutande av första ålderstillägget å lönen förr än
under åren 1912—1915.
Uti utlåtande n:r 23 anförde bankoutskottet beträffande först kam-
rerarnas framställning, att utskottet på de av fullmäktige anförda skäl
ansett densamma icke böra föranleda till någon åtgärd.
Hvad därefter kassörernas framställning anginge, hade utskottet
tunnit lämpligt att, på sätt fullmäktige ifrågasatt, till minskande av det
anmärkta missförhållandet tiden för erhållande av ålderstillägg å lönen
för ifrågavarande tjänstemän förkortades till tre och sex år.
Utskottet hemställde om därav påkallade ändringar i avlöningsstaten.
Vidare hade fullmäktige i skrivelse till utskottet den 16 mars 1911
gjort framställning om ändring i avlöningsstaten för vaktbetjäningen vid
avdelningskontoren i Göteborg och Malmö.
Fullmäktige anförde i nämnda skrivelse, bland annat, att vaktmäs¬
tarna vid kontoret i Göteborg hos fullmäktige gjort framställning om
förbättring i avlöningsvillkoren.
Såsom en utväg därtill hade nämnda vaktmästare närmast tänkt
sig, att ändring vidtoges i tillämpningsbestämmelserna för avlöningsstaten
därhän, att även åt vaktmästare vid avdelningskontor skulle kunna till¬
delas arvoden för postbefordran och inkassouppdrag.
En sådan ändring av tillämpningsbestämmelserna för avlönings¬
staten ansåge fullmäktige dock icke lämplig, då det syntes vara naturligt,
att huvudkontoret i nämnda avseende intoge en särställning. Bestyren
med postbefordran och inkasseringar därstädes hade nämligen ansetts vara
av sådan vikt, att de kunnat anförtros endast åt vissa därtill särskilt
kvalificerade personer inom vaktmästarkåren.
Fullmäktige hade emellertid icke kunnat undgå att finna Göteborgs-
vaktmästarnas framställning vara förtjänt av beaktande och hade därför
tagit i övervägande, huruvida ej deras önskan om bättre avlöning skulle
på annat sätt än det, de själva framhållit, kunna befordras.
En lämplig utväg därtill erbjödes genom förhöjning av ålderstill-
läggen å lönen till likhet med vad som vore bestämt för vaktmästarna
vid huvudkontoret, alldenstund en sådan förhöjning icke på något sått
49
verkade störande på löneproportionerna i avlöningsstaten utan tvärtom
gjorde densamma mera enhetlig.
Enligt staten hade avlöningen till tjänstemännen vid riksbankens
kontor i Göteborg och Malmö blivit bestämd att utgå enligt samma grun¬
der, som gällde för tjänstemännen i motsvarande grader vid huvudkon¬
toret. I avseende på vaktmästarna vore likheten däremot ej genomförd, i
det att ålderstilläggen å lönen för vaktmästarna i Göteborg och Malmö
blivit satta till blott 100 kronor mot 200 kronor för vaktmästarna vid
huvudkontoret.
Att tjänstgöringspenningarna till vaktmästarna i Göteborg och Malmö
utginge med endast 300 kronor, under det att huvudkontorets vaktmästare
uppbure 600 kronor, hade sin givna orsak i den omständigheten, att
förstnämnda vaktmästare åtnjöte en till 300 kronor uppskattad förmån av
fri bostad, men något vägande skäl för att löneförmånerna i övrigt skulle
vara mindre i Göteborg och Malmö än i Stockholm syntes dåmera knap¬
past kunna anföras, utan dessa förmåner borde för vaktmästarna, liksom
för tjänstemännen, sättas lika vid ifrågavarande kontor.
Beträffande tjänstgöringen meddelade fullmäktige, att denna för
vaktmästarna vid kontoren i Göteborg och Malmö vore fullt ut lika om¬
fattande som för dem vid huvudkontoret.
På grund av det anförda hemställde fullmäktige, att ålderstilläggen
å lönen för vaktmästarna vid avdelningskontoren i Göteborg och Malmö
måtte utgå med samma belopp som för vaktmästarna vid huvudkontoret,
eller 200 kronor, varjämte fullmäktige avgåvo förslag till ändrade avlö-
ningsstater för vaktbetjäningen vid förenämnda båda avdelningskontor.
Enligt vad bankoutskottets förenämnda utlåtande n:r 23 utvisar, ansåg
även utskottet framställningen vara förtjänt av beaktande och hade för
sin del icke något att erinra mot fullmäktiges förslag till löneförbättring
åt ifrågavarande vaktbetjänte.
Utskottets hemställan i förenämnda hänseenden bifölls av Riksdagen.
Med skrivelse den 11 april 1912 överlämnade fullmäktige i riks¬
banken en av tjänstemän i första tjänstegraden vid huvudkontoret till banko-
7—132047. Löneregleringskmnmitténs bet. XL1I.
1912 års
riksdag.
50
I f råga om
förslag till
ny avlö¬
ning sstat för
tjänstinne¬
havare i
riksbanken.
Förslagsan¬
slag till e. o.
tjänstemän
m. m., ge¬
mensamt för
alla riks¬
bankens kon¬
tor.
utskottet ställd skrivelse angående förbättrade avlöningsförmåner; tillika
anmälde fullmäktige, att från olika grupper av tjänstinnehavare, bland
andra även e. o. tjänstemän vid huvudkontoret, jämväl ingivits till full¬
mäktige ställda framställningar i enahanda syfte.
I berörda skrivelse erinrade fullmäktige, hurusom, på sått full¬
mäktige i ett vid 1911 års riksdag till utskottet avgivet yttrande med
anledning av då väckt förslag om vissa ändringar i avlöningsstaten
framhållit, partiella ändringar däri vore ytterst svåra att vidtaga, allden¬
stund avlöningsstaten måste betraktas såsom ett sammanhängande helt.
Ovan omförmälda framställningar om löneförhöjningar hade därför givit
fullmäktige anledning att till granskning upptaga den för riksbanken gäl¬
lande lönestaten i allmänhet. I överensstämmelse därmed hade fullmäk¬
tige på anförda grunder avgivit förslag till ny avlöningsstat för tjänst¬
innehavare i riksbanken.
Bankoutskottet vid 1912 års riksdag yttrade i utlåtande nr 37, i an¬
ledning av fullmäktiges ifrågavarande skrivelse, att utskottet utom i avse¬
ende å de extra ordinarie tjänstemännens avlöningsförhållanden funnit sig
icke böra för det dåvarande tillstyrka de föreslagna löneförbättringarna,
samt att utskottet med anledning därav meddelat fullmäktige, att, därest
fullmäktige ansåge sig böra ånyo inkomma med förslag till ny avlönings¬
stat för riksbanken, sådant förslag borde om möjligt åtföljas av yttrande
från löneregleringskommittén, samt att vid förslagets uppgörande jämväl
borde tagas under övervägande, huruvida ej genom omläggning av arbets¬
sättet antalet tjänster skulle kunna nedbringas.
Med anledning av gjord framställning från de e. o. tjänstemännen
vid huvudkontoret hade fullmäktige hemställt, att förslagsanslaget till extra
ordinarie tjänstemän m. in. måtte höjas från sammanlagt 188,000 kronor
till 240,000 kronor, dock att detta anslag icke, såsom för det dåvarande
var fallet, skulle uppdelas på de olika kontoren, utan uppföras såsom ett
gemensamt anslag för alla riksbankens kontor.
Lika med fullmäktige ansåg utskottet någon förbättring i de extra
ordinarie tjänstemännens avlöningsförhållanden böra ske. Då emellertid
vid den granskning av ett eventuellt förslag till ny lönestat, som antogs
51
komma att äga rum inom löneregleringskommittén, även frågan om de
extra ordinarie tjänstemännens ställning säkerligen bleve föremål för sär¬
skild prövning, hade utskottet icke för det dåvarande funnit sig böra för¬
orda hela den av fullmäktige föreslagna höjningen, utan ansett denna
kunna nedsättas med 10,000 kronor. Mot den av fullmäktige föreslagna
anordningen, att de för ändamålet då utgående förslagsanslagen skulle
uppföras såsom ett gemensamt anslag för alla kontor, hade utskottet icke
något att erinra.
I samband med förslaget till ny avlöningsstat hade fullmäktige
vidare framlagt förslag dels till sådana ändringar i bankoreglementet, som
avsåge tjänstinnehavares tjänstgöringsskyldighet, uppflyttning till högre
avlöning, semester, pensionering m. in., dels ock till vissa ändringar i
de vid staten fogade bestämmelserna med avseende å tillämpningen av
densamma.
Då emellertid, yttrade utskottet, förslaget till ny avlöningsstat ej
kunnat förordas, hade utskottet följaktligen ej heller kunnat tillstyrka
de av fullmäktige föreslagna förändringar, som hade sammanhang med
avlöningsstaten. Fullmäktiges framställning innehölle likväl även förslag
till andra ändringar, oberoende av löneförslaget; och hade utskottet med
anledning därav ansett sig böra föreslå vissa ändringar och jämkningar.
De av utskottet förordade ändringarna och jämkningarna voro till
en del av mera redaktionell art. Andra voro åter föranledda av önskan
att bringa bankoreglementets bestämmelser om pensionering i närmare
överensstämmelse med civila pensionslagens stadganden. Av övriga av
utskottet tillstyrkta ändringar torde följande höra särskilt framhållas.
För att kunna så mycket som möjligt inskränka antalet extra ordi¬
narie tjänstemän och för att kunna använda den extra arbetskraften på
de platser, där densamma vid varje tillfälle bäst behövdes, vilket med dit¬
tills gällande bestämmelser för antagandet av extra ordinarie tjänstemän
ofta mötte svårigheter, hade fullmäktige föreslagit sådan ändring i banko¬
reglementet — vilken ändring ock av utskottet tillstyrktes — att alla
ansökningar om inträde i riksbankens tjänst skulle prövas av fullmäktige
(icke som för det dåvarande vid de olika kontoren) och att e. o. tjänsteman
I fråga om
vissa änd¬
ringar i
bankoregle¬
mentet och
de vid avlö¬
ningsstaten
fogade till-
lämpnings-
bestämmel-
52
1913 års
riksdag.
skulle av fullmäktige antagas till extra ordinarie tjänsteman i riksbanken
(ej vid något visst kontor), med skyldighet för honom att, enligt fullmäk¬
tiges bestämmelse, tjänstgöra vid vilket som helst av riksbankens kontor.
Såsom en konsekvens härav förordade utskottet i enlighet med full¬
mäktiges hemställan införande i tillämpningsbestämmelserna av stadgande
därom, att fullmäktige skulle hava rätt att bevilja e. o. tjänsteman flytt-
ningsersättning.
På fullmäktiges förslag hemställde utskottet* att det i tillämpnings¬
bestämmelserna omförmälda dagarvodet till vikarie för vaktbetjänt måtte
höjas från högst 3 kronor till högst 4 kronor om dagen.
Vad utskottet i ovanberörda hänseenden hemställt blev ock av Riks¬
dagen bifallet.
I en till banko utskottet vid 1913 års riksdag avlåten, den 20 febru¬
ari samma år dagtecknad framställning anförde fullmäktige i riksbanken
huvudsakligen följande.
Till fullmäktige hade överlämnats till bankoutskottet ställda fram¬
ställningar från:
l:o) tjänstemän och vaktmästare vid huvudkontoret angående dyr¬
orts tillägg;
2:o) tjänstinnehavare vid avdelningskontoren i Göteborg och Malmö
angående tillfälligt dyrtidstillägg;
3:o) verkställande styrelseledamöter, tjänstemän och vaktmästare vid
avdelningskontoren utom dem i Göteborg och Malmö angående förbättrade
avlöningsförmåner, samt
4:o) extra ordinarie tjänstemän vid huvudkontoret angående begräns¬
ning av extraordinarietiden eller om inrättande av tolv nya tjänster
första graden.
Med överlämnande av dessa framställningar och under åberopande
av innehållet i ett vid framställningarnas behandling hos fullmäktige fört
protokoll hemställde fullmäktige, att utskottet ville hos Riksdagen förorda:
a) beviljandet åt riksbankens ordinarie tjänstinnehavare av ett till¬
fälligt lönetillskott med karaktären av tjänstgöringspenningar att från och
med år 1913 tills vidare utgå med vissa angivna årliga belopp för varje,
53
b) inrättandet, i den mån fullmäktige prövade skäligt, av följande
nya ordinarie tjänstebefattningar:
vid huvudkontoret i första graden...............9 st
» avdelningskontoret i Göteborg i första graden........1 »
* » i Malmö i » » ........2 »
» de mindre avdelningskontoren i registrator- och bokhållar-
graden......................17 »
med rätt för fullmäktige beträffande sistnämnda 17 tjänster att fördela
desamma mellan kontoren såsom fullmäktige funne lämpligt, och i avseende
å samtliga de 29 nya tjänstebefattningarna med skyldighet för de personer,
som därtill förordnades, att tjänstgöra vid vilket som helst av riksbankens
kontor,
c) bemyndigande för fullmäktige att från och med ingången av år
1914 indraga ombudsmansbefattningarna vid de av riksbankens mindre
avdelningskontor, där fullmäktige prövade sådant lämpligen kunna ske, och
att överflytta vid dessa kontor förekommande juridiska göromål på om-
budsmansexpeditionen vid huvudkontoret, samt
under förutsättning av att beslut fattades om inrättandet av de i
punkt b) angivna nya tjänster
d) att förslagsanslaget till extra ordinarie tjänstemän samt för extra
arbeten och semestervikariat måtte sänkas från 230,000 till 170,000 kronor. I
I utlåtande n:r 31 erinrade utskottet, i fråga om fullmäktiges fram¬
ställning beträffande beviljande åt riksbankens ordinarie tjänstinnehavare
av ett tillfälligt lönetillskott, hurusom det av fullmäktige vid 1912 års
riksdag framlagda förslaget till ny avlöningsstat överlämnats till yttrande
av löneregleringskommittén. Då något sådant yttrande från kommitténs
sida ännu icke avgivits, hade utskottet icke ansett lämpligt, att genom ett
bifall till det föreliggande förslaget till löneförbättringar den utredning
av dithörande frågor föregrepes, som anförtrotts åt omförmälda kommitté.
Under sådana förhållanden hade utskottet ansett framställningen i den del,
varom vore fråga, icke för det dåvarande böra föranleda någon vidare åtgärd.
Vidkommande förslaget om inrättande av 29 nya tjänster, därav 12
i första graden och 17 i registrators- och bokhållargraden, framhöll ut-
Inrättande
av nya
tjänster.
54
skottet, att syftemålet därmed vore, att extra ordinarie tjänstemän, vilka
under år 1913 komme att hava tjänat i 8 år och därutöver, skulle kunna
vinna befordran till ordinarie tjänst.
I detta avseende hade fullmäktige anfört, bland annat, att de arbets¬
krafter, vilka året om vore erforderliga för att banken på ett för den
allmänna rörelsen tillfredsställande sätt skulle kunna fullgöra sina funk¬
tioner, icke finge betraktas såsom tillfälliga, samt att stadigvarande arbete
syntes böra skötas av ordinarie personal. Dylikt arbete handhades emel¬
lertid då i stor utsträckning av extra ordinarie tjänstemän, vilket onekli-
ligen vore ett missförhållande. Enligt vad fullmäktige meddelat, utgjorde
riksbankens hela tjänstemannapersonal vid 1912 års utgång 377 personer,
av vilka 115 eller 30,5 procent vore extra ordinarie, en särdeles hög pro¬
centsiffra, ehuru under de senare åren ett jämförelsevis ringa antal per¬
soner antagits till e. o. tjänstemän.
I likhet med fullmäktige ansåg även utskottet det vara nödigt, i
syfte att minska ifrågavarande missförhållande, att inrätta ett antal nya
tjänster i lägsta graden. På de av fullmäktige sålunda och i övrigt an¬
förda skäl till stöd för en förbättring av de extra ordinarie tjänstemännens
ställning hade utskottet alltså för sin del ansett sig böra tillstyrka bifall
till fullmäktiges framställning.
Indragning I detta sammanhang, yttrade utskottet vidare, hade fullmäktige an-
(Uga°ombuds- visat en utväg till besparing, vilken skulle komma att väl uppväga den
^ningar^'n°in de nya tjänsternas inrättande uppkommande ökning i utgifterna,
och hade fullmäktige i sådant avseende föreslagit indragning av överflö¬
diga ombudsmansbefattningar vid vissa av de mindre avdelningskontoren,
en åtgärd, vars genomförande, enligt vad fullmäktige meddelat, skulle med¬
föra en årlig besparing för banken av 19,000 kronor. Utskottet ansåg
goda skäl vara anförda för den sålunda föreslagna åtgärden och fann sig
böra förorda bifall till densamma.
Nedsättning Vad därefter anginge den inverkan på förslagsanslaget till extra
ansfage^tillordinarie tjänstemän m. m., som överflyttandet på ordinarie stat av före-
emän'wTwfnämnda extra ordinarie tjänstemän skulle medföra, hade fullmäktige erinrat,
hurusom Riksdagen år 1912, på bankoutskottets därom gjorda hemställan,
i syfte att något förbättra de extra ordinarie tjänstemännens avlöningsför-
55
hållanden höjt ifrågavarande anslag från 188,000 kronor till 230,000
kronor.
Av nämnda anslag för år 1912 hade använts allenast omkring
184,000 kronor. Enligt en av fullmäktige verkställd utredning syntes de
arvoden, som — med iakttagande av en av fullmäktige beslutad ytterligare
förbättring i de extra tjänstemännens avlöningar — skulle utgå från an¬
slaget, kunna för år 1913 beräknas till omkring 225,000 kronor. Där¬
igenom uppkomme å anslaget ett överskott av 5,000 kronor, vartill, i hän¬
delse förslaget om inrättande av nya tjänster bifölles, borde läggas den
därför beräknade besparingen å ifrågavarande anslag, 69,600 kronor. Sist¬
nämnda båda belopp utgjorde tillhopa 74,600 kronor. Fullmäktige hade
dock icke ansett tillrådligt att med detta belopp nedsätta ifrågavarande
anslag, utan syntes detsamma lämpligen böra under angivna förutsättningar
nedsättas med 60,000 kronor eller således från 230,000 kronor till 170,000
kronor.
Då förslaget om inrättande av nya tjänster skulle komma att med¬
föra en besparing av omkring 70,000 kronor, hade utskottet för sin del
ansett eu nedsättning i anslaget med motsvarande belopp kunna ske utan
olägenhet. I följd härav skulle anslaget upptagas till 160,000 kronor.
Utskottet hemställde, att Riksdagen måtte
dels besluta, att, i den mån fullmäktige i riksbanken prövade skäligt,
följande nya ordinarie tjänstebefattningar finge inrättas, nämligen
nio i första tjänstegraden vid huvudkontoret,
en i d:o vid avdelningskontoret i Göteborg,
två i d:o vid avdelningskontoret i Malmö samt
sjutton i registrators- och bokhållargraden vid de mindre avdelnings¬
kontoren,
med rätt för fullmäktige beträffande sistnämnda sjutton tjänster
att fördela desamma mellan kontoren, såsom fullmäktige funne lämpligt,
och i avseende å samtliga ovan angivna tjugunio nya tjänstebefattningar
med skyldighet för de personer, som därtill förordnades, att tjänstgöra vid
vilket som helst av riksbankens kontor;
dels bemyndiga fullmäktige att från och med ingången av år 1914
56
indraga ombudsmansbefattningarna vid de av riksbankens mindre avdel¬
ningskontor, där fullmäktige prövade sådant lämpligen kunna ske, och att
överflytta vid dessa kontor förekommande juridiska göromål på ombuds-
mansexpeditionen vid huvudkontoret;
dels ock minska förslagsanslaget till extra ordinarie tjänstemän samt
för extra arbeten och semestervikariat från 230,000 till 160,000 kronor.
Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets hemställan.
Förbättring I anledning av vad ovan antytts angående av fullmäktige beslutad
tjänstemäns förbättring av de extra tjänstemännens avlöningar tillåter sig kommittén
avlöningar, j detta sammanhang omförmäla, att nämnda förbättring, vilken skulle
tillämpas från den 1 april 1913, innebar dels att månadsarvodet från och
med 5:e tjänstgöringsåret kunde höjas till 175 kronor samt från och med
7:e tjänstgöringsåret till 200 kronor och dels att ortstillägg skulle ut¬
betalas till de i Stockholm placerade extra tjänstemännen med 20 % av det
eljest till var och en av dem utgående arvodet, dock med den begränsning
av tillägget, att extra tjänstemän, som i månadsarvode kommit upp till 200
kronor, ej i ortstillägg finge uppbära mer än 25 kronor i månaden.
Arvodesskalan för de extra tjänstemännen har härigenom erhållit
följande uppställning:
Månatligt arvode Ortstillägg pr
|
vid samtliga
kontor.
Kronor.
|
månad vid
huvudkontoret.
Kronor.
|
l:a året .......
|
... 75
|
15
|
2:a > .......
|
... 100
|
20
|
3:e > .......
|
... 125
|
25
|
4:e > .......
|
... 150
|
30
|
5:e och 6:e åren ....
|
... 175
|
35
|
från och med 7:e året .
|
... 200
|
25
|
57
Riksbankens organisation och förvaltning ni. m.
Av de bestämmelser, som i det den 15 maj 1913 utfärdade regie- Riksbankens
mentet för riksbankens styrelse och förvaltning meddelats om riksbankens s'/re/se-
styrelse och dennas åligganden, må här erinras om följande.
Riksbanken förvaltas enligt § 72 regeringsformen och § 71 riks¬
dagsordningen av sju fullmäktige, av vilka Konungen för tre år i sänder
förordnar en jämte en suppleant och de övriga sex jämte tre suppleanter
väljas av Riksdagen. Den av Konungen förordnade ordinarie ledamoten
är fullmäktiges ordförande, men må ej utöva annan befattning inom
riksbankens styrelse.
Fullmäktige utse inom sig tre deputerade, en förste och två andre, § 38 i regie™,
vilka det åligger att, i överensstämmelse med bankoreglementet och den mom' 1-
instruktion, som av fullmäktige fastställes, samt i övrigt efter av full¬
mäktige bestämd fördelning av göromålen dem emellan, föredraga ärenden
inför fullmäktige, tillse utförandet av fullmäktiges beslut, verkställa köp
och försäljning av utländska växlar med vad därtill hörer, utöva tillsyn
över göromålen inom riksbanken samt handhava den löpande förvaltnin¬
gen i övrigt.
Därjämte utse fullmäktige, likaledes inom sig, en fullmäktig för att § 33
enligt meddelade föreskrifter utöva tillsyn över riksbankens pappersbruk mom' s
och tryckeri samt inför fullmäktige föredraga bruket och tryckeriet
rörande ärenden.
Beträffande styrelserna vid riksbankens avdelningskontor gälla enligt
reglementet, bland annat, följande bestämmelser.
Styrelsen över vartdera avdelningskontoret i Göteborg och Malmö
utgöres av fyra ledamöter samt över vart och ett av de övriga avdelnings-
8—132047. Löneregleringticommitténs bet. XLll.
Avdelnings¬
kontorens
styrelser.
§ 52.
58
kontoren av tre ledamöter, vilka alla, jämte nödigt antal suppleanter, för
ett år i sänder, efter kalenderår räknat, utses av fullmäktige.
Bland ledamöter i varje styrelse skola fullmäktige särskilt utse en
att i egenskap av verkställande styrelseledamot handhava den dagliga för¬
valtningen.
A den tid, som fullmäktige på därom gjord framställning bestämma,
och sedan de förordnat om göromålens skötande, äger verkställande sty¬
relseledamot årligen åtnjuta ledighet
vid riksbankens avdelningskontor i Göteborg eller Malmö en och en
halv månad
samt vid annat avdelningskontor en månad, men från och med sjätte
året efter det, varunder han förordnats till verkställande styrelseledamot,
en och en halv månad.
Övriga ordinarie styrelseledamöter vid avdelningskontor med styrelse,
bestående av blott tre ledamöter, äga jämväl att efter anmälan hos veder¬
börande styrelse och, för så vitt ej särskilt hinder därför skulle möta, på
riksbankens bekostnad begagna ledighet, var och en under en tid av sam¬
manlagt högst en månad årligen.
§ 53. Vid förvaltningen av avdelningskontoret har styrelsen att ställa sig
till efterrättelse icke allenast de för riksbanken utfärdade lagar, reglemen-
tariska föreskrifter och stadgar, utan även de föreskrifter, som äro eller
varda av fullmäktige eller deras deputerade meddelade.
§ 54. Det åligger verkställande styrelseledamoten vid avdelningskontor att
hava inseende över de vid kontoret anställda tjänstemän, att ordna och
utöva noggrann tillsyn över göromålens handläggning inom kontoret, att
göra erforderliga kontrollanteckningar samt att föredraga låne- och andra
ärenden, allt i överensstämmelse med de föreskrifter, som äro eller varda
meddelade av fullmäktige eller deras deputerade.
§ 55. För behandling av allmänna ärenden sammanträda styrelserna så
ofta ärendenas beskaffenhet och oavbrutna gång sådant fordra.
För prövning av utlåningsärenden sammanträda styrelserna alla
söckendagar.
§ 57. De till styrelsens ledamöter utgående avlöningsförmåner upptagas i
särskild, av Riksdagen fastställd avlöningsstat.
59
Om tjänstemännen och vaktbetjäningen vid riksbankens huvud- och Tjänsteman
avdelningskontor, deras tillsättande, avlöning och åligganden, ordnin^sstad- och..?a.ktbe-
, ° 00 7 o tydning.
ganden samt grunderna för pensions erhållande äro i reglementet medde¬
lade, bland annat, följande bestämmelser.
De av riksbankens huvud- och avdelningskontors verksamhet härfly- 5 5g
tande göromål handläggas av de vid varje kontor anställda tjänstemän, i
överensstämmelse med gällande tjänstgöringsstadgar samt de av fullmäk¬
tige eller deras deputerade eller, för avdelningskontor, af dess styrelse
eller verkställande styrelseledamoten meddelade föreskrifter.
De ordinarie tjänstemännen i riksbanken äro indelade i tjänstegra-
der, särskilt för tjänstemännen vid huvudkontoret samt vid avdelningskon¬
toren i Göteborg och Malmö och särskilt för tjänstemännen vid de i grup¬
per indelade avdelningskontoren.
Tjänstegraderna äro:
a) för tjänstemännen vid huvudkontoret samt vid avdelningskonto¬
ren i Göteborg och Malmö:
första tjänstegraden eller kontors- och kassaskrivargraden,
andra tjänstegraden eller bokhållar- och kassörsgraden,
tredje tjänstegraden eller kamrerargraden samt
fjärde tjänstegraden eller kommissariegraden;
b) för tjänstemännen vid de i grupper indelade avdelningskontoren:
registrator- och bokhållargraden,
kassörsgraden samt
kamrerargraden.
Antalet tjänster i varje grad vid varje kontor fastställes i särskild
avlöningsstat, men äga fullmäktige närmare bestämma, vilka tjänste¬
befattningar skola till varje grad hänföras, dock att bankosekreteraren,
vilken tillika är ombudsman, skall vara tjänsteman i fjärde graden
och ombudsmannen vid avdelningskontoret i Göteborg tjänsteman i andra
graden.
Ordinarie
tjänstemäns
indelning i
grader,
m. in.
§ 59.
På ordinarie stat må ej tillsättas flere tjänstemän vid varje kontor, . 60
än avlöningsstaten upptager. *
Fullmakt meddelas endast åt tjänstemännen av fjärde graden.
60
Tjänste- Skulle för göromålens obehindrade gång ökade arbetskrafter för
1)1(1 ståt er någon tid finnas oundgängligen behövliga, äga fullmäktige att utöver
stat anställa den eller de tjänstemän, som erfordras.
Anställning
av vaktbe-
tjaning
m. m.
Vaktbetjäning anställes vid huvudkontoret till
erforderligt antal
av fullmäktige och vid avdelningskontor av vederbörande styrelse till det
antal, avlöningsstaten angiver.
Vid huvudkontoret äga deputerade antaga och entlediga extra vakt¬
mästare ävensom extra biträden för värmeledningens skötande. Med full¬
mäktiges medgivande må extra vaktmästare vid avdelningskontor anställas;
sådan vaktmästare antages och entledigas av kontorets styrelse.
Extra polisbevakning vid huvud- eller avdelningskontor må anordnas
enligt bestämmande av fullmäktige.
De till tjänstinnehavare vid riksbankens kontor utgående avlönings¬
förmåner äro bestämda i särskild av Riksdagen fastställd avlöningsstat
med därtill hörande bestämmelser.
Tjänstinnehavare skall såsom bidrag till kostnaden för beredande
av pension erlägga pensionsavgift till årligt belopp av nedan angivna pro¬
cent å den lön, han äger uppbära. Avgiftsprocenten utgör en tiondedels
procent för varje helt hundratal kronor av högsta lönen för den tjänste-
grad han innehar, dock icke i något fall mindre än tre procent. Avgif¬
ten erlägges för varje månad, för vilken lön åtnjutes, ävensom för månad,
under vilken, på grund av tjänstledighet eller i följd av ådömd mistning
av tjänsten för viss tid, lönen i dess helhet eller delvis ej uppbäres.
Pensionsavgifterna ingå till en särskild fond.
Rätt att återbekomma erlagda pensionsavgifter medgives allenast
vid övergång till annan statstjänst, därest med inträdet i denna tjänst är
förenad skyldighet att för beredande av pension erlägga retroaktiv avgift,
dock ej till högre belopp än det, vartill retroaktivavgiften uppgår.
Tjänstetill- För tillsättning av ordinarie tjänsteman utsättes vid huvudkontoret
sättningar. av fullmäktige och vid övriga kontor av vederbörande styrelse, medelst
§ 62- anslag å lämpligt ställe inom kontoret samt kungörelse i Post- och Inri¬
kes tidningar, ansökningstid av trettio dagar från kungörandet.
§ 61
mom. 1.
Pensions¬
avgifter.
§ 61
mom. 2.
61
Anslaget skall, där så ske kan, avse icke viss tjänst, utan i allmän¬
het tjänst inom viss tjänstegrad vid vederbörande kontor.
I avseende å ombudsmansbefattningen vid avdelningskontoren må
fullmäktige, då så anses lämpligt, låta med åtgärder för tillsättning å
ordinarie stat av sådan befattning anstå och i enlighet därmed bestämma,
att dylik tjänst må bestridas på förordnande tills vidare.
För tillsättning av tjänst vid avdelningskontor insändas ansöknings¬
handlingarna av styrelsen jämte yttrande om tjänstens behövlighet och
de sökandes skicklighet och lämplighet till fullmäktige, vilka hava att till¬
sätta tjänsten samt utfärda förordnande för den utnämnde.
I händelse till styrelseledamot i avdelningskontor, med uppdrag att
handhava den dagliga förvaltningen, av fullmäktige är eller bliver förord¬
nad någon person, som innehar ordinarie tjänst inom riksbanken, skall
denna tjänst i vanlig ordning tillsättas, dock att den, som till innehavan¬
de av sådan tjänst efter honom förordnas, skall, när förre innehavaren åter¬
tager utövningen av densamma, vara skyldig att, med bibehållande av samma
tjänst åtföljande lön och tjänstgöringspenningar, förrätta den tjänst vid något
av riksbankens kontor, som fullmäktige, med hänsyn tagen såväl till den
ifrågavarande personens förtjänst och skicklighet som till i övrigt förelig¬
gande omständigheter, finna skäligt bestämma, intill dess han kan i laga ord¬
ning bliva befordrad till stadigvarande tjänst, varom allt särskilt förbehåll
bör intagas i det förordnande eller den fullmakt, som för honom utfärdas.
Prövas ledigbliven tjänst kunna umbäras, äga fullmäktige låta med § 63.
tillsättningen anstå, ävensom, därest tjänsten anses lämpligen kunna medelst
tjänst i lägre grad ersättas, fullmäktige äga att om tillsättning av sist¬
nämnda tjänst förordna; skolande styrelsen för avdelningskontor om dylika
förhållanden hos fullmäktige göra anmälan, innan åtgärd för tillsättning
av ledig tjänst utav styrelsen vidtages.
Vid alla tjänstetillsättningar skola fullmäktige till tjänsten nämna § 64.
den bland de sökande, som för tjänsten är mest skicklig och passande.
Till ombudsman kan endast den nämnas, som avlagt prov för inträde i
rikets rättegångsverk, vilket även erfordras för anställning till tjänstgöring
i ombudsmansexpeditionen vid huvudkontoret, såvida ej tjänstgöringen är
inskränkt till registrerings- eller diariiföring eller liknande sysselsättning.
62
I fråga om Tjänsteman vid huvudkontoret samt kamrerare och tjänsteman i andra
^tjänstebe- eller första grad vid avdelningskontoren i Göteborg och Malmö få icke
fattningar. mottaga annan tjänstebefattning utom riksbanken. Den, som förordnas
§ 65' eller utnämnes till sådan tjänst inom riksbanken, vare skyldig att genast
frånträda annorstädes innehavande tjänstebefattning. Tjänsteman, som till
följd av förut gällande stadganden innehar tjänst utom riksbanken, må dock
densamma bibehålla, så länge den icke är för tjänstgöringen i riksbanken
hinderlig. ,
Åt der still- Uppflyttning till högre löneförmåner å innehavande tjänst må icke
lä"- ske med mindre fullmäktige pröva tjänstinnehavaren hava genom sin före-
5 66' gående tjänstgöring och fortfarande duglighet gjort sig förtjänt av en
dylik löneförbättring.
Beträffande tjänstinnehavare vid avdelningskontoren sker sådan upp¬
flyttning efter hemställan av vederbörande kontors styrelse.
Tjänstinnehavare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande
av löneförhöjning, redan uppnått den levnads- och tjänstålder, som jämlikt
§ 78 berättigar honom till pension, må icke tilldelas förhöjning i löne¬
förmånerna.
Vidsträck¬
tare tjänst¬
göringsskyl¬
dighet,
jämkning i
åligganden,
förflyttning
till annat
kontor.
§ 67.
Tjänstinnehavare vid riksbankens samtliga kontor äro skyldiga att
underkasta sig den vidsträcktai’e tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i
åligganden, som vid en förändrad organisation av riksbanken eller eljest
kan varda stadgad.
De tjänstemän, som före den 1 april 1913 på ordinarie stat förord¬
nats eller befordrats vid huvudkontoret eller avdelningskontoren i Göteborg
och Malmö, kunna av fullmäktige för en tid av högst sex månader för¬
flyttas till tjänstgöring i samma eller högre grad vid annat av nyssnämnda
kontor; ägande fullmäktige att bevilja den sålunda förflyttade ersättning
av riksbankens medel för resekostnaden och annan utgift, som förflytt¬
ningen för honom kan medföra.
Den, som efter ingången av april månad 1913 förordnas eller be¬
fordras till tjänst på ordinarie stat vid riksbankens huvud- eller avdelnings¬
kontor, kan av fullmäktige förflyttas till tjänstgöring vid annat av riks¬
bankens kontor mot åtnjutande av avlöning ej understigande den för hans
63
innehavande tjänst bestämda; ägande fullmäktige att bevilja den sålunda
förflyttade ersättning av riksbankens medel för resekostnaden och annan
utgift, som förflyttningen för honom kan medföra.
Skyldighet att vara underkastad sådan förflyttning åligger dock icke
tjänstemän av fjärde graden vid huvudkontoret.
Till extra ordinarie tjänsteman i riksbanken kan den antagas, som Antagande
a) undergått godkänd avgångsexamen från högre allmänt läroverk; tjänsteman.
eller § 69.
b) avlagt godkänd realskolexamen samt därefter genomgått nöjaktig
kurs i handelsinstitut, handelsskola eller därmed jämförlig bildningsanstalt;
eller ock
c) på annat sätt ådagalagt erforderliga kunskaper för riksbankens
tjänst.
Extra ordinarie tjänstemän antagas av fullmäktige och äro skyldiga
att enligt fullmäktiges bestämmelse tjänstgöra vid vilket som helst av
riksbankens kontor.
Tjänstemännen vid riksbankens huvud- och avdelningskontor äga att Semester.
på tider, då sådant utan hinder för göromålens jämna och oavbrutna gång § 70.
kan ske, var i sin ordning åtnjuta semester
vid huvudkontoret och avdelningskontoren i Göteborg och Malmö:
tjänstemännen i 3:dje och 4:de graderna under en och en halv
månad samt tjänstemännen i lista och 2:dra graderna under en månad;
vid övriga avdelningskontor:
tjänstemännen i kamrerar- och kassörsgraderna under en månad och
tjänstemännen i registrator- och bokhållargraden under en halv
månad, men från och med fjärde året efter det, varunder de vunnit or¬
dinarie anställning i riksbanken, en månad, allt varje år.
Kassörer och andra tjänstemän, som hava sig anförtrodd kassavård,
äro pliktiga att årligen begagna sig av medgiven semester.
Tjänsteman, som varder ställd under förmynderskap, må det ej till- Om tjänste-
låtas att tjänsten förrätta, så länge hans omyndighetstillstånd fortfar. ”'myndig
Bliver han icke inom två år från förmyndares inseende befriad, Mr.r råkar*
skiljes han från tjänsten, dock att, om hans omyndighetstillstånd varit § 72.
64
föranlett av sjukdom, fullmäktige må äga att efter omständigheterna
förfara.
§ 73. Den tjänstinnehavare, som till borgenärers förnöjande sin egendom
avträtt, bör genast från tjänstgöring i riksbanken avhållas och skall, om
han icke senast ett år, efter det inställelsedagen i konkursen inträffat, styrker
sig vara från borgenärers krav befriad, skiljas från sin i riksbanken inne¬
havande tjänstebefattning.
Avgång från Beräknande av pension åt tjänstinnehavare grundas på dels den lön,
med^pcnsion lian vid avgång från tjänsten innehar, dels levnadsåldern och dels det antal
w§ 77.' år, han varit anställd som extra ordinarie eller ordinarie i riksbankens eller
annan statens tjänst.
§ 78. Tjänstinnehavare skall, då han uppnått sextiofem levnadsår och räk¬
nar trettiofem tjänsteår, vara förpliktad att med oavkortad lön såsom
pension från tjänsten avgå, fullmäktige obetaget att, på framställning av
tjänstinnehavaren, låta med avsked anstå, därest och så länge den pensions-
berättigade prövas kunna i tjänsten på ett tillfredsställande sätt gagna riks¬
banken, dock icke i något fall längre ån till fyllda sjuttio år.
Verkställande styrelseledamot vid avdelningskontor, vilken är tjänste¬
man i riksbanken, vare, om han vid ovan angivna levnads- och tjänstål¬
der frånträder förstnämnda befattning, berättigad att i pension åtnjuta
sin lön såsom sådan ledamot oavkortad.
§ 79. Den tjänstinnehavare, som efter ådagalagt välförhållande anmäler
sig om avsked, är, såvida han fyllt sextio år och räknar trettiofem tjänstår,
berättigad att såsom pension för livstiden åtnjuta tre fjärdedelar av inneha¬
vande lön.
Före uppnådda sextio levnadsår i förening med trettiofem tjänstår
kan avskedssökande endast i händelse av bevislig oförmögenhet till vidare
tjänstgöring pension erhålla. Pensionsbeloppet bestämmes då efter tjänst¬
åren allena medelst avdrag å tre fjärdedelars lön av en trettiofemtedel
för varje bristande tjänstår.
överstiga däremot tjänståren trettiofem och åldersåren sextio, ökas
det ovan bestämda pensionsbeloppet med en trettiofemtedel för varje över¬
skjutande tjänstår eller ock med en sextiondedel för varje överstigande
65
åldersår, därest detta sistnämnda berakningssätt skulle för avskedssökanden
förmånligare utfalla.
Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes erfor- § so.
derligt, kunna fullmäktige på pensionsstat förflytta tjänstinnehavare, som
av sjukdom eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att vidare på ett
tillfredsställande sätt gagna riksbanken, oaktat han ej anmält sig om av¬
sked. I sådant fall äga fullmäktige att efter omständigheterna tillägga
den, som avskedas, antingen hela lönen i pension, evad de föreskrivna
levnads- och tjänståren äro uppnådda eller icke, eller ock en del av lönen,
dock ej mindre än vad med tillämpning av bestämmelserna i nästföregå¬
ende paragraf belöper.
Finna fullmäktige erforderligt att tidigare än i § 78 angives på
pensionsstat överflytta verkställande styrelseledamot, vilken tillika är tjänste¬
man i riksbanken, äga fullmäktige att, såvida han under minst tio år
tjänstgjort såsom verkställande styrelseledamot, enligt de i § 79 och denna
paragraf angivna grunder beräkna pensionsbeloppet efter den lön, som
för dylik ledamot är bestämd.
Rätt till pension tillkommer ej den, som blivit från tjänsten avsatt § 81.
eller för fel eller försumlighet från tjänsten skild.
Har pensionstagare blivit dömd till förlust av medborgerligt förtro¬
ende eller till, i stället för avsättning, straff enligt 2 kapitlet 17 § straff¬
lagen, skola, efter det sådant beslut vunnit laga kraft, två tredjedelar av
pensionen anses förverkade, och pensionen alltså utgå med allenast en tredje¬
del av det ursprungliga beloppet.
Vid reglementet är fogad avlöningsstat för Sveriges riksbank. Kom - Sammanstäii-
. , 6 . , ö • , , . • x r ning av gäl-
mitten har emellertid ansett staten icke böra här intagas i den lönn, /am/e aK/g.
som i reglementet använts, utan återgives densamma på sätt i allmänhet nw9sstat
eljest är fallet, nämligen i tabellarisk uppställning.
9—132047. Löneregleringskommitténi bet. XL1I.
(3(5
|
|
|
Tjänst-
|
Missräk-
|
|
|
|
|
Lön.
|
görings-
|
nings-
|
Summa.
|
|
|
|
|
pennin-
|
pennin-
|
|
|
|
|
|
gar.
|
gar.
|
|
|
|
|
Kr.
|
Kr.
|
Kr.
|
Kr.
|
|
|
Fullmäktige i riksbanken.
|
|
|
|
|
|
|
Huvudkontoret i Stockholm.
|
|
|
|
|
|
|
Tjänstemännen:
|
|
|
|
|
|
|
i första tjänstegraden, varje . . .
|
1,800
|
1,000
|
—
|
2,800
|
|
|
Anm. Enligt beslut vid 1913 års
|
|
|
|
|
|
|
riksdag må, i den mån fullmäk-
|
|
|
|
|
Efter 3 år kan lönen höjas
|
44
|
tige pröva skäligt, inrättas ytter-
|
|
|
|
|
med 500 kronor och ef-
|
ligare 9 tjänster i denna grad.
|
|
|
|
|
ter ytterligare 3 år lika-
|
|
Den första gradens tjänsteman, som
|
|
|
|
|
ledes med 500 kronor.
|
|
förordnas att förestå bronsmynt¬
kassan ............
|
1,800
|
1,000
|
600
|
3,400
|
|
33.
|
i andra tjänstegraden, varje . . .
|
3,000
|
1,500
|
—
|
4,500
|
| Efter 5 år kan lönen höjas
|
andra gradens tjänsteman, som
|
|
|
|
|
1 med 500 kronor och ef-
|
|
utför kassörsgöromål.....
|
3,000
|
1,500
|
1,000
|
5,500
|
| ter ytterligare 5 år lika-
|
1°
|
i tredje tjänstegraden, varje . . .
|
4,000
|
2,000
|
—
|
6,000
|
1 ledes med 500 kronor.
|
8 i
|
fjärdo tjänstegraden, varje ....
|
5,000
|
2,800
|
—
|
7,800
|
(Efter 5 år kan lönen höjas
j med 500 kronor.
|
Brandchefen, arvode .........
Vetenskapligt biträde för vården av
|
—
|
—
|
—
|
600
|
|
riksbankens mynt- och medalj sam¬
ling, arvode ...........
|
—
|
—
|
—
|
500
|
|
|
Väkthetjäning en:
|
|
|
|
|
|
Övervaktmästaren, tillika brandmäs-
|
|
|
|
|
|
tare, jämte fria husrum och ved¬
brand ..............
|
1,200
|
1,000
|
—
|
2,200
|
(Efter 5 år kan lönen höjas
| med 300 kronor.
|
|
|
|
|
|
|
1 Efter 5 år kan lönen höjas
|
Vice brandmästaren, jämte fria hus-
|
|
|
|
|
|
rum och vedbrand........
|
800
|
700
|
—
|
1,500
|
| ter ytterligare 5 år lika-
|
|
|
|
|
|
|
( ledes med 200 kronor.
|
|
'
|
|
|
|
|
(Efter 5 år kan lönen höjas
|
|
|
800
|
|
|
1,400
|
med 200 kronor och ef-
|
Övriga vaktmästare, varje......
|
600
|
—
|
1 ter ytterligare 5 år lika-
|
|
|
|
|
|
|
[ ledes med 200 kronor.
|
Maskinisten, jämte fria husrum och
|
1,200
|
|
|
2,200
|
(Efter 5 år kan lönen höjas
|
V
|
edbrand .............
|
1,000
|
—
|
| med 300 kronor.
|
Anm. Av tjänstgöringspenningarna
|
|
|
|
|
|
utgöra 400 kronor arvode för tillsyn
av körporten.
|
|
|
|
|
|
Biträdande maskinisten, arvode . . .
|
—
|
—
|
--
|
1,800
|
|
67
|
|
Tjänst-
|
Missräk-
|
|
|
|
Lön.
|
görings-
|
nings-
|
Summa.
|
|
|
pennin-
|
pennin-
|
|
Avdelningskontoret i Göteborg.
|
|
gar.
|
gar.
|
|
|
Kr.
|
Kr.
|
Kr.
|
Kr.
|
Efter 5 års tjänstgöring j
|
Styrelsen:
|
|
|
såsom verkställande sty- j
relseledamot vid kon- j
|
|
|
Verkställande styrelseledamoten . . .
|
5,000
|
4,000
|
|
9,000
|
toret i Göteborg eller
|
Anm. I händelse verkställande sty-
|
|
|
|
|
kontoret i Malmö kan |
|
relseledamot åtnjuter fri bostad, av-
|
|
|
|
|
lönen höjas med 500
|
dragas härför 500 kronor å lönen
3 andra styrelseledamöter, arvode, varje .
|
—
|
—
|
—
|
2,400
|
kronor.
•
|
Tjänstemännen:
|
|
|
|
|
|
8 i första tjänstegraden.......
Anm. Enligt beslut vid 1913 års riks-
|
|
|
|
|
i
|
dag må, i den mån fullmäktige pröva
skäligt, inrättas ytterligare 1 ordi-
|
samma avlöning som vid huvud-
|
|
narie tjänst i denna grad
8 i andra tjänstegraden.......
1 i tredje » .......
|
|
|
|
|
|
Vaktbetjäningen:
|
|
|
|
|
|
2 vaktmästare, vardera, jämte fri bo¬
stad och vedbrand eller ersättning
därför 300 kronor.........
|
800
|
3001
|
_
|
1,100
|
(Efter 5 år kan lönen höjas
I med 200 kronor och ef-
| ter ytterligare 5 år lika-
|
2 husdrängar, vardera, jämte fri bostad
|
|
|
|
|
[ ledes med 200 kronor.
|
i och vedbrand eller ersättning därför
300 kronor ............
|
900
|
—
|
—
|
900
|
|
Avdelningskontoret i Malmö.
|
|
|
|
|
|
Styrelsen:
|
|
|
|
|
|
Verkställande styrelseledamoten . . .
|
1 samma avlöning som vid konto-
|
|
3 andra styrelseledamöter......
|
| ret i Göteborg.
|
|
|
Tjänstemännen:
|
|
|
|
|
|
5 i första tjänstegraden.......
; Anm. Enligt beslut vid 1913 års riks-
|
|
|
|
|
|
dag må, i den mån fullmäktige pröva
|
|
|
|
|
|
skäligt, inrättas ytterligare 2 ordi-
|
samma avlöning som vid liuvud-
|
|
narie tjänster i denna grad.
|
kontoret.
|
|
|
|
5 i andra tjänstegraden.......
1 i tredje > .......
Ombudsmannen, arvode.......
|
|
|
|
2,000
|
|
1 1904 års Riksdag har medgivit, att vardera av vaktmästarna vid riksbankens avdelnings¬
kontor i Göteborg Lars Gnstav Olsson och Gustav Alfred Hansson må erhålla en personlig tillökning
av dem tillkommande tjänstgöringspenningar med 100 kronor om året att utgå från 1904 års början.
68
|
Lön.
|
Tjänst-
görings-
pennin-
gar.
|
Missräk-
nings-
pennin-
gar.
|
Summa.
|
|
|
Kr.
|
Kr.
|
Kr.
|
Kr.
|
|
Vaktbetjaningen:
|
|
|
|
|
|
2 vaktmästare, den ene fri bostad och
vedbrand och den andre ersättning
därför 300 kronor........
1 husdräng, jämte fri bostad och ved¬
brand ..............
|
800
900
|
300
|
—
|
1,100
900
|
[Efter 5 år kan lönen höjas
1 med 200 kronor och ef-
j ter ytterligare 5 år lika-
1 ledes med 200 kronor.
|
Övriga avdelningskontor.
|
|
|
|
|
|
Styrelse :
Verkställande styrelseledamöter, en vid
varje kontor...........
Anm. I händelse verkställande sty¬
relseledamot åtnjuter fri bostad, av¬
dragas därför 500 kronor å lönen.
|
4,000
|
2,S00
|
—
|
6,800
|
[Efter 5 år kan lönen höjas
| med 500 kronor och ef-
| ter ytterligare 5 år lika-
l ledes med 500 kronor.
|
2 andra styrelseledamöter vid vart och
ett av kontoren i Kalmar, Nyköping,
Visby, Vänersborg, Västerås och
Växjö, arvode, värjo.......
|
|
|
|
1,200
|
|
2 styrelseledamöter vid vart och ett av
övriga avdelningskontor, arvode,
varje..............
|
—
|
—
|
—
|
1,500
|
|
Tjänstemän:
|
|
|
|
|
|
Registrator och bokhållare......
Kassör vid något av kontoren i Kalmar,
Nyköping, Visby, Vänersborg, Väs¬
terås och Växjö.........
Kassör vid annat avdelningskontor . .
|
1,800
2,200
2,200
|
800
1,000
1,000
|
600
800
|
2,600
3,800
4,000
|
Efter 3 år kan lönen höjas
med 400 kronor och ef¬
ter ytterligare 3 år lika¬
ledes med 400 kronor.
|
Kamrerare.............
|
3,000
|
1,700
|
—
|
4,700
|
[Efter 5 år kan lönen höjas
I med 500 kronor och ef-
j ter ytterligare 5 år lika-
l ledes med 500 kronor.
|
Anmärkning.
|
|
|
|
|
|
Antal tjänstemän å stat må utgöra:
vid ett vart av kontoren i Gävle, Här¬
nösand, Karlstad, Kristianstad, Lin¬
köping, Luleå, Sundsvall och Örebro:
1 kamrer, 1 kassör samt 3 i regi-
strators- och bokhållargraden;
|
|
|
|
|
i
|
G9
|
Lön.
|
Tjänst-
görings-
pennin-
gar.
|
Missräk-
nings-
penniu-
gar.
|
Summa.
|
|
|
Kr.
|
Kr.
|
Kr.
|
Kr.
|
|
vid ett vart av kontoren i Falun,
Halmstad, Jönköping, Karlskrona,
Uppsala och Östersund: 1 kamrer, 1
kassör samt 2 i registrators- och
bokhållargraden;
vid ett vart av kontoren i Kalmar,
Mariestad, Norrköping, Umeå och
Visby: 1 kamrer, 1 kassör samt 1 i
registrators- och bokhållargraden;
vid ett vart av kontoren i Nyköping,
Vänersborg och Västerås: 1 kassör
och 2 i registrators- och bokhållar-
gradcnj
samt vid kontoret i Växjö: 1 kassör
och 1 i registrators- och bokhållar¬
graden.
I den mån fullmäktige pröva skäligt,
må, enligt beslut vid 1913 års riks¬
dag, inrättas ytterligare 17 ordina¬
rie befattningar i registrators- och
bokhållargraden vid de mindre av¬
delningskontoren, med rätt för full¬
mäktige att fördela desamma mellan
kontoren, såsom fullmäktige finna
lämpligt.
|
|
|
|
|
|
Ombudsman, vid varje kontor, arvode .
|
—
|
—
|
—
|
1,000
|
|
Anm. ^Riksdagen har år 1913 bemyn¬
digat fullmäktige att från och med
ingången av år 1914 indraga ombuds-
mansbefattningarna vid de av riks¬
bankens mindre avdelningskontor, där
fullmäktige pröva sådant lämpligen
kunna ske, och att överflytta vid
dessa kontor förekommande juridiska
göromål på ombudsmansexpeditionen
vid huvudkontoret.
|
|
|
|
|
|
Vaktbetjäning:
1 vaktbetjänt vid varje kontor, jämte
fri bostad och vedbrand......
|
700
|
300
|
—
|
1,000
|
(Efter 5 år kan lönen höjas
1 med 100 kronor och ef-
| ter ytterligare 5 år med
( likaledes 100 kronor.
|
70
Tillämpnings-
bestärnmelser
till avlönings-
staten.
|
Lön.
|
Tjänst-
görings-
pennin-
gar.
|
Missräk-
nings-
pennin-
gar.
|
Summa.
|
|
|
Kr.
|
Kr.
|
Kr.
|
Kr.
|
|
På gemensam stat för riksbankens
huvudkontor och samtliga
avdelningskontor.
|
|
|
|
|
|
Till extra ordinarie tjänstemän samt
för extra arbeten och semestervika¬
riat, förslagsanslag........
|
|
|
|
160,000
|
|
Med avseende å tillämpningen av staten har Riksdagen fastställt
följande bestämmelser.
l:o) Därest annan än tjänsteman i banken förordnas till verkställande
styrelseledamot vid avdelningskontor, äger denne att i arvode tillgodonjuta
ersättning med samma belopp, som i staten finnes anvisat till avlöning
åt verkställande styrelseledamoten vid kontoret utan ålderstillägg. Under
semester samt vid tjänstledighet för sjukdom eller av annan orsak äger
han att av arvodet behålla vad av avlöningen skulle tillkomma sådan
innehavare av befattningen, vilken är tjänsteman i riksbanken, dock utan
ålderstillägg.
2:o) Vid förflyttning av extra ordinarie tjänsteman från ett kontor
till annat äga fullmäktige att av riksbankens medel bevilja den sålunda
förflyttade ersättning för resekostnaden och annan utgift, som förflyttningen
kan medföra för den transporterade.
3:o) Då enligt medgivande i § 60 av reglementet tjänstemän över
stat eller extra vaktmästare anställas, äga fullmäktige åt dem för tjänst¬
göringstiden anslå lämplig avlöning.
Utöver vad staten upptager, äga fullmäktige därjämte att, där de
finna särskilda omständigheter sådant påkalla, tilldela lämpliga arvoden åt
biträden inom kontoret för riksbankens utrikes affärer.
Likaledes äga fullmäktige att anvisa nödiga medel för polis- och an¬
nan bevakning, för tillhandahållande åt vaktmästare av lämplig uniforms-
beklädnad vid tjänstgöring och för biträde vid värmelednings skötande
71
ävensom att vid huvudkontoret utöver stat till vaktmästare för postbe¬
fordran och inkasseringsuppdrag samt för tjänstgöring vid brandanstalterna
meddela de arvoden, fullmäktige finna skäliga.
4:o) Den förhöjning i avlöningen, som efter viss tids tjänstgöring kan
medgivas, må, ändå att den föreskrivna tiden är tilländalupen, ej beviljas,
förrän tjänstinnehavaren under minst fyra femtedelar av samma tid med
gott vitsord bestritt sin egen eller på grund av förordnande annan statens
tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må
föras honom till last den tid, han åtnjutit semester; och må, då förhöj¬
ning i avlöningen beviljas, den förhöjda avlöningen åtnjutas från och med
månaden näst efter den, under vilken de för förhöjningen stadgade vill¬
koren blivit uppfyllda.
Förordnande, som oavbrutet fortfarit, till dess den tillförordnade
befordrats till ordinarie tjänst i samma grad, varuti han sålunda tjänst¬
gjort, må dock såsom ordinarie tjänstetid anses och sålunda kunna, efter
den i § 66 av reglementet föreskrivna prövning, inberäknas i den tid,
som erfordras för erhållande av stadgat lönetillägg.
Vaktbetjänt äger att i den för erhållande av tillägg å avlöningen
stadgade tid inräkna sådant av honom tidigare innehaft, med nattjänstgö¬
ring förenat förordnande i riksbankens tjänst, som oavbrutet fortfarit, till
dess han befordrats till ordinarie.
5:o) Tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid tjänst¬
innehavare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester eller vid tjänstle¬
dighet för sjukdom varit därtill jämlikt 7:o) här nedan berättigad, men
skola för den tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, utgå till den,
som uppehållit befattningen.
Till kassör anslagna missräkningspenningar få av honom uppbäras
endast för den tid, han i sådan egenskap verkligen tjänstgjort eller åtnju¬
tit semester, men skola för den tid, han eljest kassörsgöromålen icke be¬
stritt, utgå till den, som i hans ställe varit därtill förordnad.
6:o) För den tid, verkställande styrelseledamot vid avdelningskontor
på grund av medgivande i § 52 mom. 4 av reglementet åtnjuter semester,
äga fullmäktige bestämma gottgörelse till vikarie att utgå av kontorets medel,
med tillämpning därvid av de i avlöningsstaten meddelade föreskrifter angå¬
72
ende avlöningsförmånerna för dylik ledamot; och då annan styrelseledamot
vid avdelningskontor enligt ovan åberopade stadgande åtnjuter semester samt
suppleant till följd därav inträder i styrelsen, må till denne, likaledes av
kontorets medel, utgå ersättning med belopp, motsvarande det för ordina¬
rie ledamot i staten anvisade arvode.
För bestridande av tjänstgöring under semester, som åtnjutes av
tjänsteman vid något av bankens kontor, äga fullmäktige samt styrelserna
för avdelningskontoren att anvisa till extra ordinarie tjänstemän arvoden
efter 1,800 kronor för år räknat eller, därest den förordnade skulle i sin
egenskap av extra ordinarie tjänsteman komma i åtnjutande av högre ar¬
vode, detta högre arvode. Härjämte må till vikarie för kassör, som åtnju¬
ter semester, utbetalas mot vederbörandes missräkningspenningar svarande
belopp för tiden i fråga.
7:o) Bliver tjänsteman eller verkställande styrelseledamot, som till¬
lika är tjänsteman i banken, av sjukdom hindrad att förrätta sin syssla,
äger han under tjänstledigheten uppbära hela lönen samt dessutom, efter
fullmäktiges eller vederbörande styrelses prövning, under högst en må¬
nad varje år de för tjänsten anslagna tjänstgöringspenningar.
För bestridande av vikariat vid sjukdomsfall äga fullmäktige eller
vederbörande styrelse att i varje särskilt fall av riksbankens medel an¬
vända 1,800 kronor för år räknat eller, därest den förordnade skulle i
egenskap av extra ordinarie tjänsteman åtnjuta högre arvode, ett belopp
motsvarande detta högre arvode. Härvid skall dock iakttagas, att, om
extra ordinarie tjänsteman, som erhållit förordnande att uppehålla ordinarie
befattning, får uppbära med denna befattning förenade tjänstgöringspen¬
ningar, vikariatsersättningen utöver tjänstgöringspenningarna icke må över¬
stiga 1,800 kronor för år räknat.
8:o) Erhåller tjänstinnehavare efter egen ansökan tjänstledighet för
svag hälsas vårdande, för enskilda angelägenheter, för tjänstgöring hos
Riksdagen eller dess revisorer eller för andra särskilda uppdrag, eller fordras
vikariat för tjänstinnehavare på den grund, att han i behörig ordning
avstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att sköta
sin tjänst, kunna fullmäktige besluta, att den tjänstledige skall utöver
tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar till sin vikarie avstå
V
73
så mycket av lönen, som fullmäktige pröva för tjänstens uppehållande
nödigt.
9:o) Fullmäktige eller vederbörande styrelse må kunna dels med¬
giva vaktbetjänt, som av sjukdom hindras från tjänstens bestridande, att
under högst en månad varje år uppbära de för tjänsten anslagna tjänst-
göringspenningar, dels på framställning av vaktbetjänt, efter prövning av
förekommande omständigheter, medgiva honom ledighet under högst 15
dagar varje år med rätt för honom att under tiden uppbära alla med
tjänsten förenade avlöningsförmåner. Då vaktbetjänt av sjukdom hindras
att sin tjänst förrätta eller erhåller ledighet i den ordning, som här ovan
är sagt, må, där annan person behöver förordnas för göromålens uppe¬
hållande, den, som av deputerad eller kontorsstyrelse förordnas att bestrida
tjänsten, av riksbankens medel erhålla arvode, motsvarande högst 4 kronor
om dagen.
* *
*
För ett rätt bedömande av de på kommitténs behandling ankom¬
mande förslag till lönereglering för riksbankens tjänstepersonal ävensom,
i sammanhang därmed, vissa organisationsfrågor har kommittén funnit
nödigt att erhålla närmare kännedom rörande arbetet inom riksbankens
huvud- och avdelningskontor samt de göromål, som för närvarande
åligga särskilda befattningshavare.
Jämte det kommittén i sådant syfte besökt bankens huvudkontor,
har kommittén, på begäran, fått emottaga redogörelser i nämnda hän¬
seenden från fullmäktigen i riksbanken, bankokommissarien R. E. Nor¬
berg, vilken blivit av Ivungl. Maj:t förordnad att vara ledamot i kommit¬
tén under den tid, ifrågavarande ärende utgjorde föremål för kommitténs
behandling.
Innehållet av nämnda redogörelser meddelas i nästföljande avdelnin¬
gar av detta betänkande.
10—132047. Lönereglering skommitténs bet. XLll.
74
Redogörelse beträffande göromålen vid riksbankens huvud¬
kontor.
Göromålen inom riksbankens huvudkontor äro fördelade pa följande avdelningar,
nämligen:
1) Fullmäktiges och ombudsmannens expeditioner;
2) Sedelkontoret;
3) Låneavdelningen, till vilken höra en kassa och engagementsregistraturet;
4) Upplysningsavdelningen;
5) Giroav delning en, till vilken höra den s. k. huvudkassan samt tvenne andra
kassor i stora banksalen ävensom fyra växlingskassor för silvermynt och sedlar,
bronskassan och sedelräkningen. Till denna avdelning hör ock postväxelbok-
hålleriet.
6) Utrikesavdelningen;
7) Korrespondensavdelningen;
8) Valvsavdelningen;
9) Bokföring sav delning en;
10) Revisionen;
11) Statistiska avdelningen;
12) Avdelningen för öppna och slutna deposita;
13) Arkivarie- och ekonomiavdelningen;
14) Stora före äring svalvet och
15) Clearingen. l.
l. Fullmäktiges och ombudsmannens expeditioner.
Föreståndare för dessa expeditioner är en fjärde gradens tjänsteman, bankosekrete¬
raren, tillika ombudsman.
Han har att leda arbetet å expeditionerna samt att utöva tillsyn och ^inseende över
de befattningshavare, som äro därstädes anställda, och är ansvarig för göromålens behöriga
gång samt för alla från expeditionerna utgående skrivelser. Han är ock ansvarig för vården
av alla till ombudsmansexpeditionen överlämnade fordringsbevis och andra handlingar.
I egenskap av ombudsman äger han att vid samtliga domstolar och andra myndigheter
anhängiggöra och utföra talan för riksbanken. I början av december månad skall han till
fullmäktige ingiva uppgift å de huvudkontorets på indrivning beroende fordringar, vilka an¬
ses böra såsom osäkra vid årets slut föras inom linjen; före början av lagtima riksdag skall
han lämna uppgift å sådana fordringar, vilkas avskrivande anses böra förekomma vid samma
riksdag.
Såsom bankosekreterare skall lian vara närvarande vid fullmäktiges sammanträden
för allmänna ärenden och föra anteckning om de fattade besluten. Han har vidare att av¬
giva utlåtanden och uppsätta skrivelser i ärenden, som till honom för sådant ändamål över¬
lämnas, ävensom att i övrigt tillhandagå fullmäktige och deras deputerade med upplysningar
och biträde i vad till hans tjänstebefattningar hörer.
a). Fullmäktiges expedition.
Denna expedition har huvudsakligen att besörja:
göromål, som dels härflyta av ärendenas beredning till föredragning hos fullmäktige,
dels avse dessa ärendens redovisning i protokoll och berättelser, dels angå expedierandet
av de fattade besluten;
brevväxling med avdelningskontoren i ämnen, som avhandlas till fullmäktiges proto¬
koll, för så vitt icke sådan brevväxling sker direkt genom fullmäktiges deputerade;
upprättande av avlönings- och pensionslistor samt listor å särskilda understöd, även¬
som av taxeringsuppgifter till vederbörande; samt
sådana bestyr, vilka icke lämpligen kunna för handläggning hänvisas till annan av¬
delning av riksbankens huvudkontor;
börande expeditionen även gå fullmäktiges deputerade tillhanda med verkställande av
de utredningar och arbeten, dessa kunna finna erforderliga.
På expeditionen äro anställda en andra gradens tjänsteman och tvenne kvinnliga
biträden.
Den förstnämnde, som benämnes protokollsnotarie, har att turvis (varannan vecka)
med en annan tjänsteman i samma grad (anställd å ombudsmansexpeditionen) föra protokoll
vid fullmäktiges sammanträden för allmänna ärenden, att registrera protokollen och att an¬
svara för från expeditionen utgående protokollsutdrag, brev och skrivelser.
Vidare har han att biträda vid ärendenas beredning till föredragning, att uppsätta för¬
slag till fullmäktiges berättelser till bankoutskottet och Riksdagens revisorer, att redigera ut¬
givningen av bankoreglementet med tillhörande bilagor och register samt att ordna till
fullmäktige inkomna handlingar m. m. Denne tjänsteman ombesörjer ock den slutliga redak¬
tionen av riksbankens årligen utkommande matrikel samt för det fortlöpande registret över
riksbankens handlingar.1
Det ena av de kvinnliga biträdena emottager, förser med påskrift om ankomsttid
och diarieför till fullmäktige inkomna handlingar, diarieför vidare under fullmäktiges
sammanträden gjorda anmälanden och väckta förslag, antecknar i diariet besluten och förser
diariet med register. (År 1913 var antalet nummer i diariet 1,058.)
Hon för ock brevdiarium, registraturbok (= koncepten till från fullmäktige utgående
skrivelser, som år 1913 voro 73), anordningsbok samt liggare över tjänstemän och vakt-
betjäning för banken i sin helhet; hon sköter i första hand redaktionen av matrikeln, lämnar
uppgifter till statskalendern, utskriver anordningar samt förordnanden och fullmakter vid
tjänstetillsättningar, upprättar föredragningslistan för fullmäktiges veckosammanträden, för
postboken för fullmäktiges expedition samt upprättar utbetalningslistor över avlöningar, tjänst-
göringspenningar, arvoden till e. o. tjänstemän, pensioner och understöd. (Upprättandet av
nyssnämnda listor är ett arbete, som kräver mycken omsorg, i all synnerhet beträffande 1
1 För sistnämnda arbete utgår jämlikt § 46 i reglementet särskild ersättning, för närvarande
400 kronor.
76
tjänstgöringspenningar och arvoden, då man har att noga aktgiva på alla ledigheter och
därefter uträkna och fördela till en var vad honom tillkommer. A listan över löner skall
uträkning även göras för avdrag till pensionsfonden och änkekassan. De månatliga avlö¬
nings- och arvodeslistorna omfatta cirka 160 namn.)
Detta kvinnliga biträde går deputerade tillhanda med upplysningar ur protokollen
samt med ärendens beredning till föredragning ävensom med en del utskrifter.
Det andra kvinnliga biträdet ombesörjer utskrift av protokollsutdrag (under år
1913 utgjorde antalet 1,883) och deras införande i kvittensbok, utskriver inspektionsberät-
telser och skrivelser, upprättar stommen till fullmäktiges berättelser till bankoutskottet och
Riksdagens revisorer, verkställer för ombudsmansexpeditionen avskrifter av fordringsbevis för
lagsökningar och bevakningar samt för postboken för sistnämnda expedition. Hon biträder
ock vid ärendens beredning till föredragning.
Gemensamt ombesörja de båda kvinnliga biträdena för närvarande upp¬
rättandet av taxeringsuppgifter, verkställandet av korrekturläsning och därmed sammanhäng¬
ande kontrollräkning, diverse skriv- och kollationeringsgöromål samt (för ombudsmansexpe¬
ditionen) avisering och förandet av lagsökningsdiarierna.
b). Ombudsmansexpeditionen.
Denna expedition har huvudsakligen att besörja:
utsökning och bevakning av riksbankens vid huvudkontoret ägande eller innehavande
fordringar och säkerheter;
uppbörd av och redovisning för utsökta medel;
anhängiggörande, bevakande och utförande av riksbankens talan i ansöknings- och
rättegångsärenden samt
utredning och handläggning av frågor och ärenden, vilka för sådant ändamål särskilt
till expeditionen hänvisas.
På expeditionen äro för närvarande anställda en tjänsteman i andra graden (benämnd
protokollsnotarie), en tjänsteman i första graden (benämnd kanslist) samt en e. o. tjänsteman,
alla med juridisk bildning. Den extra tjänstemannen tages emellertid i anspråk allenast vid
förfall för någon av de ordinarie.
Protokollsnotarien har
att ansvara för utgående expeditioner samt att turvis med tjänstemannen av samma
grad å fullmäktiges expedition varannan vecka föra protokoll vid fullmäktiges sammanträden
för allmänna ärenden;
att föra proklamaförteckning, i vilken upptagas alla kallelser i konkurser och års-
stämningsärenden, samt att övervaka tryckningen av denna förteckning för varje månad och
att distribuera densamma till avdelningskontoren;
att från valvsavdelningen uttaga fordringsbevis, som behöva bevakas i konkurs- och
årsstämningsmål, ansvara för handlingarnas vård samt uppsätta bevakningsinlagor;
att uppsätta konkursansökningar samt hos vederbörande domstolar iakttaga riksban¬
kens rätt i konkurser;
att föra konkurs- och årsstämningsdiarierna;
att granska och upprätta beskrivning över inteckningar, som anmälas till belåning; samt
att biträda såväl vid betjänande av den allmänhet, som för inbetalningar eller eljest
är hänvisad till ombudsmansexpeditionen, som i övrigt vid utredningar och andra göromål,
vilka kunna å expeditionen förekomma.
77
Kanslisten har att biträda vid handläggningen av de ombudsmansexpeditionen till¬
kommande göromål samt i förekommande fall biträda å fullmäktiges expedition.
Denne tjänsteman ombesörjer utsökning och bevakning av fordringar (undantagandes
intecknings-, konkurs- och årsstämningsärenden), ombestyr växelprotester samt uppsättande
av lagsöknings- och stämningsansökningar, handhaver uppbörden och redovisningen av utsökta
medel och företräder i förekommande fall vid domstolar och andra offentliga myndigheter.
Han emottager fordringsbevis, som erfordras för utsökning och bevakning (med förut
angivna undantag) samt ansvarar för handlingarnas vård; han ombesörjer inhämtandet av
upplysningar, huruvida lagsökta gäldenärer erhållit nya tillgångar, och vidtager åtgärder för
fordringars hållande vid liv. Han ansvarar ock för expeditionens expenskassa.
Under år 1913 hava till expeditionen utlämnats 100 avbetalningslån för laga åtgärder
samt 1,864 växlar för protest. Under samma år hava verkställts 21 bevakningar i kon¬
kurs- och årsstämningsmål.
2. Sedelkontoret.
Sedelkontorets uppgift är att ombesörja tillverkningen av erforderliga nya samt för¬
störingen av inkommande äldre och obrukbara sedlar ävensom att i berörda avseenden ut¬
öva kontroll och föra räkenskap.
Föreståndare för kontoret, är en tjänsteman i fjärde graden (bankokommissarie) och
på kontoret äro därjämte anställda en tjänsteman i tredje graden (kamrerare), fem tjänste¬
män i andra graden (revisorer och bokhållare), åtta tjänstemän i första graden (kontors-
skrivare) samt fyra kvinnliga biträden.
Dessa befattningshavare åligger huvudsakligen följande.
Bankokommissarien har att noga följa behovet av nya sedlar och tillse att sådana
i god tid bliva förfärdigade och till sedelförrådet överlämnade; han har vidare att utöva
tillsyn över å kontoret anställda befattningshavare, ordna och leda arbetet inom kontoret
samt ansvara för arbetets behöriga och oavbrutna gång.
Han är i sista rummet ersättningsskyldig för den skada och förlust, som tillskyndas
riksbanken genom de under hans inseende ställda tjänstemännnens fel eller förseelser, när
han genom noggrant iakttagande av föreskrivna kontroller och samvetsgrant uppfyllande av
övriga ämbetsplikter kunnat men underlåtit förekomma, rätta eller i tid upptäcka samma
fel eller förseelser.
Av detaljerna i kommissariens göromål må särskilt anföras följande:
Han för bok över bankens sedelbehållningar efter till kontoret avlämnade rapporter
och avpassar därefter sina åtgärder i avseende på sedeltillverkningen,
gör hos fullmäktige framställning om order till Tumba pappersbruk att tillverka
sedelpapper och kontrollerar, att beordrat sedelpapper behörigen levereras och att detsamma
överensstämmer med fastställda prov, utlämnar till tryckeriet sedelpapper och övervakar, att
allt därifrån behörigen redovisas antingen i färdiga sedelblanketter eller i makulatur,
uppgör förteckning över de namn samt littera och nummer, som skola användas vid
namntrycket, för dag för dag anteckningar över de färdigtryckta sedelarken, inlägger dem
med biträde av kamreraren i torkrummet, från vilket arken sedermera under kommissariens
kontroll uttagas för skärning, deltager i uppräkning och granskning av nyskurna sedlar och
tillser, att varje bunt är försedd med uppräknarens namnchiffer,
78
ordnar skrivlag bland bankens tjänstemän för underskrifter å 1,000-kronsedlar och
sammankallar till sådan skrivning,
övervakar sedelskrivningen samt uppräknar och granskar de färdigskrivna sedlarna,
för s. k. utstakningsböcker, upptagande för varje valör sedlarnas littera, nummer
och namn (dessa böcker kollationeras och avprickas mot sedlarna), uppräknar efter verkställd
avföring och kollationering till sedelkontoret levererade förslitna storsedlar och tillser sam¬
tidigt, att namnchiffer därå finnes till tecken att sedlarna äro i nummerboken avprickade,
ävensom att sedlarna äro i ordning folierade, varefter de överlämnas för bindning i trioperm,
granskar nyssnämnda bindning, för liggare över banden och avför däri banden vid
sedlarnas förstöring,
emottager till kontoret levererade småsedlar i buntar om 100 stycken och tillser, att
de bliva kontrollräknade,
ordnar förstöring av förslitna sedlar, övervakar deras nedläggande uti för förstöringen
avsedda cisterner, till vilka kommissarien och en tjänsteman i andra graden innehava var
sin till olika lås hörande nyckel,
utövar jämte vederbörande å kontoret anställda tjänstemän vård av i torkrummet
inneliggande färdigtryckta sedelark och makulatur, förrådet av sedelpapper och sedelblanketter,
färdiga sedlar, förslitna sedlar, formarna till sedelpapper för de högre valörerna, facsimilerna
för namntryck å sedlar samt patricer och matricer till sedelplåtar,
övervakar förstöringen av obrukbara tryckplåtar och ej mera användbara facsimiler,
granskar den bok, däri till stycketal införas alla inkomna sedlar av samtliga mynt¬
slag och valörer, som kunna hänföras till sedelkontorets skuld, och uppgör på grund därav
månatligt sammandrag, granskar de diarier, i vilka införas folionumren å storsedlar, samt
granskar sådana stympade eller bristfälliga sedlar, som ej kunnat i kassorna god¬
kännas, ävensom sedlar, vilka för utrönande av äktheten underställas kontorets prövning.
Kamreraren, som skall innehava ena nyckeln till kontorets valv och torkrum, har att
jämte kommissarien utöva vård av sedelkontorets behållningar av sedelpapper, brukbara och
felaktiga sedelblanketter samt nya och förslitna sedlar.
Han har vidare att utfärda kvitto å från Tumba bruk inkommet sedelpapper, att
till kontrollräkning bland kontorets tjänstemän fördela inkomna förslitna småsedlar och att
deltaga i denna kontrollräkning, att jämte kommissarien dels i torkrummet inlägga nytryckta
sedelark och dels därifrån till skärning uttaga färdiga ark, att kontrollräkna nytryckta sedel¬
ark, att deltaga i uppräkning av nya stor- och småsedlar samt att jämte kommissarien över¬
vaka förstöringen av storsedlar.
En av ijånstemånnen i andra graden är bokhållare på kontoret och handlägger,
bland annat, följande göromål:
för kassa- och sedelräkningsbok, sedcltillverkningsboken samt bok över inkomna
förslitna 1,000-, 100- och 50-kronorssedlar efter tillverkningsår, salderar sedelräkningarnas ba¬
lanser, verkställer bokföringsutstakning över sedeltillverkningen, utskriver dagsedlar över
inkomna förslitna sedlar, deltager i avföring av inkomna förslitna sedlar,
upplägger nya kreditnummerböcker vid tillverkning av storsedlar, utskriver reversal
vid leverering av färdiga sedlar till förvaringskassan, verkställer bokföringsutstakning å från
Tumba inkommet sedelpapper, kontrollerar i kommissariens liggare det däri antecknade be¬
loppet av inkomna småsedlar,
avlämnar å föreskrivna tider till förste revisorn uppgift å förfärdigade nya och in¬
komna förslitna sedlar, uppgift över behållningen å räkningarna i sedeltillverkningsboken samt
uppgift å kontorets sedelskuld (s. k. konform),
79
utskriver leveransreversal över uppkommet förråd av felaktigt sedelpapper och fel¬
aktiga sedelblanketter, numrerar sedelbanden och uppgör förteckning över desamma, kontroll-
räknar sedelbanden samt deltager i uppräkning, kontrollräkning och vikning av nya stor¬
sedlar. Deltager ock, när hans tid medgiver, i uppräkning av småsedlar.
De fyra övriga andra-gradstjänstemännen äro indelade till tjänstgöring cirkule¬
rande under en period av fyra veckor, för handläggning av följande göromål, nämligen:
första veckan.
1) granskning och kontrollräkning av förslitna sedlar å lägre valör,
2) uppräkning till stycketal, där så skall ske, av från Tumba levererat sedelpapper,
3) uppräkning till stycketal av färdiga sedlar å 100 och 50 kronor,
4) uppräkning till stycketal av sedlar å lägre valör,
5) deltagande jämte kommissarien vid utövande av kontroll över obrukbargörandet av
sedlar å lägre valör,
6) meddelande av intyg uti av kommissarien förd bok över förstöringen av sedlar
angivna i sistnämnda punkt.
Andra veckan.
1) utlämning av facsimilerna för tryckning av namnunderskrifter,
2) granskning och uppräkning av de färdigtryckta arken till sedlar å lägre valör,
3) förande av tilltrycksbok, avseende sedlar, å vilka felaktighet i trycket upptäckts,
4) deltagande jämte kommissarien i vården av facsimilerna samt emottagande av dem,
sedan tryckningen avslutats,
5) emottagning och kvittering från tryckeriet av nya facsimiler samt förande av för¬
teckning över till tryckeriet för reparation överlämnade dylika,
6) förande av inventariebok över facsimilerna,
7) uppgörande efter samråd med kommissarien av namnlista för tryckningen samt
lämnande, efter denna lista, av uppgift över de namn, som skola vid tryckningen
begagnas,
8) granskning och uppräkning av från tryckeriet avlämnade färdigtryckta blanketter
till sedlar å 1,000 kronor,
9) granskning och uppräkning av de färdigtryckta arken till sedlar å 100 och 50
kronor,
10) förande av tilltrycksbok, avseende de under punkterna 8) och 9) bär ovan angivna
blanketter och sedlar, å vilka felaktighet i trycket upptäckts,
11) granskning, uppräkning och perforering av från tryckeriet såsom makulerat åter¬
lämnat papper,
12) deltagande under arbetstiden för dagen jämte kommissarien i vården av de för
det dagliga utbytet avsedda, i pressrummets järnskåp förvarade blanketter till
under tryckning och uppräkning varande sedlar,
13) förande av anteckningsbok, avseende från och till torkrummet levererade sedlar,
blanketter och makulatur,
14) förande av räkning över det från tryckeriet till sedelkontoret återlevererade pap¬
peret samt tryckningslista, som för varje dag upptager dels antalet goda ark,
med angivande av seriebokstav, nummer och namn, dels antalet makulerade
sådana,
15) tillsyn att vid granskning eller uppräkning upptäckta felaktiga blanketter eller
sedlar omtryckas,
80
16) kontroll efter tilltrycksböckerna att efter arkens skärning felaktiga blanketter eller
sedlar ombytas,
17) då tryckning av sedlar å högre valör ej pågår: dels granskning och kontrollräk¬
ning av förslitna sedlar å lägre valör, dels ock uppräkning till stycketal av fär¬
diga sedlar å lägre valör.
Anm. I pressrummet (andra veckans tjänstgöringsplats), varest det slutliga trycket
(serie, nummer och namn) försiggår, tjänstgöra samtidigt två andra grads tjänstemän, av
vilka minst en är under tryckningen oavbrutet närvarande, och fördelas arbetet mellan dessa
så, att vardera tjänstemannen fullgör varannan dag åliggandena under punkterna 1)—3) här
ovan och varannan dag åliggandena under punkterna 4)—17).
Tredje veckan.
1) granskning och kontrollräkning av förslitna sedlar av lägre valör,
2) uppräkning till stycketal i fall, där så är föreskrivet, av från Tumba erhållet
sedelpapper,
3) uppräkning till stycketal av färdiga sedlar å lägre valör.
Fjärde veckan.
Enahanda åligganden, som äro angivna under andra veckan.
Anm. Det åligger därjämte nu ifrågavarande tjänstemän att under samtliga veckorna
då sådant ifrågakommer, underskriva nya sedlar.
Med viss uppdelning dem emellan av göromålen, åligger tjänstemännen i första graden,
att sortera förslitna storsedlar och ordna dem efter årtal, serier och nummer,
att foliera dessa sedlar,
att avföra dem i vederbörande böcker och att kollationera dessa,
att inbinda de makulerade storsedlarna i triopermar,
att deltaga i granskningen och uppräknandet av nya och förslitna sedlar,
att biträda vid uttagningen från torkrummet av till skärning och för uppräkning
under dagen avsedda nya sedlar,
att övervaka skärningen och göra utbyten av under try^ningen feltryckta sedlar,
att makulera och kontrollräkna feltryckta sedelark o 0 h sedlar samt ordna de ssa
buntar och paket,
att till buntar ordna nya sedlar samt
att upprätta extrakt ur böckerna över 1,000-, 100- och 50- kronorssedlar.
De kvinnliga biträdena hava i det hela samma göromål som första-grads tjänste¬
männen.
Anm. Det åligger såväl sistnämnda tjänstemän som de kvinnliga biträdena att vid
behov, före eller efter arbetet på sedelkontoret, biträda i sedelräkningsavdelningen. (De man¬
liga tjänstemännen hava ock skyldighet att, när så är nödigt, biträda i växlingskassorna.)
Omfattningen av sedelkontorets verksamhet framgår av nedanstående tabeller över
sedeltillverkningen och sedelmakuleringen under femårsperioden 1909—1913.
81
|
|
Sedeltillverkning.
|
|
|
|
Antal.
|
Belopp.
Kronor.
|
År 1909 .....
|
............13,231,100
|
228,829,000
|
>
|
1910.....
|
............ 14.453,600
|
157,585,000
|
>
|
1911.....
|
............14,213,400
|
147,920,000
|
>
|
1912.....
|
............ 14,849.500
|
187,330,000
|
>
|
1913.....
|
............ 13,992,100
|
193,228,000
|
|
|
Sedelmakulering.
|
|
År
|
1909 .....
|
............ 11,521,753
|
167.759,436: 87
|
>
|
1910.....
|
............ 13,126,505
|
144,633,781: 04
|
»
|
1911.....
|
............ 13.163,794
|
147,749,129: 81
|
>
|
1912.....
|
............13,713,669
|
159,165,285: 81
|
■»
|
1913.....
|
............ 14.408,825
|
174,040,418: 88
|
3. Låneavdelningen.
Denna avdelning har till uppgift att handlägga diskonterings- och utlåningsärenden,
och på densamma äro anställda en tjänsteman i fjärde graden (bankokommissarie) såsom
föreståndare, en tjänsteman i tredje graden (kamrerare), fem tjänstemän i andra graden
(kassör, registratorer och bokhållare) samt tio tjänstemän i första graden (kontors- och kassa-
skrivare).
Bankokommissarien har att utöva tillsyn över å avdelningen anställda befattnings¬
havare, ordna och leda arbetet inom avdelningen samt ansvara för arbetets behöriga och
oavbrutna gång. Han har samma ersättningsskyldighet, som angivits för kommissarien i
sedelkontoret.
I avseende på detaljerna i kommissariens göromål må anföras, att han, bland annat, har:
att tillhandagå allmänheten med upplysningar i låneärenden,
att emottaga och uppräkna alla till diskontering inlämnade växlar,
att jämte kamreraren granska inkomna lånehandlingar,
att tillse det erbjudna hypotek för lån äro av beskaffenhet, som gällande föreskrifter
fordra,
att övervaka införandet i föredragningslistorna av växlar och lån, närvara vid före¬
dragningen hos fullmäktige ävensom tillse, att fullmäktiges beslut i låneärenden
bliva utförda,
att övervaka, det beviljade växlar och handlingarna till beviljade lån behörigen bliva
överlämnade till valvsavdelningen,
att från valvsavdelningen utkvittera inrikes växlar, i den mån dessa förfalla och skola
betalas i kassan eller sändas för inkassering,
att från valvsavdelningen utkvittera förbindelserna för de avbetalningslån, å vilka
likvid tio dagar efter förfallotiden icke blivit verkställd, samt för sådana lån, å
vilka anstånd med likviden medgivits,
II —132047. Löneregleringslcommitténs bet. XLII.
82
att till kassören utlämna förfallna växlar och kontrollera, att de växlar, för vilka
likvid ej ingått, återställas,
att tillse, att förbindelser, som icke infriats, i behörig tid överlämnas till ombuds¬
mannen.
Gemensamt med kamreraren har kommissarien att i därför anvisat kassaskåp mellan
förrättningstiderna förvara från valvsavdelningen utkvitterade växlar och lånehandlingar, för
belåning inlämnade växlar och skuldförbindelser med till de sistnämnda hörande säkerheter,
icke avhämtade medel för beviljade avbetalningslån, handlingarna rörande järnlån samt i
kassan inlösta checker.
Kamreraren, som har att vara ställföreträdare för kommissarien, då denne är upp¬
tagen vid låneföredragningen hos fullmäktige eller eljest är tillfälligt frånvarande, åligger
huvudsakligen:
att tillhandagå allmänheten med upplysningar i låneärenden,
att i första hand emottaga hypoteks- och avbetalningslåneansökningar, granska de¬
samma samt efter fullmäktiges lista å belåningskurser uträkna belåningsvärde å
såsom hypotek inlämnade obligationer och aktier,
» att, till kassörens efterrättelse i avseende å vem som äger att utkvittera medlen, å
anmälningssedlarna teckna utbetalningsorder för beviljade växlar och lån,
att ombesörja aviser om beviljade lån till låntagare och löftesmän å avbetalningslån,
att mot diskonteringsnotorna kollationera till rediskontering inlämnade växlar,
att teckna överlåtelse å inrikes växlar, som skola sändas för inkassering,
att till fullmäktiges dagliga sammanträden lämna uppgift om de olika låneräkningar-
nas ställning m. m.,
att emottaga och till vederbörande deputerad överbringa gjorda framställningar om
betalningsanstånd å avbetalningslån samt
att gemensamt med kommissarien förvara de handlingar m. m., som här ovan angivits
i sammanhang med omnämnande av kommissariens åligganden.
Kassören har att handhava kassaexpeditionen å avdelningen (benämnd kassa 1)
med tillhörande göromål.
Han utbekommer vid förrättningstidens början dels från valvsavdelningen, efter före¬
gående dag avlämnad rekvisition, det belopp mynt och sedlar, som för kassarörelsens jämna
och oavbrutna gång anses för dagen erforderligt, och dels från kommissarien till betalning
förfallna växlar. (Erfordras under dagens lopp ytterligare medel från valvsavdelningen, har
kassören att rekvirera sådana.)
Kassören skall för varje dag föra och avsluta ett kassadiarium, upptagande i debet
alla inbetalningar och i kredit alla utbetalningar. Vidare skall han efter förrättningstidens
slut uppgöra en kassaredovisning samt upprätta inventarium över den i kassan kvarliggande
behållningen. I kassan får nämligen från förrättningstidens slut ena dagen till följande dag
inneligga ett visst mindre, av fullmäktige bestämt belopp. Överskjutande skall, åtföljt av
reversal in duplo, levereras till valvsavdelningen eller (beträffande förslitna sedlar) till sedel¬
kontoret.
Omsättningen i denna kassa (sammanlagda beloppet av in- och utgående poster), däri
då inbegripet transaktionerna med valvsavdelningen och andra bankens kassor, uppgick för
år 1913 till kronor 1,519,675,936: 73.
Registratorerna äro två till antalet.
Dessa tjänstemäns uppgift är att uti engagementsböcker föra anteckningar över alla i
83
låneförbindelser till banken häftande personer eller firmor. Anteckningarna skola omfatta för¬
bindelsernas nummer, förfallodag och belopp samt gäldenärernas egenskap av låntagare, accep¬
tant, löftesman, utställare, överlåtare eller annorledes betalningsansvarig. (Av privata banker
rediskonterade växlar antecknas dock blott i klump för varje rediskontering å vederbörande
banks folio i engagementsboken och beträffande i övrigt diskonterade växlar sker anteckning
endast på de gäldenärers folia, vilka åtnjuta växelkredit i banken.) Har gäldenär lagsökts
för förbindelse till banken eller försatts i konkurs, skall sådant särskilt antecknas. Betalta
förbindelser skola av registratorerna strykas i engagementsböckerna, i vilka ock anteckning
skall göras om Riksdagens beslut i fråga om avskrivning av bankens fordringar.
Över engagementsböckerna skola föras fullständiga namnregister, upptagande förutom
ifrågakommande firmor vederbörande personers för- och tillnamn, yrke eller titel samt post¬
adress ävensom därutöver för personer av allmogeklassen hemmans- och bynamn.
Innan låneärenden föredragas hos fullmäktige, skall av vederbörande registrator å
anmälningssedlarna verkställas anteckning om de sammanräknade belopp, för vilka lånesökande
eller löftesmän förut häfta i ansvar till banken. Vid diskontering göras å diskonteringsnotan
enahanda anteckningar för varje växelgäldenär, som åtnjuter växelkredit i banken. Visar sig
vid verkställandet av förenämnda anteckningar, att förbindelse är förfallen eller att gäldenär
gjort konkurs, skall sådant anmärkas.
Uti den i ombudsmansexpeditionen uppgjorda proklamaförteckning över konkurser och
årsstämningsmål har vederbörande registrator att anteckna namn och belopp å de förbindelser,
för vilka i förteckningen angivna personer befinnas häfta till riksbanken; och i sammanhang
med registreringen skall föras motböcker med ombudsmannen, i vilka antecknas alla de väx¬
lar, lån och kreditiv, som till ombudsmannen överlämnas för indrivning eller för sådant ända¬
mål ankomma till honom från avdelningskontor, ävensom å förenämnda förbindelser gjorda
av- och slutbetalningar.
För den förlust, som drabbar riksbanken till följd av underlåten eller oriktig anteck¬
ning i låneregistren, i de till desamma hörande engagementsböckerna eller i proklamaförteck-
ningen, äro registratorerna ansvariga, var och en av dem för vad han enligt bestämd arbets¬
fördelning har att handlägga.
Registratorerna skola, en var i vad till hans register hör, förvara, ordna, låta binda
och på behöriga tider till arkivet överlämna anmälningssedlar till växlar, lån och kreditiv.
Göromålen vid registret äro mellan de bägge registratorerna sålunda fördelade, att
den ene sköter registret för växlar, lån och kreditiv och den andre avbetalningslaneregistret.
Beträffande den förstnämndes åligganden kan därjämte särskilt nämnas, att han skall
föra summariska förfalloböcker över vid huvudkontoret rediskonterade växlar och dagligen
saldera bankernas rediskonteringsräkningar. Vidare skall han efter varje veckas och varje
månads utgång till förste deputeraden lämna en på engagementsböckerna vid huvudkontoret
och rapporter från avdelningskontoren stödd uppgift om de enskilda bankernas rediskonterings-
skuld till riksbanken. Han skall ock till upplysningavdelningen den 10 i varje månad lämna
summarisk uppgift om rediskonterande bankers och övriga diskonteringskunders växelför¬
bindelser vid huvudkontoret. Denne registrator har även att ex officio verkställa ifrågakom¬
mande vidimationer.
Registratorn för avbetainingslånefonden har att mottaga och granska inkomna veder-
häftighetsintyg för avbetalningslån, lämna kommissarien uppgift å sådana lån, å vilka lån¬
tagare eller löftesmän kommit i konkurs eller avlidit, kontrollera den andra registratorns av-
och påföringar i engagementsboken för rediskonterade växlar samt, efter kvittensboken med
ombudsmannen, Post- och Inrikes tidningar och exekutiva uppgifter ävensom i övrigt erhållna
84
upplysningar, i engagementsböckerna göra anteckning om gäldenärers lagsökning, dödsfall,
lösöreköp m. m.
Av de båda återstående tjänstemännen i andra graden å låneavdelningen åligger
den ene:
att föra memorial över in- och utbetalningar i kassan, avräkningsbok för kassa-kre-
ditiv, förfallobok för kreditiven, kontrollerande nummerböcker för avbetalningslån
samt kontroll-lista över av- och slutbetalningar å dessa lån,
att uträkna ränta å hypotekslån, avbetalningslån, uppsägningslån och kassa-kreditiv
samt överränta å växlar,
att granska uttagschecker å kassa-kreditiv och förse desamma med påskrift om god¬
kännande,
att utskriva kvittenser för insättningar å kassa-kreditiv samt räntebesked å förfallna
kreditiv,
att för varje månad uppgöra kreditivextrakt,
att uppgöra lista å halvårsräntor å uppsägningslån,
att avisera dessa räntor samt utskriva kvittenser och insättningsnotor därå och
att omhänderhava checkblanketter för kreditiv och mot kvitto utlämna dylika blanketter
till räkningshavare;
den andre:
verkställer daglig kontroll av kassamemorialen för avdelningens kassa med tillhörande
granskning av alla till memorialen hörande verifikationer,
kontrollerar listan över diskonterade växlar och utgivna avbetalningslån samt listan
över inbetalningar på växlar,
kontrollerar diskonto och inkassoavgifter å diskonterade växlar,
uträknar räntor och inbetalningar å kapitalet vid omsättningar och relaxer å järnlån,
för kontrollbok för järnlån,
verkställer viss granskning av kassa-kreditivkontrakt, lån mot hypotek samt avbetal¬
ningslån med därtill hörande anmälningssedlar,
för anteckningar dels i och för kassa-kontrollen, dels ock till stöd för registreringen
och specialbokföringen inom avdelningen, samt
kontrollerar, att utbetalningar för växlar och lån överensstämma med fullmäktiges
föredragningslistor.
Av avdelningens tjänstemän i första graden, för närvarande tio, tjänstgöra två i
kassan, den ene såsom kassaskrivare och den andre såsom kontorsskrivare.
Kassaskrivaren åligger:
att biträda kassören med uppräkning och sortering av mynt och sedlar samt att vid
tillfälligt förfall för kassören genast övertaga dennes befattning,
att utskriva inbetalningsnotor för växlar,
att utskriva fullmakter för de vaktmästare, som utsändas för inkassering av växlar,
fördela dessa växlar enligt uppgjord traktindelning samt upprätta förteckningar
över vad var och en av vaktmästarna får sig anförtrott,
att föra listan över inbetalningar å växlar,
att, när så erfordras, biträda kassören med emottagande av redovisning av inkasse-
ringsvaktmästarna,
att uppgöra reversal över de dagliga leveranserna till valvsavdelningen samt
att utskriva rekvisition å vad som påföljande söckendag skall från valvsavdelningen
för kassa-expeditionen uttagas.
85
Kontorsskrivarens åligganden äro:
att för kontroll av bokhållarens uträkning verkställa ränteberäkning vid inbetalningar
å avbetalningslån och hypotekslån samt uträkna halvårsräntor å uppsägningslån,
att utskriva kvittenser vid inbetalningar å avbetalningslån,
att föra listan över inbetalningar å avbetalningslån samt upprätta dagliga rapporter
över dessa inbetalningar,
att i särskilda, därför inrättade nummerböcker efter varje inbetalning å avbetalnings¬
lån anteckna lånens återstod,
att uppgöra förteckning över förfallna, icke verkställda inbetalningar å avbetalningslån,
att vid slutbetalningar å avbetalningslån från valvsavdelningen uthämta reverserna och
förse desamma med påteckning om inlösen,
att utskriva inbetalningsnotor för hypotekslån och föra en kontroll-lista över in¬
betalningar av dessa lån,
att föra dupletterna till avräkningsböckerna för kassa-kreditiv, foliera inlösta kreditiv-
checker och dagligen med vederbörande bokhållare kollationera saldon och räntetal
å de olika kreditiv-räkningarna samt
att, vid behov, biträda kassören med ordnandet av förfallna växlar.
Mellan låneavdelningens övriga åtta tjänstemän i första graden äro i huvudsak
nedannämnda åligganden fördelade, nämligen:
att utskriva anmälningssedlar till inlämnade låneansökningar samt växlar för dis¬
kontering,
att i fullmäktiges föredragningslistor införa sökta lån och växeldiskonteringar,
att biträda vid läsning efter växlarna av rediskonteringsnotorna,
att verkställa den formella granskningen av till rediskontering inlämnade växlar, där¬
vid även skall kontrolleras, att alla växlar äro behörigen stämpelbelagda,
att granska från avdelningskontoren insända s. k. remissväxlar, förfallna inom huvud¬
kontorets distrikt,
att uträkna diskonto och inkassoavgifter för diskonterade växlar,
att numrera växlar och lån,
att föra listan över diskonterade växlar samt den s. k. remissboken över från avdel¬
ningskontoren till huvudkontoret översända växlar,
att föra nummer- och förfalloböckerna för växlar och lån,
att i växelförfalloböckerna avföra inlösta växlar,
att verkställa utskrift av aviser för växlar och lån,
att kollationera utskrivna aviser,
att föra för statistiken behövlig special över diskonterade växlar,
att dag för dag ur växelförfalloböckerna taga summan av förfallna växlar,
att ur växelförfalloböckerna upprätta månatliga extrakt,
att upprätta andra för kontrollen erforderliga extrakt över utestående diskonterade
växlar och beviljade lån,
att föra avräkningsbok med växelinkasseringsombuden i distriktet,
att utskriva breven angående de växlar, som inom distriktet skola utsändas för in¬
kassering,
att i valvsavdelningen biträda med att dels å reverserna för avbetalningslån avskriva
gjorda avbetalningar och dels att kontrolläsa dit levererade inrikes växlar mot för¬
fallo- och inventarieböckerna,
86
att i valvsavdelningen biträda med avstämpling å reverserna av betalta halvårsräntor
å uppsägningslån,
att föra listan över utgivna avbetalningslån,
att utskriva påminnelser om felande vederhäftighetsbetyg för avbetalningslån ävensom
att, då låntagare eller borgensmän å sådana lån avlida eller komma i konkurs,
tillskriva vederbörande om ordnandet av lånen,
att granska och makulera inlösta kreditiv-checker,
att sammanställa vissa uppgifter för rapporter och berättelser,
att föra postbok samt
att i kvittensbok med ombudsmannen införa växlar och lån, som utremitteras till
ombudsmannen.
Anm. Det åligger första-grads tjänstemännen å avdelningen att vid behov, före eller
efter arbetet å avdelningen, biträda med uppräkning av sedlar och mynt i sedelräkningsav-
delningen eller växlingskassorna.
I avseende å omfattningen av lånerörelsen vid huvudkontoret meddelas följande siffror
för år 1913:
Diskonterade växlar:
lokala* . . .
remiss-** . . .
Antal.
.... 47,537
. . . . 78,632
Summa 126,169
Belopp.
Kronor.
201,933,237: 57
125,584,174: 81
327,517,412: 38
Från avdelningskontoren emottagna remissväxlar, förfallna inom huvudkon¬
torets distrikt.......................... 21,866 48,449,698
Utgivna hypotekslån......................... 917 167,250,440
Beviljade kassa-kreditiv........................ 43 3,898,900
Utgivna avbetalningslån........................ 1,068 1,276,520
(Den 31/iä 1913 utestodo 2,961 st. avbetalningslån för tillsammans kronor 2,298,355:13.)
42
43
4) Upplysningsavdelningen.
Denna avdelning har till uppgift:
att inhämta upplysningar angående den ekonomiska ställningen m. m. för personer
och firmor, vilka förekomma å sökta diskonteringar eller lån vid riksbankens samtliga kontor,
ävensom att ordna och förvara dessa upplysningar;
att genom månatliga rapporter från riksbankskontoren följa nämnda personers och
firmors engagement;
att granska rapporterna och, när anledning därtill förefinnes, efter order av veder¬
börande deputerad infordra från kontoren specificerade uppställningar över engagementen;
att angående mera betydande aktiebolag inom landet införskaffa bolagsordningar samt
styrelse- och revisionsberättelser ävensom besörja, att dessa samlingar årligen kompletteras;
* Betalbara inom distriktet.
'* > utom > och som skola distribueras på avdelningskontoren.
87
att systematiskt bearbeta ridande såväl privata personer som bolag inkomna ställ-
ningsuppgifter;
att två gånger årligen i första hand granska från avdelningskontoren då insända upp¬
gifter över belåning av aktier och obligationer; samt
att genomgå från köpmannaföreningen inkommande rapporter angående betalningsin-
ställelser m. m. och efterse, huruvida något i rapporterna förekommande namn återfinnes i
avdelningens samlingar.
A avdelningen finnas konton upplagda för cirka 3,000 personer och firmor; och avdel¬
ningen innehar:
solidité-upplysningar för cirka 13,000 personer och firmor,
styrelse- och revisionsberättelser m. m. för cirka 900 aktiebolag samt
bokslutsutdrag och specificerade uppställningar över engagementer för cirka 1,000
personer.
Avdelningen söker att genom diverse tidningar följa förändringar och nybildningar inom
det ekonomiska livet samt tillvaratager ur tidningarna klippta meddelanden.
Arbetet å avdelningen skötes av eu tjänsteman i tredje graden (kamrerare) med biträde
av två extra ordinarie tjänstemän.
5) Giroavdelningen.
Denna avdelning omfattar, med undantag blott för låneavdelningens kassa (kassa 1),
alla huvudkontorets förrättnings- och växlingskassor med till dessa kassor hörande räkenskaps-
föring m. m. Under giroavdelningen sortera ock den särskilda avdelningen för sedelräkning,
postväxelbokhålleriet samt telegramexpeditionen.
Förrättningskassorna äro tre, den s. k. huvudkassan (kassa 2) samt två andra
kassor (kassa 3 och kassa 4). Växlingskassorna äro fem, fyra för silvermynt och sedlar
(kassa 5, 6, 7 och 8) och en för bronsmynt [sistnämnda kassa utväxlar ock till påskyndande
av expeditionen smärre belopp (högst 50 kr.) silvermynt].
Föreståndare för avdelningen är en fjärde gradens tjänsteman (bankokommissarie), och
på avdelningen äro anställda tolv tjänstemän i andra graden (7 kassörer och 5 revisorer och
bokhållare) samt tjugufyra tjänstemän i första graden (varav 1 kassör i bronskassan och de
övriga kontors- eller kassaskrivare).
Bankokommissarien har att utöva tillsyn över de andra å avdelningen anställda
tjänstemännen, ordna och leda arbetet inom avdelningen samt ansvara för arbetets behöriga
och oavbrutna gång. Han har samma ersättningsskyldighet, som angivits för kommissarien
i sedelkontoret.
Förutom föreståndareskapet över sin avdelning åligger det denne kommissarie att bi¬
träda deputeraden för huvudkontoret vid ordnandet av tjänstgöringsförhållandena för tjänste¬
mannapersonalen m. m., föra anteckningar över alla ledigheter och därunder vikarierande
samt uppgöra förslag till semesterindelning för tjänstemännen.
Ur detaljerna av kommissariens göromål må vidare anföras, att han
emottager ankommande telegram och kollationerar avgående dylika,
underkastar från avdelningskontoren ankommande förskotts- och utbetalningstelegram
särskild granskning och för anteckningar över sådana telegram samt kollationerar dessa an¬
teckningar med korrespondenten för avdelningskontoren,
88
utskriver till avdelningskontoren order om begärda telegrafiska utbetalningar och be¬
räknar avgifter därför,
lämnar per telefon vederbörande emottagare underrättelse om ingångna telegram-
remissor,
granskar och underskriver försålda postväxlar, utlämnar blanketter till dylika åt veder¬
börande tjänsteman samt avgiver vid årets slut redovisning över dessa blanketter,
kontrolläser och undertecknar de månatliga girobeskeden till verk och myndigheter,
ombesörjer, att bestämd andel av bankovinsten på sina tider tillgodoföres statsverkets
giroräkning,
tillser, att alla till kassornas rörelse hörande verifikationer dagligen bliva granskade,
tillser, att in- och utbetalningsbeloppen i kassorna överensstämma med reversal, inbe-
talningsuppgifter, anordningar och utbetalningsföreskrifter, att inlösta checker eller växlar
blivit behörigen kvitterade och makulerade samt att vederbörande tjänsteman med sin under¬
skrift å kassörens kassaredovisning erkänt sig hava kontrollerat densamma,
meddelar i vissa fall utbetalningsföreskrifter för huvudkassan,
handlägger i första hand de göromål, som härflyta av fullmäktiges beslut om inköp
eller försäljning av statspapper och andra obligationer, för anteckningsbok häröver samt med¬
delar buvudkassan erforderliga föreskrifter i avseende å likviderna för dessa papper,
följer och bevakar riksbankens förhållanden till myntverket, när guld skall för riks¬
bankens räkning myntas, samt bestrider därmed förenade göromål och bestyr, och
samlar och sammanför uppgifter från riksbankens samtliga kontor angående kostnader
för avsändning till inväxlingsorterna av danskt och norskt silvermynt, vilka kostnader skola
av statsverket gäldas, och gör anmälan därom hos fullmäktige.
Kassörerna i de tre förrättning skassorna (kassa 2, 3 och 4) hava alla att var i
sin kassa handhava kassaexpeditionen med tillhörande göromål.
De utbekomma vid förrättningstidens början från valvsavdelningen, efter föregående
dag avlämnad rekvisition, det belopp mynt och sedlar, som för kassarörelsens jämna och oav¬
brutna gång anses för dagen erforderligt. (Erfordras under dagens lopp ytterligare medel
från valvsavdelningen, hava kassörerna att rekvirera sådana.)
Kassörerna skola för varje dag föra och avsluta kassadiarier, upptagande i debet alla
inbetalningar och i kredit alla utbetalningar. Vidare skola kassörerna efter förrättningstidens
slut uppgöra kassaredovisningar samt upprätta inventarier över i kassorna kvarliggande be¬
hållningar. (I kassorna få nämligen från förrättningstidens slut ena dagen till följande dag
inneligga högst ett visst mindre, av fullmäktige bestämt belopp.) Överskjutande skall, åtföljt
av reversal in duplo, levereras till valvsavdelningen eller (beträffande förslitna sedlar) till
sedelkontoret.
»
Göromålen äro mellan kassorna 2, 3 och 4 sålunda fördelade, att
Kassa 2
besörjer liuvudkassarörelsen (utbetalningar på grund av räkningar eller anordningar,
utbetalning av avlöningar och pensioner, ränta å lånebanksobligationer samt välgörenhets-
bidrag, inköp och försäljning av guld samt statspapper och andra obligationer, uppbärande
av räntor och utlottningar för dylika värdepapper, bestridande av förvaltningsutgifter m. fl.
transaktioner),
mottager och likviderar från de privata bankerna för inväxling inlämnade riksbankens
sedlar (komma i förseglade buntar),
samlar och ordnar vad riksbanken skall överlämna till clearingen samt
sköter huvudkontorets kassatransaktioner med avdelningskontoren.
89
Omsättningen i kassa 2 (sammanlagda, beloppet av in- och utgående poster), däri då
inbegripet transaktionerna med valvsavdelningen och andra bankens kassor, uppgick för år
1013 till kronor 4,610,518,400:
Kassa 3
besörjer alla kassatransaktioner, som härflyta av postverkets, armé- och marinförvalt¬
ningarnas, flottans, generaltullstyrelsens, järnvägs- och telegrafstyrelsernas, utrikesdepartemen¬
tets, i Stockholm förlagda regementens och stabers samt åtskilliga andra ämbetsverks "iroräk-
ningar (dessa räkningar uppgå för närvarande till över 130 st.); samt
biträder i början och mitten av månaden kassa 1 med mottagande av likvider för
förfallna växlar.
Omsättningen i kassa 3, angiven pa samma sätt som för kassa 2. uppgick för år 1013
till kronor 1,446,616,715: 21.
Kassa 4
besörjer alla kassatransaktioner, som härflyta av statsverkets, överståthållareämbetets
Stockholms stads drätselnämnds, Stockholms länsstyrelses, de privata bankernas samt enskilda
personers eller firmors giroräkningar (räkningarnas antal överstiger för närvarande 130
st.); samt
besörjer vidare försäljning och inlösen av riksbankens postväxlar samt de kassatrans¬
aktioner, som uppkomma av utrikesavdelningens rörelse, såsom likvider för i nämnda avdel¬
ning in- och utväxlade utländska mynt och sedlar m. in.
Omsättningen i kassa 4, angiven på samma sätt som för kassorna 2 och 3 uppgick
för ar 1913 till kronor 6,431,150,235:03. ’
Av de giroavdelningen förutom kassörerna tillhörande fem tjänstemännen i andra graden
förestår en postväxelbokhalleriet och en sedelräkningen. De övriga tre hava sin tjänstgöring
i kassorna, eu i vardera av kassorna 2, 3 och 4.
För postväxelbokhållarens och föreståndarens för sedelräkningen göromål lämnas i det
följande redogörelse.
De i kassorna tjänstgörande bokhållarna åligga i huvudsak:
Bokhållaren i kassa 2:
' att föra kassans memorial,
att kontrollera och attestera kassörens kassaredovisning,
att med kontorsskrivaren i kassan mot förteckningarna kontrolläsa avdelningskontorens
till huvudkontoret insända postväxlar, utfärdade av enskilda banker (1,200 å 2,000 st. per dag),
att granska till kassan från avdelningskontoren inkomna kuponger,
att utskriva attester över inbetalningar till kassan samt
att omhändertaga och ordna alla till kassan hörande verifikationer.
Bokhållaren i kassa 3:
att föra avräkningsböcker över kassan tillhörande giroräkningar (av vilka postverkets
är synnerligen omfattande och upptager 2 å 3 sidor per dag),
att granska på dessa räkningar dragna checker och tillse, att de äro försedda med
behöriga underskrifter,
att varje dag lämna uppgift om räkningarnas sammanlagda behållning,
att med kontorsskrivaren kollationera saldon å de räkningar, vilka nästföregående dag
blivit rörda, &
att utskriva attester över vid avdelningskontoren gjorda ävensom arméförvaltningens
insättningar a kassan tillhörande räkningar,
12 J32047. Lönereglering »kommittén* bet. XLIJ.
90
att foliera, frånskilja ock till arméförvaltningen överlämna de med dess checker samman¬
hängande utbetalningsorder,
att skriftligen (medelst s. k. girobesked) eller muntligen (ofta per telefon)^ meddela
vederbörande upplysning om, huru deras räkningar stå (beträffande detta åliggande må nämnas,
att generalpoststyrelsen varje vecka skall hava fullständig avskrift av postverkets räkning för
nästföregående vecka, att riksgäldskontor varje månad skall hava en dylik avskrift av dess räk¬
ning för föregående månad och att till järnvägsstyrelsen, likaledes varje månad, skall lämnas
uppgift å järnvägsstationernas dragningar på styrelsens räkning under den gångna månaden),
att varje dag upprätta specialnota över insättningar vid huvudkontoret å postverkets
giroräkning samt att kontrollera från avdelningskontoren inkommande dylika notor,
att månatligen till statistikern och fullmäktiges expedition lämna uppgift om giro-
räkningarna vid kassan samt
att ordna till kassan hörande verifikationer och makulera inkomna checker.
Bokhållaren i kassa 4:
att föra avräkningsböcker över kassan tillhörande giroräkningar,
att granska på dessa räkningar dragna checker och tillse, att de äro behörigen
underskrivna,
att varje dag lämna uppgift om räkningarnas sammanlagda behållning,
att med kontorsskrivaren kollationera saldon a de räkningar, vilka dagen förut
blivit rörda,
att varje dag till förste deputeraden avlämna rapport om behållningen a statsver¬
kets, riksgäldskontorets och de i clearingen deltagande bankernas räkningar,
att tillhandahålla clearingavdelningen uppgift om resp. clearingbaukers behållningar å
deras räkningar vid banktidens slut föregående dag,
att månatligen till statistikern och fullmäktiges expedition lämna uppgift om giro-
räkningarna med särskiljande av stats- och privatmedel,
att tillhandahålla statskontoret och länsstyrelsen under föregående dag inkomna reversal
över insättningar jämte förteckningar däröver,
att tillhandahålla de verk och inrättningar, som hava eget konto i rikshuvudboken,
uppgift på insättningar, som under föregående dag för deras räkning ägt rum pa statsverkets
giroräkning,
att liksom bokhållaren i kassa 3 meddela vederbörande upplysningar om huru deras
räkningar stå samt
att varje dag ordna till kassan hörande verifikationer och makulera inkomna checker. I
I var och eu av kassorna 2—4 tjänstgöra en kontors- och en kassaskrivare; dessutom
deltaga fyra kontorsskrivare i handläggningen av de göromål, som sammanhänga med rörelsen
i nämnda kassor. Göromålen för dessa tjänstemän ställa sig i huvudsak sålunda.
Kontorsskrivaren i kassa 2 åligger:
att med bokhållaren mot resp. förteckningar läsa från avdelningskontoren ingående
postväxlar, utfärdade av enskilda banker,
att sortera dessa ävensom i övrigt inkommande postväxlar (bortåt 1,400 å 2,200 om
dagen) på de i clearingen deltagande bankerna,
att för clearingen förteckna cirka 2/s av förenämnda växlar samt
att inlägga och avsluta den från kassan utgående clearingen.
Kontorsskrivaren i kassa 3 åligger:
att föra kassans memorial,
att utskriva attester över insättningar,
Ill
att föra dupletter av avräkuingsböckerna över kassan tillhörande räkningar samt att
med bokhållaren kollationera saldon ;t räkningar, som föregående dag blivit rörda,
att jämte bokhållaren underteckna uppgifter om räkningarnas ställning (s. k. girobesked),
att granska och påteckna av bokhållaren utskrivna attester över vid avdelningskontoren
gjorda insättningar samt
att de dagar, dä kassa it biträder kassa 1 med emottagande av likvider för förfallna
växlar, föra särskilt kassamemorial för dessa likvider, utskriva fullmakter till och för¬
teckna de av nämnda växlar, som mod vaktmästare utsändas för inkassering, ävensom
biträda vid kassörens kontroll av inkasserarnas redovisningar.
Kontorsskrivaren i kassa 4 åligger:
att föra kassans memorial,
att utskriva attester över insättningar,
att föra dupletter av avräkningsböekerna över kassan tillhörande räkningar samt att
med bokhållaren kollationera saldon å räkningar, som föregående dag blivit rörda, samt
o att utskriva och kontrasignera beställda postväxlar och i övrigt biträda vid förefallande
göromål.
Kassaskrivarna åligger i allmänhet:
att biträda kassörerna vid uppräkning och sortering av sedlar och mynt,
att vid tillfälligt förfall för kassör genast övertaga dennes befattning,"
att föra kassabok,
att utskriva de dagliga rekvisitionerna till valvsavdelningen å för kassornas rörelse
erforderliga sedlar och mynt samt
att uppgöra reversalen över vad som från kassorna efter törrättningstidens slut skall
till valvsavdelningen levereras.
Speciellt hava de ifrågavarande kassaskrivarna att handlägga:
Den i kassa 2 anställde:
att stämpla till kassan inkomna, av enskilda banker utfärdade postväxlar, som skola
överlämnas till clearingen,
att för clearingen förteckna cirka V* av nämnda postväxlar,
att iordningställa den från kassan utgående clearingen och motläsa med kassören de
särskilda clearingpaketen,
att motläsa med kassören och stämpla till kassan från clearingen ingående checker
och postväxlar samt att, etter sortering på de olika kassorna, förteckna dessa checker och
postväxlar ävensom
att utskriva clearingens utjämningscheck samt rekvisition till valvsavdelningen av sedlar,
som skola tillsändas avdelningskontoren.
Den i kassa 3 anställde:
att uppgöra förteckningar över i kassan inlösta postväxlar och checker,
att förteckna under dagen mellan denna och övriga förrättningskassor uppkomna ford¬
ringar eller skulder och biträda kassören vid reglering därav,
att biträda bokhållaren med läsning och granskning av rapporter samt
att de dagar, då kassa 3 biträder kassa 1 med emottagande av likvider för förfallna
växlar, föra lista över dessa inbetalningar samt vid behov biträda kassören i övriga med
nämnda likvider sammanhängande göromål.
Den i kassa 4 anställde:
att biträda med utskrift av postväxlar,
att utskriva fullmakter till samt förteckna sådana banken tillhaudakomua inkassoväxlar,
som med vaktmästare utsändas för inkassering, ävensom att biträda vid kassörens kontroll av
inkasserarnas redovisningar samt
att förteckna under dagen mellan denna och övriga förrättningskassor uppkomna
fordringar eller skulder och biträda kassören vid reglering därav.
Mellan de fyra övriga kontorsskrivarna, som ej äro placerade vid någon särskild
av nu ifrågavarande tre kassor, äro i huvudsak följande göromål fördelade nämligen:
föi-ande av special till avräkningsboken över statsverkets giroräkuing (omfattande
samtliga vid avdelningskontoren gjorda insättningar och uttag), biträde i clearingen, granskning
av kassornas verifikationer och memorial, utskrivning av månatliga girobesked till vissa verk
och myndigheter, uppgörande av veckorapporter över statsverkets giroräkning samt månads-
rapporter över de enskilda bankernas hos avdelningskontoren uppburna förskott på inbetal¬
ningar till huvudkontoret, granskning och summering av kassaböcker och kassaredovisningar,
upprättande av sammandrag över föregående dags totalkassarörelse, förande av kontrollbok
över kassarörelsen och införande däri dag för dag på resp. konton av sammanlagda beloppet
av totalkassans, dagkassans (= valvsavdelningens) samt förvarings- (= stora förvaringsvalvets)
och förrättningskassornas debet och kredit, upprättande av dagslut omfattande nyssnämnda
kassors behållningar från nästföregående dag, ordnande och foliering av kassornas memorial
samt kontrollering av inbindningen av såväl dessa som kassornas verifikationer, folierande av
kassornas verifikationer, makulerande av inlösta riksbankens postväxlar, förande av bok och
daglista över utbetalda räntor å lånebanksobligationer, granskning av huvudkassavårdarnas
veckorapporter, upprättande av eu del extrakt, kontrollräkning av saldon vid årsskiftet å
avdelningskontorens räkningar med huvudkontoret, avföring från avislistorna av inlösta checker
å giroräkningar samt biträde med utskrift av girobesked.
Såsom redan blivit omförmält, besörjes mynt- och sedelväxlingen av fem kassor,
växlingen av silvermynt och sedlar av kassa 5—8 och bronsmyntväxlingen av bronskassan.
De fyra förstnämnda kassorna förestås av tjänstemän i andra graden och bronskassan
av en tjänsteman i första graden.
Kassa 5, 6 och 8 besörja utväxliug och kassa 7 i huvudsak endast inväxling.
Växling pågår i stor omfattning alla dagar och kräver vid vissa tider inrättandet av
extra växlingskassa för att hindra besvärande stockning i expeditionen av allmänheten. Någon
statistik över växlingskassornas rörelse i det hela kan ej lämnas, enär växlingsmaterialet till
stor del går ut och in. Det må nämnas, att vid växlingen skall iakttagas, dels att mycket
slitet mynt ej åter utlämnas i rörelsen och dels att influtet danskt och norskt silvermynt icke
åter utsläppes utan uppsamlas i banken, för att varje höst översändas till resp. inväxlings-
orter (av dylikt vid huvudkontoret inväxlat danskt och norskt mynt hava under år 1913 till
Köpenhamn och Kristiania avsänts kronor 116,500 resp. kronor 87,500).
Växlingskassörerna skola var i sin kassa handhava kassaexpeditionen med tillhörande
göromål, och dessa kassörer hava att på samma sätt som kassörerna i bankens andra kassor
från valvsavdelningeu rekvirera erforderligt förråd av sedlar och mynt ävensom att till valvs-
avdelningen efter slutad expedition leverera vad som överskjuter de belopp, kassörerna enligt
fullmäktiges medgivande få hava i sitt förvar från den ena dagen till den andra.
I den mån kassa 7 hinner handlägga till densamma överlämnade växlingsposter, förser
denna kassa övriga växlingskassor med behövligt mynt.
För uppsikten över mynträkningen och sorteringen ävensom för vården av kassans
förråd har kassören i kassa 7 vid sin sida såsom närmaste man en kassaskrivare (överstats¬
tjänst sedan den x/* 1909), vilken med avseende på det honom åvilande särskilda ansvar
uppbär missräkningspenningar med 600 kronor om året.
I övrigt äro i kassorna 5—8 anställda sju kassaskrivare med skyldighet att biträda med
uppräkning och sortering av sedlar och mynt samt med övriga i kassorna förefallande göromål.
Kassören i bronskassan biträdes, för uppräkning och sortering av bronsmynt, av
vaktmästare.
Sedelräkningen.
Sedelräkningen tjänstgör såsom hjälpkassa till bankens övriga kassor och sammanhänger
närmast med huvudkassan (kassa 2), till vilken daglig redovisning avgives.
Det åligger sedelräkningen att för uppräkning och sortering mottaga alla de sedlar
(huvudsakligen i förseglade omslag), som från avdelningskontoren, privatbankerna in. fl.
inkomma till riksbanken och som icke omedelbart kunna uppräknas av växlings- och övriga
kassor. Efter skedd uppräkning och sortering överlämnas brukbara sedlar till valvsavdelningen
och makulerade sedlar till sedelkontoret. Redovisning för dagen3 verksamhet sker, som
nämnts, till kassa 2. Sedelräkningen åligger även att ordna och paketera inlösta danska och
norska sedlar, som vid slutet av varje vecka skola försändas till inväxlingsorterna.
Sedelräkningen förestås av en tjänsteman i andra graden (bokhållare), som till biträde
har fyra tjänstemän i första graden (kassaskrivare) och ett växlande antal extra ordinarie
tjänstemän (beroende av tillgång). Det händer emellertid mycket ofta, att arbetet i sedel¬
räkningen ej kan med tillgängliga arbetskrafter medhinnas under banktiden, utan måste
förrättas före eller efter denna. I sådana fall kallas samtliga första-grads-tjänstemän och
extra ordinarier att biträda. Arbetsstyrkan kan då uppgå till närmare 70-talet personer.
Arbetet är i regel anordnat på följande sätt:
Föreståndaren, som bär ansvaret för arbetet i sin helhet, kvitterar till sig från olika
håll inkommande sedlar, bryter sedelpaketen och granskar i stort innehållets överensstämmelse
med bifogade specifikationer. (Detta arbete torde i genomsnitt taga 3 timmar i anspråk.)
En av kassaskrivarna mottager därefter sedlarna, uppgör specificerad förteckning
över olika valörer och lämnar 1,000- och 50-kronesedlarna, för uppräkning, sortering och
redovisning, till annan kassaskrivarc, vilken därjämte har att* uppräkna och redovisa inkom¬
mande danska och norska sedlar. En tredje kassaskrivare omhändertar 100-kronesedlarna
och har därjämte bestyret med att föra sedelstatistik. Den fjärde kassaskrivaren deltager
jämte övriga biträden i uppräkningen och sorteringen av småsedlar.
Sedan uppräkningen och sorteringen för dagen äro slut, återlämnas sedlarna till före¬
ståndaren, som överser det hela och avgiver redovisning på sätt förut angivits. Föreståndaren
har att noga tillse, det sedlarna sorteras med urskiljning, och måste i sådant syfte, och för
kontroll i övrigt på biträdena, göra stickprov av vad som av dem blivit handlagt.
Stor noggrannhet och uppmärksamhet måste vid arbetet i sedelräkningen iakttagas, enär
fel i de från främmande håll ankommande sedelpackorna icke äro sällsynta. Sammanlagda sum¬
man av under år 1913 påträffade felaktigheter (över- och underskott) uppgick till kronor 121,285.
(Härav utgjorde de största differenserna resp. 47,000, 10,000, 10,000 och 7,000 kronor.)
Beloppet av till sedelräkningen överlämnade sedlar torde i medeltal dagligen utgöra
1 å 1V* million kronor. Arbetet belyses för övrigt av följande uppgift över i sedelräkningen
under år 1913 räknade sedlar:
31,804 st. ä 1,000 kr..........kr. 31,804,åt'
1,713,463 > > 100 »......... » 171,346,300
915,162 > > 50 »......... » 45,758,100
16,706,200 > > 10 >......... » 167,062,000
9,425,900 » > 5 > . ........ » 47,129,500
28,792,529 st. Summa kr. 463,099,900
94
Postväxelbokhålleriet
skötes av en tjänsteman i andra graden (bokhållare) och eu tjänsteman i första graden
(kontorsskrivare). Göromålen öro mellan dessa tjänstemän i huvudsak sålunda fördelade, att
bokhållaren
mottager och sorterar till postväxelrörelsen hörande post från avdelningskontoren,
inför från avislistorna i nummerböckerna och kontrollsummerar avislistorna över alla
vid bankens 25 avdelningskontor utfärdade postväxlar,
för särskild bok över telegrafiska överföringar mellan avdelningskontoren,
för anteckningar över utfärdade dupletter till förkomna postväxlar,
avprickar inlösta postväxlar å däröver upprättade förteckningar samt kontrollsum¬
merar dessa,
upprättar för varje vecka sammandrag över vid avdelningskontoren utfärdade och
inlösta postväxlar,
upprättar och överlämnar till förste revisorn månadsrapport över hela postväxelrörelsen,.
kontrollerar avdelningskontorens rapporter över månadsomsättningen i vad angår post¬
växelrörelsen samt
avgiver varje hälft år särskild uppgift över postväxelrörelsen till fullmäktiges expedition.
Kontorsskrivaren
sorterar inlösta postväxlar på de olika utställande kontoren och ordnar växlarna efter
deras nummer,
uppför växlarna på listor till nummer och belopp samt kontrollerar, att listornas
slutsumma överensstämmer med räkenskapen,
för dagbok över antal och belopp å vid samtliga kontor infriade postväxlar,
avför i nummerböckerna över utfärdade postväxlar, med utsättande av inlösningsdatum*
alla inlösta postväxlar,
upprättar vid månadsskiftena samt en gång under månadens lopp ur nummerböckerna
extrakt över utelöpande postväxlar och kollationerar, att extraktets slutsumma överensstämmer
med postväxelräkningens saldo å räkenskapsavdelningen, samt
kontrollerar alla för telegraföverföringar mellan avdelningskontoren utfärdade postväxlar.
Denne tjänsteman åligger därjämte att biträda vid clearingen med avräkning och
utskrift av de clearande bankernas saldobesked ävensom att till förste deputeraden utskriva
uppgift över dagens clearingrörelse.
Riksbankens postväxelrörelse hade under år 1913 följande omfattning:
utfärdade postväxlar:
55,478 st. för tillsammans kronor 186,083,2 7 5 : 92.
infriade postväxlar:
55,581 st. för tillsammans kronor 186,166,601: bb.
(») Utrikesavdelningen.
Denna avdelning har till uppgift att handlägga alla av riksbankens utländska rörelse
härflytande göromål, såsom köp och försäljning av utländska växlar eller andra utländska
valutor, in- och utväxling av utländskt mynt och utländska sedlar m. m.
På avdelningen äro anställda eu tjänsteman i tredje graden (kamrerare) såsom före¬
ståndare, eu tjänsteman i andra graden (korrespondent) samt tre tjänstemän i första graden
(kontorsskrivare).
95
Personalen behöver emellertid så gott som i regel förstärkas med ytterligare eu
kontorsskrivare.
För utrikeskorrespondentens göromål lämnas redogörelse under korrespondensavdel¬
ningen, varest han utför sitt arbete.
Beträffande det huvudsakliga av övriga tjänstemäns åligganden må anföras följande:
Kamreraren
bar att utöva tillsyn över de andra å avdelningen anställda tjänstemännen, ordna
och leda arbetet inom avdelningen samt ansvara för arbetets behöriga och oavbrutna gång.
Han har samma ersättningsskyldighet, som augivits för kommissarien i sedelkontoret.
Förutom föreståndareskapet över sin avdelning åligger det kamrerareu i utrikesavdel-
ningen att vara förste deputeradens speciella biträde vid handhavandet av riksbankens utrikes
affärer. I denna sistnämnda egenskap har han att med uppmärksamhet söka följa företeelserna
på de utländska penningemarknaderna och vad i övrigt kan vara av vikt för de utländska
affärerna samt att förbereda den dagliga kurssättningen. Han har vidare att hålla sig å jour
med stämpelförordningar och usance!’ beträffande utländska växlar in. m.
I avseende på detaljerna av föreståndarens göromål må därjämte anföras, att han
uppsätter telegrammen till utlandet,
granskar den utländska posten, innan densammaförelägges förste deputeraden till underskrift,
mottager inköpta utländska växlar och andra utländska värdehandlingar, granskar
växlarnas formella riktighet och att de äro behörigen stämpelbelagda, kontrollerar, att växlarna
överensstämma med växelnotornas uppgifter, och tillser slutligen, att växlarna m. m. överlämnas
till valvsavdelningen,
utkvitterar från valvsavdelningen utländska växlar, som skola sändas för inkassering,
och uppgör förslag till dessa växlars fördelning på de utländska korrespondenterna; utkvitterar
ock från valvsavdelningen checkblanketter för trasseringar på utlandet,
granskar utställda utländska checker och å avdelningen gjorda växelavräkningar,
uppgör bokföringsinstrument,
kontrollerar avdelningens memorial samt förfallo- och nummerböcker samt
värdar och ansvarar för i utrikesavdelningen befintligt förråd av utländskt guldmynt
och utländska sedlar ävensom blanketter till utländska checker.
Mellan de tre i avdelningen tjänstgörande första-grads-tjänstemännen äro i huvud¬
sak göromålen sålunda fördelade, att
en av dem (benämnd kontrollant)
handhar med biträde av annan tjänsteman ä avdelningen in- och utväxlingen av
utländskt guld och utländska sedlar,
utfärdar besked till kassa 4 angående likvider av förenämnda växling,
för saldobok över behållningen av utländskt guld- och sedelmynt,
utskriver på utlandet beställda checker och inför dem i fråsseringsbok,
utskriver aviser å de utländska trasseringarna,
kontrollräknar samtliga på avdelningen verkställda uträkningar,
avslutar memorialen,
innehar kontrollnyckeln till utrikesavdelningens kassaskåp samt ena nyckeln till skåpet
för förvar av avdelningens böcker och verifikationer samt
deltager i vården av och för förteckning över utrikesavdelningens clieekblankettförråd;
eu annan tjänsteman av första graden
sköter tillsammans med kontrollanten in- och utvexling av utländskt guld- och sedel¬
mynt samt remittering till utlandet av sedlar,
9(i
för utrikesmemorialen,
för nummerbok över å vista-växlar och checker,
uträknar efter memorialen de utländska korrespondenternas saldo,
behandlar posten från avdelningskontoren, såsom uppräkning av utländska sedlar,
kontrollering av uppsatser över köpta utländska växlar, endossering av sådana checker och
växlar, uträkning av inkassouppdrag, utskrivning av bokföringsnotor till avdelningskontoren
över beställda checker och inbetalningsuppdrag m. m.,
delgiver kursförändringar till börsen, bankerna och allmänheten samt
förvarar nyckeln till kassafacket för förvaring av den dagliga behållningen av utländskt
guld och utländska sedlar;
den tredje tjänstemannen av första graden
inför i nummerböckerna inköpta utländska växlar och utskriver kopior till desamma,
för förfallobok över nämnda växlar samt verkställer deras registrering i engagementsbok,
uppgör ur förfalloboken extrakt å den utländska växelportföljen,
avför från avislistorna inlösta, i utlandet på riksbanken dragna checker samt granskar
och makulerar dessa checker,
upprättar extrakt å utelöpande på riksbanken dragna utländska checker,
utskriver rekvisition å växlar, som skola tillsändas de utländska korrespondenterna
för inkassering,
listför nämnda växlar på resp. korrespondenter och avför växlarna i nummer- och
förfalloböcker,
för special och sammandrag över remitterade, ej förfallna växlar,
verkställer anteckning å vederbörlig rekvisition angående kreditering av korresponden¬
terna för stämplar, porto m. m. enligt deras brev,
kontrollerar den utländska postens inläggning,
ordnar och numrerar utrikesrörelsens verifikationer samt
utskriver kurstelegrammen.
Till belysning av riksbankens utländska affärsrörelse meddelas följande siffror angående
omsättningen under år 1913.
|
|
|
|
Köpta växlar och
utländska korre¬
spondenter debi¬
terade belopp.
|
Remitterade och
sålda växlar samt
utländska korrespon¬
denter krediterado
belopp.
|
Norska och danska kronor........
|
. . . 166,114,803: C4
|
160,172,504: 04
|
Pund sterling..............
|
. . . 9,759,306:5:5
|
9,571,693:11: 5
|
Riksmark................
|
. . . 626,371,743: 38
|
620,743,787: 67
|
Francs.................
|
. . . 36,378,613:60
|
36,113,035: 30
|
Floriner ................
|
. . . 56,704:54
|
69,865:14
|
Finska mark . .............
|
. . . 609,989:62
|
292,604: 04
|
Dollars.................
|
. . . 85,987: 18
|
102,543: 97
|
Rubel.................
|
. . . 61,465:23
|
80,951: 61
|
Österrikiska kronor...........
|
. . . 10,936:46
|
17.755: 20
|
Förestående motsvarar i svenska kronor . .
Antalet utländska trasseringar under år
|
. . . 927,075.061: 43
1913 var 3,126.
|
912,702,686:06
|
7) Korrespondensavdelningen.
Denna avdelning har att besörja all riksbankens affärskorrespondens, och till avdel¬
ningen skola alla till banken ankommande brev och andra försändelser överlämnas. Korre¬
spondensavdelningen har därjämte att ombesörja sortering och distribuering på de olika kontoren
av alla i riksbanken diskonterade remissväxlar.
Posten öppnas av deputeraden för avdelningskontoren, beträffande den inrikes posten
samt posten från Danmark, Norge och Finland i närvaro av avdelningens föreståndare och
endera av de bägge svenska korrespondenterna, och beträffande den utländska posten i närvaro
av utrikeskorrespondenten. Vid förfall för deputeraden öppnas ankommen post av före¬
ståndaren i närvaro av annan tjänsteman.
Breven särskiljas efter sitt innehåll i vissa grupper och förses omedelbart med nummer
i fortlöpande följd för varje grupp samt införas i brevdiarier.
Då breven innehålla kontanter, växlar eller andra värdehandlingar, antecknas därjämte
omedelbart värdehandlingarnas belopp och natur i vederbörligt brevdiarium (beträffande brev
från avdelningskontoren i särskild bok). Då korrespondensavdelningen lämnar värdehand¬
lingarna eller kontanterna ifrån sig till annan avdelning av banken, kvitteras desamma av
vederbörande tjänstemän i förenämnda diarium (eller bok).
Utgående brev undertecknas: de utländska av förste deputeraden, breven till avdel¬
ningskontoren av deputeraden för dessa kontor, de övriga inländska breven av deputeraden
för huvudkontoret.
Föreståndare för avdelningen är en tjänsteman i tredje graden (kamrerare), och på
avdelningen tjänstgöra fyra tjänstemän i första graden (kontorsskrivare). Utrikeskorrespon¬
denten, som har sitt arbete förlagt till korrespondensavdelningens rum, hör till utrikesavdel-
ningens personal.
Kamreraren har att utöva tillsyn över å avdelningen anställda befattningshavare,
ordna och leda arbetet inom avdelningen samt ansvara för arbetets behöriga och oavbrutna
gång. Han har samma ersättningsskyldighet, som angivits för kommissarien i sedelkontoret.
Göromålen å avdelningen äro i huvudsak sålunda fördelade, att
kamreraren
mottager från postvaktmästarna den ankommande posten och kvitterar i postkontorets
registreringsböcker värdeförsändelserna,
ombesörjer, att alla i den inländska posten omförmälda uppdrag utföras,
granskar och kontrasignera!' alla på svenska språket skrivna brev (utom dem till
avdelningskontoren) samt
kuverterar dessa brev och kontrollerar deras införande i postböckerna.
Av de fyra avdelningen tillhörande tjänstemännen i första graden tjänstgöra två så¬
som svenska korrespondenter.
Den ene av dessa
förser ankommande svenska (med undantag för avdelningskontorens), danska, norska
och finska brev med nummer och antecknar dem i resp. diarier.
uppsätter svaren till dessa brev och utskriver därtill hörande kuvert,
inför breven i postbok samt
kollationerar tillsammans med kamreraren postboken med diarierna.
13—1320-17. Löncreglerinysbimmitténs bet. XLll.
Den andre
numrerar och diarieför breven från avdelningskontoren samt antecknar deras innehåll
av värdehandlingar och kontanter i särskild bok,
sorterar brevens innehåll och distribuerar detsamma till de olika avdelningarna i banken,
verkställer de uppdrag, vartill breven giva anledning,
utskriver huvudkontorets missivbrev till avdelningskontoren, vilka brev även utgöra
svar på de från avdelningskontoren ankommande missivbreven (missivbreven innehålla alla
mellan huvudkontoret och avdelningskontoren förekommande debiteringar och krediteringar),
för kontrollbok över mellan huvudkontoret och avdelningskontoren utväxlade telegram
rörande in- och utbetalningar samt rörande telegrafiskt från huvudkontoret rekvirerade sedlar,
vilken kontrollbok dagligen kollationeras med kommissarien i giroavdelningen,
kontrollerar tillsammans med annan ltontorsskrivare å avdelningen de avgående brevens
sifferuppgifter samt
kuverterar breven och övervakar förseglingen.
Mellan avdelningens bägge övriga tjänstemän i första graden äro följande göromål
fördelade:
sortering på de olika avdelningskontoren av vid huvudkontoret diskonterade remiss¬
växlar (år 1913 78,632 st.) och upprättande av specialnotor däröver,
sortering på avdelningskontoren av från andra avdelningskontor ankommande re¬
missväxlar,
upprättande av generalnotor till avdelningskontoren över förenämnda bägge slag av
remissväxlar,
verkställande av samma procedur, som ovan beskrivits, med protesterade, avdelnings¬
kontoren tillhörande remissväxlar (vid upprättande av alla notor skall noggrant aktgivas därpå,,
att inkassoavgifter och protestkostnader ä desamma rätt antecknas),
införande i bok över remissväxlar av resp. generalnotors slutsummor,
kontrolläsning med korrespondenten för avdelningskontoren av summorna uti till
avdelningskontoren avgående och från dem ankommande missivbrev,
daglig kontroll över att intet blivit uti omslagen til! ankommande post kvarglömt,
innan omslagen lämnas till förstöring,
ordnande och insättning i triopermar av ankomna brev och kopiorna till svaren därå
(utrikesposten undantagen) samt
inläggning i kuvert av till kontoren avgående remissväxlar och protesterade remissväxlar.
Utrikeskorrespondenten har följande åligganden:
att förse ankommande utländska brev (danska, norska och finska undantagna) med
nummer och att anteckna breven med innehållande värdehandlingar i diariet över den ut¬
ländska posten,
att till vederbörande tjänstemän, emot deras kvitto i diariet, överlämna ankomna
remissor,
att jämföra alla från riksbankens utrikeskorrespondenter ankomna brev med kopiorna
till de brev, som avsänts till korrespondenterna i fråga, för kontroll av att alla brev och
remissor blivit vederbörligen erkända och att sifferuppgifterna överensstämma,
att uppsätta svaren på ankommande brev samt att ombesörja utförandet av i dem
eventuellt förekommande uppdrag,
att uppsätta övriga erforderliga brev till utlandet,
att mottaga och kontrasignera endossementen å växlar, som remitteras till utlandet
99
för inkassering, ävensom att mottaga ocli besörja avsändandet av alla andra till utlandet
(utom Danmark, Norge och Finland) destinerade remissor,
att bekräfta mottagna och avsända utländska telegram,
att i särskild bok införa alla till utlandet destinerade värdeförsändelser, som försäkras
utom postverket,
att kuvertera och införa i postböckerna avgående utländsk post samt
att insätta mottagna brev och kopiorna till svaren därå i triopermar.
Efterföljande uppgifter torde giva ledning för bedömande av korrespondensavdelningeus
verksamhet.
Antalet av de är 1913 till riksbankens korrespondensavdelning överlämnade postför¬
sändelser utgjorde:
inrikes..................42,133
utrikes..................4,918 *
gumma 47,051
År 1913 avsändes från korrespondensavdelningen följande antal postförsändelser:
inrikes lösbrev..........11,280
» värdebrev......... 10,420 21.700
utrikes lösbrev..........3,420
> värdebrev......... 2,603 g Q23 *
Summa 27,723
8) Yalvsavdelningen.
Denna avdelnings uppgift är att omhänderhava dels alla säkerhetshaudlingar hörande
till lånerörelsen, såsom växlar (in- och utrikes) samt förbindelser för lån och kreditiv med
tillhörande hypotek, dels blanketter till depositionsbevis, postväxlar och checker på utlandet,
dels oek den s. k. dagkassan samt dagkassans fasta behållning.
Till valvsavdelningen skola varje dag efter slutad expedition redovisas diskonterade
och inköpta växlar, från avdelningskontoren ankomna remissväxlar betalbara inom huvud¬
kontorets distrikt, beviljade lån och kreditiv ävensom de kontanta medel, som överstiga vad
fullmäktige medgivit, att kassörerna i sina förvaringsrum få innehava från den ena dagen till
den andra. Från valvsavdelningen hava vederbörande avdelningar och kassörer att rekvirera
vad som av ovan angivna värdehandlingar eller kontanter erfordras för den dagliga bank-
expeditionens jämna och oavbrutna gäng.
Valvsavdelningen omhänderhar stora värden; så innelågo exempelvis den 31 december
1913 värdehandlingar för i runt tal 130,000,000 kronor.
Dagkassan, som har att förse förrättningskassorna med mynt och sedlar för den dagliga
rörelsen, får för närvarande innehålla 30,000,000 kronor, och dagkassans fasta behållning,
som avses endast till utbyten olika myntsorter och sedelvalörer emellan för kassorna under
pågående expedition, är bestämd till 5,000,000 kronor. Vad som av någon betydenhet över-
* De utrikes postförsändelserna innehålla i regel flera brev.
lön
skjuter det för dagkassan bestämda belopp skall levereras till stora förvaringsvalvet, från
vilket valvsavdelningen ock har att rekvirera för dagkassan erforderliga medel.
På avdejningen äro anställda en fjärde gradens tjänsteman (bankokommissarie) såsom
föreståndare, två tjänstemän i tredje graden (kamrerare) samt en tjänsteman i andra graden
(revisor och bokhållare).
Säkerhetshandlingar, blanketter till depositionsbevis, postväxlar och checker samtdagkassan
förvaras under gemensam ansvarighet av de å valvsavdelningen anställda fyra tjänstemännen
och dagkassans fasta behållning under gemensam ansvarighet av en av kamrerarna samt
bokhållaren.
Kommissarien har att ordna och leda arbetet inom avdelningen samt att ansvara för
arbetets behöriga gång.
I avseende på detaljerna av göromålén inom avdelningen må anföras, att
kommissarien
utlämnar sedlar till förrättningskassorna,
utlämnar dagligen förfallande växlar till kommissarien i låneavdelningen,
deltager i uppräkning av kassornas och sedelräkningens leveranser,
upprättar inventarium över scdelbehållningen,
mottager, uppräknar och sorterar till valvsavdelningen levererade växlar,
motläser med bokhållaren dels att växlarna blivit rätt införda i inventarieböckerna,
dels ock av bokhållaren utskrivna aviser,
för inventarieböcker över check- och postväxelblanketter samt blanketter till deposi¬
tionsbevis,
upprättar vecko- och månadsrapporter till revisionen och sedelkontoret över de kontanta
behållningarna i valvsavdelningen.
Den ene kamrer ar en:
deltager i uppräkning av kassornas och sedelräkningens leveranser,
upprättar sammandrag av kassornas rekvisitioner och levereringar under föregående
dag samt bokför resultatet,
utlämnar till vederbörande tjänsteman avbetalningslånereverser för anteckning av gjorda
avbetalningar och insorterar efter verkställandet därav reverserna på sina platser,
för inventarieböckerna över hypotekslån, kassakreditiv, järnlån och avbetalningslån,
uppräknar vid belåning alla hypotek till nyssnämnda lån m. m. och avgiver intyg
över hypotekets överensstämmelse med hypoteksbeskrivningen i reverserna,
ombestyr avsändandet till avdelningskontoren av rekvirerade sedlar och guldmynt samt
utlämnar inlösta förbindelser för lån och kreditiv samt kuponger;
den andre kamreraren
deltager i uppräkning av kassornas och sedelräkningens leveranser,
utlämnar till växlingskassorna av dem rekvirerade medel,
förser växlingskassorna med rörelsemedel under dagens lopp,
uppgör sammanfattning av kassornas morgonrekvisitioner,
utskriver från valvsavdelniugen till stora förvaringsvalvet utgående rekvisitioner,
upprättar dagligt inventarium över dagkassans fasta behållning och är den ene av
vårdarna av denna behållning,
för kontrollista över avdelningens kontanta behållningar,
biträder vid behov med avsändandet till avdelningskontoren av rekvirerade sedlar och
guldmynt,
biträder vid behov med uppräkning av hypotek till sökta lån in. m.,
101
lämnar för varje veckoavslutning kommissarien uppgift över sammansättningen av
(lagkassans fasta behållning samt
upprättar för varje månad inventarierapport över fasta behållningen, att överlämnas
till revisionen.
Bokhållaren
inför i inventarieböckerna till valvsavdelningen överlämnade växlar,
motläser med kommissarien dessa växlar och biträder med deras inläggning i för¬
varingsrummet,
aviserar från avdelningskontoren inkomna, därstädes diskonterade växlar och motläser
aviserna med kommissarien samt
deltager i uppräkning av kassornas och sedelräkningens leveranser.
Omsättningen i dagkassan (sammanlagda beloppet av in- och utgående poster) utgjorde
för år 1913 kronor 0,914,089,000.
9) Bokföringsavdelniugen.
Denna avdelning ombesörjer all riksbankens huvudbokföring.
På avdelningen äro anställda en tjänsteman i fjärde graden (bankokommissarie) såsom
föreståndare, en tjänsteman i tredje graden (kamrerare) och tvenne tjänstemän i andra graden
(revisorer och bokhållare).
Dessutom tjänstgör å avdelningen under tiden för uppgörande av bokslutet eu tjän¬
steman i första graden (kontorsskrivare).
Kommissarien har att utöva tillsyn över de andra å avdelningen anställda tjänste¬
männen, ordna och leda arbetet inom avdelningen samt ansvara för arbetets behöriga och
oavbrutna gång. Han har samma ersättningsskyldighet, som angivits för kommissarien i
sedelkontoret.
Göromålen å bokföringsavdelningen handläggas enligt följande arbetsfördelning:
Kommissarien sköter
de delar av huvudbokföringen, som omfatta huvudkassarörelsen (de transaktioner, som
passera genom kassa 2), lånerörelsen, kassa-, giro- och postväxelrörelsen, sedelkontoret och
avbctalningslånefonden.
Vidare avslutar kommissarien huvudboken samt upprättar huvudkontorets bokslut,
sammanfattat bokslut för riksbankens samtliga kontor, avbetalningslånefondens vid huvud¬
kontoret bokslut, årsbokslut för hela avbetalningslånefondeu samt den i § 23 av riksbanks¬
lagen föreskrivna fullständiga översikt över riksbankens ställning. Han uppgör ock månatliga
beräkningar över bankovinsten.
Kamreraren
sköter huvudbokföringen av riksbankens utländska affärer,
granskar korrespondensen i vad rör densamma,
för saldobok över utrikes växlar och räkningar med utrikeskorrespondenter,
upprättar kontokuranter och granskar inkommande sådana,
beräknar vinsten å utrikesrörelsen samt
upprättar veckorapporter över denna rörelse till fullmäktiges torsdagssammanträden.
102
Bokhållarna:
den ene, som tillika är föreståndare för clearingavdeluingen, där han dagligen skall
tjänstgöra kl. 10,30 —12,so,
utför all bokföring å avdelningskontorens löpande räkningar med huvudkontoret och
för de för denna räkenskap erforderliga journaler,
granskar avdelningskontorens rapporter över löpande räkning med huvudkontoret samt
lämnar uppgift om de medel m. in., som äro under transport mellan huvudkontoret
och avdelningskontoren;
den andre
har till uppgift att genom en daglig summarisk sammanfattning av bokföringen vid
huvudkontoret konstatera, huruvida något fel föreligger eller ej. I sådant avseende för han
dagslutsbok,
balansböcker för samtliga rörelsegrenar,
sammanfattad balansbok, som dag för dag summariskt visar huvudkontorets ställning, samt
specialer över vissa räkningar.
Denne bokhållare granskar ock från avdelningen utgående rapporter, i den män
jämförelse med balansböckerna kan äga rum.
Under den tid, kontor sskrivare tjänstgör å avdelningen, utför han huvudsakligen
tabellarbete.
10) Revisionen.
Revisionen har till uppgift att verkställa den kontroll och moträkning, som icke av
tjänsteman utom revisionen förrättas, samt att granska färdig räkenskap. Den har att sträcka
sina åtgärder icke blott till granskning av siffrorna, utan även till undersökning om anord¬
ningars och verkställighetsåtgärders enlighet med givna författningar och föreskrifter.
Därjämte skall inom revisionen, med ledning av inlämnade rapporter och uppgifter,
upprättas sammandrag över sedelstockens och den metalliska kassans förändringar ävensom
över lånerörelsens ställning för varje vecka samt i övrigt de översikter uppgöras, vilka av
fullmäktige eller deras deputerade föi-eskrivas.
I varje särskild handling eller bok, som inom revisionen granskats, skall av den, som
verkställt granskningen, göras anteckning om sådan med angivande, därest anmärkning före¬
kommit, att sådant skett, samt av numret å den skrift, i vilken anmärkningen blivit fram¬
ställd. Anmärkning skall skriftligen avfattas och skriften, som numreras i ordningsföljd för
varje år, genom förste revisorns (föreståndarens å avdelningen) försorg delgivas vederbörande
för förklarings avgivande. Förste revisorn har att, i händelse anmärkningens giltighet er-
kännes, tillse, att densamma leder till skyndsam rättelse, men, om anmärkningen icke erkännes
eller rättelse ej snart följer, anmäla förhållandet hos vederbörande deputerad till den åtgärd,
som på honom ankommer.
Revisionens personal utgöres av en tjänsteman i fjärde graden (bankokommissarie,
förste revisor) såsom föreståndare, två tjänstemän i andra graden (revisorer) samt en tjänste¬
man i första graden (kontorsskrivare, biträdande revisor).
Förste revisorn har att utöva tillsyn över å avdelningen anställda befattningshavare,
ordna och leda arbetet inom revisionen samt ansvara för arbetets behöriga och oavbrutna
gång. Han har samma ersättningsskyldighet, som angivits för kommissarien i sedelkontoret.
Göromålen å revisionen äro sålunda fördelade, att
förste revisorn åligger:
att för varje lördag eller, om helgdag då inträffa!', för nästföregående söckendag,
ävensom för sista helgfria dag i varje månad, då avslutning av räkenskaperna äger rum, på
grund av de rapporter, vederbörande hava att tillställa honom, skyndsamt uppgöra och till
fullmäktiges expedition avlämna de vecko- och månadsuppgifter om riksbankens metalliska
kassa och utelöpande sedlar m. in., som böra åtfölja allmänna tidningarna,
att granska de från avdelningskontoren inkommande uppgifterna över förvaltningsutgifter,
att granska riksbankens årsbokslut,
att med inventarieboken jämföra och granska de uppgifter, vilka av vederbörande
vårdare avgivas över behållningen i riksbankens pappersmagasin,
att granska rese- och tjänstgöringsräkningar, avlönings- och pensionslistor samt i
övrigt alla till riksbankens förvaltningsutgifter hörande räkningar,
att granska redovisningarna för använda och i behåll varande blanketter till post¬
växlar m. m. för såväl huvudkontoret som avdelningskontoren,
att granska den sammanfattade redovisningen över postväxelrörelsen,
att, med ledning av ingående uppgifter över förfärdigade nya sedlar och pappers¬
brukets i revisionen antecknade levereringar av sedelpapper, granska den från sedelkontoret
för varje månad avlämnade rapporten över sedeltillverkniugen,
att genom granskning av sedelkontorets räkenskap kontrollera förteckningen över fel¬
aktigt sedelpapper samt felaktiga sedelblanketter, som skola förstöras,
att tillsammans med kommissarien för giroavdelningen utöva tillsyn och kontroll där¬
över, att i den ordning, stadgarna för sedelkontoret närmare bestämma, förstöring sker av
de sedelblanketter och det sedelpapper, som på föreskrivet sätt skola obrukbargöras, samt
att till myntdirektören avlämna uppgift över behållningen vid varje månads utgång
hos riksbankens samtliga kontor av svenskt skiljemynt enligt 1873 års myntordning.
Revisorerna åligger:
den ene
att granska listan över diskonterade växlar, notorna över diskonterade växlar samt
in- och utbetalningslistorna för avbetalningslån,
att revidera räntor å hypoteks- och järnlån samt föra kontrollbok över järnlånen,
att revidera inbetalningar å på indrivning beroende fordringar,
att granska ombudsmannens inbetalnings- och omkostnadslistor,
att föra kontrollböcker över inom linjen förda fordringar samt över till ombudsmannen
utlämnade växlar och lån,
att granska upplupen ränta å lånebanksobligationer samt vid årsskiftet kontrollera
extrakt å dylika obligationer och därå upplupna räntor,
att revidera Tumba bruks räkenskaper och bokslut,
att granska posträkningar och stämpelpappersvårdarnas räkenskap,
att dag för dag granska, att korrespondensavdelningeu vederbörligen handlagt den
inrikes posten,
att dag för dag granska sammandrag över totalkassan,
att föra kontrollbok över låneåterstoder samt uppgöra veckosammandrag över dessa,
att föra bok utvisande vinster ä lånerörelsen vid huvudkontoret,
att föra bok över revisionsanmärkningar samt
att jämte förste revisorn och raedrevisorn deltaga i uppräknandet av felaktigt sedel¬
papper och felaktiga sedclblanketter;
den andra revisorn
att granska utrikesavdelningens memorial med därtill hörande verifikationer,
104
att genomgå ankomna, utrikesrörelsen tillhörande brev samt kopiorna av svaren därå
och därvid förvissa sig, att samtliga i breven omförmälda poster blivit i räkenskaperna riktigt
upptagna,
att med inventarieböckerna jämföra och granska uppgifter över behållningarna av
utrikes växlar,
att granska den vid varje kvartalsskifte gjorda omräkningen i svenskt mynt av ut¬
ländska valutor och behållningar hos riksbankens utrikes korrespondenter,
att granska ränteberäkuingar å kontokuranter från utrikes korrespondenterna,
att föra förfallobok över inköpta utrikes växlar,
att föra kontrollbok över utrikesavdelningens behållning av utländskt guldmynt och
utländska sedlar,
att granska posträkningar, i vad de röra utrikes affärerna, samt telegrafräkningar,
att beträffande slutna deposita tillse, att förvaringsavgifterna riktigt influtit,
att beträffande öppna deposita tillse, att avkastningen av deponerade värdepapper
blivit till deponenterna behörigen redovisad samt att förvaringsavgifterna riktigt influtit,
att granska redovisningarna för använda och i behåll varande utländska checkblanketter
m. m. för såväl huvudkontoret som avdelningskontoren samt
att jämte förste revisorn och medrevisorn deltaga i uppräknandet av felaktigt sedel¬
papper och felaktiga sedelblanketter.
Kontorsskrivaren (biträdande revisorn)
för special över utbetalningar, som tillhöra räkningarna rörande förvaltningsutgifter
och extra arvoden, och fördelar posterna efter olika slag och beskaffenhet,
för tjänsteförteckning över tjänstemännen vid huvudkontoret samt vid huvudkontoret
tjänstgörande tjänstemän från avdelningskontoren,
biträder å elearingavdelningen (c:a 1 timme dagligen),
biträder vid uppgörandet av följande rapporter:
rapporten till myntverket, månadsrapporten över riksbankens ställning, veckorapporten
över metalliska kassan och sedelutgivningen samt veckorapport, evalverad i £ stg, över diverse
tillgångar och skulder,
inför rapporterna i särskild liggare,
för liggare över fördelningen av avbetalningslånefonden och de för kassakreditiv
bestämda medlen,
reviderar Tumba bruks månatliga kassaextrakt och brukets avlöningslistor,
biträder vid granskningen av Tumba bruks huvudbok och bokslut,
kontrollerar inbetalningar och räntor å avbetalningslån,
biträder med uppgörande av avlöningslistor för e. o. tjänstemän beträffande vikariat
under sjukdomsfall och semester,
biträder vid lämnande av uppgifter för berättelserna till bankoutskottet och Riksdagens
revisorer samt
registrerar revisionen tillställda utdrag av fullmäktiges protokoll. 11
11) Statistiska avdelningen.
Denna avdelnings ändamål är att insamla, bearbeta och tillhandahålla fullmäktige
upplysningar i finansiella och ekonomiska frågor samt att verkställa de specialundersökningar
och specialutredningar i dessa ämnen, som av fullmäktige begäras. Vidare har avdelningen
105
att utarbeta årsboken över riksbankens verksamhet m. m. samt att omhäuderhava riksbankens
bibliotek.
Till fullgörande av dessa åligganden har avdelningen, bland annat,
att upprätta fortlöpande statistiska tabeller rörande riksbankens, privatbankernas och
vissa utländska centralbankers verksamhet,
att upprätta fortlöpande tabeller över privatbankernas ^diskontering i riksbanken,
att upprätta fortlöpande tabeller över samtliga bankers ställning till utlandet,
att fora anteckningar över i utlandet noterade växelkurser på Skandinavien samt
noteringar å svenska värdepapper på utländska börser,
att föra anteckningar över noteringarna å Stockholms fondbörs,
att föra anteckningar över obligations- och aktieemissioner,
att upprätta fortlöpande tabeller angående järnvägsdriften, trävarumarknaden in. m.,
att månad för månad beräkna värdet av rikets in- och utförsel,
att följa den svenska och mera betydande utländska dagspressen beträffande finansiella
och ekonomiska ämnen och att tillvarataga och systematiskt ordna vad som av dylika artiklar
kan vara av värde,
att studera de större in- och utländska facktidskrifterna och hålla register över vad
som i dessa kan vara av betydelse för avdelningens arbete,
att följa facklitteraturen och föreslå inköp av för biblioteket lämpliga arbeten,
att ombesörja, att i biblioteket ingående serier av statistik m. m. år för år komplet¬
teras, samt
att såväl ^alfabetiskt som systematiskt hålla katalog över bibliotekets samlingar.
Arbetet å avdelningen omhänderhaves av en tjänsteman i tredje graden (statistiker)
med biträde av en tjänsteman i första graden (kontorsskrivare) och två kvinnliga biträden.
Biträdena utföra följande arbete:
Kontors skriv ar en
handhar vården av tidningsurklippen,
biträder vid katalogiseringen av biblioteket,
för en del statistiska tabeller rörande riksbankens och vissa utländska centralbankers
verksamhet,
kontrollerar i detalj samtliga av de kvinnliga biträdena upprättade statistiska ta¬
beller samt
söker att, i den man övriga arbeten därtill lämna tid, bibehålla känningen med in¬
kommande facktidskrifter och facklitteratur för att, om han, vid förfall för statistikern, för¬
ordnas till dennes vikarie, äga för tjänstens uppehållande erforderlig kännedom om allt det
material, som finnes hos avdelningen samlat.
De bägge kvinnliga biträdena
utföra,^ med ovan angivna undantag, allt tabellarbete och verkställa alla beräkningar,
föra såväl den alfabetiska som systematiska katalogen över biblioteket samt
verkställa ifrågakommande utskrifter.
Härförutom lämna såväl kontorsskrivaren som de kvinnliga biträdena statistikern allt
det övriga biträde i tjänsten, som denne kan behöva.
12) Avdelningen för öppna och slutna depositär
Jipnlikt § 19 i lagen för Sveriges riksbank mottager riksbanken till förvar guld eller
silver, obligationer, aktier och andra värdepapper samt gods under försegling. Vården av
14—132047. Löneregler ing skommitténs bet. XLII.
106
dylika till förvar emottagna värdeföremål handhaves av riksbankens avdelning för öppna och
slutna deposita.
På avdelningen äro anställda en tjänsteman i fjärde graden (bankokommissarie) såsom
föreståndare, en tjänsteman i tredje graden (kamrerare), två tjänstemän i andra graden (revi¬
sorer och bokhållare) samt en tjänsteman i första graden (kontorsskrivare).
Den egentliga vården av vad som till förvar emottagits handhaves under gemensam
ansvarighet, en° för alla och alla för en, av kommissarien och de bägge bokhållarna. Motta¬
gandet från deponenterna av värdeföremålen, bokföringen därav, beräknandet av avgifterna
och dessas redovisning omhänderhaves av kamreraren med biträde av kontorsskrivaren.
Avdelningen har att noga följa utlottningar av obligationer och inlösningsdagar för
kuponger, att likaledes noga uppmärksamma, att inteckningar hållas vid liv, att inkassera
alla å deponerade handlingar fallande räntor och utdelningar m. m. (beträffande reverser och
inteckningar har avdelningen dock endast att mottaga erbjudna likvider) ävensom att ställa
sålunda inflytande medel till deponenternas förfogande enligt av dem givna anvisningar.
Kommissarien bar att utöva tillsyn över å avdelningen anställda befattningshavare,
ordna och leda arbetet inom avdelningen samt ansvara för arbetets behöriga och oavbrutna gång.
Beträffande detaljerna av arbetet inom avdelningen må anföras, att
kommissarien
antecknar dag för dag riksbankens totala ansvarssumma för deponerade värdepapper,
för register över de olika slagen av värdepapper,
för anteckning över kontorets in- och utbetalningar för dagen samt
tillser att inteckningar, som böra förnyas, tillställas ombudsmannen.
(Anm. För värdepappersregistrets riktiga förande äro jämte kommissarien även de båda
bokhållarna ansvariga.)
Kamreraren
emottager deposita, då de inlämnas, granskar och inför i depositionsliggaren alla
inkommande depositioner och uträknar samt inkasserar för desamma belöpande avgifter,
för kontrollbok över vid avdelningen inkasserade medel samt
för namnregister över deponenter av öppna deposita samt annonsbok över utlottningar
och utdelningar.
(Anm. Ansvaret för annonsbokens riktiga förande delar kamreraren med kommissarien
och de båda bokhållarna.)
Den ene bokhållaren
för bevakningsbok, dagbok över avkastningen av värdepapper och över utlottade och
förfallna sådana samt kontrollbok över riksbankens totala ansvarssumma för deponerade värde¬
papper samt
kontrollerar den av den andra bokhållaren verkställda fördelningen av influtna, depo¬
nenterna tillhöriga medel.
(Anm. Anteckningarna i bevakningsboken rörande förnyelse av inteckningar skola,
allt efter som de införas, granskas av ombudsmannen, som därefter ansvarar för deras riktighet.
Bevakningsbokens riktiga förande i övrigt sker under kommissariens och de båda bokhållarnas
gemensamma ansvar. Angående ansvaret för värdepappersregistrets och annonsbokens riktighet,
se ovan.)
Den andra bokhållaren
ombesörjer verkställandet av inkassering av avkastningen å de deponerade värde¬
handlingarna samt av dessas kapitalbelopp, då de förfallit till betalning,
107
för bok över och ombesörjer fördelningen på vederbörande deponenter av de influtna
medlen samt
redovisar dagligen vid expeditionstidens slut till kommissarien för in- och utbetalningar.
(Angående ansvaret för värdepappersregistrets, annonsbokens och bevakningsbokens
riktighet, se ovan.)
Kontor askriv ar en
uppsätter kontokuranter,
utskriver nummerförteckningar över till inkassering avsända kuponger, förteckningar å
inlämnade värdepapper samt förvaringsbevis,
biträder kamreraren med bokföringen och
är behjälplig med andra arbeten inom avdelningen.
Kupongklippning och allt övrigt för vården av de deponerade värdeföremålen erforderligt
arbete utföres tillsammans av kommissarien och de bägge bokhållarna.
Den 31 december 1913 innelågo hos riksbanken i öppet förvar 1,956 st. depositioner,
omfattande 89,460 st. värdepapper för ett sammanlagt belopp av kronor 2 6 3,8 5 9,811: 24.
13) Arkivarie- och ekonomiavdelningen.
Arbetet å denna avdelning omhänderhaves av en tjänsteman i andra graden (arkivarie)
och hans åligganden äro:
att med biträde ^av övervaktmästaren utöva noggrann tillsyn å riksbankshuset samt
över snygghet och renhållning inom och utom detsamma; att vid de besiktningar, som
av fullmäktige samfällt eller genom deputerade anställas, fästa uppmärksamheten på de för¬
ändrade inredningar eller reparationer, som anses behövliga, och att i fråga om verkställig¬
heten av mera omfattande inrednings- och reparationsarbeten ombesörja erforderliga utredningar
ävensom att övervaka alla dylika arbetens noggranna utförande,
att vårda huvudkontorets fasta och lösa inventarier samt uppköpta skrivmaterialier
och andra till ekonomien hörande förråd,
att över alla huvudkontorets fasta och lösa inventarier upprätta inventarium; skolande
i vad angar till sedeltryckeriet hörande pressar, maskiner och övriga inventarier eller persedlar’
från tryckeriförestandaren efter vart års utgång införskaffas uppgift å de förändringar som
under föregående ar inträffat,
att fullgöra vad som enligt det emellan fullmäktige och tryckeriföreståndaren avslutade
kontrakt aligger den tjänsteman, som har huvudkontorets ekonomiska angelägenheter sig
anförtrodda, b
att under inseende av deputeraden för huvudkontoret ombesörja upphandling av alla
för huvudkontoret behöfliga materialier, inventarier och effekter samt från pappersmagasinet
(rumba bruks magasin i riksbankshuset) rekvirera, i den mån tillgång därå finnes, erforderligt
post-, skriv-, läsk- och omslagspapper,
att enligt bemälde deputerades bestämmande ombesörja all tryckning av de för tjänst¬
göringen behöfliga blanketter och böcker samt i förekommande fall försändningen av desamma
till avdelningskontoren,
att till tjänstemännen vid huvudkontoret emot kvitto utlämna de skrivmaterialier och
förnödenheter, vilka av riksbanken bekostas, samt att för varje år uppgöra sammandra»
utvisande vad som under året blivit förbrukat,
108
att vårda bankoutskottets, Riksdagens revisorers och fullmäktiges protokoll, handlingar,
registratur, brevkopior, m. m., som överlämnats till arkivet, samt att hålla fullständiga för¬
teckningar över arkivet,
att, vid anfordran av vederbörande, mot kvitto utlämna arkivet tillhörande handlingar
ävensom att tillse, att vad som utlämnats varder till arkivet återställt (försummas sådant,
skall anmälan därom göras hos deputeraden för huvudkontoret),
att årligen hos fullmäktige anmäla om förstöring av sådana till arkivet hörande
handlingar, som enligt av fullmäktige fastställda grunder skola efter förloppet av viss tid
förstöras, samt
att, när sådant får ske, meddela avskrifter eller utdrag av de arkivet tillhörande
handlingarna ävensom att förse sådana avskrifter och utdrag med bestyrkande (härför äger
arkivarien begära lösen, när expeditionen äskas av person utom banken eller av bankens
tjänstemän i enskilda angelägenheter).
14) Störa förvaringsvalvet.
Riksbankens behållningar i myntat och omyntat guld och silver, i sedlar och i
bronsmynt, med undantag av vad vaivsavdelningen, förrättnings- och växlingskassorna samt
utrikesavdelningen få innehava, ävensom obligationer och andra säkerbetshandlingar, vilka
icke tillhöra riksbankens lånerörelse, skola förvaras i stora förvaringsvalvet.
Detta vårdas under gemensam ansvarighet, en för alla och alla för en, av en tjänste¬
man i fjärde graden (förste revisorn) samt tre tjänstemän i andra graden (en registrator, en
av revisorerna å revisionen och en av bokhållarna på bokföringsavdelningen). Alla dessa kal¬
las, i deras egenskap av vårdare av stora förvaringsvalvet, kassavårdare.
Vid förfall för någon av de tre sistnämnda kassavårdarna har den andra revisorn å
revisionen att vikariera. Var och en av de ordinarie kassavårdarna i andra graden är
alternerande var tredje vecka befriad från kassavård, undantagandes vid uppräkning av stor¬
sedlar från sedelkontoret och valvsavdelningen, då alla fyra vårdarna skola deltaga.
Stora förvaringsvalvet består av fyra olika valv samt är indelat i åtta s. k. förva-
ringskassor n:r 1 till och med n:r 8,
n:r 1 för guldmynt enligt lagen om rikets mynt av den 30 maj 1873;
n:r 2 för utländskt guldmynt;
n:r 3 för guld i plants och äldre svenskt guldmynt;
n:r 4 för silverskiljemynt enligt ovannämnda lag av år 1873;
n:r 5 för äldre svenskt silvermynt;
n:r 6 för sedlar, som av riksbanken utgivas (sedelförrådet);
n:r 7 för statspapper och obligationer m. in. samt
n:r 8 för bronsmynt.
För var och en av nämnda förvaringskassor skall av förste revisorn föras inventariebok,
utvisande de olika värden och belopp, som utgöra behållningen.
I förvaringskassan n:r 7 skall en fullständig liggare över dithörande statspapper och
obligationer m. in. finnas förvarad.
Sista söckendagen i veckan och sista söckendagen i månaden skall förste revisorn
lämna uppgift enligt formulär över behållningen i förvaringskassorna, vilken uppgift kontrol¬
leras och underskrives av de båda medkassavårdarna för veckan. Denna uppgift tjänar såsom
109
verifikation till vecko- och månadsrapporterna. På nyssnämnda tider skall ock till förestån¬
daren för sedelkontoret lämnas uppgift å sedelbehållningen av varje valör i förvaringkassan n:r 6.
De i kassavården deltagande andra-grads-tjänstemännen föra summarisk kontrollbok
över behållningarna i förvaringskassorna.
Förste revisorn aligger särskilt att tillse, att med avseende på de uti förvaringskassan
n:r 7 liggande värdepapper^ och andra handlingar, som i öppet skick dit inlämnats, nödiga
åtgärder vidtagas för bibehållande av dessa papper och handlingar vid fullt gällande kraft
samt för bevakande av riksbankens bästa i fråga om betalningars uppbärande i rätt tid.
Levereringar till någon av förvaringskassorna skola åtföljas av reversal i två exemplar
(beträffande leveranser av färdiga sedlar från sedelkontoret i tre exemplar); uttag från förva¬
ringskassorna sker medelst rekvisition och reversal.
Kassavården kan vid vissa tider upptaga från en till tre timmar om dagen.
För kassavården utgå icke några särskilda arvoden.
Till ledning för bedömandet av det ansvar, som vilar å kassavårdarna, må meddelas,
att den 31 december 1913 förvarades uti
förvaringskassan n:r 1.....
|
|
54,400,000
|
—
|
d:o » 2 .....
|
|
34,639,975
|
04
|
CO
o
'X3
|
|
10,705,408
|
—
|
d:o >4 .....
|
|
1,025,000
|
—
|
d:o >5.....
|
|
—
|
—
|
d:o >6 .....
|
|
129,700,000
|
—
|
d:o »7 .....
|
|
30,900,881
|
09
|
d:o » 8......
|
|
9,000
|
—
|
eller ett sammanlagt värdebelopp av kr. 261,380,264: 13
15) Clearingen.
o
A denna avdelning besörjes utjämning bankerna emellan av ömsesidiga fordringar.
Föremål för clearing äro postremissväxlar och checker, antingen dragna på de i
clearingen deltagande bankerna eller försedda med anteckning, att de äro betalbara hos någon
av dessa banker.
Varje i clearingen deltagande bank skall i riksbanken hålla räkning utan räntegott-
görelse. Förslår icke behållningen å räkningen att täcka vid clearingen uppkommen balans,
skall täckning ske genom insättning å räkningen samma dag, innan banktidens utgång.
Clearingen äger rum varje söckendag kl. 10.3o-12.3o. Därest antalet växlar och checker,
som av bank inlämnas, överstiger 10, skola dessa växlar och checker vara inlagda i förseglade
paket med tillhörande nota. Anmärkningar på grund av clearingen skola framställas senast
kl. 2 samma dag direkt till den bank, som till clearing inlämnat vederbörande paket eller
handlingar.
I clearingen deltaga förutom riksbanken fjorton privata banker, av vilka var och en
genom sig clearar för vissa utom clearingen stående banker. De i clearingen deltagande
fjorton privatbankerna hava vardera hos riksbanken såsom gemensam säkerhet för deras
clearingförpliktelser deponerat värdehandlingar för 200,000 kronor.
no
Clearingen skötes av en tjänsteman i andra graden (bokhållaren för avdelningskontoren)
såsom föreståndare och fem tjänstemän i första graden (kontorsskrivare, två från giroavdel-
ningen, en från revisionen, en från statistiska avdelningen och en från sedelkontoret).
Föreståndaren ansvarar för arbetets ordnande och behöriga gång.
För arbetet med clearingen utgår icke någon särskild ersättning till tjänstemännen.
Arbetet är ordnat sålunda, att
föreståndaren
meddelar kvitto över inlämnade värdehandlingar i resp. uti clearingen deltagande
bankers kvittensböcker;
uppför efter dessa kvittensböcker å uppgift från clearingavdelningen det belopp, som
vid clearingen föres till resp. bankers kredit, och jämför dessa belopp med de å resp. bankers
huvudnotor angivna slutsummor;
antecknar, efter från den ena additionsmasldnen erhållen sammanräkning, å uppgift från
clearingavdelningen det belopp, som vid clearingen föres till resp. bankers debet, samt uträknar
med ledning därav resp. bankers saldon;
kontrollerar de av första biträdet uppgjorda clearingbeskeden och underskriver desamma;
underskriver det exemplar av uppgift från clearingavdelningen, som avlämnas till
riksbankens giroavdelning; o
granskar och underskriver det av första biträdet uppgjorda exemplar av uppgift från
clearingavdelningen — endast upptagande resp. bankers saldon — som avlämnas till förste
deputeraden;
för bok över dagsbeloppen av omsättningssumman — beloppet erhållet genom samman¬
räkning å ena additionsmaskinen — samt betalningsutjämningsbeloppet;
granskar kvittensboken över till resp. banker utlämnade värdehandlingar samt
verkställer utlämnandet till resp. bankers ombud av de värdehandlingspaket, som genom
clearingen tillföras bankerna.
Första biträdet
antecknar efter resp. bankers huvudnotor det belopp, som vid clearingen föres till
resp. bankers kredit;
verkställer kontrollsummering av resp. bankers huvudnotor;
upprättar, efter från andra additionsmaskinen erhållen sammanräkning, clearingbeskeden
samt kontrasignerar desamma;
uppför resp. bankers saldon ävensom dagens omsättningssumma — det senare beloppet
erhållet genom sammanräkning å andra additionsmaskinen — å det exemplar av uppgift från
clearingavdelningen, som avlämnas till förste deputeraden, samt kontrasignerar detsamma;
jämför efter detta i den av föreståndaren förda boken dagsbeloppen av omsättningen
och betalningsutjämningen.
Andra och tredje biträdena
mottaga under föreståndarens uppsikt från resp.Jj_bankers ombud dels kvittensböcker
och huvudnotor dels värdehandlingspaketen;
verkställa motläsning av de å resp. huvudnotor och paket antecknade belopp;
verkställa vid ena additionsmaskinen sammanräkningen för varje banks debet, varvid
det ena biträdet uppläser beloppen efter huvudnotorna och det andra inslår beloppen i
maskinen;
verkställa sammanräkning av dagens omsättningsbelopp efter huvudnotorna;
sortera efter verkställd sammanräkning clearingbeskeden med tillhörande specialnotor
till resp. banker.
in
Fjärde och femte biträdena:
före sammanräkningen verkställer det ena biträdet sortering av inlämnade värdehand-
lingspaket, under det att det andra deltager vid kontrollsummeringen av huvudnotorna;
de verkställa vid andra additionsm askin en sammanräkningen för varje banks debet,
varvid det ena biträdet uppläser beloppen efter anteckningen å paketen och det andra inslår
beloppen i maskinen och jämför sammanräkningsresultatet med det vid den andra maskinen
erhållna resultatet;
de verkställa sammanräkning av dagens omsättningsbelopp efter de specialnotor, som
utlämnas till bankerna;
efter verkställd sammanräkning inför det ena biträdet i riksbankens kvittensbok över
till resp. banker utlämnade värdehandlingar beloppen av desamma; och är det andra hiträdet
därvid behjälpligt med kollationering.
Omsättningen i clearingen för år 1913 belöpte sig till kronor 5,891,231,663:20
* * .
*
Till sist må såsom avslutning av ovanstående redogörelse meddelas
dels att såsom allmän regel för de i riksbanken anställda tjänstemännen gäller, att
var och en är ansvarig för vad honom tillhör att verkställa, granska eller vårda;
dels att i det dagliga arbetet vid huvudkontoret deltaga 23 extra ordinarie tjänstemän
med växlande placering, allt efter arbetsmängden i den ena eller andra avdelningen,
dels ock att, även där sådant icke blivit å de särskilda avdelningarna anmärkt,
första-grads tjänstemännen hava skyldighet att före och efter expeditionstiden deltaga i upp¬
räkning och sortering av sedlar och mynt. (Samma skyldighet hava ock alla extra ordinarie
tjänstemän.)
112
Redogörelse beträffande göromålen vid riksbankens
avdelningskontor.
Vården av låne- och säkerbetshandlingar samt kontanta medel omhänderhaves dels
av verkställande styrelseledamoten, en annan styrelseledamot samt kamreraren eller vid kon¬
tor utan kamrerare bokhållaren (den s. k. huvudkassan) och dels av verkställande sty¬
relseledamoten och kamreraren eller vid kontor utan kamrerare bokhållaren (den s. k.
dagkassan).
Huvudkassan skall ligga under tre och dagkassan under två olika lås, till vilka kassa¬
vårdarna skola hava var sin till särskilt lås hörande nyckel.
I daykassan får efter styrelsens af fullmäktige godkända beslut förvaras:
dels låne- och säkerhetshandlingar för lån mot pant av varor (järnlån) och för av¬
betalningslån, de låne- och säkerhetshandlingar för övriga lånegrenar, som under sistförflutna
sju dagar ingått, hypotek för ej föredragna och för avslagna lån ävensom de låne- och
säkerhetshandlingar, som under löpande och nästföljande kalendervecka förfalla till betalning
eller böra vara tillgängliga för annan åtgärd,
dels ock det belopp kontanta medel, som prövats vara för den dagliga rörelsen i
allmänhet behövligt.
Alla övriga värdehandlingar och kontanter skola förvaras i huvudkassan.
Befinnes vid kassaavslutningen för dagen det i dagkassan förvarade kontanta beloppet
uppgå till mera än det tillåtna, skall överskjutande beloppet senast nästföljande söckendag
överflyttas till huvudkassan.
Kassör får från den ena dagen till den andra i sitt förvar innehava ett visst mindre,
av fullmäktige efter kontorsstyrelsens hörande bestämt belopp.
Dagkassornas kontanta behållningar få vid de olika kontoren för närvarande högst
utgöra:
vid
|
kontoret
|
i Göteborg.....
|
|
4,000,000
|
—
|
»
|
»
|
» Malmö......
|
..... 3
|
5,000,000
|
—
|
»
|
|
» Falun......
|
..... »
|
800,000
|
—
|
»
|
|
» Gävle......
|
..... »
|
1,000,000
|
—
|
»
|
|
» Halmstad.....
|
..... »
|
600,000
|
—
|
|
|
» Härnösand ....
|
..... »
|
800,000
|
—
|
»
|
|
» Jönköping.....
|
..... »
|
1,000,000
|
—
|
2>
|
»
|
» Kalmar......
|
..... »
|
600,000
|
—
|
»
|
|
» Karlskrona ....
|
..... »
|
1,000,000
|
—
|
113
vid
|
kontoret
|
i Karlstad.....
|
..... kronor
|
900,000
|
—
|
|
»
|
» Kristianstad ....
|
..... »
|
1,200,000
|
—
|
|
»
|
» Linköping ....
|
..... »
|
1,000,000
|
—
|
2>
|
|
» Luleå......
|
..... »
|
800,000
|
—
|
»
|
|
» Mariestad.....
|
..... »
|
500,000
|
—
|
»
|
|
i> Norrköping ....
|
..... »
|
1,000,000
|
—
|
»
|
»
|
» Nyköping.....
|
..... »
|
500,000
|
—
|
»
|
|
» Sundsvall.....
|
..... »
|
1,000,000
|
—
|
|
»
|
» Umeå......
|
..... >
|
500,000
|
—
|
|
|
» Uppsala.....
|
..... »
|
800,000
|
—
|
|
»
|
» Visby......
|
|
500,000
|
—
|
|
3*
|
» Vänersborg ....
|
..... 2>
|
300,000
|
—
|
»
|
|
» Västerås.....
|
.....
|
500,000
|
—
|
2>
|
|
» Växjö......
|
..... 2>
|
400,000
|
—
|
>
|
|
» Örebro......
|
..... 3>
|
1,500,000
|
—
|
|
$
|
» Östersund.....
|
..... »
|
700,000
|
—
|
Kassabehållningarna i sin helhet vid de olika kontoren uppgingo den 31 december
1913 till följande belopp:
vid
|
kontoret
|
i Göteborg . . .
|
|
5,263,569: 7 5
|
S>
|
|
» Malmö ....
|
...... »
|
8,823,636: 9 1
|
|
|
» Falun.....
|
...... »
|
1,983,749: 89
|
|
»
|
» Gävle.....
|
..... »
|
2,417,225: 06
|
|
»
|
» Halmstad . . .
|
..... »
|
904,750: 36
|
|
»
|
» Härnösand . . .
|
..... 2>
|
1,990,604: 58
|
|
2>
|
» Jönköping . . .
|
...... »
|
1,559,014: 59
|
|
$
|
» Kalmar ....
|
...... »
|
2,508,233: 83
|
|
»
|
» Karlskrona . . .
|
...... »
|
1,292,747: 17
|
>
|
1-
|
» Karlstad ....
|
...... »
|
2,416,007: 33
|
2>
|
5,
|
» Kristianstad . .
|
...... »
|
1,973,768: 37
|
>
|
2>
|
» Linköping . . .
|
...... >
|
2,022,700: 29
|
X-
|
»
|
» Luleå.....
|
..... »
|
1,980,799: 06
|
»
|
l
|
> Mariestad . . .
|
...... »
|
1,184,498: 03
|
3>
|
|
» Norrköping. . .
|
...... »
|
2,522,155: 48
|
|
2>
|
» Nyköping . . .
|
|
1,012,645: 30
|
|
|
» Sundsvall . . .
|
|
2,820,704: 24
|
|
>
|
» Umeå.....
|
...... 2>
|
1,243,041: 07
|
»
|
»
|
» Uppsala ....
|
|
1,859,217: 14
|
>
|
|
» Visby.....
|
|
1,401,738: 81
|
»
|
|
j Vänersborg . . .
|
...... »
|
1,156,934: 13
|
7>
|
»
|
» Västerås ....
|
|
1,646,437: 04
|
»
|
»
|
» Växjö.....
|
...... »
|
1,823,765: 61
|
|
|
> Örebro ....
|
...... »
|
3,396,073: 55
|
|
|
» Östersund . . .
|
...... »
|
1,931,582: 42
|
|
|
|
Summa kronor 57,135,600: o i
|
15—132047. Löneregleringakommitténs bet. XL1I.
114
Verkställa,nde styrelseledamoten är ansvarig för göromålens inom kontoren ordnande
samt behöriga och oavbrutna gång ävensom skyldig att noga handhava och iakttaga do kon¬
troller och den tillsyn, som åligga honom till följd av det lämnade uppdraget eller som sär¬
skilt föreskrivas; och bliver han i sista rummet ersättningsskyldig för den skada och förlust,
som tillskyndas riksbanken genom de under hans inseende ställda tjänstemännens fel eller
förseelser, när han genom noggrant iakttagande av föreskrivna kontroller och samvetsgrant
uppfyllande av övriga åligganden kunnat men underlåtit att förekomma, rätta eller i tid
upptäcka dessa fel eller förseelser.
Samtliga vid riksbankens avdelningskontor anställda tjänstemän äro var för sig an¬
svariga för vad en och var tillhör att verkställa, granska eller vårda.
Kamrerarna åligger:
1) att hava närmaste tillsynen över arbetets gång i expeditionen;
2) att deltaga i kassavården samt att föra specifika förteckningar över huvudkassans och
dagkassaus kontanta behållningar;
3) att tillhandagå allmänheten med upplysningar i låneärenden och övriga grenar av kon¬
torens verksamhet;
4) att av den, som vill försälja växel eller erhålla lån eller kassa-kreditiv, emottaga de för
varje fall erforderliga handlingarna samt därvid tillse, att desamma äro fullständiga
och att växel eller skuldförbindelse är i formellt avseende riktig;
5) att ombesörja upprättandet av anmälningssedlar till växlar samt låne- och kreditivhand-
lingar ävensom att tillse, det anmälningssedlarna överensstämma med dokumenten;
6) att, i händelse i avseende å inkomna lånehandlingar något i formellt hänseende befinnes
vara att anmärka, därom före föredragningen hos styrelsen göra anteckning å an¬
mälningssedlarna;
7) att ombesörja det inkomna växlar, lån och kreditiv i behörig tid bliva upptagna å sty¬
relsens föredragningslistor;
8) att till kassörernas efterrättelse meddela utbetalningsorder för beviljade växlar och lån;
9) att kontrollera och bestyrka riktigheten av kassörernas dagliga kassaredovisningar;
10) att tillsammans med verkställande styrelseledamoten kontrollera och emottaga de behåll¬
ningar, vilka kassörerna enligt deras kassaredovisningar skola leverera till dagkassan;
11) att kontrasignera endossementen å växlar, som skola för inkassering översändas till andra
orter;
12) att deltaga i vården av blanketter till depositionsbevis, postväxlar och checker samt att
föra inventariebok och upprätta redovisning över dessa blanketter;
13) att föra listan över kontorens - omkostnader samt förvara de till samma lista hörande
verifikationer;
14) att upprätta avlöningslistorna för kontoren;
15) att föra kontorens journal, huvudbok och dagslutsbok samt att upprätta och till huvud¬
kontoret inom föreskriven tid översända sammandrag av huvudboksräkenskapen;
16) att föra avbetalniugslånefondens buvudbok, upprätta rapporter över fondens ställning även¬
som bokslut över fonden;
17) att kontrollera och underskriva till huvudkontoret avgående rapporter över kontorens
rörelse och kassabehållningar;
18) att efter räkenskaperna upprätta de redogörelser, som tid efter annan skola insändas till
huvudkontoret, utskriva reversal för leverans av vinstmedlen ävensom lämna erforder¬
115
liga sifferuppgifter för styrelsernas berättelser till bankoutskottet och Riksdagens
revisorer samt
19) att, med undantag för kamrerarna vid kontoren i Göteborg och Malmö, biträda vid kon¬
torens korrespondens.
Vid kontor utan kamrerare åligga de i punkterna 3, 4, 5, 6, 7 och 8 angivna göro¬
mål verkställande styrelseledamoten och de i punkterna 1, 2, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16,
17, 18 och 19 omförmälda göromål en tjänsteman i registrators- och bokhållargraden.
Kamrerarna i Göteborg och Malmö tillhöra tredje tjänstegraden. Övriga kamrerare
bilda en särskild, för de mindre kontoren bestämd grad, närmast jämförlig med andra graden
vid de tre stora kontoren.
Kassörerna handhava kassaexpeditionen med tillhörande göromål. De utbekomma
vid förrättningstidens början från dagkassan, efter avlämnad rekvisition, det belopp mynt och
sedlar, som för kassarörelsens jämna och oavbrutna gång anses för dagen erforderligt. (Er¬
fordras under dagens lopp ytterligare medel från dagkassan, hava kassörerna att rekvirera
sådana.)
För varje dag skola kassörerna föra och avsluta kassadiarier, upptagande i debet
alla inbetalningar och i kredit alla utbetalningar. Vidare skola kassörerna efter förrättnings¬
tidens slut uppgöra kassaredovisningar samt upprätta inventarier över i kassorna kvarliggande
behållningar. Belopp, som överskjuter vad kassör får hava i sitt förvar från en dag till en
annan, skall levereras till dagkassan.
Vid avdelningskontoret i Göteborg finnas tvä kassor (n:r 1 och n:r 2). Av dessa
besörjer n:r 2 mynt- och sedelväxlingen samt in- och utbetalningar å avbetalningslån och n:r 1
alla övriga kassatransaktioner.
Vid avdelningskontoret i Malmö äro likaledes två kassörer anställda. Den ene av
dem sköter de kassagöromål, som härflyta av växeldiskonteringen, ävensom växlingsgöromålen
och den andre alla övriga kassatransaktioner.
Kassörerna i Göteborg och Malmö tillhöra andra tjänstegraden. Övriga kassörer
bilda en särskild, för de mindre kontoren bestämd grad, närmast jämförlig med första graden
vid de tre stora kontoren.
För kassörer gäller såsom princip, att de icke få befatta sig med räkenskaperna
inom kontoren.
Utom kassörerna äro vid avdelningskontoren i Göteborg och Malmö registrator er,
bokhållare, revisorer och korrespondenter tjänstemän i andra tjänstegraden. Dessa tjänste¬
män utföra med den fördelning av arbetet, som påkallas av kontorens förhållanden och det
för varje kontor bestämda antal tjänstemän, i det hela samma göromål, som finnas angivna
för motsvarande befattningshavare vid huvudkontoret.
(Anm. Ombudsmannen i Göteborg tillhör även andra tjänstegraden. Om hans liksom
övriga ombudsmäns huvudsakliga åligganden lämnas redogörelse i det följande.)
Beträffande tjänstemännen i första tjänstegraden vid kontoren i Göteborg och Malmö
(kontors- och kassaskrivare) gäller vad ovan sagts om andra-gradstjänstemännen eller att
116
de med den fördelning av arbetet, som av förhållandena vid varje kontor påkallas, i det
hela utföra samma göromål, som för deras vederlikar vid huvudkontoret finnas angivna.
Vad därefter angår tjänstemännen i registrators- och bokhållaregraden vid de mindre
kontoren, må först erinras, att vid kontor utan kamrerare en tjänsteman i nu ifrågavarande
grad utför i allt huvudsakligt kamrerargöromål; i avseende å dessa göromål hänvisas till vad
här förut meddelats angående kamrerarna vid de mindre kontoren.
Övriga tjänstemän i registrators- och bokhållargraden handlägga med den fördelning
av arbetet, som kräves av kontorens förhållanden och det för dem bestämda antal tjänstemän,
huvudsakligen samma göromål, som vid huvudkontoret och de båda stora kontoren i Göteborg
och Malmö bestridas av vederbörande tjänstemän i andra och första tjänstegraderna.
Ombudsmännen (av vilka den i Göteborg, såsom nämnts, tillhör andra tjänstegradcn)
åligger i huvudsak:
1) att utsöka och bevaka riksbankens vid avdelningskontoren ägande eller innehavande
fordringar och säkerheter;
2) att anhängiggöra, bevaka och utföra kontorens talan i utsöknings- och rättegångsärenden;
3) att uppbära och redovisa för utsökta medel;
4) att föra protokoll hos styrelserna vid deras sammanträden för allmänna ärenden ävensom
särskilda protokoll, uppsätta utlåtanden, berättelser och andra skrivelser, som av
styrelserna beslutas, samt expediera såväl dessa som utdrag av protokollen; och
5) att i övrigt vara kontorens juridiska biträden vid förekommande fall.
Såsom allmän regel för handläggningen av göromålen vid avdelningskontoren gäller,
att i tillämpliga delar skola tjäna till efterrättelse de föreskrifter, vilka i tjänstgöringsstad-
garna för huvudkontoret äro eller varda meddelade.
För bedömandet av göromålen vid de olika kontoren torde följande siffror angående
kassaomsättningen samt växelrörelsen under år 1913 lämna ledning:
Kassaomsättning:
vid
|
kontoret
|
i Göteborg.....
|
|
1,196,226,266: 15
|
7>
|
»
|
» Malmö......
|
|
1,038,078,948: 69
|
|
»
|
» Falun......
|
|
99,000,105: 35
|
>
|
|
» Gävle......
|
|
293,399,530: 14
|
|
»
|
» Halmstad.....
|
|
82,935,703: 06
|
»
|
|
» Härnösand ....
|
|
172,481,182: 62
|
»
|
»
|
s Jönköping ....
|
|
119,749,047: 77
|
|
|
» Kalmar.....
|
|
117,003,563: 35
|
»
|
2>
|
» Karlskrona ....
|
|
102,740,444: 65
|
»
|
|
» Karlstad.....
|
. , . »
|
295,958,371: 34
|
»
|
|
» Kristianstad. . . .
|
|
211,269,854: 35
|
»
|
»
|
» Linköping ....
|
|
269,527,250: is
|
|
»
|
» Luleå......
|
|
138,239,159: 5 7
|
»
|
2>
|
» Mariestad ....
|
... »
|
121,894,643: os
|
»
|
»
|
» Norrköping ....
|
|
194,981,419: 97
|
117
vid
|
kontoret
|
i Nyköping.....
|
. . . kronor
|
152,581,356: 62
|
»
|
|
» Sundsvall ....
|
. . . »
|
377,784,709: 65
|
>
|
|
» Umeå......
|
. . . >
|
156,094,657: 40
|
*
|
>
|
s Uppsala.....
|
. . . »
|
166,274,305: 63
|
|
>
|
» Visby......
|
. . . »
|
37,035,823: 22
|
|
|
> Vänersborg ....
|
... »
|
85,097,015: 46
|
|
|
» Västerås.....
|
. . . »
|
112,587,656: 69
|
»
|
|
» Växjö......
|
. . . »
|
47,023,925: 12
|
»
|
|
» Örebro.....
|
. . . »
|
294,205,073: 81
|
|
|
» Östersund ....
|
|
104,742,260: Öl
|
Växelrörelsen (uppgifterna omfatta diskonterade växlar,
inbetalda eller till protest avlämnade växlar):
Antal.
Stycken.
|
mottagna remissväxlar
Belopp.
Kronor,
|
vid
|
kontoret
|
i Göteborg.....
|
. 127,430
|
227,913,295: Öl
|
»
|
|
* Malmö......
|
. 115,325
|
305,572,249: 29
|
|
»
|
» Falun......
|
. 40,929
|
34,102,461: 53
|
|
|
» Gävle.......
|
. 53,891
|
106,442,684: 53
|
»
|
|
» Halmstad.....
|
. 23,840
|
23,531,526: 15
|
|
|
» Härnösand.....
|
23,614
|
45,535,028: 92
|
»
|
|
» Jönköping.....
|
. 38,058
|
28,994,022: 36
|
»
|
|
» Kalmar......
|
. 19,988
|
34,173,425: 63
|
|
»
|
» Karlskrona ....
|
. 17,461
|
21,302,369: 55
|
»
|
»
|
» Karlstad.....
|
. 35,983
|
48,676,685: 74
|
»
|
|
» Kristianstad ....
|
. 30,224
|
40,610,781: 30
|
»
|
»
|
» Linköping.....
|
. 33,236
|
49,047,912: 15
|
|
»
|
» Luleå.......
|
. 26,735
|
31,899,080: 48
|
|
»
|
» Mariestad.....
|
|
38,085,113: 92
|
|
|
» Norrköping . . . .
|
. 27,866
|
61,859,955: 32
|
|
|
» Nyköping.....
|
. 31,703
|
61,714,437: 62
|
|
»
|
» Sundsvall.....
|
. 35,455
|
115,949,848: 67
|
|
»
|
» Umeå......
|
. 17,049
|
39,027,344: 90
|
»
|
»
|
» Uppsala......
|
. 30,936
|
57,512,787: 52
|
€
|
|
» Visby ......
|
. 10,608
|
12,343,791: 5 5
|
|
»
|
» Vänersborg . . . .
|
. 19,045
|
20,065,051: 7 7
|
2>
|
7>
|
» Västerås......
|
. 27,321
|
48,331,291: 07
|
|
|
» Växjö.......
|
. 10,707
|
13,498,212: 69
|
>
|
|
» Örebro ......
|
. 55,380
|
91,970,805: 96
|
»
|
»
|
» Östersund.....
|
. 23,003
|
21,878,917: 45
|
118
Till kommittén överlämnade framställningar angående ny av-
löningsstat för riksbanken in. in.
Framställning Uti skrivelse dfen 11 april 1912 till bankoutskottet vid samma års
f/je 'i/*??! riksdag framlade, såsom förut är nämnt, fullmäktige i riksbanken förslag
till förbättrade avlöningsförmåner för personalen vid riksbanken.
Fullmäktige tillkännagåvo i berörda skrivelse till en början, att
tjänstemän i första lönegraden vid huvudkontoret till fullmäktige ingivit
en till bankoutskottet ställd skrivelse, med hemställan att utskottet ville
hos Riksdagen förorda inrättande av ett tredje ålderstillägg i nämnda grad
å 500 kronor, därav 200 kronor skulle läggas till lönen och 300 kronor
till tjänstgöringspenningarna, att tilldelas den som styrkt sig hava innehaft
9 års oavbrutet förordnande i graden.
Tillika anmälde fullmäktige, att följande, till fullmäktige ställda fram¬
ställningar om ändringar i avlöningsförhållandena vid riksbanken jämväl
ingivits, nämligen:
l:o från tjänstemän i andra lönegraden vid huvudkontoret med hem¬
ställan, att — om ej någon väsentlig ökning av grundavlöningen för tjänste¬
männen i denna grad lämpligen kunde beredas — dessa tjänstemän ändock
måtte komma i åtnjutande av tre ålderstillägg, vart och ett å 500 kronor,
efter respektive 3, 6 och 9 års oavbruten tjänstgöring inom graden;
2:o från extra .ordinarie tjänstemän vid huvudkontoret, vilka under
år 1903 antagits till e. o. tjänstemän i banken, med anhållan att tre
amanuenstjänster och om möjligt även två tjänster över stat vid huvud¬
kontoret måtte uppföras på ordinarie stat såsom tjänster i första graden; samt
3:o från vaktmästare vid de mindre avdelningskontoren med hem¬
ställan om sådan förbättring av löneförmånerna, att ålderstilläggen ökades
från två till fyra att utgå med 100 kronor efter 3, 6, 9 och 12 års tjänst
119
ävensom att arvodet för nattbevakningen, som då månatligen utgjorde 10
kronor, höjdes till 20 kronor för månad.
Med anledning av berörda framställningar framhöllo fullmäktige,
hurusom partiella ändringar i avlöningsstaten voro ytterst svåra att vid¬
taga, alldenstund avlöningsstaten måste betraktas såsom ett sammanhängande
helt, så att, om siffrorna rubbades på ett håll, utan att samtidigt jämk¬
ningar ägde rum hela staten igenom, detta ledde till, att lönepropor-
tionerna de olika tj än stegraderna emellan förrycktes. De hemställanden
om löneförhöjningar, som förelagts till fullmäktiges behandling, hade där¬
för givit fullmäktige anledning att till granskning upptaga den för riks¬
banken gällande lönestaten i allmänhet.
Fullmäktige hade trott sig äga så mycket större skäl därtill, som
denna lönestat, vilken i huvudsak antagits av Riksdagen år 1907, därefter
undergått endast jämförelsevis få och mindre betydande jämkningar. Sedan
nyssnämnda tidpunkt hade emellertid eu fortsatt stegring i levnadskost¬
naderna ägt rum, och de avlöningsstater, som efter'år 1907 för andra verk
reglerats, borde därför enligt fullmäktiges mening i högre grad hava kunnat
avpassas efter de förhöjda utgifterna för bostad och uppehälle. För riks¬
banken, såsom ett penningförvaltande verk, syntes det vara av särskild
betydelse, att dess tjänstemän vore i ekonomiskt avseende jämförelsevis
väl ställda, och de ord bankoutskottet vid 1905 års riksdag uttalade med
avseende å riksbankens extra tjänstemän kunde äga tillämpning jämväl på
dess ordinarie tjänstemän och v aktbetjäningen, nämligen att det borde ligga
i riksbankens intresse, att dess tjänstemän hade sådana inkomster, att de
kunde bereda sig en nödtorftig bärgning och såvitt möjligt undvika skuld¬
sättning och därmed följande osäker ekonomisk ställning för en stor del
av livet.
I betraktande av förenämnda omständigh.eter samt med hänsyn till
att befordringsutsikterna för riksbankens tjänstemän i allmänhet ej ställde
sig ljusa och att särskilt för vissa grupper tjänstinnehavare, såsom för fler¬
talet i andra tjänstegraden och kamrerarna vid landsortskontoren, man
måste räkna med den sannolikheten, att innehavande beställningar vore
slutmål, hade fullmäktige funnit sig böra framlägga förslag till jämkning
och förbättring av avlöningsvillkoren i riksbanken.
o ö
120
I detta förslag hade fullmäktige iakttagit såsom regel att bibehålla
den i form av lön utgående avlöningen oförändrad för att icke göra någon
rubbning i de dåvarande pensionsförhållandena samt att för de lägre tjänste¬
männen och för vaktbetjäningen tillstyrka tätare och i vissa fall flera ålders-
tillägg, eller ålderstillägg efter 3, 6 och eventuellt 9 år i stället för efter
5 och 10 år, som för det dåvarande vore det vanliga. Genom sistnämnda
anordning hade fullmäktige i några fall trott sig kunna bereda en önsk¬
värd förbättring i lönevillkoren, även då en motsvarande förhöjning i
begynnelselönen icke förefallit påkallad.
Vid huvudkontoret samt avdelningskontoren i Göteborg och Malmö
utgjorde för första tjänstegraden avlöningsförmånerna:
lön..............................kr. 1,800
som efter 3 resp. 6 års ordinarie tjänst i graden kunde höjas
med 500 kronor till 7,300 resp. 2,800 kronor;
tjänstgöringspenningar.....................> 1,000
Fullmäktige förordade, att begynnelselönen måtte höjas med 200
kronor, att ålderstilläggen skulle bliva tre eller efter 3, 6 och 9 år, men
utgå med 400 kronor i stället för 500 kronor och att de två första ålders¬
tilläggen skulle öka lönen och det tredje tjänstgöringspenningarna.
En av första gradens tjänstemän vid huvudkontoret skulle såsom
dittills vara föreståndare för bronsmyntkassan och i denna egenskap såsom
missräkningspenningar åtnjuta 600 kronor. Därjämte föreslogo fullmäktige,
att en annan tjänsteman i första graden, vilken biträdde vid silverväxlingen
och vilkens befattning vore förenad med minst lika stor risk som före¬
ståndarens för bronsmyntkassan, måtte tilläggas enahanda missräknings¬
penningar, 600 kronor för år. För sistnämnda befattning hade under de
senare åren varit inrättad en tjänst i första graden utöver stat med miss¬
räkningspenningar av 600 kronor.
För andra tjänstegraden utgjorde avlöningsförmånerna:
lön..............................kr. 3,000
som efter 5 resp. 10 års ordinarie tjänst i graden kunde höjas
med 500 kronor till 3,500 resp. 4,000 kronor;
tjänstgöringspenningar.....................> 1,500
121
Fullmäktige förordade, att begynnelselönen måtte sänkas med 200
kronor, att ålderstilläggen skulle bliva tre efter 3, 6 och 9 år, att alla tre
skulle öka lönen men utgå med 400 i stället för 500 kronor ävensom att
tjänstgöringspenningarna skulle ökas med 500 kronor.
Kassör skulle såsom för det dåvarande därutöver tillgodonjuta i miss-
räkningspenningar 1,000 kronor.
För tredje tjänstegraden utgjorde avlöningsförmånerna:
lön..............................kr. 4,000
Bom efter 5 resp. 10 års ordinarie tjänst i graden kunde höjas
med 500 kronor till 4,500 resp. 5,000 kronor;
tjänstgöringspenningar . . . ..................> 2,000
Fullmäktige förordade, att lön och ålderstillägg måtte bliva oför¬
ändrade, men att tjänstgöringspenningarna skulle ökas med 400 kronor.
För fjärde tjänstegraden utgjorde avlöningsförmånerna:
lön..............................kr. 5,000
som efter 5 års ordinarie tjänst i graden kunde höjas med 500
kronor till 5,500 kronor;
tjänstgöringspenningar...................... 2,800
Fullmäktige förordade, att tjänstgöringspenningarna måtte höjas med
400 kronor.
I jämförelse med varandra skulle alltså nuvarande och föreslagna
avlöningsförmåner för de olika tjänstegraderna ställa sig sålunda:
Nuvarande: Föreslagna:
Första tjänstegraden:
begynnelseavlöning.....kr. 2,800 begynnelseavlöning.....kr. 3,000
efter 3 år.........> 3,300 efter 3 år.........» 3,400
> G »........., 3,800 » 6 >........., 3,800
> 9 >.........> 4,200
För föreståndaren i bronsmyntkassan tillkomme i bägge fallen såsom missräkningspenningar
600 kronor.
För en tjänsteman, som biträdde vid silverinväxlingen, hade föreslagits missräkningspenningar
600 kronor.
16—132047. Löneregleringalcommitténa bet. XLII.
122
Andra tjänstegraden:
begynnelseavlöning.....kr. 4,500 begynnelseavlöning.....kr. 4,800
efter 5 år.........» 5,000 efter 8 år.........» 5,200
> 10 ».........> 5,500 > 6>.........> 5,600
> 9>.........> 6,000
För kassörer tillkomme i bägge fallen såsom missräkningspenningar 1,000 kronor.
Tredje tjänstegraden:
kr. 6,000 begynnelseavlöning.....kr. 6,400
» 6,500 efter 5 år.........> 6,900
» 7,000 » 10 >.........> 7,400
Fjärde tjänstegraden:
begynnelseavlöning.....kr. 7,800 begynnelseavlöning.....kr. 8,200
efter 5 år.........> 8,300 efter 5 år.........» 8,700
Vid Övriga avdelningskontor utgjorde för registrators- och bokhållar-
graden avlöningsförmånerna:
lön..............................kr. 1,800
som efter 3 resp. 6 års ordinarie tjänst i graden kunde böjas
med 400 kronor till 2,200 resp. 2,600 kronor;
tjänstgöringspenningar.....................» 800
Fullmäktige förordade, att lönen och ålderstilläggen måtte till belop¬
pen bibehållas oförändrade, men att ålderstilläggen skulle ökas till tre efter
resp. 3, 6 och 9 år, de båda första å lönen och det sista å tjänstgörings-
penningarna, ävensom att tjänstgöringspenningarna skulle höjas till 1,000
kronor.
För kassörsgraden utgjorde avlöningsförmånerna:
lön..............................kr. 2,200
som efter 3 resp. 6 års ordinarie tjänst i graden kunde höjas
med 400 kronor till 2,600 resp. 3,000 kronor;
tjänstgöringspenningar.....................> 1,000
vartill komme såsom missräkningspenningar vid vissa kontor 600 och vid övriga kontor 800 kronor.
Fullmäktige förordade, att lönen måtte höjas med 400 kronor och
att ålderstilläggen skulle bibehållas som för närvarande, men att det andra
av dessa skulle läggas till tjänstgöringspenningarna. I tjänstgörings- och
missräkningspenningarna föreslogs ingen ändring.
begynnelseavlöning
efter 5 år ... .
» 10 .... .
123
För kamrer ar gr ad en utgjorde avlöningsförmånerna:
lön.......................
som efter 5 resp. 10 års ordinarie tjänst i graden kunde höias
med 500 kronor till 3,500 resp. 4,000 kronor;
tjänstgöringspenningar................
kr. 3,000
> 1,700
Fullmäktige förordade, att tjänstgöringspenningarna måtte höjas med
600 kronor.
I jämförelse med varandra skulle alltså nuvarande och föreslagna
avlöningsförmåner för tjänstemännen vid de mindre avdelningskontoren
ställa sig sålunda:
Nuvarande:
Föreslagna:
Registrator- och bokhållargraden:
begynnelseavlöning.....kr. 2,600
efter 3 år.........> 3,000
1 6 5.......... 3,400
begynnelseavlöning.....kr. 2,800
efter 3 år......... 3,200
» 6 >......... 3,600
» 9 »......... 4,000
Kassörsgraden:
begynnelseavlöning.....kr. 3,200
efter 3 år........., 3,600
» 6 >.......... 4,000
begynnelseavlöning.....kr. 3,600
efter 3 år........., 4,000
1 6 i........., 4,400
I bägge fallen tillkomme såsom missräkningspenningar vid vissa kontor 600 och vid övriga
kontor 800 kronor.
Kamrerargraden:
begynnelseavlöning.....kr. 4,700
efter 5 år... .,....., 5,200
• 10 ».......... 5,700
begynnelseavlöning
efter 5 år. . . .
> 10 .... .
kr. 5,300
> 5,800
> 6,300
Beträffande verkställande styrelseledamöter vid avdelningskontoren
utgjorde vid avdelningskontoren i Göteborg och Malmö avlöningsförmånerna:
18n..............................kr. 5,000
som efter 5 års tjänstgöring i denna egenskap knnde höias med
500 kronor till 5,500 kronor; J
tjänstgöringspenningar...................... 4000
I händelse verkställande styrelseledamöterna åtnjöte fri bostad, avdroges därför å lönen 500
kronor.
i
124
Fullmäktige förordade, att tjänstgöringspenningarna måtte höjas med
500 kronor. Avdraget för bostad borde bibehållas oförändrat.
Vid de mindre avdelningskontoren utgjorde avlöningsförmånerna:
lön..............................kr- 4,000
som efter 5 resp. 10 års tjänstgöring i denna egenskap kunde hö¬
jas med 500 kronor till 4,500 resp. 5,000 kronor;
tjänstgöringspenningar.....................1 2,800
I händelse verkställande styrelseledamöterna åtnjöte fri bostad, avdroges därför å lönen 500 kronor.
Fullmäktige förordade, att tjänstgöringspenningarna måtte höjas med
300 kronor.
I jämförelse med varandra skulle alltså nuvarande och föreslagna
avlöningsförmåner för verkställande styrelseledamöterna vid avdelnings¬
kontoren ställa sig sålunda:
Nuvarande: Föreslagna:
Vid avdelningskontoren i Göteborg och Malmö:
begynnelseavlöning.....kr. 9,000 begynnelseavlöning .... kr. 9,500
efter 5 år.........> 9,500 efter 5 år........> 10,000
Vid övriga avdelningskontor:
begynnelseavlöning.....kr. 6,800 begynnelseavlöning.....kr. 7,100
efter 5 år.........> 7,300 efter 5 år........> 7,600
> 10 > ........> 7,800 > 10 » ........» 8doo
I samtliga fall med avdrag å lönen av 500 kronor, då verkställande styrelseledamöterna åtnjöte
fri bostad.
Vad
förmånerna
lön
vaktbetjäningen angår, utgjorde vid huvudkontoret avlönings-
för övervaktmästaren och maskinisten:
..................... . kr. 1,200
som efter 5 års ordinarie tjänst knnde höjas med 300 kronor till
1,500 kronor;
tjänstgöringspenningar.....................* 1’uw
jämte fria husrnm och vedbrand. Av de till maskinisten anvisade tjänstgöringspenningarna utgjorde
400 kronor arvode för tillsyn av körporten.
Fullmäktige förordade, att ålderstilläggen måtte bliva två efter resp.
3 och 6 år, det första å lönen och det andra å tjänstgöringspenningarna.
125
För vice brandmästaren utgjorde avlöningsförmånerna:
lön..............................kr. 800
som efter 5 resp. 10 års ordinarie tjänst kunde höjas med 200
kronor till 1,000 resp. 1,200 kronor;
tjänstgöringspenningar..................... > 700
jämte fria husrum och vedbrand.
Fullmäktige förordade, att lönen måtte höjas med 200 kronor, att
tiden för erhållande av ålderstillägg skulle sänkas till 3 resp. 6 år, att det
första ålderstillägget skulle läggas till lönen och det andra till tjänstgörings-
penningarna samt att tjänstgöringspenningarna måtte höjas med 100 kronor.
För vaktmästare utgjorde avlöningsförmånerna:
lön..............................kr. 800
som efter 5 resp. 10 års ordinarie tjänst kunde höjas med 200
kronor till 1,000 resp. 1,200 kronor;
tjänstgöringspenningar...................... 600
Fullmäktige förordade, att tiden för erhållande av ålderstillägg måtte
sänkas till 3 resp. 6 år samt tjänstgöringspenningarna höjas med 100 kronor.
Till biträdande maskinisten utgick arvode med 1,800 kronor.
Däri föreslogs ingen ändring.
Fullmäktige meddelade i detta sammanhang, att, på grund av den dem
i tillämpningsbestäinmelserna för avlöningsstaten medgivna rätt att utöver
stat tilldela vaktmästare skäliga arvoden i och för postbefordran och in-
kasseringsuppdrag samt för tjänstgöring vid brandanstalterna m. in., 9
vaktmästare för postbefordran och inkasseringsuppdrag åtnjöte var och en ett
månadsarvode av 50 kronor, att 9 vaktmästare för tjänstgöring vid brand¬
anstalterna uppbure ett årligt hyresbidrag av 75 kronor för var och eu, att
halva kostnaden för den elektriska belysningen av övervaktmästarens, vice
brandmästarens och maskinistens bostäder betalades av riksbanken ävensom
att samtliga vaktmästare åtnjöte fri uniformsbeklädnad vid tjänstgöring.
Vid avdelningskontoren i Göteborg och Malmö utgjorde avlönings¬
förmånerna för vaktmästare:
lön..................
som efter 5 resp. 10 års ordinarie tjänst kunde höjas med 200
kronor till 1,000 resp. 1,200 kronor;
tjänstgöringspenningar.....................
kr.
800
300
126
jämte fri bostad och vedbrand eller såsom ersättning för nämnda förmån ett belopp av 300 kronor om
året. De båda vaktmästarna vid Göteborgskontoret åtnjöte dessutom enligt beslut av 1904 års Riksdag
en personlig tillökning av tjänstgöringspenningarna med vardera 100 kronor om året.
Fullmäktige förordade, att tiden för erhållande av ålderstillägg måtte
sänkas till 3 resp. 6 år samt att tjänstgöringspenningarna måtte höjas med
100 kronor. Den personliga tillökningen av tjänstgöringspenningarna för
Göteborgsvaktmästarna skulle bortfalla.
Utom vad ovan angivits åtnjöte ifrågavarande vaktmästare fri uni-
formsbeklädnad vid tjänstgöring samt för upplysning av bostaden fri elek¬
trisk strömförbrukning av 100 kilowatt om året. Det upplystes ock, att
vaktmästarna vid Göteborgskontoret mot särskild ersättning ombesörjde ren¬
hållning och städning av banklokalerna ävensom att ene vaktmästaren i
Malmö åtnjöte en ersättning av 100 kronor om året för tillsyn av städ¬
ningen.
För husdrängar vid avdelningskontoren i Göteborg och Malmö utgjorde
avlöningsförmånerna:
lön...............................kr. 900
jämte fri bostad och vedbrand eller såsom ersättning för nämnda förmån ett belopp av 300 kronor om året.
Fullmäktige förordade, att lönen måtte sänkas till 700 kronor med
ett ålderstillägg efter 3 års tjänstgöring å 200 kronor samt att husdrängar¬
na måtte tilldelas tjänstgöringspenningar med 200 kronor.
Husdrängarna åtnjöte, utom vad ovan angivits, för upplysning av
bostaden fri elektrisk strömförbrukning av 100 kilowatt om året samt, när
de biträdde vid uppassningen i kontoret, fri uniformsbeklädnad vid tjänst¬
göring. De båda vid Göteborgskontoret anställda husdrängarna tjänst¬
gjorde turvis varannan vecka såsom nattvakter. För varje sådan nattvakt
lämnades en ersättning av 1 krona 50 öre.
Vid övriga avdelningskontor utgjorde vaktmästarnas avlöningsför¬
måner:
lön...............................kr. 700
kom efter 5 resp. 10 års ordinarie tjänst kundo höjas med 100
kronor till 800 resp. 900 kronor;
tjänstgöringspenningar......................> 300
jämte fri bostad och vedbrand.
127
Fullmäktige förordade, att ålderstilläggen måtte höjas med 100 kro¬
nor och tiden för tillträdande av desamma sänkas till 3 resp. 6 år samt
det första ålderstillägget räknas till lön och det andra till tjänstgörings-
penningarna.
Vaktmästarna vid de mindre kontoren åtnjöte liksom deras vederlikar
vid kontoren i Göteborg och Malmö fri uniformsbeklädnad vid tjänstgöring
samt för upplysning av bostaden fri elektrisk strömförbrukning av 100
kilowatt om året. Därjämte åtnjöte ifrågavarande vaktmästare ett månatligt
arvode av 10 kronor för vakt vid alarmapparaterna. Vidare meddelades,
att renhållning och städning av banklokalerna i regel ombesörjdes av vakt¬
mästarna, som därför erhölle särskild ersättning.
I jämförelse med varandra skulle alltså nuvarande och föreslagna
avlöningsförmåner för riksbankens vaktbetjäning ställa sig sålunda:
Nuvarande: Föreslagna:
a) vid huvudkontoret.
\
Övervaktmästaren och maskinisten:
begynnelseavlöning.....kr. 2,200 begynnelseavlöning
efter 5 år.........> 2,500 efter 3 år ... .
> 6 » . . i .
Vice brandmästaren:
kr. 1,500 begynnelseavlöning.....kr. 1,800
> 1,700 efter 3 år..........> 2,000
» 1,900 > G >.........» 2.200
Vaktmästare:
kr. 1,400 begynnelseavlöning.....kr. 1,500
> 1,600 efter 3 år.........> 1,700
. 1,800 . 6 ».........» 1,900
Biträdande maskinist:
arvode...........kr. 1,800 arvode...........kr. 1,800
Övriga förmåner enligt staten skulle förbliva oförändrade.
begynnelseavlöning
efter 5 år ... .
» 10 . ....
begynnelseavlöning.....
efter 5 år.........
> 10 >.........
kr. 2,200
» 2,500
» 2,800
/
128
b) Tid avdelningskontoren i Göteborg och Malmö.
|
Vaktmästare:
|
|
|
begynnelseavlöning .
|
. ... kr. 1,100
|
begynnelseavlöning . . .
|
. . kr.
|
1,200
|
efter 5 år.....
|
. . . . » 1,300
|
efter 3 år.......
|
|
1,400
|
> 10 ».....
|
. . . . > 1,500
|
> 6 >.......
|
. . >
|
1,600
|
|
Husdrängar:
|
|
|
begynnelseavlöning .
|
. ... kr. 900
|
begynnelseavlöning . . .
|
|
900
|
|
|
efter 3 år .......
|
|
1,100
|
Övriga förmåner enligt staten skulle
|
förbliva oförändrade.
|
|
|
|
c) Vid övriga avdelningskontor.
|
|
•
|
|
Vaktmästare:
|
i ■
|
|
begynnelseavlöning .
|
. ... kr. 1,000
|
begynnelseavlöning . . .
|
|
1,000
|
efter 5 år .....
|
. . . . > 1,100
|
efter 3 år.......
|
. . >
|
1,200
|
» 10 >.....
|
. . . . » 1,200
|
» 6 >.......
|
|
1,400
|
Övriga förmåner enligt staten skulle förbliva oförändrade.
För jämförelse av riksbankens utgifter för avlöningar enligt då gäl¬
lande och föreslagen avlöningsstat hade, med undantag för nattvakter och
extra vaktmästare vid huvudkontoret, följande beräkning per den 1 juli
1912 blivit uppgjord:
|
Enligt då-
|
Enligt före-
|
|
varande stat.
|
slagen stat.
|
vid huvudkontoret:
|
för tjänstemännen i första graden........
|
. . kr. 160,500
|
166,800
|
> > i andra > ........
|
. . » 173,500
|
192,000
|
. > i tredje > ........
|
. . . 61,000
|
65,000
|
> i i fjärde » ........
|
. . > 64,900
|
67,800
|
• brandchefen och biträdet vid myntkabinettet .
|
. . » 1,100
|
1,100
|
vid avdelningskontoren:
|
för styrelserna.................
|
. . » 265,700
|
273,600
|
> tjänstemännen................
|
. . . 486,300
|
525,700
|
vid samtliga kontor:
|
för vaktbetjäningen...............
|
. . . 82,300
|
90,900
|
tillhopa kronor 1,295,300
|
1,382,900
|
129
Antagandet av den föreslagna staten skulle följaktligen medföra en
ökad kostnad av 87,600 kronor, vartill koxnme ett belopp för ökning i arvo¬
dena till extra ordinarie tjänstemän.
I sammanhang med den granskning av riksbankens lönestat, som
fullmäktige företagit, hade fullmäktige även granskat de vid staten fogade
bestämmelser för tillämpningen av densamma ävensom i bankoreglementet
intagna stadganden angående tjänstinnehavares tjänstgöringsskyldighet, upp¬
flyttning till högre avlöning, semester, pensionering in. in. Därvid hade
fullmäktige funnit, att reda och överskådlighet i de stadganden, som reglerade
dithörande förhållanden, bäst vunnes genom att alla dessa bestämmelser
sammanfördes på ett ställe och vidfogades avlöningsstaten såsom utgörande
villkoren för åtnjutande av i densamma upptagna avlöningsförmåner.
Fullmäktige hemställde, att ny avlöningsstat för tjänstinnehavare i
riksbanken måtte fastställas i enlighet med bilagt förslag ävensom att såsom
villkor för åtnjutande av i förslaget upptagna avlöningsförmåner måtte an¬
tagas det av fullmäktige i sådant avseende uppgjorda förslag till bestäm¬
melser, vilket likaledes fanns bilagt fullmäktiges skrivelse.
Tillika hemställde fullmäktige att, i händelse den nya staten vunne
fastställelse, densamma måtte få tillämpas från och med den 1 juli 1912.
Förutom i de hänseenden, varför redogörelse här ovan lämnats, be¬
handlades i fullmäktiges ifrågavarande skrivelse den 11 april 1912 vissa
spörsmål, vilka sedermera blivit avgjorda vid 1912 och 1913 årens riksdagar,
nämligen i fråga om inrättandet av nya ordinarie tjänster i första graden
vid huvudkontoret, de extra ordinarie tjänstemännens ställning in. m.
Sedan bankoutskottet haft under behandling de i fullmäktiges skri¬
velse den 11 april 1912 innefattade förslag och därvid — utom i vad an¬
gick beredande av medel till förbättring av de extra ordinarie tjänstemännens
avlöningsförmåner — funnit sig icke böra för det dåvarande tillstyrka de
föreslagna löneförbättringarna, meddelade utskottet, såsom förut omnämnts,
i skrivelse till fullmäktige den 9 maj 1912, att, därest fullmäktige ansåge
17—132047. Lönereglering skommitténs bet. XLII.
130
Framställning
från fullmäk¬
tige den 11 /1
1914.
Framställnin¬
gar från
vaktmästare
och biträ¬
dande maski¬
nist vid
huvudkon¬
toret.
sig höra ånyo inkomma med förslag till ny avlöningsstat för riksbanken,
sådant förslag borde, om möjligt, åtföljas av yttrande från lönereglerings-
kommittén samt att vid förslagets uppgörande jämväl borde tagas under
övervägande, huruvida ej genom omläggning av arbetssättet antalet tjänster
skulle kunna nedbringas.
På därom av bankofullmäktige gjord framställning uppdrog Kungl.
Maj:t den 14 juni 1912 åt löneregleringskommittén att avgiva och till full¬
mäktige i riksbanken inkomma med utlåtande över det av fullmäktige
samma år utarbetade och av bankoutskottet behandlade förslaget till avlö¬
ningsstat för riksbanken.
Kungl. Maj:t har vidare, på anhållan av bankoutskottet, den 28
februari 1914 uppdragit åt löneregleringskommittén att i sammanhang med
utlåtandet över nyssberörda förslag till avlöningsstat för riksbanken även
avgiva utlåtande över ett av fullmäktige i riksbanken uppgjort, i skrivelse
till bankoutskottet den 17 januari 1914 innefattat förslag till omorganisa¬
tion av riksbankens avdelningskontor. För innehållet i detta förslag kom¬
mer att i det följande närmare redogöras.
Till löneregleringskommittén hava även inkommit särskilda fram¬
ställningar om avlöningsförbättring dels från tjugo vaktmästare vid riks¬
bankens huvudkontor, dels ock från biträdande maskinisten därstädes.
I vaktmästarnas framställning anhålles, att deras avlöningar måtte
bliva följande:
lön...............................kr. 900
som efter 3 resp. 6 års tjänstgöring skulle kunna höjas till resp.
1,200 och 1,500 kronor;
tjänstgöringspenningar.....................» 800
som efter sex år skulle kunna höjas till 1,000 kronor;
alltså en hegynnelseavlöning av 1,700 och en slutavlöning av 2,500 kronor.
Biträdande maskinisten hemställer, att hans arvode måtte höjas med
300 kronor till 2,100 kronor.
131
Kommitténs förslag.
Vid behandlingen av frågan om ny lönereglering för riksbankens
tjänstepersonal har till en början för kommittén framställt sig det spörs¬
målet, huruvida avlöningsstaten för riksbanken möjligen kunde böra un¬
dergå sådan ändring, att densamma närmare anslöte sig till de avlönings-
stater, som under de senare åren fastställts för vissa av statens affärsdri-
vande verk, såsom telegrafverket och statens vattenfallsverk.
Det utmärkande för dessa stater är, att de var för sig upptaga be¬
fattningar i ett större antal grader samt att ålderstilläggen i regel äro
något flera och, särskilt inom de lägre tjänstegraderna, intjänas på kortare
tidsperioder än inom de centrala ämbetsverken i allmänhet.
Kommittén har emellertid icke funnit behövligt föreslå uppdelning
av befattningshavarna i riksbanken på större antal avlöningsklasser än för
närvarande är fallet, helst som de särskilda avlöningsförmåner, som utgå
exempelvis i form av missräkningspenningar åt kassörer m. fl. eller er¬
sättningar för vissa bestyr, som åligga en del av vaktpersonalen, enligt kom¬
mitténs mening böra fortfarande såsom hittills anvisas i sådan form, att
hinder icke möter för vederbörande att, då så befinnes lämpligt, på annan
befattningshavare överflytta ifrågavarande bestyr och den med deras ut¬
förande förenade särskilda ersättningen.
Vid sådant förhållande och då den för riksbankens tjänstemän gäl¬
lande staten för närvarande är uppställd i närmare anslutning till de
centrala ämbetsverkens avlöningsstater, har kommittén ansett sig böra
vid sina förslag utgå ifrån, att en viss likformighet mellan riksbankens
och de centrala ämbetsverkens avlöningsstater bör upprätthållas, även om
för riksbankens del själva avlöningsbeloppen böra bestämmas med huvud¬
ylk/ö/i/7>js-
system.
132
saklig hänsyn till arten av det där förekommande arbetet och till de av-
löningsbelopp, som för närvarande åtnjutas av vederbörande befattnings¬
havare därstädes.
l/issa ay-
löningsyillkor.
En sådan likformighet med de centrala ämbetsverken synes även
böra såvitt möjligt åvägabringas med avseende å villkoren för åtnjutande
av avlöningsförmåner enligt riksbankens stat.
I vissa avseenden skulle detta emellertid för befattningshavare i riks¬
banken medföra strängare avlöningsvillkor än de nu gällande. Denna om¬
ständighet har för kommittén utgjort en särskild anledning att tillse, att
i själva avlöningsbeloppen må genomföras åtminstone så stor förhöjning,
att någon försämring i vederbörande befattningshavares avlöningsförhållan¬
den på det hela taget icke må kunna anses inträda genom löneregleringen.
I sistberörda syfte har kommittén särskilt med avseende å dem, som
från nu gällande stat övergå till den nya staten, föreslagit en övergångs¬
bestämmelse, varigenom dem tillförsäkrats sådan avlöningsfyllnad, som för
ett eller annat kalenderår må bliva erforderlig för att de under året skola
bekomma minst den avlöning (med inberäknande i förekommande fall av
missräkningspenningar eller arvode för deltagande i kassavård), som skulle
tillkommit dem, därest de kvarstått på den äldre staten.
Med hänsyn till det inbördes sammanhang, frågorna om avlönings¬
beloppen och avlöningsvillkoren äga, har kommittén ansett sig i fråga om
de avlöningsvillkor, i vilka ändring av mera väsentlig art synes erforderlig,
böra klargöra sin ståndpunkt, innan kommittén övergår till frågan om av¬
löningsbeloppen för de särskilda tjänstegrupperna vid riksbanken.
Enligt riksbankens reglemente kunna de tjänstemän, som före den
1 april 1913 på ordinarie stat förordnats eller befordrats vid huvudkon¬
toret eller avdelningskontoren i Göteborg och Malmö, av fullmäktige för
en tid av högst sex månader förflyttas till tjänstgöring i samma eller
högre grad vid annat av nämnda kontor.
Den, som efter ingången av april månad 1913 blivit eller bliver
förordnad eller befordrad till tjänst på ordinarie stat \lid riksbankens
huvud- eller avdelningskontor, kan däremot på stadigvarande sätt av
133
fullmäktige förflyttas till tjänstgöring vid annat av riksbankens kontor
mot åtnjutande av avlöning ej understigande den för hans innehavande
tjänst bestämda.
I båda fallen äga fullmäktige att bevilja den förflyttade ersättning
av riksbankens medel för resekostnaden och annan utgift, som förflyttningen
för honom kan medföra.
Skyldighet att vara underkastad sådan förflyttning åligger dock icke
tjänstemän av fjärde graden vid huvudkontoret.
Enligt kommitténs mening böra, med undantag av tjänstemännen av
fjärde graden vid huvudkontoret, samtliga de befattningshavare vid riks¬
banken, som ingå på den nya staten, förpliktas att på samma villkor, som
äro gällande för dem, som vunnit befordran efter ingången av april månad
1913, låta sig förflyttas till annat av riksbankens kontor.
Den för riksbankens tjänstinnehavare nu gällande bestämmelsen, att
ålderstillägg får åtnjutas från och med månaden näst efter den, under
vilken de för avlöningsförhöjningen stadgade villkoren blivit uppfyllda, bör
enligt kommitténs mening vid den förestående löneregleringen utbytas mot
en med motsvarande villkor i nyreglerade ämbetsverks stater överensstäm¬
mande bestämmelse av innehåll att den högre avlöningen ej får tillträdas
förrän vid början av kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade
tjänståldern blivit uppnådd.
Kommittén anser sig icke kunna förorda riksbanksfullmäktiges förslag
därom, att de i lönestaten fastställda perioderna för intjänande av ålders¬
tillägg skulle för åtskilliga befattningshavare utgöra tre år.
Dessa perioder äro för närvarande för tjänstemän i andra, tredje och
fjärde tjänstegraderna vid huvudkontoret, för tjänstemän i andra och tredje
graderna vid avdelningskontoren i Göteborg och Malmö, för kamrerare vid
övriga avdelningskontor, för verkställande styrelseledamöter vid avdelnings¬
kontor samt för vaktbetjänte av alla slag vid riksbankens samtliga kontor
bestämda till fem år, men utgöra tre år allenast för tjänstemännen av första
graden vid huvudkontoret och de två största avdelningskontoren ävensom
för kassörer samt registratorer och bokhållare vid övriga avdelningskontor.
Fullmäktige hava nu icke blott ansett treårsperioderna böra bibehål-
134
as för sistnämnda tjänstemannagrupper utan även velat utsträcka deras
användning till tjänstemän av andra tjänstegraden vid huvudkontoret och
de två största avdelningskontoren samt till vaktpersonalen.
I motsats härtill har kommittén ansett, att, då inom de centrala äm¬
betsverken i allmänhet ålderstillägg intjänas först på perioder om fem år,
likformighet mellan riksbanken och dessa verk bör genomföras även där-
utinnan, att ålderstilläggsperioderna bestämmas till fem år för samtliga
befattningshavare inom riksbanken.
Vid beräkningen av ålderstilläggsperioderna för tjänstinnehavare i
riksbanken skall enligt nuvarande tillämpningsbestämmelser iakttagas, att
förordnande, som oavbrutet fortfarit, tilldess den tillförordnade befordrats
till ordinarie tjänst i samma grad, varuti han sålunda tjänstgjort, må anses
såsom ordinarie tjänstetid och sålunda kunna under samma villkor, som
äro gällande beträffande ordinarie tjänstetid, inberäknas i den tid, som
erfordras för erhållande av stadgat lönetillägg. Vaktbetjänt äger att i den
för erhållande av tillägg å avlöningen stadgade tid inräkna sådant av
honom tidigare innehaft, med nattj änstgöring förenat förordnande i riks¬
bankens tjänst, som oavbrutet fortfarit, tilldess han befordrats till ordinarie.
Någon motsvarande förmån med avseende å ålderstilläggsperiodernas
beräkning tillkommer icke befattningshavare i allmänhet hos statens äm¬
betsverk och myndigheter; och det torde icke kunna påstås, att tjänst¬
göringsförhållandena inom riksbanken påkalla bibehållande därstädes av de
ifrågavarande undantagsbestämmelserna. Kommittén har därför ansett lik¬
formighet även i detta avseende böra genomföras mellan riksbanken och
andra statens verk, men har tillika föreslagit en övergångsbestämmelse,
varigenom den, som vid den nya lönestatens trädande i tillämpning inne¬
har tjänst i riksbanken och övergår på den nya staten, skulle bibehållas
vid sin dittillsvarande rättighet att för beräkning av ålderstillägg uti inne¬
havande grad tillgodoräkna sig förordnande av förenämnda slag.
Med avseende å ålderstilläggen innehåller fullmäktiges förslag även
i ett annat hänseende en avvikelse från hittillsvarande avlöningssystem såväl
vid riksbanken som vid de centrala verken. För en del tjänstemän och
till vaktpersonalen hörande befattningshavare både vid huvudkontoret och
135
vid avdelningskontor har nämligen föreslagits, att av deras ålderstillägg
vissa skulle anses såsom lön och andra såsom tjänstgöringspenningar. I
sistnämnda avseende har förslaget motiverats med en önskan att förekomma
sådan höjning av pensionsbeloppen, som skulle uppstå, därest alla ålders-
tilläggen rubricerades såsom lön.
Kommittén anser sig icke kunna förorda fullmäktiges nu ifrågava¬
rande förslag. Enligt kommitténs mening böra ålderstilläggen städse hän¬
föras till lönen och pensionsbeloppen regleras genom beslut om särskilda
pensionsunderlag.
I ett annat avseende har kommittén ansett, att i avlöningsbe-
stämmelserna för riksbankens tjänstepersonal bör genomföras en förändring,
varigenom dessa bestämmelser bringas i närmare överensstämmelse med
avlöningsvillkoren för de centrala verken i allmänhet; och ansluter sig
kommittén härvid nära till vad riksbankens fullmäktige själva funnit sig
böra föreslå.
Enligt § 65 i reglementet för riksbanken är det förbjudet för tjänste¬
man vid huvudkontoret samt kamrerare och tjänsteman i andra eller första
grad vid avdelningskontoren i Göteborg och Malmö att mottaga annan
tjänstebefattning utom riksbanken; och är den, som förordnas eller ut-
nämnes till sådan tjänst inom riksbanken, skyldig att genast frånträda
annorstädes innehavande tjänstebefattning. Tjänsteman, som till följd av
förut gällande stadganden innehar tjänst utom riksbanken, är dock berätti¬
gad bibehålla densamma, så länge den icke är för tjänstgöringen i riks¬
banken hinderlig.
Vid löneregleringar för centrala ämbetsverk plägar numera såsom
villkor för åtnjutande av de i stat upptagna avlöningsförmånerna före¬
skrivas :
att med ordinarie befattning vid vederbörande ämbetsverk icke må
förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat; samt
att med ordinarie befattning vid ämbetsverket ej heller må förenas
vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller
bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försett eller blivit såsom aktie¬
bolag registrerat, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller
136
bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag som helst, såframt ej
Kungl. Maj:t eller annan vederbörande myndighet uppå därom gjord fram¬
ställning och efter prövning, att uppdraget eller tjänstebefattningen ej må
anses inverka hinderligt för tjänstgöringen vid ämbetsverket, finner uppdra¬
get eller befattningen kunna få tills vidare mottagas och bibehållas.
Bestämmelser av denna innebörd hava riksbankens fullmäktige ansett
böra meddelas beträffande samtliga ordinarie befattningshavare i riksban¬
ken, vid huvudkontoret såväl som vid avdelningskontoren.
Det i riksbankens nuvarande reglemente innefattade förbud för vissa
tjänstemän att mottaga eller innehava annan tjänstebefattning utom riks¬
banken avser icke verkställande styrelseledamöter vid avdelningskontoren i
Göteborg och Malmö och ej heller vare dg dylika styrelseledamöter eller
några av tjänstemännen vid de övriga avdelningskontoren.
Att det ifrågavarande avlöningsvillkoret icke blivit gällande för de verk¬
ställande styrelseledamöterna vid avdelningskontoren, torde hava sin för¬
klaring däruti, att detsamma leder sitt ursprung från en tid, då nämnda
styrelseledamöter icke — såsom numera är fallet — voro tjänstemän i riks¬
banken. Den förändring, som i detta avseende inträtt, bör givetvis för¬
anleda därtill, att verkställande styrelseledamöter bliva i fråga om inne¬
havande av annan befattning utom riksbanken likställda med tjänstemän
vid huvudkontoret ävensom med kamrerare och tjänstemän i andra och
första graderna vid avdelningskontoren i Göteborg och Malmö.
För samtliga dessa befattningshavare synes kommittén bestämmel¬
serna uti ifrågavarande hänseende böra avfattas i huvudsaklig överens¬
stämmelse med fullmäktiges förslag. Med avseende å förhållandena inom
riksbanken torde likväl senare delen av dessa bestämmelser böra erhålla
följande tydelse: »eller annan befattning av vad slag som helst, såframt
ej fullmäktige uppå därom gjord framställning och efter prövning, att
ifrågavarande uppdrag eller befattning icke må anses inverka hinderligt
för tjänstgöringen i riksbanken eller vara av beskaffenhet att icke lämp¬
ligen böra innehavas av befattningshavare vid riksbanken, finna uppdra¬
get eller befattningen kunna få tills vidare mottagas och bibehållas».
Vad åter angår tjänstemännen vid bankens övriga avdelningskontor
— för vilka det nuvarande förbudet icke gäller — torde nyssnämnda be-
137
stämruelser kunna så till vida modifieras, att fullmäktige bliva oförhindrade
att, efter prövning från nyss angivna synpunkter, lämna innehavare av
tjänst i riksbanken av nu ifrågavarande slag tillstånd att tills vidare mot¬
taga och bibehålla någon mindre kommunal syssla.
För sistnämnda befattningshavare skulle alltså avlöningsvillkoret i
fråga kunna erhålla väsentligen samma lydelse som motsvarande avlönings-
bestämmelse för ordinarie befattningshavare vid länsstyrelse med undantag
av landssekreterare och landskamrerare.
För dessa befattningshavare gäller enligt kungl. kungörelse den 18
september 1908 (bihang till svensk författningssamling n:r 71), att med
deras ordinarie befattningar vid länsstyrelse icke må förenas annan tjänst
å rikets eller Riksdagens stat. Däremot är för dem icke stadgat något
absolut förbud mot att innehava befattning å kommuns stat. Med avse¬
ende å möjligheten att mottaga och innehava dylika befattningar likasom
uppdrag eller tjänstebefattningar hos verk och bolag eller andra tjänste¬
befattningar av vad slag som helst äro de för varje särskilt fall under¬
kastade Konungens befallningshavandes prövning.
_ Innan kommittén övergår till frågan om avlöningsbeloppen för de Avlöningar.
särskilda grupperna av befattningshavare vid riksbanken, har kommittén
velat uttala följande allmänna erinringar.
Fn jämförelse mellan avlöningssatserna för, å ena sidan, riksbankens
tjänstemän och vaktpersonal samt, å andra sidan, med dem i kompetens och
arbetsuppgifter jämförliga befattningshavare inom andra statens arbets¬
områden giver otvetydigt vid handen, att befattningshavarna vid riksbanken
blivit vid avlöningarnas fastställande relativt väl tillgodosedda.
I främsta rummet är detta förhållande tydligtvis beroende på det
betydande ekonomiska ansvar, som vilar på en avsevärd del av riksbankens
personal och som ansetts böra ställa denna personal i avlöningshänseende
på ett högre plan än eljest varit erforderligt. Men det bör i detta sam¬
manhang ej heller lämnas obeaktat, att befattningshavarna vid riksbanken
icke i allo äro tillförsäkrade den tryggade tjänsteställning, som i allmän¬
het tillkommer innehavare av ordinarie statstjänster.
I sistnämnda hänseende har kommittén ansett böra här erinras, att
18 132047. Löneregleringskommitténs bet. XL1I.
138
enligt gällande reglemente för riksbankens styrelse och förvaltning tjänste¬
man vid huvudkontoret, även om han innehar fullmakt å sin tjänst, kan
på grund av fel eller förseelser i tjänsten eller ovärdigt uppförande i
det allmänna levernet av fullmäktige skiljas från densamma, att tjänste¬
man vid huvudkontoret, som icke erhållit fullmakt å tjänsten, ävensom
tjänsteman vid avdelningskontor kunna av fullmäktige entledigas från
tjänsten och densamma åtföljande förmåner, därest vederbörande kontor
icke är belåtet med tjänstemannen, att tjänsteman, som ställes under
förmynderskap, ej får förrätta sin tjänst, så länge omyndighetstillståndet
fortfar, att, därest han icke inom två år befrias från förmyndares inseende,
han skiljes från tjänsten, dock att, om omyndighetstillståndet varit för¬
anlett av sjukdom, fullmäktige må äga att förfara efter omständigheterna,
samt att den tjänstinnehavare, som till borgenärers förnöjande avträtt sin
egendom, enligt reglementet bör genast från tjänstgöring i riksbanken
avhållas och skall, om han icke senast ett år efter det inställelsedagen i
konkursen inträffat styrker sig vara från borgenärers krav befriad, skiljas
från sin i riksbanken innehavande tjänstebefattning.
Kommittén har icke ansett sig böra ifrågasätta ändring i dessa för
riksbankens personal nu bestående undantagsförhållanden, vilka även i sin
män synas utgöra giltig anledning till de jämförelsevis höga lönesatser,
som gälla för nämnda personal.
Vad angår pensionsförhållandena, har kommittén velat uttala sin
anslutning till den av fullmäktige i riksbanken hävdade uppfattningen, att
någon rubbning i de nuvarande pensionerna i regel icke bör äga rum.
För tjänstemännen i första tjänstegraden vid huvudkontoret samt av-
männen i delningskontoren i Göteborg och Malmö utgör för närvarande (frånsett
f°den vid*' undantagsfall, då vid huvudkontoret missräkningspenningar utgå) begyn-
toretWsamt i nelseavlöningen 2,800 kronor och slutavlöningen, som kan uppnås månaden
GÖtMalmö°Ch näst efter den, då tjänsten innehafts i sex år, 3,800 kronor.
Av fullmäktige har för dessa tjänstemän föreslagits en begynnelse¬
avlöning av 3,000 kronor, vartill skulle efter resp. 3, 6 och 9 tjänstår,
beräknade på samma sätt som för närvarande, kunna komma tre ålders-
tillägg, vart och ett å 400 kronor, så att följaktligen slutavlöningen skulle
139
uppgå till 4,200 kronor. Av ålderstilläggen skulle de två första räknas
till lönen och det sista till tjänstgöringspenningarna. Högsta pensionen
skulle bliva densamma som för närvarande, eller 2,800 kronor.
Av vad kommittén förut yttrat framgår, att enligt kommitténs me¬
ning ålderstillägg icke bör få tillträdas förrän vid början av kalenderåret
näst efter det, varunder den för ålderstilläggs åtnjutande stadgade tjänst¬
åldern blivit uppnådd, samt att perioderna för intjänande av ålderstillägg
höra erhålla en längd av fem år. Ålderstilläggen' synas vidare böra fort¬
farande vara, såsom nu, två till antalet och bibehållas vid sitt nuvarande
belopp av 500 kronor.
Under förutsättning att ålderstilläggen anordnas på sätt nu är sagt,
bär kommittén ansett sig böra tillstyrka, att begynnelseavlöningen höjes
med 400 kronor eller till 3,200 kronor, varigenom även slutavlöningen,
vilken emellertid skulle kunna uppnås först efter tio år, komme att höjas
med 400 kronor eller till 4,200 kronor.
Begynnelseavlöningen bör enligt kommitténs mening uppdelas i lön
och tjänstgöringspenningar på sådant sätt, att av dess hela belopp ungefär
två tredjedelar eller 2,100 kronor bliva lön och omkring en tredjedel °eller
1,100 kronor tjänstgöringspenningar; och bör för ifrågavarande tjänstemän
fastställas ett pensionsunderlag av 2,800 kronor.
Avlönings titeln ortstillägg har hittills icke varit använd för den
ordinarie personalen inom riksbanken och anses fortfarande kunna för
samma personal undvaras, helst som avlöningsstaten är uppgjord särskilt
för huvudkontoret, med vilket beträffande befattningshavare av tjänste¬
mannagrad likställts avdelningskontoren i Göteborg och Malmö, och särskilt
för de övriga avdelningskontoren.
Fullmäktige hava ansett, att en av första gradens tjänstemän vid
huvudkontoret skulle såsom hittills vara föreståndare för bronsmyntkassan
och i denna egenskap åtnjuta 600 kronor i missräkningspenningar.
Därjämte hava fullmäktige föreslagit, att en annan tjänsteman i
första graden vid huvudkontoret, vilken biträdde vid silverväxlingen och
vilkens befattning vore förenad med minst lika stor risk som förestånda¬
rens för bronsmyntkassan, måtte tilläggas enahanda missräkningspenningar.
För nämnda befattning har, enligt vad fullmäktige meddelat i '"sin
140
skrivelse till bankoutskottet den 11 april 1912, varit under senare år in¬
rättad en tjänst i första graden utöver stat med missräkningspenningar av
600 kronor.
Vad fullmäktige i nyssberörda hänseenden hemställt har icke föran¬
lett någon erinran från kommitténs sida.
Tjänstemän Tjänstemännen i andra graden vid riksbankens huvudkontor samt
iadenav!da'avdelningskontoren i Göteborg och Malmö åtnjuta för närvarande en be-
huvudkon- nnelseavlönino- av 4,500 kronor samt, efter tio års tjänstgöring, en slut-
samt öv ö * • * i
Göteborg och avlöning av 5,500 kronor. Därjämte utgå till de tjänstemän i an ra gra
Malmo' (]ct,5 som utföra kassörsgöromål, missräkningspenningar, 1,000 kronor.
Fullmäktige hava för tjänstemän i andra graden föreslagit eu begyn¬
nelseavlöning av 4,800 kronor jämte tre ålderstillägg till lönen, vartdera
å 400 kronor, efter resp. 3, 6 och 9 år, så att följaktligen slutavlöningen
skulle uppgå till 6,000 kronor. Högsta pensionsbeloppet skulle, liksom
för närvarande, bliva 4,000 kronor. Kassör skulle såsom för närvarande
tillgodonjuta 1,000 kronor i missräkningspenningar.
Kommittén har ansett sig böra tillstyrka fullmäktiges förslag i fråga
om begynnelseavlöningens belopp, som (missräkningspenningar oberäknade)
skulle med 600 kronor överstiga den av fullmäktige och av kommittén
föreslagna slutavlöningen för tjänstemän i första graden.
Däremot böra enligt kommitténs mening ålderstilläggen, såsom nu
är fallet, vara två till antalet, vartdera å 500 kronor, samt intjänas efter
resp. fem och tio år, beräknade på sätt av kommittén i det föregående an-
o-ivits. Slutavlöningen skulle alltså enligt kommitténs förslag bliva 5,800
kronor.
Av begynnelseavlöningen torde 3,200 kronor böra utgöra lön och
1,600 kronor tjänstgöringspenningar; och torde för nu ifrågavarande tjän¬
stemannagrupp böra fastställas ett pensionsunderlag av 4,000 kronor.
Beträffande beloppet av missräkningspenningar för kassörerna skulle
någon förändring ej ske.
Missräkningspenningar åtnjutas för närvarande av åtta kassörer \i
huvudkontoret samt av två kassörer vid vartdera av avdelningskontoren i
Göteboro’ och Malmö. Enligt vad bankofullmäktiges representant inom
to
141
kommittén meddelat, är han emellertid i samförstånd med övriga deputerade
betänkt på att föreslå, att till kassörerna måtte hänföras även föreståndaren
för sedelräkningen, vilkens arbete, såsom även blivit inför kommittén visat,
är förenat med avsevärd risk för förlust genom felräkning av förestån¬
daren själv eller honom underlydande tjänstemän. Kommittén har därför
på sitt förslag till stat uppfört missräkningspenningar för nio kassörer vid
huvudkontoret.
De till tredje graden hörande tjänstemännen vid riksbankens huvud- Tjänstemän
kontor samt avdelningskontor i Göteborg och Malmö avlönas för när-*
varande i början av sin tjänstgöring med 6,000 kronor, vartill efter toret^amt i
resp. fem och tio år kunna komma två ålderstillägg, vartdera å 500 kro- Göteborg och
o . 00 Malmö.
nor, så att slutavlörnngen följaktligen uppgår till 7,000 kronor. Högsta
pensionsbeloppet utgör 5,000 kronor.
Fullmäktiges förslag avser, att begynnelseavlöningen skulle höjas till
6,400 kronor, eller 600 kronor mer än slutavlöningen för tjänstemännen
i närmast lägre grad enligt kommitténs förslag skulle bliva, och att ålders-
tilläggen skulle bibehållas vid deras nuvarande antal och belopp samt ålders-
tilläggsperioderna vid deras nuvarande längd. Slutavlöningen skulle alltså
bliva 7,400 kronor.
Med avseende å de betydande krav, som måste ställas på de nu
ifrågavarande tjänstemännen, har kommittén ansett sig böra tillstyrka full¬
mäktiges förslag i nu angivna hänseenden. I enlighet med av kommittén
förut angiven princip skulle emellertid — i olikhet med vad fullmäktige
avsett — ålderst.illägg tillträdas vid ingången av kalenderåret näst efter
det, varunder stadgad tjänsteålder blivit uppnådd.
Av begynnelseavlöningen anser kommittén 4,300 kronor böra ut¬
göra lön och 2,100 kronor tjänstgöringspenningar; och bör för tjänste¬
männen i tredje lönegraden fastställas ett pension sunderlag av 5,000
kronor.
Tjänstemännen i fjärde graden vid huvudkontoret (vid avdelnings- Tjänsteman
kontoren i Göteborg och Malmö finnas ej tjänstemän i denna grad)*
åtnjuta enligt nu gällande stat en begynnelseavlöning av 7,800 kronor och huvudhm-
142
efter fem års tjänstgöring ett ålderstillägg å 500 kronor. Slutavlöningen
utgör alltså 8,300 kronor och pensionen kan högst uppgå till 5,500
kronor.
Fullmäktige hava, utan att föreslå någon ändring med avseende å
ålderstillägget, hemställt om en förhöjning med 400 kronor i såväl begyn¬
nelse- som slutavlöningen. Dessa skulle då bliva resp. 8,200 och 8,700
kronor. Pensionen skulle enligt fullmäktiges förslag fortfarande utgå med
högst 5,500 kronor.
Den av fullmäktige sålunda föreslagna avlöningen står synnerligen
nära den avlöning, som i allmänhet åtnjutes av byråchefer i ny reglerade
centrala ämbetsverk; och kommittén har för sin del funnit sig böra till¬
styrka, att för nu ifrågavarande avdelningschefsbefattningar i riksbanken
genomföres full likställighet i avlöningshänseende med dessa byråchefer.
Begynnelseavlöningen skulle då bliva 8,100 kronor, eller 100 kronor
mindre ån fullmäktige föreslagit, och skulle av nämnda begynnelseavlö¬
ning 5,400 kronor utgöra lön och 2,700 kronor tjänstgöringspenningar.
Ålderstillägget skulle däremot bliva 600 kronor, mot av fullmäktige före¬
slagna 500 kronor, så att följaktligen slutavlöningen skulle bliva densamma
som föreslagits av fullmäktige, eller 8,700 kronor. Även vad angår pen¬
sionen, synas tjänstemännen i fjärde graden vid riksbankens huvudkontor
böra jämnställas med byråchefer, varför pensionsunderlag å 5,600 kronor
torde böra för dem fastställas.
Jämförelse Den av kommittén föreslagna löneskalan för ovannämnda tjänstemän
varandenochv'fi riksbankens huvudkontor samt avdelningskontoren i Göteborg och Malmö
avlöningar synes — på samma gång den för vederbörande tjänstemannagrupper medför
så pass betydande avlöningsförbättringar, att de böra kunna förväntas vara
villiga att underkasta sig föreslagna skärpningar i avlöningsvillkor — tillika
bättre än såväl nuvarande som av fullmäktige föreslagna avlöningar mot¬
svara berättigade fordringar på största möjliga enhetlighet och likformig¬
het i de på olika arbetsområden av staten tillämpade avlöningssystem.
För vinnande av större överskådlighet har kommittén ansett sig böra
i nedanstående tabell sammanföra erforderliga uppgifter rörande dels de
nuvarande och dels de av riksbanksfullmäktige och av kommittén före-
143
slagna avlönings- och pensionsförhållandena för tjänstemännen vid riksban¬
kens huvudkontor samt avdelningskontoren i Göteborg och Malmö. I dessa
uppgifter hava missräkningspenningar ej medtagits.
|
Begynnelseavlöning.
|
|
Slut¬
avlöning.
|
|
j Första tjänstegraden:
|
Lön.
|
Tjänst-
görings-
penningar.
|
Summa.
|
Ålderstillägg.
|
Pension, j
|
|
|
|
|
|
|
Nuvarande stat......
|
1,800
|
1,000
|
2,800
|
500 + 500
(3+3 år)
|
3,800
|
2,800
|
|
Fullmäktiges förslag ....
(
|
2,000
|
1,000
|
3,000
|
400 + 400 + 400 1
(3+3 + 3 år)
|
4,200
|
1
2,800
|
Kommitténs förslag ....
|
2,100
|
1,100
|
3,200
|
500 + 500
(5 + 5 år)
|
4,200
|
2,8003
|
i Andra tjänstegraden:
|
|
|
|
|
|
|
Nuvarande stat......
|
3,000
|
1,500
|
4,500
|
500 + 500
(5+5 år)
|
5,500
|
4,000
|
Kullmäktiges förslag....
|
2,800
|
2,000
|
4,800
|
400 + 400 + 400
(3 + 3 + 3 år)
|
6,000
|
4,000
|
Kommitténs förslag ....
|
3,200
|
1,600
|
4,800
|
500 + 500
(5 + 5 år)
|
5,800
|
4,0003
|
Tredje tjänstegraden:
|
|
|
|
|
|
|
Nuvarande stat......
|
4,000
|
2,000
|
6,000
|
500 + 500
(5 + 5 år)
|
7,000
|
5,000
|
Fullmäktiges förslag. . . .
.
|
4,000
|
2,400
|
6,400
|
500+500
(5 + 5 år)
|
7,400
|
5,000
|
Kommitténs förslag ....
|
4,300
|
2,100
|
6,400
|
500 + 500
(5 + 5 år)
|
7,400
|
5,0003
|
Fjärde tjänstegraden:
|
|
|
|
|
|
|
Nuvarande stat......
|
5,000
|
2,800
|
7,800
|
500
(5 år)
|
8,300
|
5,500
|
Kullmäktiges förslag. . . .
|
5,000
|
3,200
|
8,200
|
500
(5 år)
|
8,700
|
5,500
1
|
Kommitténs förslag ....
|
5,400
|
2,700
|
8,100
|
600
(5 år)
|
8,700
|
5,6003
|
1 Tredje ålderstillägget hänföres till tjänstgöringspenningarna.
3 Särskilt pensionsunderlag.
144
Särskilda Beträffande de å nuvarande stat upptagna arvoden å 600 kronor för
befattningar brandchef och å 500 kronor för vetenskapligt biträde för vården av riks-
Vkontoretl~ bankens mynt- och medaljsamling har icke av fullmäktige föreslagits någon
förändring; och anser även kommittén, att dessa arvoden höra bibehållas
oförändrade.
Tjänstemän I avlöningarna för tjänstemännen vid riksbankens mindre, i läns-
Vavddnings- residensstäderna med undantag av Göteborg och Malmö ävensom i Sunds-
kontor. vap och Norrköping förlagda avdelningskontor förefinnes både för när¬
varande och enligt fullmäktiges förslag en ojämnhet av sådan beskaffenhet,
att densamma enligt kommitténs mening icke bör få kvarstå.
Slutavlöningen för registrator^* och bokhållare överstiger nämligen
den begynnelseavlöning, som, missräkningspenningar oberäknade, enligt
staten bestås innehavare av tjänsterna i närmast högre tjänstegrad, kassö¬
rerna. Enligt nuvarande avlöningssystem är även den del av slutavlönin¬
gen för registratorer och bokhållare, som utgör lön, högre än det lönebe¬
lopp, som ingår i kassörernas begynnelseavlöning, under det att enligt
fullmäktiges förslag slutlönen för registratorer och bokhållare utgör samma
belopp som begynnelselönen för kassörer.
Kommittén anser emellertid för sin del, att på ett rationellt ordnat
avlöningssystem bör ställas den fordran, att begynnelseavlöningen för be¬
fattningshavare i högre tjänstegrad åtminstone i någon mån överstiger slut¬
avlöningen i närmast lägre grad, samt att den del av begynnelseavlöningen,
som utgör lön och som under alla förhållanden får behållas under sjuk¬
domsförfall, icke i något fall är till beloppet lägre än slutlönen i närmast
lägre grad.
För vinnande av detta syfte har kommittén, som för kassörerna före¬
slagit en avsevärd förbättring i avlöningen, måst till ett jämförelsevis
ringa belopp begränsa avlöningsförhöjningen för registratorer och bokhållare.
Registratorer och bokhållare åtnjuta för närvarande en begynnelse¬
avlöning av 2,600 kronor jämte två ålderstillägg å 400 kronor efter
resp. tre och sex år, så att slutavlöningen alltså uppgår till 3,400 kronor.
Fullmäktige hava för dem föreslagit förhöjning i begynnelseavlöningen till
145
2,800 kronor samt ålderstilläggens ökning till tre, vartdera å 400 kronor,
att tillträdas efter resp. tre, sex och nio år. Det sista ålderstillägget
skulle hänföras till tjänstgöringspenningarna. Slutavlöningen skulle bliva
4,000 kronor och högsta pensionen såsom hittills 2,600 kronor.
Kommittén har ansett sig böra förorda fullmäktiges förslag om 2,800
kronors begynnelseavlöning, därav 1,800 kronor lön och 1,000 kronor
tjänstgöringspenningar. Alderstilläggen böra emellertid enligt kommitténs
mening fortfarande vara två, vartdera å 400 kronor, samt intjänas på
resp. fem och tio år, beräknade på sätt av kommittén förordats. Slutavlö¬
ningen skulle sålunda bliva 3,600 kronor, därav 2,600 lön och 1,000 tjänst-
göringspenningar. Pensionsunderlaget skulle bestämmas till 2,600 kronor.
Oaktat enligt kommitténs förslag både begynnelseavlöningen och
slutavlöningen skulle höjas, skulle likväl på grund av ålderstilläggsperio-
dernas förlängning från tre till fem år en registrator eller bokhållare, som
övergår från den nu gällande till den av kommittén föreslagna staten,
under vissa tjänstår erhålla, minskad inkomst. Sålunda utgör enligt nu
gällande stat avlöningen under vartdera av det fjärde och femte tjänst¬
året, då ett ålderstillägg i regel åtnjutes, 3,000 kronor men enligt den av
kommittén föreslagna staten, som medgiver ålderstillägg först från och med
det sjätte tjänståret, 2,800 kronor. Och från och med det sjunde till och
med det tionde tjänståret överstiger av likartad anledning avlöningen enligt
den nu gällande staten likaledes med 200 kronor den avlöning, som är
avsedd att utgå enligt kommitténs statförslag.
De registratorer och bokhållare, som övergå från den nuvarande
till den föreslagna staten, skulle emellertid, därest av kommittén föreslagen, i
det föregående omförmäld övergångsbestämmelse godkännes, erhålla fyllnad
i avlöningen till sådant belopp, att densamma icke för något kalenderår
understiger det belopp, vartill den enligt nu gällande stat skolat uppgå.
Den av kommittén i det föregående lämnade redogörelsen beträffande
göromålen vid riksbankens avdelningskontor utvisar, att vid de kontor,
där ingen kamrerare är anställd (för närvarande kontoren i Nyköping,
Vänersborg, Västerås och Växjö), en bokhållare deltager i vården av låne-
och säkerhetshandlingav samt kontanta medel.
Med hänsyn till det ansvarsfulla uppdrag, som sålunda ålägges
19—132047. Löneregleringskommittcns bet. XLII.
146
vissa bokhållare, anser kommittén skäligt, att i staten upptagas erforder¬
ligt antal för dem avsedda särskilda arvoden, vilka synas kunna bestämmas
till 400 kronor för var och en av de ifrågavarande bokhållarna. Antalet
dylika arvoden skulle med avseende å de nuvarande förhållandena böra
sättas till fyra, eller ett för vart av avdelningskontoren i Nyköping, Vä¬
nersborg, Västerås och Växjö, vartill i händelse av bifall till kommitténs
i det följande framställda förslag om ombildning av kontoret i Mariestad
skulle komma ytterligare ett dylikt arvode. Därest emellertid kassavården
skulle komma att jämväl vid andra kontor organiseras på sådant sätt, att
en bokhållare skulle för densamma tagas i anspråk, torde antalet arvoden
av ifrågavarande slag kunna få ökas genom beslut av fullmäktige.
Kassörerna vid de mindre kontoren åtnjuta för närvarande i begyn¬
nelseavlöning 3,200 kronor, därav 2,200 lön och 1,000 tjänstgöringspen-
ningar, samt efter resp. tre och sex år ålderstillägg, vartdera å 400 kronor.
Slutavlöningen utgör alltså 4,000 och högsta pensionen 3,000 kronor. 1
missräkningspenningar uppbära kassörerna vid kontoren i Kalmar, Ny¬
köping, Visby, Vänersborg, Västerås och Växjö 600 kronor och vid de
övriga kontoren 800 kronor.
Fullmäktige hava för kassörerna föreslagit en begynnelseavlöning av
3,600 kronor, därav 2,600 lön och 1,000 tjänstgöringspenningar, jämte
ålderstillägg likasom för närvarande utom därutinnan, att det andra
ålderstillägget skulle räknas till tjänstgöringspenningarna. Slutavlöningen
skulle sålunda bliva 4,400 och högsta pensionen 3,000 kronor. 1 missräk-
ningspenningarna föreslogs ej någon ändring.
Kommittén, som önskat på förut angivet sätt avväga kassörernas
begynnelseavlöning i förhållande till slutavlöningen för registratorer och
bokhållare, har ansett kassörerna böra i begynnelseavlöning åtnjuta 3,800
kronor, därav 2,600 lön och 1,200 tjänstgöringspenningar. Härtill skulle
efter resp. fem och tio år komma ålderstillägg till lönen å 400 kronor,
varigenom slutavlöningen skulle komma att utgöra 4,600 kronor, därav
3,400 lön och 1,200 tjänstgöringspenningar. För pensionens bibehållande
vid sitt nuvarande belopp torde böra fastställas ett pensionsunderlag av
3,000 kronor.
147
I sammanhang med löneregleringen bör enligt kommitténs mening
O o o o O
missräkningspenningarnas belopp kunna minskas, så att de komma att
utgå vid vissa avdelningskontor med 500 kronor och vid andra avdelnings¬
kontor med 700 kronor. Till den förra gruppen skulle till en början
hänföras de sex avdelningskontor, vilkas kassörer nu uppbära missräknings-
penningar till belopp av 600 kronor, och vidare det av kommittén till
ombildning föreslagna avdelningskontoret i Mariestad. Men även vid av¬
delningskontoren i Falun, Halmstad, Umeå och Östersund torde, enligt
vad kommittén inhämtat, med avseende å rörelsens omfattning kassörernas
missräkningspenningar skäligen kunna bestämmas till 500 kronor. Detta
skulle visserligen för dem, likasom för kassören vid kontoret i Mariestad,
innebära en nedsättning i missräkningspenningarna med 300 kronor; men
då samtidigt den fasta avlöningen skulle ökas med 600 kronor, skulle
även vid de senast omförmälda fem kontoren kassörerna på det hela taget
vinna förbättring i sina avlöningsförhållanden.
Kommittén har sålunda i sitt statförslag uppfört missräkningspen¬
ningar å 700 kronor åt en var av 12 kassörer och å 500 kronor åt en var
av 11 kassörer med tillhopa 13,900 kronor. Däremot har kommittén icke
ansett fördelningen av missräkningspenningarna mellan de särskilda av¬
delningskontoren böra angivas i staten, då det icke synes böra möta hinder
för bankofullmäktige att, därest ändrade förhållanden skulle sådant för¬
anleda, vidtaga ändring i fördelningen.
Kamrerarna vid de mindre avdelningskontoren äro enligt nuvarande
rj O
stat i åtnjutande av begynnelseavlöning av 4,700 kronor, fördelade i lön
3,000 och tjänstgöringspenningar 1,700 kronor, jämte två ålderstillägg å
500 kronor efter resp. fem och tio år. Slutavlöningen är sålunda 5,700
och högsta pensionen 4,000 kronor.
Av fullmäktige har föreslagits en begynnelseavlöning av 5,300 kro¬
nor, därav 3,000 lön och 2,300 tjänstgöringspenningar, samt oförändrade
ålderstillägg, varigenom slutavlöningen skulle uppbringas till 6,300 kronor.
Högsta pensionen skulle bibehållas vid 4,000 kronor.
Kommittén har ansett en så väsentlig förhöjning i kamrerarnas av¬
löning, som föreslagits av fullmäktige, icke vara av omständigheterna på-
148
kallad, utan funnit begynnelseavlöningen kunna fastställas till 5,000 kronor,
därav 3,400 lön och 1,600 tjänstgöringspenningar. Då annan förändring
i ålderstilläggen enligt kommitténs mening icke bör vidtagas, än att de
böra tillträdas vid början av det kalenderår, som infaller näst efter det
år, då den stadgade tjänsteåldern blivit uppnådd, skulle slutavlöningen
bliva 6,000 kronor. Särskilt pensionsunderlag torde böra fastställas å
4,000 kronor.
De nuvarande avlöningarna för ovannämnda tjänstemän vid riksbankens
mindre avdelningskontor ävensom de förslag till ändring i samma avlönin¬
gar, som framställts av fullmäktige i riksbanken och av kommittén, hava
(missräkningspenningar och arvoden för kassavård oberäknade) av kom¬
mittén upptagits i nedanstående tabell.
|
Begynnelseavlöning.
|
Ålderstillägg.
|
Slutav¬
löning.
|
|
|
Lön.
|
Tjänst-
görings-
penningnr.
|
Summa.
|
Pension
|
Registratorer och bokhållare.
|
|
|
|
|
|
|
Nuvarande stat.............
|
l,S0O
|
800
|
2,600
|
400 + 400
(3 + 3 år)
|
3,400
|
2,600
|
Fullmäktiges förslag...........
|
1,800
|
1,000
|
2,800
|
400 + 400 + 4001
(3 + 3 + 3 år)
|
4,000
|
2,600
|
Kommitténs förslag ...........
|
1,800
|
1,000
|
2,800
|
400 + 400
(5 + 5 år)
|
3,600
|
2,6002
|
Kassörer.
|
|
|
|
|
|
|
Nuvarande stat.............
|
2,200
|
1,000
|
3,200
|
400 + 400
(3 + 3 år)
|
4,000
|
3,000
|
Fullmäktiges förslag...........
|
2,600
|
1,000
|
3,600
|
400 + 4001
(3 + 3 år)
|
4,400
|
3,000
|
Kommitténs förslag...........
|
2,600
|
1,200
|
3,800
|
400 + 400
(5 + 5 år)
|
4,600
|
3,0002
|
Kamrerare.
|
|
|
|
|
|
|
Nuvarande stat.............
|
3,000
|
1,700
|
4,700
|
500 + 500
(5 + 5 år)
|
5,700
|
4,000
|
Fullmäktiges förslag...........
|
3,000
|
2,300
|
5,300
|
500 + 500
(5 + 5 år)
|
6,300
|
4,000
|
Kommitténs förslag...........
|
3,400
|
1,600
|
5,000
|
500 + 500
(5 + 5 år)
|
6,000
|
4,0002
|
1 Sista ålderstillägget Ixänföres till tjänstgöringspenningarna.
2 Särskilt pensionsunderlag.
149
Såsom förut är nämnt, tillgodonjuta för närvarande kassörerna
missräkningspenningar å resp. 600 och 800 kronor. Däri hava full¬
mäktige ej föreslagit någon ändring, men kommittén en minskning till
resp. 500 och 700 kronor.
För avdelningskontor å andra orter än Göteborg och Malmö upp¬
tager riksbankens nu gällande stat arvoden å 1,000 kronor till ombuds¬
män, en vid vart avdelningskontor. Emellertid har, såsom förut nämnts,
Riksdagen år 1913 beslutat bemyndiga riksbankens fullmäktige att från
och med ingången av år 1914 indraga ombudsmansbefattningarna vid de
av bankens mindre avdelningskontor, där fullmäktige prövade sådant lämp¬
ligen kunna ske, och att överflytta vid dessa kontor förekommande juri¬
diska göromål på ombudsinansexpeditionen vid huvudkontoret.
Enligt vad kommittén inhämtat, har indragning redan skett av samt¬
liga ombudsmansbefattningar vid de nu ifrågavarande avdelningskontoren
utom vid kontoren i Linköping, Luleå, Umeå och Visby.
Ombudsmännen i Linköping och Visby hava konstitutorial å sina
befattningar och anses därför böra bibehållas vid desamma och vid hit¬
tillsvarande avlöning av 800 kronor för dem var. Då emellertid efter
nuvarande innehavarens avgång ombudsmansbefattningen i Linköping an¬
ses kunna undvaras, samt för motsvarande befattning i Visby avlöningen icke
torde behöva sättas högre än till 600 kronor, synes ombudsmansbefattnin¬
gen i Linköping böra med den avlöning, som är innehavaren tillförsäkrad,
uppföras å övergångsstat samt enahanda åtgärd vidtagas med avseende å
den del av ombudsmannens i Visby avlöning, som överskjuter 600 kronor.
Vid kontoren i Luleå och Umeå — likasom i Visby — anses, till
följd av dessa orters avlägsna belägenhet och kommunikationsförhållanden,
ombudsmansbefattningarna icke kunna undvaras.
Däremot torde arvodena, utgörande för vardera av ombudsmännen i
Luleå och Umeå 1,000 kronor, kunna för en var av dem nedsättas till 600
kronor. Till avlöning åt ombudsmän skulle alltså enligt detta förslag
under rubriken »Övriga avdelningskontor» böra upptagas å avlöningsstaten
allenast arvoden å 600 kronor åt en var av tre ombudsmän, tillhopa 1,800
kronor.
150
^'styrelse' ^or ver^s^^an^e styrelseledamöter vid riksbankens avdelningskontor
ledamöter äro i nu gällande stat upptagna följande avlöningsförmåner, nämligen:
kens avdcl- i Göteborg och Malmö 9,000 kronor, därav 5,000 lön och 4,000
ningskontor. tjänstgöringspenningar, jämte ett ålderstillägg till lönen å 500 kronor
efter fem år samt
vid övriga avdelningskontor G,800 kronor, därav 4,000 lön och
2,800 tjänstgöringspenningar, jämte två ålderstillägg till lönen, vartdera å
500 kronor, efter resp. fem och tio år.
Slutavlöning och högsta pension utgöra alltså i Göteborg och Malmö
resp. 9,500 och 5,500 kronor samt vid övriga avdelningskontor resp. 7,800
och 5,000 kronor. 1 händelse verkställande styrelseledamot åtnjuter fri
bostad, avdragas därför å lönen 500 kronor.
Fullmäktige hava icke föreslagit annan förändring än höjning av
tjän stgöringspenningarna för verkställande styrelseledamöter i Göteborg
och Malmö med 500 och för motsvarande befattningshavare vid övriga av-
O o
delningskontor med 300 kronor.
Genom inhämtade upplysningar angående storleken och beskaffen¬
heten av de bostäder, som vid de flesta av riksbankens avdelningskontor
anordnats för de verkställande styrelseledamöterna, har kommittén funnit,
att det i staten fastställda bostadsavdraget å 500 kronor uppenbarligen —
i de flesta fall tämligen avsevärt — understiger bostädernas verkliga hy¬
resvärden. Innehavandet av bostadslägenhet innebär därför en påtaglig
ekonomisk förde], och den verkställande styrelseledamot, som ej har bostad
in natura, är i själva verket i avlöningshänseende sämre ställd än den
innehavare av dylik befattning med samma avlöning enligt stat, vilken
har bostad sig upplåten.
Kommittén, som i förut avgivna betänkanden framhållit såsom rim¬
ligt och rättvist, att avdrag för bostad in natura i allmänhet borde .be¬
stämmas till belopp, som i möjligaste mån motsvarade bostadsförmånens
verkliga värde, har ansett, att även i nu förevarande fall denna grundsats
bör komma i tillämpning.
Vid bostadsavdragens fixerande bör emellertid icke lämnas obeaktat,
att det för riksbanken måste anses innebära en fördel, att byggnader, där
151
avdelningskontor äro inrymda och där i regel betydande värden äro för¬
varade, äro bebodda av verkställande styrelseledamot, samt att, därest i vissa
fall vid byggnadernas uppförande bostadslägenheterna blivit särskilt rym¬
ligt tilltagna, denna omständighet näppeligen kan alltid anses för bosta¬
dens innehavare innebära en i motsvarande mån ökad ekonomisk fördel.
I bostadsavdragen för verkställande styrelseledamöter bör enligt
kommitténs mening icke i något fall inberäknas värdet av bostadslägen¬
heternas uppvärmning eller belysning.
Uppvärmningen besörjes i vissa, men icke i alla fall från värmecen¬
traler, vilka i de byggnader, där vederbörande riksbankskontor äro in¬
rymda, anordnats för uppvärmning av byggnaderna i deras helhet. I de
fall, där verkställande styrelseledamots bostad på nämnda sätt uppvärmes,
bör värdet av det förbrukade bränslet och av den förmån, bostadens
innehavare åtnjuter därigenom, att han befrias från bestyren med
eldningen, särskilt ersättas enligt av riksbankens fullmäktige gjord upp¬
skattning.
Med beaktande av de synpunkter, som nu framhållits, anser kom¬
mittén värdet av de för verkställande styrelseledamöter vid avdelningskon¬
tor avsedda bostäderna böra bestämmas vid avdelningskontoret i Göteborg
till 1,000 kronor — i Malmö är icke någon bostad inrättad för verkstäl¬
lande styrelseledamoten därstädes — och vid de övriga avdelningskontor,
där bostäder finnas upplåtna, till 800 kronor.
Då det enligt kommitténs uppfattning icke bör ifrågakomma att
minska det kontanta avlöningsbelopp, som nu får uppbäras av verkstäl¬
lande styrelseledamot, vilken är i åtnjutande av bostadsförmån, kan uppen¬
barligen en höjning i bostädernas uppskattning genomföras allenast under
förutsättning, att samtidigt det i staten upptagna avlöningsbeloppet höjes
åtminstone med samma belopp, varmed uppskattningen av hyresvärdet ökas.
Någon ytterligare höjning i verkställande styrelseledamöternas av¬
löning synes kommittén däremot icke av omständigheterna påkallad, utan
anser sig kommittén böra hemställa, att för dessa befattningshavare i Gö¬
teborg och Malmö begynnelseavlöningen bestämmes till 9,500 och slut¬
avlöningen till 10,000 kronor samt för motsvarande befattningshavare vid
övriga avdelningskontor begynnelseavlöningen till 7,100 och slutavlöningen
152
till 8,100 kronor. I såväl ena som andra fallet sammanfaller i dessa hän¬
seenden kommitténs förslag i fråga om de i staten upptagna avlönings-
siffrorna med vad av riksbankens fullmäktige härutinnan föreslagits.
I fråga åter om fördelningen i lön och tjänstgöringspenningar har kom¬
mittén dels med hänsyn till sin beträffande vissa andra befattningshavare
i detta avseende i det föregående uttalade mening dels, vad angår avdel¬
ningskontoren i Göteborg och Malmö, på grund av anställd jämförelse med
motsvarande uppdelning av avlöningen för fjärde gradens tjänstemän vid
huvudkontoret — ansett, att av verkställande styrelseledamöternas i Göte¬
borg och Malmö begynnelseavlöning 6,000 kronor böra utgöra lön och
3,500 kronor tjänstgöringspenningar samt att av begynnelseavlöningen för
verkställande styrelseledamöter vid övriga avdelningskontor 4,700 kronor
höra utgöra lön och 2,400 kronor tjänstgöringspenningar.
Högsta pensionen utgör för närvarande för verkställande styrelse¬
ledamöter vid avdelningskontoren i Göteborg och Malmö 5,500 kronor
och för motsvarande befattningshavare vid övriga avdelningskontor 5,000
kronor. Fullmäktige hava icke härutinnan föreslagit näston ändring.
Kommittén åter har funnit, att den högre avlöning, som anses böra
tillkomma verkställande styrelseledamöter vid de mindre avdelningskon¬
toren i jämförelse med tredje gradens tjänstemän vid riksbankens huvud¬
kontor och vid avdelningskontoren i Göteborg och Malmö, också bör för
de förstnämnda medföra något högre pension; varför kommittén velat för
dem föreslå ett pensionsunderlag av 5,200 kronor.
Aven anser kommittén den avlöning, som skulle tillkomma verkstäl¬
lande styrelseledamöterna vid avdelningskontoren i Göteborg och Malmö,
böra föranleda, att pensionsund erlaget för dem ej sättes lägre än för de
ej oväsentligt lägre avlönade tjänstemännen i fjärde graden vid huvud¬
kontoret, samt alltså bestämmes till 5,600 kronor.
Kommittén har med avseende å de verkställande styrelseledamöterna
vid avdelningskontoren ansett sig böra i nedanstående tabell angiva de nu¬
varande avlöningarna ävensom de avlöningsbelopp, som föreslagits av riks¬
bankens fullmäktige och av kommittén:
153
|
Begynnelseavlöning.
|
|
|
Pension.
|
Verkställande styrelseledamöter i Göteborg
och Malmö.
|
Lön.
|
Tjänst-
görings-
penningar.
|
Summa.
|
tillägg.
|
löning.
|
|
|
|
|
|
|
Nuvarande stat................
|
5,0001
|
4,000
|
9,000
|
500
|
9,500
|
5,500
|
|
(5 år)
|
|
|
Fullmäktiges förslag..............
|
5,0001
|
4,500
|
9,500
|
500
(5 år)
|
10,000
|
5,500
|
Kommitténs förslag..............
|
6,0002
|
3,500
|
9,500
|
500
(5 år)
|
10,000
|
5,6004
|
Verkställande styrelseledamöter vid övriga
|
|
|
|
|
|
|
avdelningskontor.
|
|
|
|
|
|
|
Nuvarande stat................
|
4,0001
|
2,800
|
6,800
|
500 + 500
(5 + 5 år)
|
7,800
|
5,000
|
Fullmäktiges förslag..............
|
4,000'
|
3,100
|
7,100
|
500 + 500
(5 + 5 år)
|
8,100
|
5,000
|
Kommitténs förslag..............
|
4,700»
|
2,400
|
7,100
|
500 + 500
(5 + 5 år)
|
8,100
|
5,2004
|
1 För fri bostad avdragas 500 kronor å lönen.
2 Därest verkställande styrelseledamot i Göteborg eller Malmö har sig anvisad bostad, avdragas
å lönen 1,000 kronor.
3 Därest verkställande styrelseledamot vid annat avdelningskontor än i Göteborg och Malmö
har sig anvisad bostad, avdragas å lönen 800 kronor.
4 Särskilt pensionsunderlag.
Kommittén övergår nu till behandling av frågan om det antaH"#a/e* tf®»
i , sten vid riks
tjänster, som kan vara behövligt inom olika grader vid riksbanken, banken.
I avseende härå bör erinras, hurusom Riksdagen år 1913 medgav, att, i tjänste¬
den mån fullmäktige i riksbanken prövade skäligt, följande antal nya ordi- personal.
narie tjänster Unge inrättas, nämligen 9 i första tjänstegraden vid huvud¬
kontoret, 1 i samma tjänstegrad vid avdelningskontoret i Göteborg, 2 i
samma grad vid avdelningskontoret i Malmö samt 17 i registrators- och
bokhållargraden vid de mindre avdelningskontoren, med rätt för fullmäk¬
tige beträffande sistnämnda 17 tjänster att fördela desamma mellan kon¬
toren, såsom fullmäktige funne lämpligt, och i avseende å samtliga angivna
tjugunio nya tjänstebefattningar med skyldighet för de personer, som där¬
till förordnades, att tjänstgöra vid vilket som helst av riksbankens kontor.
Då enligt Riksdagens beslut de nämnda förändringarna i staten icke
skulle ovillkorligen träda i tillämpning år 1913, äro i den vid 1913 års
20—132047. Löneregleringskominitténs bet. XLII.
154
riksdag fastställda staten tjänsterna i första graden vid huvudkontoret
ävensom vid avdelningskontoren i Göteborg och Malmö samt registrator- och
bokhållartjänsterna vid de mindre avdelningskontoren upptagna till samma
antal som i den år 1912 fastställda staten; men har vid slutet av den år
1913 antagna staten införts anteckning angående Riksdagens beslut om de
nya tjänsternas inrättande.
Kommittén har i detta sammanhang ansett sig böra till en början
taga under övervägande en inför bankofullmäktige under år 1913 framlagd
plan om sådant ordnande av de ordinarie tjänstebefattningarna i lägsta
graden vid såväl huvudkontoret och avdelningskontoren i Göteborg och
Malmö som de övriga avdelningskontoren, att dessa tjänster icke skulle
vara i stat fixerade till antalet utan att i stället fullmäktige skulle generellt
bemyndigas att till ordinarie tjänsteman i lägsta graden befordra extra
ordinarie tjänsteman, som visst antal år (t. ex. 7 eller 5 år) oavbrutet
tjänstgjort i banken med goda vitsord.
Till den sålunda framkomna tanken har kommittén icke kunnat
giva sin anslutning. Enligt kommitténs mening böra nämligen inom
riksbanken — likasom inom andra statens verk — nya tjänster tillsättas
allenast i den mån en utvidgning av den ordinarie personalen visar sig
behövlig för utförande av det arbete, som på stadigvarande sätt vilar på
riksbanken, och inrättandet av nya ordinarie tjänster i lägsta graden kan
— såsom fullmäktige i skrivelse till bankoutskottet den 11 apiål 1912
framhållit — icke tillräckligt motiveras därav, att vid en viss tidpunkt
de extra tjänstemännen fått länge vänta på befordran.
Någon särskild anledning att åt riksbankens fullmäktige överlåta
den rätt till inrättande av nya tjänstemannabefattningar, som Riksdagen
själv inom andra områden av statsförvaltningen utövar, synes kommittén
så mycket mindre föreligga, som riksbanken befinner sig i en särskilt
gynnad ställning därutinnan, att dess fullmäktige kunna under pågående
riksdag ingå till bankoutskottet med framställningar om erforderlig ökning
av tjänsterna från den tidpunkt, som i varje särskilt fall bestämmes, under
det att andra statsinstitutioner äro skyldiga att inom närmare bestämda
tider under hösten varje år till Kungl. Maj:t inkomma med de förslag,
155
som ii ro avsedda att prövas av nästföljande års Riksdag och att ännu ett
år senare träda i tillämpning.
I detta sammanhang bör även beaktas den i reglementet för riks¬
bankens styrelse och förvaltning förekommande bestämmelsen, att, därest
för göromålens obehindrade gång ökade arbetskrafter för någon tid finnas
oundgängligen behövliga, fullmäktige äga att utöver stat anställa den eller
de tjänstemän, som erfordras.
På nu anförda skäl anser kommittén anledning till eller behov av
sådant medgivande för fullmäktige, varom nu är fråga, icke föreligga;
utan bör det år efter år av fullmäktige tillses, huruvida i staten finnas
upptagna befattningar i de särskilda graderna till det antal, som betingas
av den stadigvarande arbetsmängden inom banken, och bör — i den mån
så befinnes icke vara fallet — anmälan om behovet av förändringar i staten
göras hos bankoutskottet.
•
Vad angår frågan, huruvida för närvarande någon ökning av tjäns¬
terna i de lägsta graderna bör vidtagas, har kommittén, som icke fått till
sig remitterad någon särskild framställning om sådan ökning, ansett böra
vid frågans behandling särskilt beaktas den omständigheten, att spörs¬
målet om utsträckt användning inom riksbanken av kvinnlig: arbetskraft
c~’ O
kommit på dagordningen.
Enligt ett i 1913 års Riksdags bankoutskotts utlåtande n:r 31 in¬
taget utdrag av fullmäktiges i riksbanken protokoll den 20 februari 1913
har sistnämnda spörsmål varit under behandling hos fullmäktige. Därvid
har uttalats bland annat, att det försök med användning av kvinnliga biträden
inom riksbanken, som under de senare åren blivit gjort, väl motsvarat för¬
väntningarna; att man därför borde gå vidare på den inslagna vägen men
tills vidare inskränka antagandet av kvinnliga tjänstemän till huvudkontoret;
att för inrymmande i första tjänstegraden av de dåvarande extra biträden, som
ständigt måste tagas i bruk, behövdes, utom de 44 dåvarande tjänsterna i
nämnda grad, ett antal av ytterligare 23 sådana tjänster; att av dessa 67
tjänster ett antal av 31 borde avses för kvinnliga befattningshavare och
allenast 36 för manliga; att emellertid och då riksbanken vid sig hade
156
bunden en stor extra tjänstemannapersonal och då man ej gärna utan begång¬
na fel ville avskeda personer, som sedan flera år tillbaka arbetat i riksban¬
kens tjänst, den angivna omläggningen av första-gradstjänsterna helt na¬
turligt kunde försiggå endast så småningom vid uppkommande ledigheter
och i den mån det befintliga antalet manliga extra-ordinarier hunne ned¬
bringas; att det dock syntes nödvändigt för att kunna hålla personalen
inom de gränser, som betingades av arbetet inom banken såsom helhet
sedd, att alla tjänstemännen, med undantag för 4:de gradens tjänste¬
män vid huvudkontoret, tillförbundes skyldighet att enligt fullmäktiges be¬
stämmelse tjänstgöra vid vilket som helst av riksbankens kontor, natur¬
ligtvis utan minskning i avlöningsförmåner och mot full ersättning för
flyttningskostnader; samt att, innan löneregleringskommittén haft den före¬
slagna nya avlöningsstatcn under behandling, det likvisst ej torde vara
lämpligt att ifrågasätta vidtagandet av den förordade uppdelningen av
första tjänstegraden vid huvudkontoret. .
I likhet med vad inom bankofullmäktige uttalats hyser även kom¬
mittén den uppfattningen, att kvinnlig arbetskraft bör i avsevärd omfatt¬
ning komma till användning inom riksbanken; och enligt kommitténs me¬
ning bör detta kunna ske ej allenast vid huvudkontoret utan även, så små¬
ningom, vid de avdelningskontor, där mera än en tjänstebefattning i
lägsta graden finnes.
Enligt vad kommittén inhämtat, äro för närvarande vid riksbankens
huvudkontor anställda 8 kvinnliga biträden, av vilka 2 tjänstgöra å full¬
mäktiges och ombudsmannens expeditioner, 2 å statistiska avdelningen
och 4 å sedelkontoret.
De kompetensfordringar, som finnas behövliga för de å sedelkontoret
sysselsatta kvinnliga biträdena, och beskaffenheten av de arbetsprestationer,
som av dessa biträden fullgöras, synas icke i och för sig utgöra giltig
anledning att sätta deras avlöningar högre än för kvinnliga biträden i
lägsta grad vid centrala ämbetsverk. De ifrågavarande kvinnliga biträdena
stå emellertid, jämförda med de centrala verkens skrivbiträden i lägsta
grad, i en särskild ställning i det avseendet, att de hava att taga befatt¬
ning med och stå i ansvar för betydande ekonomiska värden.
157
I anledning därav samt med avseende tillika å de högre lönesatser,
som i allmänhet äro fastställda för befattningshavare i riksbanken i för¬
hållande till med dem i kompetens och arbete likställda tjänstemän inom
andra statens arbetsområden, torde de biträden i riksbanken, om vilka
sist är nämnt, böra tillerkännas samma avlöning, som i de centrala verken
åtnjntes av kvinnliga biträden av hittillsvarande högre typ eller 1,600 kronor
med två ålderstillägg, vartdera å 200 kronor, efter resp. fem och tio år.
Av begynnelseavlöningen torde, då avlöningstiteln ortstillägg ej förekom¬
mer för ordinarie befattningshavare i riksbanken, 1,050 kronor böra utgöra
lön och 550 kronor tjänstgöringspenningar. Pensionsunderlag torde för
dessa biträden böra bestämmas till 1,300 kronor, vilket belopp utgör
högsta pensionsbeloppet för kvinnliga biträden av nuvarande högre grad
inom centrala ämbetsverk.
På de kvinnliga biträden vid riksbankens huvudkontor, vilka hava
sin tjänstgöring förlagd till fullmäktiges och ombudsmannens expeditioner
samt till statistiska avdelningen, måste tvivelsutan med avseende å för¬
kunskaper och omdömesförmåga ställas så pass mycket större anspråk än
på biträdena vid sedelkontoret, att avlöningen för de förra biträdena också
skäligen bör ställas något högre än för de senare.
Kommittén har därför ansett sig böra för högre kvalificerade kvinn¬
liga biträden hos riksbanken föreslå en avlöningstyp med begynnelseav¬
löning av 2,000 kronor jämte två ålderstillägg till lönen å 200 kronor
efter resp. fem och tio år, eller sålunda samma avlöningsbelopp, som i
betänkande den 13 oktober 1913 (delen XL) av kommittén föreslagits för
ett fåtal särskilt högt kvalificerade kvinnliga biträden hos vissa ämbets¬
verk. Av begynnelseavlöningen torde för vederbörande kvinnliga biträden
hos riksbanken — enär, såsom förut är nämnt, avlöningstiteln ortstillägg
ej härvid kommer till användning — 1,250 kronor böra utgöra lön och 750
kronor tjänstgöringspenningar. Pensionsunderlaget skulle emellertid stanna
vid ett belopp av 1,500 kronor, motsvarande högsta pensionsbeloppet för
de år 1914 av Riksdagen medgivna biträdesbefattningar av tredje (eller
högsta) lönegrad hos vissa centrala ämbetsverk.
Vid övervägandet av det antal kvinnliga biträdesbefattningar av
158
vardera typen, som må böra uppföras på riksbankens stat, har kommittén
fäst sin uppmärksamhet vid den bestämmelsen i § 63 av riksbankens regle¬
mente, att, om ledigbliven tjänst anses lämpligen kunna ersättas medelst
tjänst i lägre grad, fullmäktige äga att förordna om tillsättning av sist¬
nämnda tjänst.
Denna reglementsbestämmelse synes böra utsträckas därhän, att, om
ledigbliven tjänst av första graden vid huvudkontoret eller något av avdel¬
ningskontoren i Göteborg och Malmö eller ledigbliven tjänst i registrators-
och bokhållargrad vid mindre avdelningskontor anses lämpligen kunna
ersättas med kvinnlig biträdesbefattning, fullmäktige må äga att i stället
för sådan ledigbliven tjänst förordna om tillsättning av kvinnlig biträdes¬
befattning av den ena eller andra graden.
Därest reglementet ändras på nu angivet sätt, synes riksbankens
behov av kvinnliga arbetskrafter kunna — i den mån sådant bör ske
och hänsynen till obefordrade manliga tjänstemän det medgiver — efter
hand fyllas, även om kvinnliga biträdesbefattningar nu uppföras allenast
i huvudkontorets stat och deras antal i nämnda stat bestämmes så lågt
som till fyra i den föreslagna högre och fyra i den föreslagna lägre
graden.
I den mån fullmäktige finna skäligt tillsätta större antal kvinnliga
biträdesbefattningar än det till intagande i staten nu föreslagna, skulle så¬
lunda i motsvarande mån minskas antalet manliga tjänstemän i lägsta
tjånstegraderna; och torde de sålunda successivt inträdda förändringarna
i förhållandet mellan de manliga tjänsterna i lägsta graderna och de
kvinnliga biträdesbefattningarna komma att tid efter annan av bankofull¬
mäktige anmälas hos bankoutskottet för iakttagande vid uppgörandet av
förslag till stat för riksbanken.
När vid annat avdelningskontor än i Göteborg och Malmö av¬
gången manlig tjänsteman i registrators- och bokhållargraden ersättes
med kvinnligt biträde, bör, enligt kommitténs mening, avlöningen för
det kvinnliga biträdet bestämmas så, att den endast därutinnan skiljer
sig från avlöningen i motsvarande grad för kvinnligt biträde vid huvud¬
kontoret och de två största avdelningskontoren, att lönen minskas med
det belopp, som för kvinnliga biträden hos centrala ämbetsverk utgör
159
ortstillägg, eller 150 kronor. Pensionsunderlaget skulle ej undergå någon
förändring.
Med avseende å vad, såsom förut är omnämnt, till bankofullmäktiges
protokoll den 20 februari 1913 yttrats därom, att vid huvudkontoret er¬
fordrades manliga tjänstemän i första graden och kvinnliga ordinarie be¬
fattningshavare till ett sammanlagt antal av 67, har kommittén ansett sig
böra förorda uppförande i staten av 59 manliga tjänstemän i första gra¬
den vid huvudkontoret. Sådana tjänstemän finnas i nu gällande stat upp¬
tagna till ett antal av 44, varjämte 1913 års Riksdag medgivit inrättande,
i mån av behov, av ytterligare 9 tjänster i samma grad, samt en dylik
tjänst varit från och med den 1 februari 1909 av fullmäktige inrättad
över stat. Då även sistnämnda 10 tjänster skulle inbegripas i det av
kommittén föreslagna antalet, skulle kommitténs förslag i detta avseende
i själva verket innebära ökning med allenast 5 tjänster i första graden
vid huvudkontoret.
Manliga tjänstemän av första graden vid avdelningskontoren i Göte¬
borg och Malmö synas kommittén böra i den blivande staten uppföras till
samma antal som i nu gällande stat, därvid emellertid de av 1913 års Riks¬
dag till inrättande, i den mån fullmäktige prövade skäligt, beslutade nya
tjänsterna av kommittén sammanförts med de därförinnan å stat upptagna
tjänsterna. Tjänster i första graden hava alltså av kommittén i dess för¬
slag till stat uppförts till antal av vid avdelningskontoret i Göteborg 9 och
vid avdelningskontoret i Malmö 7.
I den avdelning av staten, som avser de övriga avdelningskontoren,
bör enligt kommitténs mening upptagas visst antal tjänstemän inom var
och en av de vid dessa kontor förekommande tjänstegraderna, därvid i
antalet ordinarie befattningar i registrators- och bokhållargraden ansetts
böra medräknas de 17 befattningar i nämnda grad, som beviljats av
1913 års Riksdag att av fullmäktige fördelas mellan kontoren på sätt full¬
mäktige funne lämpligt. Fördelningen av tjänstemännen mellan de sär¬
skilda kontoren synes emellertid icke böra angivas i staten, utan böra enligt
kommitténs åsikt fullmäktige äga befogenhet att efter sig företeende om-
160
Ändrad or¬
ganisation
av vissa
avdelnings¬
kontor.
ständigheter göra de omplaceringar mellan de olika kontoren, som befinnas
vara av behovet påkallade och som kunna genomföras med det antal
tjänstemän i olika grader, som angives i staten.
I fråga om antalet befattningar i de särskilda tjänstegraderna vid
de mindre avdelningskontoren har kommittén — utöver vad nyss anförts
— icke ansett sig böra föreslå någon annan ändring än att med avseende
å en hos bankofullmäktige verkställd och kommittén delgiven utredning
rörande det antal tjänster inom olika grader, som under alla förhållanden
är behövligt för fullgörande av det stadigvarande arbetet vid de ifråga¬
varande kontoren, registrators- och bokhållartjänsterna torde böra bestäm¬
mas till 70, vilket i förhållande till antalet av de nu å stat uppförda be¬
fattningarna i graden och antalet av 1913 års Riksdag beviljade sådana
skulle innebära en ökning med 5 tjänster.
En särskild anledning att i avseende å' tjänstemännens fördelning
mellan de mindre avdelningskontoren medgiva för bankofullmäktige den
största möjliga rörelsefrihet synes föreligga med hänsyn därtill, att hos
fullmäktige planer äro å bane att vid de minsta avdelningskontoren ge¬
nomföra en förenklad organisation och en minskning av personalen.
Till närmare upplysning härom anser sig kommittén till en bör¬
jan böra erinra, att, sedan vid 1913 års riksdag i särskilda motioner väckts
förslag om inrättande i Hälsingborg av ett avdelningskontor av riksbanken,
bankoutskottet före den slutliga behandlingen av motionerna begärde full¬
mäktiges yttrande i ämnet, samt att med anledning därav fullmäktige i
skrivelse den 20 februari 1913 anförde, bland annat, följande:
»Till följd av det otillfredsställande resultatet av rörelsen vid åtskilliga av riksbankens
avdelningskontor, i den mån resultatet framgår av vinsten på rörelsen, har hos fullmäktige
uppstått tanken, att dessa kontor skulle kunna givas en organisation och personalutrustning,
som närmare motsvarade den begränsade rörelsen.
Denna förenklade typ av riksbankskontor hava fullmäktige tänkt sig på följande sätt
anordnad. I stället för styrelse, bestående av verkställande direktör och två eller tre leda¬
möter, skulle styrelsen bestå av två personer, varav den ene en riksbankens tjänsteman med
titel bankokommissarie och den andre en med ortens förhållanden väl förtrogen person, vilken
med titel kontrollant skulle deltaga i prövningen av låneärenden m. m. samt innehava ena
nyckeln till huvudkassan. För den senare skulle finnas en suppleant. Bankokommissarien
skulle fungera såsom kontorschef samt tillika fullgöra kamrersgöromålen. Personalen skulle
161
förutom kontorschefen bestå av en kassör och en registrator samt en vaktmästare. Någon
ombudsman skulle icke förordnas.
Kontorschefen borde i avlöningshänseende likställas med verkställande styrelseleda¬
mot vid mindre kontor. Kontrollanten borde uppbära ett arvode av 1,200 kronor eller samma
arvode, som styrelseledamot vid de minsta kontoren. Kassören borde tilläggas samma av¬
löningsförmåner som kassör vid sådant kontor.
Fullmäktige hålla före, att en dylik förenklad organisation av de minsta kontoren
skulle utan men för rörelsen och utan åsidosättande av riksbankens trygghet låta sig
genomföras.
Ehuru ett avdelningskontor i Hälsingborg redan från början skulle genom överflytt¬
ningar från äldre närliggande kontor få en ganska omfattande rörelse, borde enligt fullmäk¬
tiges förmenande detta kontor till att börja med anordnas i enlighet med den av fullmäktige
ifrågasatta förenklade kontorstypen. Visade det sig, att kontoret tillförde riksbanken någon
ny rörelse av avsevärd omfattning, finge man taga under övervägande frågan om att giva
det samma organisation som övriga kontor av motsvarande betydenhet.
Genom att anordna det föreslagna nya kontoret enligt den ifrågasatta förenklade
typen finge man denna praktiskt prövad. Sedan någon tids erfarenhet vunnits, kunde man
efter band bringa de riksbankens kontor, där rörelsen är minst omfattande, i överensstäm¬
melse med den nya kontorstypen. Såsom en förberedelse till eu dylik omorganisation hava
fullmäktige för avsikt att, om detta fullmäktiges förslag vinner Riksdagens godkännande,
efter hand som vakanser uppstå vid dessa kontor fylla vakanserna genom förordnanden.»
Bankoutskottet ansåg sig av anförda skäl böra biträda förslaget om
inrättande av ett riksbankens avdelningskontor i Hälsingborg, dock under
den bestämda förutsättningen, att ifrågavarande kontor inrättades efter
den av fullmäktige ifrågasatta organisationsformen, vars genomförande
borde ställa sig ej obetydligt billigare än med ett kontor av det vanliga
slaget. Sedan någon tids erfarenhet vunnits i fråga om den då föreslagna
typen, skulle det enligt bankoutskottets mening vara lämpligt tillse, i vad
mån denna organisationsform kunde och borde vinna tillämpning vid de
kontor, där rörelsen vore minst omfattande.
Riksdagens beslut, vilket fattades genom gemensam votering, utföll
emellertid så, att såväl utskottets hemställan som de i ämnet väckta motio¬
nerna av Riksdagen avslogos.
Frågan om förenkling i organisationen av vissa bland de mindre
avdelningskontoren har sedermera varit föremål för särskild behandling i
bankofullmäktiges till kommittén remitterade skrivelse av den 17 janu¬
ari 1914.
I denna skrivelse hava fullmäktige, efter att hava erinrat om inne-
21—132047. Löneregleringslcommitténs bet. XL11.
162
hållet i deras nyssberörda skrivelse den 20 februari 1913, vidare anfört
följande.
Då fullmäktige fortfarande hölle före, att en förenklad organisation
av de minsta riksbankskontoren skulle utan men för rörelsen och utan
åsidosättande av riksbankens trygghet låta sig genomföras, hade fullmäk¬
tige ansett, att denna fråga oberoende av frågan om inrättande av nytt
avdelningskontor borde bringas under Riksdagens prövning.
En särskild anledning härtill hade fullmäktige funnit i den omstän¬
digheten, att vid avdelningskontoret i Mariestad, som vore ett av de kon¬
tor, på vilka den ifrågasatta förenklade kontorstypen borde komma till an¬
vändning, styrelsens ordförande under år 1913 avlidit samt kamreraren
vid samma års slut avgått med pension. De härigenom uppkomna va¬
kanserna hade icke blivit fyllda.
Avdelningskontoret i Mariestad borde enligt fullmäktiges förmenan¬
de organiseras i överensstämmelse med den år 1913 framlagda planen till
organisation av det ifrågasatta kontoret i Hälsingborg, utom i avseende å
tjänstemän av registrator- och bokhållargraden. Antalet tjänstemän av
denna grad vid riksbankens minsta avdelningskontor vore för närvarande
i regel två. Vid Mariestadskontoret funnes två. Att samtidigt med att
kontorschefsbefattningen sammansloges med karnrerarbefattningen minska
antalet tjänstemän i registrator- och bokhållargraden läte sig enligt full¬
mäktiges mening icke göra. Vid kommande omorganisation av andra av¬
delningskontor borde fullmäktige hava fria händer att, inom ramen av
det i staten upptagna antalet tjänstemän, bestämma antalet tjänstemän i
registrator- och bokhållargraden vid vart och ett av kontoren.
Fullmäktige hemställde följaktligen, att bankoutskottet ville utverka
Riksdagens medgivande till,
att vid riksbankens avdelningskontor i Mariestad tjänstebefattningar¬
na bestämdes till:
en kontorschef (benämnd bankokommissarie), tillika kamrer,
en kontrollant jämte en suppleant för honom,
en kassör,
två tjänstemän i registrator- och bokhållargraden,
en vaktmästare;
163
att i avseende å löneförmåner kontorschefen likställdes med verk¬
ställande styrelseledamot, kontrollanten med annan styrelseledamot samt
övrig personal med motsvarande befattningshavare, allt vid riksban¬
kens minsta avdelningskontor, dock utan minskning i nuvarande kassörens
missräkningspenningar; samt
att fullmäktige bemyndigades att, när förhållandena därtill gåve an¬
ledning, omorganisera andra riksbankens avdelningskontor i överensstäm¬
melse med vad sålunda föreslagits rörande avdelningskontoret i Mariestad,
dock med rätt för fullmäktige att, inom ramen av det i staten upptagna
antalet tjänstemän, bestämma antalet tjänstemän i registrator- och bok-
hållargraden vid omorganiserat kontor.
Kommittén har, såsom i det föregående blivit omnämnt, erhållit sär¬
skilt uppdrag av Kungl. Maj:t att i sammanhang med utlåtandet över
bankofullmäktiges förslag till ny avlöningsstat för riksbanken även avgiva
utlåtande över fullmäktiges i skrivelsen den 17 januari 1914 innefattade
förslag till omorganisation av riksbankens avdelningskontor.
I anledning härav får kommittén anföra följande.
Fullmäktige hava vitsordat, att den förenklade organisationen kan
utan men för rörelsen och utan åsidosättande av riksbankens trygghet
genomföras såväl vid avdelningskontoret i Mariestad som ock efter hand
vid andra riksbankens kontor med mindre omfattande rörelse.
Med hänsyn till riksbankens uppgift såsom landets centralbank och
enda sedelutgivande bank har riksbankskontorens verksamhet blivit strängt
begränsad och noga reglerad. Sålunda få endast vissa slag av handlingar
och säkerheter godkännas för belåning och endast vissa i lag angivna slag
av bankrörelse utövas. Härav följer, att särskilt för de mindre riksbanks-
kontoren de direkta förbindelserna med allmänheten bliva mindre om¬
fattande. Lånerörelsen inskränker sig nämligen huvudsakligen till — utom
beviljande av avbetalningslån till belopp av högst 6,000 kronor för varje
låntagare — ^diskontering av växlar åt de enskilda bankerna; och synes
denna rörelse kunna, under deputerades kontroll, vid omorganiserat kontor
handhavas av kontorsföreståndaren och kontrollanten i förening.
Enligt riksbankens reglemente skola vid de mindre avdelningskontoren,
164
för att låneansökan skall anses vara bifallen, alla styrelseledamöterna vara
ense om beslutet. Kommittén förutsätter, att i överensstämmelse härmed
kommer att meddelas föreskrift, att vid omorganiserat kontor låneansökan
ej må anses bifallen, därest icke kontorsföreståndaren och kontrollanten
äro om beslutet ense.
Genom omorganisation av föreslagen beskaffenhet skulle, enligt vad
kommittén inhämtat, någon mera betydande förändring med avseende å
kontrollen av rörelsen vid kontoren icke inträda.
På sätt i den av kommittén lämnade redogörelsen beträffande göro-
målen vid riksbankens avdelningskontor blivit omförmält, åligger vid kontor,
där ingen kamrerare är anställd, vården av den s. k. dagkassan verk¬
ställande styrelseledamoten och bokhållaren samt vården av den s. k. huvud¬
kassan verkställande styrelseledamoten, en annan styrelseledamot och bok¬
hållaren; och skola dessa kassavårdare hava var sin till särskilt lås hörande
nyckel till respektive kassor.
Föreståndare för omorganiserat kontor skulle med avseende å kassa-
vården inträda i verkställande styrelseledamots ställe. Förändringen skulle
i övrigt inskränka sig därtill, att ena nyckeln till huvudkassan, som nu
innehaves av eu av de två övriga styrelseledamöterna eller alternerande av
dem båda, skulle vid omorganiserat kontor ständigt innehavas av kon¬
trollanten och vid förfall för honom av hans suppleant.
I detta sammanhang bör även erinras om de undersökningar, som
vid riksbankens avdelningskontor årligen företagas av Riksdagens revisorer
och av fullmäktige vid deras inspektionsresor. Enligt vad som meddelats
kommittén, hava dessutom sedan ett par år tillbaka ett antal kontor på
tider, varom ingen underrättelse förut lämnats, blivit underkastade in¬
gående undersökningar och inventeringar av ett par i räkenskapsväsendet
förfarne riksbankens tjänstemän. Under loppet av de tre första månaderna
av år 1914 hava dylika specialundersökningar ägt rum vid åtta kontor;
och lära bankofullmäktige hava för avsikt att efter hand utsträcka dessa
undersökningar, så att de varje år omfatta samtliga avdelningskontoren.
Då resultatet av rörelsen vid åtskilliga avdelningskontor, i den
mån det framgår av vinsten på rörelsen, icke anses tillfredsställande, har
det befunnits önskvärt, att omkostnaderna för kontoren nedbringades.
165
Ensamt vid avdelningskontoret i Mariestad skulle genom den ändrade
organisationen vinnas en besparing å avlöningarna av något över 6,000
kronor årligen, oberäknat eventuella ålderstillägg åt en kamrerare, som
icke vidare skulle vara behövlig vid kontoret.
Ett allmännare genomförande av en likartad organisation skulle så¬
lunda uppenbarligen kunna medföra eu avsevärd kostnadsbesparing.
Kommittén har från dessa synpunkter ansett sig böra tillstyrka för¬
slaget om förenklad organisation av avdelningskontoret i Mariestad och
har i sitt statförslag vidtagit de jämkningar, som betingas av organisations-
förslagets genomförande.
Härvid har emellertid den föreslagna kontorschefen upptagits under
benämning »kontorsföreståndare, tillika kamrerare»; och hava missräknings-
penningarna för kassören ansetts kunna sättas till 500 kronor eller det
belopp, vartill missräkningspenningarna enligt kommitténs förslag skulle
uppgå för kassörerna vid de minsta avdelningskontoren. Genom löneren-
leringen skulle i allt fall för den ifrågavarande kassören uppkomma en
förbättring i avlöningen på det hela taget.
Även bankofullmäktiges framställning om bemyndigande att på lik¬
artat sätt efter-hand omorganisera andra riksbankens avdelningskontor an¬
ser sig kommittén kunna förorda, därvid kommittén förutsätter, att full¬
mäktige med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen vid de omorgani¬
serade kontoren och tillgodogöra sig där vunna erfarenheter.
Då omorganisation av avdelningskontor företages, böra riksbanks¬
fullmäktige vara berättigade att utan vidare disponera den för en verk¬
ställande styrelseledamot vid kontoret avsedda avlöningen såsom avlöning
åt en kontorsföreståndare och ett av de två för ytterligare ledamöter i
styrelsen avsedda arvodena intill ett belopp av 1,200 kronor såsom arvode
åt en kontrollant. Dessa förändringar liksom vunna besparingar å av-
löningsanslagen i övrigt böra därefter iakttagas vid blivande ändringar i
avlöningsstaten.
Kommittén övergår härefter till frågan om avlöningen för riksban- Riksbankens
kens vaktpersonal, därvid till en början behandlas denna personal vid va£'
huvudkontoret.
166
a) vid huvud¬
kontoret.
Övervakt¬
mästaren,
maskinisten.
Övervaktmästaren (tillika brandmästare) och maskinisten vid riks¬
bankens huvudkontor åtnjuta för närvarande var för sig en begynnelse¬
avlöning av 2,200 kronor, därav 1,200 lön och 1,000 tjänstgöringspen-
ningar, vartill efter fem år kan komma ett ålderstillägg till lönen å 300
kronor. Dessutom hava dessa befattningshavare fria husrum och ved¬
brand. Halva kostnaden för den elektriska belysningen av deras bostäder
betalas av riksbanken. Av de till maskinisten anvisade tjånstgöringspen-
nino-arna utgöra 400 kronor arvode för tillsyn av körporten till bank
Ö Ö
byggnaden.
Fullmäktige hava för ifrågavarande befattningshavare icke föreslagit
annan ändring i avlöningen, än att de skulle kunna erhålla två ålders¬
tillägg, hvartdera å 300 kronor, efter resp. tre och sex års tjänstgöring;
det första ålderstillägget skulle hänföras till lönen, det andra däremot till
tjänstgöringspenningarna. Slutavlöningen skulle sålunda enligt fullmäk¬
tiges förslag höjas från 2,500 till 2,800 kronor, men högsta pensionsbe¬
loppet bibehållas vid 1,500 kronor.
Då kommittén håller före, att för dessa befattningshavare någon avlö-
ningsförbättring bör beviljas, och då det synes önskvärt, att de bliva i
avlöningshänseende väsentligen likställda med övervaktmästaren och över¬
maskinisten vid riksdagshuset, har kommittén ansett, att för vardera av
övervaktmästaren och maskinisten vid riksbankens huvudkontor bör i stat
uppföras en avlöning av 2,400 kronor, därav 1,500 lön och 900 tjänst-
göringspenningar, jämte ett ålderstillägg till lönen å 200 kronor efter fem
år; varförutom de böra berättigas åtnjuta fri bostad med nödigt biansle
samt elektrisk strömförbrukning för belysningsändamål av högst 200
kilowatt om året. Armatur och lampor för den elektriska belysningen böra
däremot bekostas av vederbörande befattningshavare själva, dock att arma¬
tur, som vid byggnadens uppförande eller eljest redan blivit på riksban¬
kens bekostnad uppsatt, bör få begagnas av vederbörande, så länge det
kan ske utan kostnad för riksbanken. Av maskinistens tjänstgöringspen-
nino-ar torde 300 kronor böra förklaras utgöra ersättning för tillsyn av den
omförinålda körporten.
Med avseende å avlöningens uppdelning i lön och tjänstgöring spen¬
ningar har kommittén utgått från den uppfattningen, att i regel två tredje-
167
delar av begynnelseavlöningen böra utgöra lön och en tredjedel tjänst-
göringspenningar. Då bostadsförmån åtnjutes, synes emellertid dess be¬
räknade värde böra inberäknas i avlöningens totalbelopp och vid dettas
uppdelning hänföras till den del av avlöningen, som skall utgöra lön.
Det tjänstinnehavaren tillkommande kontanta fondbeloppet skulle tydligtvis
under dessa förhållanden komma att understiga två tredjedelar av såväl
begynnelseavlöningens på nyssnämnda sätt beräknade totalbelopp som den
kontanta begynnelseavlöningen.
Pensionsförhållandena för befattningshavare i riksbanken böra, såsom
redan blivit framhållet, enligt kommitténs mening regleras genom fast¬
ställande av särskilda pensionsunderlag. För de båda nu ifrågavarande
befattningshavarna torde pensionsunderlaget böra bliva 1,600 kronor, vari¬
genom de i pensionsavseende skulle bliva likställda med nyssnämnda be¬
fattningshavare vid riksdagshuset.
För biträdande maskinisten vid riksbankens huvudkontor, vilken
nu åtnjuter ett arvode av 1,800 kronor, har någon förändring icke före¬
slagits av fullmäktige. Innehavaren av befattningen har begärt höjning
av arvodet till 2,100 kronor.
Kommittén har icke ansett sig kunna förorda någon höjning av det
i staten upptagna arvodet för den biträdande maskinisten.
Däremot har kommittén velat fästa uppmärksamheten vid ett av
befattningens innehavare i hans skrift till kommittén åberopat, i banko¬
utskottets vid 1907 års riksdag memorial n:r 10 återgivet uttalande av
bankofullmäktige, däruti fullmäktige framhållit, att, om innehavaren av
biträdande maskinistbefattningen, vilken befattning vore att anse som en
övergångsbefattning, komine att bibehålla samma befattning så länge, att
förbättring i hans avlöning funnes böra ifrågakomma, fullmäktige syntes
därom i sin tid kunna göra särskild framställning.
Det synes även kommittén mera tilltalande, att möjligheten hålles
öppen för fullmäktige att bereda ett personligt arvodestillägg åt en därav
förtjänt mångårig innehavare av befattningen än att det redan nu för
normala förhållanden tillräckligt högt tillmätta, i stat uppförda arvodet
skulle höjas.
Biträdande
maskinisten.
168
Vice brand- Vice brandmästaren vid riksbankens huvudkontor åtnjuter, utom
mästaren. busrum och vedbrand ävensom belysningsersättning i likhet med över¬
vaktmästaren och maskinisten, en begynnelseavlöning av 1,500 kronor,
därav 800 lön och 700 tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma, efter
resp. fem och tio år, två ålderstillägg till lönen, vartdera å 200 kronor.
Av fullmäktige har föreslagits, att begynnelseavlöningen måtte höjas
till 1,800 kronor, därav 1,000 lön och 800 tjänstgöringspenningar; att
ålderstilläggen skulle intjänas på tre resp. sex år; samt att det sista ålders-
tillägget skulle hänföras till tjänstgöringspenningarna. Förslaget innebär
alltså en höjning av slutavlöningen från 1,900 till 2,200 kronor men pen¬
sionens bibehållande vid 1,200 kronor.
Kommittén har ansett sig kunna förorda, att begynnelseavlöningen
för vice brandmästaren bestämmes till 1,800 kronor, vilket belopp är det¬
samma, som av kommittén i betänkande den 18 december 1913 (delen
XL1) föreslagits såsom begynnelseavlöning för maskinisten vid natur¬
historiska riksmuseets avdelningar vid Frescati. Likasom sistnämnde be¬
fattningshavare torde vice brandmästaren vid riksbankens huvudkontor
vidare böra efter resp. fem och tio års tjänstgöring kunna komma i åt¬
njutande av två ålderstillägg till lönen, vartdera å 150 kronor.
Av begynnelseavlöningen böra enligt av kommittén förut angivna
grunder 1,100 kronor anses utgöra lön och 700 kronor tjänstgöringspen¬
ningar.
Pensionsunderlag torde böra bestämmas till 1,300 kronor.
I vice brandmästarens naturaförmåner synes annan ändring icke
böra vidtagas, än att den honom hittills tillkommande förmånen att av
riksbanken bekomma ersättning för halva kostnaden för den elektriska
belysningen av hans bostadslägenhet synes böra utbytas mot rättighet att
för bostadens belysning erhålla fri elektrisk strömförbrukning av intill
200 kilowatt om året.
Övriga vakt- För Övriga vaktmästare vid riksbankens huvudkontor utgör begyn-
mastare. nelseavlöningen 1,400 kronor, därav 800 lön och 600 tjänstgöringspen¬
ningar. Därtill kunna komma två ålderstillägg till lönen, vartdera å 200
kronor, efter resp: fem och tio år.
169
Dessutom åtnjuta vissa vaktmästare för postbefordran och inkas-
seringsuppdrag var och en ett månadsarvode av 50 kronor samt vissa
vaktmästare för tjänstgöring vid brandanstalterna ett årligt hyresbidrag
av 75 kronor för var och en. Samtliga vaktmästare åtnjuta fri uniforms-
beklädnad vid tjänstgöring.
Av fullmäktige har föreslagits höjning i begynnelseavlöningen med
100 kronor, som skulle läggas på tjänstgöringspenningarna, ävensom ålders-
rilläggsperiodernas förkortning till tre och sex år. Slutavlöningen skulle
alltså bliva 1,900 i stället för 1,800 kronor, men högsta pensionen fort¬
farande utgöra 1,200 kronor.
Vaktmästarna hava i särskild, till löneregleringskommittén ställd
skrift påyrkat, att begynnelseavlöningen måtte höjas till 1,700 kronor,
därav 900 lön och 800 tjänstgöringspenningar, att ålderstilläggen måtte
höjas, det första, som skulle kunna intjänas på tre år, till 300 kronor
och det andra, som skulle kunna intjänas på sex år, till 500 kronor, därav
300 skulle anses såsom lön och 200 såsom tjänstgöringspenningar. Enligt
vaktmästarnas förslag skulle alltså deras slutavlöning, förutnämnda sär¬
skilda arvoden och ersättningar oberäknade, bliva 2,500 och högsta pen¬
sionen 1,500 kronor.
Vid övervägandet av frågan om de avlöningsförmåner, som böra
bestås vaktmästarna i allmänhet vid riksbankens huvudkontor, har kom¬
mittén haft att utgå ifrån, dels att riksbankens vaktmästare hittills varit
i avlöningshänseende ställda på ett högre plan än vaktmästare i de cen¬
trala ämbetsverken och hos andra till Stockholm förlagda verk och myndig¬
heter, dels ock att avsevärda förbättringar i avlöningarna för dessa senare
grupper av vaktmästare påyrkats och att frågan härom på grund av sär¬
skilda under åren 1913 och 1914 till kommittén avlåtna kungl. remisser
kan förväntas under en nära liggande framtid bliva föremål för vederbörlig
prövning.
Kommittén har funnit det synnerligen angeläget, att de ändringar
i riksbanksvaktmästarnas avlöningar, som må komma att vidtagas i sam¬
manhang med den nu tillämnade löneregleringen för riksbanken, icke må
verka hindrande för en allsidig prövning av den omfattande och säkerligen
22 132047. Löneregleringskammitténe bet. XLII,
i allt fall invecklade frågan om avlöningarna för .statens vaktmästare i
allmänhet.
Med avseende härå har kommittén ansett, att de nuvarande ålders-
tilläggsperioderna för riksbankens vaktmästare om fem och tio år böra
bibehållas och att ålderstilläggens belopp bör nedsättas till samma belopp,
100 kronor, varmed ålderstil läggen utgå för statens vaktmästare i allmänhet
med normalavlöning. A andra sidan har kommittén trott sig kunna för¬
utsätta, att vaktmästarna vid riksbanken alltjämt komma att — med hänsyn
till den befattning de i sin tjänstgöring kunna hava att taga med stora
penningebelopp eller andra betydande värdeföremål — avlönas något högre
än vaktmästare i normalgrad vid ämbetsverken.
Med beaktande av dessa synpunkter har kommittén ansett, att i
slutavlöningen för vaktmästarna vid riksbankens huvudkontor icke nu bör
vidtagas någon mera avsevärd höjning, men att däremot begynnelseavlö¬
ningen bör höjas med åtminstone det belopp, varmed ålderstilläggen min¬
skas. De önskemål, kommittén sålunda för sig uppställt, synas bliva ve¬
derbörligen tillgodosedda, därest för vaktmästarna vid riksbankens huvud¬
kontor fastställes enahanda begynnelse- och slutavlöning (resp. 1,650 och
1,850 kronor), som i karolinska institutets stat upptages för en preparator
samt en maskinist och eldare och av Riksdagen år 1914 beviljats för en
vaktmästare och preparator vid veterinärhögskolan samt av kommittén före¬
slagits för fyra preparatorer vid naturhistoriska riksmuseet.
Av begynnelseavlöningen för de nu ifrågavarande vaktmästarna vid
riksbankens huvudkontor böra två tredjedelar eller 1,100 kronor utgöra
lön och en tredjedel eller 550 kronor tjänstgöringspenningar. Pensions-
underlaget synes böra bibehållas vid det nuvarande högsta pensionsbeloppet
1,200 kronor.
I den fullmäktige nu tillkommande rätten att tilldela vissa vakt¬
mästare vid huvudkontoret skäliga arvoden för postbefordran och för in-
kasseringsuppdrag har kommittén icke ansett sig böra föreslå någon ändring.
Vad angår arvodena »för tjänstgöring vid brandanstalterna», har
kommittén inhämtat, att bestämmelsen om dylika arvoden härleder sig
från längre tid tillbaka. Riksbanken var då inrymd i sina gamla hus vid
Järntorget i »staden inom broarna». Brandsläckningsväsendet var vid
171
denna tid tämligen primitivt ordnat och god tillgång på bostäder torde
hava lunnits i bankhusens närhet. Numera och efter riksbankens in¬
flyttning i dess byggnad å Helgeandsholmen äro förhållandena väsentligen
förändrade såväl i nämnda avseenden som med hänsyn till den garanti
mot eldfara, som ligger i byggnadens beskaffenhet och läge, varför också
det ifrågavarande särskilda åliggandet för vissa vaktmästare knappast nu¬
mera kan anses vara av något värde ur synpunkten av riksbankens säker¬
het mot eldfara. Bankofullmäktige, som ansett vaktmästare, vilka redan
kommit i åtnjutande av detta arvode, böra vid detsamma bibehållas, hava
emellertid på senare tid, då vaktmästare med arvode av ifrågavarande
beskaffenhet avgått, icke vidare tilldelat annan vaktmästare det ledigblivna
arvodet. Vid vad sålunda blivit upplyst har kommittén ansett kunna få bero.
För vaktmästarna vid avdelningskontoren i Göteborg och Malmö ärt») vid ai dei-
begynnelseavlöningen fastställd till 1,100 kronor, därav 800 lön och 300
tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma efter resp. fem och tio år b^lt^h
två ålderstillägg till lönen, vartdera å 200 kronor. Härtill kommer fri Vaktmästare.
bostad och vedbrand eller såsom ersättning därför ett belopp av 300
kronor om året.
Dessutom åtnjuta ifrågavarande vaktmästare fri uniform sbeklädnad
vid tjänstgöring samt för upplysning av bostaden fri elektrisk strömför¬
brukning av 100 kilowatt om året. Vaktmästarna vid Göteborgskontorrt
ombesörja ock mot särskild ersättning renhållning och städning av bank¬
lokalerna. Den ene vaktmästaren vid kontoret i Malmö åtnjuter en er¬
sättning av 100 kronor om året för tillsyn av städningen.
De båda vaktmästarna vid kontoret i Göteborg åtnjuta enligt beslut
av 1904 års Riksdag en personlig tillökning av tjänstgöringspenningarna
med vardera 100 kronor om året.
Det torde vid en jämförelse i avlöningshänseende mellan vaktmästarna
vid huvudkontoret i Stockholm samt vid avdelningskontoren i Göteborg
och Malmö böra beaktas, hurusom, enligt vad i inledningen till detta be¬
tänkande anförts, fullmäktige i skrivelse till bankoutskottet vid 1911
års riksdag erinrat, att tjänstgöringspenningarnas olikhet (600 mot 300
172
kronor) hade sin givna orsak däri, att vaktmästarna i Göteborg och Malmö
atnjöte en till 300 kronor uppskattad förmån av fri bostad.
Fullmäktige hava ansett, att begynnelseavlöningen för nu ifråga¬
varande vaktmästare i Göteborg och Malmö borde höjas till 1,200 kronor,
därav 800 lön och 400 tjänstgöringspenningar, och att ålderstilläggs-
perioderna borde förkortas till tre resp. sex år. Slutavlöningen skulle
alltså enligt detta förslag bliva 1,600 kronor, eller 100 kronor mer än nu
är fallet, men högsta pensionen skulle bibehållas oförändrad vid 1,200
kronor. Den personliga tillökningen av tjänstgöringspenningar na för Göte-
borgsvaktmästarna skulle bortfalla.
Även för de nu ifrågavarande vaktmästarna har kommittén ansett
ålderstilläggen böra till beloppet nedsättas från 200 till 100 kronor och
ålderstilläggsperioderna bibehållas oförändrade. Avlöningsförbättringen kom¬
mer under sådana förhållanden huvudsakligen på begynnelseavlöningen
och endast i jämförelsevis obetydlig mån på slutavlöningen, likasom för¬
hållandet var med vaktmästarna vid huvudkontoret.
För de nu ifrågavarande befattningshavarna i Göteborg och Malmö har
kommittén ansett sig böra föreslå samma begynnelseavlöning som för förste
vaktmästare i centrala ämbetsverk, dock med avdrag för dessa senare till¬
kommande ortstillägg, eller sålunda en begynnelseavlöning av 1,350 kronor,
därav, då bostadsförmånens värde beräknas till 300 kronor, 800 kronor
skulle utgöra lön och 550 kronor tjänstgöringspenningar. Med tillägg av
två ålderstillägg, vartdera å 100 kronor, skulle alltså slutavlöningen bliva
1,550 kronor. Pensionsunderlag torde böra bestämmas till 1,200 kronor.
Beträffande pensionsunderlaget har kommittén velat framhålla, att
dess fastställande till så högt belopp som 1,200 kronor, oaktat lön och
ålderstillägg skulle uppgå till endast 1,000 kronor, synts kommittén stå i
nära överensstämmelse med grunderna för bestämmelsen i den civila pensions¬
lagen § 3 därom, att vid beräkning av pensionsunderlag för tjänst, med
vilken förmån av boställe eller annan dylik förmån är förenad, lönen skall,
därest den av sådan anledning minskats med ett belopp, som finnes i
lönestaten angivet eller med ledning därav kan bestämmas, ökas med
detta belopp.
Vad angår det särskilda personliga tillägget till tjänstgörings-
173
penningarna för de två vaktmästarna vid avdelningskontoret i Göte korg,
har kommittén inhämtat, att av de ifrågavarande vaktmästarna den ene år
1913 uppnått 67 års ålder och följaktligen är skyldig att när som helst avgå.
På grund härav har kommittén ansett sig böra endast beträffande den
andre vaktmästaren, Gustaf Alfred Hansson, taga under omprövning, huru
med hans personliga avlöningstillägg skall förfaras, i händelse han anmäler
sig att ingå på den nya avlöningsstaten.
Fullmäktiges hemställan, att avlöningstillägget skulle under nämnda
förutsättning bortfalla, grundade sig därpå, att enligt fullmäktiges förslag
avlöningen för den ifrågavarande vaktmästaren, vilken intjänat båda äl-
derstilläggen, skulle höjas med 100 kronor eller med avlöningstilläggets
hela belopp.
Enligt kommitténs förslag stannar däremot förhöjningen i den ä stat
uppförda avlöningen vid 50 kronor, och vaktmästaren skulle sålunda,
därest han vid eventuellt inträde på den nya staten icke finge behålla av¬
löningstillägget, lida minskning i sina inkomster.
Med avseende härå har kommittén ansett sig böra hemställa, att å
övergångsstat må såsom personligt tillägg till tjänstgöringspenningarna för
vaktmästaren Gustaf Alfred Hansson uppföras ett belopp av 100 kronor.
Då det blivit upplyst, att eu vaktmästare vid avdelningskontoret i
Malmö åtnjuter viss årlig ersättning »för tillsyn av städningen» vid kontoret,
har kommittén ansett sig böra framhålla, att enligt kommitténs merling
särskild ersättning icke bör av sådan anledning till vaktmästare utbetalas.
Den ifrågavarande vaktmästaren i Malmö, Peter Svensson, har, enligt
vad kommittén inhämtat, uppnått 61 års ålder, innehaft sin tjänst sedan
år 1879 och åtnjutit nyssnämnda ersättning från och med år 1906. Kom¬
mittén har, med avseende å vad sålunda blivit upplyst och för att Svensson
icke må under sin återstående tjänstetid drabbas av minskning i sina in¬
komster av tjänsten, ansett sig böra föreslå, att även för honom må å
övergångsstaten uppföras ett personligt tillägg till tjänstgöringspenningarna
å 100 kronor.
Till avlöning åt två husdrängar vid avdelningskontoret i Göteborg
och eu husdräng vid avdelningskontoret i Malmö upptages i den nu gällande
Gårdskarlar.
174
staten för var och en ett belopp av 900 kronor, vilket i sin helhet rubri¬
ceras såsom lön. Därjämte åtnjuter husdräng fri bostad och vedbrand eller
ersättning därför med 300 kronor. Husdrängarna åtnjuta jämväl för upp¬
lysning av bostaden fri elektrisk strömförbrukning av 100 kilowatt om året
samt, när de biträda vid uppassningen vid kontoret, fri uniformsbeklädnad
vid tjänstgöring. De båda vid Göteborgskontoret anställda husdrängarna
tjänstgöra turvis varannan vecka såsom nattvakter. För varje sådan natt¬
vakt lämnas en ersättning av 1 krona 50 öre. Pensionen för husdräng
utgör 900 kronor.
Fullmäktige hava för ifrågavarande befattningshavare föreslagit en
begynnelseavlöning av 900 kronor, därav 700 lön och 200 tjänstgörings-
penningar, jämte ett ålderstillägg till lönen å 200 kronor efter tre års tjänst¬
göring. Slutavlöningen skulle sålunda enligt detta förslag uppgå till 1,100
kronor, men högsta pensionen skulle förbliva 900 kronor.
Husdrängarna synas kommittén böra i staten upptagas under be¬
nämningen gårdskarlar. Att dessa befattningshavare, med bibehållande
av sina naturaförmåner eller ersättning därför enligt hittillsvarande be¬
räkning ävensom av nu utgående särskild ersättning för vattvakt, erhålla
den begynnelseavlöning och den slutavlöning å stat, som fullmäktige tänkt
sig, finner kommittén skäligt. Av begynnelseavlöningen torde dock med
hänsyn till bostadsförmånen eller ersättningen därför allenast 500 krono)"
böra utgöra lön och återstående 400 kronor tjänstgöringspenningar.
Alderstilläggen synas böra vara två till antalet, vartdera å 100 kronor,
och tillträdas efter fem resp. tio års tjänstgöring.
Åberopande vad ovan anförts beträffande pensionsunderlaget för
vaktmästarna vid avdelningskontoren i Göteborg och Malmö, anser kom¬
mittén hinder ej böra möta att för gårdskarlarna vid samma kontor be¬
stämma ett pensionsunderlag av 900 kronor.
«) vid Övriga Vaktmästarna vid riksbankens övriga avdelningskontor åtnjuta —
aVkontor * ut°m fri bostad och vedbrand, fri elektrisk strömförbrukning intill 100
Vaktmästare, kilowatt om året, fri uniformsbeklädnad vid tjänstgöring samt ett månat¬
ligt arvode av 10 kronor för vakt vid allarmapparater — eu be¬
gynn el seavlöning av 1,000 kronor, därav 700 lön och 300 tjänstgörings-
175
penningar, ävensom två ålderstillägg å 100 kronor efter resp. fem och tio
års tjänstgöring. Slutavlöningen å stat utgör alltså 1,200 kronor och
högsta pensionen 900 kronor.
1 regel besörjes banklokalernas renhållning och städning av vakt¬
mästarna, som därför erhålla särskild ersättning, vilken torde kunna be¬
räknas till i medeltal 25 kronor i månaden.
Fullmäktige hava beträffande dessa vaktmästare icke föreslagit annan
ändring än att ålderstilläggens belopp skulle höjas till 200 kronor, att
det sista ålderstillägget skulle hänföras till tjänstgöringspenningarna och
att älderstilläggsperioderna skulle förkortas till resp. tre och sex år. Slut¬
avlöningen å stat skulle alltså enligt fullmäktiges förslag bliva 1,400 kronor,
men högsta pensionsbeloppet förbliva 900 kronor.
Kommittén har av samma skäl som beträffande vaktmästarna vid
huvudkontoret samt avdelningskontoren i Göteborg och Malmö ansett, att
även för vaktmästarna vid de övriga avdelningskontoren ålderstilläggen
höra sättas till 100 kronor och ålderstilläggsperioderna till resp. fem och
tio år; och har även beträffande sistnämnda befattningshavare kommittén
ansett ålderstilläggen böra hänföras till lön och icke i något fall till tjänst-
göri liggpenningar.
Däremot har kommittén funnit sig kunna tillstyrka höjning av be¬
gynnelseavlöningen för sistnämnda vaktmästare med 200 kronor eller till
1,200 kronor, varigenom de skulle erhålla samma begynnelse- och slut¬
avlöning som vaktmästare i allmänhet vid nyreglerade centrala verk i
Stockholm och 150 kronor mera än flertalet vaktmästare vid länsstyrelserna.
Såsom motivering till detta förslag vill kommittén hänvisa till den befatt¬
ning med stora, ekonomiska värden, som måste anförtros åt de nu ifråga¬
varande vaktmästarna och som nödvändiggör att vid befattningarnas till¬
sättande hava tillgång till för dylika tj än stegöro mål väl kvalificerade personer.
Av begynnelseavlöningen synas 700 kronor höra utgöra lön och 500
kronor tjänstgöringspenningar.
Slutavlöningen å stat skulle enligt kommitténs förslag bliva 1,400
kronor. Åven för dessa befattningshavare synes vid fastställande av pen-
sionsunderlag avseende böra fästas vid bostadsförmånen; och torde pen-
sionsunderlaget skäligen kunna sättas till 1,000 kronor eller samma be-
176
Samman¬
fattning.
lopp, som enligt 1913 års reglering är bestämt för postvaktmästare resp.
postiljoner och som enligt beslut år 1914 av Riksdagen kommer att ut¬
göra högsta pension för vaktkonstaplar vid fångvården.
Någon inskränkning i den ifrågavarande vaktmästare nu medgivna ersätt¬
ning för vakt vid allarmapparater har kommittén icke funnit anledning påyrka.
De kontanta avlöningsförmåner å stat och de pensionsförmåner, som nu
åtnjutas av riksbankens vaktpersonal, samt de förmåner, som i enahanda
avseenden föreslagits av fullmäktige och av kommittén, hava sammanförts
i nedanstående tabeller:
a) vid huvudkontoret:
|
Begynnelseavlöning.
|
|
Slutav¬
löning.
|
|
Övervaktmästaren ävensom maskinisten:
|
Lön.
|
Tjänstgö-
ringspen-
ningar.
|
Summa.
|
tillägg.
|
sion.
|
|
|
|
|
|
|
Nuvarande stat................
|
1,200
|
1,000
|
2,200
|
300
(5 år)
|
2,500
|
1,500
|
Fullmäktiges förslag.............
|
1,200
|
1,000
|
2,200
|
300 + 3001
(3 + 3 är)
|
2,800
|
1,500
|
Kommitténs förslag..............
|
1,500
|
900
|
2,400
|
200
(5 är)
|
2,600
|
1,6008
|
Biträdande maskinisten (arvode):
|
|
|
|
|
|
|
Nuvarande stat................
|
—
|
—
|
1,800
|
—
|
1,800
|
—
|
Fullmäktiges förslag.............
|
—
|
—
|
1,800
|
—
|
1,800
|
—
|
Kommitténs förslag..............
|
—
|
—
|
1,800
|
—
|
1,800
|
—
|
Vice brandmästaren:
|
|
|
|
|
|
|
Nuvarande stat................
|
800
|
700
|
1,500
|
200 + 200
(5 + 5 år)
|
1,900
|
1,200
|
Fullmäktiges förslag.............
|
1.000
|
800
|
1,800
|
200 + 2001
(3 + 3 år)
|
2,200
|
1,200
|
Kommitténs förslag..............
|
1,100
|
700
|
1,800
|
150+150
(5 + 5 år)
|
2,100
|
1,3002
|
Övriga vaktmästare:
|
|
|
|
|
|
|
Nuvarande stat................
|
800
|
600
|
1,400
|
200 + 200
(5 + 5 år)
|
1,800
|
1,200
|
Fullmäktiges förslag.............
|
800
|
700
|
1,500
|
200 + 200
(3 + 3 år)
|
1,900
|
1,200
|
Kommitténs förslag..............
|
1,100
|
550
|
1,650
|
100+100
(5 + 5 år)
|
1,850
|
1,200*
|
1 Andra ålderstillägget hänföres till tjänstgöringgpenningarna.
* Särskilt pensionsunderlag.
b) vid avdelningskontoren i Göteborg och Malmö:
|
Begynnelseavlöning.
|
|
Slutav¬
löning.
|
1
|
Vaktmästare:
|
Lön.
|
Tjänstgö-
ringspen-
ningar.
|
Summa.
|
tillägg.
|
sion.
|
|
|
|
|
|
|
Nuvarande stat................
|
800
|
300
|
1,100
|
200 + 200
(5 + 5 år)
|
1,500
|
1,200
|
Fullmäktiges förslag.............
|
800
|
400
|
1,200
|
200 + 200
(3 + 3 år)
|
1,600
|
1,200 ;
|
Kommitténs förslag..............
|
800
|
550
|
1,350
|
100 + 100
(5 + 5 år)
|
1,550
|
l,200s |
|
Husclräng:
|
|
|
|
|
|
|
Nuvarande stat...............- .
|
900
|
—
|
900
|
|
900
|
900 !
|
Fullmäktiges förslag.............
|
700
|
200
|
900
|
200
(3 år)
|
1,100
|
900
|
Kommitténs förslag1.............
|
500
|
400
|
900
|
100+100
(5 + 5 år)
|
1,100
|
900*
r
|
1 Ifrågavarande befattningshavare upptages under benämningen gårdskarl.
5 Särskilt pensionsunderlag.
c) vid Övriga avdelningskontor:
|
Begynnelseavlöning.
|
|
|
|
Vaktmästare:
|
Lön.
|
Tjänstgö-
ringspen-
ningar.
|
Summa.
|
tillägg.
|
löning.
|
sion.
|
|
|
|
|
|
|
Nuvarande stat................
|
700
|
300
|
1,000
|
100 + 100
(5 + 5 år)
|
1,200
|
900
|
Fullmäktiges förslag.............
|
700
|
300
|
1,000
|
200 +2001
(3+3 år)
|
1,400
|
900
|
Kommitténs förslag..............
|
700
|
500
|
1,200
|
100 + 100
(5 + 5 år)
|
1,400
|
1.0002
|
1 Andra ålderstillägget hänföres till tjänstgöringspenningarna.
* Särskilt pensionsunderlag.
På nu gällande stat för riksbanken finnes upptaget ett för huvud- Anslag för
kontoret och samtliga avdelningskontor gemensamt förslagsanslag å 160,000
kronor till arvoden åt extra ordinarie tjänstemän samt för extra arbeten
och semestervikariat.
De avlöningar, som i regel utbetalas åt extra ordinarie tjänstemän
i riksbanken med full tjänstgöring, äro, enligt vad kommittén förut med¬
delat, för månad räknat följande:
23—132047. Lönereglering »kommitténs bet. XLJl.
178
|
Vid samtliga
|
Ortstilläqg vid
|
|
kontor.
|
huvudkontoret.
|
årder första året........
|
|
15 kronor
|
» andra » ........
|
■ . . . 100 »
|
20 »
|
tredje > ........
|
|
25 »
|
» fjärde »........
|
. ... 150 »
|
30
|
femte och sjätte åren . . .
|
. . . . 175 >
|
35 »
|
från och med sjunde året ....
|
. . . . 200
|
25 »
|
Från fullmäktiges sida har framhållits, att förhöjningar i månads-
arvodet naturligtvis medgivas endast för det fall, att den extra ordinarie
tjänstemannen genom sin föregående tjänstgöring prövas hava gjort sig
förtjänt av den högre avlöningen.
Angående de regler, som hittills tillämpats och åro avsedda att även
framdeles gälla för de extra ordinarie tjänstemännens avlöningsförhållanden
under ledighet, hava i fullmäktiges skrivelse till bankoutskottet den 11
april 1912 lämnats följande upplysningar.
»Efter prövning i varje fall av förekom mande omständigheter ha
fullmäktige medgivit, att extra ordinarie tjänsteman (eller e. o. vaktbetjänt)
vid inträffande sjukdom fått behålla en del, högst 2/3, av utgående arvode.
Däremot har vid ledighet för svag hälsas vårdande eller av annan orsak
(med undantag för värnpliktsövningar) icke utbetalts något arvode till den
tjänstledige. Vid ledighet i och för fullgörande av värnplikt eller genom¬
gående av kurs för utbildning till reservbefäl i armén eller bevistande av
regementsmöte i nämnda egenskap har den tjänstledige medgivits att under
eu tid av sammanlagt högst åtta månader, oberoende av ledighetens för¬
delning på ett eller flera, år, få uppbära hälften av honom vid ledighetens
beviljande såsom extra ordinarie tjänsteman tillkommande arvode.»
Då extra ordinarie tjänsteman är förordnad att uppehålla ordinarie
tjänst, äger han uppbära ersättning med belopp, motsvarande minst lägsta
lönen i lägsta tj än stegraden, för närvarande 1,800 kronor för år räknat.
Därest emellertid det arvode, han åtnjuter i egenska]) av extra ordinarie
tjänsteman, överstiger 1,800 kronor om året, utgår vikariatsersättningen
med belopp, motsvarande nämnda arvode; dock att, om den extra ordinarie
tjänsteman, som erhållit förordnande att uppehålla ordinarie befattning,
får uppbära med denna befattning förenade tjänstgörirespenningar, vikariats-
179
ersättningen utöver tjänstgöringspenningarna icke får överstiga lägsta lönen
i lägsta tjänstegraden.
För de extra ordinarie tjänstemännens nuvarande avlöningsförhål¬
landen har kommittén ansett sig böra här redogöra särskilt av den anled¬
ningen, att 1912 års bankoutskott, såsom i det föregående blivit omförmält,
uttalat den åsikten, att någon förbättring i de extra ordinarie tjänste¬
männens avlöningsförhållanden borde ske, och sin förvissning därom, att
även frågan om dessa tjänstemäns ställning skulle bliva föremål för sär¬
skild prövning av kommittén.
Efter det detta uttalande gjordes, hava emellertid bankofullmäktige
för tiden från och med den 1 april 1913 genomfört reglering av de extra
ordinarie tjänstemännens avlöningar, varigenom dels månadsarvodena för¬
höjts från och med det femte och ytterligare från och med det sjunde
tjänstgöringsåret, dels ock ortstillägg beviljats de i Stockholm placerade
extra tjänstemännen; och har anmälan härom av fullmäktige gjorts hos
1913 års bankoutskott.
Vid nu anförda förhållanden och då kommittén ansett de extra
ordinarie tjänstemännen numera vara i avlöningshänseende skäligen till¬
godosedda, har kommittén icke funnit anledning att i förevarande hän¬
seende göra någon hemställan. Ej heller har kommittén funnit sig böra
i detta sammanhang göra annat uttalande, än att frågan, huruvida till
riksbankens extra ordinarie tjänstemän bör utbetalas någon del av deras
arvoden för tider, då de fullgöra sin värnplikt eller genomgå utbildning
till reservbefäl eller tjänstgöra i sistnämnda egenskap, synes vara förtjänt
att tagas under närmare övervägande, vilket emellertid, då motsvarande
fråga torde behöva klargöras även beträffande andra statens arbetsområden
samt med avseende å såväl ordinarie som extra ordinarie befattningshavare,
icke lämpligen synes böra ske i detta sammanhang.
Vad angår det belopp, varmed anslaget till extra ordinarie tjänste¬
män in. in. bör upptagas i kommitténs förslag till stat, torde till en början
böra uppmärksammas, att arvodena för de extra ordinarie befattnings¬
havare, som skulle vinna befordran till av kommittén föreslagna fem nya
tjänster i första graden vid huvudkontoret, åtta kvinnliga biträdesbefatt-
180
ningar vid samma kontor och fem nya tjänster i registrator- och bok-
hållargraden vid de mindre avdelningskontoren, enligt gjorda beräkningar
uppgått till omkring 40,000 kronor för år räknat.
Den besparing å anslaget till extra ordinarie tjänstemän rn. in., som
genom dessa befordringar skulle vinnas, motväges emellertid delvis av
andra förhållanden, vilka föranleda ökade utgifter från samma anslag.
Sålunda hemställes av kommittén i dess i det följande intagna för¬
slag till avlöningsvillkor för innehavare av ordinarie befattningar vid riks¬
banken, att den, som uppehåller tjänst under ordinarie innehavarens
semester, skall — i motsats till vad hitintills varit fallet — vara berättigad
att, mot avstående av egna tjänstgöringspenningar, uppbära ett belopp,
motsvarande de tjänstgöringspenningar, som äro anvisade för den av honom
bestridda tjänsten.
Dessutom måste vid anslagets fastställande hänsyn tagas dels till
enligt den angivna arvodesskalan erforderliga höjningar i arvodena för
dem, som komma att kvarstå såsom extra ordinarie tjänstemän, dels ock
till de arvoden, som kunna erfordras för nyantagna extra ordinarie!-.
De nu angivna förhållandena torde betinga en ökning i utgifterna
från anslaget å tillhopa omkring 10,000 kronor, vadan alltså den förut
beräknade besparingen reduceras till 30,000 kronor.
Då emellertid, enligt nuvarande bestämmelser och praxis, dels vikariats-
ersättningar under styrelseledamöternas vid avdelningskontoren semester,
dels vikariatsersättningar under sjukledigheter och dels dagarvoden till extra
vaktmästare m. m. icke utgå från förutnämnda förslagsanslag, men kom¬
mittén anser, att så bör ske för åvägabringande av likformighet i bokföringen
och bättre överskådlighet av avlöningsstaten, har kommittén funnit sig höra
föreslå, att ifrågavarande förslagsanslag höjes med det belopp, som kan
antagas bliva erforderligt för vinnande av berörda syfte. En sådan åtgärd
innebär självklart icke någon som helst ökning i bankens utgifter utan
blott ett förändrat redovisningssätt för vissa kostnader för avlöningar in. in.
Under år 1013 hava dylika kostnader uppgått till sammanlagt om¬
kring 50,000 kronor, och har kommittén med ledning därav ansett för¬
slagsanslaget böra ökas med 20,000 kronor och sålunda bestämmas till
180,000 kronor, vilket belopp ock upptagits i kommitténs förslag till stat.
181
Då anslaget, såsom av det föregående framgår, är avsett att anlitas
även för vissa ändamål, som nu tillgodoses på annat sätt, har kommittén
ansett dess rubrik böra undergå därav påkallad jämkning.
I sammanhang härmed har kommittén ansett sig böra meddela, att,
enligt vad kommittén erfarit, bankofullmäktige hava för avsikt att, för
underlättande av övergången till manliga tjänsters förändring till kvinnliga
biträdesbefattningar, tills vidare icke antaga några manliga utan endast
kvinnliga extra biträden.
* *
■»
Kommittén har ansett sig böra sammanföra här ovan gjorda hem¬
ställanden i ett fullständigt förslag till avlönings- och övergångsstater
för riksbanken, i vilket förslag likväl ej upptagits avlöningarna för full¬
mäktige i riksbanken, varom kommittén ej har uppdrag att yttra sig.
Med avseende å förslaget till avlöningsstat bör beaktas, att, då inga be¬
stämmelser äro meddelade rörande huru många av tjänstemännen i andra
tjänstegraden vid huvudkontoret eller vid avdelningskontoren i Göteborg
och Malmö skola utföra kassörsgöromål och följaktligen åtnjuta missräk-
ningspenningar och ej heller angående antalet vaktmästare vid huvud¬
kontoret, kommittén upptagit missräkningspenningarna för kassörer vid
nämnda tre kontor och anslaget till vaktmästare vid huvudkontoret till
de belopp, som betingas av de nuvarande förhållandena i berörda avseenden,
allenast med den jämkning, som föranletts av kommitténs förslag därom, att
föreståndaren för sedelräkningen vid huvudkontoret skulle hänföras till kassö¬
rerna. Därest emellertid fullmäktige skulle besluta ändring av antalet kassörer
vid något av de tre största kontoren eller av antalet vaktmästarbefattningar
vid huvudkontoret, komma sålunda riksbankens utgifter under de nu ifråga¬
varande posterna att därigenom undergå motsvarande ändring, vilken
därefter, då av andra anledningar förändringar vidtagas i avlöningsstaten,
bör i densamma införas.
På enahanda sätt kunna, såsom förut framhållits, vissa- förändrin¬
gar inträffa i anledning av införd förenklad organisation av avdelnings¬
kontor eller genom beslut av bankofullmäktige rörande ökat antal sär¬
skilda arvoden åt bokhållare, som deltaga i kassavård vid de mindre av¬
delningskontoren.
Stater
De av kommittén uppgjorda statförslagen äro av följande innehåll:
Avlöningsstat för Sveriges riksbank.
|
Lön.
|
Tjänst-
görings-
pennin-
gar.
|
Summa.
|
Ålderstillägg till lön. j
|
Pen- ,
sions-
ander-j
lag- |
|
|
kr.
|
kr.
|
kr.
|
|
kr. !
|
Fnllmäktige i riksbanken.
|
|
|
|
1
|
|
Huvudkontoret.
|
|
|
|
!
!
>600 kr. efter 5 år.
|
|
1 tjänsteman i tjärde tjänstegradea ....
7 tjänstemän > > > ....
|
. 5,400
37,800
|
2,700
18,900
|
8,100
56,700
|
5,600
|
! 1 tjänsteman > tredje > ....
| 9 tjänstemän » > » ....
|
4,300
38,700
|
2,100
18,900
|
6,400
57,600
|
1500 kr. efter 5 år, 500 kr. i
f efter ytterligare 5 år. j
|
[-5,000
|
| 1 tjänsteman > andra > ....
| 32 tjänstemän « • > ....
|
3,200
102,400
|
1,600
51,200
|
4,800
153,600
|
1500 kr. efter 5 år,500kr.
[ efter ytterligare 5 år. ■
|
[4,000
|
i Missräkningspenningar å 1,000 kronor ät
en var av nio tjänstemän i andra tjänste-
graden, vilka förordnas att utföra kassörs-
; göromål...............
|
|
|
9,000
|
1
|
j
|
j 1 tjänsteman i första tjänstegradea ....
|
2,100
121.800
|
1,100
63,800
|
3,200
185,600
|
(500 kr. efteröår,500kr. j
| efter ytterligare 5 år. |
|
[2,800!
|
|
|
Missräkningspenningar å 600 kronor åt var¬
dera av två första gradens tjänstemän,
vilka förordnas att förestå bronsmynt-
kassan resp. biträda vid silverväxlingen
|
|
|
1,200
|
|
•
|
i 1 kvinnligt biträde av andra graden .
3 kvinnliga biträden > > » ...
|
1,250
3,750
|
750
2,250
|
2,000
6,000
|
1200 kr. efter 5 år, 200kr.
| efter ytterligare 5 år.
|
[l,500
' |
|
I 1 kvinnligt biträde > första > ...
j 3 kvinnliga biträden » » > ...
|
1,050
3,150
|
550
1,650
|
1,600
4,800
|
(200 kr. efter 5 år, 200 kr.
| efter ytterligare 5 år.
|
11,300
|
1 brandchef, arvode...........
|
—
|
—
|
600
|
—
|
|
1 vetenskapligt biträde för vården av riks¬
bankens mynt- och medalj samling, arvode
|
_
|
—
|
500
|
—
|
—
|
1 övervaktmästare, tillika brandmästare,
jämte bostad in natura med bränsle även¬
som elektrisk strömförbrukning för belys-
ningsändamål av högst 200 kilowatt om
året.................
|
1,500
|
900
|
2,400
|
200 kr. efter 5 år.
|
1,600
|
1 vice brandmästare, jämte bostad in natura
med bränsle ävensom elektrisk strömlor-
brnkning för belysningsändamål av högst
200 kilowatt om året.........
|
1,100
|
700
|
1,800
|
|150kr. efteröår, 150kr.
\ efter ytterligare 5 år.
|
[ 1,300
|
183
|
|
Tjänst-
|
|
|
Pen- j
|
|
Lön.
|
görings-
pennin-
|
Summa.
|
Aldersfcillägg till lön.
|
sions-
under-
|
|
|
gar.
|
|
|
lag.
|
|
kr.
|
kr.
|
kr.
|
'
|
kr.
|
1 1 vaktmästare.............
|
1,100
|
550
|
1,650 |
|
. . i
1100 kr. efter 5 år, 100 kr.1
|
[ 1,200
|
SO vaktmästare.............
|
22,000
|
11,000
|
33,000
|
| efter ytterligare 5 år. j
|
! 1 maskinist, jämte bostad in natura med
|
|
|
|
!
|
|
bränsle ävensom elektrisk strömförbruk¬
ning för belysningsändamäl av högst 200
kilowatt om året...........
|
1,500
|
900
|
2,400
|
200 kr. etter 5 år.
|
1,600
|
Anm. Av maskinistens tjänstgörings-
|
|
|
1
|
|
|
penningar utgöra 300 kronor ar¬
vode för tillsyn av körporten.
|
|
|
|
|
|
1 biträdande maskinist, arvode......
|
—
|
-
|
1.800
|
—
|
—
|
Avdelningskontoret i Göteborg.
|
|
|
|
|
|
j 1 verkställande styrelseledamot.....
|
6,000
|
3,500
|
9,500
|
500 kr. efter 5 år.
|
5,600
|
Anm. I händelse verkställande sty-
|
|
|
|
|
|
relseledamoten åtnjuter bostad
in natura, avdragas härför 1,000
|
|
|
|
|
|
kronor å lönen.
|
|
|
|
|
|
1 styrelseledamot, arvode........
|
—
|
_
|
2,400
|
—
|
—
|
| 2 stvrelseledamöter, arvoden.......
|
—
|
-
|
4,800
|
—
|
—
|
j 1 tjänsteman i tredje tjänstegraden ....
1
|
4,300
|
2,100
|
6,400
|
(500 kr. efter 5 år,500kr.
j efter ytterligare 5 år.
|
[5,000
|
j 1 tjänsteman > andra > ....
|
3,200
|
1,600
|
4,800
|
löOO kr.efteröår,500kr.
|
[4,000
|
| 7 tjänstemän > > > ....
| Missräkningspenningar ä 1,000 kronor åt
|
22,400
|
11,200
|
33,600
|
| efter ytterligare 5 år.
|
|
vardera av två tjänstemän i andra tjänste-
graden, vilka förordnas att utföra kassörs-
|
|
|
|
|
|
göromål...............
|
—
|
—
|
2,000
|
——
|
—
|
1 tjänsteman i första tjänstegraden ....
8 tjänstemän > » > ....
1 vaktmästare, jämte bostad in natura med
|
2,100
16,800
|
1,100
8,800
|
3,200
25,600
|
1500 kr. efter 5 år, 500 kr.
| efter ytterligare 5 år.
|
|
[2,800
|
bränsle ävensom elektrisk strömförbruk-
|
|
|
|
|
|
1 ning för belysningsändamäl av högst 100
kilowatt om året eller ersättning därför
300 kronor ..............
|
800
|
550
|
1,350
|
1100 kr. efter 5 år, 100 kr.
|
}l,200
|
1 1 d:o, jämte d:o d:o...........
! 1 gårdskarl, jämte bostad in natura med
|
800
|
550
|
1,350
|
| efter ytterligare 5 år.
|
|
! bränsle ävensom elektrisk strömförbruk-
|
|
|
|
|
|
ning för belysningsändamäl av högst 100
kilowatt om året eller ersättning därför
300 kronor ..............
|
500
|
400
|
900
|
1100 kr. ef t er 5 år, 100kr.
|
'[■ 900
|
1 d:o, jämte d:o d:o...........
|
500
|
400
|
900
|
j efter ytterligare 5 år.
|
184
|
|
Tjänst-
|
|
|
Pen-
|
|
Lön.
|
görings-
pennin-
|
Summa.
|
Ålderstillägg till lön.
|
sions-
under-
|
|
|
gar.
|
|
|
lag.
|
|
kr.
|
kr.
|
kr.
|
|
kr.
|
Avdelningskontoret i Malmö.
|
|
|
|
|
|
1 verkställande styrelseledamot.....
|
6,000
|
3,500
|
9,500
|
500 kr. efter 5 år.
|
5,600
|
Anm. I händelse verkställande sty-
|
|
|
|
|
|
relseledamot åtnjnter bostad in
natura, avdragas härför 1,000
|
|
|
|
|
|
kronor å lönen.
|
|
|
|
|
|
1 stvrelseledamot, arvode........
|
—
|
—
|
2,400
|
—
|
—
|
2 styrelseledamöter, arvoden.......
|
—
|
—
|
4,800
|
—
|
—
|
1 tjänsteman i tredje tjänstegraden ....
|
4,300
|
2,100
|
6.400
|
(500 kr. efter 5 år, 500kr.
\ efter ytterligare 5 år.
|
{•5,000•
|
1 > > andra > ....
|
3,200
|
1,600
|
4,800
|
1500 kr. efteröår,500kr.
|
j-4,000
|
4 tjänstemän » » * ....
Missräkningspenningar ä 1,000 kronor åt
|
12,800
|
6,400
|
19,200
|
| efter ytterligare 5 år.
|
|
vardera av två tjänstemän i andra tjänste¬
graden, vilka förordnas att utföra kassörs-
göromål...............
|
_
|
|
2,000
|
__
|
_
|
1 tjänsteman i första tjänstegraden ....
|
2,100
|
1,100
|
3,200
|
1500 kr. efterö år, 500 kr.
|
J-2,800
|
6 tjänstemän » > > ....
|
12,600
|
6,600
|
19,200
|
| efter ytterligare 5 år.
|
1 ombudsman, arvode..........
1 vaktmästare, jämte bostad in natura med
|
—
|
—
|
2,000
|
—
|
—
|
bränsle ävensom elektrisk strömförbruk-
|
|
|
|
|
|
ning för belysningsändamål av högst 100
kilowatt om året eller ersättning därför
300 kronor ..............
|
800
|
550
|
1,350
|
1100 kr. efter 5 år, 100 kr.
|
j-1,200
|
1 d:o, jämte d:o d:o . ..........
|
800
|
550
|
1,350
|
j efter ytterligare 5 år.
|
1 gårdskarl, jämte d:o d:o........
|
500
|
400
|
900
|
1100 kr. efter 5 år, 100 kr.
j efter ytterligare 5 år.
|
| 900
|
Övriga avdelningskontor.
|
|
|
|
|
|
1 verkställande styrelseledamot.....
|
4,700
|
2,400
|
7,100
|
I
|
|
21 »• styrelseledamöter.....
|
98,700
|
50,400
|
149,100
|
(500 kr. efter 5 år, 500 kr.
( efter ytterligare 5 år.
|
{•5,200
|
1 kontorsföreståndare, tillika kamrerare. .
|
4,700
|
2,400
|
7,100
|
I
|
|
Anm. I händelse verkställande sty-
|
|
|
|
|
|
relseledamot eller kontorsföre-
|
|
|
|
|
|
ståndare åtnjuter bostad in na¬
tura, avdragas härför 800 kronor
|
|
|
|
|
|
å lönen.
|
|
|
|
|
|
1 styrelseledamot, arvode........
|
—
|
—
|
1,500
|
—
|
—
|
31 styrelseledamöter, arvoden.......
|
—
|
—
|
46,500
|
—
|
—
|
185
|
Lön.
|
Tjänst-
görings-
pennin-
gar.
|
Summa.
|
Ålderstillägg till lön.
|
Pen-
sions-
under-
lag.
|
|
kr.
|
kr.
|
kr.
|
|
kr.
|
1 styrelseledamot, arvode........
|
—
|
—
|
1,200
|
—
|
—
|
11 styrelseledamöter, arvoden.......
|
—
|
—
|
13,200
|
—
|
—
|
1 kontrollant..............
|
—
|
—
|
1,200
|
—
|
—
|
1 kamrerare..............
17 d:o ..............
|
3,400
57,800
|
1,600
27,200
|
5,000
85,000
|
1500 kr. efter5år,500kr.
| efter ytterligare 5 år.
|
|4,000
|
1 kassör ................
22 kassörer...............
|
2,600
57,200
|
1,200
26,400
|
3,800
83,600
|
1400 kr. efter 5 år, 400 kr.
f efter ytterligare 5 år.
|
{3,000
|
Missräkningspenningar ä 700 kronor åt en
var av 12 kassörer och ä 500 kronor åt
en var av 11 kassörer.........
|
|
|
13,900
|
|
|
1 registrator eller bokhållare ......
69 registratorer och bokhållare......
|
1,800
124,200
|
1,000
69,000
|
2,800
193,200
|
1400 kr. efter 5 år, 400 kr.
j efter ytterligare 5 år.
|
{•2,600
|
Arvoden ä 400 kronor till en var av fem
bokhållare, som deltaga i kassavård . . .
|
_
|
_
|
2,000
|
|
|
Arvoden ä 600 kronor åt en var av tre om¬
budsmän ..............
|
_
|
_
|
1,800
|
|
|
1 vaktmästare, jämte bostad in natura med
bränsle ävensom elektrisk strömförbruk¬
ning för belysningsändamål av högst 100
kilowatt om året eller ersättning därför
300 kronor ..............
22 d:o, jämte d:o d:o.......
|
700
15,400
|
500
11,000
|
1,200
26,400
|
1100 kr. efterö år, 100 kr.
| efter ytterligare 5 år.
|
{1,000
|
Gemensamt för samtliga kontoren.
|
|
|
|
|
|
Till arvoden åt extra personal samt för
extra arbeten och vikariatsersättningar,
förslagsanslag..........
|
|
|
180,000
|
|
|
Övergångsstat.
1 ombudsman vid avdelningskontoret i Linköping.................
1 ' * » > Visby, fyllnad i avlöning..............
Personligt tillägg till tjänstgöringspenningarna för vaktmästaren vid avdelningskontoret i
Göteborg Gustaf Alfred Hansson......................
Personligt tillägg till tjänstgöringspenningarna för vaktmästaren vid avdelningskontoret i
Jlalmö Peter Svensson...........
Summa
Kronor.
800
200
100
100
1,200
2‘1—132047. Lull er citering thorit mitt tils bet. XLII.
186
Avlönings-
villkor.
För riksbankens del hava föreskrifter, motsvarande dem, som i all¬
mänhet innefattas i de »villkor och bestämmelser för åtnjutande av avlö¬
ning», vilka pläga fastställas i sammanhang med antagande av stater för
ämbetsverk och myndigheter, intagits dels i reglementet för riksbankens
styrelse och förvaltning och dels i särskilda, vid staten för riksbanken fo¬
gade s. k. tillämpningsbestämmelser.
Även i detta avseende har kommittén ansett likformighet böra såvitt
möjligt åvägabringas mellan riksbanken och övriga statsinstitutioner; och
torde i sådant syfte böra ur reglementets avdelning 5 A (»Om tjänstemännen
och v aktbetjäning en vid riksbankens huvud- och avdelningskontor, deras till¬
sättande, avlöning och åligganden; ordningsstadganden samt grunderna för
pensions erhållande») utbrytas därstädes intagna villkor och bestämmelser
för åtnjutande av avlöning enligt staten för riksbanken m. m.
Med dessa ur reglementet utbrutna bestämmelser böra sammanföras
de föreskrifter av samma natur, som innefattas i gällande tillämpnings¬
bestämmelser. I de nu gällande tillämpningsbestämmelserna förekomma
även stadganden rörande fullmäktiges befogenhet att anslå avlöning åt
tjänstemän över stat och extra vaktmästare, att bevilja befattningshavare
särskilda ersättningar och arvoden, m. m.; men dessa stadganden böra ej
medtagas i de av kommittén ifrågasatta villkor och bestämmelser utan med¬
delas i annan ordning. Avlöningsvillkoren synas böra även i formellt av¬
seende bringas till största möjliga överensstämmelse med de avlöningsvillkor,
som numera pläga vid förekommande löneregleringar fastställas.
Beträffande de olika punkterna i avlöningsvillkoren har kommittén
allenast ansett sig böra anföra följande.
Genom avlöningsvillkoren synas tjänstinnehavare vid riksbanken
under vilken benämning kommittén avsett att inbegripa icke blott tjänste¬
män och vaktpersonal vid bankens huvudkontor och avdelningskontor,
utan även verkställande styrelseledamöter och kontorsföreståndare vid av¬
delningskontor — böra förpliktas att underkasta sig de bestämmelser, som
tid efter annan meddelas genom bankens reglemente eller genom särskilda
stadgar för tjänstgöringen vid huvudkontoret eller avdelningskontoren eller
som eljest i vederbörlig ordning utfärdas.
187
Enligt nu gällande reglemente äro allenast befattningshavare, som
efter ingången av april månad 1913 blivit eller bliva förordnade eller be¬
fordrade till tjänst på ordinarie stat vid riksbankens huvud- eller avdel¬
ningskontor, skyldiga att underkasta sig stadigvarande förflyttning till
annat av riksbankens kontor. Sådan skyldighet bör enligt kommitténs
mening, såsom förut framhållits, bliva gällande för alla dem, som ingå på
den nu föreslagna nya staten för riksbanken eller framdeles vinna be¬
fordran vid banken, dock med undantag av tjänstemän i fjärde graden
vid huvudkontoret.
Vidare bör här erinras om vad kommittén i det föregående yttrat
dels därom, att det synes böra lämnas öppet för bankofullmäktige att, efter
vederbörlig prövning i närmare angivna hänseenden,lämna vissa tjänstinne¬
havare vid mindre avdelningskontor tillstånd att med sin tjänst i riksbanken
förena någon mindre kommunal syssla, dels ock därom, att i sådana fall, då
bankofullmäktige kunna lämna befattningshavare i riksbanken tillstånd att
med sin tjänst i riksbanken förena annan befattning, det bör av fullmäktige
särskilt prövas, huruvida sistnämnda befattning är av beskaffenhet att
lämpligen kunna få innehavas av befattningshavare i riksbanken.
Enligt tillämpningsbestäinmelserna för riksbanken gäller för när¬
varande, att till kassör anslagna missräkningspenningar få av honom upp¬
bäras icke allenast för den tid, han i sådan egenskap verkligen tjänstgjort,
utan ock under den tid han åtnjutit semester, samt att till vikarie för
kassör, som åtnjuter semester, må utbetalas mot vederbörandes missräk¬
ningspenningar svarande belopp för tiden i fråga.
Ehuru kommittén icke förbisett, att dessa bestämmelser, i vad de
angå kassörernas semestertid, ej stå i överensstämmelse med vad på andra
håll inom statsförvaltningen är brukligt, har kommittén ansett, att riks¬
bankens kassörer med avseende å den särskilt stora risk för förlust genom
felräkning, som för dem förefinnes, böra kunna få bibehållas vid den för¬
mån, de i berörda avseende hittills åtnjutit, och att även bokhållare, som
deltaga i kassavård, må tillerkännas samma förmån beträffande de arvoden
de härför åtnjuta.
Därest tjänstinnehavare i riksbanken av sjukdom hindras att förrätta
188
sin syssla, äger han, efter fullmäktiges eller vederbörande styrelses pröv¬
ning, att under högst en månad varje år uppbära, utom lönen, de för
tjänsten anslagna tjänstgöringspenningar.
I sistnämnda avseende har kommittén ansett befattningshavarna i
riksbanken böra likställas med statens tjänare i allmänhet och sålunda
förpliktas att även vid kortare tjänstledighet för sjukdom avstå sina tjänst¬
göringspenningar.
Innehavare av ordinarie befattning i riksbanken — dock ej ombuds-
man — är skyldig att uppehålla vikariat å tjänst i högre grad, utan att
denna skyldighet, såsom i allmänhet plägar vara fallet, är begränsad till
viss del av året eller beroende på arten av det förfall, varav den högre
tjänstens innehavare är hindrad att själv uppehålla tjänsten.
Med avseende å de särskilda förhållanden inom riksbanken, vilka få
anses hava föranlett införandet av nämnda skyldighet för tjänstinnehavare
i lägre grad, har kommittén icke ansett sig böra föreslå någon ändring i
densamma; och böra enligt kommitténs mening även kvinnliga biträden
äga enahanda skyldighet att vikariera ej allenast för kvinnliga biträden av
högre grad utan även för manliga tjänstemän.
Bestämmelserna angående rätt för tjänstinnehavare att tillträda ålders-
tillägg hava på skäl, som i det föregående anförts, så avfattats, att tjänst¬
innehavare, som under loppet av ett kalenderår uppnår den för ålderstill-
lägg stadgade tjänstetiden, först vid början av det nästföljande kalender¬
året får komma i åtnjutande av ål der stillägget.
I kommitténs förslag har vidare beaktats, att, i enlighet med Riks¬
dagens beslut, genom kungl. kungörelse den 4 juli 1913 (svensk författ¬
ningssamling n:r 140) förordnats, att i alla de fall, där för civil ordinarie
befattningshavare avlöningsförhöjning må äga rum efter viss tids tjänst¬
göring, honom icke må föras till last tid, varunder han åtnjutit ledighet
för fullgörande av värnplikt.
Kommittén har ansett det billigtvis böra med avseende å befatt¬
ningshavare, som övergår från den nuvarande till den nya staten, med¬
givas, att honom må tillgodoräknas icke blott den tid, som före den nya
statens trädande i kraft förflutit från hans tillträde till befattningen, utan
189
även i förekommande fall den tid, varunder han omedelbart före tillträdet
bestritt sådant förordnande, som enligt tillämpningsbestämmelserna till den
förutvarande staten kunnat få tillgodoräknas för erhållande av ålderstillägg.
Den, som först med den nya statens trädande i tillämpning eller
därefter erhåller ordinarie befattning eller befordras till befattning i högre
grad, skulle däremot, såsom kommittén i det föregående framhållit, icke
få tillgodoräkna sig annan tid än den, som förflutit efter det han blivit
ordinarie innehavare av befattningen.
I enlighet med vad förut i detta betänkande framhållits, har av
kommittén föreslagits en bestämmelse, varigenom tjänstinnehavare, som
från förut gällande stat övergått till den nya staten, tillförsäkrats rättig¬
het att, därest han under något kalenderår i avlöning — däri inberäknade
i förekommande fall missräkningspenningar eller arvode för deltagande i
kassavård — uppburit lägre belopp än det, som skulle tillkommit honom,
därest han kvarstått på den äldre staten, åtnjuta sådan fyllnad i avlö¬
ningen, att densamma kommer att uppgå till sistnämnda belopp. Det
möjligen felande beloppet skulle enligt ifrågavarande bestämmelse efter
kalenderårets utgång utbetalas såsom fyllnad i avlöningen.
För de verkställande styrelseledamöterna vid de mindi’e avdelnings-
J O
kontoren har kommittén ansett den årliga semestertiden böra redan från
början av deras tjänstetid i denna egenskap bestämmas till en och en halv
månad; och synas med dem böra i detta avseende likställas kontorsföre-
föreståndare vid omorganiserade avdelningskontor.
Tjänstemännen i registrators- och bokhållargraden vid de mindre
avdelningskontoren äro enligt nu gällande bestämmelser berättigade till
semester allenast under en halv månad under vart och ett av de tre första
åren efter det, varunder ordinarie anställning i riksbanken vunnits, och
först från och med fjärde året efter nyssnämnda år under en månad.
Kommittén har ansett sig böra hemställa, att den årliga semestertiden för
dessa tjänstemän bestämmes till en månad även under den första delen
av deras tjänstetid såsom ordinarie, naturligen under den allmänna förut¬
sättningen för semesters åtnjutande, att densamma må äga rum, när sådant
kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång.
190
För de kvinnliga biträdena och för vaktpersonalen föreslås av kom¬
mittén samma semestertid, som i allmänhet beviljas motsvarande befatt¬
ningshavare hos andra statens ämbetsverk och myndigheter, eller en månad
för den förra och femton dagar för den senare gruppen.
Angående skyldighet för tjänstinnehavare vid statens verk att avgå
från sin tjänst ävensom beträffande sådan tjänstinnehavares rätt till pension
plägar vanligen i avlöningsvillkoren allenast intagas en hänvisning till vad
i särskild lag angående civila tjänstinnehavares rätt till pension är eller
varder stadgat.
Då emellertid nu gällande lag i nämnda ämne icke äger tillämpning
på tjänstinnehavare i riksbanken, har kommittén ansett sig böra i avlö¬
ningsvillkoren intaga erforderliga föreskrifter i ämnet.
Vid avfattningen av dessa föreskrifter har kommittén i huvudsak
följt dels de paragrafer i nu gällande reglemente för riksbanken (§§ 77—
81), som behandla frågan om tjänstinnehavares vid banken rätt till pen¬
sion, dels ock riksbanksfullmäktiges i de remitterade handlingarna inne¬
fattade, den 11 april 1912 till bankoutskottet avlåtna förslag till avlö-
ningsvillkor, vilket förslag är uppgjort i väsentlig överensstämmelse med
motsvarande föreskrifter i gällande lag angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension.
Under åberopande av vad ovan anförts, får kommittén hemställa,
att för åtnjutande av de avlöningsförmåner, som i
blivande ny avlöningsstat varda upptagna för innehavare
av ordinarie befattningar vid Sveriges riksbank, må fast¬
ställas följande villkor och bestämmelser:
l:o) Tjänstinnehavare vid riksbankens samtliga kon¬
tor äro skyldiga att underkasta sig icke allenast de i
gällande reglemente för riksbanken, stadgar för tjänst¬
göringen därstädes eller eljest i vederbörlig ordning givna
bestämmelser, utan ock den vidsträcktare tjänstgöringsskyl¬
dighet eller jämkning i åligganden, som vid en förändrad
organisation av riksbanken eller eljest kan varda stadgad.
191
2:6) Tjänstinnehavare vid riksbankens huvud- eller
avdelningskontor med undantag av tjänstemän i fjärde
graden vid huvudkontoret kunna av riksbankens fidlmäktige
förflyttas till tjänstgöring vid annat av riksbankens kontor
mot åtnjutande av lön och tjänstgöringspenningar, ej
understigande de för innehavande tjänst bestämda; ägande
fullmäktige att bevilja den sålunda förflyttade ersättning
för resekostnaden och annan utgift, som förflyttningen för
honom kan medföra.
3:o) Med befattning i riksbanken må icke förenas
annan tjänst d rikets eller Riksdagens stat.
Med befattning vid riksbankens huvudkontor eller
vid avdelningskontoren i Göteborg och Malmö eller med
befattning såsom verkställande styrelseledamot eller kon-
torsföreståndare vid annat avdelningskontor må icke heller
förenas tjänst å kommuns stat.
Ej heller må med befattning i riksbanken förenas
vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i
styrelse för verk eller bolag, som är försett med Kungl.
Maj:ts oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag, eller
befattning såsom tjänsteman i sådant vei'k eller bolag
eller annan befattning av vad slag som helst, så framt
ej fullmäktige uppå därom gjord framställning och efter
prövning, att ifrågavarande uppdrag eller befattning ej
må anses inverka hederligt för tjänstgöringen i riks¬
banken eller vara av beskaffenhet att icke lämpligen böra
innehavas av befattningshavare i riksbanken, finna upp¬
draget eller befattningen kunna få tills vidare mottagas
och bibehållas.
4:6) Tjänstgöringspenningar ävensom i förekom¬
mande fall missräkning spenningar eller arvode för del¬
tagande i kassavård, få uppbäras endast för den tid,
befattningens innehavare verkligen tjänstgjort eller åt¬
njutit semester, men skola för den tid, han eljest icke
bestritt de till tjänsten hörande göromälen, utgå till den,
som uppehållit befattningen.
5:o) Den, som av sjukdom hindras att förrätta
sin befattning, äger uppbära hela lönen; men den, som
undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda ange¬
lägenheter, tjänstgöring hos Riksdagen, dess utskott eller
revisorer, eller andra särskilda uppdrag, eller i behörig
ordning avstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen
förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att under
ledigheten utöver sina tjänstgöring spenning ar och i förekom¬
mande fall missräkningspenningar eller arvode för delta¬
gande i kassavård avstå så mycket av lönen, somför befatt¬
ningens uppehållande erfordras eller eljest prövas skäligt.
6:0) Avlöning må ej utgå till tjänstinnehavare för
tid, varunder han avhållit sig från tjänstgöring utan att
hava i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet eller
kunna styrka giltigt förfall.
7:o) Därest tjänstinnehavare varder avstängd från
tjänstgöring eller i häkte tagen, skall den del av hans
avlöning, som icke prövas böra användas till befattnin¬
gens uppehållande, under tiden innehållas, såvida ej prö¬
vas skäligt låta honom uppbära något därav.
8:o) Då innehavare av tjänst i högre grad åtnjuter
semester eller hindras från tjänstgöring av sjukdom eller
annat förfall, åligger det innehavare av tjänst i lägre
grad — dock ej ombudsman — att efter förordnande
tjänstgöra i högre grad mot åtnjutande, i stället för egna
tjänstgöring spenning ar och i förekommande fall miss¬
räkningspenningar eller arvode för deltagande i kassa¬
vård, vid semester av belopp motsvarande de för den högre
tjänsten anslagna tjänstgöringspenningar och i förekom¬
mande fall missräkningspenningar eller arvode för del¬
tagande i kassavärd, men eljest av ersättning enligt de i
mom. 4:o) och 5:6) här ovan meddelade bestämmelser.