Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 17.
1
Nr 17.
Ankom till Riksdagens kansli den 2 maj 1913 kl. 4 e. m.
Första kammarens andra tillfälliga utskottsutlåtande, nr 17, i an¬
ledning av väckt motion om skrivelse till Kungi. Maj:t
angående ökad centralisering vid upphandling för statens
räkning m. m.
I motion inom Andra kammaren, nr 231, har herr Hildehrandm.fi. Motionen.
hemställt, att Riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller, det Kungl.
Maj:t, i samband med den utredning rörande 1893 års upphandlings-
förordnings revision, som inom kort lär komma till stånd, må låta
undersöka, huruvida och i vad mån ökad centralisering vid upphandling
för statens räkning bör äga rum samt vilka fastare bestämmelser rörande
inhemsk varas företräde kunna vara lämpliga och nödiga.
På hemställan av sitt fjärde tillfälliga utskott, till vilket motionen Andra kärn
hänvisats, har Ändra kammaren i anledning av motionen för sin del mareng beslut.
beslutat, att Riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det
Kungl. Maj:t täcktes låta utreda dels huruvida och i vad mån ökad
centralisering vid upphandling för statens räkning bör äga rum, dels
ock vilka närmare bestämmelser rörande inhemsk varas företräde kunna
vara lämpliga och nödiga.
< Första kammaren, som därefter delgivits medkammarens beslut, har
remitterat ärendet till förberedande behandling av sitt andra tillfälliga
utskott.
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 12 samt. 2 avd. 16 höft. (Nr 17.) 1
2
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 17.
Utskottets
yttrande.
Angående motionärernas motivering och vad Andra kammarens ut¬
skott till stöd för sin hemställan anfört tillåter sig utskottet hänvisa till
Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande nr 9.
Motionärerna hava framhållit, att statens direkta intresse vid all
upphandling måste vara att få goda varor för skäligt pris samt att där¬
till komme det indirekta statsintresset eller att anskaffningen för statens
räkning såvitt möjligt borde läggas så, att den inhemska produktionen
hade gagn därav. Dessa syften anse motionärerna kunna vinnas dels
genom ökad centralisering vid upphandling för statens räkning, dels ock
därigenom att vid upphandlingen visst företräde medgives inhemsk
vara.
Yad då först angår frågan om ökad centralisering av upphandling
för statens räkning, är utskottet förvissat därom, att eu sådan skulle vara
förenad med åtskilliga fördelar. Säkerligen skulle vederbörande myn¬
dighet, som hade dylik upphandling om hand, härigenom bliva i tillfälle
att bättre kunna överblicka affärsmarknaden samt erhålla en gynnsam¬
mare ställning gentemot säljarna. Vidare skulle en centraliserad upp¬
handling med större framgång kunna upptaga striden mot lokala sam¬
manslutningar. Genom centralisering skulle det även vara möjligt, att
upphandlingen verkställdes av personer, vilka i särskild grad ägde sak¬
kännedom för bedömande av en varas värde eller med andra ord ägde
bättre affärsvana, och skulle därför vederbörande upphandlare kunna till¬
erkännas större handlingsfrihet, vilket säkerligen vore till gagn för staten.
Skulle dessutom en centralisering vid upphandlingen kunna medföra en
ytterligare standardisering av de vanligaste förbrukningsartiklarna, vore
ock mycket vunnet.
Det torde böra påpekas, att införandet av ett centraliserat upp-
handlingsväsende ej får medföra, att därmed gives monopol på leveranser
till staten åt vissa större affärsföretag till skada för övriga konkurrenter.
Även med det nu föreslagna upphandlingsväsendet kan naturligen leve¬
rans av en viss vara delas mellan flera olika fabriker; och vederbörande
komma med säkerhet även för framtiden att tillse, att industrien i olika
delar av vårt land ej blir lidande av att statens uppkandlingsväsen cen¬
traliseras. Ett annat önskemål är, att vid prövningen av lämnade an¬
bud å leverans till staten nödig hänsyn tages till att det bjudna priset
motsvarar varans normala värde, så att anbudsgivaren ej frestas att
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 17. 3
söka åstadkomma lägre pris än det i marknaden gängse genom under¬
betalning av arbetskraft.
Beträffande svensk varas företräde vid upphandling för statens räk¬
ning stadgas i 5 § i nu gällande förordning angående statens upphand¬
lings- och entreprenadväsen: »Har vid fråga om leverans anbud av¬
lämnats såväl å inhemsk som utländsk vara, skall vid prövning av an¬
buden inhemsk vara äga företräde, då sådan av erforderlig beskaffenhet
och i rätt tid kan till antagligt pris anskaffas. Måste vid upphandling
givas företräde åt vara, som veterligen är utländsk, skall om anled¬
ningen därtill hos vederbörande myndighet göras anteckning. När kom¬
mendering ur armén eller flottan befinner sig utom rikets gränser eller
farvatten, må vid oavvisligt behov utländsk vara uppköpas, varhelst
sådan med minsta kostnad för staten kan erhållas. Med vara’ betecknas
i denna förordning varje föremål för leverans.»
Utskottet finner, att svensk vara bör vid upphandling för statens räk¬
ning lämnas så stort företräde som möjligt är, men må sådant företräde
dock ej utsträckas längre än vad förståndig hushållning och klok närings¬
politik påfordra. Detta mål torde kunna nås medelst de i uppkandlings-
förordningen redan förefintliga bestämmelserna, men möjligt är, att dessa
bestämmelser borde kompletteras med fastare regler i fråga om tillämp¬
ningen. Därvid borde särskilt närmare fixeras, vad som menas med
inhemsk vara. Det synes i detta avseende vara uppenbart, att den
vara, som huvudsakligen är inhemsk arbetsprodukt, bör hava företräde
framför den, som blott till ringa del är svensk tillverkning.
Yid fastställande av bestämmelser för svensk varas företräde vid
statens upphandlingar måste emellertid tillses, att detta företräde ej
gives på sådant sätt, att det statsekonomiska syfte, som med centralise¬
ringen vunnits, i större grad motverkas.
Det torde ock böra framhållas, att vid prövning av anbud mellan
inhemsk och utländsk vara hänsyn bör tagas till priset här i Sverige,
så att till det för den utländska varan givna priset lägges den tull¬
avgift, som åsamkas varan vid införseln hit till landet.
Då utskottet i likhet med Andra kammarens utskott anser, att
de av motionärerna framställda önskemålen äro av stor betydelse, an¬
ser sig utskottet böra tillstyrka en skrivelse i motionens syfte, fastän
frågan om upphandlingsförordningens revision redan är föremål för
prövning.
4 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 17.
Med stöd av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,
att Första kammaren måtte i likhet med Andra
kammaren besluta, att Riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj:t anhåller, det Kungl. Maj:t täcktes låta utreda
dels huruvida och i vad mån ökad centralisering vid
upphandling för statens räkning bör äga rum, dels
ock vilka närmare bestämmelser rörande inhemsk
varas företräde kunna vara lämpliga och nödiga.
Stockholm den 2 maj 1913.
På utskottets vägnar:
FABIAN DE GEER.
Vid ärendets slutbehandling inom utskottet hava närvarit: herrar friherre
Fabian De Geer, Danström, Rosén, Steffen, greve Spens, Pettersson och friherre
Hermelin.
Stockholm Nya Tryckeri-Aktiebolaget, 1913.