Statsutskottets utlåtande Nr 92.
1
Nr 92.
Ankom till Riksdagens kansli den 29 april 1913 kl. 4 e. m.
Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till Bilcs-
dagen angående konservering av Trönö ödekyrka.
(2. Avd.)
I den till Eiksdagen den 14 januari 1913 avlåtna propositionen an¬
gående statsverkets tillstånd ock behov har Kungl. Maj:t i punkt 52 under
åttonde huvudtiteln föreslagit Eiksdagen att i avbidan på proposition om
anslag till konserveringsåtgärder beträffande Trönö ödekyrka m. m. be¬
räkna ett anslag på extra stat av 8,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i en den 4 april 1913 till Eiksdagen
avlåten, till statsutskottets förberedande behandling överlämnad proposition
(nr 241) under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden föreslagit Eiksdagen att på extra stat för år 1914 an¬
visa ett anslag av 8,000 kronor att användas till konservering av Trönö
församlings ödekyrka och därtill hörande klockstapel, under villkor att
församlingen till staten överlåter dels med äganderätt nämnda ödekyrka
och klockstapel ävensom kyrkogårdsmuren, dels ock, med den rätt, för¬
samlingen därtill må äga, det område, som omslutes av kyrkogårdsmurens
yttersida.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsråds¬
protokollet.
Utskottet som funnit utredningen i ärendet icke vara av beskaffenhet, Utskottets
att utskottet av densamma kunnat vinna övertygelse om att ifrågavarande yttrande.
ödekyrka är av den betydelse ur kulturhistorisk eller arkitektonisk syn¬
punkt, att densammas bevarande bör med statsmedel understödjas,
bär därför ställt sig synnerligen tveksamt inför Kungl. Maj.ds för¬
slag, men har emellertid, innan utskottet intagit bestämd ståndpunkt till
förslaget, ansett sig böra införskaffa närmare utredning i ovan antydda
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 6 samt. 51 höft. (Nr 92_94.).
2
Statsutskottets utlåtande Nr 92.
hänseenden. Utskottet har därvid fått emottaga följande, av antikvarien
vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien (5. Janse affattade, av
riksantikvarien med skrivelse den 24 innevarande april till utskottet över¬
lämnade
»P. M.
rörande Trönö gamla ödekyrka i Hälsingland.
Under medeltiden utbildade sig i landet Sunnanskog och landet Nor¬
danskog eu svensk kultur på olika sätt. Eu av de bästa exponenterna
härå är medeltidens kyrkor med deras medeltida inventarier. Den upp¬
svenska typen skiljer sig från götalandstypen; och eu av de kanske minst
förvanskade kyrkorna av den förra typen är Trönö ödekyrka i Hälsingland.
Men Trönö kyrka i sitt nuvarande skick är ej allenast intressant så¬
som typ, utan också på grund av dess tidigare utveckling. Ä västra
gaveln synes nämligen tydligt (jämför fot. A.) att kyrkan haft en äldre
och mindre föregångare samt att denna första lilla kyrka haft en hög
och smal ingång i väster. Vid ett närmare påseende visar sig denna in¬
gång vara igenmurad med medeltidstegel och på medeltidssätt. Dörrinfatt¬
ningens form och plats äro av särskilt intresse, då de tyda på en synner¬
ligen hög ålder.
Men det är ej allenast själva kyrkan, som här är av värde för kul¬
turhistorien.
Kyrkan och kyrkogården utgjorde under medeltiden i långt högre
grad än nu religiös enhet. Kyrkogården kunde lika litet som kyrkan
ostraffat oskäras.
Den kyrkogården omgivande kyrkogårdsmuren eller såsom den fordom
kallades bogårdsmuren synes under medeltiden ofta haft en påbyggnad
av trä med tak. Ingångarna, de så kallade stigluckorna, utgjordes av sär¬
skilda högre portbyggnader.
Stenkyrkan med sin omgivande mur var alltså i och för sig ett gan¬
ska ansenligt skydd för ortsbefolkningen under en tid då pil och båge vore
en fiendes förnämsta anfallsvapen. Den med andligt och värdsligt skydd
utrustade kyrkan jämte kyrkogården med dess slutna ringmur har därför
spelat en stor roll i våra förfäders kamp mot förtryckare. I en av våra
rimkrönikor heter det också om »rodzmännen»
och motte the alla fly
till eena kirkia som heter Knutaby.
Trönö kyrkogårdsmur med sin portal och sin trähuv är ett av de
Statsutskottets utlåtande Nr 92.
3
mycket få kvarstående exemplen i vårt land på dessa medeltidsanord-
ningar.
Den medeltidsbild, som Trönö kyrka och kyrkogård erbjuder kom¬
pletteras på ett lyckligt sätt av den på kyrkogården ännu bevarade gamla
klockstapeln, som är ett märkligt prov på äldre nordisk träarkitektur. På
om ens någon kyrka i Svealand torde kunna uppvisa en så helgjuten to¬
talbild av en medeltida kyrka och kyrkliga omgivningar som Trönö.
På grund härav har också Trönö kyrka flera gånger i den svenska
kulturhistoriska litteraturen fått tjäna såsom typiskt exempel.
Trönö kyrka är alltså genom sina äldre inbyggda delar en av våra
märkligaste sockenkyrkor. Såsom typ för Svealands medeltida kyrkor i
allmänhet är Trönö kyrka en av de bästa.
Som totalbild av den roll kyrkan under medeltiden spelade för vår
allmoge till andlig hjälp och lekamligt skydd är Trönö måhända den full¬
ständigaste vi äga. (jfr fot. B.)
Konserveringen av Trönö kyrka med dess klockstapel, dess träbeklädda
kyrkogårdsmur med sina stora kyrkogårdsportar är därför ej allenast en
sockenangelägenhet utan en viktig fråga för svensk kulturhistoria i all-
menhet. Okänt är, huruvida målningar finnas i kyrkan.
Stockholm den 23 april 1913.
Otto Janse.»
_ Tillika hava överlämnats de i promemorian omförmälda två foto¬
grafier.
Med hänsyn till innehållet av denna promemoria har utskottet icke
velat motsätta sig Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet har likväl icke kunnat för
sig fördölja, att anspråken på bidrag från statsverket till ändamål av nu
förevarande slag under de senare åren visat en sådan tendens till steg¬
ring, att därest jämväl för framtiden dylika anspråk komma att framstäl-
les i samma utsträckning som hittills, desammas tillgodoseende torde komma
att kräva belopp, som kunna bliva ganska betungande förbudgeten. Ut¬
skottet har därför velat såsom sin åsikt framhålla, att framställningar om
dylikt statsbidrag böra med största försiktighet prövas och endast i de
fall vinna beaktande, då vederbörande byggnad endera är en sällsynt re¬
presentant för eu viss byggnadsstil eller ock kan betraktas såsom alldeles
särskilt märklig ur historisk, kulturhistorisk eller konstnärlig synpunkt.
Under uttalande härav och då utskottet icke funnit anledning till
anmärkning mot det äskade anslagets belopp, får utskottet hemställa,
4
Statsutskottets utlåtande Nr 92.
att Eiksdagen må på extra stat för år 1914
anvisa ett anslag av 8,000 kronor att användas till
konservering av Trönö församlings ödekyrka och där¬
till hörande klockstapel, under villkor att församlingen
till staten överlåter dels med äganderätt nämnda öde¬
kyrka och klockstapel ävensom kyrkogårdsmuren, dels
ock med den rätt, församligen därtill må äga, det om¬
råde, som omslutes av kyrkogårdsmurens yttersida.
Stockholm den 29 april 1913.
På statsutskottets vägnar:
E. CL:SON WACHTMEISTER.
Vid slutbehandlingen inom utskottet av utlåtandena nr 92—94 hava närvarit
från Första kammaren: herrar greve F. Cl:son Wachtmeister, S. H. Kvarnzelius,
O. Jonsson, A. N. Hahn, greve P. O. L. Ivlingspor, friherre C. H. Falkenberg, H. F.
Lamm, friherre J. G. Beck-Friis, A. C. Lindblad, O. M. Strömberg, C. G. Ekman
och A. Åström samt
från Andra kammaren: herrar A. Ekman, P. Olsson, C. Persson, K. Starbäck,
K. V. Rydén, J. A. Sjö, N. E. Lindberg, J. Ström, G. Odqvist, E. A. Nilson och
L. J. Carlsson i Frosterud.