Statsutskottets utlåtande Nr 49.
1
Nr 49.
Ankom til! Riksdagens kansli den 8 april 1913 kl. 3 e. m.
Utlåtande i anledning av väckt motion om anslag till tilläggsarvode
åt extra provinsialläkaren i Mala distrikt.
(4:de Avd.)
I en inom Andra kammaren av herr F. O. Mörtsell väckt, till stats¬
utskottets förberedande behandling överlämnad motion, nr 46, har hem¬
ställts, att Riksdagen måtte besluta att å extra stat för år 1914 bevilja
ett anslag av 1,600 kr. att användas som tilläggsarvode åt extra provin¬
sialläkaren i Mala extra provinsialläkaredistrikt med 800 kr. under år 1914
och med rätt för Kung! Maj:t att av tillgängliga medel, vid eventuell till¬
sättning av platsen redan innevarande år, använda av återstående 800 kr.
så mycket som belöper sig på den tid av året sedan platsen tillträddes.
Till stöd för denna framställning har motionären anfört följande:
»Tillsättande av de lediga extra provinsialläkareplatserna i Västerbot-
tens lappmark har ofta visat sig omöjligt. A är statsmakterna 1911 upp¬
flyttade många av dessa extra distrikt till ordinarie, så blevo sådana strax
eftersökta och besatta med läkare. Vid den omregleringen förblev Malå
församling fortfarande endast extra ordinarie distrikt.
Under 2 år har nu Malå varit utan läkare och ingen liar anmiilt sig,
oaktat platsen ofta varit utbjuden.
Det trängande behovet för denna församling att ha egen läkare är
lätt begripligt. Arealen är något över 17 kv.-mil och folkmängden var nu
vid nyåret nära 3,000. Från Malå kyrkoby till läkaren i Aorsjö är 5
mil, och folket, som bor vid utkanterna, bär nu sina 7 å 9 mil till läkaren.
Orsaken, varför ingen har sökt ifrågavarande tjänst, torde närmast
vara den, att unga läkare anse att de förmåner, som erbjudas, äro för små.
Utom vad eu sådan har att lägga i amortering på sin studieskuld, pen¬
sionering in. in., så äro levnadsomkostnaderna höga. Största delen av livs¬
förnödenheterna måste inköpas utifrån och då tillkommer en fraktkostnad
av 2,5 ä 3 öre per kilo från Bastuträsks järnvägsstation på norra stamba¬
nan, 8 mil delvis backig landsväg. Kommunen har i sin mån sökt göra
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 6 saml. 30 höft. (Nr 49.J
2
Statsutskottets utlåtande Nr 49.
Utskottets
yttrande.
sitt bästa till förmån för läkaren. Utom vad den bidrager till hans av¬
löning, har den utfåst sig för att lämna honom hyres fri bostad. Den lön
som nn är erbjuden är:
av landstinget ................................................ 1,500
» kommunen ................................................ 500
» statsanslaget ............................................. 1,500
Kronor 3,500
Inkomsten genom praktik kan icke uppgå till något avsevärt belopp
till följd av de stora avstånden, jämförelsevis ringa befolkning och dess
fattigdom. Från landstinget och kommunen är det icke utsikt att erhålla
mera till läkarens avlöning.
Då statsmakterna bestämt att Malå församling skall vara ett extra
ordinarie läkaredistrikt, så har detta helt säkert skett därför, att de insett
behövligheten av att där bör finnas en läkare. Det synes mig då att goda
skäl tala för att Riksdagen skall känna sig villig att tillförsäkra den lä¬
karetjänsten så pass goda förmåner, att det kan locka sökande dit. Riks¬
dagen har förut visat att den insett och behjärtat behövligheten av att i
lappmarkssocknarna bör finnas läkare. Jag behöver blott erinra att 1909
beviljade Riksdagen, på en motionärs begäran, till löneförbättring åt extra
provinsialläkarne i Tärna och Stensele på extra stat 1,300 kronor för¬
var dera. »
Utskottet, som begärt Konungens befallning till medicinalstyrelsen att
avgiva yttrande över förevarande motion, har med föranledande härav från
styrelsen mottagit såsom bilaga vid detta utlåtande fogade skrivelse i ämnet.
Utskottet finner den av motionären förebragta utredning liksom vad
medicinalstyrelsen i ämnet anfört utvisa, att svårigheterna i fråga om be¬
sättande av extra provinsialläkaretjänsten i Malå distrikt äro av beskaf¬
fenhet att påkalla statsmakternas mellankomst, varför utskottet anser sig
böra förorda motionärens, av medicinalstyrelsen i dess yttrande jämväl till¬
styrkta förslag om beviljande av tilläggsarvode åt extra provinsialläkaren
i Malå distrikt. Dock har utskottet med hänsyn till den redan förflutna
delen af innevarande år funnit arvodet för detta år icke böra beräknas
till högre belopp än 600 kronor och anslaget sålunda böra begränsas till
1,400 kronor.
Utskottet får alltså hemställa,
att Riksdagen må å extra stat för år 1914 bevilja ett
anslag av 1,400 kronor att användas som tilläggsarvode åt
Statsutskottets utlåtande Nr 49.
3
extra provinsialläkaren i Mala extra provinsialläkaredistrikt
med 800 kronor under år 1914 och med rätt för Kungl.
Maj:t att av tillgängliga medel, vid eventuellt tillsättande
av nämnda extra provinsialläkaretjänst redan under inne¬
varande år, använda av återstående 600 kronor så mycket
som belöper på den efter tjänstens tillsättande fallande del
av året.
Stockholm den 8 april 1913.
På statsutskottets vägnar:
F. CL:SON WACHTMEISTER.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från Första kammaren: herrar grefve F. Cl.son Wachtmeister, O. Jonsson,
friherre J. T. Gripenstedt, A. N. Halm, greve P. O. L. Klingspor, friherre H. C.
Falkenberg, H. F. Lamm, O. M. Strömberg, F. Berglund, G. M. H. Ekelund, N.
O- Bruce och C. I. Asplund samt
från Andra kammaren: herrar A. Ekman, A. Wiklund, C. Persson, K. Star-
bäck, N. E. Lindberg, J. Ström, G. Odqvist, L. J. Carlsson i Frosterud, A. P.
Gustafsson, A. Andersson i Råstock, J. Pålsson och H. Lemke.
Till Konungen.
Under framhållande av den svårighet, som under senare tid förefunnits att
få extra provinsialläkartjänsten i Malå distrikt i Västerbottens län besatt, vilket
förhållande närmast torde hava sin grund i, att de avlöningsförmåner, som er-
bjödes läkaren i nämnda distrikt tillhopa 3,500 kronor jämte fri bostad till följd
av den ringa inkomst genom praktik, som därstädes tillfölle läkaren, beroende å
de stora afstånden och den ringa folkmängden i distriktet, ansåges vara för små,
hhr ledamoten av Riksdagens Andra kammare F. O. Mörtsell i en vid innevarande
års riksdag väckt motion (n:r 46) anhållit, att Riksdagen måtte besluta att å extra
stat för år 1914 bevilja ett anslag af 1,600 kronor att användas som tilläggsar-
vode åt extra provinsialläkaren i ovannämnda distrikt med 800 kronor under år
1914 och med rätt för Eders Kung! Maj:t att av tillgängliga medel, vid even¬
tuell tillsättning av platsen redan innevarande år, använda av återstående 800
kronor så mycket som belöpte sig på den tid av året sedan platsen tillträddes.
På grund av en utav Riksdagens statsutskott gjord anhållan om Medicinal¬
styrelsens yttrande över ifrågavarande motion, har Eders Kungl. Maj:ts civilde¬
4
Statsutskottets utlåtande Nr 49.
partement genom skrivelse till Medicinalstyrelsen av den 7 februari 1913 med¬
delat att Eders Kungl. Maj:t anbefallt Medicinalstyrelsen att avgiva och till Eders
Kung!. Maj:t inkomma med det av Riksdagens statsutskott sålunda begärda ytt¬
randet.
Till åtlydnad härav får Medicinalstyrelsen i underdånighet anföra följande.
Senast genom nådigt brev den 15 december 1911 har Eders Kungl. Maj:t
beviljat Malå extra provinsialläkardistrikt statsbidrag till läkarens avlöning med
1,500 kronor om året, under det att från landstinget och kommunen skulle utgå
tillhopa för år 1,500 kronor jämte hyresbidrag 300 kronor om året, beviljat av
Malå socken, som åtagit sig att mot hyra tillhandahålla läkaren tjänlig bostad.
Därjämte har 1912 års Västerbottens läns landsting ytterligare beviljat 500 kro¬
nor årligen till läkarens avlöning, så att läkarens avlöning skulle bliva 3,500 kro¬
nor jämte hyresbidrag 300 kronor.
Medicinalstyrelsen kan emellertid vitsorda, att under flera år tillbaka svårig¬
heter rått att få extra provinsialläkartjänsten i detta distrikt besatt, och då på
senaste tiden tillgången på aspiran ter till extra provinsialläkartjänster i Norrland
minskats, har för Malå distrikt följden blivit, att, då senaste tjänsteinnehavaren
A. N. Pihlström den 6 februari 1911 med döden avgått, ingen sökande anmält
sig, oaktat tjänsten upprepade gånger varit kungjord till ansökan.
För visso förhåller det sig så, att löneförmånerna äro för svaga, för att sär¬
skilt i tider av mindre god läkartillgång locka sökande. Men Medicinalstyrelsen
kan icke undgå att fästa uppmärksamheten vid en omständighet, som säkerligen
i sin mån bidragit till att avhålla sökande. Läkaren kan nämligen i det klent
befolkade, vidsträckta distriktet påräkna allenast ganska ringa medicinsk verk¬
samhet. Häri ligger utan tvivel, oavsett den ekonomiska synpunkten, en anled¬
ning till bristande tillfredsställelse med en tjänst, som tydligen icke lämnar inne¬
havaren tillräckligt tillfälle att förkovra sin erfarenhet för fortsatt utbildning i
sitt yrke.
Skall emellertid en extra provinsialläkare fortfarande finnas i distriktet an¬
ställd — vilket med hänsyn till det långa avståndet till provinsialläkaren icke
lär kunnna avvisas — finnes med nuvarande tillgång på läkare icke utsikt att
erhålla sökande till tjänsten, åtminstone så länge löneförmånerna icke äro högre
än de nuvarande.
På grund av vad ovan anförts får Medicinalstyrelsen för sin del tillstyrka
den ifrågavarande motionen.
Remisshandlingen återgår.
Stockholm den 19 februari 1913.
Underdåriigst:
Klas Linroth.
Herm. Petersson. Richard Stenbeck. Fred. Bissmark.
A. E. Bastman.
A.-B. Fahlerantz’ Boktryckeri, Stockholm 1913.