Statsutskottets utlåtande Nr 4.
1
Nr 4.
Ankom till Riksdagens kansli den 25 februari 1913 kl. 6 e. m.
Utlåtande, angående regleringen av utgifterna under riJcs-
statens fjärde huvudtitel, omfattande anslagen till lant-
försvarsdepartementet. (l:a Avd.)
Departementet.
l:o) I den till Riksdagen den 14 januari innevarande år avlåtna
propositionen angående statsverkets tillstånd och behov har, under åbe¬
ropande av det propositionen bilagda statsrådsprotokollet över lantför-
svarsärenden för samma dag, Kung!. Maj:t under fjärde huvudtiteln i
punkten 1 föreslagit Riksdagen att medgiva dels att till arvode åt en extra
föredragande och en amanuens i lantförsvarsdepartementets avdelning av
Kungl. Maj:ts kansli må under år 1914 av tillgängliga medel utbetalas
ett belopp av 9,000 kronor för år räknat att ersättas från fjärde huvud¬
titelns allmänna besparingar, dels och att till amanuenser, vikariatser-
sättningar, extra vaktmästarebiträde, renskrivning m. in. vid kansli¬
expeditionen må under år 1913 och 1914 utöver i staten upptaget be¬
lopp av tillgängliga medel utbetalas ett belopp av 4,500 kronor för år
räknat att likaledes ersättas från fjärde huvudtitelns allmänna bespa¬
ringar.
Departementschefens anförande i ämnet återfinnes i statsrådsproto¬
kollet sid. 24—26.
Departemen¬
tet.
[1-]°)
*) Hänvisar till punkt i Kungl. Maj:ts proposition.
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 6 sand. 4 käft. (Nr 4).
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Provisorisk
lönereglering
för befatt¬
ningshavare
laritförsvars-
departe-
mentet.
[2-]
Då utskottet icke haft något att erinra mot hvad Kungl. Maj:t så¬
lunda föreslagit, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må medgiva,
a) att till arvode åt en extra föredragande och
en amanuens i lantförsvarsdepartementets avdelning-
av Kungl. Maj:ts kansli må under år 1914 av till¬
gängliga medel utbetalas ett belopp av 9,000 kronor
för år räknat att ersättas från fjärde huvudtitelns all¬
männa besparingar, samt
b) att till amanuenser, vikariatsersättningar, extra
vaktmästarebiträde, renskrivning in. rn. vid kansli¬
expeditionen må under åren 1913 och 1914 utöver i
staten upptaget belopp av tillgängliga medel utbetalas
ett belopp av 4,500 kronor för år räknat att likaledes
ersättas från fjärde huvudtitelns allmänna besparingar.
Provisorisk lönereglering för befattningshavare i Santförsvarsdepartementet.
2:o) Under punkt 2 av denna huvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att till provisorisk lönereglering för befattningshavare i lant-
försvarsdepartementet, i enlighet med av chefen för justitiedeparte¬
mentet under andra huvudtiteln förordade grunder och villkor, å extra
stat för år 1914 anvisa ett förslagsanslag av 8,070 kronor, därav högst
175 kronor må användas till höjning av vikariatsersättning under
semester.
Departementschefens yttrande till statsrådsprotokollet i fråga om
detta anslag återfinpes å sid. 27 av protokollet.
Med tillstyrkande av bifall till hvad Kungl. Maj:t i denna punkt
föreslagit, får utskotttet hemställa,
att Riksdagen må till provisorisk lönereglering
för befattningshavare i lantförsvarsdepartementet, i
enlighet med av chefen för justitiedepartementet under
andra huvudtiteln förordade grunder och villkor, å
extra stat för år 1914 anvisa ett förslagsanslag av
8,070 kronor, därav högst 175 kronor må användas
till höjning av vikariatsersättning under semester.
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
3
SkrivmateriaBier och expenser, ved m. m. för departementet med dess
kommandoexpedition.
3:o) Kungl. Maj:t har under punkt 3 av denna huvudtitel föreslagit
Riksdagen att öka anslaget till skrivmaterialier och expenser, ved m. m.
för departementet med dess kommandoexpedition, nu 12,952 kronor,
med 116 kronor till 13,068 kronor.
Då Kungl. Maj:t rörande detta anslag icke föreslagit annan ändring
än som erfordras för jämnande av huvudtitelns slutsumma, får ut¬
skottet hemställa, •
att Riksdagen må i riksstaten för år 1914 upp¬
föra förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser,
ved m. in. för departementet med dess kommando¬
expedition med oförändrat belopp av 12,952 kronor;
dock att i anslaget må göras den jämkning, som kan
erfordras för jämnande av huvudtitelns slutsumma.
Generalstabens fast anställda personal.
4:o) Kungl. Maj:t har under punkt 6 av denna huvudtitel före¬
slagit Riksdagen dels att, med godkännande av det vid statsrådsproto¬
kollet fogade förslag till ny stat för generalstabens fast anställda per¬
sonal öka detta anslag, nu 322,815 kronor, med 530 kronor till 323,345
kronor,
dels ock att godkänna följande tillägg till nu gällande villkor och
bestämmelser för åtnjutande av de i staten upptagna avlöningsför¬
månerna för innehavare av civil beställning med lön på stat vid gene¬
ralstaben, nämligen:
att dylik beställningshavare må årligen, i den mån sådant kan
ske utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester: pro¬
fessorn och krigsarkivarie!! vardera under sex veckor samt vaktmä¬
starna en var under 15 dagar,
att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befatt¬
ningshavare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för den
Skriv¬
materialier
och expenser,
ved in. m. för
departementet
med dess
kommando¬
expedition.
[3.J
General¬
stabens fast
anställda
personal.
[6.]
4
StatsutsJcottets utlåtande Nr å.
Utskottets
yttrande.
tid, lian eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till den, som
uppehållit befattningen,
att vid beräknande av tidpunkten för inträdande av avlöningsför-
böjning genom ålderstillägg icke må föras befattningshavare till last
den tid, han åtnjutit semester, samt
att, vid sjukdomsförfall för förste vaktmästaren, eller när det
erfordras för beredande åt honom av semester, annan vaktmästare skall
vara skyldig att, om han förordnas att uppehålla förste vaktmästarens
befattning, bestrida densamma, dock ej längre än sammanlagt tre
månader under ett och samma kalenderår, med rätt att därunder, i
stället för egna tjänstgöringspenningar, åtnjuta vid sjukdomsförfall för
förste vaktmästaren de med dennes befattning förenade tjänstgörings¬
penningar, och under hans semester ett mot samma tjänstgörings¬
penningar svarande belopp.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 32—35 av statsrådsproto¬
kollet.
Utskottet har intet att erinra emot att, på sätt Kungl. Maj:t före¬
slagit, professorn vid generalstaben och krigsarkivarien genom tillägg
till gällande avlöningsvillkor uttryckligen tillérkännas semester samt att
i samband därmed staten för generalstaben ökas med 350 kronor för
vikariatsersättning.
Vid 1912 års Riksdag föreslog Kungl. Maj:t, att vaktmästarna vid
åtskilliga ämbetsverk och överdomstolar måtte årligen, i den mån sådant
kunde ske utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester
under 15 dagar, och godkände Riksdagen vad Kungl. Maj:t i ämnet
föreslagit. Riksdagen sade sig dock förutsätta att, såsom jämväl ställts
i utsikt, i ämbetsverk, där flere än en vaktmästare funnes och göro-
målen under viss del av året vore av väsentligt mindre omfattning än
eljest, i allmänhet så ordnades beträffande semester för vaktmästare
och med dem likställda statstjänare, att särskild vikarie för den semester¬
ledige ej behövde förordnas.
I nära anslutning till nyssnämnda beslut har Kungl. Maj:t nu under
fjärde, femte, sjätte och åttonde huvudtitlarna föreslagit, att enahanda
förmån måtte beredas vaktmästarna eller andra därmed jämförliga
ordinarie befattningshavare vid följande statsinstitutioner nämligen:
under lantförsvarsdepartementet: generalstaben och artilleristaben; under
sjöförsvarsdepartementet: marinstaben, marinintendenturkåren och flottans
pensionskassa; under civildepartementet: länsstyrelserna och statsmedi-
cinska anstalten; samt under ecklesiastikdepartementet: landsarkiven med
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
5
undantag av arkivdepån i Visby, universiteten i Uppsala och Lund,
Karolinska institutet, tandläkareinstitutet och folkskollärarnas pensions-
inrättning.
Utskottet, som nu endast har att yttra sig om anslag under fjärde
huvudtiteln, får, under åberopande av vad utskottet i utlåtande nr 6
angående regleringen av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel
anfört i detta ämne, meddela, att utskottet icke har något att erinra
emot att semester på de av Kungl. Maj:t föreslagna grunder beredes
vaktmästarna vid generalstaben och artilleristaben. I detta samman¬
hang anser sig utskottet böra hänvisa till Riksdagens ovannämnda
uttalande i fråga om anordningar för undvikande av förordnande av
särskild vikarie för semesterledig vaktmästare.
I det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget till stat för general¬
stabens fast anställda personal förekommer i anmärkningen 6 en före¬
skrift i fråga om vikariat för förste vaktmästare. Denna föreskrift
avviker till sin ordalydelse i någon mån från propositionen; och har
utskottet vidtagit rättelse härutinnan i det förslag till stat, som bifogas
detta utlåtande (bil. a).
På grund av vad utskottet nu anfört får utskottet hemställa,
att Riksdagen må
a) med godkännande av vid detta utlåtande fogat
förslag till ny stat för generalstabens fast anställda
personal (bil. a) öka detta anslag, nu 322,815 kronor,
med 530 kronor till 323,345 kronor,
b) godkänna följande tillägg till nu gällande
villkor och bestämmelser för åtnjutande av de i staten
upptagna avlöningsförmånerna för innehavare av civil
beställning med lön på stat vid generalstaben, näm¬
ligen:
att dylik beställningshavare må årligen, i den
mån sådant kan ske utan hinder för göromålens be¬
höriga gång, åtnjuta semester: professorn och krigs-
arkivarien vardera under sex veckor samt vaktmästarna
en var under 15 dagar,
att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast
för den tid, befattningshavare verkligen tjänstgjort
eller åtnjutit semester, men för den tid, han eljest
varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till den,
som uppehållit befattningen,
6
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
att vid beräknande av tidpunkten för inträdande
av avlöningsförhöjning genom ålderstillägg icke må
föras befattningshavare till last den tid, han åtnjutit
semester, samt
att, vid sjukdomsförfall för förste vaktmästaren,
eller när det erfordras för beredande åt honom av
semester, annan vaktmästare skall vara skyldig att,
om han förordnas att uppehålla förste vaktmästarens
befattning, bestrida densamma, dock ej längre än
sammanlagt tre månader under ett och samma ka¬
lenderår, med rätt att därunder, i stället för egna
tjänstgöringspenningar, åtnjuta vid sjukdomsförfall
för förste vaktmästaren de med dennes befattning
förenade tjänstgöringspenningar, och under hans se¬
mester ett mot samma tjänstgöringspenningar svarande
belopp.
Artilleristaben.
Artilleri- 5:o) Under hänvisning till vad utskottet ovan i punkt 4:o anfört
staben, j fråga om semester åt vaktmästare får utskottet, med tillstyrkande av
[8-J vad Kungl. Maj:t i punkt 8 av fjärde huvudtiteln föreslagit, hemställa,
att Riksdagen må godkänna följande tillägg till
nu gällande villkor och bestämmelser för åtnjutande
av de för vaktmästaren i staten för artilleristaben
upptagna löneförmåner, nämligen:
att vaktmästaren må årligen, i den mån sådant
kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång,
åtnjuta semester under 15 dagar,
att tjänstgöringspenningar få av vaktmästaren
uppbäras under den tid, han åtnjutit semester, samt
att vid beräknande av tidpunkten för inträdande
av avlöningsförhöjning genom ålderstillägg icke må
föras vaktmästaren till last den tid, han åtnjutit semester.
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Kommendantssiaten.
6:o) Med tillstyrkande av bifall till vad Kungl. Maj:t i punkt 9
av denna huvudtitel föreslagit och under hänvisning till vad statsråds¬
protokollet å sid. 40—43 i ämnet innehåller får utskottet hemställa,
att Riksdagen må med godkännande av det vid
statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden den 14
januari 1913 fogade förslag till ny stat för kommen¬
dantsstaten (bil. nr 2) minska anslaget till kommen¬
dantsstaten, nu 65,733 kronor, med 900 kronor till
64,833 kronor.
Krigshögskolor.
7:o) I punkt 10 av fjärde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att med godkännande av det vid ovannämnda statsråds¬
protokoll fogade förslag till ny stat för krigshögskolan (se bil. 3) öka
anslaget till krigshögskolor, nu 96,955 kronor, med 5,825 kronor till
102,780 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet tillåter sig utskottet att hänvisa
till statsrådsprotokollet sid. 43—50.
Framställningen om ökning av detta anslag är föranledd av krigs¬
högskolans tillämnade inflyttning i nya lokaler. I den föreslagna nya
staten för krigshögskolan hava införts två nya poster för utgifter, som
bliva gemensamma för krigshögskolan och vissa andra institutioner,
som äro avsedda att inrymmas i högskolebyggnaden, nämligen utgifter
för byggnadens uppvärmning, för vattenförbrukning, elektrisk ström
och städning av gemensamma lokaler, 5,130 kronor, samt arvode åt
en maskinist 1,200 kronor, tillhopa 6,330 kronor. Å andra sidan har
krigsskolans eget expensanslag, nu 3,100 kronor, ansetts kunna i sam¬
band därmed minskas med 505 kronor till 2,595 kronor.
Skillnaden mellan nyssnämnda belopp, 505 kronor, och summan
av de nya posterna å tillsammans 6,330 kronor utgör 5,825 kronor
varmed Kungl. Maja föreslagit att anslaget måtte ökas.
Då utskottet icke haft något att erinra mot vad Kungl. Makt i
fråga om detta anslag föreslagit, får utskottet hemställa,
Kommen¬
dantsstaten.
[9.]
Krigshög¬
skolor.
[10.]
Utskottets
yttrande.
8
Krigsskolan.
[11.]
Utskottets
yttrande.
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
att Riksdagen må, med godkännande av det vid
statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden den 14
januari 1913 fogade förslag till ny stat för krigs¬
högskolan (bil. nr 3), öka anslaget till krigshögskolor,
nu 96,955 kronor, med 5,825 kronor till 102,780 kronor.
Krigsskolan.
8:o) Kung!. Maj:t har under punkt 11 av denna huvudtitel före¬
slagit Riksdagen att, med godkännande av de vid ovannämnda stats¬
rådsprotokoll fogade förslag till nya stater för krigsskolan och reserv-
officerskurser (se bil. 4 och 5), öka anslaget till krigsskolan, nu 130,165
kronor, med 2,695 kronor till 132,860 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 51—59 av statsrådsproto¬
kollet.
Kungl. Maj:ts förslag i fråga om detta anslag innebär i korthet
följande.
Avlöningsförmånerna för den vid krigsskolan anställde bataljons-
läkaren skulle regleras enligt fältläkarkarens vid 1911 ars Riksdag be¬
slutade omorganisation och i enlighet därmed skulle det arvode om
150 kronor, som nämnde bataljonsläkare hittills uppburit för varje
reservofficerskurs såsom gottgörelse för ökade göromål, upphöra. Vidare
skulle i staten för krigsskolan uppföras en lärare i stats- och samhälls¬
lära med ett arvode om 750 kronor och anslagsposten till biträdande
lärare i samma stat höjas med 500 kronor för att möjliggöra anställande
av ytterligare en biträdande lärare i krigskonst. Slutligen skulle läkarens
rätt" att disponera bostad å Karlberg upphöra med rätt för honom att
i stället uppbära inkvarteringsbidrag.
Vad den sistnämnda anordningen beträffar förutsätter utskottet, att
den av läkaren disponerade bostaden å Karlberg kommer att med större
fördel för krigsskolan bliva använd av annan befattningshavare där¬
städes; och har utskottet under sådan förutsättning intet att erinra
mot förslaget. _ .
Med tillstyrkande av bifall till vad Kungl. Maj:t föreslagit, får in¬
skottet hemställa,
att Riksdagen må, med godkännande av de vid
statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden den 14
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
9
januari 1913 fogade förslag till nya stater för krigs¬
skolan och reservofficerskurser (bil. nr 4 och 5), öka
anslaget till krigsskolan, nu 130,165 kronor, med 2,695
kronor till 132,860 kronor.
Avlöning och rekrytering m. m.
9:o) I punkt 12 av fjärde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit Avlöning och
Riksdagen ' rekrytering
~ < m. m.
dels att, med godkännande av de vid ovannämnda statsrådsproto- n 2 1
koll fogade förslag till nya stater för truppförband av infanteriet, ka¬
valleriet, artilleriet och trängen samt för fast anställda officerare och
underofficerare med vederlikar samt betjänte vid fortifikationen (bil. nr
7—61), öka anslaget till avlöning och rekrytering m. in., nu 18,138,587
kronor, med 65,013 kronor till 18,203,600 kronor;
dels medgiva,
att, därest under år 1914 vakans i bataljonsläkarbeställning kommer
att inträffa vid något eller några av Svea livgarde, Göta livgarde, Liv¬
regementets grenadjärer, Första livgrenadjärregementet, Upplands in¬
fanteriregemente, Skaraborgs regemente, Södermanlands regemente,
Jönköpings regemente, Dalregementet, Hälsinge regemente, Hallands
regemente, Värmlands regemente, Norra skånska infanteriregementet,
Södra skånska infanteriregementet, Vaxholms grenadjärregemente, Skånska
husarregementet, Positionsartilleriregementet, Svea trängkår eller Skånska
trängkåren, beställningen icke tillsättes, utan den nya organisationen
tillämpas vid dessa truppförband;
att, därest under år 1914 vakans i batalj onsläkarbeställning kommer
att inträffa vid Livregementets husarer eller Kronprinsens husarrege¬
mente, beställningen icke tillsättes, men innehavaren av regements-
läkarbeställningen bibehålies vid sina innehavande avlöningsförmåner;
att, för den händelse under år 1914 vakans i regementsläkarbe-
ställning kommer att inträffa vid truppförband (med undantag för fem-
skvadronsregemente), där antalet beställningar skall minskas, beställ¬
ningen tillsättes med avlöning för nye tjänstinnehavaren enligt ny stat,
därest den nya organisationen kan genomföras, men eljest efter den
gamla staten, till dess genom en av bataljonsläkarnas avgång den nya
organisationen kan tillämpas vid detta truppförband;
att, därest under år 1914 vakans i regementsläkarbeställning kommer
att inträffa vid femskvadronsregemente, beställningen icke tillsättes, utan
den nya organisationen tillämpas vid sådant truppförband;
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 6 samt. 4 höft. (Nr 4.)
2
10
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
samt att för genomförandet av fältläkarkårens nya organisation, i
vad den avser de ordinarie läkarna vid andra truppförband än dem, där
läkarbeställningarna, i enlighet med vad förut anförts, redan hava blivit
i staterna uppförda enligt förenämnda organisation, må användas i
första hand de löner och dagavlöningar, som finnas uppförda i staterna
för läkarbeställningarna vid de truppförband, där sagda beställningar
ännu äro uppförda enligt äldre organisation och där vid vakans den nya
organisationen får genomföras i överensstämmelse med förut angivna
grunder, samt än vidare de medel, som i truppförbandsstaterna uppförts
för andra beställningar, men på grund av vakanser i dessa icke komma
till användning för desamma;
dels medgiva, att den, som vid ikraftträdandet av den nya staten
för artilleriets tygstater innehar beställningen såsom fortmaskinist vid
Tingstäde, må för åtnjutande av i staten uppförda ålderstillägg vara be¬
rättigad att tillgodoräkna sig den tid, han dessförinnan tjänstgjort i be¬
ställningen ;
dels medgiva, att den, som, när den nya staten för fast anställda
officerare och underofficerare med vederlikar samt betjänte vid fortifika¬
tionen träder i kraft, innehar antingen beställningen såsom fortifikations-
kassör och redogörare eller beställning såsom fortifikationskassör och
förrådsförvaltare, må för åtnjutande av de i nya staten uppförda ålders¬
tillägg vara berättigad att tillgodoräkna sig den tid, han dessförinnan
tjänstgjort i någondera av samma beställningar;
dels ock medgiva, att de i infanteritruppförbandens och ingenjör¬
truppernas stater för år 1914 uppförda avlöningsmedel för sjukvårds-
beställningsmän må under samma år, utan hinder av staternas bestäm¬
melser, användas för avlöning av dylik personal till det antal och de
grader, som den vid statsrådsprotokollet fogade tablå (bil. 6.) i fråga
om nyss nämnda truppförband utvisar.
Beträffande den i frågan lämnade utredningen får utskottet hänvisa
till sid. 60—90 av åberopade statsrådsprotokollet.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom Första kammaren
(nr 74) av herr I. von Stapelmohr m. fl. och den andra inom Andra
kammaren (nr 174) av herr J. Widén m. fl., har föreslagits, att Riks¬
dagen måtte för sin del besluta, att till underofficerare vid Väster¬
bottens regemente, Jämtlands fältjägare- och Västernorrlands rege¬
menten, Norrlands dragonregemente, Norrlands artilleriregemente, Norr¬
lands trängkår samt i Boden förlagda truppförband må utgå ett
kallortstillägg av 240 kronor för år, motsvarande 10 procent av fan-
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
11
junkares (styckjunkares) aflöning, eller, om detta ej kan bifallas, till så
stort belopp, som Riksdagen kan finna skäligt bestämma.
I fråga om de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt förslag
får utskottet hänvisa till själva motionerna.
Vidare har herr F. W. Thorsson i en inom Andra kammaren väckt
motion (nr 114) föreslagit, att till fortifikationens vaktmästare i Karls¬
borg må, så länge han åtnjuter bostad i slutvärnet å Karlsborg, utgå,
för lägenhetens uppvärmning, en årlig extra ersättning av 30 kronor
samt att denna ersättning lämpligen bör bestridas av anslaget till
arméns kasernutredning samt ved, ljus och vatten.
Till stöd för sin hemställan har motionären anfört följande:
»Under anslagstiteln »avlöning och rekrytering» föreslår Kungl.
Maj:t i årets statsverksproposition reglering av fortifikationens vakt¬
mästares avlöning, varigenom dessa statstjänare skulle tillförsäkras en
årslön av 900 kronor, i dagavlöning 182 kronor 50 öre och för ved, ljus
m. m. 80 kronor 95 öre eller tillsammans 1,163 kronor 45 öre pr år
jämte fri bostad. I samband med denna lönereglering tillåter jag mig
att motionsvis framföra ett spörsmål, som jag vid 1912 års riksdag
berörde, då extra anslaget angående »tillfällig löneförbättring åt vissa
befattningshavare vid fortifikationen» behandlades i Andra kammaren.
Jag ifrågasatte då, om icke det skulle vara möjligt att tilldela eu vakt¬
mästare, som innehade bostad i det s. k. slutvärnet å Karlsborg, extra
ersättning till uppvärmning av denna efter samma grunder som dylik
ersättning utgick till övriga lägenhetsinnehavare i förut nämnda bygg¬
nad. Jag hade så mycket större anledning härtill, som Kungl. Maj:t
genom särskilda sakkunniga låtit undersöka bostadslägenheternas be-
boelighet; dessa yttrade i sitt betänkande angående undersökningen
följande. »Det vore otvivelaktigt, att de tjocka murarna i slutvärnet
vid ofullständig eldning alstrade en rå och kylig luft inom bostads¬
lägenheterna. Då därtill ett flertal av dessa voro belägna mot norr
och till följd härav i avsaknad av sol samt då de mot söder vettande
hade fönsteröppningar, som vore allt för små för att i tillräcklig grad
insläppa solvärmen och icke kunde utan stora svårigheter givas ökad
storlek, måste för erhållande av lämplig temperatur i dessa lägenheter
eldning äga rum under betydligt längre tid av året och i större om¬
fattning än i motsvarande lägenheter i allmänhet. Det hade därför
synts de sakkunniga billigt att ersättning för härigenom förorsakade
ökade utgifter för bränsle bereddes innehavare av lägenheter i slut¬
värnet, och torde storleken av denna extra ersättning lämpligen böra
12
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Utskottets
yttrande.
sättas för fanjunkare till 45 kronor och för gift sergeant till 30 kronor
om året.»
Då de sakkunnigas förslag, tillstyrkt av arméförvaltningen, av
Kungl. Maj:t framfördes inför 1911 års Riksdag, erkände denna det
berättigade i framställningen och biföll densamma samt beslöt, att
medlen skulle utgå ur anslaget till arméns kasernutredning samt ved,
ljus och vatten.
Då de sakkunniga undersökte lokaliteterna i slutvärnet, hade de
troligtvis icke observerat den lägenhet som då innehades och fortfarande
användes såsom bostad av fortifikationens vaktmästare; om‘de verkligen
hade undersökt den skulle otvivelaktigt även vaktmästaren blivit anbe¬
falld till erhållande av bränsleersättning. Nu blev endast fanjunkare
och gifta sergeanter rekommenderade till denna extra förmån med
resultat att vaktmästaren, som endast (enligt vad de militära myndig¬
heterna meddelat) innehar distinktionskorprals rang, av såväl myndig¬
heter som Kung!. Maj:t lämnats att i sin bostad värma sig och sin familj
med »åkarebrasor)>. Han har nämligen icke, ehuru betydligt sämre av¬
lönad än sina grannar, erhållit något bidrag till uppvärmning av sin
bostad. Då jag förmodar att detta mera beror på formella skäl än
på benägenheten att undandraga ifrågavarande statstjänare hans mora¬
liska rätt, att i detta stycke få åtnjuta samma förmån, som övriga i
slutvärnet boende, har jag dristat mig att i samband med den före¬
slagna löneregleringen bringa detta ärende inför Riksdagens prövning.»
1912 års Riksdag lämnade föreskrifter om övergången till fältläkar¬
kårens nya organisation under år 1913 i mån av inträffade vakanser
och bestämde att härför skulle få användas dels avlöningsmedel till
vissa vakanta läkarbeställningar å truppförbandens stater, dels ock den
del av de till fältläkarstipendiater anslagna medel, som icke användes
för sitt egentliga ändamål. Enär dessa medel befunnits otillräckliga
för organisationens genomförande i mån av uppkommande vakanser,
har Kungl. Maj:t nu för att undanröja detta hinder för en snabbare
övergång till den nya ordningen föreslagit, att härför skulle få dispo¬
neras dels, såsom förut, besparingar å avlöningsmedel till vissa läkar¬
beställningar, dels ock besparingar å andra beställningar å truppför¬
bandens stater.
Då utskottet anser det fördelaktigt, att fältläkarkårens omorga¬
nisation snart blir genomförd, har utskottet icke velat framställa någon
erinran mot nyssnämnda förslag.
Statsutskottets -utlåtande Nr 4.
13
Sedan befästningarna vid Tingstäde numera blivit fullbordade, har
Kung!. Maj:t föreslagit, att en för Maskinist., uppförd å staten för
artilleriets tygstater, skulle anställas för skötseln av de maskinella anord¬
ningarna därstädes. För polisuppsiktens handhavande inom positionen
föreslås, att den vid Tingstäde tjänstgörande tygskrivaren skall erhålla
uppdrag att mot ett arvode av 200 kronor tillika vara väbel inom
befästningsområdet, vilket arvode skulle utgå från anslaget till arméns
byggnader, mötesfält och kommendantskapsutgifter samt fortifikationens
övningar och materiel.
Enligt utskottets mening bör fortmaskinisten, som ständigt befinner
sig på platsen, jämväl kunna ombesörja en vähels göromål utan att
därför den för denna maskinist beräknade avlöningen, i ett för allt
1,910 kronor för år, skulle behöva höjas. Till denna fråga får utskot¬
tet . återkomma i sitt yttrande i punkt 35:o här nedan om det anslag,
varifrån nyssnämnda arvode om 200 kronor enligt Kungl. Maj:ts för¬
slag skulle utgå.
För vissa befattningshavare vid fortifikationen har Kungl. Maj:t
föreslagit löneregleringar, nämligen för förråd svaktmästarna, fortifika-
tionskassören och redogöraren samt fortifikationskassörerna och förråds-
förvaltarna, varjämte föreslagits, att förrådsvaktmästarnas antal skulle
ökas från 3 till 4.
Häremot har utskottet intet att erinra.
Vidkommande det i herr Thorssons ovanberörda motion väckta
förslaget om årlig ersättning om 30 kronor till fortifikationens vaktmäs¬
tare å Karlsborg för uppvärmande av bostad anser utskottet skäl före¬
ligga för att en dylik ersättning i detta särskilda fall må utgå och får
därtör tillstyrka motionen. Då emellertid ersättningsbeloppet bör utgå
från reservationsanslaget till arméns kasernutredning samt ved, ljus och
vatten, får utskottet nedan i punkt 28:o återkomma till denna fråga.
Sjukvårdsbeställningarna vid arméns truppförband hava — enligt
vad departementschefens utredning giver vid handen — under de se¬
naste åren varit till mycket stort antal vakanta, varjämte det i stor
utsträckning lär hava visat sig omöjligt att för dylika befattningar
erhålla väl kvalificerade personer. För att förhållandena måtte för¬
bättras har Kungl. Maj:t nu föreslagit provisorisk lönereglering för
nämnda befattningshavare, vartill medel skulle erhållas genom använ¬
dande av avlöningsmedel vid vakanta sjukvårdsbeställningar.
14
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Utskottet är emellertid icke övertygat om att det föreslagna pro¬
visoriet kommer att medföra de åsyftade fördelarna och. har därför
ansett sig böra avstyrka detta förslag, i synnerhet som vissa olägen¬
heter därav icke torde kunna undvikas.
Vad Kungl. Maj:t i övrigt föreslagit i fråga om detta anslag har
icke föranlett någon erinran från utskottets sida.
Utskottet övergår härefter till det i herr vonStapelmohrs m. fl. och herr
Widéns m. fl. ovannämnda motioner väckta förslaget om hällor tstillägg till
underofficerare vid vissa till det övre Norrland förlagda truppförband. Det
torde icke kunna förnekas, att på grund av de klimatiska förhållandena
i denna landsända aflöningsförmånerna för de dit förlagda befälskårerna
icke torde förslå till levnadskostnadernas bestridande i samma mån
som för deras vederlikar i sydligare delar av landet. Det vore. också
tänkbart, att sådana skiljaktigheter lämpligen skulle genom beviljande
av kallortstillägg i någon mån kunna utjämnas såsom förut skett be¬
träffande exempelvis telegraf- och järnvägstjänstemän, men då torde
sådant tillägg böra tillkomma såväl officerare som underofficerare även¬
som deras vederlikar. Utskottet håller emellertid före, att, därest
Kungl. Maj:t möjligen skulle finna omständigheterna i förenämnda
avseende giva anledning till någon åtgärd, Kungl. Maj:t icke lärer
underlåta att taga frågan under omprövning.
De nu väckta motionerna i ämnet anser emellertid utskottet sig
så mycket mindre kunna tillstyrka som, enligt vad utskottet redan
antytt, dessa endast avse en del av ifrågavarande befälspersonal.
På grund av vad sålunda blivit anfört får utskottet hemställa,
a) att Riksdagen, med avslag å herr von Stapel-
mohrs m. fl. motion nr 74 och herr Widéns m. fl.
motion nr 174, må med godkännande av de vid stats¬
rådsprotokollet över lantförsvarsärenden den 14 januari
1913 fogade förslag till nya stater för truppförband
av infanteriet, kavalleriet, artilleriet och trängen samt
för fast anställda officerare och underofficerare, med
vederlikar samt betjänte vid fortifikationen (bil. , nr
7—61), öka anslaget till avlöning och rekrytering
m. m., nu 18,138,587 kronor, med 65,013 kronor till
18,203,600 kronor;
b) att Riksdagen må . medgiva,
att, därest under år 1914 vakans i batalj onsläkar-
beställning kommer att inträffa vid något eller några
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
15
av Svea livgarde, Göta livgarde, Livregementets grenad -
järer, Första livgrenadjärregementet, Upplands in¬
fanteriregemente, Skaraborgs regemente, Söderman¬
lands regemente, Jönköpings regemente, Dalregemen¬
tet, Hälsinge regemente, Hallands regemente, Värm¬
lands regemente, Norra skånska infanteriregementet,
Södra skånska infanteriregementet, Vaxholms grenad-
järregemente, Skånska husarregementet, Positions-
artilleriregementet, Svea Hängbår eller Skånska träng-
kåren, beställningen icke tillsättes, utan den nya
organisationen tillämpas vid dessa truppförband,
att, därest under år 1914 vakans i batalj onsläkar-
beställning kommer att inträffa vid Livregementets
husarer eller Kronprinsens husarregemente, beställ¬
ningen icke tillsättes, men innehavaren av regements-
läkarbeställningen bibehålies vid sina innehavande av¬
löningsförmåner.
att, för den händelse under år 1914 vakans i re-
gementsläkarbeställning kommer att inträffa vid trupp¬
förband (med undantag för femskvadronsregemente),
där antalet beställningar skall minskas, beställningen
tillsättes med avlöning för nye tjänstinnehavaren enligt
ny stat, därest den nya organisationen kan genom¬
föras, men eljest efter den gamla staten, till dess
genom en av bataljonsläkarnas avgång den nya orga¬
nisationen kan tillämpas vid detta truppförband,
att, därest under år 1914 vakans i regements-
läkarbeställning kommer att inträffa vid femskvadrons¬
regemente, beställningen icke tillsättes, utan den nya
organisationen tillämpas vid sådant truppförband,
samt att för genomförandet av fältläkarkårens
nya organisation, i vad den avser de ordinarie läkarna
vid andra truppförband än dem, där läkarbeställnin-
garna, i enlighet med vad förut anförts, redan hava
blivit i staterna uppförda enligt förenämnda organi¬
sation, må användas i första hand de löner och dag¬
avlöningar, som finnas uppförda i staterna för läkar-
beställningarna vid de truppförband, där sagda beställ¬
ningar ännu äro uppförda enligt äldre organisation
och där vid vakans den nya organisationen får genom-
16
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Ökad avlöning
för de till
tjänståldern
äldsta batal-
jonsläkarna
och batalj ons-
veterinärerna.
[13.]
föras i överensstämmelse med förut angivna grunder,
samt än vidare de medel, som i truppförbandsstaterna
uppförts för andra beställningar, men på grund av vakan¬
ser i dessa icke komma till användning för desamma;
c) att Riksdagen må medgiva, att den, som vid
ikraftträdandet av den nya staten för artilleriets tyg¬
stater innehar beställningen såsom fortmaskinist vid
Tingstäde, må för åtnjutande av i staten uppförda
ålderstillägg vara berättigad att tillgodoräkna sig den
tid, han dessförinnan tjänstgjort i beställningen;
d) att Riksdagen må medgiva, att den, som, när
den nya staten för fast anställda officerare och under¬
officerare med vederlikar samt betjänte vid fortifika¬
tionen träder i kraft, innehar antingen beställningen
såsom fortilikationskassör och redogörare eller beställ¬
ning såsom fortifikationskassör och förrådsförvaltare,
må för åtnjutande av de i nya staten uppförda ålders¬
tillägg vara berättigad att tillgodoräkna sig den tid,
han dessförinnan tjäustgjort i någondera av samma
beställningar; samt
e) att Kungl. Maj:ts förslag därom att de i in-
fanteritruppförbandens och ingenjörtruppernas stater
för år 1914 uppförda avlöningsmedel för sjukvårds-
beställningsmän må under samma år, utan hinder av
staternas bestämmelser, användas för avlöning av dylik
personal till det antal och de grader, som den vid
statsrådsprotokollet fogade tablå i fråga om nyss
nämnda truppförband utvisar, icke må av Riksdagen
bifallas.
Ökad avlöning för de till tjänstålriern äldsta bataljonsläkarna och
bataljonsveterinärerna.
10:o) Med tillstyrkande av vad Kungl. Maj:t i punkt 13 av denna
huvudtitel föreslagit och under hänvisning till departementschefens an¬
förande å sid. 93 av åberopade statsrådsprotokollet får utskottet hem¬
ställa,
att Riksdagen må minska anslaget till ökad av¬
löning för de till tjänståldern äldsta bataljonsläkarna
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
IT
och bataljons veterinärerna, nu 77,406 kronor, med
9,117 kronor till 68,289 kronor.
Avlöning till extra bataljonsläkare.
.... 11:o) 1 punkt 14 av denna huvudtitel har Kung]. Makt föreslagit
Kksdagen dels att öka anslaget till avlöning till extra bataljonsläkare,
nu 24,000 kronor, med 12,000 kronor till 36,000 kronor, dels ock att
såsom tillagg till det vid 1911 års riksdag fattade beslutet rörande
avlöningsförmånerna för extra bataljonsläkare medgiva, att den som
redan utnämnts eller framdeles kommer att utnämnas till sådan be¬
stallning, skall i avseende å rätten att åtnjuta ålderstillägg äga tillo-odo-
rakna sig jämväl den tid, han dessförinnan innehaft beställning såsom
bataljonsläkare på stat vid armén.
Departementschefens yttrande till statsrådsprotokollet i detta ärende
torekommer å sid. 94—95 av nämnda protokoll.
Med ^en begärda anslagsökningen avses att i enlighet med för
19U ars Riksdag framlagd plan öka antalet extra bataljonsläkare från
12 till 18.
Med tillstyrkande av vad Kung! Maj:t sålunda föreslagit får ut¬
skottet hemställa,
att Riksdagen må
a) öka anslaget till avlöning till extra bataljons¬
läkare, nu 24,000 kronor, med 12,000 kronor till
36,000 kronor; samt
b) såsom tillägg till det vid 1911 års riksdag
fattade beslutet rörande avlöningsförmånerna för extra
bataljonsläkare medgiva, att den, som redan utnämnts
eller framdeles kommer att utnämnas till sådan be¬
ställning, skall i avseende å rätten att åtnjuta ålders-
tillägg äga tillgodoräkna sig jämväl den tid, han dess¬
förinnan innehaft beställning såsom bataljonsläkare på
stat vid armén.
Avlöning till
extra batal¬
jonsläkare.
[14.]
Tillfällig löneförbättring åt vissa yngre bataljonsläkare.
12:°) Med tillstyrkande av vad Kung!. Maj:t i punkt 15 av denna
huvudtitel föreslagit får utskottet hemställa,
Bihang till Riksdagens protokoll 1918. 6 samt. 4 käft. (Nr 4.) 3
Tillfällig
löneförbätt¬
ring åt vissa
yngre batal¬
jonsläkare.
[15.]
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
att Riksdagen må till tillfällig löneförbättring
(extra lönetillägg) åt högst 4 yngre bataljonsläkare
såsom extra anslag för år 1914 anvisa förslagsvis t.,000
kronor, att utgå med 500 kronor till envar under
förutsättning, att han icke åtnjuter löneförmåner en¬
ligt deri nya organisationen för fältläkarkaren och att
han fullgör minst 50 dagars årlig tjänstgöring under
beväringsrekrytskola vid vederbörligt truppförband.
Extra lönetillägg för en de! betjänta.
Extra linie- 13:o) Då utskottet icke haft något att erinra emot hvad Kungl.
tillägg för en j\[akt i punkt 16 av denna huvudtitel föreslagit, får utskottet hemställa,
l16-] att Riksdagen i likhet med vad under föregående
år ägt rum må till beredande, i enlighet med de i
statsrådsprotokollet över finansärenden den 14 januari
1913 angivna grunder, av extra lönetillägg för inne¬
varande år åt vissa betjänte, som åtnjuta avlöning
från fjärde huvudtitelns medel, å extra stat för år
1914 såsom förslagsanslag anvisa ett belopp av 285
kronor.
Ersättning åt vissa löntagare i följd av arméns omorganisation.
Ersättning åt 14:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts i punkt 17 av fjärde
vissa huvudtiteln framställda förslag far utskottet hemställa,
att Riksdagen må minska anslaget till ersättning
åt vissa löntagare i följd av arméns omorganisation,
nu 10,982 kronor, med 1,060 kronor till 9,922 kronor.
löntagare
i följd av
arméns om¬
organisation.
[17.]
Dagavlöningstillägg åt indeit manskap.
Dagavlönings-
tillägg åt in¬
deit manskap.
[18.]
15:o) I punkt 18 av fjärde huvudtiteln har Kung!. Maj: t föreslagit
Riksdagen att för utbetalande av tillägg till dagavlöning åt indeit man¬
skap med 2 kronor till korpral, vicekorpral och menig beställningsman
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
19
samt 2 kronor 10 öre till annan menig för tjänstgöring i egenskap
av underbefäl, instruktör eller beställningsman vid skolor och övningar
utom vanliga repetitionsövningar å extra stat för år 1914 anvisa ett för¬
slagsanslag av 150,000 kronor.
Departementschefens anförande till statsrådsprotokollet i detta
ärende förekommer å sid. 99—100 av nämnda protokoll.
I eu inom Andra kammaren väckt, till statsutskottet hänvisad mo¬
tion nr 171 har herr A. von Sneidern in. fl. hemställt, att Riksdagen
måtte hos Kungl. Maj:t anhålla, det Kung!. Maj:t täcktes låta utreda,
huruvida vid regementet obefordrat indelt manskaps tjänstgöring kan
anses berättiga detsamma helt eller delvis till det befordrade manska¬
pets avlönings- och pensionsförmåner, samt för Riksdagen framlägga
de förslag, vartill denna utredning kan giva anledning.
Beträffande motionärernas till stöd för deras förslag anförda skäl
får utskottet hänvisa till själva motionen.
Emot Kungl. Maj:ts förslag i fråga om detta anslag har utskottet
intet att erinra.
I anledning av ovannämnda motion får utskottet framhålla, att
1901 års Riksdag vid behandlingen av det nya härordningsförslaget
uttalade, att från och med år 1904 indelningsverket borde i sin helhet
upphöra så fort ske kunde. Motionärernas förslag skulle emellertid —
vill det synas utskottet — verka i motsatt riktning mot nyssnämnda
uttalanden; och kan utskottet redan av denna anledning icke tillstyrka
detsamma.
På grund av det nu anförda får utskottet hemställa,
att Riksdagen må
a) för utbetalande av tillägg till dagavlöning åt
indelt manskap med 2 kronor till korpral, vicekorpral
och menig beställningsman samt 2 kronor 10 öre till
annan menig för tjänstgöring i egenskap av under¬
befäl, instruktör eller beställningsman vid skolor och
övningar utom vanliga repetitionsövningar å extra
stat för år 1914 anvisa ett förslagsanslag av 150,000
kronor; samt
b) avslå herr von Sneiderns in. fl. ovannämnda
motion.
Utskottets
yttrande.
20
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Hyra,
expenser
m. m. vid
truppför¬
banden.
[19.]
De värnplik¬
tigas avlöning,
inskrivning
och redovis¬
ning m. m.
[20.]
Utskottets
yttrande.
Hyra, expenser m. in. vid truppförbanden.
16:o) Med tillstyrkande av vad Kung!. Maj:t i punkt 19 av denna
huvudtitel föreslagit och under hänvisning till departementschefens ytt¬
rande å sid. 101 av åberopade statsrådsprotokollet får utskottet hem¬
ställa,
att Riksdagen må minska anslaget till hyra, ex¬
penser m. in. vid truppförbanden, nu 125,200 kronor,
med 2,000 kronor till 123,200 kronor.
De värnpliktigas avlöning, inskrivning och redovisning m. m.
17:o) Kungl. Maj:t har i punkt 20 av fjärde huvudtiteln föreslagit
Riksdagen att, med godkännande av det vid statsrådsprotokollet fogade
förslag till ny stat för rullföringsområdesbefälhavarna med biträden å
fastlandet, öka anslaget till de värnpliktigas avlöning, inskrivning och
redovisning m. in., nu 2,660,038 kronor, med i jämnt krontal 145,475
kronor till 2,805,513 kronor.
I fråga om departementschefens i ämnet lämnade utredning får
utskottet hänvisa till sid. 102—108 av statsrådsprotokollet.
Kungl. Maj:t föreslår i fråga om detta anslag, att ersättningen åt
de sex rullföringsbiträdena inom Stockholms stads rullföringsområde höjes
med 1 krona 50 öre om dagen, vilket skulle föranleda eu ökning av
slutsumman å staten för rullföringsområdesbefälhavarna med biträden å
fastlandet med 3,285 kronor. Vidare avses, att utgiftsposten: färdkost¬
nader skulle minskas med 145,000 kronor, men utgiftsposten: mönst-
ringskostnader m. m. ökas med samma belopp. Därjämte hava utgif¬
terna för penningbidrag och penningtillskott åt de värnpliktiga beräk¬
nats med ledning av senare uppgifter om antalet av de värnpliktigas
tj änstgöringsdagar.
Enligt vad utskottet försport, hänföras under benämningen: mönst-
ringskostnader m. m. jämväl kostnader för inskrivningsförrättningarna
vid vårmönstringarna för inskrivning; och torde dessa senare utgifter
utgöra den jämförelsevis största delen av totalkostnaden under ifråga¬
varande rubrik. Utskottet förmodar, att detta möjligen kan förklara
det av departementschefen anmärkta förhållandet, att utgifterna under
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
21
nyssnämnda rubrik varit i stigande. Slutligen bär utskottet funnit det
anmärkningsvärt, att från utgiftsposten: mönstringskostnader m. m. be¬
räknats utgå expenser till belopp av minst 10,000 kronor utan att när¬
mare angivits, av vilken natur dessa expenser äro.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,
att Riksdagen må, med godkännande av det vid
statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden den 14
januari 1913 fogade förslag till ny stat för rullförings-
områdesbefälhavarna med biträden å fastlandet (bil.
nr 64), öka anslaget till de värnpliktigas avlöning, in¬
skrivning och redovisning m. in., nu 2,660,038 kronor,
med 145,475 kronor till 2,805,513 kronor.
Ersättning för rustning och rotering.
18:o) Med tillstyrkande av bifall till vad Kungl. Maj:t under punkt
21 av denna huvudtitel föreslagit Riksdagen får utskottet hemställa,
att Riksdagen må minska anslaget till ersättning-
för rustning och rotering, nu 770,000 kronor, med
70,000 kronor till 700,000 kronor.
Intendenturkåren.
19:o) I punkt 22 av denna huvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att, med godkännande av det vid statsrådsprotokollet fogade
förslag till ny. stat för intendenturkåren, öka detta anslag, nu 679,380
kronor, med, i jämnt krontal, 5,179 kronor till 684,559 kronor.
Departementschefens utredning i fråga om detta anslag förekommer
å sid. 109—118 av statsrådsprotokollet.
Kungl. Maj:ts förslag i fråga om detta anslag innebär i korthet
följande. I likhet med vad 1912 års Riksdag beslöt, skulle en under-
intendentsbeställning uppflyttas till intendentsbeställning av 2:dra klassen.
Vidare skulle i anledning av förestående kasernering av Skaraborgs
Ersättning för
rustning och
rotering.
[21.]
Intendentur-
kåren.
[22.]
Utskottets
yttrande.
22
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Ålderstillägg.
[23.]
Arméns mat¬
hållning.
[24.]
och Bohusläns regementen vaktmästarbeställningarna vid dessa indragas.
På grund därav att intendenturförrådet i Boden inom kort träder i
verksamhet, skulle slutligen å intendenturkårens stat uppföras ytterligare
en fältintendentsbeställning av andra graden, avsedd för fästa ingsinten-
denten i Boden.
Dessa Kungl. Maj:ts förslag och den därav påkallade förändringen
av förevarande anslags belopp lår utskottet tillstyrka.
Utskottet hemställer sålunda,
att Riksdagen må, med godkännande av det vid
statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden den 14
januari 1913 fogade förslag till ny stat för intenden-
turkåren, öka anslaget till intendenturkåren, nu 6 79,380
kronor, med 5,179 kronor till 684,559 kronor.
Ålderstillägg.
20:o) Med tillstyrkande av bifall till vad Kungl. Maj:t i punkt 23
av denna huvudtitel föreslagit Riksdagen, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må öka anslaget till ålderstillägg,
nu 85,300 kronor, med 8,300 kronor till 93,600
kronor.
Ärmens mathållning.
21:o) Under punkt 24 av denna huvudtitel har Kungl. Maj:t före¬
slagit Riksdagen att öka anslaget till arméns mathållning, nu 6,929,292
kronor, med, i jämnt tal, 237,320 kronor till 7,166,612 kronor.
Departementschefens yttrande till statsrådsprotokollet i fråga om
detta anslag återfinnes å sid. 119—120 av protokollet.
Utskottet hemställer,
att Riksdagen må öka anslaget till arméns mat¬
hållning, nu 6,929,292 kronor, med 237,320 kronor till
7,166,612 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
28
Furagering av arméns hästar.
22:o) Kungl. Maj:t har i punkt 25 av denna huvudtitel föreslagit Purgering
Riksdagen att öka anslaget till furagering av arméns hästar, nu 3,292,176 a hästar,
kronor, med, i jämnt tal, 61,564 kronor till 3,353,740 kronor. [25-]
Departementschefens anförande i ärendet återfinnes å sid. 121 av
statsrådsprotokollet.
I en inom Andra kammaren väckt motion (nr 112) har herr F.
W. Thorsson hemställt, dels att Riksdagen måtte i skrivelse anhålla, att
Kungl. Maj:t ville oförtövat gå i författning om att kavalleriets mellan
de årliga repetitionsövningarna för tjänsten icke behövliga hästar ut¬
ackorderas till fodervärdar och dels att Riksdagen måtte vidtaga sådan
rättelse i beräkningen av furageringsanslaget, att detsamma, vad ka¬
valleriet angår, nedsättas med det belopp, som motsvarar i motionen
angivna antal underhållsdagar i depå eller 51,375 kronor.
Till stöd för sin hemställan har motionären anfört följande:
»Beträffande förslagsanslaget å fjärde huvudtiteln till furagering av
arméns hästar, såvitt detsamma angår kavalleriets stamhästar, får jag
härmed göra följande hemställan.
Enligt 1801 års härordning skola arméns sex fördelningskavalleri-
res-ementen vartdera hava 600 hästar och de två till kavalleirfördelnin-
gen hörande stora regementena vartdera 1,200 hästar. Sistnämnda två
regementens hästantal uppgår för närvarande till 1,000 vid vartdera,
varemot alla de mindre regementena anses hava sitt i härordningen
bestämda antal hästar fyllt; dock beräknas ännu rusthållshästar till ett
sammanlagt antal av 45 förekomma vid tre av dessa regementen under
1914.
Enligt förslaget till härordningen kunde icke alla ett regementes
hästar året om tagas i anspråk för den dagliga tjänsten. Från och
med 1908, då den förlängda övningstiden i sin helhet började tillämpas
vid kavalleriet, komme de hästar, som bleve avsedda för de värnplik¬
tiga, som skulle fullgöra sin andra repetitionsövning, icke att tagas i
bruk mer än 42 dagar om året. Fråga uppstode alltså, huru dessa
hästar under den övriga tiden skulle omhändertagas, och man hade då
att välja mellan en utackordering av dem till fodervärdar och en upp¬
ställning och utfodring av dem i depå. Ur militär synpunkt vore ett
depåsystem att förorda, enär befälet därigenom bleve i tillfälle att be¬
stämma hästarnas arbete och sysselsättning och att dagligen övervaka deras
24
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
skötsel och vård. Till följd härav skulle hästarna komma att längre
stanna i tjänst samt följaktligen en minskad omsättning vara att för¬
vänta, en minskning, som torde kunna beräknas till åtminstone 1 %.
Med hänsyn till mobilisering vore depåsystemet icke förenat med de
olägenheter och den tidsutdräkt, som vidlådde utackorderingssystemet.
Slutligen vore de årliga kostnaderna vid depåsystem lägre, vilket skulle
framgå av en uppgjord tablå.
Beträffande utackorderingssystemet anfördes i förslaget till härord¬
ningen, att detsamma visserligen praktiserats i Skåne vid de därstädes
förlagda kavalleriregementena, därvid det i allmänhet visat sig möjligt
att erhålla goda fodervärdar, ehuru exempel på motsatsen ingalunda
saknats. Vid det i Umeå förlagda kavalleriregementet torde en ut-
ackordering näppeligen låta sig göra, och beträffande de övriga kaval¬
leriregementena hade man icke någon erfarenhet att stödja sig på.
På grund av vad sålunda i korthet relaterats hemställdes i förslaget
till 1901 års härordning, att man vid kavalleriets organisation och uti
de för ändamålet erforderliga beräkningarna måtte utgå ifrån, att de
kavalleriet tillhöriga hästar, som icke vore i tjänstgöring mellan de
årliga repetitionsövningarna, skulle uppställas i depå vid regementena
och utfodras med eu till 80 % förminskad ration. Möjligheten att vid
de i Skåne förlagda regementena tillämpa utackorderingssystemet fun¬
nes ju alltid kvar och kunde sålunda i händelse av behov tagas i an¬
språk.
I propositionen angående härordningen till 1901 års Riksdag an¬
förde chefen för lantförsvarsdepartementet:
»Då kavalleriets värde i högst väsentlig grad är beroende på dug¬
liga och i kraft varande hästar, har jag intet att erinra mot regements-
vis ordnade depåer för uppställning av hästar, som icke äro i ordi¬
narie tjänst, ehuruväl, såsom chefen för generalstaben anmärker, ut¬
ackorderingssystemet bör vid behov kunna tillgripas.»
Det särskilda utskott, som vid 1901 års riksdag behandlade här-
ordningsfrågan, gjorde ej något uttalande i fråga om användningen av
kavalleriets hästar under tiden mellan de årliga repetitionsövningarna.
Ej heller vid härordningsfrågans behandling i Riksdagen yttrades något
därutinnan.
Genom brev den 1 november 1901 föreskrev Kungl. Maj:t, att
kronan tillhöriga hästar, vilka icke äro till tjänstgöring uttagna, i allmän¬
het skola mellan repetitionsövningarna uppställas i depå, samt att
hästar, vilka icke uppställas i depå, finge utackorderas till enskilda per¬
soner mot ersättning av högst tio kronor i månaden för varje häst,
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
25
Efter 1901 lära några kronans kavallerihästar icke hava varit ut¬
ackorderade till fodervärdar, ej ens i Skåne, ehuru sådant ställdes i
utsikt i härordningsförslaget. Vid sådant förhållande borde nu ifråga¬
varande anslag, såvitt detsamma angår de i depå uppställda hästarna,
beräknas efter 80 öre för varje utfodringsdag. Varken i de senare
årens eller innevarande års statsverk sproposition har dock så ägt rum.
Alltsedan 1909 har depåutfodring beräknats endast för de två stora
kavalleriregementena. Därförinnan beräknades dylik utfodring under
några år jämväl för Norrlands dragonregemente.
Därest man vid beräkning av antalet underhålls- och tjänstgörings-
dagar för kavalleriets hästar år 1914 (se bilagan Nr 69 vid statsverks-
prop. fjärde huvudtiteln), utgår från de i 1901 års härordning angivna
grunderna och därvid antager, att ett femskvadronsregemente under
tiden mellan de årliga repetitionsövningarna icke behöver för tjänsten
mera än 450 hästar, och flera lära icke behövas, samt att övriga 150
hästar uppställas i depå under 308 dagar på året, kommer man till det
resultatet, att av de i bilagan Nr 69 upptagna hästtjänstgöringsdagarna
256,872 böra överföras till kolumnen »underhållsdagar i depå». Då en
tjänstgöringsdag i furageringshänseende beräknas kosta en krona, men
en underhållsdag i depå endast 80 öre, finner man alltså, att furage-
ringsanslaget, såvitt detsamma angår kavalleriet, har beräknats för högt
med i runt tal 51,375 kronor. Emellertid lära en del kavallerihästar
under tiden mellan repetitionsövningarna begagnas vid vissa skolor,
kurser m. m. Därest nu dessa hästar nödvändigtvis böra uttagas så, att
antalet hästar, som kunna uppställas i depå, minskas, skulle därav följa,
att berörda antal depådagar jämväl måste minskas. Denna minskning
lär dock högt taget icke kunna uppgå till mera än 20,000 dagar.
Emellertid skulle det bliva för statsverket fördelaktigare, om de
hästar, som skulle uppställas i depå, kunde utackorderas till fodervär¬
dar. Härav skulle följa två högst väsentliga fördelar. Dels befrias
truppförbanden från skötseln av ett stort antal hästar under nästan hela
året, vilket givetvis har ganska stor betydelse för manskapets utbild¬
ning och övningar, och dels framför allt kunna utgifterna för vård och
utfodring av arméns kavallerihästar nedbringas med rätt avsevärda
belopp.
Under de 42 dagar på hösten, som förflyta mellan repetitionsöv-
ningarnas slut och beväringsrekrytskolans början, skola ett kavallerire¬
gementes alla hästar, med undantag av de få, som kommenderas till
skolor och kurser, ryktas, rastas och i övrigt skötas av det fast an-
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 6 sand. 4 käft. (Nr 4.) 4
26
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
ställda manskapet. Då hästarna vid denna tid äro tre, ja, kanske fyra
gånger flera än det manskap, som skall sköta dem, torde det vara tyd¬
ligt, att mycken tid ej blir över för manskapets utbildning. I och med
beväringsrekrytskolans början blir ju tillgången på hästvårdande man¬
skap större, men under hela den tid, 281 dagar, skolan pågår, äro dock
de hästar, som skola ha vård och skötsel, åtskilliga flera än det man¬
skap, som därmed kan sysselsättas. Det torde ej kunna förnekas,_ att
detta är eu olägenhet, som inverkar menligt på manskapets utbildning.
Det kan därför sättas i fråga, huruvida icke olägenheterna av att å ett
regemente hava inne betydligt flera hästar än som erfordras för att
gorå befintligt manskap beridet äro så stora, att de i och för sig ut¬
göra tillräckligt skäl att utackordera de icke för den dagliga tjänsten
erforderliga hästarna, oavsett om genom utackorderingen för statsver¬
ket uppkommer besparing i utgifterna för furagering eller icke.
De berörda olägenheterna erkännas också från militärt håll. Till
bevis härom tillåter jag mig åberopa, vad kavalleriinspektören, prins
Carl, samt chefen för Norrlands dragonregemente härutinnan anföra uti
av dem avgivna yttranden över en av civilkommissionen hos Kungl.
Maj:t i dec. 1911 gjord hemställan om remonteringen m. in.
Kavalleriinspektören anför på tal om lösning av hästskötarfrågan
vid kavalleriet följande:
»Särskilt under oktober och november månader, då de värnpliktiga
för året lämnat tjänsten och den nya årsklassen antingen ännu icke
inställt sig eller saknar även den allra nödvändigaste utbildning, komme
den av kommissionen förordade anordningen att medföra de allra största
svårigheter med hänsyn till vården av statens dyrbara häst materiel.
Redan för närvarande förorsakar skötseln och motionerandet av
120 hästar med en även för all övrig tjänst avsedd personal av i okto¬
ber månad allenast omkring 50 man skvadroncheferna stora bekymmer.
Och ännu värre lärer det bli, sedan antalet samtidigt inkallade »icke
vapenföra» genom den nyligen antagna ändringen i värnpliktslagen
blivit så avsevärt reducerat. Bleve nu kavalleriet betungat med ytter¬
ligare hästvård, kommer tillståndet vid vissa truppförband särskilt på
senhösten att hart när varda olidligt.»
Chefen för Norrlands dragonregemente yttrar sig på ungefär ena¬
handa sätt.
De olägenheter, som från militär synpunkt skulle vidlåda utackor-
deringssystemet, kunna helt säkert undvikas, därest vederbörande befäl
intresserar sig för saken och söker genomföra densamma på bästa sätt.
Statsutskottets utlåtande Nr 4. 27
Genom lämpliga kontraktsbestämmelser böra dessutom garantier kunna
skapas för att hästarna icke försämras under utackorderingen. För
öfrigt är att märka, att systemet, då det förut praktiserades i Skåne,
enligt vad militära myndigheter själva vitsordat, i allmänhet gav ett
gott resultat. Giltiga skäl för antagande, att systemet icke skulle kunna
med fördel tillämpas i övriga delar av landet, torde saknas.»
I anledning av den enligt motionärens mening högst onödiga och
onyttiga utgift, som således under flera år utgått, fortfarande ägde rum
å fjärde huvudtitelns furageringsanslag och då berörda anslag borde
beräknas efter de i 1901 års härordning angivna grunderna, vilka borde
förändras först efter det Riksdagen på uttryeldig hemställan därom ut¬
talat sig, hade motionären gjort sin ovan intagna hemställan.
Enligt 1901 års härordningsförslag beräknades, att 24 hästar å
varje skvadron skulle stå i depå emellan regementsövningarna. Enligt
denna plan skulle sålunda på ett fem-skvadronsregemente 120 hästar
och på ett tio-skvadronsregemente 240 hästar hava depåutfodring un¬
der 308 dagar om året.
Såsom motionären framhållit, har emellertid nyssnämnda plan en¬
dast delvis blivit tillämpad. Depåutfodring beräknas numera endast
för de två tio-skvadronsregementena Skånska husarregementet och
Skånska dragonregementet, under det vid de övriga kavalleriregemen¬
tena beräknas full utfodring för alla hästar. Denna anordning grun¬
dar sig, såvitt utskottet kunnat finna, icke på något medgivande från
Riksdagens sida. Vid sådant förhållande anser utskottet, att den i 1901
års härorduingsförslag angivna planen för depåutfodringen bör tills¬
vidare ligga till grund för ifrågavarande anslags beräkning. I den av
Kungl. Maj:t framlagda uträkningen av anslaget hava underhållsda-
garna i depå angivits till 121,352, beräknade såsom nyss nämnts för de
båda skånska kavalleriregementena. Härtill bör läggas ett visst antal
depådagar vid de 6 fem-skvadronsregementena. Ovan har angivits,
att vid vart och ett av dessa skulle 120 hästar stå i depå under 308
dagar. Emellertid böra vid uträkningen av depådagarna antalet rust-
hållshästar frånräknas, utgörande vid Livregementets dragoner 27, vid
Livregementets husarer 29 och vid Smålands husarregemente 10. An¬
talet hästar i depå vid fem-skvadronsregementena visar sig efter
frånräknande av rusthållshästarna utgöra tillhopa 654 och antalet
underhållsdagar i depå 201,432. Då skillnaden mellan kostnaden för
depåutfodring och full utfodring utgör 20 öre pr dag, bör enligt ut-
Utskottets
yttrande.
28
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
skottets mening den av Kung!. Maj:t angivna anslagshöjningen minskas
med (201,432x0.20=) 40,286 kronor 40 öre eller från 61,564 kronor
till 21,277 kronor 60 öre och anslaget i sin helhet alltså ökas från
3,292,176 kronor till 3,313,453 kronor 60 öre. Med utelämnande av
öretalet bör anslaget sålunda bestämmas till 3,313,453 kronor.
Den nu gjorda uträkningen av anslagets belopp skiljer sig i viss
mån från motionärens förslag, vilket utvisar en större avvikelse från
Kungl. Maj:ts förslag, än utskottet ovan angivit.
Vad beträffar motionärens förslag i fråga om utackordering av
hästar till fodervärdar i stället för deras uppställande i depå, får ut¬
skottet erinra om att före år 1908 möjligen ett antal hästar vid varje
regemente kunnat undvaras under någon längre tid av året. Men från
och med nyssnämnda år, då beAmringsrekrytskolan från och med detta
år blev utsträckt till 281 dagar, som omedelbart efterföljas av en repeti-
tionsövning på 42 dagar, skulle detta varit möjligt endast under tiden
från repetitionsövningarnas slut till början av nästa beväringsrekrytskola,
således omkring 40 dagar på senhösten. Under denna tid torde emellertid
utackordering icke kunna komma i fråga. Vad motionären framhållit
därom, att det under denna tid råder brist på hästskötare, äger sin fulla
riktighet, men det torde icke vara rådligt att på grund av ett dylikt
organisationsfel tillgripa en åtgärd, som inverkar försämrande på häst¬
materialet. Utskottet vill snarare hänvisa till de möjligheter att vid
förekommande behov använda icke vapenföra värnpliktiga, som departe¬
mentschefen ställt i utsikt vid behandlingen i Första kammaren av det
vid sistlidne riksdag framlagda förslaget om inskränkning av de icke
vapenföra värnpliktigas utbildningstid. Departementschefen framhöll
nämligen då, att inkallandet av icke vapenföra värnpliktiga ständigt
reglerades i kommandoväg genom i sådant hänseende meddelade före¬
skrifter samt att hela detta institut komme att bliva vida mera tänjbart,
än det varit hittills. Det vore också departementschefens fullständiga
förvissning, att man i kommandoväg skulle kunna tillgodose de anspråk
med avseende på ett lämpligt utnyttjande av de värnpliktigas arbets¬
kraft, som kunde komma att ställas från de olika truppförbanden.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att Riksdagen må,
a) i anledning av Kungl. Maj:ts proposition och
herr Thorssons motion nr 112 öka anslaget till fura-
gering av arméns hästar, nu 3,292,176 kronor, med
21,277 kronor till 3,313,453 kronor; samt
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
29
b) avslå herr Thorssons motion nr 112 i vad den
avser skrivelse till Kungl. Maj:t i fråga om ^ackor¬
dering. till fodervärdar av kavalleriets för tjänsten icke
behövliga hästar.
Arméns munderingsutrustning.
23:o) I punkt 26 av denna huvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit Riks¬
dagen att öka anslaget till arméns munderingsutrustning, nu 4,015,020
kronor, med, i jämnt tal, 137,170 kronor till 4,152,190 kronor.
Departementschefens utredning i ämnet återfinnes å sid. 121 och
122 av statsrådsprotokollet.
_ Utskottet har i nästföregående punkt 'i anledning av herr Thorssons
motion nr 112 uttalat sig för att underhållsdagarna i depå för hästar
vid kavalleriet, som av Kungl. Maj:t beräknats till ett antal av 121,352,
bort ökas med 201,432, samt förordat därav föranledd minskning i
Kungl. Maj:ts beräkning av anslaget till furagering av arméns hästar.
I överensstämmelse härmed får utskottet nu i fråga om anslaget till
armens munderingsutrustning föreslå en nedsättning i den av Kungl.
Maj:t beräknade förhöjningen med (201,432 x kronor 0: 05 —) 10,071
kronor 60 öre eller från 137,170 kronor till 127,098 kronor 40 öre eller
en anslagshöjning i sin helhet från 4,015,020 kronor till 4,142,118 kronor
40 öre. Med utelämnande av öretalet torde anslaget sålunda böra be¬
stämmas till 4,142,118 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att Riksdagen må öka anslaget till arméns mun-
deringsutrustning, nu 4,015,020 kronor, med 127,098
kronor till 4,142,118 kronor.
Anskaffning av nya uniformer för armén.
24:o) Med tillstyrkande av bifall till vad Kungl. Maj:t under punkt
21 av denna huvudtitel föreslagit och under åberopande av vad stats-
Arméns mun¬
dering sutrust-
ninq.
[26].
Anskaffning
av nya uni¬
former för
armén.
[27],
30
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
rådsprotokollet å sid. 123 i denna fråga innehåller, får utskottet hem¬
ställa,
att Riksdagen må av det för anskaffning av nya
uniformer för armén beviljade anslag. 6,000,000 kro¬
nor, å extra stat för år 1914 anvisa 400,000 kronor.
Arméns diverse intendenturbehov.
Arméns diver- 25'.oj Under punkt 28 av denna huvudtitel har Kungl. Maj:t före-
SetMdoT slagit Riksdagen att öka anslaget för arméns diverse intendenturbehov,
j-2g-j nu 692,152 kronor, med, i jämnt krontal, 24,509 kronor till 716,661
kronor.
Departementschefens yttrande i ärendet återfinnes å sid. 124 i stats¬
rådsprotokollet.
utskottets Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,
yttrande. hemstäUerj
att Riksdagen må oka anslaget till arméns diverse
intendenturbehov, nu 692,152 kronor, med 24,509 kro¬
nor till 716,661 kronor.
Arméns kasernutredning samt ved, ljus och vatten.
Arméns lea- 96!0 ) I punkt 29 av fjärde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit
lamtTeSs Riksdagen att öka anslaget till arméns kasernutredning samt ved, ljus
och vatten, och vatten, nu 1,759,010 kronor, med i jämnt krontal o0,613 kionoi
[29]. till 1,809,623 kronor. _ _ o
Departementschefens framställning i ämnet förekommer å sid. 124
—125 av statsrådsprotokollet.
I en inom Andra kammaren väckt motion, nr 114, som här ovan
under punkt 9:o i sin helhet införts, har herr F. W. Thorsson föiesla-
o'it att Riksdagen måtte medgiva, att till fortifikationens vaktmästare i
Ö 7 KJ i
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
31
Karlsborg må, så länge lian åtnjuter bostad i slutvärnet å Karlsborg,
utgå, för lägenhetens uppvärmning, en årlig extra ersättning av 30
kronor, samt att denna ersättning lämpligen bör bestridas av anslaget
till arméns kasernutredning samt ved, ljus och vatten.
Vidare har herr E. Liljedahl i en inom Andra kammaren väckt
motion (nr 110) föreslagit,
att Riksdagen måtte för år 1914 bevilja ett anslag av 3,600 kro¬
nor att lika fördelas mellan arméns under nämnda år icke kasernerade
regementen till bekostande av eldning och belysning i officerarnas och
underofficerarnas samlings- och mässlokaler efter samma grunder som
de, vilka gälla för de kasernerade regementena.
Till stöd lör detta förslag har motionären anfört följande:
»Med hänsyn till tjänstgöring och dagavlöning äro arméns rege¬
menten och kårer uppdelade i tre grupper:
1) ständigt tjänstgörande, vilkas hela fast anställda personal stän¬
digt är samlad;
2) icke ständigt tjänstgörande, men kasernerade, vilkas hela fast an¬
ställda personal är samlad endast vid tiden för de värnpliktiges tjänst¬
göring och vilka äro förlagda i kaserner;
3) icke ständigt tjänstgörande och icke kasernerade, vilkas hela fast
anställda personal tjänstgör såsom grupp 2 och vilka fortfarande äro
förlagda i läger.
Till grupp 1 höra Svea och Göta livgarden, fästningsregementena
Karlskrona och Vaxholms grenadjärregementen samt Norrbottens rege¬
mente,^ Gottlands infanteriregemente, alla truppförband inom kavalleriet,
artilleriet, ingenjörtrupperna och trängen samt Generalstaben och Inten-
denturkåren.
Till grupp 2 höra eller beräknas, enligt årets statsverksproposition,
före 1914 års utgång komma att höra Livregementets grenadjärer, Dal¬
regementet, Upplands, Skaraborgs, Jönköpings, Hälsinge, Hallands, Bo¬
husläns, Västmanlands, Västerbottens, Värmlands, Jämtlands och Väster-
norrlands regementen.
d ill grupp 3 höra Första och Andra livgrenadjärregementena, Väst¬
göta, Södermanlands, Kronobergs, Ålvsborgs och Kalmar regementen
samt Norra och Södra skånska infanteriregementena.
För denna sista grupps otficerare och underofficerare betyder
kasernfrågans ännu olösta skick, som beror av att igångsatt utredning
av tillsatta sakkunnige ej hunnit avslutas för fem av dessa nio trupp¬
förband, betydliga utgifter, särskilt för familjeförsörjare. Hushåll måste
lör mången nållas a två ställen, dels å mötesplatsen för familjefadern
32
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
under sex månader om året, vanligen i officers- och underofficei smässen,
dels för den övriga familjen i hemorten. Vid de truppförband, som
tillhöra grupp /, bortfaller denna dubblering och otta även för grupp .2,
som vanligen också har regementets förläggningsplats till hemort för
befälet. _ _
Förslag ha varit uppe och framställningar gjorts nos Kungl. Maj:t
att genom förhöjning av dagavlöningen för grupp 3 utjämna den an¬
förda skillnaden, men av flera skäl, såsom stora kostnader för stats¬
verket, torde denna väg ej böra väljas utan begäres härmed ett mindre
belopp ur synpunkten av ett påfallande iikställighetskrav.
Varje rättvist hänsynstagande till statstjänarna förblir alltid inramat
av statsintresset. En likställighet, som rättvisan kräver, mellan officer¬
arna och underofficerarna inom grupp 3 och den inom grupp 1 och 2,
kan åvägabringas i fråga om statens ekonomiska ställning till deias
mäss- och samlingslokaler. När ett regemente utbyter den gamla föi-
läggningen i läger mot kasärnförläggningen, upplåter staten gratis
mäss- och samlingslokaler åt officerare, underofficerare och manskap samt
bekostar inom fixa gränser erforderlig eldning, belysning och vattenför¬
brukning i nämnda lokaler. V id de lägerförlagda regementena måste
däremot officerarna och underofficerarna själva betala alla utgifterna föi
sina lokaler, vilket är eu uppenbar orättvisa. För att nå en rättelse av
detta missförhållande ingingo under år 1912 flera regementschefer med
skrivelser till Konungen. Här må anföras en från Första och Andra
livgrenadjär regementena:
Till Konungen.
Genom nådigt brev den 7 juli 1911 har Eders Kungl. Maj:t föreskrivit, att
— med vissa inskränkningar — eldning och belysning av samtliga^ i kronans
etablissement för arméns officerare, underofficerare och manskap upplåtna mass-
och samlingslokaler skall bekostas av statsmedel.
Yid Kungl. Första och Andra livgrenadjärregementena äro ingå mass- och
samlingslokaler för officerare och underofficerare upplåtna i kronans byggnader,
utan hava respektive officers- och imclerofficerskarer själva måst bygga och under-
hålla sådana. Redan i detta avseende befinna sig dessa kårer i en synnerligen
ogynnsam ställning. Under sådana förhållanden synes det vara med billighetens
fordringar överensstämmande, att omnämnda kårer åtminstone i avseende å_be¬
lysning" och uppvärmning av mässlokalerna jämnställas med dem, som åtnjuta
förmånen av att hava inflyttat i kronans etablissement.
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
33
På grund härav få vi hos Eders Kung! Maj:t i underdånighet anhålla, att
i ovannämnda kung!, brev stadgade rättighet till kostnadsfri eldning och belys¬
ning måtte utsträckas till officerarnas och underofficerarnas vid de båda livgre-
nadjärregementena mäss- och samlingslokaler.
Linköping den 20 april 1912.
Underdånigst
E. von Bornstedt. N. Blomstedt.
Chef för K. Första livgrenadjärregementet. Chef för K. Andra livgrenadjärregementet.
G. von Friesendorff.
Ärendet hänsköts till arméförvaltningen, som tillskrev chefen för
Andra arméfördelningen följande:
Till Chefen för Andra arméfördelningen.
; ’ Sedan Kungi. Maj:t genom nådigt brev den 7 juli 1911 föreskrivit, att —
med vissa inskränkningar — eldning, belysning och vattenförbrukning i samtliga
uti kronans etablissement för arméns officerare, underofficerare och manskap
upplåtna mäss- och samlingslokaler finge bekostas av vederbörliga statsmedel,
har fråga blivit väckt, att nämnda förmåner måtte i enahanda utsträckning be¬
redas arméns personal jämväl beträffande mäss- och samlingslokaler, vilka äro
inrymda uti de olika officers- och underofficerskårerna m. fl. enskilt tillhöriga
byggnader.
Innan Kung! Arméförvaltningens intendentsdepartement vidtager åtgärder
i nu antytt syfte, måste emellertid fullständig utredning föreligga såväl beträf¬
fande omfattningen av de lokaler, för vilka eldning, belysning och vattenförbruk¬
ning på kronans bekostnad sålunda kan ifrågakomma som ock beträffande de
ökade årliga kostnader, vilka av denna anledning komma att åsamkas statsverket,
och får departementet för den skull, under hänvisning till innehållet uti före-
nämnda nådiga brev, äran anhålla, att I villen från de Eder underlydande trupp-
förbandschefer infordra samt hit före den 15 nästkommande juni med eget ytt¬
rande insända uppgifter å
dels omfattningen av de vid icke kasärnerade truppförband i enskild ägo
befintliga mäss- och samlingslokaler för officerare, underofficerare och manskap,
varvid bör bland annat angivas rummens antal och storlek samt antalet eld¬
städer,
dels ock de kostnader, som kunna beräknas årligen uppkomma för eldning,
belysning och vattenförbrukning uti sagda lokaler i enlighet med bestämmelserna
uti meromnämnda nådiga brev.
Stockholm den 7 maj 1912.
P. F. Holm äldst.
M. Stendahl
Emil Nordblom.
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 6 sand. 4 höft. (Nr 1.)
34
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Den begärda utredningen erhölls och visade inga avskräckande
summor. Som exempel må här i sin helhet anföras uppgift från ett
av de icke kasärnerade truppförbanden:
Uppgift från Enligt. Första livgrenadjärregementet å omfattningen av i en¬
skild ägo befintliga mäss- och samlingslokaler ocii beräkning av årliga kostna¬
der för eldning och belysning i sagda lokaler i enlighet med bestämmelserna
i käng!, brev den ? juli 1911.
I. I enskild iigo befintliga mäss- ocli samlingslokaler.
|
Rum.
|
Eldstäder
|
|
Antal.
|
Storlek
kbm.
|
(kaminer).
|
a) Officerskårens
|
|
|
|
Matsal, gemensam för I 4:s och I 5:s officerskårer, hälften ...
|
i
|
7o8
|
1
|
Kafferum........................................................................
|
i
|
150
|
1
|
|
i
|
167
|
1
|
Tambur ........................................................................
|
i
|
100
|
—
|
Summa
|
4
|
1,155
|
3
|
b) Underofficer 'skål -ens
|
|
|
|
Matsal..........................................................................
|
1
|
490
|
1
|
Kafferum......................................................................
|
1
|
119
|
—
|
Tomrum .......................................................................
|
2
|
67
|
—
|
Tambur ........................................................................
|
1
|
54
|
—
|
Summa
|
5
|
730
|
1
|
Slutsumma
|
9
|
1,885
|
4
|
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
do
II. Beräkning av ärliga kostnaden för eldning och belysning i förenäumda
mäss- och samlingslokaler.
|
Antal
|
Å pr hl.
|
|
Summa
|
|
hl. kbm.
|
kbm.
|
Kostnad
|
kostnad
|
|
r» q y
|
O.
|
s. v.
|
kr.
|
kr
|
|
|
kr.
|
|
|
a) Officerskårens
|
|
|
|
|
|
eldning: äntra ritkol hl ......................................
|
25
|
3: 75
|
93: 75
|
|
» björkved kbm.......................................
|
1
|
(i
|
—
|
6: —
|
|
belysning: amerikansk fotogen, lit.......................
|
60
|
0
|
15
|
9: —
|
|
» rysk fotogen » ......................
|
300
|
0
|
15
|
45: —
|
|
» sprit, denaturerad » ......................
|
10
|
0
|
50
|
5: —
|
|
i) stearinljus, pkt .................................
|
75
|
0
|
60
|
45: —
|
|
» underhäll av belysningsmateriel..........
|
—
|
|
—
|
20: —
|
223: 75
|
b) Under officerskårens
|
|
|
|
|
|
eldning: antracitkol, hl...............................
|
30
|
3: 75
|
112:50
|
|
» björkved, kbm.............................
|
0,5
|
6
|
—
|
3: —
|
|
belysning: amerikansk fotogen, lit.....................
|
350
|
0:15
|
52: 50
|
|
» underhåll av belysningsmateriel...........
|
—
|
|
—
|
5: —
|
173: —
|
Summa
|
|
|
—
|
-
|
396: 75
|
Linköping den 31 maj 1912.
G. von Feiliteen.
Regementsbefälhavare.
Gr. von Friesendorff.
Det erforderliga beloppet per år för eldning och belysning av ett
icke kasärnerat regementes av officerare och underofficerare använda
mäss- och samlingslokaler kan således fastställas till i runt tal 400
kronor och då det endast avser nio regementen blir den behövliga to¬
talsumman 3,600 kronor, vilken årligen minskas i mån som regementena
kasärneras. För närvarande äro åtta kasärnetablissemang under upp¬
förande, tillhörande grupp 2 och 3.
Arméförvaltningen tillstyrkte anslagets utgående av statsmedel men
Kungl. Maj:t fann, enligt skrivelse av den 6 september 1912 från lant-
försvarsdepartementet till arméförvaltningens intendentsdepartement, att
ansökan icke kunde bifallas.
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
36
Kung! Maj:ts avslag å den billiga begäran var utan motivering.
Förmodligen var deri bestämmande grundsatsen den, att i kronans hus
bör kronan betala eldning och belysning, men i officerarnas och under¬
officerarnas privathus böra de själva bekosta detta. En sådan forma¬
listisk ståndpunkt synes mig här vara staten ovärdig och är främmande
för all känning med det verkliga sakläget. Det förhåller sig nämligen
så, att samlings- och mässlokaler för officerare och underofficerare å
våra lägerplatser äro ännu nödvändigare än i kasärnerna, som i regeln
äro förlagda till städerna, där det finnes gott om matställen och sam¬
lingsrum, ehuru jag icke bestrider, att även kasärnerna av flera skäl
ha behov av dessa lokaler.
För egna medel ha de lägerförlagda officerarna och underoffice¬
rarna måst uppföra sina samlings- och mässlokaler, emedan staten ej
lämnat dem annat än tält att vistas ifrån början av april till medio
av oktober. Till straff för denna uppoffring, som bort åligga staten
och ej enskilda, ålägger Kungl. Maj:t det lägerförlagda befälet att i
motsats till de kasärnerade självt betala eldning och betsning i lo¬
kaler, som äro nödvändiga för Kungl. May.t själv, ty militärbefälet har
såsom sådant intet självändamål utan är till för Kungl. Maj:ts och ri¬
kets skull.
På militärbefälet bör staten ställa stora fordringar, när det gäller
ett enkelt och nyktert levnadssätt på lägerplatserna och inom kasär¬
nerna. En sådan händelse — lyckligtvis enastående — som den vil¬
ken under förra året inträffade vid ett regemente, att dess chef nödga¬
des arrestera ett antal officerare, därför att de överträtt hans befallning
och under förtäring av spritdrycker suttit uppe i mässen långt in på
natten och att de sedan ej insågo arten av sin förseelse mot discipli¬
nen och sitt ansvarsfulla kall som ungdomens lärare utan, åberopande
mässlokalens egenskap av officerarnas privata tillhörighet, överklagade
sitt straff, som nyligen fastställts av krigshovrätten — en sådan händelse
talar icke för drivandet av den satsen, att befälets samlings- och mäss-
lokaler böra vara privutängelägenheter, då de äro förlagda på kronans
mark. Anser sig staten ej böra inköpa dessa lokaler, vilket vore att
taga steget fullt ut i rätt riktning, så är det dock bättre att i nämnda
riktning taga ett förkortat steg än intet alls.»
I en likaledes inom Andra kammaren väckt motion (nr 119) har
herr C. Vahlquist föreslagit, att Riksdagen ville medgiva:
att i samtliga de av arméns officerare, underofficerare och manskap
använda mäss- och samlingslokaler, vilka äro inrymda uti kronan ej
tillhöriga byggnader, eldning belysning och vattenförbrukning må av
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
37
statsmedel bekostas i enlighet med de grunder, som angivits i Kungl.
Maj:ts nadiga brev den 7 juli 1911 angående bestridande av enahanda
kostnader i mäss- och samlingslokaler, inrymda i kronans etablissemang,
samt
att hårtur öka anslaget till armens kasärnutrsåning, samt ved, ljus
och vatten med 5,000 kronor.
I sistnämnda motion anföres till motiverande av nyssnämnda hem¬
ställan följande:
»Kung!. Maj:ts nådiga brev den 7 juli 1911 föreskriver:
'»att för samtliga i kronans etablissemang för arméns officerare,
underofficerare och manskap upplåtna mäss- och samlingslokaler — med
undantag av dels de till sådana lokaler hörande kök och ekonomirum samt
bostäder för mässbetjäning, dels ock av de för manskapet avsedda dylika
lokaler, varest marketenterirörelse genom entreprenör bedrives — eldning
och belysning må bekostas av vederbörliga statsmedel, dock med den
inskränkning, att utgifter för lyse få med statsmedel bestridas endast
för tiden från revelj intill senast eu halv timme efter den s. k. tyst-
nadssignalen samt i fråga om officers- och underofficersmässar under
övrig tid av dygnet allenast då lokalerna användas för militärt ända¬
mål, såsom krigsspels utförande, vidtagande av förberedelser till natt¬
liga övningar, hållande av föredrag i ämnen, som beröra tjänsten in. m.
att kostnaderna för förbrukning av vatten uti ifrågavarande lokaler,
köken och betjäningsrummen däri inberäknade, skola gäldas av kronon,
varemot statsverket icke får belastas med några utgifter för lokalernas
städning och övriga renhållning.
att samtliga av dessa föreskrifter för kronan föranledda kostnader
skola beräknas, bestridas och redovisas på samma sätt som utgifterna
för eldning och belysning in. in. av övriga i kronans etablissemang för
arméns trupper upplåtna lokaler, samt
att vederbörande truppförbands- eller skolchefer och, beträffande
de för garnisonen å Karlsborgs fästning i det s. k. värdshuset för offi¬
cerare och underofficerare inrättade mässar, kommendanten å nämnda
fästning skola, utöver de föreskrifter arméförvaltningens intendents-
departement äger att meddela i ämnet, på vederbörliga mässars bekost¬
nad vidtaga de anordningar samt i övrigt utfärda de bestämmelser, som
prövas nödiga för utövande av effektiv kontroll däröver, att jämväl i
avseende å förbrukning av bränsle och lyse samma sparsamhet, parad
med klok omtänksamhet, som inom övriga militära förvaltningsområden
bör vara rådande, städse iakttages, samt att kronan icke får vid¬
kännas större utgifter för eldning och belysning m. in. av ifrågava-
38
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
rande lokaler än de, som enligt nådigt beslut kunna komma att med¬
givas.»
1 anslutning härtill hava cheferna för samtliga infanteriregementen
inom Andra arméfördelningen 1912 ingått till Kung!. Maj:t med under¬
dånig anhållan, att samma bestämmelser måtte få gälla för dessa rege¬
mentens mässlokaler, oaktat de icke äro förlagda i kronans byggnader.
Till stöd för denna framställning anföra cheferna för kungl. Första
och Andra livgrenadjärregementena: »Vid kungl. Första och Andra liv-
grenadjärregementena äro inga mäss- och samlingslokaler för officerare
och underofficerare upplåtna i kronans byggnader, utan hava respektive
officers- och under officerskårer själva måst bygga och underhålla sådana.
Redan i detta avseende befinna sig dessa kårer i en synnerligen ogynn¬
sam ställning. Under sådana förhållanden synes det vara med billig¬
hetens fordringar överensstämmande, att ovannämnda kårer åtminstone
i avseende å belysning och uppvärmning av mässlokalerna jämställas
med dem, som åtnjuta förmånen av att hava inflyttat i kronans eta¬
blissement.))
Chefen för kungl. Jönköpings regemente yttrar: »Då emellertid
vid kungl. Jönköpings regemente underofficerarnas mäss- och samlings¬
lokal icke är inrymd i någon kronans byggnad, och således under¬
officerskåren icke äger åtnjuta de förmaner, ovannämnda kungl. brev
stadgar, men rättvisan torde kräva, att i avseende å eldning och be¬
lysning av mäss- och samlingslokalerna kåren komme i åtnjutande av
samma rättigheter som de, vilkas mäss- och samlingslokaler redan äro
inrymda i kronans byggnader, får jag hos Eders Kungl. Maj:t i under¬
dånighet anhålla, att kostnadsfri eldning och belysning av underofficers-
kårens vid kungl. Jönköpings regemente mäss- och samlingslokal må
utgå enligt de grunder, som angivas i kungl. brevet den 7 juni 1911»,
och chefen för kungl. Kalmar regemente slutligen framhåller: »Vid
Kalmar regemente hava de byggnader, vilka inrymma. officers- och
underofficerskårernas mäss- och samlingslokaler, icke blivit av staten
inlösta, varigenom regementets officers- och underfficerskårer för när¬
varande icke kunna komma i åtnjutande av den i ovan nämnda nådiga
brev medgivna förmån. Då den omständigheten, att mäss- och sam¬
lingslokalerna äro inrymda i officers- och underofficerskårernas egna
bvggnader, ju icke bör för dem utgöra ett hinder för att komma i åt¬
njutande av en förmån, som tillkommer arméns officers- och under¬
officerskårer i allmänhet, får jag hos Eders Kungl. Maj:t i underdånig¬
het anhålla, att den i ovannämnda nådiga brev arméns officers- och
underofficerskårer med vissa inskränkningar medgivna rätten till kost-
Statsutskottets utledande Nr 4.
39
nadsfri uppvärmning och belysning av mäss- och samlingslokaler må
tillerkännas även regementets officers- och underofficerskårer.»
I anledning härav infordrade Ivungl. Maj:t arméförvaltningens inten-
dentsdepartements yttrande, vilket avgavs den 18 juni 1912 och har
följande lydelse:
»Uti särskilda till Eders Kung!. Maj:t ställda, till arméförvaltningens
intendentsdepartement insända samt av chefen för Andra arméfördel¬
ningen förordade skrivelser hava cheferna för Första och Andra liv-
grenad järregementena samt Jönköpings och Kalmar regementen, de båda
förstnämnda gemensamt, i underdånighet anhållit, att de av Eders
Kungl. Maj:t i nådigt brev den 7 juli 1911 givna bestämmelser angå¬
ende gäldande av kostnader för eldning, belysning och vattenförbruk¬
ning i de i kronans etablissemang för arméns officerare, underofficerare
och manskap upplåtna mäss- och samlingslokaler finge vid nämnda re¬
gementen gälla även beträffande lokaler av enahanda art, vilka icke
vore inrymda i någon kronans byggnad, utan i byggnader enskilt till¬
höriga vederbörande officers- och underofficerskårer med flera.
Med anledning av dessa framställningar har arméförvaltningens in¬
tendentsdepartement från de av arméns truppförband, vilka härvid kun¬
nat ifrågakomma, infordrat uppgifter å omfattningen av förevarande en¬
skilda tillhöriga lokaler ävensom å de ökade årliga kostnader, vilka
skulle uppkomma, därest Eders Kungl. Maj:t i nåder medgåve, att de
i regementschefernas skrivelser framhållna synpunkter bleve gällande
för armén i dess helhet. Av de i anledning härav till departementet
insända uppgifter framgår, att den ökade årliga kostnaden för hela
armén för närvarande komme att uppgå till omkring 5,000 kronor och
minskas i den man nya kaserner varda uppförda för ännu icke kaser-
nerade infanteritruppförband, ehuruväl samtidigt kostnaderna för de i
kasernerna befintliga mäss- och samlingslokalerna givetvis komme att
ökas och slutligen väsentligen överstiga nyssnämnda belopp.
Intendentsdepartementet finner för sin del billigheten kräva, att vid
de truppförband, där kronan ännu icke genom nybyggnad eller inlösen
av förut befintliga, i enskild ägo varande byggnader berett mäss- och
samlingslokaler åt officerare, underofficerare och manskap utan där
dylika lokaler uppförts och underhållas på enskildas bekostnad, kronan
genom övertagande av kostnaderna lör eldning, belysning och vatten¬
förbrukning i meranämnda lokaler bör i någon mån utjämna den oför¬
delaktiga ställning, uti vilken officers- och underofficerskårerna vid
respektive truppförband befinna sig i jämförelse med motsvarande kårer
vid kasärnerade truppförband, där kronan bekostar lokalernas och in-
40
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
ventariernas anskaffning och underhåll ävensom i enlighet med förbe¬
rörda nådiga brev av den 7 juli 1911 eldning, belysning och vatten¬
förbrukning med vissa inskränkningar. Departementet får därför, under
framhållande av att de ökade årliga kostnader, enligt vad ovan anförts,
beräknade till omkring 5,000 kronor, vilka skulle uppkomma vid even¬
tuellt nådigt gillande av departementets här nedan gjorda underdåniga
hemställan, kunna bestridas av anslaget till arméns kasernutredning
m. m., i underdånighet anhålla, det täcktes Eders Kungl. Maj:t i nåder
medgiva, att i samtliga de av arméns officerare, underofficerare och man¬
skap använda mäss- och samlingslokaler, vilka äro inrymda uti kronan
ej tillhöriga byggnader eldning, belysning oeh vattenförbrukning må av
statsmedel bekostas i enlighet med de grunder, som angivits i Eders
Kungl. Maj:ts nådiga brev den 7 juli 1911 angående bestridande av
enahanda kostnader i mäss- och samlingslokaler, inrymda i kronans
etablissemang.»
Enligt beslut den <3 september 1912 har Kungl. Maj:i emellertid
icke ansett sig kunna bifalla den av arméförvaltningens intendents-
departement tillstyrkta framställningen. Orsaken härtill lär hava varit
principiella skäl. I övrigt torde den beräknade kostnadsökningen hava
lagt hinder i vägen för ett bifall utan Riksdagens hörande.
Då emellertid enligt mitt förmenande alla skäl tala för att fram¬
ställningen bör vinna tillmötesgående, har jag ansett mig böra på detta
sätt söka utverka Riksdagens bifall till densamma.
Visserligen inträffar ju oftast vid genomgripande omorganisationer,
att en och annan icke kan komma i åtnjutande av varje ekonomisk för¬
mån, som en omorganisation möjligen medför, vilket särskilt måste
komma till synes under en i allmänhet bestämd längre eller kortare
övergångstid, men i detta fallet anser jag mig böra erinra om, att 1901
års härordning skulle vara fullt genomförd under 12 år, räknat från
och med 1902 (Riksdagens skrivelse nr 120 år 1901) och samtliga
kasernetablissemang färdiga 1909 (särskilda utskottet nr 1 utlåtande
nr 13 år 1901). Några regementen hava emellertid ännu icke kommit
i åtnjutande av fördelarna av egna kasernetablissemang, utan måste en
stor,' ja, största delen av dessa regementens fasta personal vidkännas
avsevärda personliga extra kostnader för tjänstens utövande i jämförelse
med samma personal vid de regementen, som fatt sina kasernetablisse¬
mang ordnade.
Det synes mig därför rimligt, rätt och billigt, att i här omskrivna
hänseende likhet måtte införas, och detta så mycket hellre, som numera
icke blott tidpunkten, då samtliga kasernetablissemang skulle vara fär-
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
41
diga, för länge sedan inträffat, utan även tidpunkten för 1901 års här¬
ordnings i sin helhet ikraftträdande med innevarande år går till ända.
Enligt armé förvaltningens utredning skulle årliga kostnadsökningen
belöpa sig till endast 5,000 kronor, om samtliga ännu icke kasernerade
regementen i ovan angivna hänseenden likställas med redan kasernerade,
ett belopp, vilket måste betecknas som ganska ringa som statsutgift,
men däromot ganska kännbart för de statstjänare, som nu måste ut¬
betala detsamma.
Några principiella betänkligheter mot ett bifall till framställningen
har jag icke kunnat finna.»
Såsom stöd för sin hemställan hänvisade motionären särskilt till
arméförvaltningens intendentsdepartements ovan återgivna tillstyrkande
yttrande i frågan.
Utskottet har redan i punkt 9:o) här ovan förklarat sig anse skäl
föreligga för att den i herr Thorssons motion ifrågasatta ersättningen till
fortifikationens vaktmästare å Karlsborg må i detta särskilda fall be¬
viljas.
I likhet med motionärerna herrar Liljedahl och Vahlquist finne»
utskottet det vara billigt, att officers- och underofficerskårerna vid de
regementen, vilka ännu icke kasernerats, bliva befriade från skyldig¬
heten att bekosta eldning, belysning och vattenförbrukning i sina sam¬
lings- och mässlokaler.
De bidrag av statsmedel, som för ändamålet böra utgå, synas ut¬
skottet lämpligen kunna bestämmas till högst 400 kronor för varje
regemente, som härvid kommer i fråga, utgörande således tillhopa högst
3,600 kronor. I anseende därtill att dessa utgifter bliva av mera till¬
fällig natur torde ifrågavarande anslag, som är ett reservationsanslag,
icke böra av denna anledning höjas, i synnerhet som besparingarna å
detsamma för närvarande uppgå till avsevärda belopp.
På grund av det nu anförda och då utskottet icke haft något att
erinra emot vad Kungl. Maj:t under denna punkt föreslagit, får utskottet
hemställa,
att Riksdagen må
a) med bifall till herr Thorssons motion nr 114
medgiva att till fortifikationens vaktmästare i Karls¬
borg må, så länge han åtnjuter bostad i slutvärnet å
Karlsborg, utgå, för lägenhetens uppvärmning, eu
årlig extra ersättning av 30 kronor;
Bihang till Riksdagens protokoll 19JS. 6 samt. 4 käft. (Nr 4.)
Utskottets
yttrande.
42
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Inköp av in¬
ventarier i nya
kasernetablis¬
semang.
[30.]
Anskaffning
av skidor m.m.
[31.]
b) i anledning av lierr E. Liljedahls och herr C.
Vahlquists ovannämnda motioner medgiva, att till be¬
kostande av eldning, belysning och vattenförbrukning
i samtliga de av arméns officerare, underofficerare och
manskap använda mäss- och samlingslokaler, vilka äro
inrymda uti kronan ej tillhöriga byggnader, må i en¬
lighet med de grunder, som angivits i Kung!. Maj:ts
brev den 7 juli 1911 angående bestridande av mot¬
svarande kostnader i mäss- och samlingslokaler in¬
rymda i kronans etablissemang från och med år 1914
av statsmedel utgå ett bidrag av högst 400 kronor
årligen till varje icke kasernerat regemente; samt
c) med bifall till Kung!. Maj:ts ovanberörda förslag
öka anslaget till arméns kasernutredning samt ved,
ljus och vatten, nu 1,759,010 kronor, med 50,613
kronor till 1,809,623 kronor.
inköp av inventarier i nya kaserneiablissemang.
27:o) På grund av Kungl. Maj:te därom gjorda framställning hem¬
ställer utskottet,
att Riksdagen må för inköp av inventarier i nya ka¬
sernetablissemang å extra stat för år 1914 anvisa ett
anslag av 106,039 kronor.
Anskaffning av skidor m. m.
28:o) Kungl. Maj:t har under punkt 31 av denna huvudtitel före¬
slagit Riksdagen att för anskaffning av skidor m. m. å extra stat för
år 1914 anvisa ett anslag av 273,800 kronor med rätt för Kungl. Maj:t
att därav under år 1913 av omhänderhavande medel förskjuta 150,000
kronor för att sedermera ersättas av vad som anvisats.
Departementschefens framställning beträffande detta anslag åter¬
finnes å sid. 126—135 av statsrådsprotokollet.
Utskottets
yttrande.
Det har synts utskottet som om vissa i arméförvaltningens fram¬
ställning i detta ärende förekommande upplysningar rörande denna och
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
43
nästföljande anslagsfråga, knappast bort bliva offentliga utan med större
fördel kunnat lämnas i handlingar, som af Kungl. Maj:t hållits utskottet
tillhanda.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att Riksdagen må för anskaffning av skidor m. m.
å extra stat för år 1914 anvisa ett anslag av 273,800
kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att därav under
år 1913 av omhänderhavande medel förskjuta 150,000
kronor för att sedermera ersättas av vad som anvisats.
Anskaffning av pälsar.
29:o) I punkt 32 av denna huvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att för anskaffning av pälsar å extra stat för år 1914 an¬
visa ett anslag av 390,000 kronor med rätt för Kungl. Maj:t att därav
under år 1913 av omhänderhavande medel förskjuta 200,000 kronor för
att sedermera ersättas av förevarande anslag.
Den i ärendet av departementschefen lämnade utredningen åter¬
finnes i statsrådsprotokollet å sid. 135 och 136.
Med tillstyrkande av bifall till vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit,
får utskottet hemställa,
att Riksdagen må för anskaffning av pälsar å
extra stat för år 1914 anvisa ett anslag av 390,000
kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att därav under år
1913 av omhänderhavande medel förskjuta 200,000
kronor för att sedermera ersättas av förevarande an¬
slag.
Flyttningshjälp.
30:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Majrts därom gjorda
framställning och under hänvisning till utskottets yttrande i punkt 54:o)
i detta utlåtande hemställer utskottet,
att Riksdagen må i riksstaten under fjärde huvud¬
titeln uppföra ett nytt ordinarie anslag ä 12,000 kro¬
nor, benämnt »flyttningshjälp, förslagsanslag».
Anskaffning
av pälsar.
[32.]
Flyttnings'
hjälp.
[33.]
44
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Anskaffning
av nya eld¬
handvapen.
[34.]
Anskaffning
av ny fält-
artilleri-
materiel.
[35.]
Anskaffning av rsya eidhandvapen.
31:o) Med tillstyrkande av bifall till vad Kungl. Maj:t under punk¬
ten 34 av denna huvudtitel föreslagit, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må av det utav 1911 års Riksdag
för fortsatt anskaffning av nya eldhandvapen för armén
beviljade anslaget, 1,200,000 kronor, å extra stat för
år 1914 anvisa återstoden, 500,000 kronor.
Anskaffning av siy fältartilSerimateriel.
32:o) Kungl. Maj:t har under punkten 35 av denna huvudtitel
föreslagit Riksdagen att utav det av 1909 års Riksdag till anskaffning
av ny fältartillerimateriel beviljade anslaget, 3,000,000 kronor, å extra
stat för år 1914 anvisa 380,000 kronor med rätt för Kungl. Magt att
av omhänderhavande medel under år 1913 förskjuta sist nämnda belopp
för att sedermera ersättas av vad som sålunda anvisats.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 154—156 av statsråds¬
protokollet.
Uti en inom Första kammaren väckt motion (nr 38) har greve
C. Hamilton hemställt, att Riksdagen ville besluta att utav det av 1909
års Riksdag till anskaffning av ny fältartillerimateriel beviljade anslaget,
3,000,000 kronor, å extra stat för år 1914 anvisa utöver i Kung!. Maj:ts
proposition föreslagna 380,000 kronor ytterligare 620,000 kronor eller
tillsammans 1,000,000 kronor, medgivande Kungl. Magt rätt att av
omhänderhavande medel under år 1913 förskjuta sist nämnda belopp
för att sedermera ersättas av vad som sålunda anvisats.
Till stöd för sitt yrkande bär motionären anfört följande:
»I det vid årets statsvorksproposition fogade protokollet, fjärde hu¬
vudtiteln, sid. 155, kan inhämtas följande:
Arméförvaltningen har funnit det vara synnerligen viktigt, att av
de 3 miljoner kronor, som 1909 års års Riksdag beviljade för anskaff¬
ning av fälthaubitsmateriel, hela det återstående oanvisade beloppet, 1
miljon kronor, anvisades för år 1914 för att haubitsmaterielen i sin helhet
skulle kunna vara att påräkna vid mobilisering under sistnämnda år.
Till största delen behövde beloppet tagas i anspråk för ammunitions an-
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
45
skaffande. För att materielen skulle kunna vara fullt disponibel till
krigsbruk vore det alldeles nödvändigt, att tillräcklig ammunition funnes
anskaffad redan i fredstid, ty vid krigsutbrott kunde sådan ej hinna
anskaffas i tillräcklig mängd och inom rimlig tid.
Departementschefen har emellertid under hänvisning till att artille¬
ridepartementet i en »föregående år» till honom lämnad uppgift angivit
totalbehovet ammunition för fälthaubitserna vara inalles 36,000 skott
och med framläggande av en beräkning, av vilken synes framgå, att
det sålunda angivna behovet väl kan fyllas genom en ytterligare an¬
visning av 380,800 kronor, förklarat sig icke finna den förebragta ut¬
redningen motivera större anvisning än i rundat tal 380,000 kronor.
I enlighet med departementschefens hemställan har också Kungl.
Maj:t föreslagit Riksdagen »att utav det av 1909 års Riksdag till an¬
skaffning av ny fn tiar tiller {materiel beviljade anslaget, 3,000,000 kronor,
a extra stat för år 1914 anvisa 380,000 kronor, med rätt för Kungl.
Maj:t att av omhänderhavande medel under år 1913 förskjuta sistnämnda
belopp för att sedermera ersättas av vad som sålunda anvisats».
Av det relaterade framgår, att anvisningsbeloppets storlek blivit
bestämt med stöd av en tidigare lämnad uppgift å behovet ammunition
— en uppgift, som emellertid icke torde hava avsett totalbehovet ........
och icke på grund av det verkliga behovet såsom detta av arméför¬
valtningen nu angives vara.
För mig synes dock vid beloppets bestämmande böra vara avgö¬
rande, huruvida detsamma är tillräckligt eller icke för anskaffande av
erforderlig mängd mobiliseringsammunition.
Denna mängd brukar angivas i antal skott per pjäs, och lärer detta
antal för olika slag av artilleripjäser fastställas genom hemliga kungl.
brev. Någon dylik fastställelse beträffande fälthaubitsammunitionen torde
emellertid ännu icke föreligga. Att rätt avpassa detta antal erbjuder
vissa svårigheter, då man saknar stöd av egen krigserfarenhet, och då
utomlands vunnen erfarenhet härutinnan, liksom därstädes beräknat antal,
vanligen hemlighålles.
Fn god hållpunkt vid bedömandet av erforderliga antalet skott per
fälthaubits kan emellertid vinnas genom jämförelse med det antal, som
blivit fastställt för övriga inom vår armé för fält-kriget avsedda pjäser,
nämligen 7 cm. kanonen och 15 cm. haubitsen. Tydligen bör för 10.5
cm. fälthaubitsen detta antal, om icke fullt uppgå till, dock närma sig
det för fältkanonen bestämda och i varje fall väsentligen överstiga det
för den tyngre haubitsen bestämda. Verkställes en sådan jämförelse,
vilket icke kan ske här, då siffrorna ju äro hemliga, skall man säker-
Utskottets
yttrande.
46 Statsutskottets utlåtande Nr 4.
ligen finna, att de 38,600 skott, som genom antagande av Kungl. Maj:ts-
proposition erhållas, ingalunda kunna anses fylla mobiliseringsbehovet.
De enda pålitliga uppgifter rörande mobiliseringsammunition för
fälthaubitser i utlandet, som jag lyckats anskaffa, lämna stöd för samma
uppfattning. I England beräknas för den betydligt grövre 11,4 cm.
haubitsen 800 skott per pjäs och i Schweiz för den ännu grövre 12
cm. haubitsen 608 skott.
Då det synes vara av obestridlig vikt, att stridsvärdet hos de pjäser,
som föras i fält, icke nedsättes genom brist på ammunition, och då
erforderlig ammunitionsmängd, enligt vad arméförvaltningen framhållit,
redan i fredstid måste finnas anskaffad, synes mig det av arméförvalt¬
ningen begärda beloppet redan nu böra av Riksdagen anvisas. Beloppet
är ju dessutom, om ock endast till någon mindre del, även avsett att
användas för att komplettera haubitsmaterielen i övrigt.
I detta sammanhang bör måhända även erinras därom, att materiel-
kostnaden för fälthaubitsdivisionerna i 1909 års statsverkproposition be¬
räknades till 5,000,000 kronor, vadan, då Riksdagen förut ställt sam¬
manlagt 3,350,000 kronor till disposition för detta ändamål, den slutliga
kostnaden kommer att med 650,000 kronor understiga den förut be¬
räknade, ävensom därom att, enligt den plan för anskaffningen, som
framlades för 1910 års Riksdag, materielen borde i sin helhet vara an¬
skaffad år 1913.»
Med den av Kungl. Maj:t begärda anvisningen å förevarande anslag
avses att bekosta anskaffande för mobiliseringsbehov av 26,000 spräng¬
granater och 12,600 granatkartescher för fälthaubitser. Enligt motio¬
närens förslag skulle dylik ammunitionsanskaffning ske i betydligt större
utsträckning.
Av vad motionären i ämnet anfört finner sig utskottet emellertid
icke övertygat därom, att anslaget på 1914 års stat behöver höjas ut¬
över vad Kungl. Maj:t i sådant avseende föreslagit och anser sig ut¬
skottet därför böra avstyrka motionen.
På grund härav och då utskottet icke haft något att erinra mot
Kungl. Maj:ts framställning, får utskottet hemställa,
att Riksdagen, med avslag å greve Hamiltons
motion, nr 38, må utav det av 1909 års Riksdag till
anskaffning av ny fältartillerimateriei beviljade an¬
slaget, 3,000,000 kronor, å extra stat för år 1914
anvisa 380,000 kronor med rätt för Kungl. Maj:t att
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
47
av omhänderhavande medel under år 1913 förskjuta
sist nämnda belopp för att sedermera ersättas av vad
som sålunda anvisats.
Anställande av försök sned bergsartilleri.
33:o) 1 en inom Första kammaren väckt motion (nr 39) bär fri¬
herre II. Fleming föreslagit, att Riksdagen måtte dels i skrivelse till
Kungl. Maj:t anhålla, att försök snarast möjligt anställas för utredning
rörande behovet av bergsartilleri samt lämpligaste anordnandet av så¬
dant med hänsyn till svenska förhållanden; dels ock för sagda ändamål
på extra stat för 1914 anvisa ett belopp av 70,000 kronor med rätt
för arméförvaltningen att under innevarande år förskottsvis utanordna
beloppet.
I fråga om de skäl motionären åberopat till stöd för sin framställ¬
ning får utskottet hänvisa till själva motionen.
Utskottet finner visserligen önskvärt att, därest införandet av bergs¬
artilleri skulle anses innebära ett avsevärt kraft-tillskott till vårt artilleri¬
vapen, försök må anställas för utrönande av den lämpligaste typen in. m.
Då emellertid bergsartilleriet skulle vara för våra förhållanden ett nytt
vapen, om vars behövlighet yttranden från de militära myndigheterna
föreligga, anser sig utskottet icke böra föreslå Riksdagen att taga
initiativ i denna fråga.
Utskottet hemställer alltså,
att friherre Flemings motion nr 39 icke må av
Riksdagen bifallas.
Anskaffning av kulsprutemaieriel.
34:o) I eu inom Första kammaren väckt motion (nr 37) har greve
C. Ilamilton iöreslagit, att Riksdagen ville besluta dels att i skrivelse
till Konungen anhålla, att försök med kulsprutor avsedda för infanteriet
måtte med snaraste anordnas, ävensom för detta ändamål på extra stat
för. år 1914 anvisa ett belopp av 20,000 kronor med rätt för Kungl.
Maj:t att under innevarande år förskott-era nämnda belopp; dels att till
anskaffning av kulsprutemateriel avsedd för infanteriet å extra stat för
år 1914 bevilja ett anslag av 300,000 kronor.
Vad beträffar de skäl motionären åberopat till stöd för sin fram¬
ställning tillåter sig utskottet hänvisa till själva motionen.
Anställande
av försök med
bergsartilleri.
Utskottets
yttrande.
Anskaffning
av kulsprute¬
materiel.
48
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottets
yttrande.
Arméns bygg¬
nader, mötes-
fält och kom¬
mendant-
skaps utgifter
samt fortifi¬
kationens öv¬
ningar och
materiel.
[36.]
Utskottets
yttrande.
Utskottet anser en snar lösning av frågan om kulsprn tevapnets in¬
förande vid infanteriet vara av synnerligt stor betydelse, så mycket mer
som, enligt vad motionären tydligen påvisat, vårt infanteris beväpning
i detta avseende icke motsvarar vad man på grund av utvecklingen hos
våra grannländer måste finna eftersträvansvärt. Emellertid synes det
som om det av motionären åsyftade önskemålet, att försök matte anstäl¬
las för utrönande av lämplig typ m. m. för dessa vapen, skulle kunna
förverkligas genom användande av' den materiel, som redan finnes eller
som på grund av enskild offervillighet är under anskaffande.
Sedan dessa försök blivit slutförda, torde Kungl. Maj:t icke under¬
låta att för Riksdagen framlägga de förslag i ärendet, vartill försöken
kunna giva anledning.
Det av motionären åsyftade önskemålet torde därför kunna vinnas
även om motionen icke nu bifalles; och anser sig utskottet vid sådant
förhållande icke böra förorda bifall till densamma.
Utskottet hemställer sålunda,
att greve Hamiltons motion nr 37 icke ma av
O
Riksdagen bifallas.
Arméns byggnader, mötesfält cell kommendantskapsutgifter samt
fortifikationens övningar och materiel.
35:o) Under punkt 36 av denna huvudtitel har Kungl. Maj:t före¬
slagit Riksdagen att öka anslaget till arméns byggnader, mötesfält och
kommendantskapsutgifter samt fortifikationens övningar och materiel, nu
1,279,390 kronor, med 20,550 kronor till 1,299,940 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 156—164 i statsrådsproto¬
kollet.
Jämlikt för Riksdagen framlagda beräkningar och den av Kungl.
Maj:t fastställda staten för anslaget för år 1913 är anslaget fördelat
sålunda:
Tit. I. Lantförsvarets under arméförvaltningens
fortifikationsdepartements vård och
uppsikt ställda fastigheter.....................
Tit. II. Kommendantskapsutgifter .........................
Tit. III. Fortifikationens övningar..............................
Tit. IV. Fortifikationens materiel..............................
kronor
»
)>
1,038,000
97,640
93,750
50,000
Summa kronor 1,279,390
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
49
Enligt Kung!. Maj:ts förslag skulle följande utgiftsposter tillkomma
nämligen:
under Tit. IT.
arvode till den vid Tingstäde tjänstgörande tygskri¬
varen för handhavande av väbelsgöromålen......... kronor 200: —
kostnaden för befästningarnas vid Tingstäde drift och
skötsel ............................................................................. » 1,600: —
under Tit. III:
övningar med den för Bodens fästning avsedda bal¬
longutrustningen ............................................................ ). 9,000: —
samt under Tit. IV:
höjning av anslaget till underhåll av materielen vid
den strålkastaravdelning, vartill 1912 års Riksdag-
anvisade medel ...............................................................
höjning av anslaget till underhåll av vinterutrustning
för ingenjörtrupperna .................................................
underhåll av materiel för en ballongavdelning vid
Bodens ingenjörkår ........................................................
till underhåll av materiel för en tredje strålkastar¬
avdelning i Boden...........................................................
» 750: —
» 1,500: —
» 6,000: —
» 1,500: -
Summa ökning kronor 20,550: -—
Emot vad Kungl. Magt sålunda föreslagit har utskottet icke haft
annat att erinra än att, i enlighet med vad utskottet ovan i punkt 9:o)
uttalat, väbelsgöromålen vid Tingstäde synas kunna utan särskilt arvode
överlämnas åt den därstädes anställde fortmaskinisten, på grund varav
den ovan först upptagna utgiftsposten å 200 kronor bör ur anslagsberäk¬
ningen utgå. Anslaget bör sålunda enligt utskottets mening ökas med
20,350 kronor till 1,299,740 kronor.
På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må öka anslaget till arméns bygg¬
nader, mötesfält och kommendantskapsutgifter samt
fortifikationens övningar och materiel, nu 1,279,390
kronor, med 20,350 kronor till 1,299,740 kronor.
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 6 samt. 4 käft. (Nr 4.) 7
50
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Kasernbygg¬
nader.
[37.]
Anskaffande
av ingenjör-
m åter i el m. m
för Bodens
ingenjörkår.
[38.]
Anskaffning
av vinter-
utrustning för
ingenjör¬
trupperna
m. m.
[39.]
Komplettering
av fältingen¬
jör- och krigs-
bromaterielen
vid Svea och
Göta ingenjör¬
kårer.
[40.]
Kasernbyggnader.
36:o) Med tillstyrkande av bifall till vad Kungl. Maj:t under punkt
37 av denna huvudtitel föreslagit och under åberopande av vad stats¬
rådsprotokollet sid. 164—166 i denna fråga innehåller, får utskottet
hemställa,
att Riksdagen må utav det av 1906 års Riksdag till
uppförande av kasernetablissemang för femton infanteri¬
regementen beviljade anslaget, 21,744,000 kronor, å
extra stat för år 1914 anvisa 1,000,000 kronor.
Anskaffande av ingenjörmaierie! m. m. för Bodens ingenjörkår.
37:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom i punkt 38 av denna
huvudtitel gjorda framställning får utskottet hemställa,
att Riksdagen må av det för anskaffande av ingen-
jörmateriel m. m. för Bodens ingenjörkår beviljade
anslaget, 117,000 kronor, å extra stat för år 1914
anvisa återstoden, 50,000 kronor.
Anskaffning av vinterutrusfning för ingenjörtrupperna m. m.
38:o). Då utskottet icke haft något att erinra mot vad Kungl.
Maj:t under punkt 39 av denna huvudtitel föreslagit, får utskottet
hemställa,
att Riksdagen må av det för anskaffning av vinter¬
utrustning för ingenjörtrupperna m. m. beviljade an¬
slaget, 103,000 kronor, å extra stat för år 1914 an¬
visa återstoden, 50,000 kronor.
Komplettering av fältingenjör- och krigsbromaterielen vid Svea och Göta
ingenjörkårer.
39:o) Under punkt 40 av denna huvudtitel har Kungl. Maj:t före¬
slagit Riksdagen att för komplettering av fältingenjör- och krigsbro¬
materielen vid Svea och Göta ingenjörkårer bevilja ett anslag av 152,000
kronor och härav å extra stat för år 1914 anvisa 70,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr å.
51
Utskottet har tagit del av de av departementschefen å sid. 167 i
statsrådsprotokollet åberopade handlingar, och då utskottet icke funnit
något att erinra mot den gjorda framställningen, hemställer utskottet,
att Riksdagen må för komplettering av fältingen-
jör- och krigsbromaterielen vid Svea och Göta ingen¬
jörkårer bevilja ett anslag av 152,000 kronor och
härav å extra stat för år 1914 anvisa 70,000 kronor.
Anordnande av mässlokaier vid vissa truppförband.
40:o) Med tillstyrkande av bifall till vad Kungl. Maj:t under punk¬
ten 41 av denna huvudtitel föreslagit, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må för anordnande av mässlokaler
vid Norrlands trängkår och Karlskrona grenadjär-
regemente å extra stat för år 1914 anvisa ett anslag
av 39,500 kronor, därav 22,500 kronor må användas
i avseende på det förra och 17,000 kronor i avseende
på det senare truppförbandet.
Anläggning av en elektrisk kraftstation i Boden m. m.
41:o) Kungl. Magt har under punkten 42 av denna huvudtitel
föreslagit Riksdagen att till anläggning av eu elektrisk kraftstation i
Boden in. m. bevilja ett anslag av 200,000 kronor samt härav å extra
stat för år 1914 anvisa 100,000 kronor, med rätt för Kungl. Magt att
av omhänderhavande medel under år 1913 förskjuta högst sistnämnda
belopp för att sedermera ersättas av vad som sålunda anvisats.
Beträffande den i ärendet av departementschefen lämnade utred¬
ningen får utskottet hänvisa till vad statsrådsprotokollet å sid. 170—
177 innehåller.
Det synes utskottet vara påtagligt, att belysningen inom Bodens
fästningsområde icke kan under krigstid vara beroende av den nuva-
varande, utom nämnda område belägna kraftstationen, och måste, då
fråga är att träffa tillfredsställande anordningar i detta avseende, ett
enskilt bolags intressen vika. Emellertid finner utskottet den av Kungl.
Anordnande
av mässlokaler
vid vissa
ruppf örband.
[41.]
Anläggning
av en elektrisk
k raftstation i
Boden m. m.
[42.]
Utskottets
yttrande.
52
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Uppförande
av intenden¬
tur förr åd
för vissa
truppförband
m. m.
[43.]
Maj:t föreslagna utvägen att inom fästningsområdet uppföra en belys-
ningscentral, med vilken samtliga etablissemangen genom långa ledningar
skulle stå i förbindelse och som även skulle uthyra elektrisk ström,,
icke vara ur alla synpunkter tilltalande. Skulle nämligen stationen
bliva beskjuten och förstörd, lomme alla av densamma beroende bygg¬
nader att sakna belysning. Det kan ifrågasättas, huruvida det icke
vore en lämpligare utväg att åstadkomma belysning i de olika etablisse¬
mangen vart och ett för sig genom särskilda anordningar såsom redan
skett, förutom å forten, uti artilleriets tygverkstäder samt intenedntur-
förråden. Den i tygverkstäderna gjorda belysnings- och kraftanlägg¬
ningen, bestående av en avancemotor med elektrisk generator, lär
hava betingat ett pris av omkring 17,000 kronor. Den vid intendentur-
förråden befintliga kraftanläggningen, som består av en dieselmotor
med tillhörande elektriska maskiner, användes jämväl under fredstid för
dithörande byggnaders förseende med elektriskt ljus och kraft.
Med hänsyn till det sålunda anförda och då utskottet jämväl funnit
kostnaderna för den av Kungl. Maj:t föreslagna kraftstationen alltför
höga, hyser utskottet betänkligheter att för närvarande tillstyrka Kungl.
Maj:ts förslag. I en detta utlåtande bifogad skrivelse (bil. b) har Bodens
elektriska aktiebolag förklarat sig villigt nedsätta sitt förut betingade
pris å elektrisk belysning, och synes det utskottet som om i avvaktan
på vidare utredning i frågan förbindelsen med bolaget kunde fortfara
och dess anbud tills vidare antagas.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag icke må
för närvarande av Riksdagen bifallas.
Uppförande av intendeniurförråd för vissa truppförband.
42:o) Med tillstyrkande av bifall till vad Kungl. Magt under
punkt 43 av denna huvudtitel föreslagit, hemställer utskottet,
att Riksdagen må för uppförande av intendentur-
förråd för vissa truppförband m. m. bevilja ett anslag
av 406,000 kronor samt därav å extra stat för år 1914
anvisa 156,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
53
av omhänderhavande medel under år 1913 förskjuta
högst 100,000 kronor för att sedermera ersättas av
det anvisade beloppet
Uppförande av förrådsbyggnader för vinlerfordon vid vissa
truppförband.
43:o). Då utskottet icke haft något att erinra mot vad Kungl. Maj:t
under punkt 44 av denna huvudtitel föreslagit, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må till uppförande av förrådsbygg¬
nader för vinterfordon vid vissa truppförband bevilja
ett anslag av 237,000 kronor och härav å extra stat
för år 1914 anvisa 75,000 kronor.
Uppförande av förrådsbyggnader för skädutrustning m. m.
44ro) I punkt 45 av fjärde huvundtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att till uppförande av förrådsbyggnader för skidutrustning
m. m. å extra stat för år 1914 anvisa ett anslag av 75,000 kronor.
Departementschefens anförande till statsrådsprotokollet i detta ämne
förekommer å sid. 182—185 av protokollet.
Det hade visserligen varit önskvärt, att, innan anslag till nybygg¬
nader för ifrågavarande ändamål begärts, en mera ingående undersök¬
ning blivit verkställd för utrönande av möjligheterna att för skidutrust-
ningen använda redan befintliga, lantförsVaret tillhöriga byggnader
t. ex. i Gävle, Sollefteå och Vännäs.
Utskottet anser sig likväl, med hänsyn till vad departementschefen
i ämnet till statsrådsprotokollet uttalat, kunna vara förvissat därom att
även om det nu begärda anslaget beviljas, en dylik undersökning kom¬
mer att åvägabringas, och då det är uppenbart, att det nu ifrågava¬
rande anslaget, som endast avser att täcka en mindre del av kostna¬
derna i deras helhet, under alla förhållanden kommer att behöva för
ändamålet tagas i anspråk, får utskottet tillstyrka, att anslaget beviljas.
Utskottet hemställer sålunda,
att Riksdagen må till uppförande av förrådsbyg-
nader för skidutrustning m. in. å extra stat för år 1914
anvisa ett anslag av 75,000 kronor.
Uppförande
av förråds¬
byggnader för
vinterfordon
vid vissa
truppförband.
[44.]
Uppförande
av förråds¬
byggnader
för skidutrust¬
ning m. m.
[45.]
54
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Fullbordande av fästniiigsarbetena i Boden.
Fullbordande
av befäst¬
ningsarbetena
i Boden.
[46.]
Det frivilliga
sky tte väsen¬
dets befräm¬
jande.
[47.]
Garnisons¬
sjukhusen i
Stockholm, å
Karlsborg och
i Boden.
[48.]
45:o) Då utskottet icke haft något att erinra mot vad Kungl. Maja
under punkt 46 av denna huvudtitel föreslagit, får utskottet — under
hänvisning till vad departementschefen till ovannämnda statsrådsproto¬
koll sid. 185—188 i ämnet anfört — hemställa,
att Riksdagen må utav det till fullbordande av
befästningsarbetena vid Boden beviljade anslaget,
7,134,500 kronor, å extra stat för år 1914 anvisa
110,000 kronor.
De! frivilliga skyifeväsendets befrämjande.
46:o) Kung! Maj:t har under punkten 47 av denna huvudtitel före¬
slagit Riksdagen att ' till det frivilliga skytteväsendets befrämjande å
extra stat för år 1914 anvisa ett anslag av 975,000 kronor samt med¬
giva, att av detta anslag ett belopp av 432,000 kronor, motsvarande
ammunitionsbidraget, ställes till förfogande av arméförvaltningens artil¬
leri departement för anskaffning' av spetskuleammunition, mot det att
departementet till skytteförbundens överstyrelse utlämnar 9 miljoner
skarpladdade patroner m/94.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
Riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härmed för Riks¬
dagen
anmäla.
Garnisonssjukhusen i Stockholm, å Karlsborg och i Boden.
47:o) Kungl. Maj:t liar vidare i punkt 48 av denna huvudtitel före¬
slagit Riksdagen dels att, med godkännade av de vid statsrådspro¬
tokollet fogade förslag till stater för garnisonssjukhusen i Stockholm,
å Karlsborg och i Boden, öka anslaget till garnisonssjukhusen i Stock¬
holm, å Karlsborg och i Boden, nu 105,000 kronor, med 7,200 kronor
till 112,200 kronor, dels ock att medgiva, att reservationer å anslaget
må under åren 1914 och 1915 på i kungl. brevet den 10 juni 1910
angivet sätt användas till upphjälpande av underläkarnas vid garnisons¬
sjukhuset i Stockholm löneförhållanden.
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
55
Departementschefens utredning i fråga om detta anslag förekommer
å sid. 207—222 av statsrådsprotokollet.
De av Kungl. Maj:t föreslagna förändringarna i fråga om staterna utskottets
för garnisonssjukhusen i Stockholm, å Karlsborg och i Boden avse i yttrande-
huvudsak följande. Den av 1911 ars Riksdag beslutade löneregleringen
för fältläkarkåren skulle från och med nästkommande år tillämpas be¬
träffande de båda sjukhusläkarna vid garnisonssjukhuset i Stockholm.
Vidare skulle all den i staterna för sjukhusen i Stockholm och å Karls¬
borg upptagna kvinnliga personalen, i likhet med den kvinnliga perso¬
nalen vid garnisonssjukbuset i Boden, tillerkännas fri bostad med möbler,
lyse och bränsle samt kost och tvätt. Vid garnisonssjukhuset i Boden
skulle arvodesförhöjningar äga rum för de båda sköterskorna och koker¬
skan, varjämte vissa förändringar skulle vidtagas i staten för detta
sjukhus på grund av anläggningen av en epidemipaviljong vid detsamma.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot vad Kungl. Maj: t i
fråga om detta anslag föreslagit, hemställer,
att Riksdagen må
a) med godkännande av de vid statsrådsproto¬
kollet över lantförsvarsärenden den 14 januari 1913
fogade förslag till stater för garnisonssjukhusen i
Stockholm, å Karlsborg och i Boden (bil. 73—75), öka
förevarande anslag, nu 105,000 kronor, med 7,200
kronor till 112,200 kronor, samt
b) medgiva, att reservationer å anslaget må under
åren 1914 och 1915 på i kungl. brevet den 1.0 juni
1910 angivet sätt användas till upphjälpande av under-
läkarnas vid garnisonssjukhuset i Stockholm löneför¬
hållanden.
Arméns sjuk- och veterinärvård samt hovbeslag m. m.
48:o) I punkt 49 av denna huvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit Arméns sjuk-
Riksdagen att öka anslaget till arméns sjuk- och veterinärvård samt och‘ veterinär-
hovbeslag in. m., nu 351,527 kronor, med, i jämnt tal, 10,640 kronor, hovbes^
till 362,167 kronor. ’ m. m.k
Departementschefens yttrande i ärendet återfinnes å sid. 223_225 [49.]
av statsrådsprotokollet.
Befrämjande
av det fri¬
villiga sjuk¬
vårdsväsendet
i krig.
[50.]
Remontering
m. m.
[52.]
Utskottets
yttrande.
50 Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Då utskottet icke käft något att erinra mot vad Kungl. Maj:t
sålunda föreslagit, far utskottet hemställa,
att Riksdagen må öka anslaget till armens sjuk-
och veterinärvård samt hovbeslag m. m., nu 351,o2t
kronor, med 10,640 kronor till 362,167 kronor.
Befrämjande av det frivilliga sjukvårdsväsendet i krig.
49:o) Med tillstyrkande av bifall till vad Kungl. Maj:t under punkt
50 av denna huvudtitel föreslagit, hemställer utskottet,
att Riksdagen må, i likhet med vad under före¬
gående år ägt ruin, till befrämjande av det frivilliga
sjukvårdsväsendet i krig å extra stat för år 1914
anvisa ett anslag av 10,000 kronor.
Remontering m. m.
50:o) 1 punkt 52 av denna huvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att öka anslaget till remontering m. in., nu 641,155 kronor,
med 438,870 kronor till 1,080,025 kronor.
Departementschefens framställning beträffande detta anslag åter¬
finnes å sid. 228—235 av statsrådsprotokollet.
Den föreslagna betydliga ökningen av detta anslag beror i väsentlig
mån därpå, att dess nuvarande belopp blivit bestämt med hänsyn
till att å anslaget befintliga reservationer ansetts kunna till ett belopp
av 350 125 kronor tagas i anspråk för utgifterna under år 1913.
Då utskottet icke haft något att erinra mot vad Kungl. Mapt före¬
slagit i fråga om detta anslag, far utskottet hemställa,
att Riksdagen må öka anslaget till remontering
m. m., nu 641,155 kronor, med 438,870 kronor till
1,080,025 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
57
Lega av hästar för artilleriets, ingenjörtrupperiias och trängens exercis.
51:o) Kungl. Maj:t har i punkt 53 av denna huvudtitel föreslagit
Riksdagen att öka anslaget till lega av hästar för artilleriets, ingen¬
jörtruppernas och trängens exercis, nu 710,088 kronor, med 17.640
kronor till 727,728 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 235 och 236 av statsråds¬
protokollet.
I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft en
inom Andra kammaren av herr F. W. Thorsson väckt motion (nr 113),
däri hemställts, att Riksdagen måtte besluta, att det antal hästlejniugs-
dagar, som av Riksdagen fastställes för artilleriets, ingenjörtruppernas
och trängens exercis för år 1914, icke får överskridas.
Till stöd för sin hemställan har motionären anfört följande:
)>I 1911 års statsverksproposition beräknades under anslaget »lega
av hästar för artilleriets, ingenjörtruppernas och trängens exercis för år
1912» följande antal lejningsdagar, för artilleriet 116,260, för ingenjör¬
trupperna 29,962 och för trängen 11,040 eller tillsammans 157,262’lej-
ningsdagar å 4 kr. pr. dag = 629,048 kronor. Samma dagantal för
lejda hästar lades även till grund för beräkningarna av munderingsan-
slaget, armens sjuk- och veterinärvård, samt furageringsanslaget.
Ett överskridande av det antal lejningsdagar, som fastställts i den
kungl. prop., inverkar även på de övriga här nänmda anslagen, och sär¬
skilt blir furageringsanslaget utsatt för påkänningar.
Genom en generalorder, nr 38, utfärdad den 1 januari 1912 har
Kungl. Maj:t föreskrivit följande tillämpning av Riksdagens beslut.
'Sedan genom nådigt' brev den 27 oktober 1911 fastställts stat
för. hästlejningsanslaget år 1912, har beträffande lejning av hästar vid
artilleriet, ingenjörtrupperna och trängen för innevarande års skolor och
övningar
dels befallts, att hästar skola lejas under minst nedanstående antal
dagar, nämligen
vid artilleriet'.
vid Svea artilleriregemente
Hästlejnings-
dagar.
» Göta
» Vendes
»
»
och
såsom .ersättning för de hästar, som enligt generalorder
den 4 innevarande månad, nr 5, skola ställas till artilleri-
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 6 samt. 4 höft. (Nr 4.)
13,500
13,500
22,662
Lega av hästar
för artille¬
riets, ingen-
jörtruppernas
och trängens
exercis.
[53.]
8
58
Statsutskottets utlåt,ande Nr 4.
och ingenjörhögskolans förfogande............................................. 600
samt dessutom för utbildning av artilleriets officers- och reserv¬
officer svolontär er ............................................................................. 2,940
vid Norrlands artilleriregemente i Östersund ................................. 9,000
och såsom ersättning för de hästar, som enligt generalorder den
4 innevarande månad, nr 5, skola ställas till artilleri- och
ingenjörhögskolans förfogande................................................... 114
vid Norrlands artilleriregementes detachemang i Boden............... 4,500
)> Upplands artilleriregemente............................................................ 13,500
)> Smålands )> ....................................................... 13,500
samt dessutom för fältartilleriets skjutskola i enlighet med be¬
stämmelsen i punkt 10 av generalorder den 31 december
1909, nr 1,406.............................................................................. 2,952
ägande regementet enligt medgivandet nedan för eget behov an¬
vända det antal hästlejningsdagar, som, utöver det ovan angivna, kan
erhållas för anvisat belopp,
vid Gottlands artillerikår ................................................................... 2,520
vid var och en av Boden—Karlsborgs artilleriregementes ba¬
taljoner å Karlsborg och i Boden ........................................... 900
vid Positionsartilleriregementet ....................................................... 14,352
vid ingenjörtrupperna:
vid Svea ingenjörkår....................................-......................................... 10,960
)> Göta » ............................................................................ 9,960
» Fälttelegraf kåren .................................................................... 6,242
» Bodens ingenjörkår .......................................................................... 1,000
vid trängen (även beräknat för övningsmarscher):
» Svea trängkår..................................................................................... 1,440
» Göta » 1,440
» Norrlands trängkår ......................................................................... 1,440
samt dessutom för utbildning av trängens officers- och reserv-
officersvolontärer................................................................................ 600
vid Skånska trängkåren...............................................................•........... 1,440
» Västmanlands trängkår.................................................................... 1,440
)> Östgöta » 1,440
dels medgivits, att hästar må vid vederbörliga truppförband lejas
staten, samt att anmälan göres
StatsutsJeottets utlåtande Nr 4.
59
av chef för artilleriregemente till generalfälttygmästaren och inspek¬
tören för artilleriet,
av chef för ingenjörkår till chefen för fortifikationen och
av chef för trängkår till vederbörande arméfördelningschef;
ägande generalfälttygmästaren och inspektören för artilleriet att
mellan Vendes och Norrlands artilleriregementen fördela det i staten
för hästlejningsanslaget år 1912 uppförda anslaget till artilleri- och
ingenjörhögskolan.
I sammanhang härmed har medgivits, att för fästnings- och posi-
tionsartilleriets skjutskola erforderliga dragare må förhyras vid Boden—
Karlsborgs artilleriregemente intill en sammanlagd kostnad av det för
nämnda skjutskola uti staten anvisade beloppet.’
Truppförbanden erhålla genom denna generalorder en nästan obe¬
gränsad frihet att röra sig med lejningsanslaget, blott de hålla sig inom
ramen för den dem anvisade anslagssumman. Denna rörelsefrihet hos
vissa truppförband inom artilleri- och ingenjörvapnen användes sålunda, att
de hyra hästar för ända till 9 å 12 månader. Genom denna åtgärd
kan visserligen lejningspriset nedbringas betydligt under det beräknade
4 kronor pr dag. Lyckas det att nedbringa detsamma till 2 kronor pr
dag eller därunder kan truppförbandet leja ett betydligt större antal
hästar än det i staten beräknade. Lejningsanslaget, som är av reser¬
vationsanslags natur, har icke härigenom överskridits; men hur verkar
denna hästlejning på munderingsanslaget och anslaget till arméns sjuk-
veterinärvård och hovbeslag, samt slutligen på furag enlig samlag et, som i
en alldeles eminent grad beröres av denna Kungl. Maj:ts generalorder?
Denna Kungl. Maj:ts tillämpning av ett riksdagsbeslut måste be¬
traktas som konstitutionellt oriktig samt i fråga om statshushållningen
föra oss in i förvecklingar av stor omfattning och påtvinga statsverket
avsevärda utgifter, som Riksdagen icke har behörig möjlighet att kon¬
trollera.
Då Riksdagen medgav att lejningsanslaget fick reservationsanslags
natur och truppförbanden därigenom skulle inbjudas till en bättre hus¬
hållning av detta anslag, kan detta medgivande uppenbarligen ej ha
lämnats i annat syfte än att Kungl. Majd inom ramen av det bestämda
antalet lejningsdagar skulle lämnas största möjliga rörelsefrihet för
respektive truppförband.))
Emot Kungl. Majds förslag i fråga om detta anslag har utskottet
icke haft något att erinra.
Enligt vad utskottet inhämtat är det antal lejningsdagar, efter
vilket förevarande anslag blivit beräknat, upptaget med hänsyn till det
Utskottets
yttrande.
60
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
minsta, ordinära behovet av hästlejning vid de särskilda truppförbanden.
Av olika skäl blir det emellertid vid derå eller färre truppförband be¬
hövligt att lega hästar i större utsträckning. För tillgodoseende av
dylika extra behov äro vederbörande regementschefer hänvisade till de
besparingar å anslaget, som uppkomma genom lejningsprisets ned¬
bringande under det beräknade. Emellertid föranleder, såsom motio¬
nären framhållit, en ökning av lejningsdagarnas antal onekligen större
utgifter från vissa förslagsanslag, såsom t. ex. anslaget till furagering
av arméns hästar, vilket givetvis är olämpligt. Utskottet får därför
framhålla önskvärdheten av att beräkningsgrunderna för det anslag,
varom nu är fråga, komma att närmare ansluta sig till det verkliga
behovet av hästlejning, så att icke bristande överensstämmelse mellan
det beräknade och verkliga antalet hästlejningsdagar åstadkommer avse¬
värda rubbningar beträffande andra anslag, som äro beroende av detta
antal.
Däremot kan utskottet icke förorda motionärens förslag, som, såvitt
utskottet kunnat finna, skulle föranleda inskränkningar i truppernas
övningar och därmed inverka hämmande å deras utbildning.
På grund av det sålunda anförda får utskottet med tillstyrkande
av Rungl. Maj:ts förslag hemställa,
att Riksdagen må
a) öka anslaget till lega av hästar för artilleriets,
ingenjörtruppernas och trängens exercis, nu 710,088
kronor, med 17,640 kronor till 727,728 kronor; samt
b) avslå herr Thorssons förenämnda motion nr 113.
Ersättning för förskott.
Ersättning 52:o) Under punkt 54 av denna huvudtitel har Kungl. Maj:t före-
för förskott, slagit Riksdagen att till täckande av vissa förskott å extra stat för år
[54.] 1914 anvisa, i jämnt krontal, ett anslag av 132,594 kronor.
Under hänvisning till vad departementschefen till statsrådsproto¬
kollet (sid. 237—240) i detta ärende meddelat, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må till täckande av vissa förskott
å extra stat för år 1914 anvisa ett anslag av 132,594
kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr å.
61
Understöd åt föreningar och till skrifters utgivande.
53:o) Med anledning av Kungi. Maj:ts därom gjorda framställning
och under hänvisning till utskottets yttrande i nästföljande punkt får
utskottet hemställa,
att Riksdagen må i riksstaten under fjärde huvud¬
titeln uppföra ett nytt ordinarie anslag å 18,000 kro¬
nor, benämnt »understöd åt föreningar och till skrif¬
ters utgivande, reservationsanslag».
Extra utgifter.
54:o) Kungl. Maj:t har i punkt 56 av denna huvudtitel föreslagit
Riksdagen att i riksstaten för år 1914 uppföra anslaget till extra ut¬
gifter med oförändrat belopp, 80,000 kronor, men att i riksstaten be¬
teckna det såsom reservationsanslag.
Departementschefens framställning i fråga om detta anslag återfin¬
nes å sid. 240—246 av statsrådsprotokollet.
Från anslaget till extra utgifter skulle enligt Kungl. Maj:ts förslag
utbrytas, de utgifter, som avse dels flyttningshjälp och dels understöd
åt föreningar och till skrifters utgivande; och skulle för det förra ända¬
målet uppföras ett förslagsanslag å 12,000 kronor och för det senare
ett reservationsanslag å 18,000 kronor. Häremot har utskottet icke
haft något att erinra; och har utskottet i punkterna 30:o) och 53:o) i
detta utlåtande hemställt om bifall till dessa Kungl. Maj:ts förslag.
Då anslaget till extra utgifter är avsett att efter nämnda utbryt¬
ningar upptagas till oförändrat belopp, 80,000 kronor, innebär detta
sålunda en icke obetydlig anslagsökning, men har utskottet även i denna
del ansett sig böra tillstyrka vad Kungl. Maj:t föreslagit. Ej heller
har utskottet något att erinra emot att anslaget till extra utgifter er¬
håller reservationsanslags natur.
På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att Riksdagen må i riksstaten för år 1914 upp¬
föra anslaget till extra utgifter med oförändrat belopp,
80,000 kronor, men att i riksstaten beteckna det så¬
som reservationsanslag.
Understöd åt
föreningar och
till skrifters
utgivande.
[55.]
Extra
utgifter.
[56.]
Utskottets
yttrande.
62
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Generalsta¬
bens över¬
siktskarta
över Sverige.
[57.]
Övriga ordi¬
narie anslag.
[1, 4, 5,
7, 8, 51
och 58.]
Generalstabens översiktskarta över Sverige.
55:o) Uti punkt 57 av denna huvudtitel har Kungl. Maj:t före¬
slagit .Riksdagen att till en generalstabens översiktskarta över Sverige
i skalan 1 :400,000 å extra stat för år 1914 anvisa ett anslag av
19,700 kronor med rätt för Kungl. Maj:t att av omhänderhavande me¬
del under år 1913 förskjuta 13,200 kronor för att sedermera ersättas
av ifrågavarande anslag.
Under hänvisning till vad statsrådsprotokollet sid. 246—249 i
ämnet innehåller, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må till en generalstabens översikts¬
karta över Sverige i skalan 1 : 400,000 å extra stat
för år 1914 anvisa ett anslag av 19,700 kronor med
rätt för Kungl. Maj:t att av omhänderhavande medel
under år 1913 förskjuta 13,200 kronor för att seder¬
mera ersättas av ifrågavarande anslag.
Övriga ordinarie anslag.
56:o) Beträffande de i nu gällande riksstat under fjärde huvud¬
titeln upptagna ordinarie anslag, som icke här ovan blivit särskilt om¬
nämnda, har någon förändring icke ifrågasatts; och får utskottet hem¬
ställa,
att samtliga de ordinarie anslag under fjärde
huvudtiteln, vilka icke här ovan blivit särskilt omför-
mälda, må i riksstaten för år 1914 upptagas till oför¬
ändrade belopp.
Stockholm den 25 februari 1913.
På statsutskottets vägnar:
F. GUSON WACHTMEISTER.
Statsutskottets utlåtande Nr i.
63
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från Första Kammaren: herrar greve F. Gl:son Wachtmeister, S. H. Kvarnzelius,
O. Jonsson, friherre J. T. Gripensteclt, A. N. Halm, greve P. O. L. Klingspor, friherre
C. II. Falkenberg, IT. F. -Lamm, friherre J. G. Beck-Friis, C. G. Ekman, G. I. Asplund
och greve G. B. Hamilton samt
från Andra Kammaren: herrar A. Ekman, A. Wiklund, H. Andersson, F. W. Thors¬
son, G. Persson, K. Starbäck, K. V. Rydén, N. E. Lindberg, J. Ström, G. Odqvist, E. A.
Nilson och H. Lemke;
med undantag av att vid behandling
av punkterna 32 och 33 deltagit i stället för herr II. Andersson herr A. P. Gustafsson,
» » 35—56 i stället för herr It. F. Lamm herr N. 0. Bruce och
» » 51—56 i stället för greve P. O. L. Klingspor herr II. It. K. Ericson.
Reservationer:
vid punkten 9:o (angående avlöning och rekrytering m. m.) af her¬
rar greve F. Cl:son Wachtmeister, friherre J. T. Gripenstedt, friherre C.
H. Falkenberg och friherre J. G. Beck-Friis mot viss del av motive¬
ringen.
vid punkten 19:o (angående intendenturkåren) av herrar C. 1. Asp¬
lund, F. W. Thorsson, K. V. Rydén och N. E. Lindberg:
»Då vi icke kunnat känna oss övertygade om behovet av den nya
fältintendentsbeställningen i Boden, utan hysa den uppfattningen, att
chefen för intendenturförrådet i Boden jämväl bör kunna bestrida be¬
fattningen såsom fästningsintendent, så ha vi inom utskottet yrkat, att
utskottet hos Riksdagen ville hemställa,
att Riksdagen med avslag å Ivungl. Maj:ts begä¬
ran om inrättande av en fältintendentsbeställning av
2:a graden i Boden ville minska anslaget till inten¬
denturkåren, nu 679,380 kronor, med 646 kronor till
678,734 kronor.»
vid punkten 22:o (angående furagering av arméns hästar)
vid mom. a) (angående anslagets belopp) av herrar greve F. Chson
Wachtmeister, O. Jonsson, friherre J. T. Gripenstedt, greve P. O. L.
64
StatsutsJcottets utlåtande Nr 4.
Kling spor ^ friherre C. H. Falkenberg, II. F. Lamm, friherre J. G. Beck-
Friis, greve C. B. Hamilton, //. Andersson, C. Persson, 6*. Odqvist och
H. Lemke, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag i denna del
bort hava följande lydelse:
»Såsom motionären framhållit, står beräkningen av förevarande an¬
slag icke i full överensstämmelse med vad dåvarande chefen för lant-
försvarsdepartementet vid framläggande av 1901 års härordningsförslag
anförde i fråga om depåutfodring av kavallerihästar. Men detta torde
förklaras därav, att förhållandena nu äro helt olika mot år 1901. Var¬
ken depåsystemet eller utackorderingssystemet torde numera utan be¬
tydande olägenheter kunna genomföras. Vad utackorderingssystemet
beträffar, har det under de senare åren icke alls tillämpats, och vid¬
kommande depåsystemet, har detta endast i ytterst ringa mån vunnit
tillämpning vid de skånska kavalleriregementena, om också i anslags¬
beräkningarna för dessa regementen fortfarande upptages ett större antal
hästar på depå, än som varit ställt på sådan utfodring. Då emellertid
dessa hästar i själva verket lära utfodras lika med de övriga, vore det
riktigt att låta depådagarna utgå ur anslagsberäkningarna och uträkna
förevarande anslag efter samma dagkostnad för alla hästarna.
På grund härav får utskottet, som icke har något att erinra emot
Kung!. Maj:ts förslag i fråga om detta anslag, hemställa,
att Riksdagen må
a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag å herr Thorssons motion i denna del, i vad
den skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag, öka ansla¬
get till furagering av arméns hästar, nu 3,292,176
kronor, med 61,564 kronor till 3,353,740 kronor.»
vid mom. b) (angående ^ackordering av kavalleriets hästar) av
herrar S. H. Kvarnzelius, A. N. Halm, C. G. Ekman, C. I. Asplund,
F. W. Thorsson, K. Starbcick: K. V. Rydén, JK. E. Lindberg, J. Ström och
E. A. Nilson, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag i denna
del bort hava följande lydelse:
»Vad beträffar motionärens förslag i fråga om utackordering av
hästar till fodervärdar i stället för deras uppställande i depå, skulle
detta utan tvivel visa sig ur ekonomisk synpunkt synnerligen fördelak¬
tigt. Huruvida ur militär synpunkt några avsevärda olägenheter äro
förbundna med utackorderingssystemet, är utskottet däremot icke i till¬
fälle att bedöma. För att härutinnan vinna klarhet anser sig utskottet
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
65
fördenskull böra tillstyrka eu skrivelse till Kungl. Maj:t i motionens
syfte.
Få grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att Riksdagen må
b) i anledning av herr Thorssons motion nr
112 i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl.
Maj:t ville låta snarast möjligt utreda, huruvida och i
vad mån kavalleriets mellan de årliga repetitionsöv-
ningarna för tjänsten icke behövliga hästar må kunna
utackorderas till fodervärdar.»
vid punkten 23:o) (angående arméns munderingsutrustning) av herrar
greve F. Cl:son Wachtmeister, O. Jonsson, friherre J. T. Gripenstedt, greve
P. O. L. Kling spor, friherre C. H. Falkenberg, II. F. Lamm, friherre
J. G. Beck-Friis, greve C. B. Hamilton, H. Andersson, C. Persson, G.
Odqvist och H. Lemke: vilka ansett, att utskottet bort med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,
att Riksdagen må öka anslaget till arméns mun¬
deringsutrustning, nu 4,015,020 kronor, med 137,170
kronor till 4,152,190 kronor.
vid punkten 25:o) (angående arméns diverse intendenturbehov) av
herrar C. I. Asplund, F. W. Thorsson, K. V. Rydén och N. E. Lindberg:
»Enligt av Kungl. Maj:t fastställd stat för detta anslag utgå däri¬
från 37,300 kronor såsom anslag till vissa truppförband för musik-
materiel. Enligt vad som meddelats under ärendets behandling erhåller
numera detta anslag motsvarande gottgörelse från arméns musikfond.
Vid sådant förhållande och då anslaget under en följd av år lämnar
avsevärda reservationer ha vi inom utskottet yrkat, att det av Kungl.
Maj:t föreslagna anslagsbeloppet måtte minskas med 37,300 kronor.
Vi hemställa således,
att Riksdagen må minska anslaget till arméns
diverse intendenturbehov, nu 692,152 kronor, med
12,791 kronor till 679,361 kronor.»
vid punkten 32:o) (angående anskaffning av ny fältartillerimateriel)
av herrar greve F. Cl:son Wachtmeister, O. Jonsson, friherre J. T. Gri-
penstedt, greve P. O. L. Klingspor, friherre C. H. Falkenberg, friherre
J. G. Beck-Friis, greve C. B. Hamilton, C. Persson, G. Odqvist, A. P.
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 6 samt. 4 höft. (Nr 4.) 9
66
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Gustafsson och H. Lonke, vilka ansett, att utskottets yttrande och för¬
slag bort hava följande lydelse:
»Med den av Kung]. Maj:t begärda anvisningen å förevarande an¬
slag avses att bekosta anskaffande för mobiliseringsbekov av 26,000
spränggranater och 12,600 granatkartescher för fälthaubitser. Enligt
motionärens förslag skulle dylik ammunitio^anskaffning ske i betydligt
större utsträckning. _ , .,
Utskottet, som finner det synnerligen angeläget, att det _i fredstid
anskaffas en för mobiliseringsbehov fullt tillräcklig ammunitionsutred-
nin0-, har av vad motionären i ämnet anfört och vad utskottet i övrigt
inhämtat blivit övertygat därom, att de till grund för motionärens för¬
slag liggande beräkningarna komma det verkliga mobiliseringsbehovei,
betydligt närmare än Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet anser sig därför
höra tillstyrka den av motionären förordade större anvisningen å ifrå¬
gavarande anslag.
På grund av det anförda får utskottet hemställa,
att Riksdagen må, med bifall till greve Hamiltons
motion nr 38, utav det av 1909 års Riksdag till an¬
skaffning av ny fältartillerimateriel beviljade anslaget,
3,000,000 kronor, å extra stat för år 1914 anvisa åter¬
stoden, 1,000,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t
att av omhänderhavande medel under år 1913 för¬
skjuta sistnämnda belopp för att sedermera ersättas
av vad som sålunda anvisats.»
vid punkten 34:o) (angående anskaffning av kulsprutematenel)
av friherre J. G. Beck-Friis^ som ansett, att utskottet bort hemställa,
att Riksdagen ville besluta att i skrivelse till Ko¬
nungen anhålla, att försök med kulsprutor avsedda för
infanteriet måtte med snaraste anordnas, ävensom för
detta ändamål på extra stat för år 1914 anvisa ett
belopp av 20,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t
att under innevarande år förskottera nämnda belopp.
av greve C. B. Hamilton, som ansett att utskottet bort hemställa,
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
67
att Riksdagen måtte
a) i skrivelse till Konungen anhålla, att försök
med kulsprutor avsedda för infanteriet måtte med sna¬
raste anordnas, ävensom för detta ändamål på extra
stat för år 1914 anvisa ett belopp av 20,000 kronor,
med rätt för Kungl. Maj:t att under innevarande år
förskottera nämnda belopp; samt
b) till anskaffning av kulsprutemateriel avsedd för
infanteriet å extra stat för år 1914 bevilja ett anslag
av 300,000 kronor.
av herrar K. V. Rydén och N. E. Lindberg mot utskottets moti¬
vering.
vid punkten 35:o) (angående arméns byggnader, mötesfält, kommen-
dantskapsutgifter samt fortifikationens övningar och materiel) av herrar
greve F. Cl:son Wachtmeister, friherre J. T. Gripenstedt, friherre C. H.
Falkenberg och friherre J. G. Beck-Friis, vilka ansett, att utskottet bort
hemställa,
att Riksdagen må öka anslaget till arméns bygg¬
nader, mötesfält och kommendantskapsutgifter samt
fortifikationens övningar och materiel, nu 1,279,390
kronor, med 20,550 kronor till 1,299,940 kronor.
vid punkten 41 :o) (angående anläggande av en elektrisk kraftstation
vid Boden) av herr E. A. Nilson, som ansett, att utskottet bort hem¬
ställa,
att Riksdagen med bifall till Kungl. lVlaj:ts pro¬
position måtte till anläggning av en elektrisk kraft¬
station i Boden m. m. bevilja ett anslag av 200,000
kronor samt härav å extra stat för år 1914 anvisa
100,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att av om-
händerhavande medel under år 1913 förskjuta högst
sistnämnda belopp för att sedermera ersättas av vad
som sålunda anvisats.
vid punkten 44:o) (angående uppförande av förrådsbyggnad för
skidutrustning) av herrar S. H. Kvarnzelius och E. A. Nilson, vilka
ansett, att sista stycket av utskottets motivering' bort hava följande
lydelse:
68
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
»Utskottet anser sig likväl, med hänsyn till vad departementschefen
i ämnet till statsrådsprotokollet uttalat, kunna vara förvissat därom att,
även om det nu begärda anslaget beviljas, en dylik undersökning kom¬
mer att åvägabringas och att de lantförsvaret tillhöriga äldre byggnader,
som lämpligen kunna användas, även komma till användning i största
möjliga utsträckning. Vid det förhållandet och då det därjämte är
uppenbart, att de äldre byggnader, varom här är fråga, i någon mån
torde behöva förändras för att bliva fullt lämpliga för det avsedda ända¬
målet samt det dessutom erfordras medel för anordnande vid förråden
av nödiga verkstäder och således’ det nu ifrågavarande anslaget, som
endast avser att täcka eu mindre del av kostnaderna i deras helhet,
under alla förhållanden kommer att behöva för ändamålet tagas i an¬
språk, får utskottet tillstyrka att anslaget beviljas.»
av herrar C. G. Ekman, C. I. Asplund, F. TF. Thorsson, K. V.
Rydén och N. E. Lindberg, vilka ansett, att utskottets yttrande och
förslag bort hava följande lydelse:
»Innan anslag till nybyggnader för nu ifrågavarande ändamål bevil¬
jas, finner utskottet nödvändigt, att en mera ingående undersökning
företages för utrönande av möjligheterna att för skidutrustningen an¬
vända vissa redan befintliga, lantförsvaret tillhöriga byggnader, exem¬
pelvis i Gävle, Sollefteå och Vännäs. De upplysningar, som i detta
avseende lämnats, kunna enligt utskottets mening icke anses tillfyllest¬
görande; och har även departementschefen i sitt anförande till stats¬
rådsprotokollet antytt behovet av ytterligare utredning i ämnet.
På grund av det nu anförda anser sig utskottet icke för närvarande
kunna tillstyrka Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag, utan hemställer,
att Kungl. Maj:ts ovannämnda förslag icke må
av Riksdagen bifallas.»
vid punkten 51:6) (angående lega av hästar för artilleriets, ingenjör¬
truppernas och trängens exercis) av herrar S. H. Kvarnzelius, C. G.
Ekman, N. 0. Bruce, J. Ström och E. A. Nilson, vilka ansett, att ut¬
skottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:
»Såsom motionären framhållit, kommer ett överskridande av det
antal lejningsdagar, efter vilket det nu ifrågavarande anslaget, som är
ett reservationsanslag, blivit beräknat, att i icke ringa grad återverka
på vissa förslagsanslag, särskilt anslaget till furagering av arméns
hästar. Utskottet finner det emellertid angeläget, att utgifterna å för¬
slagsanslag komma att utgå enligt av Riksdagen prövade grunder.
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
69
Däremot tilltror sig icke utskottet att utan en närmare undersök¬
ning än den, som utskottet varit i tillfälle att företaga, kunna avgöra,
om motionärens under denna punkt omförmälda förslag är det lämpli¬
gaste med tagen nödig hänsyn till truppens övningar.
Med framhållande av önskvärdheten av att grunderna för ansla¬
gets användning så bestämmas, att icke bristande överensstämmelse
mellan det beräknade och det verkliga antalet hästlejningsdagar åstad¬
kommer rubbningar beträffande andra anslag, som kunna röna på¬
verkan av detta antal, hemställer utskottet,
att Riksdagen må
a) — — (lika med utskottet) — —
b) att herr Thorssons förenämnda motion ej måtte
till någon Riksdagens åtgärd föranleda.»
av herrar C. I. Asplund, F. TF. Thorsson, K. V. Rtjdén och N. E.
Lindberg, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava
följande lydelse:
»Emot Kungl. Maj:ts förslag i fråga om detta anslag har utskottet
icke haft något att erinra.
_ Såsom motionären framhållit, kommer ett överskridande av det antal
lejningsdagar, efter vilket det nu ifrågavarande anslaget, som är ett
reservationsanslag, blivit beräknat, att i icke ringa grad återverka på
vissa förslagsanslag, särskilt anslaget till furagering av arméns hästar.
Utskottet finner det emellertid angeläget, att utgifterna å förslagsanslag
komma att utgå enligt av Riksdagen prövade grunder och anser det
därför vara önskvärt att nyssnämnda antal lejningsdagar icke över-
skrides. Utskottet får på grund härav tillstyrka det av motionären
väckta förslaget, dock med någon förändring av dess ordalydelse.
Utskottet hemställer sålunda,
att Riksdagen må
. a) öka anslaget till lega av hästar för artilleriets,
ingenjör truppernas och trängens exercis, nu 710,088
kronor, med 17,640 kronor till 727,728 kronor; samt
b) med bifall till herr Thorssons motion, nr 113,
besluta, att det antal hästlejningsdagar för artille¬
riets, ingenjörtruppernas och trängens exercis, som
upptages i de av Kungl. Maj:t framlagda beräkningar
av förevarande anslag för år 1914, icke får överskridas.»
70
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Bilaga a.
Stat
för Generalstabens fast anställda personal.
|
Kronor.
|
Kronor.
|
Summa
kronor. |
|
A. Militärstaten.
|
|
|
|
|
|
|
Chefen för staben uppbär lön på generalitetsstaten.
|
|
|
|
|
|
|
Öfveradj utanför.
|
|
|
|
|
|
|
1 överste, lön ...................
dagavlöning å G kronor i 365 dagar.......
lönetillägg för 2 tjänsteliästar ä 400 kronor . . .
furageersättning å 1 krona om dagen för varje häst..
|
6,000
2,190
800
730
|
—
|
9,720
9,720
|
|
|
|
|
—
|
|
—
|
|
|
1 överstelöjtnant, lön..........-.....
dagavlöning å 5 kronor i 365 dagar......
lönetillägg för 2 tjänsteliästar ä 400 kronor . . .
furageersättning å 1 krona om dagen för varje häst..
|
4,500
1,825
800
730
|
—
|
7,855
15,710
|
|
|
|
|
—
|
—
|
—
|
|
|
1 major, lön.....................
dagavlöning ä 5 kronor i 365 dagar.....
lönetillägg för 2 tjänsteliästar å 400 kronor . . .
furageersättning å 1 krona om dagen för varje häst..
|
4,000
1,825
800
730
|
-
|
|
|
|
|
11 d:o .......................
|
—
|
—
|
80,905
|
—
|
|
|
Statsäd j utanter.
|
|
|
|
|
|
|
1 kapten av 1. klassen, lön.............
dagavlöning ä 4 kronor i 365 dagar......
lönetillägg för 2 tjänsteliästar å 400 kronor . . .
furageersättning å 1 krona om dagen för varje häst..
|
3,400
1,460
800
730
|
_
|
6,390
121,410
|
|
|
|
19 d:o .......................
|
—
|
|
-
|
|
|
1 löjtnant av 1. klassen, lön.............
dagavlöning ä 3 kronor i 365 dagar......
lönetillägg för 2 tjänsteliästar å 400 kronor . . .
furageersättning å 1 krona om dagen för varje häst
|
1.500
L095
800
730
|
—
|
4,125
37,125
|
|
|
|
|
—
|
—
|
—
|
300,315
|
_
|
Transport
|
—
|
—
|
_
|
—
|
300,315
|
-
|
Statsutskottets utlåtande JSr 4.
71
|
Kronor
|
|
Kronor.
|
Summa
|
|
|
|
|
|
kronor.
|
Transport
|
|
—
|
—
|
—
|
300,315
|
—
|
B. Civilstaten.
|
|
|
|
|
|
|
1 professor, lön...................
|
5,900
|
|
|
|
|
|
tjänstgöringspenningar.............
|
1,200
|
|
7,100
|
_
|
|
|
Efter 5 år kan lön eu höjas med 600 kronor.
|
|
|
|
|
!
|
1 krigsarkivarie, lön.................
|
3,600
|
—
|
|
|
|
|
tjänstgöringspenningar.............
|
1,800
|
—
|
|
|
|
|
ortstillägg...................
|
400
|
—
|
5,800
|
_
|
|
|
Efter 5 år kan lönen höjas med 500 kronor och
|
|
|
|
|
|
• efter 10 år med ytterligare 500 kronor.
|
|
|
|
|
|
|
1 bibliotekarie, arvode ...............
|
—
|
—
|
1,500
|
—
|
|
|
1 aktuarie, d:o ...............
|
—
|
—
|
1,500
|
—
|
|
|
|
|
—
|
1,500
|
—
|
|
|
1 förste vaktmästare, lön..............
|
900
|
—
|
|
|
|
|
tjänstgöringspenningar.............
|
450
|
|
|
|
|
|
ortstillägg...................
|
150
|
—
|
1.500
'
|
—
|
|
|
Efter 5 år kan lönen liöjas med 100 kronor.
|
|
|
|
|
|
1 vaktmästare, lön.................
|
700
|
—
|
|
|
|
|
tjänstgöringspenningar.............
|
350
|
—
|
|
|
|
|
ortstillägg...................
|
150
|
—
|
1,200
|
—
|
|
|
Efter 5 år kan lönen höjas med 100 kronor och
|
|
|
|
|
|
efter 10 år med ytterligare 100 kronor.
|
|
|
|
|
|
I
|
2 d:o........................
|
—
|
|
2,400
|
—
|
|
|
Till vikariatsersättning under semester för civila be-
|
|
|
530
|
|
|
-
|
ställningsinnehavare med lön på stat ......
|
-
|
—
|
—
|
23.030
|
—
|
Summa kronor
|
|
—
|
—
|
_
|
323,345
|
— 1
|
Amu. 1.
Anm. 2.
Amu. 8.
Amu. 4.
Anm. 5.
Anm. 6.
Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge
denna förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå, varjämte å lönen avdrages 100
kronor årligen.
Denna lönestat gäller under förutsättning, att föreskrift finnes därom, att samtliga
ordinarie civila tjänstinnehavare med lön på stat vid generalstaben skola, i den mån
ej undantag kunna anses böra stadgas eller för särskilda fall efter pröfning medgivas,
vara å tjänsterummet tillstädes minst 6 timmar varje söckendag.
Civil beställningsinnehavare med lön på stat må årligen, i den mån sådant kan ske
utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester: professorn och krigs-
arkivarien under vardera sex veckor samt on. var av vaktmästarna under 15 dagar.
Tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattningsinnehavare verk¬
ligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för den tid. han eljest varit från tjänst¬
göring befriad, skola de utgå till den, som uppehållit befattningen.
Vid beräknande av tidpunkten för inträdande av avlöuingsförhöjning genom ålders-
tillägg må icke föras befattningshavare till last den tid, han åtnjutit semester.
Vid sjukdomförfall för förste vaktmästaren, eller när det erfordras för beredande åt
honom av semester, skall annan vaktmästare vara skyldig att, om han förordnas att
uppehålla förste vaktmästarens befattning, bestrida densamma, dock ej längre än
sammanlagt tre månader under ett och samma kalenderår, med rätt att därunder, i stället
för egna tjänstgöringspenningar, åtnjuta vid sjukdomsfall för förste vaktmästaren de
med dennes befattning förenade tjänstgöringspenningar, och under hans semester ett
mot samma tjänstgöringspenningar svarande belopp.
72
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Avskrift.
Bilaga b.
Till statsutskottet.
Efter föregående underhandling med vederbörande,_ varigenom visshet er¬
hölls, att ett bolag för distribution av elektrisk _ kraft i Boden skulle erhålla
statsverket som abonnent för kaserner m. m. därstädes, bildades år 1904 Bodens
Elektriska aktiebolag, som efter utbyggandet av fallet vid Ljuså, där maskiner
om tillsammans 975 kilowatt finnas monterade, erhöll ett tioarskontrakt med
med staten och började sin leverans av ljus och kraft enligt detta kontrakt år 1906.
De första åren var statens behov jämförelsevis ringa, men har strömförbruk¬
ningen ökats år från år, så att den år 1912 utgjorde sammanlagt 126,500 kilowat¬
timmar, däri inbegripet förbrukningen av enskilda inom kasernomradet.
De olika forten och själva fästningen hava sina egna inom forten belägna
särskilda belysningsstationer, som äro fullständigt oberoende av kraftstationen
vid Ljuså.
Det torde ej kunna bestridas, att staten haft synnerligen god nytta av
bolaget under hela byggnadsperioden där uppe, likasom ej heller, att bolagets
vinst såsom företagare varit minimal, då någon utdelning på bolagets aktier hit¬
tills ej lämnats.
Emellertid har Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition föreslagit Riks¬
dagen bevilja anslag till egen av dieselmotorer driven kraftstation, varigenom
bolaget skulle förlora såväl staten, såsom ljus- och kraftabonnent, som även
statens tjänstemän och måhända även andra.
Som motiv för anläggningen har i den kungl. propositionen bland annat an¬
förts, att staten skulle göra en ekonomisk vinst därpå.
De uppgifter, som i samband därmed lämnats, torde dock böra något korri¬
geras Det uppges, att 1812 för kronans räkning förbrukats c:a 90,000 kilowat¬
timmar och för enskilda 58,000, tillsammans sålunda 148,000 kilowattimmar. För¬
brukningen har dock i själva verket endast varit 126,500 kilowattimmar för så¬
väl kronan som enskilda.' Skillnaden, 21,500 kilowattimmar, bör alltså, då kro¬
nan själv förbrukar 90,000, falla på den enskilda förbrukningen. Den^ av. forti-
fikationsbefälhavaren för år 1915 beräknade förbrukningen bor alltså minskas
med 21,500 kilowattimmar.
Man erhåller då en förbrukning sagda år av c:a 141,000 kilowattimmar,
vadan, då den uppgivna årskostnaden utgör 29,000 kronor, kilowattimmepriset
sålunda skulle utgöra 20,5 öre i stället för de 18 öre, som uppgivits i den kungl.
propositionen. . .
Jämför man departementschefens beräkning med de av oss angivna sitirorna,
blir statens årsutgift 1915 med eget elektricitetsverk omkring 20,185 kronor
i stället för 25,764 kronor, som fortifikationsbefälhavaren beräknat kostnaden
till, om kontraktet med oss skulle bibehållas. Eu besparing alltså av 5,579
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
73
kronor, ° vilket belopp torde vara för ringa att i och för sig motivera en anlägg¬
ning på ° 200,000 kronor. Yi äro även fullt beredda att sänka priset på belys¬
ningen så, att denna skillnad alldeles försvinner.
Beträffande de övriga motiv, som Kungi. Maj:t anfört för byggnadsförslaget,
tillåta vi oss ej uttala någon mening.
Yi vilja dock giva uttryck åt den förmodan, att, då tygstaten redan äger
reservstation och intendenturen egen kraftstation, finnes väl bra ringa anledning
för staten att bygga en dyrbar kraftstation endast för kasernernas belysning
under krigstid. Mera ändamålsenligt för sådant ändamål vore det väl, enligt väl¬
mening, att . endast utöka dessa inom kasernområdet redan befintliga stationer.
Som _ förut anförts har staten haft synnerligen stor nytta av bolaget under
kontraktstiden. Det synes då vara hårt, om ett företag, som tillkommit på för¬
anledande av statsverket -—- naturligtvis också i hopp om ekonomisk vinst för
företagarne — skulle genom statens åtgörande fullständigt ruineras, därigenom
att bolaget berövas 50 % av sina inkomster.
Som ovan omnämnts, äro vi, för att undgå detta, beredda till medgivanden
i ett förnyat kontrakt och tillåta oss här erbjuda oss att lämna statsverket och
militärpersonalen inom kasernområdet ett från 276, öre till 20 öre per kilowat¬
timme nedsatt belysningspris. Kraftpriset, 15 öre, är redan förut lägre än var¬
till staten kan erhålla kraft från egen kraftstation, och torde således ej erfordra
någon förändring.
"Vi tillåta oss även bifoga eu skrivelse i ärendet, som den 9 december 1912
inlämnades till Kungl. Maj:t, ehuru bolaget därpå ännu ej erhållit svar.
Ludvika den 7 februari 1913.
BODENS ELEKTRISKA AKTIEBOLAG.
Herman Duse.
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 6 samt. 4 käft. (Nr 4.)
10
74
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Tabell över anslagen under riksstatens fjärde huvudtitel.
Lantförsvarsdepartementet.
1913 års
|
riksstat anslår:
|
|
Förslag till blivande riksstat:
|
Ordinarie
anslag.
|
Ordinarie
anslag.
|
|
Ordinarie
anslag.
|
Extra
anslag.
|
Ordinarie
anslag.
|
Extra
anslag.
|
Kronor
|
Ö.
|
Kronor
|
Ö.
|
|
Kronor
|
ö.
|
Kronor
|
ö.
|
Kronor
|
Ö.
|
Kronor
|
Ö.
|
|
|
|
|
Departementet.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
17,000
|
—
|
Departementschefen.......................................
|
—
|
—
|
—
|
—
|
17,000
|
—
|
|
|
|
|
61,450
|
—
|
Departementet .............................................
|
—
|
—
|
—
|
—
|
61,450
|
—
|
|
|
|
|
|
|
Till provisorisk lönereglering för befattningshavare
i departementet, förslagsanslag .....................
|
—
|
—
|
—
|
—
|
-
|
—
|
8,070
|
—
|
|
|
12,952
|
—
|
Skrivmaterialier och expenser, ved m. m. för depar¬
tementet med dess kommandoexpedition, förslags¬
anslag....................................................
|
|
|
|
|
12,952
|
|
|
|
|
|
7,000
|
—
|
Tryckningskostnader för departementet med dess
kommandoexpedition, förslagsanslag ...............
|
_
|
—
|
—
|
—
|
1 7,000
|
—
|
|
|
|
|
98,402
|
_
|
Säger för departementet
|
—
|
—
|
—
|
—
|
98,402
|
—
|
8,070
|
—
|
|
|
|
|
Arméförvaltningen.
|
•
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
268,665
|
—
|
Arméförvaltningen .......................................
|
—
|
—
|
—
|
—
|
268,665
|
—
|
|
|
|
|
30,900
|
—
|
Skrivmaterialier, expenser och bränsle m. m. för
arméförvaltningen, reservationsanslag ...........
|
_
|
_
|
_
|
—
|
30,900
|
—
|
|
|
|
|
299,565
|
_
|
Säger för arméförvaltningen
|
—
|
—
|
|
—
|
299,565
|
—
|
|
|
|
|
|
|
(Jeneralitetet, staberna in. m.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
156,035
|
—
|
Generalitetsstaten .......................................
|
—
|
—
|
—
|
—
|
| 156,035
|
—
|
|
|
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
75
1913 års
|
riksstat anslår:
|
|
|
Förslag till blivande riksstat:
|
|
Ordinarie
anslag.
|
Ordinarie
anslag.
|
|
Ordinarie
anslag.
|
Extra
anslag.
|
Ordinarie
anslag.
|
Extra
anslag.
|
Kronor
|
Ö.
|
Kronor
|
ö.
|
|
Kronor
|
Ö.
|
Kronor
|
ö.
|
Kronor
|
Ö.
|
Kronor
|
ö.
|
|
|
|
|
Generalstaben:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
322,815
|
—
|
—
|
—
|
Fast anställd personal. Nuvarande
belopp................................. 322,815: —
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ökas med ........................... 530: —
|
323,345
|
|
|
|
|
|
|
|
78,175
|
—
|
400.990
|
|
Stabens övningar, expenser m. m., reservations-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
anslag ................................................
|
78,175
|
—
|
—
|
—
|
401,520
|
_
|
|
|
|
|
16,200
|
—
|
Artilleristaben..................................
|
—
|
—
|
—
|
—
|
16,200
|
_
|
|
|
|
|
65,733
|
—
|
Kommendantsstaten. Nuvarande belopp 65,733: —
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
minskas med .......................... 900: —
|
—
|
—
|
—
|
_
|
64,833
|
_
|
|
|
|
|
638,958
|
—
|
Säger för generalitetet, staberna m. m.
|
—
|
—
|
—
|
—
|
638,588
|
—
|
|
|
|
|
|
|
Undervisningsverken.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
96,955
|
—
|
Krigshögskolor, reservationsanslag. Nuvarande
belopp .................................... 96,955: —
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ökas med ................................. 5,825: —
|
|
|
|
|
102.780
|
|
|
|
|
|
46,250
|
—
|
ltidskolan, reservationsanslag...........................
|
—
|
—
|
—
|
—
|
46,250
|
_
|
|
|
|
|
60,000
|
—
|
Skjutskolan för infanteriet oeh kavalleriet, reserva¬
tionsanslag .............................................
|
_
|
_
|
|
|
60,000
|
|
|
|
|
|
27,000
|
-
|
Artilleriskjutskolor, reservationsanslag ...............
|
—
|
—
|
—
|
—
|
27,000
|
—
|
|
|
|
|
130,165
|
—
|
Krigsskolan, reservationsanslag. Nuvarande be¬
lopp....................................... 130,165: —
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ökas med................................ 2,695: —
|
_
|
|
|
|
132,860
130,000
|
|
|
|
|
|
130,000
|
—
|
Volontärskolor, förslagsanslag .......................
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
|
|
|
6,350
|
—
|
Militärläkares undervisning, reservationsanslag......
|
—
|
—
|
—
|
—
|
6,350
|
—
|
|
|
|
|
496,720
|
—
|
Säger för undervisningsverken
|
—
|
—
|
—
|
—
|
505,240
|
—
|
|
|
|
|
|
|
Avlöning, rekrytering, (trupp¬
förbanden), arvoden in. m.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
18,138,587
|
—
|
Avlöning och rekrytering m. m. Nuvarande be¬
lopp ................................. 18,138,587: -
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ökas med .............................. 65,013: —
|
_
|
_
|
_
|
_
|
18,203,600
|
_
|
|
|
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
76
1913 års
|
riksstat anslår:
|
|
Förslag till blivande riksstat:
|
Ordinarie
anslag.
|
Ordinarie
anslag.
|
|
Ordinarie
anslag.
|
Extra
anslag.
|
Ordinarie
anslag.
|
Extra
anslag.
|
Kronor
|
Ö.
|
Kronor | ö.
|
|
Kronor
|
ö.
|
Kronor
|
ö.
|
Kronor
|
Ö.
|
Kronor
|
Ö.
|
|
|
77,406
|
|
Ökad avlöning för de till tjänståldern äldsta ba¬
talj onsläkarn a och batalj onsveterinärern a,/örÄ&iys-
anslag. Nuvarande belopp............ 77,406: —
|
|
|
|
|
|
|
|
'
|
|
|
|
|
minskas med.............................. 9,117: —
|
_
|
_
|
_
|
_
|
68,289
|
_
|
|
|
|
|
24,000
|
—
|
Avlöning till extra bataljonsläkare, förslagsanslag.
Nuvarande belopp .................... 24,000: —
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Skot med ................................ 12,000: —
|
|
|
|
_
|
36,000
|
__
|
|
|
|
|
|
|
Till tillfällig löneförbättring (extra lönetillägg) åt
vissa yngre bataljonsläkare, för slag samla// ......
|
|
|
|
_
|
_
|
2,000
|
_
|
|
|
|
|
Till beredande av extra lönetillägg för år 1913 åt
en del betjänte, förslagsanslag .....................
|
_
|
_
|
_
|
_
|
_
|
_
|
285
|
_
|
|
|
10,982
|
—
|
Ersättning åt vissa löntagare i följd av arméns
omorganisation, förslag samlag, högst. Nuvarande
belopp .................................... 10,982: —
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
minskas med.............................. 1,060: —
|
|
_
|
|
|
9,922
120,000
|
|
|
|
|
|
120,000
|
_
|
Arméns personal över stat, förslagsanslag .........
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
|
|
|
|
|
|
Till dagavlöningstillägg åt indelt manskap, förslags¬
anslag ...................................................
|
_
|
_
|
_
|
_
|
_
|
|
150,000
|
_
|
1
|
|
125,200
|
—
|
Hyra, expenser m. m. vid truppförbanden, reserva¬
tionsanslag. Nuvarande belopp...... 125,200: —
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
minskas med ........................... 2,000: —
|
|
|
|
|
123,200
204,225
|
|
|
|
|
|
204,225
|
—
|
Landstormen, reservationsanslag .....................
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
|
|
|
2,660,038
|
—
|
De värnpliktiges avlöning, inskrivning och redo¬
visning m. m., förslagsanslag. Nuvarande be¬
lopp .................................... 2,660,038: —
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ukas med.............................. 145,475: —•
|
|
|
|
|
2,805,513
|
|
|
|
|
|
770,000
|
—
|
Ersättning för rustning och rotering, förslagsan¬
slag. Nuvarande belopp ........... 770,000: —
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
minskas med ........................... 70,000: —
|
_
|
—
|
_
|
_
|
700.000
|
—
|
|
|
|
|
679,380
|
—
|
Intendenturkåren. Nuvarande belopp 679,380: —
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ökas med .............................. 5,179: —
|
_
|
_
|
_
|
_
|
684,559
|
_
|
|
|
|
|
85,300
|
—
|
Ålderstillägg, förslagsanslag. Nuvarande be¬
lopp ................................... 85,300:-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ökas med ................................... 8,300: —
|
—
|
—
|
—
|
—
|
93,600
|
—
|
|
|
|
|
22,895,118
|
—
|
Säger för avlöning, rekrytering (trupp-
förbanden), arvoden m. m..........
|
—
|
—
|
—
|
—
|
23,048,908
|
|
152,285
|
=
|
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
77
1913 års riksstat anslår:
Ordinarie Ordinarie
anslag1
Kronor ö.
anslag.
Kronor
- 6,929,292
3.292.176
4,015,020
Intendenturen m. in.
692,152
1,759,010
116,687,650
1,088,307
21,450
195,000
belopp ......
ökas med ...
6,929,292:
237,320: —
Furagering av arméns hästar, förslagsanslag. Nu¬
varande belopp ..................... 3,292,176: —
ökas med .............................. 21,277:
Arméns munderingsutrustning, reservationsanslag.
Nuvarande belopp ................. 4,015,020:
ökas med.
127,098:
Till anskaffning av nya uniformer för armén
— Arméns diverse intendenturbehov, reservations¬
anslag. Nuvarande belopp ... ...... 692,152: —
ökas med.
24,509:
Arméns kasemutredning samt ved, ljus och vatten, re¬
servationsanslag. Nuvarande belopp 1,759,010: —
ökas med.............................. 50,613: —
I
1,304,757 -
Till inköp av inventarier i nya kasernetablissemang
Till anskaffning av skidor m. m......................
Till anskaffning av pälsar..............................
Säger för intendenturen m. m.
Inkvarterings-, rese- och trakta-
mentskostnader.
Inkvarteringskostnader, förslagsanslag................
Inkvarteringens ordnande i Stockholm, reservations¬
anslag ..................................................
Bese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ....
Flyttningshjelp, förslagsanslag ........................
Säger för inkvarterings-, rese- och
traktamentskostnader............
Förslag till blivande riksstat:
|
Ordinarie
|
Extra
|
|
Ordinarie
|
Extra
|
|
anslag
|
|
anslag.
|
anslag.
|
|
anslag.
|
|
Kronor
|
ö.
|
Kronor | ö.
|
Kronor
|
1 ö-
|
Kronor
|
ö.
|
|
|
|
|
7,166,612
|
|
|
|
—
|
-
|
—
|
—
|
3,313,453
|
—
|
|
|
—
|
—
|
_
|
___
|
4,142,118
|
|
|
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
400,000
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
716,661
|
—
|
|
|
—
|
_
|
_
|
_
|
1,809,623
|
|
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
106,039
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
--
|
—
|
273,800
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
390,000
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
17,148,467
|
—
|
1,169,839
|
—
|
|
|
|
|
1,088,307
|
|
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
21,450
|
—
|
|
|
—
|
-
|
—
|
—
|
195,000
|
—
|
|
|
—
|
—1
|
—
|
—
|
12,000
|
—
|
|
|
—
|
|
_ |
|
—
|
1,316,757
|
_
|
|
|
78
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
1913 års riksstat anslår:
Ordinarie
anslag.
|
Ordinarie
anslag.
|
Kronor
|
ö.
|
Kronor
|
Ö.
|
|
|
2,708,850
|
—
|
|
|
2,708,850
|
—
|
|
1
1
|
1,279,390
|
|
|
|
1,279,390 -
|
Ordinarie
anslag.
Kronor
Artilleribehov.
Arméns vapen, ammunition och målskjutnings-
raateriel samt artilleriets övningar och materiel,
reservationsanslag ....................................
Till fortsatt anskaffning av nya eldhandvapen......
Till anskaffning av ny fältartillerimateriel ..........
Säger för artilleribehov
Fort ifikati on sb eh o v.
Arméns byggnader, mötesfält och kommendant-
skapsutgifter samt fortifikationens öyningar och
materiel, reservationsanslag. Nuvarande be¬
lopp.................................... 1,279,390: —
ökas med............................. 20,350: —
Till uppförande av kasernetablissemang för femton
infanteriregementen...................................
Till anskaffande av ingenjörmateriel m. m. för
Bodens ingenjörkår...................................
Till anskaffning av yinterutrustning för ingenjör¬
trupperna .................................................
Till komplettering av fältingenjör- och krigsbro-
materielen vid Svea och Göta ingenjörkårer......
Till anordnande av mässlokaler vid vissa trupp¬
förband .................................................
Till uppförande av intendenturförråd för vissa
truppförband m. m...................................
Till uppförande av förrådsbyggnader för vinter¬
fordon vid vissa truppförband......................
Till uppförande av förrådsbyggnader för skid-
utrustning m. m......................................
Till fullbordande av befästningsarbetena vid
Boden ..................................................
Säger för fortifikationsbehov
Förslag till blivande riksstat:
Extra
anslag.
Kronor ö
Ordinarie
anslag.
Kronor ö
Extra
anslag.
Kronor ö
2,708,850
500.000
380.000
880,000
I
1,299,740
1,000,000
50,000
50.000
70.000
39,500
156.000
75.000
75,000
110.000
|-| 1,299,7401 -| 1,625,500|—
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
79
1913 års riksstat anslår:
|
|
Förslag till blivande riksstat:
|
|
Ordinarie
anslag.
|
Ordinarie
anslag.
|
Ordinarie
anslag.
|
Extra
anslag.
|
Ordinarie
anslag.
|
Extra
anslag.
|
Kronor
|
ö.
|
Kronor
|
Ö.
|
Kronor
|
Ö.
|
Kronor
|
ö.
|
Kronor
|
Ö.
|
Kronor
|
Ö.
|
|
|
|
Övningar.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
500,000
|
— Arméns fält- och fälttjänstöyningar, reservations¬
anslag ..............................
|
|
|
|
|
500,000
|
|
|
|
|
|
|
Till det frivilliga skytteväsendets befrämjande____
|
—
|
—
|
—
|
|
__
|
_
|
* 975,000
|
|
|
|
500,000
|
Säger för övningar —
|
—
|
—
|
—
|
500,000
|
_
|
975,000
|
|
|
|
|
Sjukvård.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
105,000
|
— Garnisonssj ukhusen i Stockholm, å Karisborg
och i Boden, reservationsanslag. Nuvarande be-
loPP....................................... 105,000: —
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ökas med ...... 7 900._
|
_
|
_
|
|
|
112,200
|
|
|
|
|
|
351,527
|
— Arméns sjuk- och veterinäryård samt hofbeslag m. m.,
reservationsanslag. Nuvarande belopp 351,527: —
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ökas med .............................. 10,640:_-
|
_
|
_
|
|
|
362,167
|
|
|
|
|
|
|
Till befrämjande av det frivilliga sjukvårdsväsendet
i krig ..
|
|
|
|
|
|
10,000
|
|
|
|
456,527
|
Säger för sjukvård —
|
—
|
—
|
_
|
474,367
|
_
|
10,000
|
|
|
|
|
Stipendier.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
7,000
|
— Resestipendier åt artilleri- och ingenjörofficerare,
reservationsanslag .
|
|
|
|
|
7,000
|
|
|
|
|
|
15,000
|
— Resestipendier åt officerare och intendenturtjänste-
män, reservationsanslag .
|
|
|
|
|
15,000
|
|
|
|
|
|
29,100
|
— Stipendier för fältläkarkåren och veterinärstaten.
|
—
|
—
|
—
|
—
|
29,100
|
_
|
|
|
|
|
2,000
|
Resestipendier åt militärläkare, reservationsanslag...
|
—
|
—
|
—
|
—
|
2,000
|
_
|
|
|
|
|
53,100
|
— Säger för stipendier
|
—
|
—
|
—
|
—
|
53,100
|
—
|
|
|
|
|
|
Remontering och iiästlega.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
641,155
|
Remontering m. m., reservationsanslag. Nuvarande
belopp................................... 641,155: —
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ökas med................................. 438,870:
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1,080,025
|
—
|
|
|
*) Kungl. Maj:t föreslaget belopp, yaröyer utskottet framdeles kommer att avgiya särskilt utlåtande.
80
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
1913 års riksstat anslår:
|
.
|
|
Förslag till blivande riksstat:
|
|
Ordinarie
anslag.
|
Ordinarie
anslag.
|
Lega av hästar för artilleriets, ingenjörtruppernas
och trän gens exercis, reservationsanslag. Nu¬
varande belopp ....................... 710,088: —
ökas med .............................. 17,640: —
|
Ordinarie
anslag.
|
Extra
anslag.
|
Ordinarie
anslag.
|
Extra i
anslag. |
|
Kronor
|
ö.
|
Kronor
|
ö.
|
Kronor
|
Ö.
|
Kronor
|
ö.
|
Kronor | ö.
|
Kronor
|
Ö.
|
|
|
710,088
|
—
|
|
|
|
|
727,728
|
|
|
|
|
|
1,351,243
|
|
Säger för remontering och hästlega
|
—
|
—
|
—
|
-
|
1,807,753
|
—
|
|
|
|
|
|
|
Diverse.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Till täckande av vissa utav arméförvaltningen och
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
statskontoret utgivna förskott .....................
|
—
|
|
-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Understöd åt föreningar och till skrifters utgivande,
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
reservationsanslag .....................................
|
—
|
|
—
|
|
18,000
|
|
|
|
|
|
80,000
|
—
|
Extra utgifter, reservationsanslag .....................
|
—
|
—
|
—
|
—
|
80,000
|
--
|
|
|
|
|
|
|
Till en generalstabens översiktskarta över Sverige
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
19,700
|
—
|
|
|
80,000
|
_
|
Säger för diverse
|
—
|
-
|
|
—
|
98,000
|
—
|
152,294
|
-
|
|
! !
IN.V50.2M» -
|
Summa
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1
49,997,787:-
|
4,972,988
|
|
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1918.