Statsutskottets utlåtande Nr J39.
1
Nr 139.
Ankom till Kiksdagens kansli den 23 maj 1913 kl. 4 e. m.
Utlåtande, i anledning av Kung!. Majds proposition angående ökade
anslag till folkskoleseminarierna m. m. jämte i ämnet
väckta motioner. (2:a Avd.)
I den till Riksdagen den 14 januari 1913 avlåtna propositionen an¬
gående statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t föreslagit Riks¬
dagen dels i punkt 162 av åttonde huvudtiteln att i avbidan på proposi¬
tion rörande omorganisation av folkskoleseminarierna i riket för sådant
ändamål beräkna en ökning av det å ordinarie stat uppförda anslaget till
seminarier för folkskollärares bildande med 180,000 kronor, dels ock i
punkt 166 av samma huvudtitel att i avbidan på proposition rörande om¬
organisation av folkskoleseminarierna i riket för höjning av stipendierna
för seminarieelever beräkna en ökning av det å ordinarie stat uppförda
anslaget till stipendier för seminarieelever med 100,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i en den 4 sistlidne april avlåten, till
statsutskottets förberedande behandling överlämnad proposition (nr 205),
under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastik¬
ärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen att
dels till förstärkande av folkskoleseminariernas lärarkrafter med 13
ämneslärare samt 12 lärare vid övningsskolorna, till bestridande av ersätt¬
ning enligt stadgade grunder till övningslärare vid seminarierna för ut¬
sträckt tjänstgöring ävensom till beredande av tillgång till ökning av de
till materiell samt ved och ljus in. m. för de olika seminarierna utgående
årliga anslagen höja det nu under rubriken: Seminarier för folkskollärares
bildande, i riksstaten å ordinarie stat uppförda anslaget å 617,165 kronor,
utöver redan äskat belopp av 46,750 kronor, med 73,515 kronor samt i
riksstaten uppföra detsamma under förändrad benämning: Folkskolesemi¬
narierna, med 737,430 kronor;
Bihang till Kiksdagens protokoll 1913. 6 samt. 78 käft. (Nr 139—140.)
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 139.
dels för beredande av tillfällig löneförbättring till de ordinarie lä¬
rarna och lärarinnorna vid folkskoleseminariernas övningsskolor, i Stock¬
holm och Göteborg med 400 kronor för lärare och 300 kronor för lära¬
rinna och i övriga städer med 300 kronor för lärare och 200 kronor för
lärarinna, bevilja på extra stat för år 1914, utöver redan äskat belopp av
9,800 kronor, ytterligare 1,500 kronor;
dels för beredande av tillgång till anskaffande av böcker, undervis¬
ningsmateriel! m. m. vid de särskilda seminarierna bevilja på extra stat
för år 1914 ett belopp av 84,400 kronor;
dels höja det i riksstaten å ordinarie stat uppförda anslaget till sti¬
pendier för seminarieelever från 93,750 kronor, utöver förut äskat belopp
å 6,400 kronor, med ytterligare 100,150 kronor till 200,300 kronor;
dels till stipendier för seminarieelever vid vissa parallellklasser vid
folkskoleseminarierna i Uppsala, Strängnäs, Falun och Kalmar bevilja på
extra stat för år 1914, utöver redan äskade belopp, ytterligare 7,200 kronor;
dels ock besluta, ej mindre att berörda två ordinarie anslag till folkskolese¬
minarierna och till stipendier för seminarieelever må utgöra ett gemen¬
samt reservationsanslag för folkskoleseminarierna, än även att det i riks¬
staten å ordinarie stat uppförda anslaget: Undervisningsmateriell m. in.
för folkskolor, å 30,000 kronor, vilket anslag nu tillika med de ordinarie
anslagen till seminarier för folkskollärares bildande, till stipendier för se¬
minarieelever samt till arvoden åt folkskoleinspektörer utgör ett gemen¬
samt reservationsanslag, skall i riksstaten uppföras såsom ett särskilt re¬
servationsanslag.
Beträffande utredningen i ärendet tillåter sig utskottet hänvisa till
propositionen.
I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft nedan-
nämnda i förevarande ämne inom Riksdagen väckta motioner, i vilka
föreslagits, i motionen nr 142 inom Första kammaren av herr K. J.
Ekman,
att Riksdagen, därest lvungl. Maj:ts ifrågavarande an slagsyrkanden helt
eller delvis bifallas, måtte vid medlens beviljande fästa såsom villkor, att
sådan ändring i stadgan för folkskollärarseminarierna i riket vidtages, att
den som önskar att såsom elev vinna inträde i seminarium skall, bland
annat, genom vederbörande pastorsämbetes intyg styrka, att sökanden är
döpt medlem av svenska kyrkan och efter där åtnjuten konfirmationsunder¬
visning behörigen förklarats berättigad till konfirmation och nattvardsgång;
i motionen nr 166 inom samma kammare av herr Oscar Olsson, att
Riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t vid
Statsutskottets utlåtande Nr 139.
3
det slutliga fastställandet av kursplanen i kristendom för seminarierna
täcktes bestämma densamma med hänsyn till att kristendomsundervis-
ningen i folkskolan bör meddelas i form av bibelläsning två å tre timmar
i veckan, varvid inga hemläxor få förekomma och utom bibeln inga
andra läroböcker få användas än en läsebok med berättelser ur Gamla
testamentet;
i motionen nr 167 inom samma kammare av herr Oscar Olsson och i den
därmed lika lydande motionen nr 358 i Andra kammaren av herr K. Sand¬
ler, att Riksdagen måtte ingå till Kungl. Maj:t med anhållan, att Kungl.
Maj:t vid uppgörandet av normalplan för seminarieundervisningen ville
tillgodose det i folkundervisningskommitténs förslag upptagna nya ämnet
ekonomilära i ungefär samma utsträckning, som kommittén föreslagit, och
för undervisningen i ämnet anvisa tid, som ej understiger två timmar i
veckan i vardera av de båda högsta klasserna.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina framställningar
får utskottet hänvisa till motionerna.
Sedan länge har behovet av ny och efter tidsförhållandena bättre utsk°^tneJg/tt'
lämpad stadga järnte undervisningsplan för folkskoleseminarierna i riket
varit känt och erkänt. Förarbeten för en sådan stadga och under¬
visningsplan föreligga ock i de utredningar och förslag, som lämnats av
folkundervisningskommittén i dess betänkande angående folkskoleseminarierna
samt i de yttranden, som i anledning därav avgivits av vederbörande
myndigheter. I förevarande proposition, vilken i det väsentliga ansluter
sig till nämnda kommittés förslag, göres framställning om de anslagshöj¬
ningar för ökande av seminariernas lärarkrafter och förbättring av deras
utrustning, som skulle bliva erforderliga för den föreslagna undervisnings-
planens tillämpning från och med höstterminen 1914, varjämte hemställts
om ökning av de till seminarieleverna utgående stipendierna. I statsråds¬
protokollet har departementschefen därjämte angivit vissa av de grunder
för seminariernas organisation, undervisning och styrelse, vilka äro avsedda
att komma till närmare utförande i en ny stadga och undervisningsplan
för nämnda läroanstalter.
T likhet med departementschefen anser utskottet, att en reformering
av folkskoleseminarierna i berörda hänseenden icke längre bör undanskjutas,
och de synpunkter, som av departementschefen lagts på frågan, synas ut¬
skottet i det väsentliga vara riktiga.
Utskottet vill först angiva sin mening rörande de uttalanden, som
gjorts i statsrådsprotokollet i fråga om seminariernas organisation, under-
4
Statsutskottets utlåtande Nr 139.
Seminarie-
kursem
längd.
Nya ämnen.
Ekonomilära.
visningsplan och styrelse samt därefter yttra sig om de framställda an-
slagsäskandena.
Vad då angår seminariekursens längd har kommittén föreslagit, att
densamma fortfarande såsom hittills måtte bliva i regeln fyraårig. Fler¬
talet av de i ärendet hörda myndigheterna hava uttalat sin anslutning till
kommitténs åsikt, under det åtskilliga av dem yrkat kursens utvidgning
till femårig. Departementschefen instämmer i kommitténs förslag och
anser, att den förbättring av seminarieundervisningens resultat, som är
önskvärd, skall kunna vinnas genom en höjning av inträdesfordringarna,
vilken skulle medgiva, att det första seminarieåret kunde frigöras från obe¬
hövliga men tidsödande repetitionskurser, genom en inre sovring och om¬
läggning av undervisningsplanen med utsöndring av mindre värdefulla
eller onödigt elementära beståndsdelar samt genom vidsträcktare tillämp¬
ning av ett naturligare och mera på självverksamhet anlagt arbetssätt.
Utskottet delar denna departementschefens åsikt och instämmer i hans
uttalande att, innan en förlängning av seminariekursen vidtages, man
åtminstone bör hava gjort allt vad göras kan för att förbättra densamma
inom det tidsutrymme, som den för närvarande har sig tillmätt.
Mot de föreslagna kunskapsfordringarna för inträde i seminarium har
utskottet i det hela icke funnit skäl till erinran.
Enligt kommitténs förslag skulle å seminariernas undervisningsplan
upptagas två nya undervisningsämnen, ekonomilära och främmande språk.
Genom det förstnämnda av dessa ämnen har huvudsakligen avsetts
att bibringa seminarieeleverna dels en översikt av den allmänna social¬
ekonomien, d. v. s. den teoretiska utredningen av de faktorer, som ingå
i och reglera det ekonomiska livet, samt en överblick av det ekonomiska
livets historiska utveckling, dels ock en beskrivande framställning av Sveri¬
ges näringsliv med huvudvikten lagd på jordbruket. Beträffande den av
kommittén föreslagna lärokursen i ämnet har departementschefen uttalat,
att han icke funne densamma i allo lämplig, i det den dels till skada för
andra läroämnen tillägnat sig viktiga delar av deras innehåll, dels upp-
toge sådant, som seminarierna med sin utrustning icke hade förutsätt¬
ningar att på ett fruktbärande sätt bibringa, dels i det hela erhållit en
omfattning och karaktär, som icke motsvarade dess elementära uppgift. Å
andra sidan vore departementschefen icke benägen att låta ämnet helt ut¬
gå ur undervisningsplanen utan funne det lämpligt, att det innehåll av
ekonomisk natur, som borde ingå i olika läroämnens kurser, under semi¬
nariekursens senare del samlades, fullständigades och ordnades till ett helt.
Ekonomiläran kunde således med en mera måttlig uppgift och med en
Statsutskottets utlåtande Nr 139.
5
däremot svarande undervisningstid förekomma som ett särskilt ämne på
seminariets högre stadium. I sina förutberörda motioner hava herrar
Oscar Olsson och R. Sandler yrkat, att ifrågavarande ämne måtte tillgodoses
i ungefär samma utsträckning, som kommittén föreslagit, samt att den för
detsamma avsedda undervisningstiden, som av kommittén föreslagits till
sammanlagt fem timmar i veckan, ej måtte sättas lägre än till två tim¬
mar i veckan i vardera av de båda högsta klasserna.
I likhet med kommittén och departementschefen finner utskottet det
vara av stor betydelse, att kännedom om det ekonomiska livets historiska
utveckling och viktigaste företeelser i nutiden samt framför allt om vårt lands
näringsliv meddelas i seminarieundervisningen. Utskottet har dock icke
blivit övertygat om att detta lämpligast bör ske genom sammanförande på
sätt kommittén föreslagit av hithörande kunskapsmaterial till ett särskilt läro
ämne. Icke minst med hänsyn till de synnerligen stora svårigheter, det
i de flesta tall torde möta att anskaffa lärare med nödiga kvalifikationer för
undervisningen i ett så omfattande och delvis heterogent ämne, synes det
utskottet lämpligast, att det kunskapsstoff av hithörande art, som med för¬
del kan upptagas i seminarieundervisningen, huvudsakligen meddelas i
sammanhang med de läroämnen, med vilka det äger naturligt samband.
Att det emellertid i sådana fall, där för ändamålet fullt kompetent lärar-
kraft finnes att tillgå, kan vara ändamålsenligt, att därjämte en sam¬
manfattande och ordnande överblick lämnas av det i den övriga under¬
visningen meddelade hithörande kunskapsmaterialet, vill utskottet icke
bestrida.
Av vad nu anförts framgår, att utskottet icke kan tillstyrka de av
herrar Olsson och Sandler väckta motionerna.
Beträffande det andra av de nya ämnena, främmande språk, har av
kommittén föreslagits, att undervisning i tyska och engelska skulle med¬
delas vid varje seminarium med syfte att bibringa en elementär och för
praktiskt behov avsedd kunskap i ettdera av dem, att ingen elev skulle
äga. rätt att deltaga i undervisningen i mer än ett av språken, men att
varje elev skulle vara skyldig att efter eget val begagna sig av undervis¬
ningen i det ena av dem, dock med viss möjlighet till bortval av ämnet
och viss begränsning beträffande rätten att välja mellan de båda språken.
För undervisningen uti ifrågavarande ämne har kommittén avsett samman¬
lagt sex veckotimmar. Departementschefen instämmer i detta kommitténs
förslag.
Utskottet, som icke funnit skäl att motsätta sig upptagandet av be¬
rörda ämne i seminarieundervisningen, anser dock, att någon sådan val-
Främmande
språk.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 139.
Övriga läro¬
ämnen.
Herr Oscar
Olssons mo¬
tion rörande
kristendoms-
undervisnin-
gen.
Arbetssättet.
frihet mellan tyska och engelska språken vid de särskilda seminarierna,
som av kommittén föreslagits, med hänsyn till den därav förorsakade vä¬
sentliga kostnadsökningen icke bör ifrågakomma. Det må enligt utskot¬
tets mening vara tillräckligt, om vid varje seminarium, efter Kungl. Maj:ts
bestämmande, meddelas undervisning i allenast ett av de nämnda språken,
tyska eller engelska.
Vad beträffar den föreslagna undervisningsplanen i övrigt finner ut¬
skottet i likhet med departementschefen det nödigt, att vid utarbetandet
av en officiell undervisningsplan för seminarierna lärokurserna, särskilt i
vissa ämnen, erhålla en strängare begränsning än den, de fått i kommit¬
téns förslag.
I detta sammanhang har utskottet att angiva sin ställning till det
av herr Oscar Olsson i den ena av hans förberörda motioner framställda
förslaget beträffande kristendomsundervisningen vid seminarierna. Motionä¬
rens förslag utgår från den uppfattningen, att kristendomsundervisningen i
folkskolan blott borde omfatta bibelläsning två till tre timmar i veckan,
varvid inga hemläxor skulle få förekomma och utom bibeln inga andra
läroböcker skulle få användas än en läsebok med berättelser ur Gamla
testamentet. Med hänsyn härtill borde enligt motionärens mening en
inskränkning kunna ske i den dogmatiska delen av den utav kommittén
för seminarierna föreslagna kursen i kristendomskunskap.
Den av motionären föreslagna förändringen är således motiverad av
en utav honom önskad omläggning av kristendomsundervisningen i folk¬
skolan. Då emellertid frågan om förändrad undervisningsplan för folk¬
skolan för närvarande är föremål för folkundervisningskommitténs förbe¬
redande behandling och i varje fall icke i förevarande sammanhang kan
göras till föremål för något Riksdagens beslut, bör enligt utskottets me¬
ning motionärens yrkande beträffande seminariernas undervisningsplan icke
föranleda något Riksdagens uttalande.
En huvudpunkt i kommitténs förslag till ny undervisningsplan för
seminarierna är yrkandet på genomförandet vid dessa läroanstalter av ett
friare arbetssätt med större utrymme för och fullständigare tillgodogörande
av elevernas självverksamhet. Lika med departementschefen vill utskottet
uttala sitt livliga instämmande i den uppfattning, som i nämnda yrkande
kommit till uttryck.
Statsutskottets utlåtande Nr 139.
7
Såsom villkor för inträde i seminarium fordras enligt gällande stadga,
bland annat, att sökanden skall hava »begått Herrens nattvard». I an¬
slutning till ett av Första kammaren vid 1910 års Riksdag fattat beslut
har kommittén föreslagit den ändring i nämnda villkor, att inträdessökande
skall vara »döpt medlem av svenska kyrkan och efter där åtnjuten kon¬
firmationsundervisning behörigen förklarats berättigad till konfirmation och
nattvardsgång». Departementschefen åter ansluter sig till ett av Andra
kammaren vid samma Riksdag fattat beslut, att inträdessökande skall vara
»medlem av svenska kyrkan». I sin förutberörda motion har herr K. J.
Ekman yrkat, att vid beviljande helt eller delvis av Kung!. Maj:ts i före¬
varande proposition gjorda anslagsyrkanden Riksdagen måtte fästa såsom
vilkor, att ifrågavarande bestämmelse i en blivande stadga för folkskole-
seminarierna avfattas i enlighet med kommitténs ovan angivna förslag
Utskottet ställer sig för sin del på den av departementschefen och
Andra kammaren vid 1910 års Riksdag hävdade ståndpunkten och får förty
avstyrka herr Ekmans berörda motion.
Vad departementschefen i övrigt anfört till statsrådsprotokollet an¬
gående seminariernas organisation, styrelse och undervisningsplan har icke
givit utskottet anledning till särskilt uttalande.
För tillämpning av den utav kommittén föreslagna och av departe¬
mentschefen förordade undervisningsplanen erfordras såsom i det föregå¬
ende anmärkts en ökning av seminariernas lärarkrafter, såväl ämneslärare
och lärare i övningsämnen som lärare vid övningsskolorna, varom fram¬
ställning nu göres i föreliggande proposition.
Beträffande den sålunda äskade ökningen av seminariernas lärarkraf¬
ter har utskottet icke funnit skäl till annan anmärkning än den, att, vid
bifall till vad utskottet föreslagit i fråga om ämnet främmande språk, ar¬
voden till timlärare böra beräknas vid enkelseminarium för blott 7
veckotimmar och vid dubbelseminarium för allenast 14 veckotimmar. De
föreslagna arvodesbeloppen för timlärare har utskottet funnit lämpligt av¬
vägda, liksom utskottet anser den för lärarna i trädgårdsskötsel ifrågasatta
arvodesökningen skälig.
Vidare har av Kungl. Maj:t äskats höjning av de nu för seminarierna
anvisade ordinarie anslagen till materiell, ljus och ved m. m. samt till
seminarieträdgårdarnas skötsel och vård samt hemställts om beviljande av
vissa anslagsbelopp å extra stat för samma ändamål. Härigenom skulle bestri¬
das dels de under senaste tiden stegrade utgifterna för uppvärmning, ren-
lnträdes-
fordran med
avseende på
ställning
inom stats-
kyrkan.
Ökning av
seminarier¬
nas lärar¬
krafter.
Förbättring
av seminari¬
ernas utrust¬
ning.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 139.
hållning in. in., dels kostnaderna för anskaffande av boksamlingar, under¬
visningsmateriel! samt materiell för gymnastik och idrott, dels ökning av semi-
narieläkarnas arvoden samt arvoden till skrivbiträden åt rektorerna och till
bibliotekarier, dels kostnaderna för årlig tryckning av årsredogörelserna,
dels ock vissa kostnader för seminarieträclgårdarnas skötsel och vård. Där¬
jämte har för oförutsedda behov avsetts ett belopp av 10,000 kronor.
Vad angår de belopp, som av departementschefen beräknats för nu
angivna ändamål, har utskottet ansett, att eu minskning med i genomsnitt
30Ö kronor för varje seminarium bör ske i de för anskaffande av böcker
och undervisningsmateriell avsedda årsanslagen, samt att ett belopp av
7,000 kronor för oförutsedda behov bör vara tillräckligt.
I anledning av vad departementschefen anfört rörande avlöningsför¬
månerna för seminariernas vaktmästare, vill utskottet som sin åsikt uttala,
att desamma vid dubbelseminarium samt vid enkelseminarium, där utom
vanliga vaktmästargöromål eldning och dylikt åligger vaktmästaren, icke
i något fall böra sättas högre än för förste vaktmästare i nyreglerat verk,
samt för övrigt icke i något fall högre än för vaktmästare i nyreglerat verk.
Höjning av
elevstipen¬
dierna.
Slutligen har av Kungl. Maj:t föreslagits en höjning av de till semi-
narieelever utgående stipendiebeloppen, vilka för närvarande i medeltal
belöpa sig till omkring 65 kronor årligen för varje elev, som erhåller
sådant understöd. Av kommittén hade, under erinran att stipendiebeloppen
vore oförändrat desamma som för nära 50 år sedan samt under hänvis¬
ning till penningvärdets sjunkande och levnadskostnadernas stegring,
föreslagits en höjning av nämnda belopp till i medeltal 200 kronor år¬
ligen för varje stipendiat. Departementschefen har av statsfinansiella hän¬
syn ansett sig böra stanna vid en höjning av stipendiebeloppen till om¬
kring 130 kronor.
Utskottet vill icke förneka, att de ovan anförda, av kommittén åbe¬
ropade skälen för stipendiebeloppens höjande äro beaktansvärda. Men ut¬
skottet håller före, att en fördubbling av stipendiebeloppen, såsom i pro¬
positionen föreslagits, innebär mer, än som kan anses av förhållandena
påkallat, och finner en höjning av nämnda belopp med omkring 50 pro¬
cent eller till omkring 100 kronor vara det högsta, som för närvarande
bör ifrågakomma.
Vid bifall till vad utskottet sålunda föreslagit i fråga om det å or¬
dinarie stat uppförda anslaget till stipendier åt seminarieelever, bör mot¬
svarande inskränkning ske i den av Kungl. Maj:t begärda ökningen av
förut utav Riksdagens båda kamrar å extra stat beviljat anslag till sti¬
pendier åt eleverna i vissa parallellklasser.
Statsutskottets utlåtande Nr 139.
9
I anslutning till vad departementschefen uttalat angående stipendie-
medlens fördelning vill utskottet betona önskvärdheten av, att sådana för¬
ändringar i nu gällande bestämmelser vidtagas, som kunna medföra trygghet
för att stipendieunderstöden komma att tilldelas blott verkligt behövande
elever.
Genom de nedsättningar å av Kungl. Maj:t äskade anslagshöjningar,
som nu av utskottet föreslagits, skulle för år 1914 uppstå eu besparing
utgörande i runt tal på anslagen å ordinarie stat 57,525 kronor och på
anslagen å extra stat 6,600 kronor eller tillhopa 64,125 kronor.
Slutligen vill utskottet på av departementschefen anförda skäl förorda,
att de båda här berörda ordinarie anslagen, nämligen till seminarier för
folkskollärares bildande och till stipendier för seminarieelever, vilka nu
tillsammans med anslagen till arvoden åt folkskoleinspektörer och till under-
visningsmateriell in. m. för folkskolor ingå i ett gemensamt reservations-
anslag till folkundervisningen, utbrytas ur detta och uppföras såsom ett
gemensamt reservationsanslag till folkskoleseminarierna, att det förstnämnda
av berörda båda anslag erhåller titeln: Folkskoleseminarierna, samt att det
å ordinarie stat uppförda anslaget: Undervisningsmateriell in. in. för folk¬
skolor å 30,000 kronor, uppföres såsom ett särskilt reservationsanslag.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att Piksdagen, i anledning av Kungl. Magt före¬
varande proposition och med avslag å herrar Ekmans,
Olssons och Sandlers ovanberörda motioner, må
a) till förstärkande av folkskoleseminariernas lärar-
krafter med 13 ämneslärare samt 12 lärare vid övnings¬
skolorna, till bestridande av ersättning enligt stadgade
grunder till övningslärare vid seminarierna för utsträckt
tjänstgöring ävensom till beredande av tillgång till ök¬
ning av de till materiell samt ved och ljus m. m. för
de olika seminarierna utgående årliga anslagen höja det
nu under rubriken: Seminarier för folkskollärares bil¬
dande, i riksstaten å ordinarie stat uppförda anslaget
å 617,165 kronor, utöver redan beviljat belopp av 46,750
kronor, med 66,065 kronor samt i riksstaten uppföra
detsamma under förändrad benämning: Folkskolesemi¬
narierna, med 729,980 kronor;
b) för beredande av tillfällig löneförbättring till
de ordinarie lärarna och lärarinnorna vid folkskole-
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. <> sand. 78 käft. (Nr 139—140.') 2
10
Statsutskottets utlåtande Nr 139.
seminariernas övningsskolor, i Stockholm och Göteborg
med 400 kronor för lärare och 300 kronor för lärarinna
och i övriga städer med 300 kronor för lärare och 200
kronor för lärarinna, bevilja på extra stat för år 1914,
utöver redan beviljat belopp av 9,800 kronor, ytterligare
1,500 kronor;
c) för beredande av tillgång till anskaffande av
böcker, undervisningsmateriell in. m. vid de särskilda
seminarierna bevilja på extra stat för år 1914 ett belopp
av 81,400 kronor;
d) höja det i riksstaten å ordinarie stat uppförda
anslaget till stipendier för seminarieelever från 93,750
kronor, utöver förut beviljat belopp å 6,400 kronor, med
ytterligare 50,075 kronor till 150,225 kronor;
e) till stipendier för seminarieelever vid vissa pa¬
rallellklasser vid folkskoleseminarierna i Uppsala, Sträng¬
näs, Falun och Kalmar bevilja på extra stat för år 1914,
utöver redan beviljat belopp, ytterligare 3,600 kronor;
f) besluta, ej mindre att berörda två ordinarie
anslag till folkskoleseminarierna och till stipendier för
seminarieelever må utgöra ett gemensamt reservations¬
anslag för folkskoleseminarierna, än även att det i riks¬
staten å ordinarie stat uppförda anslaget: Undervisnings¬
materiell m. m. för folkskolor, å 30,000 kronor, vilket
anslag nu tillika med de ordinarie anslagen till seminarier
för folkskollärares bildande, till stipendier för seminarie¬
elever samt till arvoden åt folkskoleinspektörer utgör ett
gemensamt reservationsanslag, skall i riksstaten uppföras
såsom ett särskilt reservationsanslag.
Vid bifall till punkt e) kommer anslaget till inrättande av vissa paral¬
lellklasser vid folkskoleseminarierna i Uppsala, Strängnäs, Kalmar, Växjö
och Falun att uppföras med ett till 58,095 kronor förhöjt belopp.
Stockholm den 24 maj 1913.
På statsutskottets vägnar:
F. GUSON WÄCHTMEISTER,
Statsutskottets utlåtande Nr 189.
11
Vid de i utlåtandena nr 139—183 omförmälda ärendenas slutbehandling inom
utskottet hava närvarit
från Första kammaren: herrar greve F. Ci:son Wachtmeister, S. 11. Kvarnzelius, O.
Jonsson, greve P. O. L. Kling spor, friherre 11. C. oFalkenberg, friherre J. G. Beck-Friis, A.
C. Lindblad, O. M. Strömberg, C. G. Ekman, A. Åström, N. O. Bruce och A. TF. Lindh, samt
från Andra kammaren: herrar A. Ekman, H. Andersson, F. TF. Thorsson, P. Olsson,
C. Persson, K. Starbäck, K. V. Iiydén, N. E. Lindberg, J. Ström, G. Odqvist, E. A. Nilson
och II. Lonke.
Reservationer:
av herrar greve F. Guson Wachtmeister, O. Jonsson, friherre II. C.
Falkenberg, H. Andersson, C. Persson, G. Odqvist, och H. Lemke;
av greve P. O. L. Klingspor, som ansett, att utskottet bort hemställa,
att Riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts före¬
varande proposition och med bifall till herr Ekmans
ovanberörda motion samt med avslag å herrar Olssons
och Sandlers omförmälda motioner, må, under förutsätt¬
ning att sådan ändring i stadgan för folkskolläraresemi¬
narierna i riket vidtages, att den som önskar att såsom
elev vinna inträde i seminarium skall, bland annat, ge¬
nom vederbörande pastorsämbetes intyg styrka, att sö¬
kanden är döpt medlem av svenska kyrkan och efter
där åtnjuten konfirmationsundervisning behörigen för¬
klarats berättigad till konfirmation och nattvardsgång,
a) till förstärkande av etc. (lika med utskottets
förslag),
av herrar friherre J. G. Beck-Friis, 0. M. Strömberg och A. Åström,
som ansett att utskottet bort hemställa,
A. Att Riksdagen med avslag å herrar Olssons
och Sandlers ovannämnda motioner, må
a) till förstärkande av etc. (lika med utskottets för¬
slag) samt
B. Att Riksdagen, i anledning av herr Ekmans
ovan omförmälda motion, må i skrivelse till Kungl.
Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes taga i övervä¬
gande, huruvida sådan ändring i stadgan för folkskol-
lärareseminarierna i riket vidtages, att den som önskar
att såsom elev vinna inträde i seminarium skall, bland
annat genom vederbörande pastorsämbetes intyg styrka,
att sökanden är döpt medlem av svenska kyrkan och
efter där åtnjuten konfirmationsundervisning behörigen
förklarats berättigad till konfirmation och nattvardsgång.