Statsutskottets utlåtande Nr 130.
1
Nr 130.
Ankom till Riksdagens kansli den 19 maj 1913 kl. 5 e. m.
Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj ris proposition till Riksdagen
angående utvidgande av överstyrelsen för rikets allmänna
läroverk till en överstyrelse för skolväsendet i riket jämte
i ämnet väckta motioner.
(2:a Avd.)
I den till Riksdagen den 14 januari 1913 avlåtna propositionen an¬
gående statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t under punkt 136
av åttonde huvudtiteln föreslagit Riksdagen att i avbidan på proposition
rörande inrättandet av en överstyrelse för skolväsendet för ändamålet be¬
räkna å ordinarie stat ett belopp av 115,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i en till Riksdagen den 4 nästlidne april av¬
låten, till statsutskottets förberedande behandling överlämnad proposition,
nr 204, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden samma dag, föreslagit Riksdagen att
dels godkänna den av departementschefen i statsrådsprotokollet för¬
ordade staten för år 1914 för en för rikets skolväsen gemensam skol¬
överstyrelse och de för åtnjutande av i sagda stat upptagna nya avlönings¬
förmåner av departementschefen föreslagna villkoren och bestämmelserna
samt för tillämpning av samma stat ej mindre medgiva, att de för
överstyrelsen för rikets allmänna läroverk å ordinarie stat tillgängliga
samt de å extra stat för år 1914 äskade medlen må användas för motsva¬
rande ändamål inom skolöverstyrelsen, än även på extra stat för år 1914
anvisa ett belopp av 105,795 kronor;
dels ock medgiva,
ej mindre att vad i kungl. kungörelsen den 18 juni 1910 angående
viss löneturs- och pensionsberäkning för medlem av överstyrelsen för rikets
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 6 samt. 71 käft. (Nr 130.) l
2
Statsutskottets utlåtande Nr 130.
allmänna läroverk är i berörda hänseende stadgat angående tillförordnad
rektor vid allmänt läroverk eller högre lärarinneseminariet, som förordnats
att vara ordförande eller ledamot i nämnda överstyrelse, även skall gälla
tillförordnad rektor vid allmänt läroverk, högre lärarinneseminariet eller
folkskoleseminarium, vilken förordnats att vara chef för eller ledamot i
skolöverstyrelsen;
än även att de av Riksdagen år 1912 av förslagsanslaget till under¬
stödjande av folkbiblioteksväsendet anvisade arvodena till två biblioteks-
konsulenter inom ecklesiastikdepartementet må utgå utan hinder därav, att
sagda konsulenter fullgöra huvudparten av sitt arbete inom skolöver¬
styrelsen.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsråds¬
protokollet.
I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft åtskil¬
liga i förevarande ämne väckta motioner, i vilka föreslagits,
i motionen nr 165 inom Första Kammaren af herr Ch. Meurling m. fl.,
att Riksdagen, därest Kungl. Maj:ts ifrågavarande anslagsyrkande helt eller
delvis bifalles, måtte vid medlens beviljande fästa såsom villkor, att nämn¬
den för granskning av läroböcker i kristendom skall utgöras av en biskop,
en teologie professor, en kyrkoherde och en lekman, utsedda av kyrko¬
mötet, samt en lektor i kristendom, utsedd av ämneskonferenserna i
kristendom vid de allmänna läroverken, en adjunkt i kristendom vid all¬
mänt läroverk eller folkskoleseminarium, utsedd enligt närmare av Kungl.
Maj:t utfärdade bestämmelser antingen av läroverkens eller av semina¬
riernas kristendomslärare, samt en vid folkskola eller någon av folkskolans
överbyggnader anställd lärare, utsedd av Kungl. Maj:t;
i motionen nr 166 inom samma kammare av herr 0. Olsson, att
Riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att den ifrågasatta
sakkunnignämnden för granskning av läroböcker i kristendomskunskap,
som kunna förekomma till användning i folkskolan och dess överbygg¬
nader, icke måtte komma till stånd;
i motionen nr 334 inom Andra kammaren av herr E. Kristensson m. fl.,
l:o) att Riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det
Kungl. Maj:t täcktes snarast möjligt låta utreda frågan, huru domkapitlens
göromål i fråga om folkundervisningen lämpligen kunna överflyttas på
lekmannastyrelser, samt för Riksdagen framlägga de förslag, vartill denna
utredning kan föranleda;
2:o) att Riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t uttala, det Kungl.
Maj:t täcktes låta utfärda sådana bestämmelser, att de åligganden, som
Statsutskottets utlåtande Nr 130.
3
•enligt propositionen sid. 114—126 skulle tillkomma viss gransknings-
nämnd, måtte förläggas till skolöverstyrelsen;
i motionen nr 346 inom samma kammare av herr M. Sommelius,
att Riksdagen måtte besluta, att 2:ne lekmannaombud i envar av de
2:ne avdelningarna inom skolöverstyrelsen skola tillsättas och med samma
ställning och bemyndigande som de blivande byråcheferna;
i motionen n:r 362 inom samma kammare av herr FL Andersson i
Grirnbo, m. fl.
att föreliggande proposition icke måtte av Riksdagen bifallas; samt
i motionen nr 363 inom samma kammare av herr Uj. Branting, att
Riksdagen ville besluta,
att, i syfte att bereda målsmannen för ungdomens fysiska uppfostran
en ställning inom överstyrelsen, som bättre svarar mot betydelsen av denna
uppfostringsgren och att sörja för nödiga hjälpkrafter, i staten för skol¬
överstyrelsen uppföra en inspektör för den fysiska fostran med 4,200
kronor i lön, 2,500 kronor i tjänstgöringspenningar och 600 kronors orts-
tillägg samt tre inspektörsassistenter med vardera 2,100 kronor i lön, 1,500
kronor i tjänstgöringspenningar och 300 kronor i ortstillägg samt i sam¬
band härmed öka det på extra stat för år 1914 äskade beloppet med
14,500 kronor eller från 105,700 kronor till 120,200 kronor.
Beträffande de av motionärerna till stöd för de olika förslagen an¬
förda skäl får utskottet hänvisa till motionerna.
Kungl. Maj:ts föreliggande förslag innebär en genomgripande för¬
ändring i den nuvarande centrala ledningen av vårt allmänna undervis¬
ningsväsen. Denna innehaves för närvarande, vad de allmänna läroverken
beträffar, av ett centralt ämbetsverk — överstyrelsen för rikets allmänna
läroverk — och representeras i Kungl. Maj:ts kansli av läroverksbyrån
inom ecklesiastikdepartementet, under det att för folkundervisningens vid¬
kommande någon motsvarighet till nämnda överstyrelse icke finnes, utan
är överledningen för denna undervisningsgren uteslutande förlagd till
folkskolebyrån inom nämnda departement. I dessa förhållanden avser nu
Kungl. Maj:ts förslag att göra ändring i så måtto, att dels folkundervis¬
ningen skulle i likhet med de allmänna läroverken bliva lagd under en
central styrelse, dels ock denna styrelse och läroverksöverstyrelsen samman¬
föras i ett ämbetsverk — skolöverstyrelsen — för att härigenom åstad¬
komma en enhetlig ledning för hela vårt allmänna undervisningsväsen.
Hvad då beträffar den förstnämnda och otvivelaktigt viktigaste delen
av förslaget — frågan om inrättande av en centralstyrelse för folkunder-
undervisningen — bär kravet på en dylik styrelse vid upprepade tillfällen
Utskottets
yttrande.
Förstärkning
av den
centrala
överlednin-
qen för
folkskole¬
väsendet.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 130.
Gemensam
skolöversty¬
relse eller
två särskilda
överstyrelser.
under senare årtiondena med alltjämt växande styrka gjort sig gällande, och
för närvarande lära förhållandena på ifrågavarande undervisningsområde
vara sådana, att detta krav icke längre låter sig tillbakavisas. Det synes
nämligen utskottet givet, att med den synnerligen kraftiga utveckling, som
folkskoleväsendet under senare tiden tagit såväl i avseende å antalet sko¬
lor, lärare och lärjungar samt för ändamålet utgående anslag som ock
beträffande läroämnen, undervisningsmetoder och organisation, det för
den centrala ledningen, folkskolebyrån, icke vidare är möjligt att på ett
tillfredsställande sätt fylla de fordringar, som för ett behörigt tillgodoseende
av folkskolans mångskiftande och stora intressen måste på den ställas. Det
lärer icke kunna undvikas, att under nuvarande förhållanden byrån huvud¬
sakligen kommer att representera den rent administrativa sidan af folk¬
skoleväsendet och att sålunda ytterst ringa tid blir övrig för dess chef
och tjänstemän — även om dessa senare skulle vara därtill skickade —
att ägna sig åt rent pedagogiska spörsmål, inspektioner m. in. dylikt.
Att sålunda en förstärkning av den centrala ledningen är erforderlig,
torde vara uppenbart. Nu kan det visserligen, såsom ock av departements¬
chefen framhålles, ifrågasättas, att denna förstärkning åvägabringas, icke
genom inrättande av ett nytt centralt ämbetsverk, utan genom ökning av
folkskolebyråns arbetskrafter. Till möjligheten av ett sådant ordnande av
saken har även i herr H. Anderssons i Grimbo m. fl. ovanberörda motion
hänvisats. Utskottet delar emellertid departementschefens uppfattning om
olämpligheten av en sådan anordning. Frånsett nämligen, att, därest by¬
rån skulle utrustas med för ändamålet fullt tillräcklig arbetskraft, bespa¬
ringen i kostnader sannolikt bleve ganska obetydlig, skulle byråns chef
för att på önskligt sätt kunna fylla de krav, som efter en sådan omorga¬
nisation borde på honom ställas, behöva utrustas med en befogenhet i
avseende å beslutanderätt och bringande till utförande av inom byrån
väckta initiativ, som skulle stå i uppenbar strid med de av ålder tilläm¬
pade grunderna för byråchefernas inom Kungl. Maj:ts kansli behörighet i
nämnda hänseenden. Utskottet anser sig alltså böra med avstyrkande av
herr Anderssons i Grimbo in. fl. ovanberörda motion, tillstyrka inrättandet
av en från folkskolebyrån skild överstyrelse för folkskoleväsendet.
Vidkommande härefter frågan om denna nya överstyrelses ställning i
förhållande till läroverksöverstyrelsen hava under ärendets förberedande
behandling olika meningar gjort sig gällande. Dels har man ansett, att
de båda styrelserna borde ordnas såsom två från varandra fristående
ämbetsverk, dels har framhållits, att de borde sammanslås till en för hela
det allmänna undervisningsväsendet gemensam styrelse, inom vilken de
Statsutskottets utlåtande Nr 130.
5
båda olika undervisningsgrenarna skulle representeras av var sin avdelning.
Departementschefen har biträtt det senare alternativet, och Kungl. Maj:ts
förslag är, såsom ovan erinrats, avfattat i enlighet härmed. Vid avgö¬
randet av denna fråga liar utskottet utgått från sin åsikt därom, att den
viktigaste av de angelägenheter, som i förevarande ärende upptagits till
behandling, är att få behovet av en verklig överstyrelse för folkskole¬
väsendet tillgodosett och att i förhållande till denna centrala del av ären¬
det övriga i sammanhang härmed upptagna frågor äro av jämförelsevis
underordnad betydelse. Med denna utgångspunkt och vid övervägande av
alla på frågans avgörande inverkande omständigheter har utskottet trott
sig finna, att densamma lämpligast låter sig lösa genom inrättande av en
särskild överstyrelse för folkundervisningsväsendet. Denna överstyrelse,
som, enligt vad utskottet här nedan närmare utvecklar, bör erhålla en
organisation i huvudsak överensstämmande med läroverksöverstyrelsens,
skulle då tilldelas samma arbetsområde, som enligt Kungl. Maj:ts förslag
skulle tillkomma folkskoleavdelningen i den gemensamma skolöverstyrelsen.
Kungl. Maj:ts förslag, i vad det avser en sådan gemensam styrelse, anser
sig utskottet alltså böra avstyrka.
Kungl. Maj:ts förslag utgår från att de nuvarande s. k. mellaninstan-
serna — domkapitlen, länsstyrelserna samt i viss mån även folkskole¬
inspektörerna — allt fortfarande skola bibehållas såsom närmast över¬
ordnade myndigheter i förhållande till de lokala skolförvaltningarna. Av
dessa mellaninstanser hava under den senare tiden domkapitlen varit före¬
mål för eu ofta framträdande kritik i avsende å deras lämplighet för dem
nu åliggande befattning med folkundervisningen, och olika förslag till för¬
ändringar i detta förhållande hava framställts. Sålunda har på en del
håll ansetts, att denna befattning borde helt och hållet upphöra och i
stället antingen inrättas särskilda distriktsstyrelser eller ock länsstyrelsernas
befogenhet i förevarande hänseende utvidgas, så att den även komme att
omfatta domkapitlens göromål med folkundervisningen. Andra hava funnit
saken kunna ordnas genom en omorganisation av domkapitlen. Folkunder-
visningskoinmittén har emellertid icke ansett, att denna svårlösta fråga
borde i nu föreliggande sammanhang upptagas till behandling, och denna
åsikt delas av departementschefen. I ovanberörda av herr E. Kristensson
m. fl. väckta motion har nu uttalats anslutning till deras mening, som
anse, att särskilda distriktsstyrelser borde upprättas samt framställts för¬
slag om åtgärd för vinnande av detta önskemål.
Utskottet, som visserligen icke vill förneka, att domkapitlen, särskilt
med deras nuvarande organisation, måhända icke kunna anses såsom i alla
Mellan-
instanserna.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 130.
Folicskolc-
■överstyrelsens
arbeta
område.
avseenden bäst skickade att utöva den närmaste överledningen för folk-
undervisningen inom vederbörande stift, delar likväl kommitténs och de¬
partementschefens åsikt om olämpligheten att nu upptaga denna fråga till
slutligt avgörande. Domkapitlens av ålder utövade befattning med folk¬
undervisningen har ingått i det allmänna medvetandet som en så självfallen
sak och har en så stark historisk grundval, att ett försök till ordnande
av denna angelägenhet på annat sätt måste bliva ett företag av synnerli¬
gen vittutseende natur. Saken synes ej heller vara så trängande, att
själva huvudfrågan — egen överstyrelse för folkskoleväsendet — bör för
den slutliga lösningen av frågan om mellaninstanserna undanskjutas till en
oviss framtid. I herr Kristenssons m. fl. ovanberörda motion hemställes
visserligen endast om skrivelse till Kungl. Maj:t med begäran om utred¬
ning angående överflyttning av domkapitlens ifrågavarande göromål på lek-
mannastyrelser, men då en dylik skrivelse otvivelaktigt skulle innebära ett
intagande på förhand av ståndpunkt till förmån för ordnande av saken på
av motionärerna föreslaget sätt samt utskottet anser, att den genom folk-
skoleöverstyrelsens inrättande inträdda nya ordningen bör hava tid att visa
sina måhända även i nu förevarande avseende ej oviktiga verkningar, innan
man vidtager åtgärd för rubbande av den historiskt givna grunden för
folkskoleväsendets mellaninstanser, och då dessutom den omläggning av
folkskoleinspektionen, som inom den närmaste framtiden är att vänta, kan
komma att å dessa förhållanden öva ett rätt stort inflytande, kan utskot¬
tet icke tillstyrka motionen.
Beträffande härefter området för den nya överstyrelsens verksamhet,
skulle detta, såsom ovan nämnts, sammanfalla med den av Kungl. Maj:t
föreslagna folkskoleavdelningens. Detaljerna av denna avdelnings verksam¬
het äro i statsrådsprotokollet utförligt behandlade och hava icke givit ut¬
skottet anledning till särskilda uttalanden annat än i nedan angivna av¬
seenden.
Frågan om det reglemente, som enligt gällande folkskolestadga skall
finnas för varje skoldistrikt, samt överstyrelsens befattning härmed har de¬
partementschefen ansett böra lösas på följande sätt.
Reglementet uppgöres såsom för närvarande, efter vederbörliga beslut
av kyrkostämma och efter lärarpersonalens hörande, av skolrådet, I regle¬
mentet intages dock alltid den för skoldistriktet avsedda läroplanen. Skol¬
rådet insänder förslaget till vederbörande inspektör, som har att med eget
yttrande överlämna detsamma till vederbörande domkapitel. Domkapitlet
underkastar det prövning och äger jämväl att giva det stadfästelse utom
i det fall, att inspektör och domkapitel äro av olika mening beträffande
7
Statsutskottets utlåtande Nr 130.
sådana bestämmelser, som enligt kommitténs förslag skolat innefattas i en
särskild undervisningsordning. I sistnämnda fall skall, innan reglementet
i sm helhet fastställes, den fråga, meningsskiljaktigheten gäller, under¬
ställas överstyrelsens avgörande.
De av domkapitlen fastställda reglementena skola alltid insändas till
överstyrelsen för kännedom.
Utskottet har beträffande denna anordning endast velat uttala, att
i det fall, då reglementsförslaget på grund av meningsskiljaktighet mellan
inspektören och domkapitlet underställes överstyrelsens prövning, styrelsen
bör före ärendets avgörande inhämta vederbörande skolråds°yttrande i
saken. J
I avseende å överstyrelsens befattning med läroanstalterna för döv¬
stumma har departementschefen vidrört möjligheten av att överstyrelsen
skulle komma att pröva och avgöra besvär över läraretillsättningar. Ut¬
skottet vill framhålla, att en sådan befogenhet bör inrymmas åt översty¬
relsen endast under förutsättning, att statsverket skulle komma att över¬
taga. hela kostnaden för dövstumundervisningen samt att, innan så skett,
besvärsinstanserna böra vara de nuvarande, d. v. s. domkapitlen och
Kungl. Maj:t. 1
Beträffande _ den nuvarande nämnden för granskning i vissa fåll av
läroböcker i kristendom vid de allmänna läroverken, bestående av en
biskop, två teologie professorer samt två kristendomslärare vid allmänt
läroverk, nämligen en lektor och en adjunkt, har departementschefen, i
anslutning till förslaget om en gemensam överstyrelse för nämnda läroverk
och folkskoleväsendet, utgått från att denna nämnd skulle erhålla ena¬
handa befattning med läroböckerna i samma ämne vid folkundervisningen
samt uttalat sig för att nämnden för sådant ändamål skulle förstärkas med en
kyrkoherde och en vid folkskola eller någon av folkskolans överbyggnader
anställd läiare, båda utsedda av Kungl. Maj:t. Övriga ledamöter skulle
utses,. biskopen av rikets biskopar, eu teologie professor av vardera av de
teologiska fakulteterna i Uppsala och Lund, lektorn i kristendom av ämnes¬
konferenserna i kristendom vid de allmänna läroverken och adjunkten
i kristendom, som skulle kunna vara anställd jämväl vid folkskolesemina-
num, av läroverkens eller seminariernas kristendomslärare enligt av Kungl.
Maj:t givna närmare bestämmelser. Gentemot den sålunda i utsikt ställda
anordningen hava herrar Kristenson in. fl. och Olsson i sina ovan omför-
mälda motioner föreslagit^ Riksdagen vidtaga åtgärd, de förre för att nämn¬
dens åligganden måtte förläggas till överstyrelsen och den senare, att
nämnden, i vad den är avsedd för granskning av läroböcker för folkskolan
och dess överbyggnader, icke måtte komma till stånd, f herr Meurlin^s
Ö
8
Statsutskottets utlåtande Nr 130.
in. fl. ovanberörda motion har däremot föreslagits, att i stället för en av
de teologie professorerna skulle insättas en lekman samt att biskopen,
teologie professorn, kyrkoherden och lekmannen skulle utses av kyrkomö¬
tet. Utskottet delar departementschefens uppfattning om lämpligheten av
att även de för folkundervisningen afsedda läroböckerna i kristendom un¬
dergå granskning av en nämnd, sammansatt på av departementschefen
föreslaget sätt. Erfarenheten från den tid, den nuvarande läroboksnämn-
den varit i verksamhet, har nämligen, såvitt utskottet har sig bekant,
varit uteslutande gynnsam. De förut ofta förekommande stridigheterna
om eu viss läroboks lämplighet för sitt ändamål hava så gott som all¬
deles upphört, och givet synes vara, att medvetandet om, att en dylik,
med bästa sakkunskap utrustad institution bedömer en föreslagen ny läro¬
bok, i inånga fall skall leda till att man underlåter att väcka en tvist, som
på det område, varom här är fråga, måste anses både i och för sig föga
tilltalande och för undervisningen av särdeles tvivelaktig nytta. Departe¬
mentschefen har visserligen för sin uttalade åsikt i förevarande ämne
förutsatt en gemensam skolöverstyrelse, men utskottet kan icke finna
annat, än att, i trots av att enligt utskottets förslag en särskild över¬
styrelse för folkundervisningen skall inrättas, den av departementschefen
förordade nämnden bör kunna vara gemensam för båda de ifrågavarande
undervisningsområdena. Utskottet kan således icke tillstyrka herrar Kris-
tenssons m. fl. och Olssons ovanberörda motioner. Beträffande herr Meur-
lings in. fl. motion vill det synas utskottet, som om varken den i den¬
samma föreslagna sammansättningen av nämnden eller det däri förordade
sättet för tillsättandet av vissa ledamöter vore att föredraga framför vad i
nämnda avseenden för närvarande gäller och av erfarenheten visats vara
väl avvägt. Till sist vill utskottet angående ett under ärendets förbere¬
dande behandling framställt förslag, att, därest tre av de ledamöter, som
närmast representera kyrkan och den teologiska vetenskapen, underkänt en
lärobok, denna icke skulle kunna av överstyrelsen godkännas till använd¬
ning, med mindre Kungl. Magt efter prövning av ärendet sådant medgivit,
uttala, att utskottet ej har något att invända mot en dylik anordning.
Folkskola- Vidkommande slutligen överstyrelsens förhållande till ecklesiastikde-
senfställning partementet tiar utskottet endast velat uttala sin förväntan, att Kungl.
till ecklesia- Maj;t, med hänsyn till den lättnad i folkskolebyråns arbetsbörda, som bör
StlmenM.e' bliva en följd av överstyrelsens inrättande, skall hava sin uppmärksamhet
riktad på möjligheten av minskning i nämnda byrås arbetskrafter.
Statsutskottets utlåtande Nr 130.
9
Beträffande härefter organisationen av de båda från varandra fristå¬
ende ämbetsverk, som utskottet sålunda anser sig böra förorda, lärer, vad
först vidkommer läroverksöverstyrelsen, ingen förändring i avseende å dess
chef och ledamöter böra äga ruin. Herr Sommelius bär visserligen i sin
ovanberörda motion föreslagit, att å båda avdelningarna av den ifrågasatta
gemensamma skolöverstyrelsen skulle tillsättas ett lekmannaombud och det
skulle sålunda kunna tänkas, att ett sådant ombud insattes jämväl i den
nuvarande läroverksöverstyrelsen. Utskottet kan emellertid icke finna, att
en dylik åtgärd för närvarande är av behovet påkallad, varken i avseende
å läroverks- eller folkskoleöverst}-relsen. Utskottet uppskattar för visso
värdet av eu samverkan på ifrågavarande område mellan pedagogikens
målsmän och representanter för lekmannauppfattningen och vill ingalunda
förneka, att en sådan anordning som den av motionären föreslagna under
vissa förhållanden skulle kunna bliva till gagn, men utskottet anser dock
icke, att erfarenheten från den hittills verkande överstyrelsen giver vid
handen, att något behov därav för närvarande föreligger. Då härtill kom¬
mer, att därest, sedan folkskoleöverstvrelsen kommit i verksamhet, det
skulle visa sig att för båda överstyrelserna eller någon av dem ett sådant
behov förefinnes, den nödiga förstärkningen med lekmannaombud utan
svårighet kan vidtagas, anser sig utskottet icke kunna tillstyrka någon åt¬
gärd i den av motionären föreslagna riktning.
Läroverksöverstyrelsens kansli har utskottet av den därom lämnade
utredningen funnit böra förstärkas, på sätt av Kungl. Maj:t föreslagits,
med en sekreterare och en notarie i respektive andra och första normal¬
graden. .Likaledes har utskottet ansett, att ökning i arbetskrafterna för
vaktmästargöromålens utförande är av nöden. Någon ny ordinarie vakt-
mästartjänst torde dock ännu icke vara behövlig, utan lärer den erforder¬
liga förstärkningen kunna vinnas genom anvisande på extra stat för ända¬
målet av ett belopp av 1;000 kronor.
För beredande av semester åt innehavarne av de båda nya tjänsterna
å kansliet bör beräknas 225 kronor för sekreteraren och 125 kronor för
notarien eller tillhopa 350 kronor, med vilket belopp läroverksöverstyrel¬
sens nuvarande anslag för tillfällig adjunktion, vikariatsersättning in. in.,
13,200 kronor, bör höjas.
Kungl. Maj:t har i staten för den gemensamma skolöverstyrelsen upp¬
tagit vissa belopp för inspektioner och sakkunniga biträden nämligen: för
inspektion av blindundervisningen 600 kronor, för inspektion av den fy¬
siska uppfostran 5,000 kronor, för inspektion av undervisning i husligt
arbete 4,000 kronor, för sakkunnigt biträde vid frågor av skol hygienisk
innebörd 5,000 kronor och för sådant biträde vid frågor rörande fortsätt-
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 6 surd. 71 höft. (Nr 130.) 2
Läroverks¬
överstyrel¬
sens organi¬
sation och
stat.
10
Statsutskottets utlåtande Nr ISO.
ningsskolorna 4,000 kronor. Herr Branting har i sin ovanberörda motion
hemställt, att i stället för det till inspektion av den fysiska uppfostran
föreslagna beloppet, 5,000 kronor, i staten måtte uppföras en inspektör
för ändamålet med avlöning, såsom ledamot, 7,800 kronor, och tre inspek-
törsassistenter, vardera med en avlöning av 8,900 kronor. Vad först be¬
träffar motionärens förslag, finner visserligen utskottet den tanke, som
ligger till grund för detsamma, beaktansvärd, men utskottet kan dock icke
tillstyrka, att redan nu och innan någon erfarenhet vunnits angående vare
sig den nya folkskoleöverstyrelsens verksamhet eller i vad mån man med
de mindre belopp, som utskottet, enligt vad här nedan omförmäles, anser
böra för ifrågavarande och likartade ändamål utgå, kan tillgodose behovet
av inspektion, särskilda tjänster för sådan inspektion uppföras å någondera
av de båda överstyrelsernas stater. Redan de av Kungl. Maj:t för ovan¬
berörda olika ändamål äskade belopp, tillhopa 18,600 kronor, synas ut¬
skottet för högt tilltagna, och hyser utskottet den uppfattningen, att under
den första tid, då ifrågavarande inspektions- och sakkunniginstitutioner
skola vara i verksamhet, desamma böra vara tillgodosedda med ett belopp
af 5,000 kronor för vardera styrelsen, i första hand avsett för inspektion
av fysik fostran och undervisningen i husligt arbete samt sakkunnigt bi¬
träde vid skolhygieniska frågor. Härtill torde emellertid för folkskole-
överstyrelsen böra komma ett särskilt belopp av 600 kronor till inspektion
av blindundervisningen. Det för läroverksöverstyrelsen avsedda beloppet
av 5,000 kronor anser utskottet böra uppföras å extra stat.
Avlöningsvillkoren för de nya tjänsterna i sistnämnda styrelse böra i
tillämpliga delar vara desamma som för närvarande gälla för notarien, re-
gistratorn och vaktmästaren.
Slutligen vill utskottet såsom sin mening uttala, att den nuvarande
benämningen »Överstyrelsen för rikets allmänna läroverk» synes lämpligen
böra utbytas mot »Läroverksöverstyrelsen».
Vid bifall till utskottets förslag i avseende å läroverksöverstyrelsen
kommer styrelsens ordinarie stat, nu slutande å 52,200 kronor, att höjas
med 10,150 kronor till 62,350 kronor. Härvid bör emellertid märkas, att
chefen och ledamöterna vardera uppbära 3,000 kronor av sina löner såsom
läroverkslärare, så att utgiften för läroverksöverstyrelsens stat i realiteten
kommer att uppgå till 77,350 kronor. Om härtill lägges dels de belopp av
tillhopa 6,000 kronor, som utskottet här ovan föreslagit skola anvisas å extra
stat, dels ock det arvode till en amanuens å 1,500 kronor, som innevarande
Riksdag på extra stat för år 1914 anvisat, erhålles det belopp, 84,850
kronor, vartill kostnaderna för läroverksöverstyrelsen, lokalhyra oberäknat,
Statsutskottets utlåtande Nr 130.
11
uppgå. Till sådan hyra har innevarande Riksdag förut på extra stat för
år 1914 beviljat 5,000 kronor.
Vidkommande härefter organisationen av det av utskottet föreslagna Folkskole-
nya ämbetsverket, som utskottet anser böra benämnas »Folkskoleöversty- organisation
relsen» och uppföras å extra stat för år 1914, har utskottet redan antytt, och stat-
att utskottet anser denna organisation böra vara i huvudsak överensstäm¬
mande med läroverksöverstyrelsens. Verket bör sålunda bestå av eu över¬
direktör och chef samt fyra ledamöter. Avlöningarna för dessa befatt¬
ningshavare böra vara normalavlöningarna för de respektive tjänstegra-
derna, med avdrag å lönen för vad som i runt tal motsvarar avgiften för
tjänstemannens egen pensionering, eller sålunda för överdirektören lön
5.800 kronor, tjänstgöringspenningar 2,800 kronor och ortstillägg 1,000
kronor samt för ledamot lön 4,700 kronor, tjänstgöringspenningar 2,500
kronor och ortstillägg 600 kronor. Beträffande chefens och ledamöternas
kompetens vill utskottet med styrka framhålla vikten av att dessa äro,
förutom ur rent personlig synpunkt för uppdraget lämpliga, tillika i be¬
sittning av den insikt och den praktiska erfarenhet, som deras särskilda
uppgifter inom överstyrelsen påkallar.
A kansliet synes böra anställas en sekreterare, en notarie samt en
registrator och aktuarie med avlöningar såsom för de respektiva normal¬
graderna och avdrag enligt ovan angivna grunder. Avlöningarne skulle
alltså bliva, för sekreteraren lön 3,400 kronor, tjänstgöringspenningar
1.800 kronor och ortstillägg 400 kronor samt för de båda förstegrads-
tjänsterna lön 2,100 kronor, tjänstgöringspenningar 1,500 kronor och orts-
tillä^g 300 kronor. Då utskottet sålunda föreslår allenast en notarie i
folkskoleöverstyrelsen, under det att för läroverksöverstyrelsen föreslagits
två sådana tjänstemän, har detta sin grund däri, att utskottet anser, att
den förstnämnda styrelsen bör till en början kunna utan olägenhet åtnöja
sig med något mindre kanslipersonal än vad för läroverksöverstyrelsen nu
föreslagits. I stället för denna andra notarie torde en amanuens med
arvode av 1,500 kronor böra i staten uppföras.
Vidare föreslår utskottet inrättande av en vaktmästare’ änst med en
avlöning av 1,175 kronor, därav lön 675 kronor, tjänstgöringspenningar
350 kronor och ortstillägg 150 kronor.
På sätt utskottet vid behandlingen af frågan om läroverksöverstyrelsens
stat framhållit, bör i den nu förevarande staten uppföras dels ett belopp
av 600 kronor för inspektion av blindundervisningen, dels ock 5,000 kro¬
nor för övrig inspektion och biträde af sakkunniga.
Till adjunktion, vikariatsersättning, expenser m. m. torde först böra
beräknas samma belopp 10,400 kronor, som ingår i läroverksöverstyrelsens
12
Statsutskottets utlåtande Nr 130.
Löneturs-
och pensions-
ber åkning.
Utskottets
hemställan.
motsvarande anslag och är avsett till bestridande av kostnader för skriv-
materialier, blankett- och annat tryck, rengöring, belysning och upp¬
värmning ävensom till ersättning åt amanuenser och andra tillfälliga
biträden samt sakkunniga. Till detta belopp lär vidare böra läggas dels er¬
sättning för semestervikariat, tillhopa 2,725 kronor, dels ock arvoden till ett
kvinnligt biträde av högre grad 1,600 kronor, och två kvinnliga biträden
av lägre grad, 1,200 kronor för dem vardera, tillhopa 4,000 kronor
eller efter avdrag för pensionsavgifter med i runt tal 100 kronor, ett
belopp av 3,900 kronor. Hela det s. k. expensanslaget skulle sålunda
komma att uppgå till 17,025 kronor. Hyra för lokal åt ämbetsverket torde,
på sätt av departementschefen ställts i utsikt beträffande den gemensamma
skolöverstyrelsen, komma att av Kungi. Maj:t förskjutas av tillgängliga
medel och därefter hos Riksdagen anmälas till ersättande.
Statens slutsumma blir alltså, lokalhyra oberäknad, 79,500 kronor, vilket
belopp, såsom ovan angivits, bör anvisas på extra stat för år 1914. Till jäm¬
förelse vill utskottet erinra om att kostnaderna för läroverksöverstyrelsen,
enligt vad ovan omförmäles, uppgå till 84,850 kronor, lokalhyra oberäknad.
Före statens ikraftträdande bör utfärdas föreskrift därom, att överdirek¬
tören, ledamöterna, första och andra gradens tjänstemän samt vaktmästaren
skola, i den mån ej undantag kunna anses böra stadgas eller för särskilda
fall efter prövning medgivas, vara å tjänsterummet tillstädes minst sex
timmar varje sökendag.
De av Kungl. Maj:t för den gemensamma skolöverstyrelsen föreslagna
avlöningsvillkoren synas böra komma till användning för den nu ifråga¬
satta, på extra stat uppförda folkskoleöverstyrelsen.
»Beträffande slutligen Kungl. Maj:ts framställning angående löneturs-
och pensionsberäkning för t. f. rektor, som förordnas till ordförande eller
ledamot i den gemensamma skolöverstyrelsen, synes densamma, vid bifall
till utskottets förslag om två särskilda överstyrelser, böra föranleda, att
det äskade medgivandet kommer att gälla dels t. f. rektor vid allmänt
läroverk, högre lärarinneseminariet eller folkskoleseminarium, hvilken för¬
ordnats att vara chef för eller ledamot i folkskoleöverstyrelsen, dels ock
t. f. rektor vid folkskoleseminarium, som förordnats att vara chef för eller
ledamot i läroverksöverstyrelsen.»
På grund af hvad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att Riksdagen, med afslag dels å Kungl. Maj:ts för¬
slag, i hvad det afser upprättande af en för rikets skol-
Statsutskottets utlåtande Nr 130.
13
väsen gemensam skolöverstyrelse, dels ock å herr Meur-
lings in. fl., herr Kristenssons m. fl., herr Sommelius’,
herr Anderssons i Grimbo in. fl. och herr Brantings
ovanberörda motioner samt herr O. Olssons omförmälda
motion, i vad den rör Kungl. Maj:ts nu ifrågavarande
proposition, må
a) godkänna följande stat för läroverksöversty-
relsen:
|
|
Tjänst-
|
—
|
|
|
|
Lön eller
|
görings-
|
Orts¬
tillägg
|
|
|
|
mot¬
svarande
|
pennin¬
gar eller
|
Summa
|
|
|
mot¬
svarande
|
|
|
|
|
1 överdirektör, arvode......
|
2,800
|
2,800
|
1,000
|
G,600
|
|
1 läroverksråd, dito.........
|
1,700
|
2.500
7.500
|
G00
1,800
|
4,800
14,400
|
|
3 dito, arvoden..............
|
5,100
|
( Efter 5 år kan lönen
|
|
1 sekreterare ...............
|
3,000
|
1,800
|
400
|
5,800
|
1 höjas med 500 kronor
|
|
1 och efter 10 åx med
f ytterligare 500 kronor.
|
|
|
|
|
1 notarie ...............
|
2,200
|
1,500
|
300
|
4,000
|
Efter 5 år kan lönen
höjas med 500 kronor
|
|
1 dito ..............
|
2,200
|
1,500
|
300
|
4,000
|
efter 10 år med ytterit
|
1 registrator och aktuarie
|
gare 500 kronor och ef-
|
2,200
|
1,500
|
300
|
4,000
|
ter 15 år med än ytter¬
ligare 500 kronor.
|
|
1 kvinnligt biträde av högre
|
|
|
|
|
|
grad....................
|
900
|
|
150
|
1,600
|
Efter 5 år kan lönen
|
|
|
1 kvinnligt skrivbiträde av
|
|
|
|
|
höjas med 200 kronor
|
lägre grad .......
|
700
|
350
|
150
|
1,200
|
och efter 10 år med
|
1 dito, dito ....
|
ytterligare 200 kronor.
|
700
|
350
|
150
|
1,200
|
|
| Efter 5 år kan lönen
|
1. vaktmästare ...............
|
700
|
350
|
150
|
1,200
|
j höjas med 100 kronor
|
|
| och efter 10 år med
[ ytterligare 100 kronor.
|
|
|
|
|
För tillfällig adjunktion,
|
|
|
|
|
|
vikariatsersättning, ex¬
penser m. m...............
|
|
|
|
13,550
|
|
|
|
|
|
|
Summa kronor
|
—
|
—
|
—
|
02,350
|
|
Anmärkningar.
a; Innehavare af tjänst a stat, som förordnas till överdirektör eller läroverksråd, äger
att under tiden för förordnandet av den med hans innehavande tjänst förenade avlönino- be¬
hålla 3,000 kronor.
b) .Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge
denna förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå ävensom å lönen avdragas 100 kronor
årligen.
14
Statsutskottets utlåtande Nr 130.
b) godkänna följande villkor och bestämmelser för
åtnjutande af de i staten för sekreteraren, notarierna,
registratorn och aktuarien samt vaktmästaren upptagna
löneförmåner, nämligen:
att ordinarie innehavare av sekreterare-, notarie-,
registrators och aktuarie- samt vaktmästare änst skall
vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldig¬
het eller jämkning i åligganden, som vid en möjligen
inträdande förändrad organisation av läroverksöver-
styrelsen eller eljest i allmänhet kan varda stadgad,
samt i sådant hänseende, ävensom därest ämbetsverkets
ställning inom statsförvaltningen så förändras, att det¬
samma cj längre kan såsom självständigt ämbetsverk anses,
eller därest vissa ifrågavarande ämbetsverk tillhörande
göromål överflyttas till annat ämbetsverk, vara pliktig
att, med bibehållande av den tjänstegrad och den av¬
löning han innehar, efter ny eller förändrad arbetsord¬
ning sköta de med befattningen förenade göromål eller,
efter Kungl. Maj:ts förordnande, tjänstgöra i det verk,
till vilket göromålen lämnas;
att med ifrågavarande tjänster icke må förenas
annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;
att med dessa tjänster ej heller må förenas vare
sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse
för verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj
försett eller blivit såsom aktiebolag registrerat, eller
befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag
eller annan tjänstebefattning av vad slag som helst, så
framt ej överstyrelsen, uppå därom gjord framställning,
och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller
tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt för
tjänstgöringen i ämbetsverket, finner uppdraget eller
befattningen kunna få tills vidare mottagas och bi¬
behållas;
att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för
den tid, befattningsinnehavare verkligen tjänstgjort eller
åtnjutit semester, men för den tid han eljest varit från
tjänstgöring befriad, skola utgå till den, som uppehållit
befattningen;
att den, som av sjukdom hindras att sin befattning
Statsutskottets utlåtande Nr ISO.
15
förrätta, äger uppbära hela lönen jämte ortstillägget,
men att den, som undfår ledighet för svag hälsas vår¬
dande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos Riks¬
dagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda
uppdrag eller i behörig ordning avstänges från tjänst¬
göring eller eljest är lagligen förhindrad att sköta be¬
fattningen, kan förpliktas att under ledigheten utöver
sina tjänstgöringspenningar avstå så mycket av lönen
eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande
erfordras eller eljest prövas skäligt;
att avlöning ej må utgå till tjänsteman för tid, var¬
under han åt hållit sig från tjänstgöring utan att hava
i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet eller kunna
styrka giltigt förfall;
att, därest tjänsteman varder avstängd från tjänst¬
göring eller i häkte tagen, den del av hans avlöning,
som icke av läroverksöverstyrelsen prövas böra användas
till befattningens uppehållande, skall under tiden inne¬
hållas, såvida ej läroverksöverstyrelsen finner skäligt låta
honom uppbära något därav;
att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för
beredande av semester sekreteraren, notarierna samt
registratorn och aktuarien skola vara skyldiga att, om
de förordnas till högre befattning i ämbetsverket, den¬
samma, mot åtnjutande i förstnämnda fall av de för
befattningen anslagna tjänstgöringspenningar, men i
senare fallet av däremot svarande belopp i stället för
egna tjänstgöringspenningar, bestrida, dock ej längre än
sammanlagt tre månader under ett och samma kalen¬
derår;
att i fråga om förhöjning af lönen efter viss tids
fortsatt innehavande av befattning i samma tjänstegrad
tidpunkten för första förhöjningen bestämmes att in¬
träda efter fem år, under villkor att innehavaren under
mer än fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras
för att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord be¬
stritt sin egen eller, på grund av förordnande, annan
statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag,
dock att härvid icke må föras honom till last den tid,
han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen efter
16
Statsutskottets utlåtande Nr 130.
ytterligare fem år, på samma villkor, samt för tredje
förhöjningen efter än ytterligare fem år, äfvenledes på
samma villkor, under iakttagande, vad var och en av
omförmälda löneförhöjningar angår, att den högre av¬
löningen ej får tillträdas förr än vid början av kalender¬
året näst efter det, varunder den stadgade tjänståldern
blifvit uppnådd; börande löntagare därvid tillgodoräk¬
nas den tid, som före den nya avlöningsstatens trädande
i kraft förflutit från hans tillträde till befattningen;
att likväl löntagare, som, då han tjänat stadgad
tid för erhållande af löneförhöjning, redan uppnått den
levnads- och tjänstålder, som berättigar honom till pen¬
sion, icke må samma förhöjning tillträda;
att ifrågavarande tjänstemän äga årligen, när sådant
utan hinder för göromålens behöriga gång kan ske, åt¬
njuta semester, sekreteraren en och en halv månad, no¬
tarierna och registratorn under en månad samt vakt¬
mästaren 15 dagar;
att vid avgång från tjänsten till följd av avskeds¬
tagande, entledigande eller dödsfall själva lönen även¬
som ortstillägget utgå till månadens slut;
att i fråga om skyldighet att från tjänsten avgå även¬
som i fråga om rätt till pension skall gälla vad i sär¬
skild lag angående civila tjänsteinnehavares rätt till
pension är vid tiden för den nya lönestatens ikraftträ¬
dande eller, såvitt angår innehavare av befattning, som
därefter tillträdes, vid tillträdet till befattningen stad¬
gat; samt
att den, som tillträder den nya avlöningsstaten, skall
vara skyldig underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts be¬
stämmande, upphörande av eller minskning i extra in¬
komster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå
för bestyr i sammanhang därmed.
c) för tillämpning av ovan intagna stat höja reserva¬
tionsanslaget till allmänna läroverken med 10,150 kronor;
d) medgiva att de i staten omförmälda ålderstill-
läggen må utgå av det under riksstatens åttonde huvud¬
titel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg;
e) för biträde vid utförande av vaktmästaregöro-
Statsutskottets utlåtande Nr 130.
17
målen hos läroverksöverstyrelsen på extra stat för år
1914 anvisa ett anslag å 1,000 kronor;
f) till inspektion och sakkunnigt biträde inom läro¬
verksöverstyrelsen i fråga om fysisk uppfostran och skol-
hygien samt undervisning i husligt arbete på extra stat
för år 1914 anvisa ett anslag av 5,000 kronor;
g) godkänna följande stat för år 1914 för en folk-
skoleöverstyrelse:
|
Lön
|
Tjänst-
gö rings-
pennin¬
gar
|
Orts¬
tillägg
|
Summa
|
1 överdirektör och chef...............................
|
5,800
|
2,800
|
1,000
|
9,600
|
1 ledamot .................................................
|
4,700
|
2,500
|
600
|
7,800
|
3 ledamöter ....................................................
|
14,100
|
7,500
|
1,800
|
23,400
|
1 sekreterare ..................................................
|
3,400
|
1,800
|
400
|
5,600
|
1 notarie .................................
|
2,100
|
1,500
|
300
|
3,900
|
1 registrator och aktuarie...........
|
2,100
|
1,500
|
300
|
3,900
|
1 amanuens, arvode ..................
|
—
|
—
|
—
|
1,500
|
1 vaktmästare ............................................
|
675
|
350
|
150
|
1,175
|
För inspektionen av blindundervisningen ............
|
—
|
—
|
_
|
600
|
För inspektion och sakkunnigt biträde i fråga om fysisk
|
|
|
|
|
uppfostran, skolhygien samt undervisning i husligt
|
|
|
|
|
arbete ..........................................................
|
—
|
—
|
—
|
5,000
|
För adjunktion, inspektion, extra biträden, vikariats-
|
|
|
|
|
ersättning, expenser m. m...............................
|
—
|
—
|
—
|
17,025
|
Summa kronor
|
—
|
—
|
—
|
79,500
|
Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så
länge denna förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå ävensom å lönen avdragas 100
kronor för år räknat.
h) godkänna följande villkor och bestämmelser för
åtnjutande av de i staten för överdirektören, ledamö¬
terna, sekreteraren, notarien, registratorn och aktuarien
samt vaktmästaren upptagna löneförmåner, nämligen:
att innehavare av här ifrågavarande befattning icke
samtidigt må uppehålla annan tjänst å rikets, Riks¬
dagens eller kommuns stat eller uppbära några in¬
komster därav;
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 6 samt. 71 höft. (Nr 130.)
3
18
Statsutskottets utlåtande Nr 130.
att med sådan befattning ej heller må förenas vare
sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse
för verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj
försett eller blivit såsom aktiebolag registrerat, eller be¬
fattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag
eller annan tjänstebefattning av vad slag som helst, så
framt ej, vad angår chef eller ledamot, Kungl. Maj:t
och, vad angår innehavare av annan befattning, folk-
skoleöverstyrelsen uppå därom gjord framställning och
efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänste¬
befattning ej må anses verka hinderlig! för tjänstgörin¬
gen i ämbetsverket, finner uppdraget eller befattningen
kunna få tills vidare mottagas och bibehållas;
att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för
den tid, befattningens innehavare verkligen tjänstgjort
— däri inbegripet den tid, han är av tjänsteresa upp¬
tagen — eller åtnjutit semester, men skola för den tid,
han eljest varit från tjänstgöring befriad, utgå till den,
som erhållit förordnande att uppehålla befattningen;
att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin
befattning, äger uppbära hela lönen jämte ortstillägget,
men att den, som undfår ledighet för svag hälsas vår¬
dande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos Riks¬
dagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda
uppdrag eller i behörig ordning avstänges från tjänst¬
göring eller eljest är lagligen förhindrad att sköta be¬
fattningen, kan förpliktas att under ledighet utöver sina
tjänstgöringspenningar avstå så mycket av lönen eller
ortstillägget, som för befattningens uppehållande erford¬
ras eller eljest prövas skäligt;
att avlöning ej må utgå till tjänstinnehavare för
tid, hvarunder han avhållit sig från tjänstgöring utan
att hava i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet
eller kunnat styrka giltigt förfall;
att, därest tjänstinnehavare varder avstängd från
tjänstgöring eller i häkte tagen, den del av hans av¬
löning, som icke prövas böra användas till befattningens
uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej
prövas skäligt låta honom uppbära något därav;
Statsutskottets utlåtande Nr 130.
19
att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för
beredande av semester, tjänsteman av lägre grad skall
vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning
hos folkskoleöverstyrelsen, bestrida densamma mot åtnju¬
tande, om förordnandet erfordras till följd av sjukdoms¬
förfall, av de för befattningen anslagna tjänstgörings-
penningarna och, om förordnandet föranledes av semester,
av mot nämnda tjänstgöringspenningar svarande belopp
i stället för egna tjänstgöringspenningar; dock ej längre
än sammanlagt tre månader under ett och samma
kalenderår;
att tjänsteman i första lönegraden skall vara skyldig
att tjänstgöra å den särskilda befattning inom graden,
där folkskoleöverstyrelsen till befordrande av arbetets oav¬
brutna gång finner honom lämplig och behövlig;
att tjänstemännen äga årligen, när sådant utan
hinder för göromålens behöriga gång kan ske, åtnjuta
semester, chefen, ledamöterna och sekreteraren envar
under en och en halv månad, tjänstemännen av första
lönegraden envar under en månad samt vaktmästaren
under 15 dagar;
att tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd
eller kontroll å uppbörd, är pliktig att å tid av året,
som av chefen bestämmes, begagna sig av semester;
samt
att vid avgång från tjänsten till följd av avskeds¬
tagande, entledigande eller dödsfall själva lönen även¬
som ortstillägget utgå till månadens slut;
i) för tillämpning av staten för folkskoleöversty¬
relsen på extra stat för år 1914 anvisa ett anslag av
79,500 kronor;
k) medgiva att vad i kungl. kungörelsen den 18
juni 1910 angående viss löneturs-och pensionsberäkning
för medlem av överstyrelsen för rikets allmänna läro¬
verk är i berörda hänseende stadgat angående tillför¬
ordnad rektor vid allmänt läroverk eller högre lärarinne¬
seminariet, som förordnats att vara ordförande eller leda¬
mot i nämnda överstyrelse, även skall gälla dels till¬
förordnad rektor vid allmänt läroverk, högre lärarinne¬
seminariet eller folkskoleseminarium, som förordnats
20
Statsutskottets utlåtande Nr 130.
att vara chef för eller ledamot i folkskoleöverstyrelsen,
dels ock t. f. rektor vid folkskoleseminarium, som för¬
ordnats att vara chef för eller ledamot i läroverksöver-
styrelsen;
1) medgiva att de av Riksdagen år 1912 av förslags¬
anslaget till understödjande av folkbiblioteksväsendet
anvisade arvodena till två bibliotekskonsulenter inom
ecklesiastikdepartementet må utgå utan hinder därav,
att sagda konsulenter fullgöra huvudparten av sitt ar¬
bete inom folkskoleöverstyrelsen.
Stockholm den 19 maj 1913.
På statsutskottets vägnar.
F. CL:SON WACHTMEISTER,
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från Första kammaren: herrar greve F. CUson Wachtmeister, S. H. Kvarnzelius, O.
Jonsson, A. N. Halm, greve P. O. L. Klingspor, friherre J. G. Beck-Friis, A. C. Lindblad,
O. M. Strömberg, C. G. Ekman, A. Åström, greve N. F. Posse och N. O. Bruce, samt
från Andra kammaren: herrar F. TV. Thorsson, C. Persson, K. Starbäck, K. V. Rydén,
N. E. Lindberg, J. Ström, G. Odqvist, E. A. Nilsson, J. Olofsson, A. P. Gustafsson, E. F.
Hellberg och H. Lemke.
Reservationer:
av herr O. Jonsson;
av herrar grefve P. O. L. Klingspor och G. Persson, vilka ansett, att
utskottets uttalanden (sid. 11) angående chefens och ledamöternas i folk¬
skoleöverstyrelsen kompetens, bort hava följande lydelse:
»Beträffande chefens och ledamöternas i den av Kungl. Maj:t före¬
slagna gemensamma skolöverstyrelsen kompetens förekommer i statsråds¬
protokollet icke annat än av ett departementschefen gjort uttalande, att de,
åt vilka arbetet inom överstyrelsen anförtros, böra vara ur rent personlig
synpunkt för uppdraget lämpliga samt tillika besitta den insikt och den
Statsutskottets utlåtande Nr 130.
21
praktiska erfarenhet, som deras särskilda uppgifter inom överstyrelsen
eller vederbörande avdelning därav påkalla. På grund härav lärer det
kunna antagas, att ej heller särskilda kompetensvillkor skulle komma att
anses behövliga för chefskap eller ledamotskap i den av utskottet föror¬
dade folkskoleöverstyrelsen. Utan att naturligtvis vilja underskatta bety¬
delsen av de av departementschefen framhållna synpunkterna vid det per¬
sonval, varom här är fråga, vill utskottet dock hava såsom sin mening
uttalat, att det även lärer vara nödvändigt att fordra vissa garantier för
att berörda egenskaper verkligen äro tillfinnandes hos vederbörande.
I instruktionen för läroverksöverstyrelsen av den 28 okt. 1904 § 12
mom. 2 finnes stadgat, att »såväl överdirektören som läroverksråden skola
i regeln vara ordinarie lärare vid allmänt läroverk, högre lärarinnesemina¬
riet eller högskola och helst företräda olika undervisningsområden». För
att nu göra folkskoleöverstyrelsen i någon mån jämnställd med läroverks¬
överstyrelsen och med hänsyn därtill, att under folkskoleöverstyrelsen, för¬
utom folkskolorna, äfven skola lyda folkskollärareseminarierna m. fl. med
dess lärare, för hvilka är stadgat akademisk examen bland kompetensford¬
ringarna, så bör i instruktionen för folkskoleöverstyrelsen intagas ett mom.
i tillämpliga delar liknande ovannämnda bestämmelse i instruktionen för
läroverksöverstyrelsen, hvarför det torde föreskrivas att:
såväl överdirektör som ledamöterna i styrelsen skola i regeln hafva
innehaft befattning såsom lärare vid allmänt läroverk, högre lärarinnese¬
minariet, högskola eller folkskollärareseminarium och helst företräda olika
undervisningsområden eller hava varit folkskoleinspektör eller ock visat sig
hava kunskapsmått, som motsvarar de för berörda lärarebefattningar erfor¬
derliga»;
af herrar A. C. Lindblad, F. TF. Thorsson, K. V. Rydén och N. E.
Lindberg emot vissa delar av motiveringen.