Statsutskottets utlåtande Nr 109.
11
Nr 109.
Ankom till Riksdagens kansli den 9 maj 1913 kl. 5 e. m.
Utlåtande, i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl.
Ma,j:t angående sammanslagning av fångvårdsanstalterna
i Karlskrona.
(3:e Avd.)
I en inom Andra kammaren väckt motion nr 41 hava herrar J. A.
Ingvarsson och 0. Kloo hemställt, att Riksdagen måtte i skrivelse till
Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t täcktes taga i övervägande, huru¬
vida icke en sammanslagning av fångvårdsanstalterna i Karlskrona på ett¬
dera av de i motionen antydda sätt kunde äga rum, samt för Riksdagen
framlägga de förslag, vartill nämnda övervägande kan giva anledning.
o Beträffande vad motionärerna anfört till stöd för sin framställning
tillåter sig utskottet hänvisa till motionen.
I detta ärende har utskottet inhämtat, att fångvårdsstyrelsen den 7
februari innevarande år till omprövning förehaft frågan om att lägga
straffängelset i Karlskrona under gemensam förvaltning med tvångsarbets-
anstalten därstädes och under tillsyn av dennas direktör. Den nuvarande
direktörsbefattningen vid fängelset skulle då indragas, men assistenten be¬
hållas och med höjning i avlöningen till motsvarighet med lönen för
assistenten vid kronohäktet å Långholmen givas samma ställning som denne,
under tvångsarbetsanstaltens direktör.
Mot en sådan anordning hade emellertid gjorts den invändning, att av¬
ståndet mellan de bägge i motsatta ytterkanter av staden liggande fång-
Utskottets
yttrande.
12
Statsutskottets utlåtande Nr 109.
vårdsanstalterna vore för stort för att en effektiv tillsyn skulle kunna ut¬
övas över straffängelset från direktörens vid tvångsarbetsanstalten sida.
Vid sådant förhållande hade ifrågasatts att nedlägga straffängelset och,
på sätt som skett i fråga om fångvårdsanstalterna i Norrköping, söka be¬
reda plats vid den större tvångsarbetsanstalten för dem bland ortens fångar,
som skolat intagas i straffängelset. Visserligen funnes vid tvångsarbets¬
anstalten i Karlskrona en för disciplinstraff avsedd mindre cellbvggnad med
26 dagceller, vilken under förutsättning av straffångarnas bortflyttande till
andra fängelser möjligen kunde provisoriskt användas som häktesbyggnad
för rannsaknings- och fängelsefångar. Men såsom belägen inom tvångs-
arbetsanstaltens hägnad och" omedelbart invid dennas logements- och arbets-
byggnader kunde denna byggnad med hänsyn till en nästan oundviklig
förbindelse med tvångsarbetsfångarna ingalunda anses för berörda använd¬
ning lämplig, i synnerhet då i betraktande toges, att bland de fångar, som
i densamma skulle inrymmas, förekomme jämväl kvinnor. För övrigt skulle,
enär i tvångsarbetsan staltens nuvarande byggnader tillfälle ej funnes för
anordnande av rannsakningslokaler, det i allt fall bliva nödvändigt att för
beredande av sådana uppföra någon byggnad.
I det nuvarande straffängelset hade fångvården, som i flottan i
Karlskrona har en av sina största arbetsgivare, tillfälle att inrymma yr~
kesdugliga fångar från andra orter till besättande av lediga celler och att
sålunda fortsätta samt än ytterligare utvidga den därstädes för närvarande
bedrivna tillverkningen av skopersedlar för Flottan. Då antalet militär-
fångar numera är ringare, kunde antalet andra till yrkesarbeten lämp¬
liga fångar bliva i motsvarande mån större och beredas att i mån av be¬
hov hava särskilda arbetsceller och särskilda sovceller.
Efter ett nedläggande av straffängelset i Karlskrona skulle cellutrym¬
met vid andra straffängelser bliva så upptaget, att motsvarande fördel icke
skulle kunna fångarna där beredas.
Att nedlägga stadsfängelset i Karlskrona torde för övrigt i allt fall ej
kunna komma i fråga, så länge tillfälle ej yppats till avyttrande av fäng¬
elsebyggnader och tomt på villkor, som äro för fångvården antagliga. Och
med hänsyn därtill, att fångvårdens större fängelser tidtals nästan alla äro
fullt besatta måste eu dylik åtgärd i varje fall möta stor betänklighet.
För närvarande funnes vid dessa fängelser något avsevärt överskott på ut¬
rymme endast vid straffängelset i Kalmar.
Av skäl, som nu anförts, hade fångvårdsstyrelsen övergivit tanken så¬
väl å det nuvarande straffängelsets i Karlskrona förenande under gemen¬
sam förvaltning och tillsyn med tvångsarbetsanstalten därstädes som ock
Statsutskottets utlåtande Nr 109.
13
å nämnda straffängelses nedläggande och ersättande med annat fängelse
eller kronohäkte vid tvångsarbetsanstalten.
Då den föreliggande frågan sålunda blivit av fångvårdsstyrelsen prö¬
vad så nyligen som innevarande år samt de skäl, som av styrelsen därvid
anförts mot en sammanslagning av fångvårdsanstalterna i Karlskrona, sy¬
nas utskottet fullgiltiga, har utskottet ansett sig sakna skäl att tillstyrka
bifall till motionen.
Utskottet hemställer alltså,
att herrar Ingvarssons och Kloos förevarande mo¬
tion icke må av Riksdagen bifallas.
Stockholm den 9 maj 1913.
På statsutskottets vägnar:
F. CL:SON WACHTMEISTER.
Vid slutbehandling inom utskottet av utlåtandena nr 109—112 hafva närvarit
från Första kammaren: herrar grefve F. Cl:son Wachtmeister, S. IL Kvarnzelius, O.
Jonsson, friherre ./. T. Gripenstedt, A. N. Hahn, friherre J. G. Beck-Friis, O. M. Ström¬
berg, C. G. Ekman, A. Åström. F. Berglund, H. H. K. Ericson, och C. I. Asplund, samt
från Andra Kammaren: herrar A. Ekman, A. Wiklund, F. W. Thorsson, C. Persson,
K. Starbäck, N. E. Lindberg, J. Ström, G. Odqvist, E. A. Nilson, A. P. Gustafsson, A.
Anderson i Råstock och H. Lemke.