Statsutskottets utlåtande Nr 108.
1
Nr 108.
Ankom till Riksdagens kansli den 9 maj 1913 kl. 5 e. m,
Utlutande, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under fjärde huvudtiteln gjorda framställning i fråga om
anslag till det frivilliga skytteväsendets befrämjande samt
i ämnet väckta motioner.
(l:a Avd.)
I punkten 47 av fjärde huvudtiteln av den till Riksdagen den 14
januari 1913 avlåtna statsverkspropositionen har Kungl. Maj-t föreslao-it
Riksdagen att till det frivilliga skytteväsendets befrämjande å extra stat
för år 1914 anvisa ett anslag av 975,000 kronor samt medgiva, att av detta
anslag ett belopp av 432,000 kronor, motsvarande ammunitionsbidrao-et,
ställes till förfogande av arméförvaltningens artilleridepartement för an¬
skaffning av spetskuleammunition, mot det att departementet till skytteför-
bundens övei styrelse utlämnar 9 miljoner skarpladdade patroner m/94.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 188 — 206 i det vid statsverks¬
propositionen fogade statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden den 14
januari 19lo, till vilket utskottet tillåter sig hänvisa.
I en inom Andra kammaren väckt, till statsutskottets förberedande be¬
handling överlämnd motion, nr 168, har herr P. A. Andersson i Knäppinge
m fl. föreslagit, att Riksdagen vid behandlingen av anslaget till det fri¬
villiga skytteväsendets befrämjande måtte besluta, att understöd till skytte¬
föreningarna för år 1914 skall utgå på det sätt, som av kungl. arméför¬
valtningens civila departement i dess till statsverkspropositionen avgivna
utlåtande föreslagits, nämligen:
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 6 samt. 59 käft. (Nr 108—110).
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 108.
dels ett belopp av ................................................................. kr. 240,000: —
avsett att från ifrågavarande anslag överföras till extra
anslaget för mobiliseringsammunition för eldhandvapen så¬
som likvid för 5,000,000 patroner m./94, vilka, enligt de
närmare föreskrifter, arméförvaltningens artillerideparte¬
ment i samråd med överstyrelsen ägde meddela, skulle för¬
delas bland skytteföreningarna i förhållande till antalet an-
slagsberättigade skyttar,
dels och ett efter 135,000 skyttar och 1 krona 45
öre för skytt förslagsvis beräknat belopp av ....................... kr. 195,750: —
eller tillhopa kr. 435,750: —
Till stöd för denna framställning hava motionärerna anfört följande:
»I den av Ivungl. Maj:t till Riksdagen avgivna statsverkspropositionen
har i fråga om anslagen till den frivilliga skytterörelsen föreslagits, att
understöden till skytteföreningarna för anskaffande av fri ammunition skulle
för år 1914 helt och hållet utgå i form av skarpa patroner, under det att
kungl. arméförvaltningens civila departement i sitt utlåtande uttalat, att
nämnda understöd borde utgå dels i form av skarpa patroner och dels i
kontanta penningar.
Inom det frivilliga skytteväsendet har förslaget om anslagets utgörande
helt och hållet in natura väckt stora bekymmer med hänsyn till de för¬
svårade ekonomiska omständigheter, varunder skytteföreningarna för när¬
varande arbeta.
Det har upplysts, att denna förändring skulle endast i fråga om den
ammunition, som nu användes av de yngre skyttarna, förorsak förenin¬
garna en direkt förlust på c:a 100,000 kronor, vartill skulle komma ytter¬
ligare förlust för de skyttar, som redan begynt använda den så kallade
spetskuleammunitionen.
Däremot skulle det av arméförvaltningen avgivna förslaget på ett gott
sätt utjämna svårigheterna, i det att föreningarna med en sådan lösning-
av frågan erhölle medel för att låta omladda de hylsor, som de av staten
bekomma, genom understödets delvisa utgående i skarpa patroner.
Men saken har även en annan sida.
Skulle, såsom i statsverkspropositionen föreslagits, hela understödet
utgå in natura, så komme de enskilda fabrikanterna av ammunition att
tillfogas ett hårt slag, vilket kanske till och med för några av dem skulle
komma att verka synnerligen ödesdigert.
Då dessa fabriker med stora kostnader anskaffat erforderliga maskiner,
Statsutskottets utlåtande Nr 108.
3
och då hos dem ej få personer hava sin utkomst, synes en sådan åtgärd,
som den nu föreslagna, böra i det längsta undvikas.
Aven för de enskilda fabrikanterna erbjuder denna av kungl. armé¬
förvaltningen föreslagna medelvägen en god lösning, i det att skytteföre¬
ningarna därigenom skulle beredas möjlighet att låta omladda sina tom¬
hylsor, och då man vet, att för många föreningar inköpet av de dyrbara
hylsorna varit en hittills bidragande orsak att ej så många skott lossats,
som annars skolat ske, kan man till och med antaga, att efter en för¬
ändring, sådan som den av arméförvaltningen föreslagna, skottantalet skulle
komma att avsevärt stegras.
Medgivas måste, såväl att arméns utrustning med spetskuleammunition
är välbetänkt, som ock denna omändring — då möjlighet därtill finnes
— bör ordnas skyndsammast möjligt och med så liten penninguppoffring
från statens sida, som sig göra låter, och helt säkert skall det frivilliga
skytteväsendet icke hava något emot, att dess konsumtion av ammunition
i någon mån tages i anspråk för att vinna detta mål.» Då emellertid alla
skäl syntes tala för att icke i detta hänseende gå alltför brådstörtat till
väga, och då hänsyn måste tagas såväl till skytterörelsen själv som ock
till enskildas rätt, ansågo sig motionärerna böra framlägga sitt ovan
nämnda förslag.
I tvenne likalydande, jämväl till utskottet hänvisade motioner, väckta
den ena (nr 24) i Första kammaren av herr C. F. Holmquist m. fl. och
den andra (nr 123) i Andra kammaren av herr K. Starbäck m. fl., har
vidare föreslagits, att Riksdagen utöver det anslag, som på grund af vad
i statsverkspropositionen äskas komme att för år 1914 beviljas till det
frivilliga skytteväsendets befrämjande, måtte å extra stat för år 1914 an¬
visa ett anslag av 150,000 kronor att utgå såsom understöd för skjut¬
banors ordnande med rätt för Kung]. Maj:t att år 1913 av tillgängliga
medel för ändamålet förskjuta ett belopp av 100,000 kronor.
Till stöd för denna framställning hava motionärerna anfört följande:
»Under det senaste årtiondet har det frivilliga skytteväsendet i vårt
land kunnat uppvisa glädjande framsteg såväl i fråga om utbredning och
anslutning som ock i fråga om verksamhetens bedrivande. Sålunda utvisar
berättelsen över det frivilliga skytteväsendets verksamhet för år 1911, att
det den 31 december sagda år i riket fanns 2,289 skytteföreningar med
tillsammans 161,008 medlemmar, samt att under året hade avlossats om¬
kring 14 miljoner protokollförda skarpa skott.
över den under dessa frivilliga övningar förvärvade skjutfärdigheten
utgör det stora antalet utdelade utmärkelsetecken ett gott vittnesbörd.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 108.
Verksamheten inom skytteföreningarna bedrives i enlighet med det
av Kungl. Maj:t årligen utfärdade skjutprogrammet, som är byggt på den
för arméns skjutningar gällande skjutinstruktionen.
Av de aktiva medlemmarna i skytteleden befinna sig ej mindre än
93 % i eller under värnpliktsåldern och tillhöra sålunda eller komma att
inom ett fåtal år tillhöra den del av landets befolkning, som i händelse
av krigsfara skall tagas i anspråk för rikets värn mot yttre fara.
Det frivilliga skytteväsendets betydelse för stärkande av rikets för-
svarskrafter är också känd och erkänd.
Under sådana förhållanden borde det även ligga statsmakterna om
hjärtat att tillse, att skytterörelsen må beredas möjlighet att utan svårare
hinder fortgå på den väg, som av statsmakterna anvisats, så att den ej
stannar i sin nu så löftesrika utveckling.
Emellertid kan befaras att, om ej särskilda åtgärder vidtagas, skytte¬
rörelsen, på grund av uppkomna ekonomiska svårigheter kan komma att
på ett betänkligt sätt tillfogas skada.
Genom de senare årens stora livaktighet hava nämligen förhållanden
uppstått, som verkat avsevärd rubbning i den för statsunderstödets för¬
delning avsedda planen.
Detta har vållats därigenom, att antalet anslagsberättigade medlemmar
stigit i sådan utsträckning, att det därav ökade understödsbehovet, enligt
den norm för dess utdelning, som årligen av Kungl. Maj:t fastställts, måst
tillgodoses från det för skjutbanors ordnande avsedda understödsbeloppet,
och har därigenom detta till den grad tagits i anspråk, att under hela
året 1912 inga som helst understöd för detta ändamål kunnat beviljas.
Då alla tecken tyda på, att utvecklingen under år 1912 fortgått på samma
livliga sätt som under år 1911, torde ej heller för det innevarande året
och måhända ej heller för år 1914 några medel komma att med det nu¬
varande statsanslaget finnas till förfogande för tillgodoseende av behovet
av skjutbaneunderstöd.
För närvarande är den ekonomiska ställningen, såsom framgår av när-
lagda tablå, i detta hänseende synnerligen bekymmersam.
Hos skytteförbundens överstyrelse inneligga vid årsskiftet ansökningar
om understöd för skjutbanors ordnande från 218 skytteföreningar, och
utgör det sammanlagda, av överstyrelsen efter sorgfällig prövning till¬
styrkta understödsbeloppet 118,057 kronor 52 öre. För år 1912 skulle
enligt beräkning hava funnits att tillgå ett understödsbelopp av 60,900
kronor, men då under år 1911 antalet anslagsberättigade skyttar med
9,410 överstigit det i statsverkspropositionen beräknade skytteantalet, har
Statsutskottets utlåtande Nr 108.
5
understödsbeloppet för skytteföreningarna följaktligen blivit 660,519 kronor
i stället för som beräknats 605,000 kronor. Då man icke kunnat minska
det av Kung!. Maj:t för varje anslagsberättigad skytt fastställda under-
stödsbeloppet, har • skillnaden, 55,519 kronor, måst tagas från understödet
till skjutbanor, och har sålunda detta nedgått till 4,381 kronor. Under
år 1913 skall, såsom ovan sagts, förhållandet sannolikt bliva enahanda, och
om detta, som kan väntas, upprepas även för år 1914, skall vid sistnämnda
års slut kravet på understöd för redan utförda skjutbaneanläggningar hava
vuxit till över 200,000 kronor.
Några omständigheter, som göra detta förhållande på det högsta be-
hjärtansvärt, må i detta samband framhållas.
Det bör bemärkas, att de arbeten, vartill understöd äskas, redan äro
av respektive skytteföreningar i regel utförda, då ansökning insändes, och
äro skjutbanorna även tagna i anspråk för verksamhetens bedrivande.
Förhållandet blir så mycket mera behjärtansvärt som medlen för be¬
stridande av dessa skj utbaneanläggningar anskaffats genom lån och mot
personlig borgen af föreningens styrelseledamöter, vilka alltså för deras
gäldande fått ikläda sig personlig risk. Då dessa personer i regel befinna
sig i sådan samhällsställning, att varje ekonomisk uppoffring, utöver vad
till uppehället kräves, för dem är kännbar, synes det obilligt att dessa
personer, vilka av fosterlandskärlek åt denna rörelse ägna tid och krafter,
i dylika fall skulle bli lidande. Det rör sig i de flesta fall om icke obe¬
tydliga belopp, och må som belysande exempel nämnas, att för skjutbane-
anläggningen i Kalmar, avsedd till förbundsbana för södra delen av Kalmar
län, enskilda personer i egenskap av styrelseledamöter i Kalmar skyttegille
iklätt sig borgen för banklån till ett belopp av 10,535 kronor, och i Växjö
hava styrelseledamöterna på egna namn upplånat 12,000 kronor. Hade
de icke detta gjort, skulle Kronobergs läns skytteförbund icke haft någon
förbundsbana.
Det är icke obetydliga utgifter, som även måste tillkomma för räntor
under en så lång tid, som förflutit sedan banorna anlades.
Erinras må även, att dessa enskilda personer iklätt sig sådan risk
under hopp att staten såsom hittills skall ersätta de av föreningarna
förskotterade kostnaderna.
De hava sålunda handlat i god tro och av levande intresse för en
fosterländsk sak. Givet är, att ett uteblivande av statshjälp skulle ohjälp¬
ligt skada skytterörelsen.
För skytterörelsens fortsatta utbredning är tillgodoseendet av behovet
för understöd för skjutbanors ordnande, som väl förstås, av stor betydelse,
G
Statsutskottets utlåtande Nr 108.
ty utan ändamålsenliga skjutbanor kan ju icke någon skytteverksamhet
alls bedrivas.
Det är dock givet, att det förhållande, som nu i detta avseende in¬
trätt, skall verka i hög grad hämmande för rörelsens lugna utbredning,
ty om de redan nu utlagda kostnaderna förskjutbanor, 118,057 kronor, icke
med det snaraste ersättas, torde ingen vidare våga göra utlägg för skjut¬
banors anskaffande. Man kan ju icke begära, att föreningarnas styrelse¬
medlemmar, utom den hittills löpta risken att få betala 1 å 2 års räntor,
dessutom skola stå risken för hela kapitalet.
Såsom ovan framhållits har genom skytterörelsens storartade utbred¬
ning de i statsverkspropositionen uppgjorda beräkningarna icke hållit
streck, utan har på detta sätt en betänklig rubbning skett i skyttebudgeten,
och torde jämvikt i denna icke kunna åvägabringas på annat sätt än ge¬
nom ett särskilt anslag för den uppkomna bristens betäckande.
Det är af så mycket större vikt, att detta sker just nu, som genom
den i statsverkspropositionen förebådade förändringen från ammunitions-
bidragets utgående in natura i stället för kontant understöd skytterörelsen
säkerligen komme att orsakas icke obetydliga ekonomiska svårigheter».
Utgående från den uppfattningen, att den frivilliga skytterörelsen för
stärkandet av landets försvarskrafter vore ett högst värdefullt tillskott, och
att det vore av vikt, att densamma bereddes möjlighet att utan svåra
ekonomiska rubbningar fortgå på den inslagna vägen, hade motionärerna
ansett sig böra framlägga sitt ovannämnda förslag.
Utskottets
yttrande.
Till det frivilliga skytteväsendets befrämjande utgår för år 1918 ett
extra anslag av 925,000 kronor. Av detta anslag är ett belopp av 420,000
kronor avsett att utgöra s. k. ammunitionsbidrag till skytteföreningarna
efter en beräkning av 120,000 anslagsberättigade skyttar och 3 kronor 50
öre för varje dylik skytt. Enligt vad av statsrådsprotokollet framgår, hava
skytteföreningarna för detta ammunitionsbidrag kunnat genom att anlita
enskilda fabrikanter för inköp av ammunition ävensom genom att i stor
omfattning begagna sig av omladdade patroner anskaffa ända till 70 pa¬
troner per skytt.
För år 1914 har har överstyrelsen beräknat antalet anslagsberättigade
skyttar till 140,000 under det att departementschefen i likhet med ariné-
förvaltningen ansett sig kunna beräkna nämnda antal till 135,000.
I statsrådsprotokollet uttalar departementschefen, med anledning av
ifrågasatt införande av spetskuleammunition för arméns gevär, angelägen¬
heten av å ena sidan att snarast möjligt få tillräckligt mobiliserings-
förråd av sådan ammunition och å andra sidan att på ett rationellt sätt
Statsutskottets utlåtande Nr 108.
7
utnyttja det nuvarande förrådet av ammunition m/94. Vid prövning av
sistnämnda fråga har departementschefen ansett, att det frivilliga skytte-
väsendets konsumtionsförmåga borde tagas i anspråk, och därvid utgått från
att hela det kontanta ammunitionsbidrag, som kunde tillkomma det frivil¬
liga skytteväsendet, skulle lämnas till artilleridepartementets disposition,
varvid departementet skulle till skytteväsendet överlämna patroner m/94,
beräknade efter ett pris av 4,8 öre för varje patron; och har Kungl. Maj:t
föreslagit, att ammunitionsbidraget skulle valveras i 9 miljoner patroner.
Arméförvaltningen har däremot för sin del hemställt, att ett belopp
av 240,000 kronor skulle från ifrågavarande anslag överföras till extra
anslaget för inobiliseringsam munition för eldhandvapen såsom likvid för 5
miljoner patroner m/94 att fördelas bland skytteföreningarna i förhål¬
lande till antalet anslagsberättigade skyttar samt att ett efter 135,000
skyttar och 1 krona 45 öre för skytt förslagsvis beräknat belopp av
195,750 kronor skulle såsom ammunitionsbidrag utgå kontant. Tillhopa
skulle sålunda ammunitionsbidraget åt skytteföreningarna utgöra 435,750
kronor; och komme enligt arméförvaltningens beräkningar, därest jämväl
det kontanta beloppet användes till att uttaga patroner från arméns för¬
råd, det för varje skytt tillgängliga patronantalet utgöra minst 67 utan
återlämningsskyldighet för hylsor in. m.
I fråga om ammunitionsbidragets storlek har departementschefen ansett
det vara skäligt att jämväl företaga den ändringen, att beloppet numera
skulle bestämmas utan hänsyn till antalet anslagsberättigade skyttar även¬
som funnit det lämpligt, att nämnda bidrag för år 1914 bestämmes till
432,000 kronor.
Beträffande Kungl. Maj:ts av skytteförbundens överstyrelse utan erin¬
ran lämnade och av generalstabschefen och försvarsberedningarna för¬
ordade förslag, att låta ammunitionsbidraget i dess helhet valveras i pa¬
troner m/94, synes detta utskottet vara välbetänkt. De olägenheter, som
detta befarats medföra för skytteföreningarna, synas vara överdrivna och
kunna i varje fall ej få tillmätas avgörande betydelse med hänsyn till de
fördelar, som genom ett bifall till Kungl. Maj:ts förslag skulle för staten
vinnas vid en eventuell övergång till spetskuleammunition.
Till utskottets kännedom har kommit, att skytteförbundens över¬
styrelse i skrivelse till Kungl. Maj:t den 28 april 1913 uttalat, att de
befarade olägenheterna av ammunitionsbidragets valvering i patroner m/94
skulle bortfalla, om priset å varje patron sänktes från av Kungl. Maj:t
föreslagna 4,8 öre till 4 öre utan skyldighet att återlämna hylsorna. Ut¬
skottet anser sig med anledning härav böra tillstyrka en sådan prisned-
sättning, så mycket mer som det framgår af Kungl. Maj:ts utredning
8
Statsutskottets utlåtande Nr 108.
rörande ifrågasatt övergång till spetskuleammunition att, äfven med en
sådan prissänkning och i följd därav möjliggjord ökad ammunitionsför-
brukning genom skytteföreningarna, ett avsevärt parti patroner m/94
på grund av en sådan övergång komme att erhålla allenast skrot¬
värde. Det belopp, som enligt Kungl. Maj:ts förslag av nu ifråga¬
varande anslag skulle ställas till arméförvaltningens artilleridepartements
förfogande utgör 432,000 kronor, och då utskottet ej ifrågasätter någon
nedsättning i detta, skulle sagda belopps valverande i skarpa patroner
m/94 efter ett pris av 4 öre för varje patron motsvara ett antal patroner
av tio miljoner åttahundratusen, motsvarande omkring 80 skott per skytt.
Beträffande den av hr Andersson i Knäppinge m. fl. avgivna motio¬
ner nr 168 så framgår av hvad utskottet här ovan anfört att utskottet
anser sig böra avstyrka bifall till densamma.
I fråga om ammunitionsbidragets bestämmande utan hänsyn till an¬
talet anslagsberättigade skyttar kan utskottet icke dela den av departe¬
mentschefen uttalade åsikten. Det synes nämligen utskottet uppenbart,
att endast i det fall, att ammunitionsbidraget eller antalet i stället för
kontant ammunitionsbidrag utlämnade patroner håller jämna steg med
antalet skyttar, en ökad utbredning av det frivilliga skytteväsendet kan
vara att påräkna.
Det belopp, 432,000 kronor, som skulle ingå till arméförvaltningen
såsom ersättning för in natura utlämnad ammunition, anser utskottet
böra tillföras extra anslaget för mobiliseringsammunition för eldhandvapen.
Arsunderstödet till skytteföreningarna har Kungl. Maj:t föreslagit att
utgå efter samma grund som hittills, nämligen efter 2 kronor för varje
anslagsberättigad skytt. Då dessa skyttars antal beräknats till 135,000,
komme det härför erforderliga beloppet att utgöra 270,000 kronor.
Övriga i det av Kungl. Maj:t föreslagna anslaget till det frivilliga skytte¬
väsendet ingående poster överensstämma med de nuvarande, utom däri,
att för en riksskyttetävling under Baltiska utställningen i Malmö till¬
kommit ett belopp av 8,000 kronor. Emot dessa förslag har utskottet
icke haft något att erinra.
Utskottet övergår härefter till det i herr Holmquists in. fl. samt herr
Starbäcks in. fl. motioner väckta förslaget om anvisande av ett särskilt
extra anslag att utgå såsom understöd för skjutbanors ordnande.
Vid beräkningarna av anslaget till det frivilliga skytteväsendets be¬
främjande har ett visst belopp avsetts för ordnande av skjutbanor in. in.
För vartdera av åren 1912 och 1913 har denna summa utgjort 70,900
kronor och har enahanda belopp föreslagits att för ändamålet utgå under
år 1914. Denna anslagspost har emellertid enligt vad framgår av nyss¬
Statsutskottets utlåtande, Nr 108.
9
nämnda motion under de senare åren endast till mycket ringa del kunnat
användas för sitt egentliga ändamål. På grund därav att antalet anslags-
berättigade skyttar blivit större än beräknats — för år 1911 119,410
emot beräknade 110,000 och för år 1912 132,837 emot beräknade 120,000
— har för utbetalande till skytteföreningarna av understödsbeloppen å
2 kronor såsom årsunderstöd och 3 kronor 50 öre såsom ammunitions-
bidrag erfordrats avsevärt högre belopp än vid anslagets bestämmande
beräknats. Härigenom har anslaget icke lämnat tillgång till bekostande
av skjutbanors ordnande i avsedd omfattning.
För åren 1912 och 1913 har sålunda uppkommit eller beräknas upp¬
komma en brist . å de för skjutbanors ordnande avsedda anslagsposterna
om respektive 55,519 kronor och 59,000 kronor eller tillhopa 114,519
kronor. Det av motionärerna föreslagna anslaget är avsett att täcka
nämnda brist och därjämte att möta anslagsbehov som av samma anled¬
ning väntas uppkomma under den närmaste tiden.
Då de skj utbaneanläggningar, för vilkas bekostande nyssnämnda be¬
lopp om 114,519 kronor skulle varit tillgängligt, därest icke antalet
anslagsberättigade skyttar varit större än som beräknats, redan blivit ut¬
förda och tagits i bruk, anser utskottet det vara behjärtansvärdt att för
denna gång ett extra anslag anvisas för bristens ersättande. Därtill kom¬
mer att ifrågavarande kostnader blivit förskjutna av enskilda personer,
vilka haft anledning förutsätta att inom den närmaste tiden få desamma er¬
satta från skjutbaneanslaget. Utskottet vill emellertid i samband härmed
uttala nödvändigheten av att varsamhet iakttages i fråga om förskjutande
av sådana kostnader för skj utbaneanläggningar, som äro avsedda att be¬
stridas med statsmedel, då det icke torde kunna påräknas, att Riksdagen,
på sätt nu tillstyrkes, skall befinnas villig att i varje fall träda hjälpande
emellan. Det anslag, som för nyssnämnda ändamål anvisas, torde böra
bestämmas till i avrundat tal 115,000 kronor och synes härav 75,000 kro¬
nor böra förskjutas under år 1913.
På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,
a) att Riksdagen må i anledning av Kung!. Maj:ts
proposition och med avslag å herr Anderssons ovan
omförmälda motion till det frivilliga skytteväsendets
befrämjande å extra stat för 1914 anvisa ett anslag av
975,000 kronor samt medgiva, att av detta anslag ett
belopp av 432,000 kronor, motsvarande ammunitions-
bidraget, ställes till förfogande av arméförvaltningens
artilleridepartement för anskaffning av mobiliserings-
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 6 sand. 09 höft. (Nr 108—110.) 2
10
Statsutskottets utlåtande Nr 108.
ammunition, mot det att departementet till skytteför-
bundens överstyrelse utlämnar tio millioner åtta hundra¬
tusen skarpladdade patroner m/94.
b) i anledning av herr Holmquists m. fl. motion nr 24
samt herr Starbäcks m. fl. motion nr 123 å extra stat
för år 1914 anvisa ett anslag av 115,000 kronor att
utgå såsom understöd för skjutbanors ordnande med rätt
för Kungl. Maj:t att år 1913 av tillgängliga medel för
ändamålet förskjuta ett belopp av 75,000 kronor.
Stockholm den 9 maj 1913.
På statsutskottets vägnar:
F. CL-.SON WACHTMEISTER.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hafva närvarit
från Första Kammaren: herrar grefve F. CUsoti Wachtmeister, S. II. Kvarngelius, O.
Jonsson, friherre J. T. Gripenstedt, A. N. Halm, friherre J. G. Beck-Friis, O. M. Ström¬
berg, C. G. Ekman, F. Berglund, II. II. K. Ericson, C. J. Asplund och greve C. B. Ha-
milton, samt
från Andra Kammaren: herrar A. Ekman, A. Wiklund, F. W. Thorsson, C. Persson,
K. Starbäck, N. E. Lindberg, G. Odqvist, E. A. Nilson, A. P. Gustafsson, A. Anderson
i Råstock, K. A. M. J:son Martin och H. Lemke.
Reservationer:
vid punkt a): av herrar C. I. Asplund, F. TV. Thorsson, N. E. Lind¬
berg och A. Anderson, vilka yrkat, att utskottet bort hemställa, att Kungl.
Maj:ts förslag i denna del måtte av Riksdagen avslås.
vid punkten b): av herrar C. G. Ekman, F. Berglund och E. A.
Nilson.
av herrar C. I. Asplund, F. TV. Thorsson, N. E. Lindberg och A.
Anderson, vilka yrkat, att utskottet bort hemställa, att herr Holmquists
m. fl. samt herr Starbäcks in. fl. ovannämnda motioner måtte av Riks¬
dagen avslås.