Lagutskottets utlåtande Kr 32.
1 •
Nr 32.
Ankom till Riksdagens kansli den 9 maj 1913 kl. 5 e. m.
♦
Utlåtande, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med för¬
slag till lag angående köttbesiktning och slakthus, dels ock
i anledning av samma proposition väckta motioner.
Närvarande vid ärendets slutliga behandling: herrar Widén, af Ekenstam, Trana*),
greve Lagerbjelke, Olsson i Hov, greve Spens, Malmborg*), Petrén, Elias-
son*), Petersson i Lidingö villastad, Pettersson i Bjfilbo, Jansson i Eds-
bäcken, Forsberg*), Rehn, Persson i Norrköping och Borg.
*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Genom en den 4 april 1913 dagtecknad proposition, nr 177, har
Kring]. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagda utdrag av stats¬
rådsprotokollet över jordbruksärenden, föreslagit Riksdagen att antaga
här nedan intagna förslag till lag angående köttbesiktning och slakthus.
. I sammanhang med denna proposition, som blivit till lagutskottet
hänvisad, har utskottet till behandling förehaft följande i anledning av
propositionen väckta motioner, nämligen inom Första kammaren, nr 135
av herr A. Antonsson och nr 140 av herr Johan Östberg samt inom
Andra kammaren, nr 326 av herr Värner Rydén, nr 327 av friherre
Erik Palmstierna, nr 340 av herr Herman Andersson i Grimbo och nr 341
av herrar Cornelius Olsson i Berg, A. Henrikson i Heberg, Carl Lorentzon,
C. Wallentin, O. II. Svensson i Salang, Wilh. Hellberg i Strandbynäs’
Herm. Carlson i Herrljunga, A. Danielsson, K. M. Andersson i Milsmaden,
Oscar Bogren, Anders Olsson i Tyllered, Thure Widlund, J. M. Johansson
i Mellbyn, Carl L. Olausson, j A. Jonsson i Hökhnlt, E. Räf, Erik
Andersson i Hägelåkra, Bernhard Nilsson i Linnås, V. Ekerot, E. Åker¬
lund, Karl Kahlström, John Jönsson i Boa, A. V. Isaksson och P. Nilsson
i Bonarp.
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 9 samt. 31 käft. (Nr 32.)
1
Herrar
Antonssons
och Bydéns
motioner.
• 2 Lagutskottets utlåtande Nr 32.
De av herrar Antonsson och Rydén väckta motionerna, vilka äro
till avfattningen överensstämmande, hava följande lydelse:
»I nådig proposition till innevarande års riksdag har Kungl. Maj:t
framlagt förslag till lag angående köttbesiktning och slakthus.
Med anledning av ordalydelsen hos § 9 i detta lagförslag får jag
härmed väcka motion om tillägg till denna paragraf, och till motivering
för min motion får jag anföra följande:
Slakthuslagen av år 1897 medförde icke vad man med denna
avsett, nämligen ■ byggande av offentliga slakthus.
Städerna ansågo sig nämligen icke kunna anslå de kapital, som
härför erfordrades, utan att samtidigt möjlighet bereddes att genom
avgifter för slakthusens begagnande erhålla skålig ränta å det nedlagda
kapitalet. . . ,
Först sedan lagen år 1899 förändrats i denna riktning började
städer uppföra offentliga slakthus. Dock har slakthusidén, i motsats till
vad förhållandet är i andra länder, i Sverige, icke vunnit den anslutning,
man väntat, i det nämligen till dato endast 5 offentliga slakthus uppförts.
Den viktigaste orsaken härtill är, att man med användande av
måttliga avgifter icke kunnat erhålla skälig ränta å det nedlagda kapi¬
talet. Enligt de uppgifter, som föreligga från våra offentliga slakthus,
har medelavkastningen under den tid, de varit i verksamhet, varit
3.16 procent ............................................. för Göteborg,
2A« » .............................................. » Malmö och
2 45 » ............................................ )) Eskilstuna
å respektive anläggningskostnader. Orsaken härtill åter är att söka
däri, att nu gällande bestämmelser icke lägga hinder i vägen för att
eu stor del av det kött, som förbrukas även inom ett samhälle, vilket
för att erhålla ett tillförlitligt hygieniskt skydd åt sig uppfört ett offent¬
ligt slakthus, införes i stämplat tillstånd — även från privata export-
slakterier. Härigenom bortfalla för ett sadant samhälle de mot denna
införsel Svarande avgifterna, vilket i sin ordning omöjliggör tillförlitlig
kalkylering såväl för anläggningen av det offentliga slakthuset som för
dess fortsatta drift, och dessa svårigheter bliva givetvis mera kännbara
i samma män flera exportslakterier uppstå. De konjunktuiei, som för
närvarande råda beträffande köttexporten, giva även grundad anledning-
förutsätta, att antalet privata exportslakterier under den närmaste tiden
kommer att ökas i samma höga grad, som under de senaste åren vant
fallet.
Att ovan berörda vidsträckta rättigheter för dessa, privata export-
slakterier att även inom landet avsätta sin produktion mnebäi en fara
3
Lagutskottets utlåtande Nr 32.
för de offentliga slakthusens ekonomi och ett hinder för slakthusidéns
utveckling, synes även i föreliggande lagförslag hava erkänts därigenom,
att med orden »huvudsakligen för utförsel avsedd» en viss begränsning
i denna rätt åsyftats. Denna svävande inskränkning i de privata export-
slakteriernas rätt till avsättning inom landet torde dock för de offentliga
slakthusen vara av ytterst liten om eris någon betydelse. Vad först
ordet »avsedd» beträffar, torde det ligga i sakens natur, att mycket stora
svårigheter uppstå, då det gäller att praktiskt fastslå, huruvida »avsik¬
ten» vid en viss tidpunkt blivit frånträdd. Men även om ordet »avsedd»
voi’e liktydigt med använd, kommer den inskränkning, som åsyftas med
ordet »huvudsakligen», att bliva av illusorisk betydelse för städer med
offentliga slakthus. I föreliggande lagförslag finnes nämligen intet, som
hindrar, att köttbehovet i ett sådant samhälle fylles från ett privat export¬
slakteri — eller från flera tillsammans — blott den på utlandet avsattä
köttmängden är minst lika stor. Det torde därför få anses vara endast
en rimlig fordran, att den förlust, som sålunda enligt föreliggande lag¬
förslag kan åsamkas stad med offentligt slakthus, förekommes därige¬
nom att i lagen intages en bestämmelse om, att å privat exportslakteri
uppslaktat kött, som är avsett för stad med offentligt slakthus, skall å
sagda stads köttbesiktningsbyrå föreläggas till besiktning j ostämplat till¬
stånd och i överensstämmelse med gällande bestämmelser.
I detta yrkande kan å ena sidan icke återfinnas någon som helst
innebörd av underkännande av den å exportsiakteriet tillämpade besikt¬
ningen för kött, avsett för export, och å andra sidan åsamkas export¬
slakteriet ingen extra kostnad, alldenstund exportbesiktningsveterinären
i allmänhet uppbär arvode per besiktigad djurkropp.
Den föreslagna liksom den nu gällande lagen innebär ett gyn¬
nande icke så mycket av exporten utan fastmera av den private expor¬
tören, vilket är alldeles obefogat; ett bifall till min motion hindrar icke
de privata exportslakteriernas användande för avsättning inom landet,
utan skulle endast medföra, att exportslakteriernas innehavare bliva
jämnställda med sina konkurrenter på den inhemska marknaden, på
samma gång städernas ekonomiska intressen nöjaktigt tillgodoses.
Hand i hand härmed gå även städernas hygieniska intressen, i
det att det icke torde vara för den invigde obekant, att det kött, som
av exportslakterierna tillföres hemmamarknaden, ofta utgöres av sådant,
som ej kan godkännas för export vare sig på grund av sjukliga för¬
ändringar eller lägre kvalitet.
Genom bifall till min motion kunna de kommunala slakthusen
hava utsikt till uppblomstring, och kan detta få den icke minsta bety¬
Hen‘ Östbergs
och friherre
Palmstiernas
motioner.
4 Lagutskottets utlåtande Nr 32.
delsen för Sverige såsom köttexporterande land, då tillslutningen till
dessa inrättningar för visso inför utlandet giver behörig auktoritet åt
hela landets köttbesiktningsväsende.
Med anledning av vad jag sålunda anfört, får jag föreslå, att till
§ 9 i föreliggande lagförslag göres följande tillägg: 'dock att, där sam¬
tidigt slakthustvång är gällande, besiktning och stämpling skall ske genom
nämnda samhälles försorg enligt där gällande taxa,’.'»
I dessa motioner hava instämt, i Första kammaren herrar Hallberg
och Ekman, Carl Gustaf, samt i Andra kammaren herrar Böing, Teng-
dahl och Persson i Malmö.
Herr Ostbergs och friherre Palmstiernas lika lydande motioner
hava var för sig följande lydelse:
»I nådig proposition till innevarande års riksdag har Kungl. Maj:t
framlagt förslag till lag angående köttbesiktning och slakthus. Med
anledning av ordalydelsen hos § 6 mom. 3 i detta lagförslag ber jag-
få väcka motion om tillägg till detta moment, och till motivering för
min motion får jag anföra följande:
I § 5 mom. 2 uti lagen angående köttbesiktning och slakthus av
den 22 december 1897 stadgas:
'Vid annan köttbesiktning enligt denna lag skall undersökning av
besiktningsman anställas, när fråga är om häst eller större nötkreatur
än kalv, å minst fjärdedels kropp men eljest å minst halv kropp.’
I överensstämmelse med § 9 i samma lag, som lyder: 'Närmare
föreskrifter om besiktning och stämpling av kött samt om stämplarnes
beskaffenhet meddelas av Kontingent har Kungl. Maj:t den 31 december
1897 utfärdat nådig kungörelse med särskilda föreskrifter om besiktning
och stämpling av kött. 1 denna kungörelse har § 3 följande avfattning:
’När uppslaktat kött företes till undersökning, må icke synbart sjukligt
förändrade delar vara bortskurna eller på annat sätt avlägsnade, ej heller
må bröst- eller bukhinna då vara borttagen från köttet. Å varje fjärdedel
av den slaktade kroppen skall tillhörande ben vara kvarsittande och å
varje sida av kroppens bakdel därjämte tillhörande njure’;
och § 10 i samma kungörelse lyder: ’När i stad, varest kött-
besiktningstvång är gällande, särskilda förhållanden påkalla undantag
från eller tillägg till de i denna kungörelse meddelade föreskrifter, vill
Kungl. Maj: t, på därom av stadsfullmäktige eller, där sådana ej finnas,
allmänna rådstugan, efter hälsovårdsnämndens hörande, gjord framställning,
taga i övervägande, huruvida sådant undantag eller tillägg må medgivas’.
Med lagens nuvarande ordalydelse åligger det sålunda besiktnings¬
Lagutskottets utlåtande Nr 32. 5
mannen att undersöka och giva sitt utlåtande över kött utan att av de
till djurkroppen hörande inre organen hava annat än njurarne tillgängliga.
Vikten av att vissa inre organ medfölja, då köttet förelägges till
besiktning är uppenbar, då sjukdomar hos husdjuren framkalla sjukliga
förändringar huvudsakligen i dessa, samt en besiktningsveterinär endast
då kan säkert bedöma sjukdomens natur och utbredning, när han haft
tillfälle att undersöka jämväl inälvorna. Utan tillgång till dessa inre
organ, lungor, hjärta, lever, juvel- och njurar är det nämligen ur patologisk-
anatomisk synpunkt omöjligt att ställa en säker sjukdomsdiagnos och
således även att ur köttbedömningssynpunkt bestämt yttra sig med
hänsyn till köttets hygieniska beskaffenhet, eller huruvida det är tjänligt
till människoföda eller icke.
Till stöd för detta mitt uttalande kan jag åberopa, förutom de
vid den obligatoriska köttbesiktningen i såväl vårt som andra land
verksamma, specialutbildade veterinärerna, lärarekollegium vid veterinär¬
institutet i Stockholm, vilket för kort tid sedan avgav ett sakkunnio-t
utlåtande i hithörande fråga.
Erfarenheten från de i verksamhet varande offentliga köttbesikt-
ningsanstalterna har givit vid handen, att för konsumtion införts till
städerna kött av djur, som slaktats i döende tillstånd, förorsakat icke
endast av de så vanliga digestions- och förlossningssjukdomarne utan
även av långt allvarsammare åkommor, såsom feberlidande i samband
med blodförgiftnings- och andra dylika sjukdomar, vid vilka djurens
allmänbefinnande är höggradigt stört och eventuellt förtärande av köttet
är för människans hälsa synnerligen skadligt.
Andamålet med den obligatoriska köttbesiktningen, som städer
med stöd av slakthuslagen äga införa, är att kunna tillförsäkra den
konsumerande allmänheten trygghet i hygieniskt hänseende beträffande
köttfödan, och har förvisso denna allmänhet full rätt att fordra dylikt i
ett samhälle med ett ordnat slakthus- och köttbesiktningsväsen.
De djur, som slaktas å offentliga slakthus, underkastas som bekant
besiktning i såväl levande som uppslaktat tillstånd, och företages besikt¬
ningen å den uppslaktade djurkroppen med samtliga tillhörande organ
och övriga delar; besiktningsmannen kan givetvis under dessa omstän¬
digheter _ med största möjliga säkerhet fälla sitt omdöme beträffande
köttets tjänlighet eller otjänlighet till människoföda.
Beträffande åter undersökningen av det till stad i uppslaktat till¬
stånd införda köttet kunna väsentliga anmärkningar ur hygienisk syn¬
punkt framställas, om den anordnas på sätt i början relaterade paragrafer
i slakthuslagen föreskriva. Såsom här ovan utförligt angivits kan näm¬
6
Lagutskottets utlåtande Nr 32.
ligen denna undersökning rationellt handhavas och utövas endast under
förutsättning, att besiktningsmannen sättes i tillfälle att undersöka jämväl
till köttet hörande inälvor. De städers myndigheter, vilka i avsikt att
i allo nöjaktigt tillgodose invånarnas hygieniska intressen beaktat de
sakkunnigas råd och anvisningar, hava också hos Kungl. Maj:t gjort
underdåniga framställningar om att bestämmelser måtte utfärdas, som i
nämnda hänseenden voro betryggande. På framställning av Stockholms
stads slakthus- och saluhallsstyrelse ingingo Stockholms stadsfullmäk¬
tige till Kungl. Maj:t med en dylik anhållan, och har Kungl. Maj:t,
i enlighet med § It) av kungl. kungörelsen med särskilda föreskrifter
om besiktning och stämpling av kött enligt lagen angående köttbesikt¬
ning och slakthus den 31 december 1897, föreskrivit, att från den dag
slakt- och köttbesiktningstvång bleve gällande för Stockholms stad, skall
beträffande kött, som därstädes företes till besiktning, gälla, utöver vad
i § 3 i samma kungörelse finnes stadgat, jämväl att köttet skall åtföljas
av tillhörande huvud med tunga, av lungor, hjärta, lever samt beträf¬
fande köttet av kor av juver; att lungor, hjärta och lever skola vara
organiskt förenade med köttet, att nämnda inälvor skola åtföljas av
tillhörande lymfkörtlar, samt att inälvor och lymfkörtlar icke må vara.
sönderskurna.
Liknande föreskrifter har Kungl. Maj:t meddelat beträffande kött¬
besiktningen i Hälsingborg, i Göteborg, i Malmö, i Lskilstuna samt i
Falkenberg, varjämte dessa även funnit tillämpning i Kristianstad,
Söderköping, Vimmerby, Västervik och Ängelholm.
Enligt nu gällande lag angående köttbesiktning och slakthus är
en stad, som sålunda anordnat sin köttbesiktning fullt rationellt, inga¬
lunda skyddad mot införsel av kött från samhällen med mindrevärdig
besiktning, enär lagens § 1 genei'ellt säger, att härskt, rått kött icke
får till salu hållas, därest köttet icke är, efter undersökning av besikt¬
ningsman, försett med stämpel av något sådant slag som i § 6 sägs.
Emellertid vore det väl icke annat än en gärd av rättvisa, att det
samhälle, som i avsikt att bereda sina invånare tillgång på eu möjligast
sund köttföda, inför mera effektiva bestämmelser för den obligatoriska
köttbesiktningens utövande än ett annat samhälle, borde tillerkännas
rättighet att icke behöva godkänna andra stämplar än sådana, som här¬
stamma från samhällen, där enahanda bestämmelser för besiktningen
införts. Då, såsom nu är fallet, även stämplar från med sämre, icke
sakkunnigt ordnat kontrollsystem utrustade städer få godtagas, måste
givetvis ändamålet med den noggrannare kontrollen anses vara förfelat.
Lagutskottets utlåtande Nr 32. 7
Också hava icke få fall inträffat, då olägenheter av detta system gjort
sig gällande.
I)å nu Kungl. Maj:t framlagt till Riksdagens prövning förslag till
ny slakthuslag, hade det varit att förvänta, att de hygieniskt berättigade
krav i sist anförda hänseende, som städer med rationellt ordnat slakt¬
hus- och köttbesiktningsväsende rättmätigt böra kunna framställa, hade
blivit tillgodosedda.
Så är emellertid icke fallet. Tredje momentet i § 6 har nämligen
följande lydelse:
'Har kött blivit efter besiktning, anställd enligt denna lag, försett
med stämpel, som ovan sägs, erfordras icke förnyad sådan besiktning
och stämpling för dess saluhållande, utbjudande eller användande för
ändamål, som i § 2 omförmäles, inom annat samhälle med köttbesikt-
ningstvång.’
Kommer ifrågavarande moment med denna lydelse att vinna Riks¬
dagens godkännande, torde en lycklig utveckling av ett rationellt ordnat
köttbesiktningsväsende i vårt land icke komma till stånd, ett förhållande,
som förvisso icke torde bliva utan menliga följder rörande vårt kötts
anseende på den utländska marknaden.
Med stöd av vad jag sålunda anfört, får jag föreslå, att tredje
momentet i § 6 i föreliggande förslag till lag angående köttbesiktning
och slakthus må erhålla följande ändrade lydelse: ’Har kött blivit efter
besiktning, anställd enligt denna lag, försett med stämpel, som ovan
sägs, erfordras icke förnyad sådan besiktning och stämpling för dess
saluhållande, utbjudande eller användande för ändamål, som i § 2 om¬
förmäles, inom annat samhälle med köttbesiktningstvång, såvida inom
det samhälle, där köttet besiktigats och stämplats, är o gällande enahanda
bestämmelser för besiktning av kött, som inom det samhälle, där köttet är
avsett att saluhållas, utbjudas eller användas för ändamål, som i § 2 om¬
förmäles.’')')
I den av friherre Palmstierna väckta motionen hava herrar Eöing
och Modig förklarat sig instämma.
Den av herr Andersson i Grimbo. väckta motionen är av följande
lydelse:
»Med anledning av det förslag till lag angående köttbesiktning och
slakthus, som är framlagt i Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riks¬
dagen nr 177 av 4 april 1913, anhåller undertecknad få göra följande
erinringar.
Herr Anders¬
sons i Grimbo
motion.
8
Lagutskottets utlåtande Nr 32.
Ett genomgående drag i detta ändringsförslag är, att man vill i
möjligaste måtto förlägga avgörandet redan från början av frågor rörande
köttbesiktning och slakthus hos Kungl. Maj:t, under det att i nu gällande
lag Konungens befallningshavande i flera fall äger träffa nödiga be¬
stämmelser. Enligt min uppfattning är det sistnämnda vida att före¬
draga framför ändringsförslaget, enär Konungens befallningshavande
måste anses bättre känna till de ortsförhållanden och dylikt, som inverka
på respektive bestämmelser i förevarande avseende. Såsom stadgas i
den nu föreliggande nådiga propositionen, skola flera till och med jäm¬
förelsevis oviktiga avgörande träffas av Konungen, vilket icke kan undgå
att vålla tidsutdrägt och medföra onödigt besvär för allmänheten. 1 de
flesta fall måste det likväl bliva avgörande för frågan, hur Konungens
befallningshavande kommer att yttra sig om densamma, vadan omvägen
till Kungl. Maj:t även av detta skäl är onödig. Jag skulle för min del
således önska, att den kungl. propositionens stadganden i förevarande
avseende sålunda ändrades, att man bibehölle Konungens befallniugs-
havandes avgöranderätt överallt, där densamma är fastslagen i nu
gällande förordning.
Enligt § 3 i nu gällande förordning har enskild person, förening-
eller bolag rätt att få under offentlig kontroll ställd vare sig eu huvud¬
sakligen för utförsel av kött ur riket avsedd slakteriinrättning (export¬
slakteri) i stad eller på landet eller annan slakterianstalt, belägen utom
stad. Konungens befallningshavande har därvid att på ansökan pröva,
om anstalten är ändamålsenligt ordnad, samt medgiva och meddela före¬
skrift:, att denna skall stå under offentlig kontroll. Denna rättighet är
borttagen i det nya förslaget, som överlämnar åt Konungens avgörande,
huruvida dylik slakteriinrättning må komma till stånd. Allmänhetens
ställning har således försämrats i det nya lagförslaget, och rätten att
anordna exportslakthus är helt och hållet överlämnad åt Konungens av¬
gör and e. Enligt mitt förmenande är detta oriktigt. Konungens befatt¬
ning i fråga om köttexporten bör inskränkas till rätten att stadga öm
nödig kontroll och i övrigt utfärda sådana bestämmelser i fråga om
exporten, som nödvändiggöras av lagar och förordningar i det land, dit
exporten är avsedd att ske. Det är eljes lätt att inse, att allvarsamma
olägenheter kunna tillskyndas köttexporten, ifall slakthustvång införes
på platser, där man nu har fristående och för sitt ändamål i allo lämpade
exportslakterier. Skall även exportslakten verkställas vid slakthuset, är
man beroende av, hur detta förlägges i kommunikativt avseende. Hittills
ha ofta slakthusen förlagts avsides, vilket möjligen låter förena sig med
köttförsäljning på platsen, men som är avgjort Underligt för utskepp¬
9
Lagutskottets utlåtande Nr 32.
ningen. Detta intvingande av exportslakten i de offentliga slakthusen
skulle även vålla andra olägenheter, sammanhängande med bestämmelserna
angående slakthusets öppethållande, tjänstemännens befinnande på platsen
vid olika tider o. s. v. I detta fall har man redan haft åtskillig er¬
farenhet, som visar riktigheten av de farhågor, som här uttalats. Ex¬
porten bör icke hindras genom dylika anordningar, men då är det också
nödvändigt, att arbetet får fortgå under för just denna rörelse lämpade
lokala och andra förutsättningar. Nu är det visserligen sant, att enligt
§ 9 i det nya förslaget Konungen har rätt att medgiva exportslakteriers
befintlighet även på platser, där slakthustvång är infört. Men detta är
något helt annat än att exportörerna ha sin rätt lagstadgad. Man kan
ju aldrig veta, vilka tendenser efter hand kunna yppa sig att intvinga
även exportslakten i de allmänna slakthusen, och under alla förhållanden
är det säkrast, om lagen redan från början fastslagit exportörernas rätt
att under betryggande kontroll och enligt myndigheternas bestämmelser
i övrigt själva ombesörja exportslakten, såsom hittills varit fallet.
§ 3 mom. 2 i det kungl. förslaget behöver ett tillägg, för att icke
dess bestämmelser skola verka onödigt betungande. Momentet i fråga
medger Konungens befallningshavande att lämna tillstånd åt person,
bosatt inom stad med slaktlmstvång, men utanför det planlagda området,
att för eget bruk själv få slakta honom tillhöriga djur.
Härtill borde fogas det tillägget, att person, boende inom stads-
området, men utanför det planlagda området och minst 10 kilometer från
slakthuset, borde vara alldeles fri från slakthustvånget. Detta medför
för honom stora svårigheter och kostnader, i synnerhet i fråga om slakt
och sakföring av smärre djur, då han till exempel ofta behöver hyra
häst och åkdon för slakthusbesöket, Och då dessa personer i alla
händelser äro underkastade besiktningstvång, om köttet skall säljas i
staden, är det ej heller behövligt, att de åläggas slakthustvång.
I § 5 mom. 2 av det nya lagförslaget är införd en ny bestäm¬
melse, som emellertid ej bör godkännas. Det heter å det anförda stället,
att vid köttbesiktning minst bör företes én halv slaktad kropp. Det
förhåller sig dock i allmänhet så, att lantbrukare, som nödgas slakta
hemma och saluföra köttet i staden, för eget eller grannarnas bruk vilja
behålla de främre fjärdedelarna av det slaktade djuret, som betinga
lägsta priset, och avyttra de bakre, som betalas högst. Skulle det
nämnda stadgandet bliva lag, kunde detta emellertid icke ske, om icke
även det för eget bruk avsedda köttet först forslades till staden bil¬
besiktning och därefter återfördes till det måhända avlägset liggande
hemmet. Detta skulle vålla besvär och olägenheter, och det skulle
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 9 samt. 31 käft. (Nr 32.) 2
10
Lagutskottets utlåtande Nr 32.
naturligtvis icke heller förbättra det kött, som skulle underkastas sådan
behandling. Det har hittills icke vållat några olägenheter att besiktiga
köttet vid företeende blott av en fjärdedel av de slaktade djuren, och
det är därför onödigt att införa ett nytt stadgande, som endast skulle
verka betungande för lantmännen, och allra mest för dem, som bo längst
bort från avsättningsplatsen och således ändock befinna sig i den minst
gynnade ställningen.
Enligt § 7 i det nya förslaget skola klagomål mot eu verkställd
köttbesiktning hädanefter ingivas till medicinalstyrelsen. Förut har Konun¬
gens befallningshavande haft att avgöra dylika klagomål, och därutinnan
bör ingen förändring ske. Ty om länsstyrelsen kan avgöra en sådan sak,
sker det fortare, vilket ofta är av stor vikt för den klagande. Länsstyrel¬
sen saknar ju icke heller tillgång till sakkunniga, som äro i tillfälle att
avgöra tvisten på ett fullt betryggande sätt. Utom tidsutdräkt skulle
även klagomålens ingivande till medicinalstyrelsen vålla allmänheten
större besvär och kostnader, vilket bör undvikas.
Det nya förslaget saknar en bestämmelse, som på grund av faktiskt
föreliggande förhållanden emellertid icke bör avglömmas. För närvarande
råder som bekant det förhållandet, att kött kan importeras och spridas
över hela riket utan något besiktningstvång alls. Undantag gäller endast
i viss mån för hästkött, under det att all annan köttimport kan ske full¬
komligt obehindrat. Samtidigt härmed underkastas som bekant det in¬
hemska köttet mycket sträng kontroll, vilket medför en olikhet i ställ¬
ningen mellan det importerade och inhemska köttet, som redan är till
olägenhet för de svenska köttproducenterna och som givetvis kan bliva
detta i ännu högre grad. Det kan naturligtvis icke heller vara någon
rätt mening i, att de svenska medborgarna skola vara underkastade
stränga och ofta förlustbringande kontrollbestämmelser, medan utländska
köttproducenter fritt kunna sända på oss varor, som det icke skulle gå
an för eu inhemsk producent att salubjuda. Jag har härmed icke velat
påstå, att kontrollen skall lättas för den inhemska produktionen, utan
min mening är, att de kontrollbestämmelser, som anses nödiga för hälso¬
vården i riket, skola gälla minst lika strängt för det utländska kött,
som salubjudes här, som för det svenska. Som bekant omfattar kött-
importen en stor mängd salta och rökta köttvaror. Det är visserligen sant,
att någon särskild kontroll icke utövas å saluhållna svenska varor av denna
beskaffenhet i städer, där denna lag tillämpas, men härvid är att iakt¬
taga, att det svenska köttet dock i allmänhet en gång i färskt tillstånd
varit kontrollerat, vilket naturligtvis ger garanti för, att det icke är hälso¬
vådligt. Det utländska hit importerade rökta eller salta köttet kan där¬
11
Lagutskottets utlåtande Nr 32.
emot mycket väl redan i färskt tillstånd ha varit hälsovådligt, så att
även detta slag av importerat kött bör underkastas lika noggrann kontroll
som det färska köttet, för vilket ändamål emellertid en mer vidlyftig
kontrollapparat behöver tillgripas. Icke heller härom finnas dock några
bestämmelser i den kung!, propositionen, vilket emellertid synes mig
vara mycket angeläget. Då kontrollen av köttinförseln enligt § 9 är
överlämnad till Konungens avgörande, kan det tyckas, att det redan är
sörjt för den saken på ett nöjaktigt sätt. Med tanke på de olikheter i
kontrollbestämmelser, som nu råda, måste man dock anse, att det är
förmånligast, om lagen innehåller klara och tydliga bestämmelser av
sådant innehåll, att svenska köttproducenter icke kunna försättas i sämre
ställniug i besiktnings- och kontrollavseende än utlänningar, som hit
exportera kött. Vill Konungen därutöver skärpa bestämmelserna för det
införda köttet, så bör sådant kunna ske, men under inga förhållanden
bör rätt inrymmas åt Konungen att lindra införselbestämmelserna i för¬
hållande till dem, som gälla för den svenska produktionen.
I § 8 i den nådiga propositionen stadgas angående huru skall för¬
faras med avgifter, som avkrävas allmänheten för köttbesiktning och vid
användande av slakthusen. Därvidlag har icke gjorts någon skillnad i
bokföringen av de respektive avgifterna, utan sammanföras de till be¬
täckande av de kostnader, för vilkas gäldande respektive samhällen ha
rätt att ålägga allmänheten avgifter. Emellertid borde enligt mitt för¬
menande ett särskiljande i bokföringsavseende av dessa inkomster äga
rum. Såsom bestämmelserna nu äro avfattade, komma köttbesiktnings-
avgifterna att användas även till betäckande av kostnaderna för anskaf¬
fandet av slakthuset, dess förvaltning och underhåll. Så borde emellertid
icke vara fallet, ty detta föranleder eu högre taxa för besiktningar, än
som eljes behövde äga rum. Slakthuset har ju sitt ändamål för sig,
och böra naturligtvis kostnaderna för detsamma utgå i den mån allmän¬
heten använder slakthuset för det med detta egentligen avsedda ända¬
målet. Köttbesiktningstaxan kunde då sänkas, vilket skulle vara till
fördel för allmänheten, och vilket för övrigt måste anses vara ur alla
synpunkter det enda riktiga. Det är naturligtvis olämpligt, att allmän¬
heten underkastas eu extra beskattning i form av besiktnings avgifter,
då man vet, att besiktningen kan verkställas till vida billigare pris.
På grund av vad jag här haft äran anföra, får jag således anhålla,
att utskottet vid avfattandet av sitt utlåtande med anledning av den nämnda
nådiga propositionen behagade göra sådana förändringar i förslaget,
att Konungens befallningshavande behålles vid den rätt att träffa
12
Herr Olssons
1 Berg m. fl.
motion.
Lagutskottets utlåtande Nr 32.
avgörande i fråga om köttbesiktning och slakthus, som nu gällande för¬
ordning i ämnet förbehåller åt denna myndighet;
att slakthustvånget ej måtte drabba person boende inom ett stads-
område men utom det planlagda området och minst 10 kilometer från
slakthuset;
att besiktning kan verkställas å en större djurkropp, om endast
en fjärdedel av densamma företes;
att klagomål mot verkställd besiktning av kött fortfarande må
kunna ingivas till och avgöras av Konungens befallningshavande;
att klara och tydliga bestämmelser inflyta i förslaget i syfte att
de svenska köttproducenterna i avseende å besiktning och kontroll icke
i något fall måtte sättas i sämre ställning än importörer av utländsk
köttvara;
samt att räkenskaperna för köttbesiktningen och för slakthuset
särskiljas, så att köttbesiktningsavgifterna må kunna sättas allenast till
det belopp, som täcker själva omkostnaderna för besiktningen.»
Den av herr Olsson i Berg m. fl. väckta motionen har följande
lydelse:
»I anledning av Kungl. Maj:ts nådiga proposition nr 177 med för¬
slag till lag angående köttbesiktning och slakthus anse undertecknade
följande framställning vara av nöden.
Man klagar över dyrtider och att priset på livsmedel stigit, sär¬
skilt priset på köttvaror. Lantmännen å sin sida hava ock orsak att
tala om ett fördyrande av produktionskostnaden i flera hänseenden.
Eu av dessa orsaker till produktionens fördyrande är att finna i
slakthusförordningarne, och särskilt det s. k. organtvånget. Man kan
ej tvivla på i huru hög grad detta tvång inverkar menligt på kött¬
tillförseln, och vilka olägenheter, svårigheter och verkliga förluster det
tillfogar producenterna, då t. ex. i Göteborgs omnejd, där organtvånget
införts, ej mindre än 29 socknar på kommunalstämmor utsago ombud,
vilka fingo i uppdrag att skriva till Konungen med begäran att organ¬
tvånget skulle upphävas i Göteborg. Deras skrivelse till Konungen
bifogas i avskrift.
Långt ifrån att vilja förhindra nödiga hygieniska bestämmelser
anse vi dock av vikt att ej genom onödiga åtgärder fördyra en vara.
Genom den under de senare åren vunna erfarenheten har det visat
sig, att organtvånget är fullkomligt onödigt, och om det än i ett och
annat fall skulle vara till någon lättnad vid besiktningen kan dock ej
häri ligga tillräcklig anledning att försvåra varuutbytet. Som exempel
Lagutskottets utlåtande Nr 32. 13
på att organtvång från vetenskapligt håll ej anses nödvändigt kan nämnas,
att kungl. medicinalstyrelsen 1910 avgav utlåtande i motsatt riktning,
i det att densamma förordade, att fårkött från Island och Finland ej
skulle underkastas detta tvång, av den enkla anledningen blott, att
sådan besiktning i nämnda länder, som hava stor export av fårkött,
skulle ställa sig besvärlig. Från Argentina och Australien har införts
kött, som godtagits för leveranser till armén utan organbesiktning.
Dylika kontrollbestämmelser finnas ej till för utlandets producenter,
endast det egna landets lantmän skola därmed betungas.
Och i huru hög grad betungande det s. k. organtvånget är för
dessa, framgår tydligt av bilagda framställning till Kungl. Maj:t från
de 29 socknarna i nejden av Göteborg. Deras motivering för sin fram¬
ställning, som börjar med orden: ’Det enligt tilläggsbestämmelsernas
ordalydelse’--— — och slutar med orden: — — ’av djurkroppen
samt betydligt ökade risker’, göra vi härmed till vår egen och behöva
ej här upprepa utan hänvisa till bilagan.
På grund av vad vi sålunda anfört, få vi föreslå, att Riksdagen
ville med anledning av Kungl. Maj:ts nådiga proposition nr 177 med
förslag till lag angående köttbesiktning och slakthus för sin del besluta
föreslå sådana bestämmelser i lagen, att ej det så kallade organtvånget
får tillämpas vid köttbesiktning.))
Beträffande den i motionen åberopade, såsom bilaga fogade skri¬
velsen, får utskottet hänvisa till motionen.
Herrar Axel Lundblad, John Erlansson, J. G. Svensson i Betinge-
torp, K. J. Larsson i Bondarve, Gast. Odqvist, C. Johanson i Gäre,
O. Ålfr. Berg i Staby och P. M. Olsson i Blädinge hava förklarat sig
instämma i sistberörda motions syfte.
Under ärendets behandling har utskottet mottagit skrivelser i
ämnet från Stockholms stads slakthus- och saluhallsstyrelse, Svenska
veterinärföreningen för kött- och mjölkhygien och slakthusstyrelsen i
Malmö.
Frågan om s. k. slakt- eller slakthustvång, vilken i åtskilliga
främmande länder sedan lång tid tillbaka varit föremål för lagstiftning,
upptogs i Sverige till legislativ behandling först för ett tjugutal år
sedan. Särskilt det sätt, varpå kötthandeln bedrevs i de större städerna,
vände uppmärksamheten å önskvärdheten av den ur såväl sanitär som
Utskottets
yttrande.
Historik.
14
Lagutskottets utlåtande Nr 32.
ekonomisk synpunkt viktiga frågans rationella ordnande. Sedan två
särskilda kommittéer verkställt utredning i ämnet, avläto Stockholms
stadsfullmäktige den 8 november 1892 till Kungl. Maj:t en fram¬
ställning, däri hemställdes att, under förutsättning av att ett offentligt
slakthus bleve på kommunens bekostnad inrättat, bestämmelser måtte
utfärdas i syfte av ett bättre tillgodoseende av snygghetens, hälsovårdens
och ordningens krav med avseende å köttliandeln, i vilket hänseende
jämväl föreslogs införande av köttbesiktningstvång. Liknande fram¬
ställningar gjordes även av stadsfullmäktige i åtskilliga andra städer.
Sedan yttranden i anledning av samtliga dessa framställningar inkommit
från medicinalstyrelsen, överståthållareämbetet, Konungens befallnings-
havande i länen, kommerskollegium och lantbruksstyrelsen, utarbetades
inom ecklesiastikdepartementet ett förslag till förordning angående kött-
besiktnings- och slakttvång, över vilket förslag Kungl. Maj:t beslöt in¬
hämta Riksdagens yttrande. Då frågan första gången förekom vid 1896
års riksdag, blev förslaget av lagutskottet avstyrkt huvudsakligen av
det skäl, att det föreslagna köttbesiktnings- och slakttvånget syntes
kunna medföra vissa olägenheter och ej heller vore av behovet påkallat.
Lagutskottets hemställan godkändes av Andra kammaren, varemot Första
kammaren förklarade sig icke hava något att erinra emot Kungl. Maj:ts
proposition. Frågan hade härigenom för denna riksdag förfallit.
Vid 1897 års riksdag blev emellertid Kungl. Maj:ts förslag orda¬
grant upptaget av motionärer i båda kamrarna. Lagutskottet hem¬
ställde även denna gång om avslag å förslaget, men tillstyrkte en
skrivelse till Kungl. Maj:t med anhållan, att Kungl. Maj:t täcktes vid¬
taga erforderliga åtgärder för att, så fort lämpligen ske kunde, slakt¬
hus med där anordnad köttbesiktning måtte anordnas i de städer, där
sådan anordning för befordrande och underlättande av export av kött
ansåges vara av behovet påkallad. Sedan ärendet emellertid blivit till
utskottet återremitterat och förslaget i vissa delar omarbetats, godkändes
detsamma av båda kamrarna, varefter Kungl. Maj:t den 22 december 1897
utfärdade nu gällande lag i ämnet. Lagen har sedermera endast med
avseende å vissa detaljbestämmelser undergått ändring.
Fråga om revision av förevarande lag har, enligt vad av före¬
dragande departementschefens yttrande till statsrådsprotokollet framgår,
först upptagits av svenska veterinärläkareföreningen, vilken å samman¬
träde den 19 oktober 1903 tillsatte ett arbetsutskott med uppdrag, bland
annat, att utarbeta förslag till de förändringar i nu gällande författ¬
ningar angående köttbesiktning och slakthus, som kunde vara av behovet
påkallade. Sedan detta utskott till föreningen avlämnat förslag i ämnet
15
Lagutskottets utlåtande Nr 32.
och detta blivit av föreningen godkänt, avlät föreningen den 18 oktober
1907 skrivelse till Kungl. Maj:t med hemställan om vidtagande av de
sålunda föreslagna förändringarna. 1 skrivelse den 30 januari 1908
har därjämte Konungens befallningshavande i Södermanlands län hos
Kungl. Maj:t framhållit önskvärdheten av lagändring med hänsyn till
sådana. förhållanden, som yppades därigenom att med stad, där kött¬
besiktnings- och slakttvång funnes infört, inkorporering ägt rum av
kringliggande landsbygd. Sedermera har medicinalstyrelsen, vars yttrande
infordrats i anledning av berörda framställningar, jämte dylikt yttrande
till Kungl. Maj:t inkommit med ytterligare ändringsförslag i särskilda
hänseenden, däröver till viss del utlåtanden infordrats av överståthållare¬
ämbetet och samtliga Konungens befallningshavande. Förslaget har där¬
efter inom jordbruksdepartementet undergått överarbetning och jämkning
i vissa hänseenden.
Beträffande de nyheter i förhållande till nu gällande lag, som i
förslaget innefattas, och de skäl, som ligga till grund för ändrings¬
förslagen, får utskottet hänvisa till föredragande departementschefens
yttrande till statsrådsprotokollet och den sammanställning av nu gäl¬
lande och föreslagna bestämmelser, som meddelas i propositionen.
Utskottet har av de skäl, som i propositionen anförts, funnit
behovet av en revision av förevarande lag vara ådagalagt och har jämväl
ansett förslaget med de ändringar och jämkningar, utskottet funnit sig
böra föreslå och om vilka här nedan närmare förmäles, vara av
beskaffenhet att böra av Riksdagen godkännas. Beträffande de i
ämnet väckta motionerna kommer utskottet att avgiva yttrande i sam¬
manhang med behandlingen av de särskilda delar av förslaget, som motio¬
nerna angå.
Beträffande i allmänhet frågan om de myndigheter, som skola hava
att avgöra_ ärenden rörande köttbesiktning och slakthus, har herr
Andersson i Grimbo i sin motion påyrkat, att Konungens befallnings¬
havande måtte bibehållas vid den rätt att avgöra dylika frågor, som nu
gällande slakthuslag tillägger denna myndighet. Utskottet har emellertid
i detta avseende icke funnit skäl vidtaga ändring i Kungl. Maj:ts förslag
i annan mån än att, på sätt här nedan vid § 7 förmäles, Konungens
befallningshavande fortfarande, icke medicinalstyrelsen, skall hava att
pröva anförda besvär över besiktningsmans åtgärder och beslut. Vad
särskilt beträffar Konungens befallningshavandes befogenhet enligt § 3
Granskning
av förslaget.
16
Lagutskottets utlåtande Nr 32.
i gällande slakthuslag, kommer denna fråga att närmare beröras vid § 9
i sammanhang med frågan om exportslakterier.
§ 3 mom 2.
Den i detta mom. upptagna bestämmelsen avser att förebygga den
olägenhet, som med nu gällande stadgande visat sig kunna uppstå i
sådana fall, där stad, varest slakthnstvång finnes infört, består jämväl av
ett härintill beläget landsbygdsområde. Särskilt vid de under senare tid
ofta förekommande inkorporeringarna med stad av områden utanför sta¬
dens planlagda del har behov framträtt av jämkning av stadgandets nu¬
varande avfattning i syfte att åt invånarne på dessa områden bibehålla
rätten att för eget hushåll företaga slakt utan anlitande av stadens slakt¬
hus. På sätt ovan omnämnts, har Konungens befallningshavande i Söder¬
manlands län påkallat Kungl. Maj:ts uppmärksamhet å den brist, som i
nu berörda hänseende vidlåder den gällande lagstiftningen. Utskottet
har ock i likhet med Kungl. Maj:t ansett lättnad i slakthustvånget böra
beredas för invånare i dylika till stad hörande, men utanför stadsplanen
belägna områden. I motsats till Kungl. Maj:t har emellertid utskottet
funnit denna befrielse böra medgivas utan den omgång, som innefattas
i den uti propositionen upptagna bestämmelsen, att Konungens befall¬
ningshavande skall efter prövning av förefintliga skäl träffa avgörande
för varje särskilt fall, där sådan eftergift i slakthustvånget påkallas.
Utskottet har alltså, i huvudsaklig överensstämmelse med vad herr
Andersson i Grimbo i sin motion föreslagit, ansett det utan fara kunna
stadgas frihet i allmänhet för personer, boende utanför en stads plan¬
lagda område, att för förbrukning i eget hushåll slakta dem tillhöriga
djur av det slag, som här avses. En begränsning av dylik rätt till
personer, boende inom visst avstånd från slakthuset, såsom i nyss¬
nämnda motion ifrågasättes, har synts utskottet överflödig.
§ 5 mom. 2.
I fråga om detta mom. har herr Andersson i Grimbo föreslagit
den ändringen, att besiktning av större djurkropp skulle kunna verk¬
ställas även om allenast eu fjärdedel av densamma företes för besikt¬
ning, i stället för att, på sätt i propositionen föreslagits, i dylikt fall
minst halv djurkropp skall företes. Då emellertid, såsom i propositionen
framhålles, besiktnings företagande å minst halv kropp synes nödig för
att densamma skall kunna göras med erforderlig effektivitet och bliva
17
Lagutskottets utlåtande Nr 32.
ur sanitär synpunkt fullt betryggande, bär utskottet icke ansett sig kunna
förorda motionärens förslag i denna del utan tillstyrker Kungl. Maj:ts
förslag oförändrat.
§ 5 mom. 3.
I den av herr Olsson i Berg med flera väckta motionen har hem¬
ställts, att i lagen måtte upptagas sådana bestämmelser, att det så kallade
organtvånget icke finge tillämpas vid köttbesiktning.
Det s. k. organtvånget, som för närvarande i vårt land enligt
Kungl. Maj:ts förordnande gäller endast för ett fåtal städer, innefattar
skyldighet för försäljare av kött att vid besiktning av djurkropp eller
del därav förete även vissa till kroppen hörande inre organ, såsom
hjärta, lever, lungor o. s. v. Det anses nämligen, att köttets beskaffenhet
i sanitärt avseende i många fall icke kan med säkerhet utrönas utan
undersökning av nämnda organ, såsom varande av särskild betydelse
för konstaterande av sjukliga företeelser hos det slaktade djuret. Organ-
tvång vid köttbesiktning har också i mer eller mindre fullständig ut¬
sträckning blivit genomfört i en stor del europeiska länder.
Det låter sig visserligen enligt utskottets uppfattning icke förneka,
att ett allmänt införande av organtvång vid köttbesiktning är ägnat
att för köttproducenterna, i synnerhet inom orter på längre avstånd
från samhällen med köttbesiktningstvång, medföra avsevärda olägen¬
heter genom oförmånlig inverkan på avsättningsförhållandena, ävensom
på möjligheten för dem att på ett ekonomiskt fördelaktigt sätt själva
tillgodogöra sig ifrågavarande delar av djurkroppen. Utskottet har
dock icke ansett lämpligt, att, på sätt de ifrågavarande motionärerna
hemställa, i lagen införa förbud mot stadgande av orgautvång. Det
föreliggande förslaget innefattar i förevarande hänseende icke någon
ändring i nu gällande ordning, enligt vilken det ankommer på Kungl.
Maj:t att meddela närmare föreskrifter om besiktning av kött, varvid
Kungl. Maj:t även kan föreskriva organtvång. Den utredning, som
förebragts, giver icke, enligt utskottets mening, tillfyllestgörande skäl
att härutinnan gå ifrån vad nu gäller. Det har inom utskottet ifråga¬
satts, att man borde åtminstone så till vida gå motionärerna till mötes,
att organtvång icke skulle få i något fall tillämpas vid besiktning av
kött av svin och till äventyrs andra smärre djur av i lagen uppräknade
slag. Och utskottet har för sin del funnit mycket starka skäl före¬
ligga för den uppfattningen, att en allmän tillämpning av organtvång
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 9 sand. 31 käft. (Nr 32.) 3
18
Lagutskottets utlåtande Nr 32.
på kött av särskilt förstnämnda slag av djur skulle för lantbefolkningen
medföra avsevärda olägenheter. Men utskottet har dock icke ansett sig
kunna på den nu föreliggande utredningen föreslå införande i lagen av
en bestämmelse om förbud mot stadgande av organtvång för detta fall.
Det lärer emellertid böra förväntas att Kungl. Magt vid utfärdande av
de närmare föreskrifter i förevarande avseende, som det ankommer på
Kungl. Maj:t att meddela, tager denna fråga i noggrant övervägande
och därvid, så långt ske kan, tillmötesgår de av motionärerna uttalade
önskemålen.
§ 6 mom. 3.
Med avseende å detta mom. hava herr Östberg och friherre Palmstierna
i de av dem väckta motionerna föreslagit införande i lagen av.bestäm¬
melse i syfte att i samhälle med köttbesiktningstvång försäljning icke
skulle få äga rum av kött, som besiktigats inom annat samhälle, med
mindre köttet besiktigats i enlighet med de för det förstnämnda sam¬
hället gällande bestämmelser. Utskottet har emellertid icke ansett sig
kunna förorda en sådan föreskrift, som den i motionerna ifrågasatta, genom
vilken, för såvitt gäller platser med organtvåDg, införseln och för¬
säljningen av kött från andra platser skulle underkastas mycket stora
svårigheter, ja så gott som omöjliggöras, med mindre även dessa plat¬
ser uuderkastades organtvång. Vad i motionerna anföres om de olägen¬
heter, som skulle vara förbundna med den nu gällande lagstiftningen på
detta område, i vilken i den framlagda propositionen icke föreslås någon
ändring, synes utskottet icke innebära skäl att införa inskränkningar
av i motionen ifrågasatt slag.
§ 7 mom. 1.
Utskottet har i fråga om denna §, på sätt herr Andersson i Grimbo
i den av honom väckta motionen hemställt, föreslagit den ändring i
Kungl. Maj:ts proposition, att i stället för medicinalstyrelsen Konungens
befalluingshavande fortfarande, i likhet med vad för närvarande gäller,
skall utöva den i §:n omförmälda prövning av besvär i frågor angående
köttbesiktning. Utskottet anser nämligen, att de fördelar i avseende å
parternas bekvämlighet och den större bekantskap med lokala förhållanden
samt ett snabbare avgörande, som vinnes genom att till Konungens
befallningshavande förlägga prövningen av besvären, äro av den bety¬
delse, att denna anordning är att föredraga framför Kungl. Maj:ts för¬
slag att göra medicinalstyrelsen till den i detta hänseende rövande
myndigheten.
Lagutskottets utlåtande Nr 32.
19
§ 8 mom. 1.
Beträffande det^i herr Anderssons i Grimbo motion gjorda yrkandet,
att räkenskaperna för köttbesiktning och för slakthus, där dessa bred¬
vid varandra anordnats i ett samhälle, måtte särskiljas, anser utskottet,
att de föreskrifter, som i avseende å bestämmandet av avgifterna
meddelas i lagförslaget, utan något vidare tillägg äro tillfyllestgörande
för vinnande av det ändamål, som i motionen avses. Utskottet har
därför ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag i denna del.
§ 9-
Beträffande herr Anderssons i Grimbo yrkande på bestämmelser,
att svenska köttproducenter i avseende å besiktning och kontroll icke
i något fäll måtte sättas i sämre ställning än importörer av utländsk
köttvara, anser visserligen utskottet i likhet med motionären att jämn-
ställdhet, i detta avseende bör råda. Men att i förevarande lag, som
behaudlar frågan om anordnande av köttbesiktning och slakthus inom
landet och å vilka villkor detta må ske, införa särskilda bestämmelser
i fråga om villkoren för import till riket av kött från utlandet — rörande
vilka bestämmelsers nödvändighet och närmare beskaffenhet utredning
för övrigt ej föreligger — har utskottet icke funnit lämpligt. På sätt i
propositionen under denna § föreslås, lär det böra ankomma på Kungl.
Maj:t att i detta ämne meddela föreskrifter.
I fråga om slakteriinrättning, som är avsedd huvudsakligen för
utförsel av kött ur riket (exportslakteri), medgives i denna §, att Kommgen
må giva tillstånd att i stad med slakthustvång nedslagning av kreatur
må verkställas även i dylikt slakteri samt att kött av därstädes slaktat
kreatur må efter föreskriven besiktning och stämpling saluhållas eller
utbjudas till människoföda jämväl inom samhälle med köttbesiktnings-
tvång. Detta utgör så till vida en inskränkning av nu gällande lags
bestämmelser i detta ämne, att enligt § 3 i samma lag det dels ankommer
på Konungens befallningshavande att meddela tillstånd till inrättande
under offentlig kontroll av exportslakteri och dels sådant tillstånd
jämväl kan meddelas med avseende å »annan slakterianstalt, belägen
utom stad», om anstalten prövas vara ändamålsenligt anordnad.
Då såväl exportslakterier som andra slakterier av sistberörda
beskaffenhet under senare år tillkommit i rätt avsevärt antal och för
köttproducenter i de orter, där de äro belägna, erhållit en ganska stor
20
Lagutskottets utlåtande Nr 32.
ekonomisk betydelse, synes det utskottet vara angeläget, att möjlighet
icke betages för dylika slakterier att fortfarande utöva sin verksamhet
eller att nya få anordnas, där förhållandena göra sådant önskvärt och
lämpligt. Utskottet har dock icke, på sätt herr Andersson i Grimbo
med sin motion synes åsyfta, ansett lämpligt i detta avseende återgå
till bestämmelserna i § 3 uti den nu gällande lagen, enligt vilka in¬
rättande av sådana slakterier, varom här är fråga, må ankomma på
Konungens befallningshavandes medgivande. Utan såsom i det kungliga
förslaget föreskrivits och utskottet jämväl ansett lämpligt i fråga om
exportslakterier, synes det böra tillkomma Kungl. Maj:t att medgiva
såväl att jämväl annan slakteriinrättning belägen utom stad må ställas
under offentlig kontroll som ock att kött av kreatur, som slaktats å
sådant slakteri, må efter föreskriven besiktning och stämpling saluhållas
och utbjudas i likhet med kött från exportslakterier. I enlighet med
vad sålunda anförts har utskottet ansett bestämmelser böra i § 9 införas.
Vad slutligen angår det i herrar Antonssons och Rydéns motioner
föreslagna tillägget till § 9, har utskottet icke funnit skäl att tillstyrka
en sådan bestämmelse, varigenom nödvändiggöres, att kött, som å
exportslakteri eller annat sådant slakteri, varom här ovan talats, redan
undergått besiktning i enlighet med fastställda föreskrifter, skulle, därest
det infördes i samhälle med slakthustvång, ånyo undergå besiktning.
En dylik anordning skulle enligt utskottets mening innebära en allt¬
för långt gående inskränkning i avseende å handeln med kött och
väsentligen göra de bestämmelser i avseende å exportslakterier och
andra under offentlig kontroll ställda slakterier, som av utskottet här
ovan förordats, verkningslösa.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att Riksdagen måtte, med tillkännagivande att
det i förevarande proposition framlagda lagförslaget icke
kunnat av Riksdagen i oförändrat skick godkännas, i
anledning av sagda proposition samt herr Anderssons
i Grimbo motion, men med avslag å herrar Antonssons
och Rydéns, Östbergs och friherre Palmstiernas samt
Olssons i Berg m. flis motioner, för sin del antaga
följande förslag till
Lagutskottets utlåtande Nr 32. 21
(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)
Lag
angående köttbesiktning och slakthus.
§ L
Till kött räknas i denna lag icke allenast kött i vanlig bemärkelse
Titan ock huvud med tunga, lungor, hjärta, lever och njurar samt be¬
träffande kött av kor även juver.
§ 2.
Mom. 1. Köttbesiktningstvång, innefattande förbud att inom visst
område till salu hålla eller utbjuda till människoföda avsett färskt, rått
kött av nötkreatur, får, get, svin eller häst, eller vid beredning av föda
för utspisning å offentligt spisningsställe eller av vara, avsedd för för¬
säljning till människoföda, använda sådant kött, därest köttet icke är,
efter undersökning av besiktningsman, försett med stämpel, som omför-
mäles i denna lag, må för stad eller annat samhälle, där hälsovårds¬
stadgans för riket föreskrifter rörande stad i tillämpliga delar gälla,
eller visst område av stad eller sådant samhälle på framställning av
stadsfullmäktige eller däremot svarande kommunalmyndighet av Konun¬
gens befallningshavande stadgas, under villkor att genom samhällets
försorg och på dess bekostnad anställes nödigt antal besiktnings¬
män och vidtagas de övriga åtgärder, som erfordras för att kött¬
besiktning inom ifrågavarande område må kunna utan större vare sig
tidsutdrägt eller annan olägenhet äga rum; börande förslag, innehållande
nödiga bestämmelser i dessa avseenden, vid berörda framställning om
införande av köttbesiktningstvång fogas och av Konungens befallnings¬
havande i sammanhang med densamma prövas.
Mom. 2. Enahanda förfarande iakttages i fråga om ändring av
sådant stadgande; och må, på framställning av stadsfullmäktige eller
däremot svarande kommunalmyndighet om upphävande av infört kött¬
besiktningstvång, föreskrift om tvångets upphörande meddelas av Ko¬
nungens befallningshavande, som jämväl äger att, därest i denna lag
för rätt till köttbesiktningstvång bestämda villkor icke behörigen upp¬
fyllas samt rättelse härutinnan, efter av Konungens befallningshavande
22
Lagutskottets utlåtande Nr 32.
(Kung!. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
därom gjord erinran, icke inom föresatt tid visas vara vidtagen, förklara
förut meddelat stadgande om införande av köttbesiktningstvång icke
vara vidare gällande.
§ 3.
Mom. 1. Slakthustvång, innefattande förbud att slakta djur av de
slag, som äro nämnda i § 2, annorledes än i särskilt för ändamålet
inrättat och till allmänt begagnande upplåtet offentligt slaktlius, kan
stadgas för stad eller visst område därav. Slakthuset kan vara beläget
inom eller utom den stad eller det område därav, som slakthustvånget
omfattar. Det ankommer på Konungens befallningshavande att i den
ordning och under de villkor, som i § 2 omförmälas, stadga, att slakt¬
hustvång skall vara gällande, sedan offentligt slakthus enligt av medici¬
nalstyrelsen, efter Konungens befallningshavandes hörande, gillad plan
blivit uppfört och efter av medicinalstyrelsen föranstaltad avsyning
godkänt; börande, därest köttbesiktningstvång för staden eller det om¬
råde därav, inom vilket slakthustvång är avsett att införas, icke redan
är gällande, köttbesiktningstvång i sammanhang med slakthustvång
införas. Innefattar beslutet inrättande av slakthus utom stadens område,
varde beslutet i denna del underställt Konungens prövning; och äge
Konungen, vid meddelande av tillstånd till slakthusets förläggande utom
stadens område, där så erfordras, giva särskilda föreskrifter angående
vilka myndigheter skola utöva den befattning i avseende å slakthuset,
varom i denna lag sägs. Förbud, varom ovan förmäles, utgör ej
hinder för att djur av de slag, som här avses, nedslaktas utom det
offentliga slakthuset, om nedslaktandet föranledes av hastigt inträffad
sjukdom eller olyckshändelse; skolande dock i sådant fall köttet, om det
är avsett att användas till människoföda, genast efter djurets nedslag¬
ning ostyckat jämte alla därtill hörande inälvor utom tarmar föras till
det offentliga slakthuset för att där besiktigas.
Mom. 2. Utan hinder av det
i mom. 1 stadgade förbudet må
person, bosatt inom stad med slakt¬
hustvång
Mom. 2. Utan hinder av det
i mom. 1 stadgade förbudet må
Konungens befallningshavande, då
skal därtill förefinnes, medgiva, att
person, bosatt inom stad med slakt¬
hustvång men utanför dess plan¬
lagda område, må för förbrukning i
eget hushåll slakta honom tillhöriga
men utanför dess plan¬
lagda område, för förbrukning i
eget hushåll slakta honom tillhöriga
djur av de slag, som förut nämnts,
utom det offentliga slakthuset.
23
Lagutskottets utlåtande Nr 32.
(Kungl. Maj ds förslag.) (Utskottets förslag.)
djur av de slag, som förut nämnts,
utom det offentliga slakthuset.
Mom. 3. Beträffande ändring uti eller upphävande av stadgande
om slakthustvång galle i tillämpliga delar vad angående köttbesikt-
ningstvång är i § 2 bestämt.
§ 4.
Närmare föreskrifter angående besiktningsmans tillsättande och
entledigande meddelas av Konungen.
§ 5.
Mom. 1. Vid slakt av djur utav de slag, som i § 2 nämnda äro,
i offentligt slakthus, varom stadgas i § 3, skall besiktningsman an¬
ställa undersökning före nedslaktningen å djuret med hänsyn till dess
hälsotillstånd samt efteråt å dess kött med avseende å dettas duglighet
till människoföda.
Mom. 2. Vid annan besiktning enligt denna lag av kött i vanlig
bemärkelse skall undersökning av besiktningsman anställas å minst halv
kropp, som dock beträffande häst eller större nötkreatur än kalv kan
vara delad^i fram- och bakdelspart.
Mom. 3. Närmare föreskrifter om besiktning av kött meddelas av
Konungen.
§ 6.
Mom. 1. Kött, som vid besiktning enligt denna lag finnes vara
till människoföda tjänligt, skall genom åsättande av stämpel betecknas
såsom godkänt.
Mom, 2. Anträffas vid besiktning enligt denna lag kött, som först
efter särskild behandling kan godkännas, skall köttet, innan det stämplas,
genom besiktningsmannens försorg och under hans kontroll undergå
sådan behandling.
Mom. 3. Har kött blivit efter besiktning, anställd enligt denna
försett med stämpel, som ovan sägs, erfordras icke förnyad sådan
besiktning och stämpling för dess saluhållande, utbjudande eller an¬
vändande för ändamål, som i § 2 omförmäles, inom annat samhälle
med köttbesiktningstvång.
24
Lagutskottets utlåtande Nr 32.
(Kungl. Ma.j:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
Mom. 4. Närmare föreskrifter angående antalet stämplar och deras
utseende samt om stämplingen meddelas av Konungen.
Mom. 5. Finnes vid besiktning enligt denna lag kött vara till
människoföda otjänligt, skall detsamma, utan kostnad för köttets ägare,
o-enom besiktningsmannens försorg och under hans kontroll användas
till tekniskt bruk eller, där så ej kan ske, på annat sätt oskadliggöras. I
förra fallet är köttets ägare berättigad utfå ersättning, svarande mot
köttets värde vid sådant användande.
§ 7.
§ 7.
Mom. 1. Därest vid besiktning,
anställd enligt denna lag, köttets
ägare icke åtnöjes med besiktnings¬
mans åtgärd eller beslut, må han
däri söka ändring genom besvär,
vilka böra vid talans förlust till
medicinalstyrelsen ingivas inom tio
dagar efter det klaganden av åtgär¬
den eller beslutet erhöll del, dagen
då delgivningen skedde likväl oräk¬
nad; börande emellertid, utan hinder
av besvär, det överklagade beslutet
lända till efterrättelse, intill dess
annorlunda kan varda förordna!.
Mom. 1. Därest vid besiktning,
anställd enligt denna lag, köttets
ägare icke åtnöjes med besiktnings¬
mans åtgärd eller beslut, må han
däri söka ändring genom besvär,
vilka böra vid talans förlust till
Konungens befallning shav ande in¬
givas inom tio dagar efter det
klaganden av åtgärden eller beslutet
erhöll del, dagen då delgivningen
skedde likväl oräknad; börande
emellertid, utan hinder' av besvär,
det överklagade beslutet lända till
efterrättelse, intill dess annorlunda
kan varda förordnat.
Mom. 2. Besiktningsman är skyldig, då framställning därom göres,
till klaganden utan lösen lämna skriftligt meddelande om klandrade åt¬
gärden eller beslutet och skälen därför; skolande dock, därest klagan
avser beslut enligt § 6 mom. 2 eller 5, sådan framställning göras ome¬
delbart efter besiktningen, och må sådan behandling av köttet, som i
berörda lagrum sägs, i dylikt fall ej företagas förr än 48 timmar för-
flutit efter besiktningen.
§ 8.
Mom. 1. För köttbesiktning, anställd på grund av § 2, för sådan be¬
handling av kött, som omförmäles i § 6 mom. 2 samt för begagnande av
offentligt slakthus, varom i § 3 sägs, äger samhället uppbära avgifter enligt
taxa, som, sedan Konungens befallningshavande, efter hörande av hälso-
25
Lagutskottets utlåtande Nr 32.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
vårdsnämnd eller den särskilda myndighet, varunder slakthusets för¬
valtning är ställd, därtill uppgjort förslag, av Konungen fästställes för
minst ett år i sänder. I denna taxa må avgifterna ej sättas högre, än
som kan anses erforderligt till betäckande av samhällets kostnader för
köttets besiktning och stämpling samt ovanberörda behandling och, där
fråga är om begagnande av offentligt slakthus, som nyss är nämnt, till
betäckande jämväl av kostnaden för slakthusets förvaltning och under¬
håll jämte skälig ränta å anläggningskapitalet.
Mom. 2. Där särskild marknadsplats för kreaturshandeln blivit
anordnad i sammanhang med offentligt slakthus, varom i § 3 sägs,
må i enahanda ordning och efter liknande grunder som i fråga om
slakthusets begagnande bestämmas avgifter till staden för nyttjande
av marknadsplatsen och vid densamma uppförda stallar ävensom för
kreaturens utfodring, skötsel och vägning.
§ 9-
Utan hinder av bestämmelserna
i denna lag må Konungen meddela
föreskrifter angående kontroll av
kött, som införes till riket, samt
av kött, avsett för utförsel ur riket.
Ej heller må lagens bestämmelser
utgöra hinder för Konungen att
medgiva ej mindre att i stad med
slakthustvång nedsl aktning av kre¬
atur må verkställas, förutom i det
offentliga slakthuset, i annan huvud¬
sakligen för utförsel av kött ur riket
avsedd och under offentlig kontroll
ställd slakteriinrättning (export¬
slakteri), än även att kött av krea¬
tur, slaktat i exportslakteri, må efter
besiktning och stämpling, som av
Konungen föreskrives, till salu
hållas, utbjudas eller användas för
ändamål, som i § 2 omförmäles,
jämväl inom samhälle med kött-
besi ktningstvång.
Bihang till Riksdagens protokoll 1913,
§ 9.
Utan hinder av bestämmelserna
i denna lag må Konungen meddela
föreskrifter angående kontroll av
kött, som införes till riket, samt av
kött, avsett för utförsel ur riket.
Ej heller må lagens bestämmelser
utgöra hinder för Konungen att
medgiva att i stad med slakthus¬
tvång nedslaktning av kreatur må
verkställas, förutom i det offentliga
slakthuset, i huvudsakligen för ut¬
försel av kött ur riket avsedd och
på av Konungen fastställda villkor
under offentlig kontroll ställd slak¬
teriinrättning (exportslakteri).
Jämväl må Konungen utan hinder
av lagens bestämmelser medgiva att
såväl kött av kreatur, slaktat i
exportslakteri vare sig i stad eller
på landet, som ock kött av kreatur,
slaktat i annan, utom stad belägen och
på av Konungen fastställda villkor
9 samt. 31 käft. (Nr 32.) 4
26
Lagutskottets utlåtande Nr 32.
(Kungl. Maj ds förslag.) CUtskottets förslag.)
under offentlig kontroll ställd slakteri¬
inrättning må efter besiktning och
stämpling, som av Konungen före-
skrives, till salu hållas, utbjudas
eller användas för ändamål, som i
§ 2 omförmäles, jämväl inom sam¬
hälle med köttbesiktningstvång.
§ io.
Där i följd av slakthustvångs införande byggnad eller annan in¬
rättning för bedrivande aA^ slakterirörelse, som i stad lovligen idkas och
vars utövande icke medgivits blott tills vidare eller till dess annor¬
lunda bleve föreskrivet, ej längre kan för därmed avsett ändamål an-
vändas, vare ägaren berättigad att av staden undfå ersättning för den
värdeminskning, hans fastighet och övriga ifrågavarande inrättningar
därigenom undergå.
§ n.
Bryter någon mot förbud, varom i § 2 eller § 3 sägs, böte från
och med två till och med etthundra kronor.
§ 12-
Den, som under tid, då han är ställd under tilltal för förseelse
mot denna lag, fortsätter eller förnyar samma förseelse, skall, när han
därtill varder lagligen förvunnen, fällas, för varje gång åtal emot
honom ägt rum och han därav undfått del, till de böter, som för ifråga¬
varande förseelse äro bestämda.
§ 13-
Förseelse mot denna lag åtalas av allmän åklagare vid polisdomstol,
där särskild sådan är inrättad, men eljest hos poliskammare och, där
sådan icke finnes, vid allmän domstol; och gälle i fråga om klagan
över domstols eller poliskammares beslut i dessa mål vad i allmänhet
angående besvär i brottmål är stadgat. ,
§ 14-
Emot beslut eller åtgärd, som enligt denna lag eller på grund av
i densamma givna föreskrifter meddelats eller vidtagits av Konungens
27
Lagutskottets utlåtande Nr 32.
(Rungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
befallningshavande eller medicinalstyrelsen, äger den, som anser sin
rätt därav förnärmad eller obehörigen inskränkt, att anföra besvär hos
Konungen inom den tid, som för överklagande av förvaltande myndig¬
heters och ämbetsverks beslut är stadgad; börande dock, utan hinder
av besvär, beslutet lända till efterrättelse, intill dess annorlunda kan
varda förordnat.
§ 15-
Mom. 1. Böter, som ådömas efter denna lag, tillfalla samhällets
kassa.
Mom. 2. Saknas tillgång till fulla gäldandet av dessa böter, skola
de förvandlas enligt allmän strafflag.
§ 16.
Genom denna lag upphäves lagen angående köttbesiktning och
slakthus den 22 december 1897 med däri sedermera gjorda ändringar.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1914.
Stockholm den 9 maj 1913.
På lagutskottets vägnar:
JOHAN W1DÉN.
28
Lagutskottets utlåtande Nr 32.
Reservationer:
vid § 5 mom. 3 av herrar Petrén, Persson i Norrköping och Norr/,
vilka ansett att utskottets motivering bort hava följande lydelse:
I den av — — — — — vid köttbesiktning. Det s. k. organ¬
tvånget — — — europeiska länder. Det låter sig visserligen — —
—--— — andra smärre djur av i lagen juppräknat slag. Ut¬
skottet tiar emellertid icke heller i detta avseende funnit tillräckligt lä¬
rande skäl föreligga för fastställande av bestämmelser om förbud mot
stadgande av organtvång.
vid §6 av herrar Petrén, Persson i Norrköping och Borg,
vilka anfört:
Som i herrar Östbergs och Palmstiernas motioner framhålles ha
vissa städers myndigheter, i överensstämmelse med vad fallet är i fler¬
talet andra länder såväl som i överensstämmelse med svenska sakkunni¬
ges åsikt, ansett sig böra söka på ett i allo nöjaktigt sätt tillgodose
konsumenternas hygieniska och sanitära intressen genom ett väl ord¬
nat slakthusväsen. Att dessa offentliga slakthus tillkommit så gott som
uteslutande för att skydda allmänhetens hälsa och välbefinnande, fram¬
går bland annat därav, att de blott ha till uppgift att bistå vid ned-
slaktande av djuren och utan att bereda sig ekonomisk vinst. Utöver
driftkostnaderna får blott beräknas skälig ränta på anläggningskapitalet,
och slakthusavgifterna bestämmas uti en av Konungen fastställd taxa.
Under sådana förhållanden torde både rättvisa och billighet fordra
att dessa det allmännas åtgärder för beredande av garanterad sund kött¬
föda för ett samhälles innevånare icke få omintetgöras av den privata
vinningslystnaden. Detta skulle emellertid väsentligen bliva fallet, därest
utskottets förslag, vilket innebär att kött med mindre tryggande besikt¬
ning fritt får införas och försäljas inom samhälle med köttbesiktnings-
tvång, bleve lag.
Lagutskottets utlåtande Nr 32. 29
I anslutning till det nu anförda få vi yrka:
afl Riksdagen må besluta, att tredje momentet i
§ 6 i föreliggande förslag till lag angående köttbe¬
siktning och slakthus må erhålla följande ändrade
lydelse:
»Har kött blivit efter besiktning, anställd enligt
denna lag, försett med stämpel, som ovan sägs, er¬
fordras icke förnyad sådan besiktning och stämpling
för dess saluhållande, utbjudande eller användande för
ändamål, som i § 2 omförmäles, inom annat samhälle
med köttbesiktningstvång, såvida inom det samhälle, där
köttet besiktigats och stämplats, äro gällande enahanda
bestämmelser för besiktning av kött, som inom det sam¬
hälle, där köttet är avsett att saluhållas, utbjudas eller
användas för ändamål, som i § 2 omförmäles.»
vid § 7 av herrar Petrén, Persson i Norrköping och Borg, vilka
ansett, att Kungl. Maj:ts förslag bort oförändrat tillstyrkas;
vid § 9 av herrar Petrén, Persson i Norrköping och Borg.
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 9 samt. 31 höft. (Nr 32.)
5