Lagutskottets utlåtande Nr 19.
1
Nr 19.
Ankom till Riksdagens kansli den 15 mars 1913 kl. 1 e. m.
Utlåtande, i anledning av väckta motioner om skrivelse till Kungl.
Maj:t angående dels initiativ från svensk sida till inter¬
nationell överenskommelse om förbud mot nattarbete av
män i vissa fall m. to., dels ock utredning och förslag
rörande reglering av nattarbetet inom bagerier, konditorier
och hembagerier.
Närvarande: Herrar Widén, Lindhagen, Trana, Stärner, Gezelius, Alexanderson,
greve Lagerbjelke, greve Spens, Petrén, Valerius Olsson, Pettersson i Söder¬
tälje, Jansson i Edsbäcken, Lindqvist i Stockholm, Igel*, Holmdahl och Johans¬
son i Mellbyn.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Lagutskottet har till förberedande behandling i ett sammanhang
förehaft två inom Andra kammaren väckta motioner, nämligen
dels nr 88 av herrar Carl Lindhagen, Hj. Branting, Herm. Lind¬
qvist, F. W. Thorsson, E. Palmstierna, Vikt. Larsson, Nils Persson, A.
J. Christiernson, Värner Bydén och Bernh. Eriksson, i vilken motion
hemställts, att Riksdagen ville hos Kungl. Maj:t anhålla,
l:o) att initiativ från svensk sida måtte tagas till internationell
överenskommelse om lagstadgat förbud även mot mäns användande till
nattarbete inom industriella och angränsande arbetsområden, där det ej
måste äga rum av tekniska skäl eller i den allmänna välfärdens intresse;
2:o) att ärendet oavsett detta måtte i erforderliga delar ofördröjligen
beredas för Sveriges vidkommande samt förslag framläggas till lagstift¬
ning, som utan avvaktan på och oberoende av internationell konvention
kan vara av förhållandena påkallad.
dels ock nr 193, däri herrar L. Borg gren och Gast. Nilsson i
Kristianstad hemställt, att Riksdagen ville hos Kungl. Maj:t anhålla, att
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 9 samt. 18 höft. (Nr 19.) 1
Herrar Lind-
hagens m. fl.
motion.
2 Lagutskottets utlåtande Nr 19.
Kungi. Maj:t måtte undersöka i vad mån en reglering av nattarbetet
inom bagerier, konditorier och s. k. hembagerier för såväl kvinnor som
män kan anses vara av förhållandena påkallad samt för Riksdagen
framlägga det lagförslag i ämnet vartill undersökningen kan föranleda.
Till stöd för vad i motionen nr 88 hemställts, hava motionärerna
anfört följande:
»I de strävanden för begränsning av arbetstiden, som framtvingats
av industrialismens fortgående inkräktning på vilotimmarna, har i de
internationella socialdemokratiska kongressernas program för arbetare¬
skyddet fastställts följande principiella minimifordringar: en normal¬
arbetsdag på åtta timmar; trettiosex timmars oavbruten ledighet en gång
i veckan (söndagsvila) samt förbud mot nattarbete, där det ej påkallas
av tekniska skäl eller i den allmänna välfärdens intresse. Vid senaste
kongress år 1910 insköts dessutom i programmet ett betonande av att
de olika generella kraven om arbetareskydd böra genomföras utan skillnad
till kön. Motsvarande fordringar ha även influtit i det svenska arbetare¬
partiets politiska program.
Vid sidan av det större kravet om en normal arbetsdag framträda
således även kraven på söndagsvila och förbud mot nattarbete. Båda
äro synnerligen förtjänta att samtidigt föras fram, helst de också äro
lättare att få lösta. Kravet på upprätthållandet av en vilodag i veckan
kan väl sägas hava ingått i folkmedvetandet. Aven bör man kunna
med framgång vädja till respekt i möjligaste mån för den naturlag,
som bjuder att arbetet skall äga rum om dagen och icke om natten.
Riksdagen begärde år 1910 en undersökning, i vad mån behövlig
söndagsvila utan berättigad anledning åsidosättes särskilt inom industri,
handel och andra närliggande områden. Det torde vara att förvänta,
att denna undersökning och det förslag, som kan framgå därur, skall
tillgodose tillika det mångenstädes synnerligen aktuella kravet, att söndags-
vilan måtte komma att omfatta även natten till söndagen.
Beträffande nattarbetet i allmänhet har frågan, såvitt angår kvin¬
norna, reglerats genom lagen den 20 november 1909, som på vissa
villkor stadgar förbud mot kvinnors användande till arbete nattetid i
vissa industriella företag. Däremot ha förslag vid de fem senaste riks-
dagarne om initiativ till reglering även av männens nattarbete icke
ännu lyckats tillvinna sig bifall, ehuru även männens nattarbete är en
skadlig inrättning av den privatkapitalistiska industrialismen.
Enligt den av kommerskollegii avdelning för arbetsstatistik år
1911 utgivna publikation över arbetstidens längd inom industri och
3
Lagutskottets utlåtande Nr 19.
hantverk i Sverige — en statistik, som dock ej blivit fullt exakt i
fråga om nattarbetet därför, att i de utsända formulären ej räknats med
denna sak särskilt — förekom ordinarie nattarbete vid 2,875 arbets¬
ställen och för 48,618 arbetare, utgörande 14. l procent av samtliga vid
undersökningen redovisade arbetare. Inom den egentliga industrien
(arbetsställen med 10 arbetare och däröver) var detta fallet beträffande
l, 105 arbetsställen och 44,157 arbetare, inom den mera hantverksmässiga
driften (arbetsställen med 1 till 10 arbetare) beträffande 1,770 arbets¬
ställen och 4,461 arbetare. Av antalet arbetare kommo på skogsbruk
2,180, gruvdrift 4,377, annan brytnings- och upptagningsindustri 27,
närings- och njutningsämnesindustri 2,336, textilindustri 42, bekläd¬
nadsindustri 1,126, läder-, hår- och gummivaruindustri 37, trävaru¬
industri 6,390, trämasse- och pappersindustri 8,317, grafisk industri 353,
malm förädlingsindustri 10,603, metallindustri 1,483, maskin- och skepps-
byggnadsindustri 366, jord- och stenindustri 2,159, kemisk-teknisk
industri 591, byggnadsindustri 421, belysnings- och vattenledning
m. m. 810.
Utom detta ordinarie nattarbete förekommer också en myckenhet
tillfälligt nattarbete på övertid, om vars omfattning statistiken dock av
ovan angiven grund ej lämnar några närmare upplysningar.
Mot ett förbud för nattarbete i industriella och angränsande yrken,
där det kan undvikas, samt en reglering av detsamma i andra fall
plägar invändas, att frågan ej kan upptagas här i landet annat än i
anslutning till en internationell överenskommelse. En ensidig åtgärd
i sådant syfte för ett land och särskilt för ett litet land som vårt,
skulle, menar man, minska dess konkurrenskraft på världsmarknaden.
Lagutskottet har ett par gånger uttryckt detta så, att »det måste vara
av vikt för det ena landet, att ej genom en för snävt avfattad lagstift¬
ning för sig begränsa eller upphäva möjligheten att frambringa sina
produkter till samma låga pris som de konkurrerande länderna». Man
ser här liksom så ofta eljest i den officiella statsuppfattningen, hurusom
profitens intressen ohöljt gå före människornas. Själva antagandet
bygger på en obestämd fruktan samt strider mot erfarenheten och
sakens natur.
Vid den internationella socialistiska arbetarekongressen i Köpen¬
hamn 1910 framkommo i kommissionen för social lagstiftning skarpa
uttalanden mot de undanflykter för en effektiv lagstiftning till skydd
för arbetarnes liv och hälsa, som på ovannämnda grund gjorde sig
gällande från de styrandes sida i olika länder. Rätta förhållandet åter¬
gives nog i den av nämnda kongress antagna resolutionen om arbetar-
4
Lagutskottets utlåtande Nr 19.
skyddslagstiftningen, där det heter att »trots de många förhandlingarne
presterades ytterst litet positivt av lagstiftningen, emedan de härskande
klasserna av fruktan för att skadas motverka arbetareskyddet, ehuru
ingen förvärvsgren i något land skadats därav, utan fastmer höjandet
av arbetarnes hälsa och arbetsprestation bringar den allmänna kulturen
och även arbetsgivareklassen en fördel». Resolutionen av år 1910, varom
ovan talats, slutar ock med en uppfordran till alla länders arbetare »att
bryta de härskande klassernas motstånd samt erövra ett verksamt arbetare¬
skydd genom en ständig agitation och en mäktig utvidgning av sina
politiska och ekonomiska organisationer».
Vid 1911 års riksdag erinrades ock i Första kammaren om det
bekanta förhållandet, att lagstiftningen i England om förbud från slutet
av 1840-talet för kvinnligt nattarbete i bland annat textilindustrien med¬
förde befrielse från nattarbete, särskilt i nämnda industri även för de
manliga arbetarne, enär man där ej kunde undvara kvinnornas speciella
fallenheter. Ingen har kunnat påstå, att den engelska textilindustrien
härigenom skadades i sin konkurrens med utlandet.
Den svenska fackliga arbetareorganisationens kongress år 1906
beslöt i frågan bland annat uppmana socialdemokratiska riksdagsgruppen
att inför Riksdagen framlägga förslag om förbud för nattarbete för de
arbetaregrupper och industrigrenar, där det ej av tvingande omständig¬
heter nödvändiggöres.
Frågan har som sagt förevarit i riksdagen fem gånger förut, näm¬
ligen åren 1908 till 1912. De fyra första gångerna föll den i båda
kamrarna, i den Andra dock efter voteringar, som visade avsevärda
minoriteter. År 1912 biföll Andra kammaren ett skrivelseförslag utan
votering, under det Första kammaren förkastade detsamma med 87
röster mot 48.»
Herrar Borg¬
grens och
Nilssons i
Kristianstad
motion.
Till stöd för sin i motionen nr 193 gjorda hemställan hava herrar
Borggren och Nilsson i Kristianstad anfört följande:
»År 1895 väcktes i Riksdagens Andra kammare av Adolf Hedin
en motion med förslag till lag om arbetstiden i bagerier, s. k. hembagerier
och konditorier ävensom restauranger och hotell, där bakning bedrives.
I lagförslaget, som utarbetats av en av Stockholms bageriarbetare tillsatt
kommitté och godkänts av nära 1,400 arbetare och 34 arbetsgivare i
Stockholm och landsorten, bestämdes, att arbetstiden skulle uttagas mellan
kl. 6 på morgonen och kl. 6 på aftonen, utom för ugnsbesättningen,
som begynner 1—2 timmar senare på morgonen och upphör 1—2 timmar
senare på aftonen, vilket således innebär nattarbetets avskaffande. Som
5
Lagutskottets utlåtande Nr 19.
motivering hade åberopats de vådor för arbetarna i fysiskt och moraliskt
hänseeende, som nattarbetet medför, och motionären hade till stöd för
sitt reformkrav hänvisat till en av sundhetsinspektören på uppdrag av
Stockholms hälsovårdsnämnd lämnad redogörelse för en undersökning
av bostadsförhållandena i huvudstaden, av vilken undersökning fram¬
gick, att arbetstiden i allmänhet var oskäligt lång, att minderåriga arbetat
lika länge som de vuxna och använts till nattarbete samt att såväl
bostads- som bagerilokaler beträffande storlek, snygghet, läge, upp¬
värmning och ventilation lämnade mycket övrigt att önska. Statistiska
uppgifter om antalet arbetare och arbetstidens längd i en mängd bage¬
rier i Stockholm och landsorten hade insamlats och bifogats motionen.
Motionären lämnade vidare en redogörelse för de förbättringar i be¬
rörda hänseenden och de lagbestämmelser till reglering av arbetstiden
i bagerierna, som tillkommit utomlands. Lagutskottet hemställde efter
att ha behandlat motionen, att Riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.
Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville efter verkställd utredning taga i
övervägande, om och i vad mån lagbestämmelser angående arbetstiden
för arbetare i bageriyrket vore erforderliga, och därefter för Riksdagen
framlägga det förslag, vartill den verkställda utredningen kunde föran¬
leda. Reservation hade anmälts av 6 ledamöter. Vid motionens före¬
dragande i riksdagen uppstod i båda kamrarna en längre debatt, var¬
vid flera talare yrkade bifall till utskottets hemställan, och vid den slut¬
liga omröstningen bifölls denna i Ändra kammaren med 92 röster mot
88, men avslogs i Första kammaren med 61 röster mot 9.
Då från statsmakternas sida vid detta tillfälle således ingenting
åtgjordes för att få missförhållandena inom bageriyrket avhjälpta och
åstadkomma en reglering av den oskäligt långa arbetstiden, återstod det
för bageriarbetarna ingenting annat än att taga sitt öde i sina egna
händer och med organisationens hjälp hos arbetsgivarna söka skaffa sig
gehör för sina berättigade krav. Snart nog lyckades det också att på
denna väg åstadkomma reformer. Genom kost- och logisystemets av¬
skaffande i de bagerier, där organiserad arbetskraft användes, som blev
en av de första åtgärderna från det nybildade bageriarbetarförbundets
sida, bragtes det i herr Hedins motion så skarpt belysta bostadseländet
ur världen. Den förut godtyckliga arbetstiden blev i de upprättade
kollektiva avtalen reglerad och lönerna höjdes väsentligt för de olika
yrkesgrupperna; arbetsförmedlingen ordnades på de större platserna
genom arbetsbyråer och olycksfallsförsäkring infördes. Om sålunda
Sveriges bageri- och konditoriarbetare ifrån att år 1895 ha räknats bland
de lägst ställda av landets arbetare nu socialt och moraliskt höjt sig
6
Lagutskottets utlåtande Nr 19.
till jämnbredd med övriga yrkens arbetare, så är detta helt och hållet
organisationens förtjänst.
Tyvärr kvarstår dock ännu det missförhållande, mot vilket herr
Hedin i sin ovan nämnda motion förnämligast riktade sig, nämligen
nattarbetet. De åtgärder, som av organisationen företagits att motverka
nattarbetet, genom förhöjd betalning för sådant etc. ha ej lett till något
anmärkningsvärt resultat, och härtill kommer, att dagarbetet i de flesta
fall begynner så tidigt på morgonen eller slutar så sent på aftonen, att
det delvis kan betraktas som nattarbete.
Har det ej lyckats organisationen att avskaffa nattarbetet på de
platser, där avtal finnas och organiserad arbetskraft användes, så är det
tydligt, att det i största utsträckning florerar i de många smärre bagerier,
konditorier och s. k. hembagerier, där det arbetas utan avtal och oorga¬
niserade arbetare sysselsättas. De flesta av dessa mindre bagerier använda
sig av kvinnliga arbetare, vilka också opåtalt arbeta nattetid, enär lagen
om kvinnors nattarbete av år 1909 endast berör de arbetsplatser, där
över 8 arbeterskor äro anställda.
I de avtalsförslag, som av arbetarna vid fjolårets lönerörelse inom
bageriyrket upprättades, framställdes krav på en begränsning av natt¬
arbetet, men under den hårdnackade och långvariga kamp mot arbets¬
givarna, som arbetarna nödgades föra och som slutligen fick karaktären
av en försvarsstånd i avsikt att förhindra av arbetsgivarna planerade för¬
sämringar i förutvarande arbetsvillkor, måste såväl detta som andra
ursprungligen framförda krav lämnas åsido.
Hur önskvärd en reglering av arbetstiden i bagerierna med ändamål
att förhindra nattarbetet är ur folkhälsans och kulturens synpunkt, be¬
höver väl nu ej närmare vidröras. Flerstädes i utlandet har också lag¬
stiftningsåtgärder härutinnan vidtagits. Sålunda är i Norge, nattarbete
(mellan klockan 8 e. m. och klockan 6 f. m.) förbjudet för barn och vuxna;
undantag göres för deggöruing och eldande av ugnarna. I Finland be¬
gränsar den finska bagerilagen av 4 juni 1906 arbetstiden till 48 timmar
per vecka, oberoende av kön eller ålder hos de arbetande. Icke mer
än 100 timmar per år får övertid uttagas och icke mer än 10 timmar
i någon vecka. Allt nattarbete (9 e. m.—6 f. in.) är förbjudet.. Spe¬
ciella sanitära bestämmelser blevo av senaten beslutade den 10 juli 1908.
Minimum av luft för varje arbetare är bestämd till 10 kubikmeter. I
Italien är genom .lag, daterad den 22 mars 1908, allt nattarbete i ba¬
gerier förbjudet, arbete emellan klockan 9 e. m. (lördagar lie. m.) 4 f. m.
räknas som nattarbete. I kantonen Ticino i Schweiz förbjuder en spe¬
ciell bagerilag nattarbete. Bestämmelser angående sanitära förhållanden
Lagutskottets utlåtande Nr 19. 7
finnas. Bagerierna måste vara fria från fukt och ordentligt ventilerade
samt ljusa.
Då. det i andra länder lyckats bageri- och konditoriarbetarna att
på lagstiftningens väg få nattarbetet avskaffat och i betraktande av
svårigheten att med organisationens hjälp få till stånd en reglering av
arbetstiden i avsikt att förhindra nattarbete, då en dylik reform icke
blott berör yrkesutövarne utan i viss mån även allmänheten, vore det
önskvärt, att Riksdagen efter vederbörlig utredning antoge en lag om
arbetstidens reglering i bagerier, konditorier och s. k. hembagerier, så
att för såväl kvinnor som män allt arbete på söckendagar finge taga
sin början klockan 6 f. m. och sluta klockan 6 på aftonen, med undantag
för deggörningen, som borde få börja 2 timmar tidigare på morgonen.»
Den i förevarande motion omnämnda lagen angående förbud mot
kvinnors användande till arbete nattetid i vissa industriella företag av
den 20 november 1909 utgör ett led i den lagstiftning till den inom
industrien arbetande personalens skydd mot överansträngning eller eljest
med arbetet förenade faror, som industriens utveckling såväl för Sverige
som andra kulturländer nödvändiggjort. Som bekant hade denna lag
avfattats i överensstämmelse med de allmänna principer för en lag¬
stiftning på området, som fastställts i en av flertalet europeiska stater å
konferens i Bern år 1906 biträdd konvention.
Redan då frågan om en dylik lagstiftning under år 1908 första
gången var föremål för Riksdagens prövning, framställdes i en inom
Andra kammaren väckt motion yrkande om utredning jämväl rörande
männens nattarbete inom industrien samt om en såväl män som kvinnor
omfattande skyddslagstiftning på området. Varken det nämnda år i
kungl. proposition framlagda, med ovanberörda lag likalydande förslag
eller den i motionen gjorda hemställan vann emellertid Riksdagens
bifall. Då påföljande år frågan om lagstiftning mot kvinnors nattarbete
åter upptogs, väcktes ånyo motion i enahanda syfte, men under det
Riksdagen för sin del antog förslaget till lag angående förbud mot
kvinnors användande till arbete nattetid i vissa industriella företag, blev
den i berörda motion gjorda hemställan avslagen.
Sedan den 20 november 1909 ovanberörda lag utfärdats, fram¬
ställdes. emellertid under vart och ett av de därpå följande tre åren
inom riksdagen motion i syfte att åvägabringa det förut påyrkade
förbudet även för männens nattarbete inom industrien. Dessa motioner
blevo såväl vid. 1910 som 1911 års riksdag av båda kamrarna avslagna.
Jämväl den vid 1912 års riksdag i ämnet väckta motionen blev av
Utskottets
yttrande.
8
Lagutskottets utlåtande Nr 19.
vederbörande utskott avstyrkt. I sistnämnda motion hade hemställts
om skrivelse till Kungl. Maj it med anhållan bland annat, att initiativ
från svensk sida måtte tagas till internationell överenskommelse om
förbud även mot mäns användande till nattarbete inom industriella och
angränsande arbetsområden, där det ej måste äga rum av tekniska skäl
eller i den allmänna välfärdens intresse, ävensom att ärendet oavsett
detta måtte i erforderliga delar ofördröjligen beredas för Sveriges vid¬
kommande samt förslag framläggas till lagstiftning, som utan avvaktan
på och oberoende av internationell konvention kunde vara av förhållan¬
dena påkallad, hyra reservanter inom utskottet hemställde emellertid,
att Riksdagen måtte anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa eu
allsidig utredning rörande nattarbetet för män inom industriella och
angränsande områden samt, om denna utredning därtill kunde befinnas
giva anledning, taga initiativ till eller biträda en internationell lag¬
stiftning i ämnet. Den sålunda i reservationen gjorda hemställan bifölls
av Andra kammaren utan votering, men då i Första kammaren motionen
avslogs — med 75 röster mot 58 —, hade dock frågan även för denna
gång förfallit.
I nu förevarande av herrar Lindhagen med flera väckta motion
göres i huvudsak enahanda hemställan, som i nyssnämnda motion vid
1912 års riksdag. Till stöd för sitt med anledning av berörda hem¬
ställan i ovannämnda reservation framställda yrkande anförde reservan¬
terna bland annat följande:
»När motionärerna påyrka ett initiativ från Sveriges sida till in¬
ternationell överenskommelse om förbud för nattarbete även för män,
grunda de denna sin hemställan huvudsakligen på tvenne motiv, näm¬
ligen att lagstiftning mot männens nattarbete är en konsekvens av den
lagstiftning, som redan ägt rum beträffande nattarbete för de kvinnor,
som sysselsättas inom industrien, och att det är statens skyldighet att
i folkhälsans intresse inskrida mot industrialismens fortgående inkräkt¬
ning på vilotimmarna även för män, då nattarbete även för dem kan
medföra ohälsa.
Utan att vilja tillerkänna det första av dessa motiv något vitsord,
och ehuru en tendens till fortgående inskränkning av nattarbetet syn¬
barligen förefinnes inom industrien, måste man dock giva motionärerna
rätt i, att allt regelbundet nattarbete, vare sig det bedrives av män eller
kvinnor, måste anses inverka skadligt på hälsan. Av intresse vore utan
tvivel en ingående undersökning ej endast över nattarbetets förekomst
inom landet utan även beträffande de större eller mindre skadliga verk¬
9
Lagutskottets utlåtande Nr 19.
ningar, som uppstå hos arbetarna allt efter det olika sätt, på vilket
nattarbetet äger rum inom olika fabrikationsgrenar, med avseende på
olika former för skiftindelning m. m.
Att emellertid, innan en på en dylik ingående undersökning grun¬
dad, noggrann kännedom om nattarbetet och dess följder kunnat erhål¬
las, taga initiativ till internationell lagstiftning i ämnet, kan ej anses
välbetänkt. Däremot synes en framställning till Kungl. Magt om för¬
anstaltande av en dylik undersökning vara väl befogad, särskilt med
hänsyn till den utredning, som redan vidtagits rörande arbetstidens
längd.»
Utskottet anser sig i allt väsentligt kunna instämma i vad sålunda
i reservationen anförts.
Att ett regelbundet nattarbete i och för sig är i hög grad ägnat
att medföra fara för överansträngning och ohälsa i arbetet, torde vara
allmänt erkänt och har ej heller vid frågans föregående behandling av
vederbörande utskott förnekats. Då härtill kommer, att nattarbetet i
allmänhet är förenat med en i övrigt lång arbetstid, synes det utskottet
vara en angelägenhet av största vikt, att dylikt arbete så långt möjligt
är inskränkes.
Aven om, såsom vid frågans föregående behandling anmärkts, en
tendens skulle förefinnas att i allmänhet inskränka nattarbetet inom indu¬
strien, något som dock icke blivit tillförlitligt utrett, lärer väl i allt
fall någon garanti för varaktigheten av eu utveckling i denna rikt¬
ning ej föreligga, än mindre på grund av förefintligheten av en dylik
tendens kunna antagas, att nattarbetet skall, utan ingripande från stats¬
makternas sida, inom en överskådlig framtid i avsevärd omfattning upp¬
höra. Däremot torde behovet av en inskränkning av nattarbetet be¬
styrkas bland annat därav, att vid kollektivavtal inom industrien i ej
ringa utsträckning överenskommelser träffats i denna riktning.
Beträffande den omfattning, vari nattarbete inom industrien före¬
kommer i vårt land, bär någon utredning ej skett, sedan uppgifter därom
i samband med den inom kommerskollegium år 1910 verkställda ut¬
redningen rörande arbetstidens längd inhämtats. Av dessa uppgifter, som
avse tiden närmast före år 1905, synes emellertid framgå, såsom ock
motionär erna framhålla, att dylikt, arbete i ganska stor utsträckning
förekommer. Följande utdrag ur en i nämnda myndighets, i motionen
omnämnda, publikation upptagen tabell må här införas:
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 9 samt. 18 käft. (Nr 19.)
O
10
Lagutskottets utlåtande Nr 19.
|
+3
£
fl
|
Därav
|
med
|
|
Samtliga nattarbetare
|
|
Yrkesgrupp
|
j-? f-i i
1
$ ® i
|
arbete
|
annat
ordi-
|
Antal aa
tid
|
betare, vilkas ordinarie nattarbets-
i genomsnitt per dygn varit:
|
|
a ce
<x>
M
hH
|
på
skift
|
nalle
natt¬
arbete
|
mindre i
än 1 tim.
|
1—2
tim.
|
2-3 |
tim. )
|
3 tim. och j
däröver 1
|
ej upp- ;
givet
|
i |
I Skogsbruk...........................j
|
1
2,180
|
;
1
315
|
1,865
|
|
2,065
|
i
|
115 !
|
_ i
i
|
: Gruvdrift ...........................1
|
4,377
|
4,274;
|
103
|
1,419
|
901
|
1,339!
|
685
|
33
|
Annan brytnings- och upptåg-
ningsindustri.....................
|
27 j
|
- |
|
27
|
27
|
—
|
—
|
—
|
—
|
! Närings- och njutningsämnes-
industri ...........................
|
9,336
|
7,074
|
2,262
|
200
|
1,255
|
360
|
7,321
|
200
|
Textilindustri .....................
|
42
|
19
|
23
|
4
|
19 i
|
*—
|
19
|
—
|
Beklädnadsindustri...............
|
1,126
|
5
|
1,121
|
85
|
850
|
149
|
37
|
5
|
Läder-, hår-, och gnmmivaru-
industri ...........................
|
37
|
10
|
27
|
13
|
14
|
—
|
10
|
—
|
Trävaruindustri ..................
|
6,390
|
5,936
|
454
|
108
|
317
|
202
|
5,707
|
56 ;
|
i Trämasse- och pappersindustri
|
8,317
|
8,292
|
25
|
25
|
_
|
463
|
7,827
|
2
|
1 Grafisk industri .................
|
353
|
335
|
18
|
22
|
23
|
91
|
11
|
206 !
|
| Malmförädlingsindustri .........
|
10,603
|
10,592
|
11
|
2! 229
|
1,475
|
8,798
|
99 i
|
Metallindustri .....................
|
1,483
|
1,241
|
242
|
58
|
215
|
116
|
1,094
|
— !
|
j Maskin- och skeppsbyggnads-
i industri ..........................
|
366
|
309
|
57
|
31
|
| 25
|
3
|
.
307
|
—
|
Jord- och stenindustri ...........
|
2,159
|
1,874
|
285
|
151
|
282
|
704
|
883
|
139
|
! Kemisk-teknisk industri.........
|
; 591
|
550
|
41
|
27
|
8
|
232
|
324
|
- j
|
| Byggnadsindustri..................
|
421
|
: “
|
421
|
91
|
l! 315
|
1 16
|
| _
|
1 ~ j
|
I Belysning och vattenledning
in. .............................
|
; 8 K
|
i 788
|
! 22
|
4 31
|
439
|
224
|
112 j
|
Samtliga yrkesgrupper 48,61g
|
| 41,614
|
| 7,004
|
2,266i 6,549
|
; 5,581
|
j 33,362
|
852 i
|
1 Därav minderåriga..............
|
| 3,26?
|
2,807
|
i 451
|
92 j 558
|
i 94g
|
j 1,569
|
95 |
|
| Arbetsställen med 1—10 ar
| betare.............................
|
i 4,461
|
| 646 3,8 IT
|
429 2,56c
|
> 541
|
864
|
56 |
|
1 Arbetsställen med 10 arbetare
och däröver ....................
|
.! 44,15'
|
!
140,968 3,181
|
1,8871 3,984
|
t| 5,045
|
i1 32,498
|
796
|
Lagutskottets utlåtande Nr 19. 11
Att i vissa fall nattarbetet av tekniska skäl i den allmänna väl¬
färdens intresse är oundvikligt, har redan av motionärerna framhållits.
När dylika omständigheter föreligga, torde dock först efter en närmare
utredning kunna bedömas.
Under det utskottet sålunda å ena sidan med hänsyn till vad
ovan anmärkts (inner eu allsidig undersökning rörande de förhållanden,
under vilka nattarbete inom industrien förekommer i vårt land, vara
av behovet påkallad, är det å andra sidan enligt utskottets förmenande
klart, att en lagstiftning i ämnet, såsom fallet var i fråga om kvinnors
nattarbete, ej kan ske annat än på grundvalen av en internationell
överenskommelse. Nödvändigheten härav har ock, såsom motionärerna
erinrat, vid detta spörsmåls föregående behandling inom riksdagen
städse framhållits. Otvivelaktigt skulle en ensidig åtgärd i dylikt syfte
för vårt land komma att medföra en fara med hänsyn till möjligheten
för vår industri att bestå i konkurrensen med andra länder. Att därför,
såsom motionärerna hemställt, oberoende av internationell konvention
för Sveriges vidkommande genomföra lagstadgat förbud mot nattarbete
av män, synes ej kunna ifrågakomma.
Utskottet har ej heller ansett sig kunna förorda motionärernas
förslag om omedelbart initiativ från svensk sida till internationell över¬
enskommelse i ämnet. Det synes utskottet nämligen uppenbart, att föl¬
en dylik åtgärd förutsättes, att noggrann kännedom vunnits rörande de
förhållanden, under vilka nattarbete inom industrien i vårt land före¬
kommer. En sådan ingående undersökning rörande nämnda förhållanden
synes därför utskottet böra först företagas; endast därigenom kan er¬
hållas det underlag, som behöves för frågans upptagande till interna¬
tionell förhandling.
Vad angår ovannämnda av herrar Borggren och Nilsson gjorda
hemställan om undersökning och, därest av förhållandena skulle finnas
påkallat, om lagstiftning rörande nattarbetet inom bagerier, konditorier
och hembagerier, torde ej för en dylik lagstiftning på detta speciella
område internationell överenskommelse vara i lika grad erforderlig som
i fråga om andra grenar av industrien. Då emellertid jämväl nämnda
yrken torde komma att omlättas av den utredning, som av utskottet
ovan förordats, synes någon särskild framställning om undersökning
rörande dem icke erforderlig. Då några tillfyllestgörande skäl icke
heller synas hava anförts för nödvändigheten att nu åstadkomma en
alldeles särskild lagstiftning i ämnet i fråga särskilt om dessa yrkes¬
12
Lagutskottets utlåtande Nr 19.
grenar, har utskottet funnit sig icke nu böra förorda bifall till ifråga¬
varande motion.
På grund av vad utskottet sålunda anfört, får utskottet hemställa:
1) att Riksdagen måtte med anledning av herrar
Lindhagens m. fl. motion i skrivelse till Kungl. Maj:t
anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t låta verkställa eu
allsidig utredning rörande nattarbetet för män inom
industriella och angränsande områden samt, om denna
utredning därtill kan befinnas giva anledning, taga
initiativ till eller biträda en internationell lagstift¬
ning i ämnet; samt
2) att herrar Borggrens och Nilssons ifråga¬
varande motion ej måtte till någon Riksdagens vidare
åtgärd föranleda.
Stockholm den 12 mars 1913.
På lagutskottets vägnar:
JOHAN WIDÉN.
Reservationer:
Beträffande utskottets hemställan under 1)
dels av herrar Lindhagen och Lindqvist, som ansett, att motionen
bort bifallas, och därför hemställt
att Riksdagen ville hos Kungl. Maj:t anhålla,
l:o) att initiativ från svensk sida måtte tagas till
internationell överenskommelse om lagstadgat förbud
även mot mäns användande till nattarbete inom in¬
dustriella och angränsande arbetsområden, där det ej
13
Lagutskottets utlåtande Nr 19.
måste äga rum av tekniska skal eller i den allmänna
välfärdens intresse,
2:o) att ärendet oavsett detta måtte i erforderliga
delar ofördröjligen beredas för Sveriges vidkommande
samt förslag framläggas till lagstiftning, som utan
avvaktan på och oberoende av internationell konvention
kan vara av behovet påkallad;
dels av herr Petrén mot viss del av motiveringen;
dels av herr Widén;
dels och av herrar Trana, Gezelius, greve Lagerbjelke, greve Spens,
Valerius Olsson, Holmdahl och Johansson i Mellbyn, som ansett, att ut¬
skottet bort hemställa,
att herr Lindhagens med Heros ifrågavarande
motion ej mätte till någon Riksdagens åtgärd föran¬
leda.
Beträffande utskottets hemställan under 2)
dels av herrar Trana, Gezelius, greve Lagerbjelke, greve Spens,
Valerius Olsson, Holmdahl och Johansson i Mellbyn mot motiveringen;
dels av herrar Lindhagen, Stärner, Älexanderson, Petrén, Pettersson
i Södertälje, Jansson i Edsbäcken och Lindqvist i Stockholm, vilka
anfört:
»Oavsett den hemställan, som utskottet gjort under punkt 1, ha
vi ansett, att även den av herrar Borggren och Nilsson gjorda fram¬
ställningen bort föranleda en särskild hemställan i enlighet med motio¬
nens yrkande. De förhållanden som i denna motion beivras äro säker¬
ligen både i och för sig särdeles behjärtansvärda och vidare obestrid¬
ligen alldeles oberörda av spörsmålet om en internationell lagstiftning.
Vi hemställa därför, under åberopande av motionens motivering,
att Riksdagen ville anhålla, att Kungl. Maj:t
måtte undersöka i vad mån en reglering av nattar¬
bete inom bagerier, konditorier och s. k. hembagerier
för såväl kvinnor som män kan anses vara av förhål-
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 9 surd. 18 käft, (Nr 19.) 3
14
Lagutskottets utlåtande Nr 19.
landena påkallad samt för Riksdagen framlägga det
lagförslag i ämnet, vartill undersökningen kan föran¬
leda.»
dels ock av herr Widén, som instämt i det av herr Lindhagen m.
11. framställda yrkandet.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1913.