Jordbruksutskottets utlåtande Nr 86.
1
Nr 86.
Ankom till Riksdagens kansli den 22 april 1913 kl. 4 e. m.
Utlåtande, i anledning av väckt motion om utförande av djup¬
borrningar i Skåne och södra delen av Halland.
(l:a Avd.)
Uti en inom Andra kammaren väckt, till jordbruksutskottets för¬
beredande handläggning remitterad motion, nr 36, har herr Sommelius
hemställt, att Riksdagen ville besluta, att djupborrningar skola utföras i
Skåne och södra delen av Halland å platser, som av Sveriges geologiska un¬
dersökning böra fastställas, samt att för detta ändamål anslå ett belopp av
högst 500,000 kronor.
I fråga om de skäl som anförts till stöd för detta förslag får ut¬
skottet hänvisa till innehållet i motionen.
Uti en till utskottet ställd skrivelse har chefen för Sveriges geolo¬
giska undersökning, filosofie doktorn J. G. Andersson meddelat, att sedan
geologen, filosofie doktorn K. A. Grönwall på anmodan utarbetat en fram¬
ställning uti förevarande ämne samt för frågans ytterligare belysande ytt¬
randen inhämtats från de personer, som inom landet besutte speciell fack¬
kunskap i ämnet, nämligen f. d. statsgeologen filosofie doktorn E. Erdmann,
intendenten vid naturhistoriska riksmuseum professorn A. G. Nathorst,
professorerna J. C. Moberg, G. De Geer och Å. Hennig samt överingen¬
jören I. Svedberg, dessa samtliga enats om följande uttalande i frågan:
»Förslaget, att genom statens försorg företaga systematiska djupborrningar
i Skåne med närmast angränsande trakter erbjuder stort intresse såväl ur prak¬
tisk som vetenskaplig synpunkt. De geologiska undersökningarna i denna provins
hava hittills inskränkts till de lösa jordlagren och den översta delen av berg¬
grunden, där naturliga skärningar, stenbrott, kolgruvor och smärre, av enskilda
i praktiskt syfte företagna borrningar erbjudit tillfälle till iakttagelser. Rörande
de djupare delarna av de mycket mäktiga sedimentära formationer, som intaga
en stor del av provinsens yta, är därför vår kunskap mycket bristfällig. Medan
i vissa av våra södra grannländer, såsom Tyskland och Holland, från det allmän¬
nas sida omfattande och dyrbara, av betydande praktiska resultat krönta djup¬
borrningar blivit utförda, har svenska staten hittills ingenting åtgjort för att
utforska de djupare delarna av Skånes sedimentära berggrund.
Möjligheten att genom djupborrningar i Skåne påvisa nu okända fyndig¬
heter av praktisk betydelse får visserligen ej överskattas. Såsom framgår av dr.
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 10 saml. 50 höft. (AV 86.) 1
Utskottet.
2
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 86.
Grönwalls utredning i frågan, är det ytterst osannolikt att för provinsen alldeles
nya mineraliska råmaterial såsom karboniska stenkol eller permiska saltlager
skola genom djupborrningar anträlfas; mest sannolikt är, att de i industriellt av¬
seende beaktansvärda fynden komma att inskränkas till upplysande genomskär¬
ningar av den kolförande rät-liasformationen, vilken i sydvästra Skåne dessutom
säkerligen kommer att träffas först på ett djup, som ej ligger långt från djup¬
gränsen för ekonomisk gruvdrift. Om än sålunda fackmannen finner sig föran¬
låten att varna mot alltför stora förväntningar på praktiska resultat af djup-
oorrningarna, måste han dock å andra sidan betona, att kännedomen om Skånes
djupare berggrund är i hög grad bristfällig samt att endast genom djupborrnin¬
gar fullt tillförliga resultat kunna vinnas, varför möjligheten av oväntade och
betydelsefulla fynd ej är alldeles utesluten.
Såsom framgår av dr. Grönwalls utredning och av förda överläggningar,
böra följande borrningar i första hand ifrågakomma:
1) en borrning inom sydvästra Skåne (Malmö-Ystad-Falsterbo-området)
ned till cirka 2,000 meter för genomträngande av hela lagerserien från den yngsta
kritan till siluren;
2) en borrning i trakten av Kullemölla i sydöstra Skåne genom Skånes
äldsta kritlager ned till siluren, djup cirka 1,000 meter;
3) en borrning i Höganästrakten, börjande i rät-lias för att dels utröna
keuperns hela mäktighet och utbildning, dels nå dess där okända underlag, djup
högst 500 in.;
4) eu borrning i trakten av Ängelholm genom rät-liaslagren ned till keupern,
djup cirka 500 m.;
5) en borrning i sydligaste Halland för att utröna, huruvida kolförande
rät-lias anstår under därvarande kritformation, djup högst 200 m.
Borrningen nr 1) erbjuder flera, om än ytterst osäkra möjligheter till
praktiskt värdefulla fynd. Sannolikheten att genom denna borrning vinna upp¬
slag till en ny gruvindustri minskas i alla händelser i hög grad därigenom, att
möjligen befintliga fyndigheter av ett eller annat slag måste antagas belägna på
minst 1,000 in. djup. Å andra sidan måste det dock betonas, att just denna borr¬
ning framför alla andra erbjuder möjligheter till alldeles nya och oväntade fynd.
För den geologiska forskningen bleve denna borrning av allra största betydelse,
då den skulle giva en fullständig profil genom Skånes samtliga geologiska system
åtminstone ned till den yngsta siluren. Då borrningen av rent praktiska skäl
måste utföras till ett djup av 2,000 m., skulle måhända statsmakterna med hän¬
syn till vetenskapens intressen befinnas villiga att eventuellt utsträcka den ytter¬
ligare 500 m., alltså till 2,500 m. djup, varigenom man säkerligen skulle genomgå
samtliga sedimentära system och uppnå deras arkäiska underlag. Det hittills
djupaste borrhålet är det vid Gr. Czuchow i Oberschlesien, som förts ned till 2,239 m.
Ett svenskt borrhål till 2,500 m. djup skulle sålunda komma att över¬
träffa alla hittills utförda företag av detta slag på jorden och därmed också
bringa säkra data rörande temperaturförhållandena inom djupare liggande delar
av jordskorpan, än som hittills blivit nådda av direkta vetenskapliga iakttagelser.
Den av danska geologer bedrivna borrningen i Gröndalseng nära Köpen¬
hamn har, såsom framgår av dr. Grönwalls redogörelse, redan givit ytterst be¬
tydelsefulla upplysningar, vilka med hög grad av sannolikhet kunna tillämpas
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 86.
3
även på sydvästra Skåne. Då man torde kunna emotse, att denna borrning
sannolikt inom en nära framtid kommer att fortsättas till cirka 1,200 m. djup,
synes det oss ändamålsenligt att avvakta resultatet av densamma, innan ett de¬
finitivt förslag framställes rörande den ifrågasatta djupborrningen i sydvästra
Skåne. Emellertid bör här framhållas, att den omnämnda danska borrningen
ingalunda gör en djupborrning i sydvästra Skåne överflödig ens för de delar av
lagerserien, som redan blivit genomborrade, då den ju blivit utförd på sådant
sätt, att dess resultat i vetenskapligt hänseende icke äro fullt tillfredsställande.
Möjligen torde för utarbetandet av förslag till en stor djupborrning några smärre
djupborrningar genom de lösa jordlagren böra utföras för fastställandet av lämp¬
ligaste platsen för djupborrningen. Yi anse sålunda, att frågan om djupborr¬
ningen i sydvästra Skåne till 2,000 m. eller i vetenskapligt syfte intill 2,500 m.
bör uppskjutas till ett kommande år i avvaktan på en fullständig utredning rö¬
rande detta kostsamma, men på samma gång högeligen betydelsefulla företag.
Yad däremot beträffar borrningarna 2)—5) synas oss alla skäl tala för att
desamma med det snaraste igångsättas. Genom borrningarna 2), 3) och 4) bör
man erhålla en grundläggande inblick i rät-liaslagrens utbildning och eventuella
koltillgångar inom ifrågavarande områden, samtidigt som genom borrningarna 2)
och 3) upplysningar vinnas rörande den i såväl praktiskt som vetenskapligt syfte
betydelsefulla frågan, huruvida för vårt land okända formationer förekomma mel¬
lan keupern och siluravlagringarna. Genom borrningen 5) bör kunna definitivt
fastslås, huruvida kolförande lager finnas under Hallands kritformation. Yi
anse sålunda, att dessa fyra borrningar, huru resultaten än utfalla, väl motivera
på dem nedlagda kostnader.
Hörande sättet för borrningarnas utförande vilja vi endast framhålla såsom
nödvändigt, att — såvitt bergarternas beskaffenhet det medgiver — en sådan borr-
ningsmetod användes, att fullständiga serier av borrkärnor erhållas. Endast däri¬
genom blir det möjligt att närmare lära känna de fyndigheter, som vid borrningen
kunna anträffas, samt att genom fynd av bestämbara fossil fastställa lagrens
ålder och avgöra den i praktiskt hänseende ytterst betydelsefulla frågan, huruvida
lagren intaga horisontellt eller lutande läge.
Under hänvisning till vad ovan yttrats, få vi föreslå, att Riksdagen med
uppskjutande till ett kommande år av frågan om en djupborrning till 2,000 ä
2,500 m. djup i sydvästra Skåne, måtte bevilja nödigt anslag för utförande av
ett borrhål till 1,000 m. djup i trakten av Kullemölla i sydöstra Skåne, ett borr¬
hål till 500 m. nära Höganäs, ett borrhål till 500 m. i trakten av Ängelholm
samt ett borrhål i sydligaste Halland till högst 200 m. djup. Ledningen av dessa
arbeten torde böra anförtros åt Sveriges Geologiska Undersökning, som också bör
erhålla befogenhet att, om den fortsatta utredningen visar det önskvärt och de
anslagna medlen det medgiva, företaga några smärre jordborrningar i sydvästra
Skåne för fastställande av lämpligaste platsen för en eventuell borrning till 2,000
å 2,500 m. djup.»
Av detta uttalande, vilket synes stå i ganska nära överensstämmelse
med de yttranden, som från sakkunnigt håll avgåvos vid behandlingen av
frågan om djupborrningar under 1900 års riksdag, framgår, att djupborr¬
ningar av nu ifrågavarande slag ansetts böra i första hand ifrågakomma
4
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 86.
på fem särskilda, i uttalandet närmare angivna platser, att med verkställan¬
det av den borrning, som skulle utföras till det största djupet, nämligen
2,000 eller eventuellt 2,500 meter emellertid befunnits böra i avvaktan
på fullständig utredning rörande sättet för arbetets bedrivande anstå till
ett kommande år, samt att de fyra övriga borrningarna enligt de sakkun¬
nigas åsikt borde med det snaraste igångsättas.
Beträffande den förstnämnda djupborrningen anser utskottet på
grund av vad bemälde på området sakkunniga uttalat, att något anslag-
till densamma icke för närvarande bör komma i fråga.
Vad de fyra övriga borrningarna angår lärer visserligen icke kunna
bestridas det ur rent vetenskaplig synpunkt önskvärda i att dessa komma
till utförande, då härigenom skulle vinnas en tillförlitlig kännedom om de
olika geologiska formationerna uti de delar av landet, där borrningarna
enligt förslaget skulle äga rum, men då det på grund av innehållet i be¬
rörda uttalande från fackmannahåll vill synas, som om det ekonomiska
resultat, vilket vore att förvänta av sistnämnda borrningar, enligt fack¬
männens egen åsikt är ganska ovisst, och då väl den ekonomiska syn¬
punkten bör tillmätas avgörande betydelse, när fråga är om så betydande
anslag som det nu ifrågasatta, finner utskottet sig icke heller kunna till¬
styrka, att medel anvisas ens för av sakkunniga förordade borrningarna
till mindre djup, vilka i allt fall skulle komma att draga högst avsevärda
kostnader.
Under åberopande av vad sålunda anförts och då frågan om före¬
tagande av djupborrningar, såsom ock av motionären framhålles, redan
blivit bragt under bedömande av Kungl. Maj:t, som icke lärer underlåta
att för Riksdagen framlägga det förslag, vartill fortsatta undersökningar i
frågan kunna föranleda, får utskottet hemställa,
att förevarande motion icke må till någon Riks¬
dagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 22 april 1913.
På jordbruksutskottets vägnar:
GÖSTA TAMM.
Närvarande: hrr Tamm, frih. De Geer, Paulson, Fahlén, Lindblad, Pers, Ericsson, Kron-
lund, Linders, Barthelson, Lundström, Ekerot, Bosson, Tysk, Gustafsson och
Nilsson i Linnås.
Stockholm 1913. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.
131224