Jordbruksutskottets utlåtande Nr 146.
5
Nr 146.
Ankom till Riksdagens kansli den 19 maj 1913 kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning av väckt motion om anslag till lån åt
lappar i Västerbottens och Norrlottens län för inköp
av renar.
(l:a Avd.)
I en inom Andra kammaren väckt, till jordbruksutskottets för¬
beredande handläggning hänvisad motion, nr 29, har herr Lindhagen
hemställt, att Riksdagen måtte anslå ett belopp av högst 6,000 kronor
att utgå redan under 1913 till lån åt fattiga eller mindre bemedlade
lappar inom Västerbottens och Norrbottens län för inköp av renarmed
iakttagande av enahanda villkor, som bestämmas för lån till samma
ändamål åt lappmän inom Jämtlands län ur jämtländska lappväsen¬
dets fond.
Till stöd härför har anförts följande:
»Åt lapparna inom Jämtlands län ha, som bekant, av statsverket
inköpts åtskilliga hemman till deras begagnande för renbetet. Genom
utarrendering av åtskilliga förmåner inom de åt lapparna sålunda upp¬
låtna land inflyter årligen åtskilliga medel, som fonderats under namn
av »Jämtländska lappväsendets fond».
På förslag av befallningshavande bestämmer Kungl. Maj:t årligen
om fondens användning till förmån för lapparne. Det är vanligt att
medel sålunda få användas till fiskets främjande och skydd mot
olovligt jagande och fiskande å renbetes! an den, gratifikationer åt ord-
ningsmännen i lappbyarna, belöningar åt lappdrängar för god renskötsel,
belöningar för dödande av varg och järv, inköp av gift för rovdjurs
6
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 146.
Utskottet.
dödande medelst förgiftade beten, uppförande av broar samt tillfälliga,
oförutsedda utgifter, som befinnas för lappväsendet nödiga. Utom för
dessa ändamål plägar också anslås medel till lån åt obemedlade lappar
för inköp av renar. I anslutning till vad under föregående år bestämts
bär Konungen sålunda medgivit att under år 1913 må av befallnings-
havande ur fonden användas: »till utlämnande av lån åt tattiga eller
mindre bemedlade lappar för inköp av renar, högst tretusen kronor,
med iakttagande att beloppet av sådant lån icke må för någon låntagare
överstiga ettusen kronor, att lånen må utlämnas även utan borgen eller
annan säkerhet, samt att lånen utlämnas på högst 10 års återbetalnings-
tid och med skyldighet för låntagaren att från och med femte året dels
verkställa en årlig avbetalning med minst en sjättedel av lånesumman,
till dess lånet återbetalats, och dels årligen erlägga ränta med tre procent
å återstående lånebelopp.
Någon motsvarande förmån stå icke lapparna i "V aster botten och
Norrbotten till buds. Visserligen har enligt en av Riksdagen på 1850-
talet uttalad önskan det allmänna anslaget till fattigvården i hela riket
tillitats, bland annat, till understöd åt fattiga lappar även om de hade
rätt till kommunal fattigvård. För sådant ändamål, som lån till inköp
av renar, har detta anslag dock ej ansetts kunna tillitas. Några andra
medel därtill finnas ej heller. För Väster- och Norrbottens lappar är
det dock en lika behjärtansvärd angelägenhet att kunna erhålla lån till
inköp av renar, som för lappmän inom Jämtlands län. Det har ock
kommit till min kännedom att behovet förefinnes och dess fyllande utgör
ett önskemål hos många lappmän inom de förstnämnda orterna. Känt
är också huru en avsevärd del av lappbefolkningen saknar renar, där¬
för att de själva eller deras förfäder mista! dem genom svårt vinter¬
väder, rovdjurs hemsökelse eller andra olyckor. Statsverket är frikostigt
på lån och understöd till andra näringar, ofta till storartade belopp. Må
man då icke alldeles glömma bort lapparna i deras hårda kamp mot
både naturen och den s. k. kulturen.
Ett års anslag, exempelvis till dubbla beloppet av vad, som står
till jämtlandslapparnes förfogande, synes kunna ifrågasättas för de två
nordligaste lappmarkerna. I varje fall kan ett sådant belopp vara lämp¬
ligt första gången till dess närmare erfarenhet vunnits om behovets om¬
fattning.))
Utskottet finner det synnerligen behjärtan svårt, att åtgärder vid¬
tagas för lapparnas bevarande inom de delar av riket där de ännu före¬
komma, därvid i främsta rummet torde böra tillses, att denna folkstam
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 146.
7
beredes möjlighet att fortfarande kunna bibehållas vid det fria no¬
madiserande liv, som dess kulturståndpunkt uppenbarligen betingar,
b ör vinnande av detta syftemål är det givetvis av vikt att lapparna
sättas i stånd att anskaffa renar för renskötselns bedrivande och, vad
Jämtland beträffar, har också, på sätt i motionen angives, fattiga eller
mindre bemedlade lappar beretts tillfälle att ur den s. k. Jämtländska
lappväsendets fond erhålla lån på förmånliga villkor för inköp av
renar.
Såsom motionären framhållit, står icke någon motsvarande förmån
lapparna i Västerbotten och Norrbotten till buds, och förslaget att genom
anvisande av statsmedel bereda möjlighet för fattiga eller mindre bemedlade
lappar i sistnämnda län att erhålla liknande lån är därför enligt ut¬
skottets mening synnerligen beaktansvärt, men då undersökning av
den s. k. inre lappfrågan för närvarande pågår, synes någon sär¬
skild åtgärd från Riksdagens sida icke vara för detta ändamål erfor¬
derlig. Sedan på grund av föreskrift i kungl. brev den 5 mars 1909
vissa uppgifter rörande lappbefolkningen samt antalet renar i Jämt¬
lands, Västerbottens och Norrbottens län till Kungl. Maj:t inkommit
samt Kungl. Maj:t jämlikt nådigt brev den 21 juni 19i2 förordnat,
att en statistisk bearbetning av dessa uppgifter skulle verkställas,
har nämligen statsrådet och chefen för civildepartementet, då för ett
slutligt ordnande av lappfrågan erfordrades ingående utredningar av
förhållanden, som genom de hittills igångsatta undersökningarna icke
blivit tillräckligt belysta samt dessa utredningar för att kunna bilda
grundval för ett ingående och allsidigt bedömande samt slutligt ord¬
nande av lappfrågan måste bliva enhetliga för alla de tre omförmälda
länen, som berördes av lappfrågan, jämlikt nådigt bemyndigande den 1
november 1912 uppdragit åt landshövdingen O. von Sydow att i en¬
lighet med närmare föreskrifter av departementschefen verkställa utred¬
ning av lapparnas förhållanden och renskötseln inom Norrbottens, Väster¬
bottens och Jämtlands län. Då det är utskottets förvissning, att vid
den sålunda igångsatta utredningen komma att tagas i övervägande
jämväl de åtgärder, vilka lämpligen anses böra vidtagas i syfte att be¬
reda lapparna i Västerbottens och Norrbottens län möjlighet att erhålla
lån för inköp av renar, finner utskottet icke lämpligt att, innan denna
utredning blivit slutförd, medel för ifrågavarande ändamål anvisas.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
8
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 146.
att herr Lindhagens förevarande motion icke må
till någon Riksdagens vidare åtgärd föranleda.
Stockholm den 19 maj 1913.
På jordbruksutskottets vägnar:
D. PERSSON i Tällberg.
Närvarande: hrr Persson, Tamm, Odelberg, frih. De Geer, Fahlén, Lindblad, Lundell,
Nilsson i Kabbarp, Kronlund, Linders, Hellström, greve Wachtmeister,
frih. Gyllenstierna, Jonsson, Ekerot och Bosson.
Reservation:
av G. A. E. Kronlund och S. Linders, vilka ansett, att utskottet
bort hemställa om bifall till den i ämnet väckta motionen;
samt av I). Persson och N. A. Nilsson.
STOCKHOLM, 1SAAC MABCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1913.