Jordbruksutskottets utlåtande Nr 140.
1
Nr 140.
Ankom till Riksdagens kansli den 16 maj 1913 kl. 4 e. m.
Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upp¬
rättande av ett statsstuteri å Ottenby kungsladugård.
I en till Riksdagen den 4 april 1913 avlåten, till jordbruksutskottets
förberedande handläggning hänvisad proposition, nr 242, bar Kung!.
Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över
jordbruksärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen att för upp¬
rättande å Ottenbjr kungsladugård med underlydande av ett statsstuteri
för omkring 100 moderston och 5 stambeskällare samt i övrigt anordnat
i huvudsaklig överensstämmelse med i statsrådsprotokollet angiven plan
bevilja ett anslag av 587,700 kronor och därav å extra stat för år 1914
anvisa 388,550 kronor.
Redan under konung Karl X Gustaf anlades vid Ottenby å Ölands
södra udde ett stuteri. Detta synes dock hava haft endast kort varaktig¬
het och torde hava varit nedlagt år 1682. Under 1700-talet var Ottenby
kungsladugård utarrenderad till olika personer och en av dessa, general¬
löjtnanten C. G. Roxendorff, anlade därstädes ett stuteri, på grund varav
Kungl. Maj:t år 1780 beviljade honom trettio års prolongation å arrendet.
Stuteriet nedlades år 1809.
År 1829 beslöto Rikets Ständer att för befordran av de svenska
hästrasernas förbättring överlåta Ottenby kungsgård med tillydande för
att användas till stuteri enligt de föreskrifter, Kungl. Maj:t kunde finna
lämpligt meddela. Kungl. Maj:t beslöt också, att Ottenby skulle vid
fardagstiden 1830 övertagas av stuteriöverstyrelsen. För att uppgöra
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 10 samt. 79 käft. (Nr 140.) 1
2
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 140.
fullständig plan för stuteriets ordnande tillsattes eu kommitté, vars för¬
slag i huvudsak gillades av Kungl. Maj:t. Enligt planen skulle stuteriet
inom loppet av 7—8 år bliva fullt uppsatt. Vid den första anskaffningen
skulle man bland inhemska hästar företrädesvis söka erhålla avelsdjur
av »den gamla berömda Ottenby rasen». Hästbesättningen skulle, enligt
nådigt brev den 7 maj 1831, i medeltal utgöras av 4 stambeskällare,
8 lantbeskällare, 60 moderston samt 136 föl och unghästar eller tillhopa
208 hästar. Av dessa voro 30 avsedda att årligen försäljas. Kring
detta antal hölls även stuteriets hästbesättning till omkring år 1870,
och får denna tid betraktas såsom Ottenbystuteriets glansperiod.
Sedan år 1868 en kommitté tillsatts med uppdrag att verkställa
uiredning, dels huruvida stuteriernas ändamål icke kunde vinnas med
ett mindre antal, men till avel uteslutande avsedda djur, dels ock vilka
raser som vid de olika stuterierna borde vidmakthållas och om lämp¬
ligaste sättet att för framtiden avgöra frågor rörande rasförändring,
samt vilka förändringar i avseende på stuteriernas ekonomiska och ad¬
ministrativa ordnande i övrigt, som kunde vara påkallade av tidsförhål¬
landena och leda till besparing i kostnaderna, fastställde Kungl. Maj:t
den 1 november 1872 ny plan för anordnande av statens stuterier in. m.
Vid denna tid funnos nämligen statsstuterier, utom vid Ottenby, även
vid Strömsholm och Flyinge. I avseende å Ottenbystuteriet innebar
berörda plan bland annat den förändringen, att stuteriets hästbesättning-
minskades därhän, att avkastningen av kungsgården komme att så nära
som möjligt bliva tillräcklig för stuteriets underhåll och förvaltning.
Sålunda beräknades, att stuteriet skulle kunna underhålla 6 stambe¬
skällare, 6 lantbeskällare, 40 moderston, 99 unghästar och föl i åldern
1—4 år samt 30 årsföl. År 1890 inskränktes beskällarnas antal till 10.
Emellertid visade det sig, att stuterierna, på samma gång de be-
funnos vara ur stånd att förse hingstdepåerna med erforderligt antal
beskällare av nöjaktig beskaffenhet, för sin skötsel togo i anspråk så
stor del av det till hästavelns förbättrande anvisade årliga statsanslaget,
att endast obetydliga belopp återstodo för hingstdepåernas remontering
genom inköp. Det var därför att befara, att depåernas hingstbesätt¬
ning skulle komma att förfalla både till antal och beskaffenhet. Kungl.
Maj:t tillsatte med anledning härav den 13 april 1886 en ny kommitté
med uppdrag att uppgöra förslag till de förändrade anordningar i av¬
seende å statens stuteriinrättningar, som kunde finnas påkallade för ett
ändamålsenligare användande av de till hästavelns förbättrande anslagna
tillgångarna.
Kommittén, som i princip gillade stuterisystemets bibehållande,
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 140.
3
var emellertid enig om att mer än ett stuteri icke borde finnas i landet,
och enär Ottenby av skäl, som kommittén ansåg knappast behöva på¬
pekas, vore vida lämpligare än Flyinge till uppfödning av ädla hästar,
borde stuteriet vid Flyinge under alla förhållanden indragas. Då emel¬
lertid en av huvudorsakerna till det ogynnsamma resultatet av Ottenby-
stuteriets drift varit, att detsamma drivits i allt för liten skala, ansåge
kommittén, att, därest icke stuteriet kunde utvidgas till att omfatta 100
moderston och 6 beskällare, stuteriet såsom sådant borde upphöra och
kungsgården utarrenderas samt medlen ställas till stuteriöverstyrelsens
förfogande för hästavelns befrämjande. Kommittén hade emellertid en¬
dast av ekonomiska skäl ifrågasatt stuteriets indragning' och vore livligt
övertygad om, att det för vår hästavels självständiga utveckling vore
fördelaktigast, om Ottenby stuteri kunde bibehållas, omorganiserat en¬
ligt den av kommittén framlagda planen.
Efter det samtliga för stuteriet avsedda byggnader vid en år 1891
timad eldsvåda nedbrunnit, föreslog stuteriöverstyrelsen påföljande år
stuteriets indragning. Departementschefen anförde, att då en så be¬
tydlig förhöjning av anslaget till hästavelns förbättrande, som den av
stuterikommittén förordade utvidgningen av Ottenbystuteriet skulle med¬
föra, icke syntes böra ifrågasättas, borde stuteriet indragas och kungs¬
gården utarrenderas.
I enlighet härmed avlät Kungl. Maj:t 1892 till Riksdagen proposi¬
tion, som av Riksdagen bifölls.
Efter föregången arrendeauktion blev däruppå egendomen av do-
mäustyrelsen utarrenderad på 20 år för ett årligt arrende av 11,060
kronor 61 öre.
Sedan domänstyrelsen nu anmält, att gällande arrendeavtal angående
den av styrelsen för stuteriöverstyrelsens räkning utarrenderade Ottenby
kungsladugård med underlydande fastigheter löper till ända den 14 mars
1914, samt hemställt om föreskrift, huru med egendomens förvaltning
efter nämnda dag skulle förfaras, har stuteriöverstyrelsen den 26 augusti
1911 föreslagit, att ett statsstuteri för halvblodsavel måtte upprättas
därstädes samt, på anmodan av Kungl. Maj:t, den 9 maj 1912 avgivit
utförligt förslag till organisationsplan m. in. för ett dylikt stuteri.
I en till jordbruksdepartementet överlämnad skrift har Ölands södra
mots avdelning av Kalmar läns södra hushållningssällskap genom ut¬
sedda. ombud kraftigt tillstyrkt förslaget om inrättande av ett stats¬
stuteri vid Ottenby och betonat den stora och välgörande inverkan detta
stuteri kunde förväntas komma att utöva särskilt på Ölands ädla hästavel.
4
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 140.
Det av Kung].. Maj:t till Riksdagens prövning nu framlagda för¬
slaget om upprättande av ett statsstuteri å Ottenby utgår från en häst¬
besättning om minst 100 moderston. På av stuteriöverstyrelsen anförda
skäl anser departementschefen, att stuteriet icke bör avses för mindre
antal ston, enär eljest de för en inrättning av detta slag i varje fall
nödvändiga omkostnaderna för tjänstemän m. m. otvivelaktigt komme
att göra aveln för dyr. Avsett är, att egendomen, vilken från och med
arrendetidens utgång den 14 mars 1914 skulle överflyttas till stuteri¬
överstyrelsens disposition, skulle för framtiden i sin helhet disponeras
av stuteriet. Stuteriöverstyrelsen har med styrka framhållit, att detta
vore ett oeftergivligt villkor, delvis beroende på de förändrade uppföd-
ningsmetoder rörande ädla unghästar, speciellt i fråga om utfodringen,
som numera omfattas av sakkunniga på detta område.
Vad driftkostnaderna vid stuteriet beträffar, bestå dessa först och
främst av avlöningar. Enligt stuteriöverstyrelsens förslag skulle tjänste¬
männen, bestående av chef, beridare, bokhållare och veterinär, över¬
flyttas från Strömsholms hingstdepå med oförändrade avlöningar, dock
med det undantag att veterinärens tjänstgöringspenningar föreslagits
skola höjas från 600 till 1,200 kronor. Mot vad styrelsen beträffande
tjänstemännen föreslagit har departementschefen ingen annan erinran att
göra, än att det icke synts honom lämpligt, att chefen, såsom hittills,
tillsättes medelst fullmakt. Befattningen såsom chef för stuteriet vid
(Ottenby bleve nämligen av så egenartad och mångsidigt krävande natur
och stuteriets framgång komme att i så hög grad bliva beroende av
chefens personliga förmåga, att det syntes lämpligast att underlätta ett
möjligen önskvärt ombyte av denne befattningshavare genom att han för¬
ordnades blott på kortare tid, exempelvis tre år. Hans avlöning borde där¬
för uppföras såsom arvode, vilket dock kunde liksom den nuvarande
avlöningen fördelas i belopp, som motsvara lön och tjänstgörings¬
penningar. Därest den nuvarande chefen vid Strömsholm överflyttades
till Ottenby, utövade denna förändring ingen inverkan vad honom be¬
träffar.
Avlöningsstaten för tjänstemännen vid Ottenby skulle således hava
följande utseende.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 140.
5
|
Lön
|
Tjänst¬
gö¬
rings-
pen¬
ningar
|
År-
vode
|
Sum¬
ma
|
Chef........................
|
__
|
_
|
6,000
|
6,000
|
Beridare1)................
|
1,500
|
1,200
|
—
|
2,700
|
Bokhållare2) .............
|
1,500
|
1,200
|
-
|
2,700
|
Veterinär3) ...............
|
1,500
|
1,200
|
|
2,700
|
Summa
|
—
|
—
|
_
|
14,100
|
("Av arvodet anses 4,000 kronor motsvara
<! lön och 2,000 kronor tjänstgöringspen-
i ningar.
| Efter o år kan lönen höjas med 300 kro-
( nor och efter 10 år med ytterligare 300
j kronor.
fl med skyldighet att vid stallskolan undervisa i ridning,
fl » » » jämväl föra jordbruksräkenskaperna.
s) » » » vid stallskolan undervisa i veterinärlära och hovbeslag samt att
uppehålla djursjukvården vid jordegendomen.
Anm. Samtliga befattningshavare åtnjuta fri bostad samt bränsle.
Departementschefen framhåller emellertid, att, eftersom förflytt¬
ningen av tjänstemän från Strömsholm till Ottenby icke är avsedd att
äga rum förr än med ingången av år 1915, Riksdagens beslut icke nu
behöver inhämtas rörande denna stat eller rörande villkoren för åt¬
njutande av avlöningar å densamma, utan torde detta, om förslaget om
statsstuteriets inrättande nu bifalles av Riksdagen, böra ske nästkommande
år. Reglerandet av övriga vid stuteriet erforderliga befattningshavares
antal och avlöningar skulle ankomma på Kung!. Magt ensam. Övriga
driftkostnader vid stuteriet komme att utgöras av kostnader för be¬
klädnad, bränsle, foder och underhåll.
Beträffande kostnaderna för uppehållande av den ädla hästaveln
över huvud efter inrättandet av ett statsstuteri i Ottenby har stuteri¬
överstyrelsen i detta sammanhang beräknat, att, om styrelsen fortfarande
finge disponera de till hästavelns befrämjande för närvarande anvisade
tillgångarna, det skulle bliva möjligt att utan vidare tillskott av stats¬
medel upprätthålla såväl stuteriet å Ottenby som hingstdepåerna å Ströms¬
holm och Flyinge i deras av styrelsen föreslagna begränsade omfattning samt
bestrida övriga från anslaget till hästavelns förbättrande nu utgående
utgifter ända till år 1921, från och med vilket år en ökning av stats¬
anslaget med 30,000 kronor skulle erfordras. Under de första åren
efter Ottenbystuteriets upprättande och Strömsholmsdepåns starka minsk¬
ning beräknas nämligen ett årligen stigande överskott komma att upp¬
stå, påtagligen beroende på att några dyrbarare hingstinköp då icke
6
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 140.
anses nödvändiga, enär den nuvarande stammen av beskällare jämte de
unghingstar, som komme att lämnas från Fly inge efter uppfödningen
av de där inköpta hingstfölen, anses bliva tillräckliga för att tillgodose
den ädla hästavelns behov inom de inskränktare områden, dit den är
ämnad att koncentreras. Från och med år 1920 skulle dessa överskott
småningom konsumeras just till följd av det då ånyo inträdda behovet
av hingstinköp i större omfattning och skulle vid 1924 års utgång vara
nästan fullständigt förbrukade. Till hästavelns fortsatta upprätthållande
i samma omfattning skulle då krävas ökat statsanslag. Stuteriöversty¬
relsen har emellertid anfört, att dylikt ökat anslag torde erfordras redan
1921 samt att detta skulle bero därpå, att det är mycket möjligt, att över¬
skotten komme att förbrukas tidigare än den av styrelsen uppgjorda
kalkylen angiver.
Av anläggningskostnaderna för stuteriet utgör kostnaden för bygg¬
nadsarbeten största utgiftsposten. Avsett är, att de nuvarande bygg¬
naderna och även kvarstående lämningar efter de brandskadade husen
skulle i största möjliga utsträckning komma till användning och att
allenast följande nya bostadsbyggnader skulle uppföras, nämligen: för
stuteriets räkning: en för veterinären, en för stoöverskötaren och sto¬
skötaren, en för fodermarsken och kusken samt fem för 10 stallbetjäntc,
samt för lantegendomens räkning: en för förvaltaren, eu för rättaren
samt en för slöjdaren och smeden.
Byggnadsarbetena och kostnaden för desamma framgå av följande
tabell:
Nybyggnader för stuteriet.
1 bostad för veterinär.................................... kr. 10,500: —
, fstoöverskötare ........................ n AAA
1 )) » , , ... » 9,000: — 1
1 ” J {kusk ..................................... ’ 9’000: -
5 bostäder » stallbetjänte å 6,300: —...... » 31 500:_
kr. 60,000: —
Oförutsedda utgifter, ritningar, tillsyn
m. m. cirka 10 procent...................... » 6,000:— kr. 66,000: —
Transport kr. 66,000: —
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 140.
7
Transport kr. 66,000: —
Ombyggnader och reparationer för stuteriet.
Gamla stallarna ............................................ kr. 127,000:_
T. d. tjänstemännens ladugård.................. » 13,200: —
Logbyggnaden................................................ » 11,000: —
Södra och norra flyglarna ........................ » 7,800: —
Äldre byggnaders reparation till bostäder
för sex stallbetjänte och extra personal )> 2,000: —
Oförutsedda utgifter, ritningar, tillsyn
m. in. cirka 12 procent..................... » 19,000: — pr_ j gO 000: —
Nybyggnader för lantbruket.
1 bostad för jordbruksförvaltare
1 ,, » [slöjdare .................
(smed ........................
1 » » rättare .....................
Oförutsedda utgifter, ritningar,
m. m. cirka 10 procent .......
.......... kr.
|
10,500: —
|
5)
|
9,000: —
|
............ ))
|
6,000: —
|
kr.
|
25,500: —
|
tillsyn
|
|
............ »
|
2,500: —
|
kr.
28,000: —
Ombyggnader och reparationer för lantbruket.
Äldre byggnaders reparation till bostäder
för 16 jordbruksarbetare........................ kr. 3,200: — pr
3,200:
Summa kr. 277,200: —
Vidare skulle erfordras 20,000 kronor för anordnande av vattenled¬
ning med vattentorn och motor, 5,000 kronor till anskaffning av nödiga
stallinventarier för stuteriet samt 75,000 kronor såsom rörelsekapital
och för utförande av behövliga grundförbättringar å egendomen även¬
som för anskaffande av kreatur, dragare, redskap och andra inventarier.
Övriga anläggningskostnader hänföra sig till inköp av hästar under
de första åren . av stuteriets tillvaro, innan detsamma kan i huvudsak
remontera sig självt. Kostnaderna härför skulle belöpa si^ till samman¬
lagt 254,500 kronor.
Inalles skulle sålunda organisationskostnaderna bliva följande:
8
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 140.
Utskottet.
Byggnadsarbeten .......................................... kr. 277,200: —
Vattenledning ................................................ x> 20,000: —
Inköp av hästar............................................. » 254,500: —
Inventariar till stuteriet.............................. » 5,000: —
» m. m. till lantbruket ............ » 7 5,000: — pr.
631,700: -
Enligt vad stuteriöverstyrelsen meddelat, kan för dessa kostnaders
bestridande disponeras ett belopp av 44,000 kronor, utgörande återstå¬
ende brandskadeersättning för byggnader å Ottenby, och erfordras
alltså anslag å 587,700 kronor.
Fördelningen av dessa anslag på de särskilda åren skulle då bliva
följande:
År 1914
|
Byggnadsarbeten...................
|
kr.
|
250,050: —
|
|
|
Vattenledning..........................
|
))
|
20,000: —
|
|
År 1914
|
Inköp av hästar......................
|
»
|
82,500: —
|
|
Inventarier till stuteriet........
|
|
5,000: —
|
|
|
» m. in. till lant¬
bruket ...................................
|
|
75,000: -
|
kr. 432,550: —
|
|
|
|
Avgår för brandstodsmedel.
|
|
|
» 44,000: —
|
|
Återstår
|
behövligt anslag
|
kr. 388,550: —
|
» 1915
|
Byggnadsarbeten ....................
|
kr.
|
27,150: —
|
|
|
Inköp av hästar.......................
|
. »
|
82,500: —
|
» 109,650: —
» 82,500: —
|
» 1916
|
» » » ......................
|
|
|
» 1917
|
» » » .....................
|
|
|
» 7,000: —
|
|
|
|
Summa
|
kr. 587,700: —
|
Beträffande utredningen i övrigt i ärendet tillåter sig utskottet
få hänvisa till själva propositionen.
För tillgodoseende av arméns behov av remonter är det givetvis
av största vikt, att ädel hästavel inom landet bedrives och vidmakt-
hålles; och torde staten, som ovedersägligen är den största avnämaren
av ädla unghästar, också hava skyldighet tillse, att denna avel, förutom
att densamma bedrives i tillräcklig omfattning, även ledes i sådan rikt¬
ning, att ett i kvalitativt avseende verkligt gott resultat vinnes. För
ernående av detta syftemål tillhandahåller staten också, som bekant, be-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 140.
9
skällare av ädelt slag, vilkas remontering sker genom inköp dels från
enskilda uppfödare inom landet, dels och huvudsakligen från utlandet.
Emellertid kan det starkt ifrågasättas, om en dylik remontering
av lantbeskällare eller, med andra ord, om det nuvarande hingstdepå-
systemet över huvud kan anses tillräckligt att på ett tillfredsställande
sätt befordra en verkligt god och för våra förhållanden lämpad hästavel
av ädelt slag. Det har nämligen visat sig, att intresset för avel av
ädla hästar, vilket förr varit tämligen livligt, icke kunnat med nuva¬
rande statsåtgärder i önskvärd grad bibehållas hos de enskilda hästupp-
födarne, vadan, även om genom Riksdagens bifall innevarande år till
förslaget om bildandet av en lånefond för inköp av ädla avelsston detta
intresse kan förväntas komma att livas, staten i allt fall vid inköp av
sitt hingstmaterial fortfarande såsom hittills huvudsakligen torde hava
att lita till utlandet. Många skäl synas emellertid utskottet tala emot
ett dylikt beroende av utlandet. Bortsett från att förhållanden kunna
uppstå, som göra det vanskligt eller helt och hållet omöjligt att från
utlandet anskaffa hingstar, måste det, nationalekonomiskt sett,
anses synnerligen ofördelaktigt att nödgas anlita utlandet för att fylla
ett kontinuerligt behov av hästmaterial, som skulle kunna tillgodoses
inom landet. Ett skäl av avgörande betydelse härvidlag torde emeller¬
tid även vara angelägenheten av att vinna en ensartad och för svenska
förhållanden fullt lämplig typ. Detta mål kan, enligt utskottets mening,
icke vinnas så länge hingstmaterialet måste hämtas från utlandet, och
över huvud taget torde en konsoliderad inhemsk halvblodstyp icke inom
rimlig tid kunna åstadkommas med mindre än att ett avelscentrum in¬
rättas, därifrån såväl handjur som hondjur från samma stam kunna
spridas inom landets olika produktionsdistrikt.
De nu anförda skälen synas utskottet kraftigt tala för upprättan¬
det av ett statsstuteri, där en efter landets klimatiska och övriga för¬
hållanden lämpad, inhemsk homogen hästtyp av ädelt slag kunde pro¬
duceras och varifrån dels statens hingstdepåer kunde remontera, dels
ock lämpliga avelsston kunde tillhandahållas enskilda uppfödare. På detta
sätt skulle så småningom en värdefull och konstant inhemsk avelsstam
av ädelt slag uppstå samt staten bliva tillförsäkrad en kvalitativt god
remontering av sin armé. Och då staten för närvarande har i sin ägo
en plats, nämligen Ottenby å Oland, vilken, enligt enstämmiga aukto¬
ritativa utlåtanden, bättre än någon annan plats inom riket ägnar sig
för en stuterianläggning samt i detta hänseende anses till och med ut¬
göra en av de bästa i Europa, anser utskottet någon tvekan beträffande
det ifrågasatta stuteriets förläggning icke böra förefinnas. Med hänsyn
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 10 sand. 79 käft. (Nr 140.) 2
10
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 140.
vidare därtill att ifrågavarande egendom genom arrendetidens utgång
den 14 mars 1914 bliver disponibel för kronan, synes denna tidpunkt
ock vara väl vald såsom utgångspunkt för stuteriets anläggande.
Den omständigheten, att å Ottenby tidigare befintligt stuteri måst
nedläggas, anser utskottet icke böra avskräcka från upprättandet av ett
nytt statsstuteri därstädes. Anledningen till det ogynnsamma resultatet
av Ottenby stuteriets drift på åttitalet torde, jämte det allmänna ekono¬
miska betryck, varunder lantbruket denna tid arbetade, hava berott dels
på mindre god ledning, dels därpå att stuteriet drivits i allt för liten
skala. Den sistnämnda synpunkten har ock i det nu föreliggande för¬
slaget beaktats, då Kungl. Maj:t föreslagit, att stuteriet skulle omfatta
minst 100 moderston. I fråga om ledningens besättande är utskottet över¬
tygat om att Kungl. Maj:t, med hänsyn till att denna befattning bleve
av så mångsidigt krävande natur samt att stuteriets framgång komme
att i så hög grad bliva beroende av chefens personliga förmåga, skall
låta sig angeläget vara att tillse det till chef för stuteriet utväljes en
på området fullt sakkunnig samt i praktiska värv tillika förfaren man,
så att företagets framgång icke än en gång må äventyras. På grund
av vad nu anförts tvekar utskottet för sin del icke att tillstyrka för¬
slaget om upprättande å Ottenby av ett statsstuteri i den omfattning,
som av Kungl. Maj:t föreslagits.
Vad härefter beträffar den av Kungl. Maj:t föreslagna planen för
stuteriet, har detsamma i huvudsak vunnit utskottets gillande. I fråga
om byggnadskostnaderna, kostnaden för anläggande av vattenledning,
anskaffningskostnaden för inventarier vid stuteriet samt anskaffnings¬
kostnaden för kreatur, inventarier m. m. för lantbruket ävensom rörelse¬
kapital för detsamma, har utskottet icke haft något att erinra; dock
har utskottet vid granskning av ritningarna till bostadsbyggnader fun¬
nit det mindre lämpligt, att, på sätt föreslagits, uthus samman-
byggas med själva boningshusen. Icke heller har utskottet funnit an¬
ledning till erinran mot det föreslagna beloppet till inköp av hästar
under de första åren av stuteriets tillvaro eller åren 1914—1917. Emel¬
lertid har utskottet med hänsyn till angelägenheten av att en ensartad
och för svenska förhållanden fullt lämplig hästtyp utbildas ävensom av
nationalekonomiska skäl velat framhålla önskvärdheten av att inköpet
av ston och stoföl i möjlig mån verkställes inom landet, så mycket
hellre som särskilt kollektivutställningarna av inhemska 3-åriga ston
vid de senaste allmänna lantbruksmötena ådagalagt, att ett verkligt gott
stomaterial finnes att tillgå inom landet. Åven håller utskottet före,
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 140.
11
att inköpet icke ovillkorligen bör begränsas till att omfatta allenast 3-
åriga ston, utan att jämväl äldre och i avel prövade ston må kunna
komma i fråga.
Mot stuteriöverstyrelsens förslag att den nuvarande hingst¬
depån vid Strömsholm skulle jämväl efter stuteriets inrättande
bibehållas i viss reducerad omfattning har utskottet icke något att
erinra. Utskottet, som under hand inhämtat, att icke mindre än
14 hingstar från Strömsholmsdepån för närvarande finnas utstatione-
rade å Öland, anser det emellertid ändamålsenligt och lämpligt, att
det antal hingstar, som framdeles komma att behövas å Öland,
även överföras dit och uppställas å det blivande stuteriet, där erfor¬
derlig tillgång på såväl stallrum som personal torde komma att för
ändamålet förefinnas.
Yäd lantbruket angår, skulle egendomens utarrendering otvivel¬
aktigt tillföra kronan större inkomster, än som kan förväntas ske vid
lantbrukets förenande med stuteriet. Med hänsyn till att lant¬
bruket avsetts skola inriktas speciellt på att tillgodose stuteriets behov
samt sålunda i sin mån utgöra en förutsättning för själva avelsarbetet,
anser emellertid utskottet, att lantbruket bör, på sätt förslaget innebär,
i sin helhet läggas till stuteriet; och finner utskottet det härvid välbe¬
tänkt, att, såsom stuteriöverstyrelsen föreslagit, vid lantbruket anställes
en fackutbildad och praktiskt duglig förvaltare.
Ehuru utskottet saknar anledning att ingå på någon närmare
granskning av den utav Kungl. Maj:t uppgjorda avlöningsstaten för
tjänstemän vid det blivande stuteriet, har det likväl icke kunnat undgå
att förefalla utskottet, som om antalet tjänstemän och betjänte vid an¬
stalten med dess nu föreslagna omfattning vore väl högt tilltaget,
vadan utskottet ansett sig böra framhålla nödvändigheten att vid
stuteriet från början icke anställes större personal än som för ändamålet
oundgängligen behöves.
Utskottet, som i övrigt icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts
förevarande framställning, får alltså hemställa,
att Riksdagen må för upprättande å Ottenby
kungsladugård med underlydande av ett statsstuteri
för omkring 100 moderston och 5 stambeskällare samt
i övrigt anordnat i huvudsaklig överensstämmelse med
i statsrådsprotokollet angiven plan bevilja ett anslag
12
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 140.
av 587,700 kronor och därav å extra stat för år 1914
anvisa 388,550 kronor.
Stockholm den 15 maj 1913.
På jordbruksutskottets vägnar:
GÖSTA TAMM.
Närvarande: herrar Tamm, frih. De Geer, Paulson, Lindblad, Pers, Ericsson, Lundell,
Kronlund, Linders, Hellström, greve Wachtmeister, frih. Gyllenstierna,
Lundström, Ekerot, Bosson och Tysk.
Reservation:
av A. Pers, G. A. E. Kronlund, S. Linders, A. L. Lundström och
P. Tysk, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava
följande lydelse:
»Frågan om anläggande av ett statens stuteri är av en mycket
svårbedömd natur, då de omständigheter, som inverka på resultatet av
stuteriets verksamhet äro mångahanda och undandraga sig exakta
beräkningar. De erfarenheter, som föreligga från den tid, då staten
bedrev stuteriverksamhet, äro icke odelat uppmuntrande. Denna erfarenhet
manar snarare till varsamhet vid beträdandet av en väg till hästavelns
förbättrande, som övergavs för 20 år sedan.
De ekonomiska uppoffringar, som krävas för ändamålet, äro högst
betydande. Den summa, som beräknas som anläggningskostnad, stiger-
till det betydande beloppet av 631,700 kronor. Driftkostnaden för
stuteriet beräknas stiga successivt och angives för år 1921, då stuteriet
skall vara i full verksamhet, till kronor 108,262.7 8. Anläggnings¬
kostnaden kräves såsom statsanslag på en gång med undantag av 44,000
kronor, som äro disponibla brandstodsmedel. Driftkostnaderna föranleda
enligt de gjorda beräkningarna inga förhöjda utlägg för staten förr än
1921, möjligen något år senare. Det nu utgående reservationsanslaget
till hästavelns förbättrande, som uppgår till 131,050 kronor, anslags¬
posten till prisbelöningar för hästar oräknad, skulle förslå till driftens
uppehållande, om därtill får läggas avkastningen av Strömsholms, Flyinge
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 140.
13
och Ottenby kronoegendomar, vilka beräknats till respektive kronor
65,274.90, 41,763.59 och 11,060.61 eller sammanlagt det först nämnda
anslaget kronor 249,149.10. Härvid göres det förbehållet att, »därest
arrendeinkomsterna från Strömsholm och Flyinge minskas genom för¬
säljning av egendomar eller annorledes, förutsätter beräkningen att mot¬
svarande vederlag erbålles».
Som bekant bar emellertid Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen
att överföra Strömsbolmsegendomarna till statens domäners fond i
sammanhang med ganska stora förändringar i deras disposition, varvid
staten alldeles icke kan beräkna den avkastning av egendomarna, som
med den hittills praktiserade rovdriften kunnat uppbringas. Detta be-
tyaer alltså att inkomsten från Strömsholm fastslås till ett belopp, som
vid tiden för stuteriets börjande verksamhet komme att i hög grad
reduceras. Detsamma torde kunna sägas rörande Ottenbyegendomen,
vars beräknade jordbruksinkomst ävenledes torde bli mycket problematisk,
då egendomens skötsel givetvis kommer att lida av slitningarna mellan
de rena jordbrukssynpunkterna och de synpunkter, som göras gällande
från stuteriledningens sida.
Det må även erinras om några andra förhållanden, som komma
att föranleda ganska väsentliga statsutgifter, om denna fråga skall
ordnas i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag. Det beter att tjänste¬
männen vid Strömsholms stuteri skola förflyttas till Ottenby med samma
lön som de nu åtnjuta. I det hänseendet skulle flyttningen blott för¬
orsaka en utgift från hästavelsanslaget av 2,000 kronor om året, som
skulle utgå som arvode för bestridande av chefskapet, veterinärvården
och bokföringsgöromålen vid den kvarvarande delen av bingstdepån.
Emellertid måste efter eu sådan skilsmässa en veterinär och en redo¬
görare anställas vid ridskolan vid Strömsholm, och detta förorsakar väl
staten utgifter, även om anslaget därtill utgår från en annan huvudtitel.
Vid Strömsholm äro 24 stallbetjänter anställda. Till Ottenby
skulle 15 av dessa överflyttas. Av de 24 är ett antal av 7 å 8 över
60 år, flere av dem äro närmare 70 och någon däröver. Till Ottenby
kan det väl ej ifrågasättas att flytta över annat än de yngre männen.
För Strömsholm skxille då komma att återstå så gott som endast *
åldringar, vilka ej kunna antagas äga den vigör, som fordras för att
sköta hingstarna _ vare sig i depån eller ute vid stationerna. Enda
utvägen måste bli att staten pensionerar en hel del av dessa män, som
i regel gått i statens arbete ända från sin tidiga ungdom. Så länge
depån hålles samlad kan en arbetsfördelning äga rum, som gör att
arbetskrafterna utnyttjas bättre.
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 10 samt. 79 höft. (Nr 140.)
3
14 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 140.
I det hela torde man kunna säga, att utgiftsberäkningarna äro
sådana, att de icke kunna tänkas bli underskridna men väl att de komma
att överskridas, och företaget har därjämte med sig i släptåg åtskilliga
utgifter, som ej äro vidrörda i förslaget.
Den valuta, som skulle erhållas för dessa betydande utgifter, är
ett antal hingstar, som av stuteriöverstyrelsen upptagas till 12, när
stuteriet nått full utveckling. Statsrådet och chefen lör jordbruks¬
departementet nedsätter antalet till 9 och kominer då till ett genom¬
snittspris per hingst av nära 11,000 kronor, som dessa skulle kosta
staten. Härvid är att märka, att ingen ränta på stuteriets betydande
anläggningskostnad upptagits och att det väl är tänkbart att kostnaderna
i allmänhet stiga till högre belopp. Likaså föreligger det givetvis en
betydande risk för att det beräknade antalet fullt avelsdugliga hingstar
ej kan frambringas vid stuteriet. Genomsnittspriset skulle då komma
att stiga högst betydligt.
Under sådana omständigheter må en viss betänksamhet vara för¬
svarlig. Det är sant, att de nu från utlandet köpta hingstarna äro dyra
och det vore önskvärt, om vi på detta område kunde göra oss obero¬
ende av utlandet. Det här planlagda försöket att skaffa oss detta obe¬
roende blir emellertid synnerligen dyrbart. Med den ringa erfarenhet,
som ännu föreligger angående detta slags hingsta vel, är risken att miss¬
lyckas ej utesluten. Vid innevarande riksdag har en lånefond inrättats
till den varmblodiga hästavelns upphjälpande. Med denna och dylika
åtgärder för sporrande av det enskilda initiativet och med stöd av
verksamheten vid statens hingstdepåer torde mycket stå att vinna.
Därest trots detta den ädla hästaveln i vårt land icke skulle
kunna tillgodose det framtida behovet av remonter, så torde den enklaste
vägen vara att något höja priset vid statens remontinköp. En sådan
åtgärd verkar säkerligen lika rationellt och blir framförallt vida billigare
än det kostbara experimentet med ett stort statsstuteri.
Med stöd av vad sålunda anförts anser sig utskottet böra hemställa,
att Riksdagen må avslå Kungl. Maj:ts ifråga¬
varande proposition.))
STOCKHOLM, ISAAC MARCTJS’ BOKTRYCKEKI-AKTIEBOLAG, 1913.