Jordbruksutskottets utlåtande Nr 115.
1
Nr 115.
Ankom till Riksdagens kansli den 6 maj 1913 kl, 3 e. in.
Utlåtande, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående
grunder för upplåtande av egnaliemslägenheter från vissa
kronoegendomar, dels ock två i ämnet väckta motioner.
(2:a Avd.)
I en till Riksdagen den 14 mars 1913 avlåten, till jordbruksut¬
skottets förberedande behandling hänvisad proposition, nr 170, har Kungl.
Maj:t under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över
jordbruksärenden för samma dag föreslagit Riksdagen besluta,
dels att nedan intagna grunder för upplåtande av egnahemslägen-
heter från vissa kronoegendomar skola från och med den 1 januari 1914
lända till efterrättelse;
dels ock att Kungl. Maj:t skall äga meddela de närmare bestäm¬
melser, som kunna finnas erforderliga för tillämpningen av nyssnämnda
grunder samt för övergången från de i förevarande hänseende nu gällande
föreskrifter.
Beträffande de skäl, som ligga till grund för ifrågavarande förslag,
får utskottet hänvisa till förberörda protokollsutdrag.
I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft två
inom Första kammaren väckta motioner, nämligen
nr 121 av herr Gustafsson, däri föreslagits, att punkt 7 i förslaget
till nya grunder för egnaliemsupplåtelser från vissa kronoegendomar må
erhålla denna lydelse:
Där upplåtelse i förenämnda syfte blivit i föreskriven ordning
beslutad, må lägenhet, som är bebyggd med enskild person tillhörande
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 10 samt. 64 höft. (Nr 115.) 1
Motioner.
2
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 115.
boningshus, hembjudas honom till inlösen mot det lägenheten åsätta för¬
säljningsvärde; och
nr 132 av herr Hult, däri hemställts, att i grunderna för upp¬
låtandet av egnahemslägenheter från vissa kronoegendomar måtte in¬
rymmas bestämmelse därom, att inteckning till säkerhet för kronan till¬
kommande ogulden köpeskilling må kunna i anseende till förmånsrätten
nedflyttas närmast efter erforderlig inteckning till säkerhet för av stats¬
medel beviljat egnahemslån.
Till stöd för motionen har anförts
av herr Gustafsson
»Riksdagen avlät på grund av enskild motion år 1912 en skrivelse
till Kungl. Maj:t med begäran om utredning och förslag att även under
pågående arrende kunna verkställa försäljning av kronoegendom eller
delar av sådan. Förslaget motiverades av motionären medelst påvisande
att en arrendator, som har vuxna barn, ofta nog kunde vilja bereda
dem tillfälle att genom uppdelning av den arrenderade egendomen er¬
hålla självständig och passande verksamhet på hemorten och slippa att
se dem flytta från hemmet, kanhända till främmande land, för att söka
sin utkomst.
Kungl. Maj:t framlägger nu i propositionen nr 170 förslag till
grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från vissa kronoegen¬
domar, men framhåller tillika, att 1912 års riksdagsskrivelse ej därmed
får anses till fullo besvarad. Emellertid skulle förslaget införa eu nyhet,
som rent av ginge emot det av motionären och även av Riksdagen av¬
sedda syftet.
Punkt 7 i nu föreliggande förslag berövar med sin nya lydelse
en arrendator, som måhända under årens lopp med flit och sparsamhet
kommit till en något så när burgen ställning, den honom allt hitintills
förunnade rätten, att han, där han på kronans område har eget bonings¬
hus, äger att friköpa markområde till detta och på så sätt slipper att
riva ned och bortföra sin byggnad eller att försälja den till underpris.
Ofta nog ha arrendatorer sedan äldre tider, då kronan ej alltid
byggde åt arrendator till fulla behovet, tvingats att uppföra egna bygg¬
nader för sig eller sina arbetare. Det synes väl då vara eu uppenbar
hårdhet att ej fortfarande tillerkänna honom den allt hitintills tillförsäk¬
rade rätten, att, där uppskattningsnämnden ansett detta lämpligen kunna
och böra ske, friköpa byggnadstomten till det av uppskattningsnämnden
åsätta värdet och med sådana gränser, som omständigheterna kunna med¬
giva. Om arrendatorn och hans rättsinnehavare genom eget ihärdigt
arbete lyckats komma ur klassen mindre bemedlad eller obemedlad, är
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 115.
3
det väl ej staten värdigt att genom borttagandet av dennes inköpsrätt
och framkallande av tvångsförsäljning av byggnader till underpris eller
bortförande av desamma, då de ej torde hava mycket värde kvar, rent
av återbringa honom under en dylik grupp.
Det torde väl få anses uppenbart, att en sådan anordning ej kan
vara riktig eller ens åsyftad.»
samt av herr Hult:
»I det förslag till grunder för upplåtande av egnahemslägenheter
från vissa kronoegendomar, som innefattas i Kungl. Maj:ts proposition
nr 170, har Kungl. Maj:t föreslagit åtskilliga ändringar i nu gällande
stadganden beträffande sådana upplåtelser, avseende att genom bere¬
dande av lättnader för köpare av egnahemslägenheter ytterligare ut¬
veckla och främja egnahemsbildandet, särskilt bland de obemedlade, som
äga förutsättning för drivande av ett mindre jordbruk. I detta syfte
innehåller förslaget bland annat bestämmelse därom, att lägenhet skall
upplåtas endast till mindre bemedlad eller obemedlad, som äger nämnda
förutsättning. Tillika har i förslaget bibehållits nu gällande föreskrift,
att köpeskillingen kan få amorteras i huvudsaklig överensstämmelse med
de för statens egnahemslån gällande föreskrifter. Då emellertid för¬
slaget bygger på att den obemedlade egnahemsköparen skall kunna er¬
hålla egnahemslån för uppförande av byggnader, där sådana erfordras,
anser jag mig böra erinra, att om kronan skall, såsom av förslaget fram¬
går, förbehålla sig inteckning med bästa rätt uti egnahemslägenheten
till säkerhet för sin köpeskillingsfordran, svårighet måste uppstå för
respektive köpare att erhålla egnahemslån. Man torde nämligen få för¬
utsätta, att hushållningssällskapen och övriga förmedlare av egnahems¬
lån icke komma att vilja ikläda sig den risk, som måste anses föreligga
i alla de fall, där jämlikt förslaget upplåtelse av jordbrukslägenhet sker
till obemedlad person. 1 dessa fall torde det väl också få anses i sin
ordning, att staten övertager den eventuella risk, som till äventyrs kan
uppkomma därigenom, att en eller annan av dessa egnahemsbrukare
misslyckas. Jag anser därför det vara synnerligen önskvärt, att i de
föreslagna bestämmelserna inrymmes medgivande att i de fall, då kö¬
paren erhållit av statsmedel utgående egnahemslån, inteckning till säker¬
het för kronan tillkommande ogulden köpeskilling må kunna i anseende
till förmånsrätten nedflyttas efter inteckning till säkerhet för egna¬
hemslånet.
I 16 mom. föreslagna medgivande att inteckning, varom i 15 mom.
förmäles, må efter Kungl. Maj:ts befallningsliavandes beprövande kunna
4
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 115.
Utskottet.
till förmånsrätten nedflyttas närmast efter erforderlig inteckning för be¬
viljat egnahemslån, torde återigen vara av ringa om ens någon bety¬
delse. Egnahemslån utlämnas visserligen till någon del under bygg¬
nadstiden i den mån arbetet fortskrider, men slutbetalas i regel först
sedan de för lägenhetens skötsel nödiga byggnaderna äro uppförda och
godkända. I den män byggnaderna sålunda bliva uppförda och egna¬
hemslånet utbetalas, i samma mån förlorar väl också förenämnda in¬
teckning betydelse och värde. Mom. 16 torde därför enligt min mening
i varje fall kunna uteslutas».
Nu föreliggande förslag till grunder för upplåtande av egnahems-
lägenheter från vissa kronoegendomar är byggt på i huvudsak samma
principer, som kommit till uttryck i de vid 1909 års Riksdag i ämnet
antagna, ännu gällande bestämmelserna. I åtskilliga hänseenden, sär¬
skilt i avseende å förfaringssättet vid lägenheternas försäljande och in¬
betalningen av köpeskillingarna, hava emellertid, i anslutning till vad
de av chefen för jordbruksdepartementet jämlikt nådigt bemyndigande
den 20 januari 19 i 1 tillkallade sakkunniga för utredning av egnahems-
frågan in. in. i ett den 31 december 1912 avgivet betänkande föreslagit,
vidtagits förändringar i ändamål att avhjälpa de brister, som vid tillämp¬
ning av de nuvarande bestämmelserna funnits vidlåda desamma. Så¬
lunda har den i inom. 9 intagna föreskriften därom, att endast i det
fall, att vid försäljning av lägenhet under hand lika höga köpeanbud
inkomma från flera lämpliga personer, auktion för avgörandet av före¬
trädet dem emellan skall hållas, i Kungl. Maj:ts förslag utbytts mot ett,
som det torde få antagas, mera lämpligt stadgande av innehåll, att då
anbudsgivarne äro två eller flera, dylik auktion skall förrättas mellan
samtliga de vederbörligen kvalificerade personer, som avgivit anbud
till det åsätta saluvärdet och däröver. Den i samma mom. meddelade
bestämmelsen om att, därest å till försäljning utbjuden lägenhet an¬
tagligt köpeanbud icke genast avgives, utbjudandet skall på enahanda
sätt upprepas två gånger, innan ärendet överlämnas till Kungl. Maj:ts
bedömande, har ersatts med en föreskrift, som sätter Kungl. Maj: t i
tillfälle att redan på ett tidigare stadium av frågan förordna, huru med
lägenheten skall förfaras. I avseende å inbetalningen av köpeskillingarna
har föreslagits, att — såsom redan är fallet i avseende å köpare, som
medgivits rätt att erlägga köpeskillingen medelst avbetalningar — jäm¬
väl köpare, som skall betala densamma kontant, skall vara skyldig att
redan vid köpeavhandlingens upprättande erlägga 1 do av köpeskillingen
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 115.
5
eller ock ställa borgen för att densamma å tillträdesdagen varder till
så stor del gulden.
För köpare av jordbrukslägenheter har vidare föreslagits dels den
lättnaden i avseende å betalningsvillkoren, att anstånd med amorterings-
skyldighetens inträdande må kunna medgivas icke blott, såsom förut
varit fallet, då lägenheten vid upplåtelsen varit till större delen oupp¬
odlad, utan även då den vid sagda tidpunkt ej varit försedd med nödiga
byggnader eller ock andra liknande skäl för beviljande av anstånd före¬
ligga, varjämte orden »större delen ouppodlad:» ändrats till »avsevärd
del ouppodlad», dels ock den fördelen, att köparna, om de så önskade,
skulle äga rätt att erlägga köpeskillingen på sätt som i fråga om bostads¬
lägenheter är stadgat, d. v. s. under tio år med en tiondel årligen.
Jämväl i avseende å den för köpare av obebyggd lägenhet stad¬
gade skyldigheten att inom viss tid på närmare föreskrivet sätt hava
bebyggt lägenheten, har föreslagits en lindring, i det nämligen enligt
Kungl. Maj:ts förslag åt Kungl. Maj:ts befallningshavande skulle med¬
givas befogenhet att på framställning av köpare, som själv ägde för
lägenhetens skötsel lämplig, å annan fastighet belägen byggnad, i den
mån sådant kunde prövas skäligt, medgiva befrielse från byggnads¬
skyldighetens fullgörande. — Vidare har i mom. 18, som innehåller
stadgande om förfarandet, då fråga uppstår om försäljning till bolag
eller förening av visst för egnahemsbildning lämpligt område i dess
helhet, intagits en bestämmelse, enligt vilken, medan under nuvarande
förhållanden dylika frågor i varje fall skola underställas Riksdagens be¬
dömande, prövningsrätten, då fråga är om kronoegendomar, som eljest
få av Kungl. Maj:t utan Riksdagens hörande försäljas,' överlåtits åt
Kungl. Maj:t, som dock icke skulle hava rätt att godkänna annat anbud
än sådant, som minst uppginge till det åsätta saluvärdet.
Slutligen må anmärkas, att såsom kvalifikationer för icke hem-
budsberättigade köpare, utöver vad redan förut finnes stadgat, upptagits
sparsamhet och nykterhet, ävensom att, i sammanhang med en före¬
slagen förenkling av rubriken, i momenten 7 och 8 uttryckligen utsagts,
att personer, vilka enligt sagda moment eljest äro hembudsberättigade,
för att över huvud taget komma i fråga, måste vara mindre bemedlade
eller obemedlade.
Utskottet, som i huvudsak finner de av Kungl. Maj:t föreslagna
förändringarna väl motiverade, har vid granskning av det föreliggande
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 115.
förslaget allenast i de tvenne punkter, i avseende å vilka av enskilda
motionärer gjorts framställningar om ändring, funnit anledning till
erinran mot Kungl. Maj:ts förslag.
Beträffande först den av herr Gustafsson gjorda framställningen
om uteslutande av det i 7 mom. införda stadgandet, att person, som
enligt sagda mom. är hembudsberättigad, för att i dylikt hänseende
kunna komma i åtanke, skall vara mindre bemedlad eller obemedlad, har
utskottet funnit starka skäl tala för bifall till motionärens hemställan.
Såsom motionären framhåller, måste det mången gång synas synnerligen
oskäligt, om eu arrendator, som under årens lopp genom flit och spar¬
samhet arbetat sig upp ur de obemedlades eller mindre bemedlades
klass, vid styckning av den av honom arrenderade egendomen, endast
därför att han kommit i en något mera burgen ställning, skall vara
utesluten från möjligheten att få en lägenhet, å vilken han har egna
åbyggnader, åt sig hembjuden, och sålunda; då han enligt mom. 9
icke heller är berättigad att vid lägenhetens utbjudande till försäljning
under hand uppträda såsom spekulant, i regel ovillkorligen vara tvungen
att bortföra eller försälja de å lägenheten uppförda åbyggnaderna. Icke
sällan torde han genom ett. dylikt nödtvunget bortförande eller för¬
säljande av husen komma att åsamkas sådana förluster, att han, sedan
byggnaderna väl äro försålda eller undanskaffade, åter är att hänföra
till de mindre bemedlades eller obemedlades grupp. Då enligt utskottets
förmenande dylika konsekvenser såvitt möjligt torde böra undvikas,
har utskottet ansett momentets nuvarande lydelse vara att föredraga
framför den av Kungl. Maj:t föreslagna.
Departementschefen anmärker visserligen, att då de i ämnet nu
gällande bestämmelserna, enligt vad rubriken till den av Kungl. Maj:t
utfärdade kungörelsen angiver, avse upplåtelser allenast till mindre
bemedlade och obemedlade, den av Kungl. Maj:t föreslagna åtgärden
att i sammanhang med rubrikens förenkling i mom. 7 inskjuta det nu
ifrågavarande stadgandet, vore av rent formell natur och icke medförde
någon som helst förändring i avseende å bestämmelsernas innehåll.
Åven om detta teoretiskt taget äger sin riktighet, skulle dock enligt
utskottets uppfattning den av Kungl. Maj:t föreslagna omformuleringen
i praktiken komma att medföra viss skärpning av bestämmelserna i
fråga, då, enligt vad utskottet har sig bekant, myndigheterna med den
lydelse, författningen nu äger, åtminstone icke alltid ansett sig i nu
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 115.
7
förevarande avseende nödsakade att tolka desamma så rigoröst, som
efter omformuleringen torde bliva nödvändigt.
Mot motionärens förslag skulle möjligen kunna göras den in¬
vändningen, att vid bifall till detsamma arrendatorerna skulle frestas
att under arrendetiden i spekulationssyfte uppföra byggnader å någon
begärlig del av egendomen för att sedan, då fråga om egendomens
styckning uppstår, med stöd av sin hembudsrätt tilltvinga sig inköp
av den lägenhet, varå byggnaden uppförts. Enligt utskottets uppfatt¬
ning torde emellertid en dylik farhåga vara ogrundad. Såsom av
departementschefen påpekats, medför nämligen stadgandet i mom. 7
icke för vederbörande någon ovillkorlig rätt att under alla omständig¬
heter påfordra hembud av lägenhet, därå han äger åbyggnaderna, utan
har Konungens befallningshavande städse befogenhet att pröva, huruvida
i varje särskilt fall med hänsyn till innehavarens kvalifikationer hembud
lämpligen bör äga rum. För övrigt torde det ligga i sakens egen
natur att endast den omständigheten, att arrendator!! under arrendetiden
på egen bekostnad å egendomen uppfört vissa åbyggnader, dem han
givetvis vid arrendetidens slut kan åläggas att när som helst bortflytta,
icke för honom kan grunda någon rätt till hembud å den mark, därå
byggnaderna äro uppförda. Ett bifall till motionärens förslag skulle
endast bereda myndigheterna möjlighet, att, när skäl därtill förelåge,
även till annan person än den, som kan betraktas såsom mindre be¬
medlad eller obemedlad, hembjuda lägenhet, som är bebyggd med denne
tillhöriga åbyggnader. Då utskottet för sin del anser önskligt, att en
dylik möjlighet med hänsyn till förekommande omständigheter står
myndigheterna öppen, har utskottet, såsom ovan antytts, ansett sig
böra biträda motionärens förslag.
Vidkommande härefter den av herr Hult väckta motionen vill ut¬
skottet till en början erinra därom, att den av motionären berörda
frågan redan varit föremål för statsmakternas uppmärksamhet. För att
bereda köpare av jordbrukslägenheter från kronoegendomar möjlighet
att erhålla egnahemslån för uppförande av nödiga byggnader föreslog
nämligen Kungl. Maj:t i en till Riksdagen år 1909 avlåten proposition,
nr 42, sådan ändring i gällande bestämmelser om egnahemslån, att den
omständigheten, att i fråga om jordbrukslägenhet kronan för fordran å
ogulden köpeskilling för marken innehade första inteckningen, ej skulle
utgöra hinder för att egnahemslån till nödiga byggnaders uppförande
utlämnades mot i anseende till förmånsrätten närmast efterföljande in¬
teckning. I en i anledning av propositionen inom Andra kammaren
väckt motion, nr 230, uttalades emellertid farhågor för att egnahems-
8
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 115.
låneförmedlarne i allmänhet skulle befinnas obenägna att lämna egna¬
hemslån å lägenheter mot säkerhet av inteckning med förmånsrätt efter
statens inteckning och föreslogs därför, på sätt motionären nu hemställt,
att inteckningen för den oguldna delen av köpeskillingen skulle få
komma efter egnahemslånsinteckningen. Statsutskottet yttrade i sitt i
ämnet avgivna utlåtande, nr 147, att då egnahemslånet i det fall, som
nu avsåges, lämnades för uppförande av byggnaderna å lägenheten och
således genom byggnadernas uppförande kronans säkerhet för ogulden
köpeskilling för marken komme att förbättras i mån, som lägenhetens
värde genom byggnaderna höjdes, samt låneförmedlaren ensam stode
risken för lånet, det kunde ifrågasättas, huruvida icke, på sätt i motionen
föreslagits, låneförmedlarens säkerhet för egnahemslånet borde erhålla
bättre förmånsrätt än kronans för marken. Som emellertid låneförmed¬
larens intresse enligt utskottets mening komme att bliva behörigen till¬
godosett, blott dennes säkerhet icke bleve sämre ställd än kronans, fann
utskottet, i enlighet med vad i en inom Första kammaren väckt
motion föreslagits, sig böra hemställa om sådan ändring i Kungl. Maj:ts
förslag, • att kronans och låneförmedlarens ifrågavarande inteckningar
måtte bliva till förmånsrätten likställda. Båda kamrarna biföllo utskot¬
tets hemställan; och blev sedermera genom en den 25 juni 1909 ut¬
färdad kungl. kungörelse i enlighet med Riksdagens beslut stadgat, att
den omständigheten, att i fråga om jordbrukslägenhet kronan för ogulden
köpeskilling för marken innehar första inteckningen, icke skall utgöra
hinder för att egnahemslån till nödiga byggnaders uppförande utlämnas
mot närmast efterföljande inteckning, därest denna bringas att i anse¬
ende till förmånsrätten icke stå efter kronans inteckning. I sagda kun¬
görelse förutsättes alltså, att kronans köpeskillingsinteckning i vissa fall
må kunna nedflyttas att gälla med lika rätt som den för egnahems¬
lånet erforderliga inteckningen. Någon anledning att, på sätt motio¬
nären föreslagit, i dylikt hänseende nu gå utöver vad i ovanberörda
kungörelse stadgas torde, med hänsyn till vad vid frågans tidigare be¬
handling inom Riksdagen förekommit, enligt utskottets förmenande icke
föreligga. Tvärtom torde de i kungörelsen intagna bestämmelserna i
nu förevarande avseende få anses så avvägda, att såväl statens som låne¬
förmedlarens och lånesökandens intresse blivit i tillbörlig mån tillgodo¬
sedda. Visserligen avse bestämmelserna i fråga allenast jordbrukslägen-
heter, men torde detta, såsom dåvarande departementschefen i sitt vid
propositionen nr 41 vid 1909 års Riksdag fogade utdrag av statsråds¬
protokollet framhållit, icke vara av någon betydelse, då i fråga om bo¬
stadslägenheter betalningsvillkoren för egnahemslån äro gynnsammare
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 115.
9
än de som gälla beträffande inbetalandet av köpeskillingarna, till följd
varav det i varje fall blir förmånligast för köpare av obebyggd bostads¬
lägenhet att taga egnahemslån även till gäldande av köpeskillingen för
marken.
Om utskottet sålunda icke anser anledning föreligga att frångå de
principer, som legat till grund för bestämmelsen i 2 mom. av ovan¬
nämnda kungörelse den 21 juni 1909, anser utskottet emellertid motio¬
närens framställning så till vida befogad, som enligt utskottets mening
i nu föreliggande förslag till grunder för upplåtande av egnahemslägen-
heter bör inflyta uttrycklig bestämmelse därom att, under de i ovan¬
berörda kungörelse angivna förutsättningar, kronans inteckning för ogulden
köpeskilling må kunna nedflyttas att gälla med lika rätt som den för
egnahemslånet erforderliga inteckning. Jämväl i ett annat hänseende
har utskottet funnit motionärens framställning värd beaktande. För när¬
varande saknas nämligen varje bestämmmelse om vilken myndighet det
tillkommer att, på sätt i ovannämnda kungl. kungörelse den 25 juni
1909 förutsattes, i vissa fall medgiva nedflyttning av kronans köpe-
skillingsinteckning, och torde vid sådant förhållande ingen annan än
Kungl. Maj:t vara härtill berättigad. I likhet med motionären anser
emellertid utskottet befogenhet härutinnan för undvikande av onödig
omgång lämpligen kunna tillerkännas Konungens befallningshavande i
länen. Utskottet har sålunda funnit sig böra till 16 mom. i det av
Kungl. Maj:t nu framlagda förslaget föreslå ett tillägg, enligt vilket
Konungens befallningshavande uttryckligen tillerkännes rätt att under
ovan angivna förutsättningar medgiva nedflyttning av kronans köpe-
skillingeinteckning till att gälla med lika rätt som en till säkerhet för
egnahemslån meddelad inteckning.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att Riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts före¬
varande proposition samt de av herrar Gustafsson och
Hult i ämnet väckta motionerna, må besluta,
a) att följande grunder för upplåtande av egna-
hemslägenheter från vissa kronoegendomar skola
från och med den 1 januari 1914 lända till efter¬
rättelse:
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 10 samt. 64 Käft. (Nr 115.) 2
10
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 115.
(Kungl. Maj ds förslag.) (Utskottets förslag.)
1. Såsom egnahemslägenlieter må från här nedan omförmälda
egendomar upplåtas såväl bostadslägenheter som jordbrnkslägenheter,
därvid skall iakttagas, att, såvitt fråga är om bostadslägenheter, dessa
i allmänhet ej böra tilltagas större, än att en blivande köpare för deras
förvärvande och bebyggande bör kunna erhålla lån från egnahemslåne-
fonden, att jämväl beträffande jordbrukslägenheter hänsyn bör tagas till
möjligheten för blivande köpare att, i den mån behov därav må före¬
ligga, kunna erhålla egnahemslån, samt att, där ej särskilda skäl därtill
föranleda, jordbrukslägenhet ej må göras större, än att den i uppodlat
skick kan brukas utan nämnvärt anlitande av legd arbetskraft.
2. Sådana under förvaltning av domänstyrelsen ställda och för
statsverkets räkning utarrenderade jordbruksegendomar, som vid löpande
arrendeperiods utgång, enligt Riksdagens beslut, må utan Riksdagens
vidare hörande försäljas och vilka med avseende å föreliggande omstän¬
digheter befinnas lämpliga att helt eller delvis användas till bildande av
egnahemslägenheter, må enligt plan, som av Kungl. Magt fastställes,
fördelas i lämpliga lutter och, såvitt angår lotter, som äro hänförliga till
egnahemslägenheter, upplåtas i den ordning nedan sägs.
3. Vad sålunda medgivits skall äga motsvarande tillämpning i
fråga om sådana till inköpta skogsegendomar hörande områden, som
enligt Riksdagens beslut må av Kungl. Maj:t utan Riksdagens vidare
hörande försäljas.
4. Förslag till åtgärder i förberörda hänseende må uppgöras,
såvitt fråga är om utarrenderad egendom, vid egendomens uppskattning
till försäljning eller förnyad utarrendering men eljest i den mån domän-
styrels n så finner lämpligt, därvid skall iakttagas — förutom att före-
närnnda bestämmelser angående storlek å egnahemslägenheter skola lända
till efterrättelse — att i förslaget skola upptagas särskilda försäljnings-
och arrendevärden för varje lägenhet.
5. Därest i avseende å annan jordbruksegendom, än som i 2
mom. avses, det vid egendomens uppskattning för förnyad utarrendering
finnes lämpligt, att egendomen eller del därav användes till bildande
av egnahemslägenheter, må förslag härtill, med iakttagande av de i
4 mom. meddelade föreskrifter, upprättas och frågan därefter, i händelse
Kungl. Maj:t finner förslaget om lagenheters upplåtande förtjäna beak¬
tande, underställas Riksdagens prövning.
6. Vad i 5 mom. sägs skall äga motsvarande tillämpning, därest
till skogsegendomar i andra län än de sex nordligaste hörande områden,
som icke beröras av medgivandet i 3 mom., finnas böra användas till
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 115.
11
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
bildande av egnahemslägenheter; dock att i ty fall det ankommer på
domänstyrelsen att i varje fall förordna om förslags upprättande.
7. Där upplåtelse i förenämnda
syfte blivit i föreskriven ordning
beslutad, må lägenhet, gnm är be¬
byggd med enskild person till¬
hörande boningshus, hembjudas ho¬
nom till inlösen mot det lägenheten
åsätta försäljningsvärde.
7. Där upplåtelse i förenämnda
syfte blivit i föreskriven ordning-
beslutad, må lägenhet, som är be¬
byggd med enskild person till¬
hörande boningshus, därest denne
är mindre bemedlad eller obemed¬
lad, hembjudas honom till inlösen
mot det lägenheten åsätta försälj¬
ningsvärde.
8. Jämväl lägenhet, som är bebyggd med kronan tillhöriga hus,
må hembjudas brukaren, därest denne är mindre bemedlad eller obemedlad
samt antingen brukaren själv eller ock han och medlemmar av hans
familj före honom tillsammans innehaft lägenheten under en tid av
minst fem år och därunder väl hävdat densamma.
9. I fråga om lägenheter, som icke, efter ty i 7 och 8 mom.
sägs, hembjudas viss person, skall gälla:
att lägenhet skall utbjudas till försäljning under hand mot köpe¬
skilling, minst motsvarande det åsätta saluvärdet;
att till köpare må antagas allenast mindre bemedlad eller obemed¬
lad, som äger god frejd och gjort sig känd för arbetsamhet, sparsamhet,
nykterhet och hederlig vandel samt, vad jordbrukslägenhet beträffar,
äger förutsättningar för drivande av ett mindre jordbruk;
att lägenhet, där ej särskilda skäl därtill föranleda, ej må upp¬
låtas till den, som redan äger fast egendom av den storlek, att därå
kan födas eu familj, samt att ej mer än eu lägenhet må upplåtas till
samma person;
att, där från två eller flera lämpliga personer anbud inkomma till
det åsätta saluvärdet eller däröver, auktion mellan anbudsgivarna skall
anställas för avgörande av företrädet emellan dem;
att, om å lägenhet icke avgives köpeanbud, som finnes antagligt,
lägenheten skall, där sä av domänstyrelsen befinnes ändamålsenligt,
genom dess försorg utarrenderas pa viss koljare tid, varunder lägenheten
fortfarande bör utbjudas till försäljning under hand; samt
att, i händelse lägenheten icke varder utarrenderad eller, där så
skett, antagligt köpeanbud å densamma icke avgives, det skall ankomma
på Kungl. Maj.t att avgöra, huruvida lägenheten skall, där så låter sig
göra, återförenas med stamhemmanet eller om fortsatta försök skola
12
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 115.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
göras med lägenhetens upplåtande under hand eller om densamma skall å
auktion till den högstbjudande försäljas, i vilket sistnämnda fall antag¬
ligheten av det högsta anbudet skall, där detta icke uppgår till salu¬
värdet, underställas Kungl. Maj:ts prövning.
10. Därest hembud, varom i 7 och 8 mom. förmäles, icke an-
tages, skall det ankomma på domänstyrelsen att pröva, huruvida lägen¬
heten skall utbjudas till försäljning i den ordning, som i 9 mom.
sägs, eller på annat sätt disponeras.
11. 1 fråga om arrende, varom här förut förmäles, skall i tillämp¬
liga delar gälla vad i allmänhet är stadgat angående arrende av kronans
j ordbruksdo m äner.
12. Därest i något fall upplåtelse under tomträtt finnes böra äga
rum, må sådant efter Kungl. Maj:ts beprövande ske; dock att kronan
icke må i något fall utan Riksdagens särskilda medgivande betungas
med skyldighet att vid besittningstidens utgång lösa å området uppförda
byggnader eller andrå inrättningar.
13. Köpeskilling för lägenhet, varom nu är fråga, skall betalas
kontant med en tiondel vid köpeavliandlingens upprättande samt med
återstående nio tiondelar vid tillträdet; dock att med betalningen av
även förstnämnda tiondel kan få anstå till tiden för tillträdet, såvida två
av Kungl. Maj:ts befallningshavande som vederhäftiga ansedda personer
borga en för båda och båda för en såsom för egen skuld för samma
betalning.
Köpare, som därom framställer begäran vid anbudets avgivande,
må emellertid kunna medgivas att gälda köpeskillingen genom avbetal¬
ningar i den ordning, varom i 14 mom. förmäles, därvid å oguldet
belopp skall erläggas ränta efter 3.6 för hundra om året.
14. Där köpare finnes böra medgivas att erlägga köpeskillingen
genom avbetalningar, skola beträffande dess gäldande gälla följande be¬
stämmelser, nämligen:
a) i fråga om jordbrukslägenheter:
att en tiondel av köpeskillingen erlägges kontant vid köpeavhand-
lingens upprättande; dock att denna tiondel kan få betalas vid tillträdet,
såvida två av Kungl. Maj:ts befallningshavande som vederhäftiga ansedda
personer borga en för båda och båda för en såsom för egen skuld för
samma betalning;
att återstoden uppdelas i två lika delar, en amorteringsdel och en
stående del;
att å amorteringsdelen erlägges, intill dess densamma blivit till
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 115.
13
(Kungl. Maj ds förslag.) (Utskottets förslag.)
fullo gulden, en annuitet av sex för hundra, varvid såsom ränta räknas
3.e för hundra å det oguldna kapitalbeloppet av amorteringsdelen;
att amorteringsskyldigheten inträder med fjärde året efter utgången
av det kalenderår, under vilket tillträdet ägt rum; dock att amorterings-
skyldighetens inträdande må efter Kungl. Maj:ts befallningshavandes
beprövande framflyttas intill femtonde året efter året för tillträdet, därest
vid upplåtelsen lägenheten är till avsevärd del ouppodlad eller ej försedd
med nödiga byggnader eller ock andra liknande skäl för beviljande av
anstånd föreligga;
att, intilldess kapitalavbetalningen börjar, endast ränta å det hela
erlägges;
att därefter erlägges, jämte annuiteten å amorteringsdelen, ränta
å stående delen, intill dess jämväl denna del till fullo inbetalts;
att det skall stå lägenhetsägaren fritt att när som helst inbetala
köpeskillingen i dess helhet jämte upplupna räntor samt att göra de
avbetalningar, han önskar, å stående delen;
att med undantag för de fall, om vilka här nedan förmäles, den
stående delen icke kan från statens sida uppsägas, förrän amorterings¬
delen till fullo guldits;
att likväl i varje fall den stående delen skall vara gulden inom
fem år från det sista inbetalningen å amorteringsdelen bort fullgöras;
att, därest lägenheten icke inom avtalad tid bebygges eller den¬
samma till jord eller byggnader vanvårdas eller å lägenheten befintlig
skog avverkas hårdare, än som erfordras för gårdens behov eller för
uppodling av därtill tjänlig mark, eller föreskrivna rånte- och kapital¬
avbetalningar icke ordentligt fullgöras, vad av köpeskillingen återstår
oguldet jämte ränta skall, där sådant från statens sida påfordras, genast
vara till betalning förfallet;
att detsamma skall gälla, där lägenheten övergår till annan än
efterlevande make eller bröstarvinge eller efterlevande make och bröst¬
arvinge, vilka behålla lägenheten oskiftad, så framt icke den nye inne¬
havaren prövas uppfylla ovan angivna villkor för att kunna antagas
såsom köpare i första hand;
att, där eljest uppsägning, efter ty förut är sagt, ifrågakommer
från statens sida, lägenhetsinnehavaren skall äga åtnjuta sex månaders
uppsägningstid;
att köparen skall vid tillträdet å oguldna delar av köpeskillingen
avlämna med inteckningsmedgivande försedd förbindelse, avfattad i över¬
ensstämmelse med vad ovan föreskrivits; samt
14
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 115.
(Kungl. Majds förslag.) (Utskottets förslag.)
att, därest köparen så önskar, köpeskillingen må erläggas på sätt
här nedan under b) stadgas;
b) i fråga om bostadslägenheter:
att köpeskillingen skall erläggas under tio år med en tiondel år¬
ligen, i avseende varå skall iakttagas, att första tiondelen erlägges kon¬
tant vid köpeavh andlin gens upprättande, dock att denna tiondel kan få
betalas vid tillträdet, såvida två av Kungl. Majtts befallnings!)avande
som vederhäftiga ansedda personer borga en för båda och båda för en
såsom för egen skuld för samma betalning;
att vid tillträdet skall avlämnas förbindelse med inteckningsmed-
givande å återstående nio tiondelar av köpeskillingen jämte ränta; samt
att vad ovan i fråga om jordbrukslägenheter stadgats beträffande
förbehåll för staten att i vissa fall påfordra köpeskillingens omedelbara
likviderande skall i tillämpliga delar gälla även i fråga om nu före¬
varande lägenheter.
15. Köpare av obebyggd lägenhet skall vid tillträdet avlämna
förbindelse att inom fem år hava lägenheten bebyggd med bostad och,
där fråga är om jordbrukslägenhet, jämväl med för lägenhetens skötsel
i övrigt nödiga byggnader, vid äventyr, därest så icke sker, att utöver
den avtalade köpeskillingen gälda ytterligare ett belopp, motsvarande
eu femtedel av köpeskillingen. Förbindelsen skall tillika innefatta med¬
givande, att berörda fordringsbelopp må i lägenheten intecknas. Efter
framställning av köpare, som äger för lägenhetens skötsel lämplig, å
annan fastighet belägen byggnad, skall emellertid Kungl. Maj:ts beläll-
ningshavande äga att, i den mån sådant prövas skäligt, medgiva be¬
frielse från byggnadsskyldighetens fullgörande.
16. Inteckning, varom i 15
mom. förmäles, må, där vederbö¬
rande köpare fatt egnahemslån sig
beviljat, kunna efter Kungl. Majrts
befallnings havandes beprövande i
anseende till förmånsrätten nedflyt¬
tas närmast efter den för egna¬
hemslånet erforderliga inteckning.
16.
Inteckning,
varom i 15
mom. förmäles, må, där vederbö¬
rande köpare fått egnahemslån sig
beviljat, kunna efter Kungl. Maj:ts
befallningshavandes beprövande i
anseende till förmånsrätten nedflyt¬
tas närmast efter den för egna¬
hemslånet erforderliga inteckning.
På lika sätt må ock, där i fråga
om jordbrukslägenhet egnahemslån be¬
viljats till nödiga byggnaders upp¬
förande, kronans inteckning för ogulden
köpeskilling kunna nedsättas att gälla
15
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 115.
(Kungl. Maj ds förslag.) (Utskottets förslag.)
med lika rätt som den till säkerhet
för egnahemslånet meddelade inteck¬
ningen.
17. Köpebrev utfärdas vid tillträdet, sedan föreskrivna villkor
blivit uppfyllda.
18. Där beträffande område, som befinnes lämpligt att användas
till bildande av egnahemslägenheter, anledning yppas att antaga, att
anbud å området kommer att göras av bolag eller förening, som upp¬
fyller villkoren för erhållande av lan från jordförmedlingsfonden, må
området vid uppskattningsförrättningen värderas jämväl för försäljning
i odelat skick. I händelse .från bolag eller förening, som ovan sågfil
inkommer anbud, uppgående till minst det området åsätta saluvärdet/
samt fråga är om egendom, som enligt Riksdagens beslut får av Kungl!
Maj:t utan Riksdagens vidare hörande försäljas, må anbudet av Kungl.
Mapt antagas. Därest åter fråga är om annan egendom än nyss nämnts
skall anbudet, om detsamma av Kungl. Maj:t finnes förtjäna avseende’
underställas Riksdagens prövning.
19. Avskiljandet av de till försäljning i ovan angiven ordning
avsedda, lägenheterna och områdena må efter domänstyrelsens beprövande
kunna äga rum såväl genom ägostyckning som genom avsöndring.
20. När lägenhet eller område, som för föryttring till enskild
person, bolag eller förening avskiljes från kronoegendom, får mantal
sig åsatt, skall sådan lägenhet i jordeboken upptagas under titel Dut-
sockne eller allmänt frälse».
samt
b) att Kungl. Maj:t skall äga meddela de närmare
bestämmelser, som kunna finnas erforderliga för tillämp¬
ningen av nyssnämnda grunder samt för övergången
från de i förevarande hänseende nu gällande före¬
skrifter.
Stockholm den 6 maj 1913.
På jordbruksutskottets vägnar:
GÖSTA TAMM.
16
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 115.
Närvarande: herrar Tamm, Odelberg, frih. De Geer, Paulson, Fahlén, Pers, Ericsson,
Lundell, Nilsson i Kabbarp, Kronlund, Linders, Hellström, greve Wacht-
meister, Lundström, Ekerot och Bosson.
Reservationer:
av N. A. Nilsson och 8. Linders, vilka ansett, att utskottet i fråga
om punkten 7 bort hemställa om bifall till Kung!. Maj:ts förslag; samt
av V. A. Ekerot.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1913.