Jordbruksutskottets utlåtande Nr 112.
1
Nr 112.
Ankom till Riksdagens kansli den 6 maj 1913 kl. 3 e. m.
Utlåtande, i anledning av väckta motioner om anslag till inköp av
ett inom Eslöv beläget område och detsammas avskiljande
såsom nationalpark.
(l:a Avd.)
I tvenne inom Riksdagen väckta likalydande, till jordbruksutskottets
förberedande handläggning remitterade motioner, nr 45 i Första kam¬
maren av friherre Trolle och nr 152 i Andra kammaren av herr Säf-
strand, har anförts och hemställts följande:
»På olika platser inom vårt land har, sedan lagarne om skydd för
naturminnesmärken och om nationalparker trädde i kraft, områden av
särskilt framstående naturhistorisk eller eljest naturvetenskaplig betydelse
avskilts för att enligt ovannämnda lagar skyddas för åverkan. Huvud¬
sakligast torde detta dock ha ägt rum i norra och mellersta Sverige,
under det att den sydligare delen av landet ännu är ganska vanlottad
i detta hänseende, oaktat där ingalunda saknas platser, väl värda att
åtnjuta ett dylikt skydd.
Av sådana platser befinner sig en, som på ett ganska begränsat
område ger en synnerligen värdefull bild ur ett viktigt skede av den
skånska jordens historia liksom av det mänskliga kulturarbetets allt
övervinnande kamp mot de svårigheter, naturen lägger i dess väg, inför
faran att, om icke åtgärder under den närmaste tiden vidtagas för dess
bevarande, inom kort helt och hållet förändra karaktär.
Området är nämligen beläget inom gränserna för staden Eslövs
stadsplan, och, då i närheten av detsamma den ena tomten efter den
andra försäljes till bebyggande, så skall det, därest ingenting göres för
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 10 samt. 63 käft. (Nr 112—114.) 1
2
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 112.
Utskottet.
att förhindra att så sker, om några år vara ett helt vanligt byggnads-
kvarter i stadens utkant.
Av en intresserad geolog, rektor O. Bobeck vid Eslövs folkhög¬
skola, samt av professor A. Hennig, som undersökt platsen, uppmärk-
samgjord på faran, har nu Skånes Naturskyddsförening i skrivelse till
Eslövs stadsfullmäktige hemställt att ifrågavarande område måtte reser¬
veras som skyddsområde, likställt med nationalpark. Oaktat området
på grund av de tätt intill varandra liggande moränblocken icke lämpar
sig som promenadplats och sålunda icke kan tänkas fylla något stadens
behov av en park i vanlig bemärkelse, så har dock stadsfullmäktige i
Eslöv med erkännansvärd pietet för själva ändamålet, bevarandet av ett
naturminnesmärke av oersättligt värde, anslagit 6,000 kronor till om¬
rådets inköpande. Ågarne äro emellertid icke villiga att avstå detsamma
för lägre belopp än 18,000 kronor, för vilket pris det lämnats på hand
under ett halvt år. Återstår alltså 12,000 kronor.
Nu framgår av bifogade intyg — rektor Bobecks skrivelse, Skånska
Naturskyddsföreningens skrivelse samt utlåtanden av d:r Leonard Holm¬
ström å Vilan och professorerna Gerhard De Geer, A. G. Nathorst, ,
Gunnar Andersson och Joll. Chr. Moberg — att det till inköp föreslagna
området förutom sitt värde som naturminnesmärke även, på grund av
sin instruktiva beskaffenhet och sitt från Lund lätt tillgängliga läge,
är av stor betydelse för den geologiska undervisningen vid universitetet.
Här föreligger alltså ett verkligt statsintresse i att ifrågavarande område
blir avskilt och skyddat, och då den enskilda offervilligheten icke kan
tänkas till någon större del bidraga härtill, så finnes ingen annan utväg
än att staten träder emellan till fyllande av beloppet.
I anslutning till ovanstående och med stöd av här bifogade utdrag
av Eslövs stadsfullmäktiges protokoll samt förutnämnda skrivelser och
utlåtanden får jag alltså hemställa, att Riksdagen ville besluta att anslå
ett belopp av 12,000 kronor till inköp av det inom Eslöv belägna, så¬
som naturminnesmärke betecknade området samt avskilja detsamma som
nationalpark.»
Beträffande av motionärerna åberopade handlingar tillåter sig ut¬
skottet hänvisa till de vid motionen fogade bilagorna.
Utskottet erkänner för sin del till fullo betydelsen av att vissa om¬
råden, vilkas bevarande i deras nuvarande skick är av särskilt natur¬
historiskt eller naturvetenskapligt intresse, avskiljas för att enligt de av
motionärerna åberopade författningarna skyddas för åverkan. Vad statens
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 112. 3
besittningar angår hava ock under de senare åren för sådant ändamål
åtskilliga områden avsatts såsom nationalparker.
Emellertid håller utskottet före, att, där dylika områden befinna
sig i enskild ägo, desammas avskiljande såsom nationalparker i regel
bör kunna ske utan uppoffring från 'statens sida, särskilt som inom de
olika länen i allmänhet finnas naturskyddsföreningar, vilka just hava
till uppgift att tillvarataga och bereda skydd åt naturminnesmärken.
För ^ denna uppfattning synes jämväl tala den omständigheten, att de
områden, vilka ifrag’asatts till nationalparker, oftast ägt i och för sig-
ett ringa värde och varit mera avsides belägna.
Fall kunna dock finnas då, enligt utskottets förmenande, det för
staten bör framstå såsom en plikt att träda emellan för beredande av
skydd åt områden av nu ifrågavarande slag även för det fall, att om¬
rådena befinna sig i enskild ägo. Om nämligen ett dylikt område av
särskilt framstående naturvetenskaplig betydelse på grund av sin belä¬
genhet eller andra omständigheter betingar så högt pris, att dess för¬
värvande för nu avsett ändamål icke kan på enskild väg åstadkommas
och områdets bevarande måste anses vara av synnerlig vikt för det
allmänna, synes hinder icke böra möta att bidrag från statens sida
lämnas till inköp av området.
Ett sådant undantagsfall anser utskottet föreligga beträffande det
nu ifrågavarande området, som på grund av sin närbelägen het till ett
stadssamhälle betinyar ett jämförelsevis högt pris. Visserligen hava
stadsfullmäktige i Eslöv efter framställning av provinsens naturskydds¬
förening för områdets förvärvande anvisat 6,000 kronor, varjämte, en-
ligt vad utskottet under hand inhämtat, på enskild väg insamlats om¬
kring 3,000 kronor, men ännu återstår halva köpeskillingen eller 9,000
kronor, vilket belopp icke synes kunna på enskild väg anskaffas. För
att icke de ansträngningar, som sålunda gjorts försatt för framtiden
bevara det enligt flera vetenskapsmäns enstämmiga utsago synnerligen
betydelsefulla området, må vara förgäves, synes det utskottet Viktigt, att
staten här träder emellan och tillskjuter de för områdets förvärvande
ännu felande medlen. Ett ytterligare skäl härför finner utskottet i den
av professorn vid Lunds universitet Joh. Chr. Moberg framhållna syn¬
punkten, att det för den geologiska undervisningen skulle vara till stor
fördel, om detta instruktiva och från Lund lätt tillgängliga område allt¬
jämt kunde bevaras för en av odling eller bebyggande vållad åverkan.
För beredande jämväl av behörigt yttre skydd åt området här¬
inom utskottet ifrågasatts, huruvida icke såsom villkor för bidrag från
statens sida möjligen borde fästas det villkor, att staden Eslöv ikläder
4
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 112.
sig skyldighet att för framtiden ej mindre hålla området inhägnat än
även vaka över att åt detsamma beredes lagenligt skydd. Utskottet
anser emellertid, att åt Knngl. Maj:t bör överlämnas bestämmandet
härav liksom av de övriga villkor, som kunna finnas lämpliga och bland
vilka enligt utskottets åsikt särskilt bör intagas, att det förvärvade om¬
rådet skall bliva statens egendom.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att Riksdagen, i anledning av förevarande mo¬
tioner, må såsom bidrag till inköp av ifrågavarande
inom staden Eslöv belägna, å särskild karta beteck¬
nade område å extra stat för år 1914 anvisa ett an¬
slag av 9,000 kronor att utgå under de närmare villkor,
som av Kungl. Magt bestämmas, med rätt för Kungl.
Maj:t att förskottsvis under år 1913 av tillgängliga
medel låta utanordna beloppet.
Stockholm den 6 maj 1913.
På jordbruksutskottets vägnar:
GÖSTA TAMM.
Närvarande: herrar Tamm, Odelberg, frih. De Geer, Paulson, Fahlén, Pers, Ericsson,
Lundell, Nilsson i Kabbarp, Kronlund, Linders, Hellström, greve Wacht-
meister, Lundström, Ekerot och Bosson.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 112.
5
Reservationer:
av herrar A. Pers, P. Hellström och A. L. Lundström, vilka ansett,
att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:
»Utskottet erkänner för sin del till fullo betydelsen av att vissa
områden, vilkas bevarande i deras nuvarande skick är av särskilt natur¬
historiskt eller naturvetenskapligt intresse, avskiljas för att enligt de av
motionärerna åberopade författningarna skyddas för åverkan. Vad statens
besittningar angår hava ock under de senare åren för sådant ändamål
åtskilliga områden avsatts såsom nationalparker.
Beträffande nu ifrågavarande område, vilket befinner sig i enskild
ägo, finner utskottet emellertid, att anspråk skäligen icke kunna fram¬
ställas på att staten skall vidkännas uppoffringar för detsammas avskil¬
jande såsom naturskyddsområde. För möjliggörande av motionens syfte
bär nämligen provinsens naturskyddsförening redan vidtagit åtgärder
för förvärvande av området samt i sådant hänseende dels förmått stads¬
fullmäktige i Eslöv att för inköp därav anvisa 6,000 kronor, dels ock,
enligt vad utskottet under hand inhämtat, på enskild väg insamlat om¬
kring 3,000 kronor, motsvarande sammanlagt hälften av den för området
i dess helhet betingade köpeskillingen. Vid sådant förhållande finner
utskottet anledning icke föreligga för staten att träda emellan för att
möjliggöra förvärvandet av ett jämförelsevis dyrbart område, så mycket
mindre som av utredningen i ärendet icke framgår, huruvida området
i fråga oundgängligen behöver i sin helhet reserveras såsom national¬
park eller huruvida icke möjligen allenast en del därav, exempelvis
hälften, må anses vara för ändamålet tillfyllest, för vilket senare fall
det vill synas, som om några ytterligare medel, utöver de redan till¬
gängliga, icke skulle vara behövliga för bildandet av den ifrågasatta
nationalparken.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att ifrågavarande motioner icke må till någon
Riksdagens åtgärd föranleda»;
samt av herrar A. T. Odelberg. A. H. FaKlén, Aaby A. W. Ericsson
och A. H.son WacJitmeister.