Riksdagens skrivelse Nr 9.
1
Nr 9.
Uppläst och godkänd i Första kammaren den 30 maj 1913.
» » » i Andra kammaren den 30 maj 1913.
Riksdagens skrivelse till Konungen, angående regleringen av
utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel, inne¬
fattande anslagen till jordbruksdepartementet.
(Jordbruksutskottets utlåtanden nr 1, 112, 131, 132, 140, 142, 143, 144 och
146 samt memorial nr 41, 149 och 150.)
Till Konungen.
I avseende å regleringen av utgifterna å riksstatens nionde huvud¬
titel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet, får Riksdagen
för Eders Kungl. Maj:t anmäla följande beslut.
Departementet.
l:o) I den till Riksdagen den 14 januari innevarande år avlåtna
propositionen angående statsverkets tillstånd och behov har Eders Kungl.
Maj:t under nionde huvudtiteln i punkten 1 föreslagit Riksdagen att till
provisorisk lönereglering för befattningshavare i jordbruksdepartementet,
i enlighet med de i statsrådsprotokollet tillstyrkta grunder och på de
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 14 samt. 9 käft. (Nr 9.) 1
2
Riksdagens skrivelse Nr 9.
däri förordade villkor, å extra stat för år 1914 bevilja ett förslagsanslag
av 6,960 kronor, varav högst 162.50 kronor finge användas till höjning
av vikariatsersättning under semester och varav 100 kronor finge av
Kungl. Maj:t utanordnas under år 1913 förskottsvis av tillgängliga medel
såsom tillägg till det i 1913 års riksstat för samma ändamål anvisade
belopp å 6,610 kronor.
Enligt det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet över jord-
bruksärenden har departementschefen, under åberopande av vad chefen
för justitiedepartementet samma dag till statsrådsprotokollet över justi tie-
departementsärenden anfört i avseende å grunderna för dessa lönetillägg
ävensom villkoren för deras åtnjutande och de föreskrifter, som böra
iakttagas vid utbetalningen av desamma, meddelat, att den för år 1914
erforderliga summan bleve ändrad, dels på grund av att ålderstillägg
för år 1914 icke tillkomme det ena kanslirådet, vilket år 1912 utnämnts
till befattningen, och dels enär såväl ett ålderstillägg å 100 kronor
syntes böra provisoriskt tillerkännas förste vaktmästaren i departementet
samt tillkomma honom redan för innevarande år som ock ett andra ålders¬
tillägg, likaledes å 100 kronor, borde år 1914 provisoriskt tillkomma
vaktmästaren.
Under erinran om Riksdagens vid behandlingen av punkt 1 under
andra huvudtiteln fattade beslut angående provisorisk lönereglering för
befattningshavare i justitiedepartementet, genom vilket beslut Eders
Kungl. Majrts framställning om provisoriska ålderstillägg för innevarande
år åt nämnda departements vaktmästare avslagits, har Riksdagen, som
vid sådant förhållande ansett sig böra avslå Eders Kungl. Maj:ts nu
föreliggande framställning, i vad den avser provisoriskt ålderstillägg åt
förste vaktmästaren inom jordbruksdepartementet för år 1913, men i
övrigt ej har något att erinra emot förevarande framställning, till provi¬
sorisk lönereglering för befattningshavare i jordbruksdepartementet, i
enlighet med de enligt statsrådsprotokollet över justitiedepartements-
ärenden den 14 januari 1913 tillstyrkta grunder och på däri förordade
villkor, å extra stat för år 1914 beviljat ett förslagsanslag av 6,860
kronor, varav högst 162.50 kronor må användas till höjning av vikariats¬
ersättning under semester.
2:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkten 2 av
denna huvudtitel föreslagit, har Riksdagen för avlönande av en kansli¬
sekreterare inom jordbruksdepartementet å extra stat för år 1914 anvisat
ett anslag av 5,050 kronor, varav 1,600 kronor skola anses såsom tjänst-
göringspenningar.
3
Riksdagens skrivelse Nr 9.
3:o) I enlighet med Eders Eungl. Maj:ts därom under punkten 3
framställda förslag har Riksdagen, i likhet med vad för åren 1910—1913
ägt rum, för beredande av arvode åt extra föredragande inom jordbruks¬
departementet m. m., å extra stat för år 1914 anvisat ett anslag av
4,000 kronor.
Lantbruksstyrelsen.
4:o) Under punkt 4 av förevarande huvudtitel har Eders Kungl.
Maj:t föreslagit Riksdagen att för anställande under åren 1913 och 1914
av ingenjör sbiträden hos lantbruksstyrelsen å extra stat för år 1914
anvisa ett anslag av 13,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att därav,
för anställande av dylika biträden under år 1913, förskottsvis under
innevarande år av tillgängliga medel utanordna erforderligt belopp.
Ifrågavarande anslag är avsett till avlönande av ingenjörsbiträden,
vilka inom lantbruksstyrelsen hava att gå byråchefen för agrikultur-
tekniska ärenden inom styren den till hända vid beredandet av ärenden
angående vattenavlednings-, avdiknings- och odlingsföretag samt arbeten,
som avse minskande av frostländighet, särskilt vad angår granskningen
av arbetsplaner och kostnadsförslag för dylika företag. Kostnaderna
härför bestredos till en början av styrelsens expensmedel och, sedan
jordbruksdepartementet år 1900 inrättats, från det under nionde huvud¬
titeln uppförda anslaget till extra utgifter. Då emellertid berörda kost¬
nader med det ökade antalet ärenden av förevarande slag alltjämt stegrats
från 2,500 kronor för år 1906 till 4,650 kronor för år 1912 samt av
lantbruksstyrelsen beräknats för kommande år än ytterligare stegras,
har departementschefen ansett, att dessa kostnader, därest de fortfarande
skulle bestridas från nyssnämnda anslag till extra utgifter, skulle i alltför
hög grad taga i anspråk detta till endast 10,000 kronor uppgående
anslag. Departementschefen har därför funnit ett särskilt anslag böra
för ändamålet anvisas.
Riksdagen, som väl funnit det till bestridande av kostnaderna
för anställande av ingenjörsbiträden hos lantbruksstyrelsen beräknade
beloppet för närvarande vara för ändamålet tillräckligt, har emellertid
velat framhålla önskvärdheten av att den lantbruksstyrelsen åliggande
granskningen av arbetsplaner och kostnadsförslag för vattenavlednings-,
avdiknings- och odlingsföretag ej må bliva alltför mycket fördröjd,
varför enligt Riksdagens mening lantbruksstyrelsen bör äga rätt att
inom gränserna av det anvisade anslaget bestämma ersättningen till
4 Riksdagens skrivelse Nr 9.
biträdena på sätt som för granskningsarbetets jämna fortgång kan be¬
finnas ändamålsenligast.
På grund av vad sålunda anförts får Riksdagen, som icke sett sig
föranlåten till annan erinran emot förevarande framställning, för Eders
Kungl. Maj:t anmäla, att Riksdagen för anställande under åren 1913
och 1914 av ingen] örsbiträden hos lantbruksstyrelsen å extra stat för
år 1914 anvisat ett anslag av 13,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t
att därav, för anställande av dylika biträden under år 1913, förskottsvis
under innevarande år av tillgängliga medel utanordna erforderligt belopp.
LanthushålMugen.
5:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare under punkten 5 av huvudtiteln
föreslagit Riksdagen att
dels godkänna i statsrådsprotokollet framlagt förslag till stat för
centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet, att tillämpas
från och med år 1914, ävensom de villkor och bestämmelser, som i
samma protokoll föreslagits för åtnjutande av de i nämnda stat för
ordinarie befattningshavare upptagna avlöningsförmåner;
dels förklara,
att en var, som med eller efter ingången av år 1914 tillträder
ordinarie befattning vid centralanstalten för försöksväsendet på jordbruks¬
området, skall vara pliktig att underkasta sig i statsrådsprotokollet
intagna villkor och bestämmelser; samt
att de förutvarande innehavare av ordinarie befattningar vid central¬
anstalten, vilka icke före den 1 november 1913 anmäla, att de vilja
övergå till den nya staten samt underkasta sig de för avlöningens åt¬
njutande stadgade villkor och bestämmelser, och som icke lagligen kunna
därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem enligt dittills gällande
ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner ävensom, i den mån ej
annat föranledes av bestämmelserna i lagen angående civila tjänst¬
innehavares rätt till pension, vid den rätt till pension, som dittills till¬
kommit dem;
dels medgiva, att assistent vid anstalten skall äga att, efter Kungl.
Majrts beprövande, för åtnjutande av arvodesförhöjning räkna sig tillgodo
den tid, han före den nya statens trädande i kraft i sådan egenskap
haft stadigvarande anställning vid anstalten;
dels ock höja det under anslagstiteln »befrämjande i allmänhet av
jordbruk och lantmannanäringar» uppförda anslag till centralanstalten
5
Riksdagens skrivelse Nr 9.
för försöksväsendet på jordbruksområdet, nu 121,100 kronor, till 158,750
kronor och sålunda med 37,650 kronor.
Den nu gällande staten för anstalten har följande utseende:
s
|
Lön
|
Tjänst¬
görings-
|
Summa
|
|
: Avlöning:
|
|
penningar
|
|
|
|
|
|
|
1 föreståndare ..............................
|
3,000
|
2,500
|
5,500
|
Efter fem år kan lönen
|
5 föreståndare ..............................
|
15,000
|
12,500
|
27,500
|
höjas med 500 kronor
|
1 överassistent..............................
|
2,500
|
2,000
|
4,500
|
och efter tio år med
ytterligare 500 kronor.
|
1 överassistent..............................
|
2,500
|
2,000
|
4,500
|
6 assistenter, arvoden.....................
5 vaktmästare eller arbetsbiträden,
|
—
|
—
|
18,000
|
|
arvoden .................................
|
—
|
—
|
3,800
|
|
Vikariatsersättning ........................
|
—
|
—
|
2,100
|
|
Avlöning summa kronor
|
—
|
|
(>5,000
|
|
Till centralanstaltens övriga utgifter
|
—
|
-
|
50,200
|
|
Summa kronor
|
—
|
—
|
125,100
|
|
Anm. Föreståndare, överassistent, assistent samt vaktmästare eller arbetsbiträde åtnjuta
fri bostad; och skola, så länge föreståndare och överassistent åtnjuta denna förmån, avdragas å
lönen 500 kronor årligen.
Att anslaget till anstalten understiger statens slutsumma med
4,000 kronor beror på att vid anslagsbeloppets bestämmande avdragits
4,000 kronor för fria bostäder till åtta tjänstemän.
Anstalten har till uppgift att genom i olika delar av landet an¬
ordnade systematiska försök och genom vetenskapliga undersökningar
utreda för lantbruket och dess binäringar viktiga praktiska frågor, att
genom uppvisningar åskådliggöra vid försöksverksamheten erhållna
resultat samt att meddela allmänheten upplysningar i ämnen, som till¬
höra anstaltens verksamhetsområde. För detta ändamål bör anstalten
stå i livlig förbindelse ej blott med övriga för lantbruket och dess bi¬
näringar verksamma vetenskapliga anstalter utan även med lantbruks-
läroverken, rikets hushållningssällskap och lantbrukets praktiska utövare.
6
Riksdagens skrivelse Nr 9.
Anstalten omfattar följande avdelningar med huvudsakligen nedan-
nämnda uppgifter:
I. Avdelningen för jordbruk med uppgift att verkställa utredningar
rörande jordens bearbetning, torrläggning, bevattning och gödsling samt
växtodling;
II. Avdelningen för lantbrukskemi med uppgift att verkställa
undersökningar inom lantbrukskemiens och lantbruksfysikens områden;
åliggande det denna avdelning att utföra jämväl de analytiska under¬
sökningar, som påkallas av övriga avdelningars arbeten;
III. Avdelningen för husdjursskötsel och mejerihantering med upp¬
gift att verkställa utredningar rörande husdjurens avel, utfodring och
vård samt angående mejerihantering;
IV. Avdelningen för lantbruksbotanik med uppgift att verkställa
undersökningar rörande de odlade växternas livsvillkor, förädling och
sjukdomar;
_ V. Avdelningen för entomologi med uppgift att verkställa under¬
sökningar rörande för lantbruket skadliga insekters levnadssätt och livs¬
villkor samt medel att förekomma och hejda deras härjningar; samt
VI. Avdelningen för bakteriologi med uppgift att verkställa under¬
sökningar rörande bakteriers livsverksamhet, särskilt med hänsyn till
deras inverkan på jordens fruktbarhet, växters och djurs näringsupp-
tagande samt förändringar hos mjölk och mejeriprodukter.
Den föreslagna nya staten är av följande utseende:
Riksdagens skrivelse Nr 9.
7
|
Lön
Kronor
|
Tjänst-
görings-
pennin-
gar
Kronor
|
Orts¬
tillägg
Kronor
|
Summa
Kronor
|
|
1 avdelningsföreståndare ...
5 d:o
1 överassistent .............
1 d:o ...............
1 vaktmästare ..................
j 4 d:o ..................
1 1 assistent, arvode............
j 5 assistenter, arvoden ......
För bestridande av kamrerar-
|
5,000
25,000
3,600
3,600
700
2,800
|
2,500
12,500
1,800
1,800
350
1,400
|
400
400
150
600
|
7,500
37,500
5,800
5.800
1,200
4.800
3,000
15,000
|
tEfter fem år kan lönen höjas
J med 600 kronor.
1 Efter fem år kan lönen höjas
> med 500 kronor och efter tio
j år med ytterligare 500 kronor,
jEfter fem år kan lönen höjas
1 med 100 kronor och efter tio
j år med ytterligare 100 kronor.
jEfter fem år kan arvodet höjas
/ med 400 kronor.
|
och notariegöromål.........
|
—
|
—
|
—
|
1,500
|
|
Avlöning summa
|
—
|
—
|
—
|
82,100
|
|
Till centralanstaltens övriga
|
|
|
|
|
|
utgifter ........................
|
—
|
|
—
|
88,300
|
|
Summa
|
—
|
-
|
—
|
170,400
|
|
Anm. 1. Så långe avdelningsföreståndare, överassistent eller assistent åtnjuter bostad in natura,
skall för avdelningsföreståndare å lönen avdragas 1,200 kronor om året, för överassistent
ortstillägg ej utgå ävensom å lönen avdragas 600 kronor årligen samt för assistent å
arvodet avdragas 200 kronor om året.
Anm. 2. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge
denna förmån kvarstår, ortstillägg ej utgå till honom ävensom å lönen avdragas 100
kronor årligen.
De nu ifrågasätta ändringarna i anstaltens stat bestå däri, att de
föreståndare och överassistenter tillkommande avlöningsförmånerna skulle
höjas för de förra från 5,500 kronor till 7,500 kronor med ett ålders-
tillägg å 600 kronor efter fem år och för de senare från 4,500 kronor
till 5,800 kronor med två ålderstillägg vartdera å 500 kronor efter
respektive fem och tio år, att assistenterna skulle berättigas till ett
ålderstillägg å 400 kronor, att för bestridande av kamrerar- och notarie-
göromål skulle i staten uppföras ett särskilt anslag å 1,500 kronor,
att i staten skulle upptagas 5 ordinarie vaktmästarebefattningar med
de avlöningsförmåner, som numera i allmänhet tillkomme vaktmästare
i nyreglerade centrala ämbetsverk, alltså lön 700 kronor, tjänstgörings-
penningar 350 kronor, ortstillägg 150 kronor, tillhopa 1,200 kronor,
med två ålderstillägg till lönen efter fem och tio år, vartdera ålders-
8
Riksdagens skrivelse Nr 9.
tillägget å 100 kronor, samt att den under rubriken övriga utgifter i
staten upptagna anslagsposten skulle höjas från 59,200 kronor till 88,300
kronor. Förslaget innebär därjämte, att överassistenter och vaktmästare
skulle erhålla rätt till semester de förra under en och en halv månad
och de senare under 15 dagar, varjämte assistenterna skulle berättigas
till kostnadsfri ledighet under en månad årligen.
Av anslagsposten till centralanstaltens övriga utgifter skulle medel
utgå till följande ändamål med nedan angivna belopp:
1. Avdelningen för jordbruk.
Till försök å Experimentalfältet och vid andra
fasta försöksstationer samt till lokala fältförsök
och uppvisnings fält ..................................................... kr. 15,000: —
II.
III.
IV.
V.
VI.
VII.
Avdelningen för lantbrukskemi
» 8,800: —
Avdelningen för husdjursskötsel och mejerihantering:
a) underavdelningen för husdjurs-
skötsel............................................... kr. 13,200: —
b) underavdelningen för mejerihan¬
tering ............................................... » 7,000: — d
Avdelningen för lantbruksbotanik .............................. »
Avdelningen för entomologi......................................... »
Avdelningen för bakteriologi .................................. ))
20,200: —
6,500: —
4,000: —
6,000: —
Allmänna utgifter.
Styrelsens rese- och traktaments-
ersättningar......................................
Föreståndares och överassistenters
m. fl:s rese- och traktaments-
ersättningar.....................................
Tryck och expenser ...........................
Underhåll av byggnader, vägar,
tomter m. m..................................
Vatten ..................................................
Brandstodspremier, sjukvård, oför¬
utsedda utgifter .............................
kr. 1,500: —
» 5,500: —
» 10,500: —
» 6,500: —
» 1,800: —
» 2,000: —
» 27,800: —
Summa kr. 88,300: —
9
Riksdagens skrivelse Nr 9.
Beträffande de för avdelningsföreståndarna föreslagna avlönings¬
förmånerna, vilka motsvara dem, som nästlidna års Riksdag beviljat åt
föreståndarna för de olika avdelningarna vid statens skogsförsöksanstalt,
bar Riksdagen ej något att erinra. Ej heller har Riksdagen något att
invända mot den åt överassistenterna ifrågasatta avlöningen, vilken
kommer att i avlöningshänseende likställa dessa med tjänstemän av
andra lönegraden i lönereglerade centrala ämbetsverk.
Förslaget, att assistenterna vid ifrågavarande anstalt skola i likhet
med vad som gäller i fråga om dylika befattningar vid skogsförsöks-
anstalten berättigas till ett ålderstillägg å 400 kronor efter fem år, för¬
anleder likaledes icke någon Riksdagens erinran.
I fråga om de i anm. 1 under den föreslagna nya lönestaten
ifrågasatta avdragen för bostad har Riksdagen icke något att erinra utom
beträffande assistenterna, för vilka Riksdagen icke finner något sådant
avdrag böra ifrågakomma, då härigenom dessa tjänstemän icke skulle
erhålla någon förbättring utan snarare en försämring i sina hittillsvarande
löneförmåner.
Då avdrag för bostad in natura åt avdelningsföreståndare, över¬
assistenter och vaktmästare enligt den nu framlagda nya staten uppgå
till sammanlagt 10,450 kronor, erfordras för tillämpning av denna stat
ett statsanslag av 159,950 kronor, innefattande en anslagshöjning av
38,850 kronor.
Härvid har icke tagits hänsyn till ålderstillägg eller arvodesför-
höjning • för assistenter, vilka böra utgå från det å nionde huvudtiteln
uppförda gemensamma anslaget till ålderstillägg. Det torde emellertid
böra uppmärksammas, att avdelningsföreståndare hittills kunnat komma
i åtnjutande av två ålderstillägg, vartdera å 500 kronor, men att enligt
ovanstående förslag för dessa tjänstemän endast ett ålderstillägg, å 600
kronor, skulle förekomma.
På grund av vad sålunda anförts och då Riksdagen utöver vad
ovan sagts icke haft något att erinra mot förevarande framställning,
får Riksdagen härigenom för Eders Kung!. Maj:t anmäla, att Riksdagen
dels godkänt följande stat för central anstalten för försöksväsendet
på jordbruksområdet att tillämpas från och med år 1914.
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 14 sand. 9 käft. (Nr 9.)
2
10
Riksdagens skrivelse Nr 9.
|
Lön
Kr.
|
Tjänst-
görings-
pennin-
gar
Kr.
|
Orts-
tillägg
Kr.
|
Summa
Kr.
|
|
1 avdelningsföreståndare..
|
5,000
|
2,500
|
|
7,500
|
(Efter fem år kan lönen höjas med
|
CJ<
CL.
Ö
|
25,000
|
12,500
|
—
|
37,500
|
j* 600 kronor.
|
1 överassistent..............
|
3,600
|
1,800
|
400
|
5,800
|
1 Efter fem år kan lönen höjas med
|
1 d:o ...............
|
3,600
|
1,800
|
400
|
5,800
|
j ytterligare 500 kronor.
|
1 vaktmästare...............
|
700
|
350
|
150
|
1,200
|
1 Efter fem år kan lönen höjas med
/ 100 kronor och efter tio år med
J ytterligare 100 kronor.
|
4 d:o ...............
|
2,800
|
1,400
|
600
|
4,800
|
1 assistent, arvode.........
|
—
|
—
|
—
|
3,000
|
(Efter fem år kan arvodet höjas med
|
5 assistenter, arvoden......
|
—
|
—
|
—
|
15,000
|
j 400 kronor.
|
För bestridande av kam-
|
|
|
|
|
|
rerar- och notariegöromål
|
—
|
—
|
—
|
1,500
|
|
Avlöning summa
|
—
|
|
—
|
82,100
|
|
Till centralanstaltens öv-
|
|
.
|
|
|
|
riga utgifter...............
|
—
|
—
|
—
|
88,300
|
|
Summa
|
—
|
|
—
|
170,400
|
|
Anm. 1. Så länge avdelningsföreståndare eller överassistent åtnjuter bostad in natura, skall för
avdelningsföreståndare å lönen avdragas 1,200 kronor om året samt för överassistent
ortstillägg ej utgå ävensom å lönen avdragas 600 kronor årligen.
Anm. 2. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge
denna förmån kvarstår, ortstillägg ej utgå till honom ävensom å lönen avdragas 100
kronor årligen.
dels godkänt följande villkor och bestämmelser för åtnjutande av
de i avlöningsstaten för ordinarie befattningar upptagna avlöningar,
nämligen
att innehavare av ordinarie befattning vid nämnda anstalt skall vara
underkastad icke allenast de i stadgar för anstalten innefattade bestäm¬
melser, utan ock den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning
i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad organisation av
anstalten eller dess särskilda avdelningar eller eljest i allmänhet kan
varda stadgad, samt i sådant hänseende, ävensom därest anstaltens ställ¬
ning så förändras, att densamma ej längre kan anses såsom självständig
institution, eller därest vissa ifrågavarande institution tillhörande göromål
överflyttas till annan institution, vara pliktig att, med bibehållande av
den tjänstegrad och den avlöning han innehar, efter ny eller förändrad
arbetsordning sköta de göromål, som honom anförtros, eller, efter Kungl.
Riksdagens skrivelse Nr 9. 11
Maj:ts förordnande, tjänstgöra inom den institution, till vilken göromålen
överlämnas;
att med ordinarie befattning vid ifrågavarande anstalt icke må
förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;
att med ordinarie befattning vid anstalten ej heller må förenas
vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller
bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försett eller blivit såsom aktie¬
bolag registrerat, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller
bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag som helst, såframt ej
centralanstaltens styrelse uppå därom gjord framställning och efter pröv¬
ning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses in¬
verka hinderligt för tjänstgöringen vid anstalten, finner uppdraget eller
befattningen kunna få tills vidare mottagas och bibehållas;
att innehavare av ordinarie befattning vid anstalten icke äger mot
betalning åtaga sig sådana uppdrag åt enskilda, som falla inom anstal¬
tens verksamhetsområde;
att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befatt¬
nings innehavare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men skola
för den tid, han eljest varit befriad från tjänstgöring, utgå till den,
som uppehållit befattningen;
att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger
uppbära hela lönen jämte ortstillägg, där sådant förekommer, men att
den, som undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägen¬
heter, tjänstgöring hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra
särskilda uppdrag eller i behörig ordning avstänges från tjänstgöring
eller eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas
att under ledigheten utöver sina tjänstgöringspenningar avstå så mycket
av lönen eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande erfordras
eller eljest prövas skäligt;
att avlöning ej må utgå till tjänstinnehavare för tid, varunder han
avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning erhållit
tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;
att, därest tjänstinnehavare varder avstängd från tjänstgöring eller
i häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas böra användas
till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej
prövas skäligt låta honom uppbära något därav;
att vid sjukdomsförfall befattningshavare av lägre grad skall vara
skyldig att, om han förordnas till högre befattning vid centralanstalten,
bestrida densamma, dock ej längre än sammanlagt tre månader under
ett och samma kalenderår; ägande han därvid att, i stället för egna
12
Riksdagens skrivelse Nr 9.
tjänstgöringspenningar, åtnjuta de för befattningen anslagna tjänst-
göringspenningar;
att i fråga om i staten medgiven förhöjning av lönen efter viss
tids fortsatt innehavande av befattning i samma lönegrad tidpunkten
för första förhöjuingen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor
att innehavaren under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid, som
erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt
sin egen eller, på grund av förordnande, annan statens tjänst eller full¬
gjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom
till last den tid, han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om
sådan äger rum, efter ytterligare fem år, på samma villkor; under iakt¬
tagande vad var och en av omförmälda löneförhöjningar angår, att den
högre avlöningen ej får tillträdas förr än vid början av kalenderåret
näst efter det, varunder den stadgade tjänsteåldern blivit uppnådd;
börande avdelningsföreståndare och överassistent därvid tillgodoräknas
den tid, som före den nya statens trädande i kraft förflutit från hans
tillträde till befattningen;
att befattningshavare, som vid den nya statens ikraftträdande är
anställd såsom vaktmästare eller arbetsbiträde vid centralanstalten och
antages till vaktmästarbefattning å denna stat, äger att för åtnjutande
av löneförhöjning räkna sig tillgodo den tid han därförinnan innehaft
stadig anställning i förenämnda egenskap vid centralanstalten;
att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande
av löneförhöjning, redan uppnått den levnads- och tjänstålder, som be¬
rättigar honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;
att semester årligen må, när sådant kan ske utan hinder för göro-
målens behöriga gång, åtnjutas av avdelningsföreståndare och över¬
assistent en var under en och eu halv månad samt av vaktmästare en
var under femton dagar; börande dock iakttagas att, vad beträffar
personal, som deltager i fältarbeten och andra dylika arbeten, semester
i regel ej må åtnjutas under den tid, då sådana arbeten pågå;
att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledi¬
gande eller dödsfall själva lönen ävensom ortstillägg, där sådant före¬
kommer, utgå till månadens slut;
att i fråga om skyldighet att från tjänsten avgå ävensom i fråga
om rätt till pension skall gälla vad i särskild lag angående civila tjänst¬
innehavares rätt till pension är vid tiden för den nya statens ikraft¬
trädande eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter till¬
trädes, vid tillträdet till befattningen stadgat; samt
att den, som tillträder den nya staten, skall vara skyldig under¬
13
Riksdagens skrivelse Nr 9.
kasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller minsk¬
ning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå
för bestyr i sammanhang därmed;
dels förklarat, att en var, som med eller efter ingången av år 1914
tillträder ordinarie befattning vid centralanstalten för försöksväsendet
på jordbruksområdet, skall vara pliktig att underkasta sig ovanberörda
villkor och bestämmelser;
dels förklarat, att de förutvarande innehavare av ordinarie befatt¬
ningar vid centralanstalten, vilka icke före den 1 november 1913 an¬
mäla, att de vilja övergå till den nya staten samt underkasta sig de
för avlöningens åtnjutande stadgade villkor och bestämmelser, och som
icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem
enligt dittills gällande ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner
ävensom, i den mån ej annat föranledes av bestämmelserna i lagen an¬
gående civila tjänstinnehavares rätt till pension, vid den rätt till pension,
som dittills tillkommit dem;
dels medgivit, att assistent vid anstalten skall äga att, efter Kungl.
Maj:ts beprövande, för åtnjutande av arvodesförhöjning räkna sig till¬
godo den tid, han före den nya statens trädande i kraft i sådan egen¬
skap haft stadigvarande anställning vid anstalten;
dels ock höjt det under anslagstiteln »befrämjande i allmänhet av
jordbruk och lantmannanäringar» uppförda anslag till centralanstalten
för försöksväsendet på jordbruksområdet, nu 121,100 kronor, till 159,950
kronor och sålunda med 38,850 kronor.
På grund av detta beslut kommer anslagstiteln i sin helhet att
undergå motsvarande höjning. Till frågan härom återkommer Riksdagen
under nästföljande punkt.
6:o) Under punkt 6 av förevarande huvudtitel har Eders Kungl.
Maj:t föreslagit Riksdagen att
dels godkänna i statsrådsprotokollet framlagt förslag till stat för
lantbruksakademiens sekreterare, tillika ledamot och sekreterare i styrelsen
för centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet samt ord¬
förande i anstaltens nämnd, att tillämpas från och med år 1914, även¬
som de villkor och bestämmelser, som i samma protokoll föreslagits för
åtnjutande av de i nämnda stat upptagna avlöningsförmåner;
dels ock förklara,
att den, som med eller efter ingången av år 1914 tillträder-ifråga¬
varande befattning, skall vara pliktig att underkasta sig ovanberörda
villkor och bestämmelser; samt
14
Riksdagens skrivelse Nr 9.
att, därest den förutvarande innehavaren av befattningen icke
före den 1 november 1913 anmäler, att han vill övergå till den nya
avlöningsstaten samt underkasta sig de för avlöningens åtnjutande stad¬
gade villkor och bestämmelser, och han icke lagligen kan därtill för¬
bindas, han skall varda bibehållen vid honom dittills tillkommande
avlöningsförmåner av statsmedel, ävensom, i den mån ej annat föran-
ledes av bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension, vid den rätt till pension å allmänna indragningsstaten,
som dittills tillkommit honom;
dels ock höja anslagstiteln »befrämjande i allmänhet av jordbruk
och lantmannanäringar)) med 1,600 kronor.
De avlöningsförmåner, som för närvarande tillkomma lantbruks¬
akademiens sekreterare utgöra: av statsmedel 4,000 kronor, vartill
kunna komma två ålderstillägg, vartdera å 500 kronor efter respektive
fem och tio år samt av lantbruksakademiens medel arvode 1,000
kronor, anslag till ved 400 kronor och hyresersättning 1,000 kronor.
Avlöningsförmånerna utgöra således i begynnelsen 6,400 kronor och
kunna efter bägge ålderstilläggens intjänande uppgå till 7,400 kronor.
Den i statsrådsprotokollet framlagda avlöningsstaten för lantbruks¬
akademiens sekreterare har följande utseende:
|
Lön.
|
Tjänst-
görings-
penningar.
|
Ortstill-
lägg.
|
Summa.
|
|
|
Kronor.
|
Kronor.
|
Kronor.
|
Kronor.
|
|
Lantbruksakademiens sekrete-
|
|
|
|
|
|
rare, tillika ledamot och
sekreterare i styrelsen för
centralanstalten för försöks-
väsendet på jordbruksom¬
rådet samt ordförande i an¬
staltens nämnd ................
|
5,000
|
2,500
|
600
|
8,100
|
Efter fem år kan lönen
böjas med 600 kronor.
Tj än stgöringspenningama
bestridas av lantbruks¬
akademiens medel.
|
Den andel av avlöningen enligt denna stat, som skulle utgå av
statsmedel, utgör, med frånseende av ålderstillägget, 5,600 kronor. Då
motsvarande avlöning av statsmedel nu utgör 4,000 kronor, följer härav,
att vid bifall till förevarande förslag anslaget till befrämjande av jordbruk
och lantmannanäringar, varifrån ifrågavarande avlöningsmedel fortfarande
skulle utgå, behöver höjas med 1,600 ki-onor. Utgiften för ålderstillägg
15
Riksdagens skrivelse Nr 9.
skulle liksom hittills bestridas från nionde huvudtitelns gemensamma
anslag till ålderstillägg. Uppmärksammas bör emellertid i detta avseende,
att, medan befattningshavaren i fråga hittills kunnat komma i åtnjutande
av två ålderstillägg, vartdera å 500 kronor, framdeles skulle förekomma
allenast ett ålderstillägg å 600 kronor.
Sekreteraren, Som förut utsetts av lantbruksakademien, skulle här¬
efter förordnas av Kungl. Magt.
Mot de avlöningsförmåner, som sålunda föreslagits för lantbruks¬
akademiens sekreterare, tillika ledamot och sekreterare i styrelsen för
centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet samt ordförande
i anstaltens nämnd och vilka motsvara de byråchef i lönereglerade verk
tillkommande avlöningsförmåner, har Riksdagen med hänsyn till de
maktpåliggande ämbetsuppgifter, som åligga bemälde befattningshavare,
icke något att erinra. Ej heller har Riksdagen något att invända mot
förslaget i fråga om sättet för sekreterarebefattningens tillsättande eller
emot förevarande framställning i övrigt.
Riksdagen har alltså
dels godkänt följande avlöningsstat för lantbruksakademiens sekre¬
terare, tillika ledamot och sekreterare i styrelsen för centralanstalten
för försöksväsendet på jordbruksområdet samt ordförande i anstaltens
nämnd att tillämpas från och med år 1914
|
Lön.
Kr.
|
Tjänst-
görings-
pennin-
gar.
Kr.
|
Orts-
tillägg.
Kr.
|
Summa.
Kr.
|
|
Lantbruksakademiens sekreterare, tillika leda¬
mot och sekreterare i styrelsen för central¬
anstalten för försöksväsendet på jordbruks¬
området samt ordförande i anstaltens nämnd
|
5,000
|
2,500
|
600
|
8,100
|
Efter fem år tan
lönen höjas med
600 kronor.
Tjänstgöringspen-
ningarna bestri¬
das av lantbruks¬
akademiens me¬
del.
|
dels godkänt följande villkor och bestämmelser för åtnjutande av
de i avlöningsstaten upptagna avlöningsförmåner, nämligen
att ifrågavarande befattningshavare skall vara underkastad den
vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden, som
vid en möjligen inträdande förändrad organisation av lantbruksakademien
eller centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet eller eljest
i allmänhet kan varda stadgad;
16
Riksdagens skrivelse Nr 9.
att med ifrågavarande befattning icke må förenas annan tjänst å
rikets, Riksdagens eller kommuns stat;
att med befattningen ej heller må förenas vare sig uppdrag såsom
ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är med
Kungl. Maj:ts oktroj försett eller blivit såsom aktiebolag registrerat,
eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan
tjänstebefattning av vad slag som helst, såframt ej Kungl. Maj:t uppå
därom gjord framställning och efter prövning, att nyssberörda uppdrag
eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderlig! för den ifråga¬
varande befattningshavare i hans förenämnda egenskaper åliggande
tjänstgöring, finner uppdraget eller befattningen kunna få tills vidare
mottagas och bibehållas;
att för den tid, den ifrågavarande befattningens innehavare varit
tjänstledig, tjänstgöringspenningarna skola utgå till den, som erhållit
förordnande att uppehålla befattningen;
att, därest ifrågavarande befattningshavare av sjukdom hindras att
förrätta befattningen, han äger uppbära hela lönen jämte ortstillägget,
men att, om han undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda
angelägenheter, tjänstgöring hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer
eller andra särskilda uppdrag eller i behörig ordning avstänges från
tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen,
han kan förpliktas att under ledigheten utöver sina tjänstgöringspenningar
avstå så mycket av lönen eller ortstillägget, som för befattningens uppe¬
hållande erfordras eller eljest prövas skäligt;
att avlöning ej må utgå till befattningshavaren för tid, varunder
han avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning
erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;
att, därest befattningshavaren varder avstängd från tjänstgöring
eller i häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas böra
användas till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas,
såvida ej befinnes skäligt låta honom uppbära något därav;
att, beträffande förhöjning av lönen efter viss tids fortsatt inne¬
havande av befattningen, tidpunkten för förhöjningen bestämmes att
inträda efter fem år, under villkor att befattningshavaren under mer än
fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras för att vinna nämnda
förhöjning, med gott vitsord bestritt sin egen eller, på grund av för¬
ordnande, annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag,
under iakttagande att den högre avlöningen ej får tillträdas förr än vid
början av kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänste-
åldern blivit uppnådd; börande befattningshavaren därvid tillgodoräknas
17
Riksdagens skrivelse Nr 9.
den tid, som före den nya avlöningsstatens trädande i kraft förflutit
från hans tillträde till befattningen;
att likväl befattningshavare, som, då han intjänat stadgad tid för
erhållande av löneförhöjning, redan uppnått den levnads- och tjänstålder,
som berättigar honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;
att vid avgång från befattningen till följd av avskedstagande,
entledigande eller dödsfall själva lönen ävensom ortstillägget utgå till
månadens slut;
att i fråga om skyldighet att avgå från befattningen ävensom i
fråga om rätt till pension skall gälla vad i särskild lag angående civila
tjänstinnehavares rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens
ikraftträdande eller, såvitt befattningen därefter tillträdes, vid tillträdet
till befattningen stadgat; samt
att befattningshavare, som tillträder den nya avlöningsstaten, skall
vara skyldig underkasta sig, efter Kung! Maj:ts bestämmande, upp¬
hörande av eller minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja befatt¬
ningen eller utgå för bestyr i sammanhang därmed;
dels förklarat, att den, som med eller efter ingången av år 1914
tillträder ifrågavarande befattning, skall vara pliktig att underkasta sig
ovanberörda villkor och bestämmelser;
dels förklarat, att, därest den förutvarande innehavaren av befatt¬
ningen icke före den 1 november 1913 anmäler, att lian vill övergå till
den nya avlöningsstaten samt underkasta sig de för avlöningens åtnju¬
tande stadgade villkor och bestämmelser, och han icke lagligen kan
därtill förbindas, han skall varda bibehållen vid honom dittills tillkom¬
mande avlöningsförmåner av statsmedel, ävensom, i den mån ej annat
föranledes av bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension, vid den rätt till pension å allmänna indragningsstaten,
som dittills tillkommit honom;
dels och böjt anslagstiteln »befrämjande i allmänhet av jordbruk
och lantmannanäringar» med 1,600 kronor.
Genom förevarande beslut samt Riksdagens beslut under näst före¬
gående punkt bar anslagstiteln »befrämjande i allmänhet av jordbruk
och lantmannanäringar» ökats med tillhopa 40,450 kronor eller således
från 332,000 kronor till 372,450 kronor.
7:o) Under punkten 7 av förevarande huvudtitel har Eders Kungl.
Maj:t föreslagit Riksdagen att böja det i staten för lantbruksinstitutet
vid Ultuna upptagna anslag »till institutets övriga utgifter» från 25,240
kronor till 34,750 kronor eller sålunda med 9,510 kronor, i följd varav
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 14 samt. 9 käft. (Nr 9.) 3
18
Riksdagens skrivelse Nr 9.
statens slutsumma kommer att uppgå till 78,300 kronor, samt att vid
bifall härtill bestämma det under ansiagstiteln »undervisningsanstalter
för jordbruk och lantmannanäringar)) uppförda anslag till lantbruksinsti¬
tutet vid Ultuna till 74,300 kronor.
Riksdagen, som genom utredningen i ärendet blivit övertygad om
behovet av den begärda ökningen av nu förevarande anslag, vilken
föranletts bland annat av ökat antal elever vid institutet och underhåll
av nytillkomna byggnader, har höjt det i staten för lantbruksinstitutet
vid Ultuna upptagna anslag »till institutets övriga utgifter)) från 25,240
kronor till 34,750 kronor eller sålunda med 9,510 kronor, i följd varav
statens slutsumma kommer att uppgå till 78,300 kronor, samt bestämt
det under ansiagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk och lant-
mannanäringar» uppförda anslag till lantbruksinstitutet vid Ultuna till
74,300 kronor.
Genom detta beslut har det i omförmälda anslagstitel ingående
bestämda anslag undergått höjning med förut angivet belopp av 9,510
kronor.
8:o) Vidare har Eders Kungl. Maj:t under punkten 8 föreslagit
Riksdagen att under ansiagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk
och lantmannanäringar)) uppföra ett anslag till lantbruksskolan vid Ultuna
till belopp av 5,650 kronor.
Då Riksdagen icke funnit någon anledning till erinran mot stor¬
leken av det för ifrågavarande ändamål begärda beloppet eller mot det
föreslagna sättet för detsamma^ användning, har Riksdagen under ansiags¬
titeln »undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar» uppfört
ett anslag till lantbruksskolan vid Ultuna till belopp av 5,650 kronor.
Genom Riksdagens beslut under punkterna 7 och 8 har det i
ansiagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar»
ingående bestämda anslaget, 402,340 kronor höjts med sammanlagt
15,160 kronor eller till 417,500 kronor.
9:o) Under punkten 9 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riks¬
dagen att till undervisningsmateriel för lantbruksinstitutet vid Ultuna
å extra stat för år 1914 anvisa ett anslag av 15,500 kronor ävensom
medgiva, att Kungl. Maj:t må låta härav under innevarande år av
tillgängliga medel förskottsvis utanordna 8,000 kronor.
Då det torde vara av synnerlig vikt för ifrågavarande lantbruks¬
institut liksom för alla nutida undervisningsanstalter att för en fram¬
gångsrik undervisning äga tillgång till en god undervisningsmateriel,
19
Riksdagens skrivelse Nr 9.
bär Riksdagen, som icke har något att anmärka mot do beräknade
kostnaderna för anskaffande av förevarande materiel, till undervisnings¬
materiel för lantbruksinstitutet vid Ultuna å extra stat för år 1914
anvisat ett anslag av 15,500 kronor ävensom medgivit, att Kungl. Maj:t
må låta härav under innevarande år av tillgängliga medel förskottsvis
utanordna 8,000 kronor.
10:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare under punkten 10 föreslagit
Riksdagen att till undervisningsmateriel för lantbruks- och mejeri¬
institutet vid Alnarp å extra stat för år 1914 anvisa ett anslag av
3.000 kronor.
För vart och ett av åren 1908—1913 har Riksdagen för ifråga¬
varande ändamål å extra stat beviljat ett belopp av 3,000 kronor. Då
behovet av anslaget synes alltjämt kvarstå oförminskat, har Riksdagen
till undervisningsmateriel för lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp
å extra stat för år 1914 anvisat ett anslag av 3,000 kronor.
ll:o) Under 11 punkten av förevarande huvudtitel har Eders
Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att till hovbeslagsskolan vid Alnarp
anvisa å extra stat för år 1914 ett anslag av 7,000 kronor, därav
3,500 kronor må användas till täckande av förskottsvis bestridda ut¬
gifter till samma skola under år 1913.
Förevarande framställning avser, att staten skall lämna bidrag för
möjliggörande av ett fortsatt uppehållande av hovbeslagsskolan vid
Alnarp.
Till uppförande av den för skolan erforderliga byggnaden har
staten på grund av beslut vid 1875 års riksdag bidragit med ett belopp
av 35,000 kronor, varjämte Malmöhus läns hushållningssällskap anvisat
10.000 kronor för fullbordande av nämnda byggnad samt anskaffande
av inventarier. Kostnaderna för undervisningen vid skolan bestredos
från början av vederbörande hushållningssällskap samt sedermera från
de av lärlingarna — såväl civila som militära — erlagda avgifter.
Avgiften för civil hovslagareelev är för närvarande bestämd till 175
kronor för kurs.
Genom beslut den 18 oktober 1912 bestämdes, att från och med
år 1913 arméns hovslagarbeställningsmän skulle försöksvis utbildas i
skolor vid vederbörande truppförband. Någon utbildning av militära
hovslagare kommer därför icke längre att äga rum vid Alnarp. Detta
beslut har föranlett en framställning från styrelsen för institutet vid
Alnarp, tillika styrelse för skolan, om anslag för skolans upprätthållande,
20
Riksdagens skrivelse Nr 9.
vilken framställning av lantbruksstyrelsen tillstyrkts. Det begärda be¬
loppet utgör 4,000 kronor, vilket emellertid efter av departementschefen
verkställda reduktioner i vissa för skolan beräknade utgifter ansetts
kunna nedsättas till 3,500 kronor.
Då ifrågavarande hovbeslagsskola otvivelaktigt torde vara till
stort gagn och det därför skulle vara synnerligen olägligt, att densamma
på grund av bristande medel skulle behöva nedläggas, lärer staten, som
ju anvisat ett jämförelsevis högt belopp till skolans upprättande, icke
böra undandraga sig att lämna bidrag till uppehållande av skolans
verksamhet.
Utan att närmare ingå på spörsmålet om lämpligheten av att
såsom skett utbildningen av militära hovslagarelever ordnats på annat
sätt än förut, får Riksdagen för Eders Kungl. Maj:t anmäla, att Riks¬
dagen, som icke haft något att erinra mot storleken av det för ända¬
målet föreslagna beloppet, till hovbeslagsskolan vid Alnarp anvisat å
extra stat för år 1914 ett anslag av 7,000 kronor, därav 3,500 kronor
må användas till täckande av förskottsvis bestridda utgifter till samma
skola under år 1913.
12:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda fram¬
ställning har Riksdagen av det år 1912 beviljade anslaget å 133,100
kronor till bestridande av kostnaderna för vissa byggnadsföretag m. m.
vid Alnarp å extra stat för år 1914 anvisat återstående 33,100 kronor,
ävensom medgivit Kungl. Maj:t att av sistnämnda belopp under år
1913 av tillgängliga medel förskottsvis utanordna vad som må finnas
erforderligt.
13:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare under punkten 13 föreslagit
Riksdagen att dels, till bestridande av kostnader för anordnande vid
Alnarp av en elektrisk anläggning med anslutning till Malmö stads
elektricitetsverks ledningsnät ävensom elektrisk reservstation, å extra
stat för år 1914 anvisa ett anslag av 15,500 kronor med rätt för
Kung], Maj:t att därav under innevarande år låta av tillgängliga medel
förskottsvis utanordna vad som kan finnas erforderligt, dels ock med¬
giva, att av Alnarps egendoms avkastning må till bestridande av
kostnader för ifrågavarande anläggning användas ett belopp av
15,500 kronor.
Den med förevarande framställning åsyftade elektriska anläggning
vid Alnarp, genom vilken elektrisk kraft skulle erhållas från sydsvenska
kraftaktiebolaget är avsedd att ersätta det vid Alnarp nu förefintliga
21
Riksdagens skrivelse Nr 9.
vindelelektricitetsverket med ackumulatorbatteri, vilket befunnits icke fun¬
gera tillfredsställande. Kostnaderna för den nya anläggningen hava be¬
räknats till 32,600 kronor, varför, då härifrån dragits 1,600 kronor utgörande
beräknad inkomst vid försäljning av nuvarande likströmsmotorer och
generator, nettokostnaden skulle utgöra 31,000 kronor. Härav skulle
ena hälften bestridas av inkomsterna från Alnarps egendom och till den
andra erfordras ett anslag av 15,500 kronor. Enligt förslaget skulle
förutom nämnda föremål jämväl den till det nuvarande elektricitetsverket
hörande vindmotorn försäljas och de härför inflytande medlen redovisas
till statsverket.
Genom den i ärendet verkställda utredning torde vara ådagalagt,
att det hittills tillämpade systemet med krafttillförsel medelst vind¬
elektricitet icke fyller sitt ändamål utan torde böra utbytas mot det nu
föreslagna, varigenom en ständig tillgång på erforderlig elektrisk kraft
skulle erhållas. Riksdagen har därför anslutit sig till det föreliggande
förslaget, därvid dock Riksdagen i visst avseende hyser en från departements¬
chefen och de i ärendet hörda myndigheterna avvikande mening. Det
synes nämligen Riksdagen mindre lämpligt att nu avyttra själva vind¬
motorn, vilken torde kunna användas såsom undervisningsmateriel för
lantbruksinstitutet och möjligen framdeles, då tekniken i fråga om vindens
tillgodogörande såsom kraftkälla nått en större utveckling än vad nu är
fallet, komma att vinna användning för ett eller annat ändamål. Mot
de verkställda kostnadsberäkningarna för anläggningen i fråga har Riks¬
dagen, som haft tillfälle taga del av ingivna anbud å anläggningens ut¬
förande, icke något att erinra. Ej heller har Riksdagen något att in¬
vända mot att halva kostnaden för anläggningen gäldas av Alnarps
egendoms avkastning.
På grund härav har Riksdagen dels till bestridande av kostnader
för anordnande vid Alnarp av en elektrisk anläggning med anslutning
till Malmö stads elektricitetsverks ledningsnät ävensom elektrisk reserv-
station, å extra stat för år 1914 anvisat ett anslag av 15,500 kronor
med rätt för Kungl. Maj:t att därav under innevarande år låta av till¬
gängliga medel förskottsvis utanordna vad som kan finnas erforderligt,
dels ock medgivit, att av Alnarps egendoms avkastning må till bestri¬
dande av kostnader för ifrågavarande anläggning användas ett belopp
av 15,500 kronor.
14:o) Under punkten 14 har Eders Kungl. Maj:t vidare föreslagit
Riksdagen att, för anordnande under år 1913 av eu föreläsningskurs för
22
Riksdagens skrivelse Nr 9.
lantbrukslärare och konsulenter m. fl. i enlighet med de i statsråds¬
protokollet angivna huvudgrunder, å extra stat för år 1914 anvisa ett
anslag av 8,500 kronor ävensom medgiva, att Kungl. Maj:t må äga att
av tillgängliga medel under innevarande år härav förskottsvis utanordna
vad som må finnas erforderligt.
Liknande föreläsningskur ser som den, vartill medel nu äskas, hava
genom jordbruksdepartementets försorg två särskilda gånger anordnats,
nämligen under åren 1905 och 1908. Kostnaderna härför hava vid
dessa tillfällen gäldats från nionde huvudtitelns allmänna besparingar.
Departementschefen har nu med förmälan, att då nämnda besparingar
plägade vara ganska hårt anlitade för ändamål av olika slag, vadan
medel därifrån icke kunde med visshet påräknas för ifrågavarande
ändamål, samt härtill komme, att liknande kurser även framdeles torde
böra med vissa mellantider anordnas och bliva ett bestående led i arbetet
för det svenska jordbrukets befrämjande, uttalat, det han ansåge lämp¬
ligast, att det erforderliga beloppet äskades i form av anslag.
Otvivelaktigt torde, att döma av den livliga anslutningen till de
förut hållna föreläsningskurserna av nu förevarande slag och de värde¬
fulla tryckta förhandlingarna över kurserna, vara, att dessa, ägnade som
de äro att medverka till spridande i landet av de vid kurserna inhäm¬
tade lärdomarna och rönen, hava stor betydelse för jordbrukets höjande
inom olika delar av landet. Riksdagen vill därför uttala sin anslutning-
till det nu föreliggande förslaget och då Riksdagen icke har något att
erinra mot beräkningen av kostnaderna för den ifrågasatta föreläsnings-
kursen eller mot grunderna för kursens anordnande, har Riksdagen för
anordnande under år 1913 av en föreläsningskurs för lantbrukslärare
och konsulenter m. fl. i enlighet med de i statsrådsprotokollet angivna
huvudgrunder, å extra stat för år 1914 anvisat ett anslag av 8,500
kronor, ävensom medgivit, att Kungl. Maj:t må äga att av tillgängliga
medel under innevarande år härav förskottsvis utanordna vad som må
finnas erforderligt.
15:o) Under punkten 15 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riks¬
dagen att till anordnande av utbildningskurser för kontrollassistenter å
extra stat för år 1914 anvisa ett anslag av 14,800 kronor.
Anslag för ifrågavarande ändamål har av Riksdagen förut beviljats
för vartdera av åren 1911 och 1912 med 9,550 kronor samt för inne¬
varande år med 11,900 kronor. Den nu äskade höjningen av anslaget
är beroende på den för år 1914 av lantbruksstyrelsen beräknade ökningen
23
Riksdagens skrivelse Nr 8.
i elevantalet vid kurserna. Riksdagen, som visserligen icke har något
att erinra vare sig mot den av departementschefen omförmälda omlägg¬
ningen av förevarande kurser eller storleken av det begärda anslaget,
men dock anser sig böra framhålla vikten därav att med hänsyn till
undervisningens ändamålsenliga bedrivande elevantalet ej sättes för högt,
har till anordnande av utbildningskurser för kontrollassistenter å extra
stat för år 1914 anvisat ett anslag av 14,800 kronor.
16:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkten 16
föreslagit Riksdagen, har Riksdagen till anordnande av utbildnings¬
kurser för ladugårdsförmän å extra stat för år 1914 anvisat ett anslag
av 18,800 kronor. ’
17:o) Under punkten 17 i huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t
föreslagit Riksdagen att såsom bidrag till avlöning åt tolv jordbruks¬
konsulenter i Dalarne och Norrland samt åt tolv jordbrukskonsulenter
i södra och mellersta Sverige under villkor, att konsulenternas rese-
och traktamentsersättning bekostas av landsting, hushållningssällskap
eller eljest, och, vad angår konsulenterna i södra och mellersta Sverige,
att vederbörande hushållningssällskap under det år, för vilket statsbidrag
sökes, på egen bekostnad och utan anlitande till någon del av stats¬
bidraget, anställer en eller flera ytterligare jordbrukskonsulenter, samt
på de villkor i övrigt Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, å extra
stat för år 1914 bevilja ett anslag av 60,000 kronor, att av Kungl.
Maj:t i mån av behov för ändamålet användas.
Såsom bidrag till tolv jordbrukskonsulenter i Dalarne och Norrland
har Riksdagen på extra stat för vart och ett av åren 1908—1911 anvisat
ett anslag av 30,000 kronor att av Kungl. Maj:t i mån av behov för
ändamålet användas.
Vidare har Riksdagen år 1910 medgivit att ett belopp av högst
25,000 kronor av anslaget till åtgärder för höjande av det mindre jord¬
bruket finge, med en beräkning av 2,500 kronor till vart och ett av
tio hushållningssällskap inom mellersta och södra Sverige, användas för
anställande inom sällskapets område av en jordbrukskonsulent för det
mindre jordbruket.
På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
beviljade 1911 års Riksdag anslag för år 1912 för båda förenämnda
ändamål till enahanda belopp och på samma villkor som för år 1911
bestämts, och sammanfördes därvid anslagen under en gemensam
anslagstitel.
24
Riksdagens skrivelse Nr 9.
Nästlidet års Riksdag höjde anslaget för innevarande år till 60,000
kronor samt bestämde antalet jordbrukskonsulenter i södra och mellersta
Sverige, till vilkas avlöning bidrag från anslaget skulle utgå, till tolv.
Då Riksdagen icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förevarande framställning, har Riksdagen såsom bidrag till avlöning åt
tolv jordbrukskonsulenter i Dalarne och Norrland samt åt tolv jord¬
brukskonsulenter i södra och mellersta Sverige under villkor, att kon¬
sulenternas rese- och traktamentsersättning bekostas av landsting, hus¬
hållningssällskap eller eljest, och, vad angår konsulenterna i södra och
mellersta Sverige, att vederbörande hushållningssällskap under det år,
för vilket statsbidrag sökes, på egen bekostnad och utan anlitande till
någon del av statsbidraget, anställer en eller flera ytterligare jordbruks¬
konsulenter, samt på de villkor i övrigt, Kungl. Maj:t kan finna gott
föreskriva, å extra stat för år 1914 beviljat ett anslag av 60,000 kronor,
att av Kungl. Maj:t i mån av behov för ändamålet användas.
18:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts i ämnet framställda förslag
har Riksdagen å extra stat för år 1914 anvisat, att av Kungl. Maj: t i mån
av behov användas, dels ett anslag av 18,000 kronor såsom bidrag till
avlöning åt vandringsrättare i Dalarne och Norrland, dels ock ett anslag
av 9,000 kronor såsom bidrag till avlöning åt vandringsrättare i södra
och mellersta Sverige, under villkor, beträffande båda anslagen, att
kostnaderna för vandringsrättarna i övrigt bestridas av landsting, hus¬
hållningssällskap eller eljest, samt på de villkor i övrigt, Kungl. Maj:t
kan finna gott föreskriva.
19:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom under punkten
19 gjorda framställning har Riksdagen till utbildande av en stipendiat
i boskapsskötsel och mejerihushållning å extra stat för år 1914 anvisat
ett anslag av 1,500 kronor.
20:o) Vidare har Eders Kungl. Maj:t under punkten 20 av före¬
varande huvudtitel föreslagit Riksdagen att såsom statsbidrag åt Fre-
drika-Bremerförbundets lanthushållningsskola vid Rimforsa för utbildande
av lärarinnor å extra stat för år 1914 bevilja ett anslag av 8,000
kronor.
För ifrågavarande ändamål har Riksdagen för vart och ett av
åren 1908, 1909 och 1910 anvisat medel till belopp av 4,000 kronor.
Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning höjde
1910 års Riksdag statsbidraget till nämnda skola och anvisade i sådant
25
Riksdagens skrivelse Nr 9.
avseende på extra stat för år 1911 ett belopp av 6,000 kronor, och
samma belopp blev jämväl för åren 1912 och 1913 av Riksdagen
anvisat.
För nästkommande år begäres nu en höjning i anslaget med
2,000 kronor.
Såsom av statsrådsprotokollet framgår stödes den nu begärda
anslagsökningen huvudsakligen därpå att utgifterna för skolan kornine
att ökas genom höjning av lärarinnornas avlöning och bekostandet av
elevernas studieresor. Ehuru Riksdagen måste ställa sig ganska tvek¬
sam mot att bifalla ett förslag om höjning av statsanslaget till
ifrågavarande skola, vilket så nyligen som år 1911 blivit icke oväsent¬
ligen ökat från det ursprungliga beloppet, finner sig dock Riksdagen,
med hänsyn till skolans allmännyttiga ändamål och på grund av den i
ärendet förebragta utredningen om behovet av det utav departements¬
chefen tillstyrkta ökade bidraget, kunna bifalla framställningen ifråga.
Riksdagen vill dock härvid framhålla betydelsen av att, då så av¬
sevärda bidrag som det nu ifrågavarande från statens sida lämnas till
en enskild skola, en effektiv kontroll övas däröver att skolan skötes
på ett ändamålsenligt sätt och att det utbyte, som erhålles av skolans
verksamhet, verkligen motsvarar kostnaderna för densamma. En dylik
kontroll synes lämpligen kunna ske genom inspektion tid efter annan av
vederbörande inspektör för den lägre lantbruksundervisningen. I detta
sammanhang vill Riksdagen ock betona, att, då undervisningen vid
ifrågavarande skola avser att utbilda lärarinnor vid lanthushållsskolor,
det bör tagas under noggrant övervägande, huru stort antal dylika
lärarinnor, som erfordras för dessa skolor och i vilken omfattning Rim-
forsaskolans verksamhet med hänsyn härtill bör bedrivas. Först sedan
utredning i detta avseende skett och erfarenhet vunnits rörande nämnda
skolors behov av lärarinnor, kan nämligen närmare överskådas, huru
stort anslag som må för framtiden finnas för ändamålet erforderligt.
På grund av vad sålunda anförts och då Riksdagen i övrigt icke
haft något att erinra mot förevarande framställning, har Riksdagen
såsom statsbidrag åt Fredrika-Bremer-förbundets lanthushållningsskola
vid Rimforsa för utbildande av lärarinnor å extra stat för år 1914
beviljat ett anslag av 8,000 kronor.
21:o) Vidare har Eders Kungl. Maj:t under punkt 21 föreslagit,
att Riksdagen må till beredande av statsbidrag åt Uppsala enskilda läro¬
verks fackskola för huslig ekonomi för utbildning av lärarinnor i lant-
Bihang till Riksdagens 'protokoll 1913. 14 samt. 9 käft. (Nr 9.) 4
26
Riksdagens skrivelse Nr 9.
hushållning å skolans lantgård Brogård å extra stat för år 1914 bevilja
ett anslag av 5,500 kronor.
För ifrågavarande ändamål anvisade nästlidet års Riksdag på extra
stat för år 1912 ett anslag av 8,000 kronor, av vilket belopp dock 4,000
kronor voro avsedda att komma till användning redan under år 1911.
I enlighet med av Kungl. Maj:t gjord framställning beviljade 1912 års
Riksdag för samma ändamål ett anslag å 4,000 kronor å extra stat för
år 1913. Nu begäres för ändamålet ett till 5,500 kronor förhöjt belopp.
Då Riksdagen genom de för understödets höjande anförda skälen
anser behovet härav ådagalagt, får Riksdagen under hänvisning till vad
Riksdagen under nästföregående punkt anfört i fråga om betydelsen av
kontroll över lanthushållningsskolans vid Rimforsa verksamhet, ävensom
utredning om det antal lärarinnor, som kan anses böra vid skolan ut¬
bildas, vilket äger tillämplighet jämväl å ifrågavarande skola, för Eders
Kungl. Maj:t anmäla, att Riksdagen till beredande av statsbidrag åt
Uppsala enskilda läroverks fackskola för huslig ekonomi för utbildning
av lärarinnor i lanthushållning å skolans lantgård Brogård å extra stat
för år 1914 beviljat ett anslag av 5,500 kronor.
22:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen för bestridande av kostnad för extra personal vid Flyinge
hingstdepå å extra stat för år 1914 beviljat ett anslag av 4,630 kronor.
23:o) Under punkten 23 i huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t
vidare föreslagit Riksdagen att å extra stat för år 1914 anvisa ett anslag
av 20,000 kronor att under de villkor, Kungl. Maj:t må bestämma, utgå
för tillvaratagande och utveckling av sådana i Sverige förekommande
s. k. lanthästar, som kunna innefattas under benämningen »inhemska
häststammar».
I skrivelse den 6 maj 1903 anhöll Riksdagen, att Kungl. Maj:t
täcktes efter verkställd utredning vidtaga de åtgärder, som från statens
sida finge anses erforderliga för befrämjandet av vår inhemska hästav el.
Med anledning av såväl denna skrivelse som framställningar av
stuteriöverstyrelsen, ett flertal hushållningssällskap eller deras förvalt¬
ningsutskott, hushållningssällskapens ombud och styrelsen för hingst-
uppfödningsanstalten vid Vången ävensom åtskilliga föreningar och en¬
skilda personer i fråga om ytterligare åtgärder i skilda hänseenden för
hästavelns främjande, medgav Kungl. Maj:t den 5 juni 1909 på hem¬
ställan av chefen för jordbruksdepartementet, att högst fem sakkunniga
27
Riksdagens skrivelse Nr 9.
personer finge tillkallas att inom nämnda departement biträda med ut¬
redning och utarbetande av förslag i fråga om åtgärder för främjande
av landets hästavel, med särskilt fästat avseende vid tillvaratagandet
av inhemska häststammar och uppfödning inom landet av avelshingstar
samt beträffande ämnen, som därmed hade samband. På grund härav
tillkallade bemälde departementschef för berörda uppdrags fullgörande
fem sakkunniga, vilka sedermera under år 1911 avgåvo betänkande i
ämnet.
De sakkunniga hava i sitt betänkande under olika rubriker fram¬
lagt förslag rörande dels åtgärder för tillvaratagande av inhemska
häststammar, dels bevaringspris för ston av ädelt slag, dels unghingst-
beten, konsulenter och föreningar i hästavelssyfte, dels obligatorisk hingst¬
besiktning, dels rasstamböcker, dels avelspris vid kapplöpningar och trav¬
tävlingar, dels ock ändringar i hästpremieringsreglementet.
Efter att hava lämnat redogörelse för en av de sakkunniga verk¬
ställd, ingående undersökning av det i landet befintliga hästmaterialet,
hava de sakkunniga uti den nu föreliggande frågan vidare anfört, bland
annat, följande.
Genom noggrann prövning av alla härvid inverkande omstän¬
digheter hade de sakkunniga kommit till den uppfattning, att med in¬
hemska häststammar borde förstås inom vissa delar av vårt land före¬
kommande typer av en s. k. lantliäst med nordiskt underlag, föga eller i
jämförelsevis mindre grad påverkade av olikartat avelsmaterial, sådant
som de moderna kulturraserna av varm- och kallblodigt slag.
Dylika inhemska häststammar, vilka motsvarade vederbörande orters
behov och sålunda befunnes hava verkligt existensberättigande, borde,
enligt de sakkunnigas mening, omhändertagas och inom det nordsvenska
hästavelsarbetets ram och riktlinjer föras framåt som inhemskt hästslag.
När sålunda de sakkunniga föreslogo dessa häststammars inrym¬
mande inom den nordsvenska hästavelsgrenen, bland annat på den
grund, att de hade sin största betydelse för nordsverige och andra delar
av landet med liknande krav på häst, följde därav jämväl, att de i och
med detsamma skulle vara berättigade till understöd av staten genom
premiering. Då emellertid ända intill 1900-talets början dessa inhemska
häststammar starkt och menligt påverkats av planlösa korsningar med
kallblodiga kulturraser samt föga eller intet därförut blivit gjort för
deras räddande undan korsningsivern och för deras utveckling inom
sig, ansåge sig de sakkunniga knappast behöva giva några ytterligare
skäl för behovet och önskvärdheten av åtgärder, utöver premieringen,
för dessa häststammars höjande till vad de för vissa delar av vårt land
28
Riksdagens skrivelse Nr 9.
hade förutsättning att bliva. De sakkunniga ansåge sig dock böra bland
sådana skäl nämna de krav på olika hästtyper, som framkallades av lan¬
dets säregna geografiska läge och synnerligen skiftande lokala förhållan¬
den samt den i vårt land, liksom utanför dess gränser, gjorda erfaren¬
het, att det hästslag, som sedan gammalt anpassat sig efter ortsförhål-
landena, där även säkrare utvecklades och, särskilt vad anginge lan¬
dets mindre fruktbara och kargare delar, lättare fördes framåt, än fallet
vore med dit införda främmande hästslag. De sakkunniga hade härvid
även räknat med den betydelse för landets försvar, vilken måste anses
ligga däri, att landet ägde en inhemsk stock av rörliga, förnöjsamma
och härdiga hästar för trängens och artilleriets behov.
I fråga om de åtgärder, som borde vidtagas för nu ifrågavarande
inhemska häststammars tillvaratagande och utveckling, hava de sak¬
kunniga uttalat, att den av Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands
och Jämtlands läns hushållningssällskap anlagda hingstuppfödningsan-
stalten vid Vången borde, naturligtvis mot vissa garantier och villkor,
däribland erforderlig utvidgning av anstalten samt försäljning av hingstar
även utom de i densamma direkt intresserade fyra länen, under
de närmaste åren och så länge behov därav kunde anses föreligga,
understödjas med, förutom avgiftsfri upplåtelse av militiebostället Vången,
ett årligt statsanslag av förslagsvis 10,000 kronor.
Men det syntes de sakkunniga ej nog med, att staten på sådant
sätt lämnade understöd för utveckling av inhemsk hästmaterial.
Stora områden funnes nämligen i vårt land, vilka, ehuru lämpade
för sådan hästavel, som här vore i fråga, svårligen kunde, åtminstone
ej omedelbart, draga fördel av arbetet vid nämnda anstalt. Det syntes
då rättvist, att praktiska strävanden för tillvaratagande och utveckling-
av inhemskt hästmaterial även på andra orter och på annat sätt, än förut
nämnts, måtte kunna ställas i utsikt att erhålla behövligt understöd av staten.
Härvid syftades närmast på trakter med något intensivare jord¬
bruk och styvare jordmån, å vilka det behövdes en kraftig, men sam¬
tidigt rörlig och härdig häst. Fråga hade då varit, om det funnes någon
typ inom den nordsvenska hästavelsgrenen, som kunde anses besitta
särskild möjlighet till ytterligare utveckling i berörda riktning. De sak¬
kunniga hade under sina resor ägnat en ingående uppmärksamhet åt
detta spörsmål och därvid kunnat konstatera, att på olika trakter, sär¬
skilt i Norrland, förekomme individer av sådan typ, vilken syntes i
säx-skild grad besitta möjlighet till önskvärd utveckling mot grovlek och
massa med bibehållen rörlighet. Denna uppfattning hade styrkts särskilt av
iakttagelser vid en av de sakkunniga omnämnd hästuppvisning i Öster¬
29
Riksdagens skrivelse Nr 9.
sund samt vid mönstringarna av hingstbesättningen vid Vången och av
den nordsvenska hästavdelningen vid 21 allmänna svenska lantbruks-
mötet i Örebro, där ett flertal framstående exemplar av denna typ fram¬
visats. Ett avelsarbete med lämpliga individer av denna typ borde
kunna berättiga till särskilt understöd av statsmedel, dock under förut¬
sättning, att detta avelsarbete ej vore ägnat att förorsaka splittring i
eller hota en redan förut pågående, mot traktens behov svarande liäst-
avel samt att avelsarbetet målmedvetet påbörjats och jämväl visat sig
äga förutsättning att bliva av verklig betydelse för trakten i fråga.
Vidare ville de sakkunniga framhålla, att särskilt statsunderstöd
med fog syntes kunna ifrågasättas jämväl för uppmuntrande av häst-
avelsarbetet å trakter, varest de lokala förhållandena voro kargare än
i allmänhet i Norrland och till följd därav behov av mindre hästar gjorde
sig gällande. Sålunda ansåge de sakkunniga den i betänkandet omnämnda,
för Dalsland karakteristiska hästtypen, dalbohästen, kunna vara förtjänt
av statsunderstöd, för såvitt sådana småhästar fortfarande syntes vara
existensberättigade såsom för orten gagneliga. Likaledes syntes något
statsanslag för praktiska åtgärder till vidmakthållande av skogsrussaveln
å Gottland kunna, med hänsyn till denna hästras’ säregna beskaffenhet,
vara berättigat.
Då det emellertid icke kunde vara möjligt att med exempel belysa
alla de fall, där ett verkligt berättigat behov av statsbidrag uti nu ifråga¬
varande syfte kunde komma att föreligga, ville de sakkunniga inskränka
sig till ovan lämnade antydningar. Det läge nämligen i öppen dag, att
på ett sådant område som det ifrågavarande borde, under förutsättning
att medel funnes för ändamålet tillgängliga, åt Kungl. Maj:t överlämnas
att efter prövning i varje fall avgöra, om bidrag vore erforderligt samt
under vilka villkor det borde utgå. Tillvägagångssättet skulle då bliva,
att det underdistrikt, den grupp av underdistrikt eller avelsområden,
eller den sammanslutning av enskilda uppfödare, som målmedvetet arbe¬
tade på utvecklingen av inhemskt hästslag och som kunde påvisa, att
arbetet härför redan ägde eller hade utsikt att uppnå sådan betydelse,
att bidrag från statens sida kunde anses befogat och erforderligt, hade
att därom göra framställning hos Kungl. Maj:t, som då genom sitt cen¬
trala organ i hästavelsfrågor, stuteriöverstyrelsen, läte undersöka för¬
hållandet för att, med ledning av styrelsens yttrande och förslag i ären¬
det, besluta utan att på förhand vara bunden av vissa former eller villkor
för anslags utdelande.
I detta sammanhang ansåge sig de sakkunniga dock böra fram¬
hålla, att de mera direkt ingripande åtgärder, som för uppmuntrande av
30
Riksdagens skrivelse Nr 9.
dylik inhemsk hästavel borde understödjas med statsmedel, syntes vara
sådana, som avsåge förberedande anteckningar om bästa, till sin typ mest
likartade avelsdjur, utväljande av lämpliga hingstföl och deras rationella
uppfödande ävensom frisedelutdelning.
Rörande storleken av det belopp, som skulle krävas för nu berörda
ändamål, kunde — utom vad anginge anslaget till Yångenanstalten —
endast sannolikhetsberäkningar göras, och hade de sakkunniga därför ej
något att erinra mot beloppet av den anslagssumma, 20,000 kronor, som
föreslagits uti de vid 1909 års riksdag av friherre N. Trolle m. fl. i
Första kammaren och av O. Nyländer m. fi. i Andra kammaren väckta
motioner rörande anslag till föreningar för tillvaratagandet av de inhemska
häststammarna.
Departementschefen har i fråga om anslagets användning uttalat,
att några bestämda regler för understöds utdelande och åtnjutande icke
nu torde böra fastslås, utan att det bör bliva beroende av Kungl. Maj:ts
prövning i varje särskilt fall att besluta om medlens användning och
villkoren därför. Så mycket har departementschefen dock ansett redan
nu vara klart, att statsbidrag från det ifrågasatta anslaget må utgå
allenast till hushållningssällskap, grupp av djdika eller sammanslutning
av enskilda uppfödare samt blott för sådant arbete på utvecklingen av
inhemskt hästslag, som kan anses vara av verklig betydelse.
Riksdagen har av den förebragta utredningen funnit det vara visat,
att det vore önskligt, att arbetet på vidmakthållande av inhemska häst¬
stammar må kunna främjas genom understöd av statsmedel utöver vad
som sker genom statspremieringen. I Riksdagens skrivelse av den 6
maj 1913 har också Riksdagen lagt särskild vikt vid behovet att stödja
denna del av avelsarbetet. De åtgärder, som kunna ifrågakomma för
främjandet av inhemska häststammar, torde dock vara av så mångskiftande
art, att först erfarenheten lärer kunna lämna någon ledning härvidlag,
och för närvarande synes man endast med bestämdhet härvid kunna
påvisa det arbete, som under en följd av år bedrivits vid hingstupp-
födningsanstalten vid Vången samt möjligen åtgärderna för bevarande
av skogsrussen på Gottland.
Riksdagen, som således icke har någon erinran att göra mot vad
departementschefen anfört rörande sättet för utdelning och villkoren för
åtnjutande av understöd, men som förutsätter, att härvid icke åstad¬
kommes någon splittring i det med framgång redan bedrivna nordsvenska
avelsarbetet i landets nordliga och västra delar, har å extra stat för år
1914 anvisat ett anslag av 20,000 kronor att under de villkor, Kungl.
31
Riksdagens skrivelse Nr 9.
Maj:t må bestämma, utgå för tillvaratagande och utveckling av sådana
i Sverige förekommande s. k. lanthästar, som kunna innefattas under
benämningen »inhemska häststammar».
24:o) Eders Kungl. Maj:t bar vidare under punkten 24 i huvud¬
titeln föreslagit Riksdagen att å extra stat för år 1914 anvisa ett an¬
slag av 10,000 kronor att under de villkor, Kungl. Maj:t må bestämma,
utgå för understödjande av stamboksföring rörande hästar.
För närvarande finnas bestämmelser om stamboksföring i premi-
eringsreglementets 8 § av huvudsakligen följande innehåll. Därest hus¬
hållningssällskap önskar, att stambok skall införas inom underdistriktet,
uppgör sällskapet förslag, som granskas och, om det gillas, fastställes
av stuteriöverstyrelsen. Tiden för stambokens uppläggande bestämmes
till högst 10 år efter fastställelse^ och anses stamboken införd vid den
bestämda tidens utgång. Hästar av varm- och kallblodigt slag införas
i samma stambok, men under skilda huvudavdelningar samt olika kall¬
blodiga slag inom särskilda underavdelningar. När stambok upplägges
och ännu mer sedan den införts, skärpas villkoren på härstamning hos
de hästar, som kunna premieras och intagas i stamboken.
De i föregående punkt omförmälda sakkunniga, vilka jämväl av¬
givit yttrande i fråga om stamboksföringen, hava föreslagit införandet
av rasstambok för envar av de enligt gällande hästpremieringsreglemente
premieringsbara hästraserna med undantag, åtminstone tillsvidare, av
clydesdalerasen, vars förekomst och användning i vårt land för när¬
varande syntes vara alltför ringa för att påkalla en officiell stamboks¬
föring, samt i ämnet vidare anfört bland annat följande.
Beträffande rasstamböckernas förande erbjöde sig två olika utvägar.
Sålunda kunde stamboksföringen förläggas till den centrala led¬
ningen av landets hästväsende, stuteriöverstyrelsen, på det sätt, att
därstädes utfördes det egentliga byråarbetet, varemot granskningen av
de till inregistrering anmälda hästarna skulle utföras av vederbörande
premieringsnämnder och insändandet av alla för ändamålet erforderliga
uppgifter ske genom härtill utsedda länsombud.
Den andra utvägen grundade sig på föreningsväsendet, så att en
förening eller sammanslutning av flera underdistrikt för varje ras om-
händerhade stamboksföringen, på sätt redan ägde rum genom stamboks-
föreningen för svenska ardennerhästen och, vad rörde de fem norr¬
ländska länen ävensom Kopparbergs län, genom en sammanslutning
mellan dessa läns hushållningssällskap.
En anordning med förläggande av stamboksföringen till stuteri¬
32 Riksdagens skrivelse Nr 9.
överstyrelsen kom me emellertid helt naturligt att för staten medföra
avsevärda kostnader för arbetets utförande. Hos styrelsen funnes för
närvarande anställd endast en tjänsteman, en sekreterare, och denne
vore redan nu så upptagen av arbete i och för sin tjänst, att det icke
kunde förväntas, att han skulle bliva i stånd att taga annan befattning
med stamboksföringen än ett övervakande av dess behöriga gång. Det
skulle fördenskull bliva nödvändigt att för stamboksarbetet i fråga
anställa ytterligare arbetskrafter hos styrelsen, en åtgärd, som de sak¬
kunniga emellertid icke ansåge sig kunna för detta ändamål ifrågasätta.
Ett dylikt centraliserande av stamboksföringen hos stuteriöverstyrelsen
skulle vidare fordra, att arbetet med granskning av det till införande
anmälda hästmaterialet måste, såvida icke härför skulle såsom stats¬
tjänsteman anställas särskild stambokssekreterare för varje ras, läggas
på premieringsnämnderna. Anställandet såsom statstjänstemän av dylika
stambokssekreterare syntes emellertid på grund av ekonomiska skäl icke
kunna ifrågasättas. Och premieringsnämnderna voro redan nu så upp¬
tagna av sitt uppdrag, att ett ytterligare ökande av deras åligganden
kunde komma att bereda allvarliga svårigheter vid besättande av plat¬
serna i premieringsnämnderna, varjämte sådan ökning i. nämndernas
arbete i månget fall skulle nödvändiggöra ökat antal premieringsdagai.
Till följd härav ansåge sig de sakkunniga icke kunna tillstyrka för¬
läggandet av stamboksföringen till stuteriöverstyrelsen med premierings¬
nämnderna såsom biträdande organ i detta avseende.
Den andra utvägen för stamboksarbetets utförande, vilken kunde
anses redan vara delsvis beträdd och prövad, nämligen att låta en för¬
ening eller annan sammanslutning för varje ras omhänderhaya stam¬
boksföringen, syntes däremot kunna utan allt för avsevärda svårigheter
eller kostnader'leda till målet. De sakkunniga, som noga tagit ^del av
vad stamboksföreningen för svenska ardennerhästen härutinnan åtgjort,
hade i resultatet av denna förenings arbete ansett sig äga bevis härför
och hölle före, att den väg, å vilken denna förening inslagit, med
tämligen stor visshet kunde antagas leda till en ordnad stamboksföring
av hela landets avelsmaterial av rasen ifråga.
Stamboken över nordsvenska hästar, som hitills omfattade endast
Norrland och Dalarna, således likvisst det huvudsakliga området för
denna ras, syntes även utan svårighet kunna utvidgas att omfatta hela
landet, vare sig dess utgivande fortfarande omhänderhades av de hus¬
hållningssällskap, som genom en särskild styrelse utgivit dess hittills
utkomna band, eller överlätes åt en av uppfödare utav noi dsvenska
hästar bildad förening.
33
Riksdagens skrivelse Nr 9.
För den ädla hästaveln ställde sig förhållandet i viss mån annor¬
lunda. Visserligen hade även för denna hästavels befrämjande en
förening bildats, som på sitt program upptagit jämväl förande av stam¬
bok, men ännu vore icke bekant, huruvida från det viktigaste avels-
området härvidlag, de båda skånska länen, någon anslutning till för¬
eningen komme att äga rum. Åven om så bleve förhållandet, kunde det
emellertid likväl tänkas vara fördelaktigt att icke störa det redan genom
stuteriboken för Skåne pågående arbetet, utan att detta finge fortgå
såsom hittills, dock för framtiden omfattande endast den ädla hästen,
samt att låta den nybildade föreningen inskränka sig till att upplägga
en gemensam stambok för övriga delar av landet, där ädel hästavel
bedreves. Enligt de sakkunnigas mening skulle även detta vara ett
gott uppslag, som komme att uppfylla de flesta av de önskemål, som i
det föregående uppställts rörande stamboksföring, och till följd därav
även vara värt det understöd från statens sida, som vore en nödvändig
förutsättning för och berättigat vid en mera omfattande stamboks
förande. Ty om stamböckerna för den nordsvenska hästen och för
ardennerhästen komme att utvidgas att omfatta hela landet, syntes det
knappast vara antagligt, att något underdistrikt, utöver de skånska,
skulle finna anledning att upplägga särskild stambok för ädel hästavel.
Skulle likväl inom något underdistrikt komma att drivas en så avsevärd
ädel hästavel, att det kunde bliva fråga om uppläggning av stambok
ensamt för detta underdistrikt, syntes det emellertid, som om det vore
för överskådligheten av landets ädla hästavel lämpligare, om under¬
distriktet inginge i endera av ovan angivna stamböcker för hästar av
ädelt slag.
Redan nu åtnjöte stamboksföreningen för svenska ardennerhästen
för sin stamboksföring ett årligt statsunderstöd, vilket de senaste åren
utgått med 1,000 kronor och för år 1911 höjts till 2,000 kronor. Men
även denna summa syntes med fortgående utveckling och omfattning
av ifrågavarande stamboksarbete erfordra någon höjning.
För införande och fullföljande av stamböcker för de olika raserna
snille, i överensstämmelse härmed och enligt de beräkningar, de sak¬
kunniga i övrigt kunnat göra, i årligt bidrag från staten erfordras
beträffande den ädla hästaveln 4,000 kronor, eventuellt fördelade
med 1,500 kronor till förandet av stamboken för Skåne och 2,500 kronor
till stamboksföring för landet i övrigt;
beträffande aveln av den nordsvenska hästen 3,500 kronor; och
beträffande ardenneraveln 2,500 kronor.
När de sakkunniga sålunda ansett sig böra föreslå statsunderstöds
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 14 samt. 9 käft. (Nr 9.) 5
34
Riksdagens skrivelse Nr 9.
beviljande för införande av rasstamböcker, hade de emellertid därmed
icke velat föreslå upphävandet av de enligt premieringsreglementet nu
gällande bestämmelser rörande länsstamböcker. Det kunde ju möjligen
tänkas, att ett eller annat av de underdistrikt, som redan vidtagit för¬
beredelser för länsstamboks förande, önskade fortgå på den inslagna
vägen, och detta borde då stå underdistriktet öppet, varvid det likväl
icke borde erbjudas utsikt att härtill erhålla statsbidrag, enär sådant,
enligt de sakkunnigas bestämda åsikt, borde utgå uteslutande för ras¬
stamböcker, omfattande större avelsområden.
Beträffande rasstamböckers införande och vad därmed ägde samman¬
hang borde föreskrift lämnas genom intagande av erforderliga bestäm¬
melser i hästpremieringsreglementet, och hava de sakkunniga avgivit
förslag härtill.
De sakkunniga hava vidare såsom sin bestämda åsikt uttalat, att
för intagande i stambok borde tillsvidare fordras premiering i viss högre
klass eller motsvarande värdesättning för överåriga ston och att således
ej blott föreskriven härstamning skulle berättiga därtill.
Vidkommande slutligen frågan om viss härkomst för hästs in¬
tagande i rasstambok, ansåge de sakkunniga med hänsyn till den olika
fordran, som inom skilda avelsgrenar i detta hänseende tillsvidare kunde
anses befogad, det böra lämnas åt stuteriöverstyrelsen att vid fastställelse
av stamböckerna ifråga lämna erforderliga bestämmelser härutinnan.
På grund av vad sålunda anförts hava de sakkunniga hemställt
om anvisande av ett belopp utav 10,000 kronor årligen att ställas till
Kungl. Maj:ts förfogande för att, i enlighet med de av de sakkunniga
angivna grunder, utdelas för rasstamböckers förande.
Mot de sakkunnigas förslag i fråga om rasstamböcker hava reserva¬
tioner avgivits av två bland dem, vilka funnit det av de sakkunnigas flertal
framställda förslaget om införande av s. k. rasstamböcker sakna förutsätt¬
ningar att på ett bättre och säkrare sätt än hittills lösa stamboksfrågan
utan ansett nu gällande bestämmelser om stamböcker till fyllest.
Stuteriöverstyrelsen har för sin del biträtt reservanternas yttrande
i ämnet.
I likhet med föredragande departementschefen anser Riksdagen, att
betydelsen för hästaveln av en väl ordnad och genomförd stamboks-
föring är oomtvistad samt att det nuvarande tillståndet på detta om¬
råde emellertid icke är sådant, att fullt gagn av stamboksarbetet vinnes.
Härför fordras, att detta arbete på ett eller annat sätt utvidgas, så att
allt större delar av landets hästafvel underkastas stamboksföring.
35
Riksdagens skrivelse Nr 9.
I avseende på det lämpligaste sättet för ordnande av denna stam-
boksföring kan emellertid Riksdagen icke finna annat än att de i propo¬
sitionen åberopade sakkunnigas majoritet synes hava anfört de mest
övertygande skälen för sin uppfattning, att det slutliga målet för stam-
boksföringen bör vara, att djur av samma ras och typ sammanföras i
enhetliga rasstamböcker, och att de lokala s. k. länsstamböckerna, vilka
i samma volym införa helt skilda raser, visserligen kunna anses utföra
ett viktigt, men dock endast förberedande stamboksarbete. Rörande de
två viktigaste kallblodiga raserna i vårt land, den nordsvenska och
ardennern, har föredragande departementschefen också visat sig dela
denna uppfattning, då han förklarat sig icke anse befogat att från
ifrågasatt understöd utesluta vare sig stamboksföreningens för svenska
ardennerhästen stamboksarbete, då ju detta visat sig vara till stor nytta
för landets ardenneravel, eller den stambok över nordsvenska hästar,
som redan nu föres gemensamt för denna hästras’ huvudsakliga avels-
område, Norrland och Dalarna.
Att för den ädla aveln, vars huvudsakliga och ur statssynpunkt
enda ändamål är att producera den typ av hästar, som lämpar sig för
vår armés behov, andra principer skulle kunna anses vara gällande
synes Riksdagen uteslutet. I full anslutning till de uttalanden, som i
propositionen göras i sammanhang med förslag till räntefria lån för
stoinköp, finner Riksdagen det synnerligen ändamålsenligt att söka kon¬
centrera den ädla hästaveln till vissa av naturen och odlingen därtill
särskilt danade områden, och då dessa till huvudsaklig del äro belägna
inom landets sydligare delar, lärer icke någon svårighet förefinn as att
för denna avel upplägga gemensam stambok, i synnerhet om över¬
inseendet över dennas förande överlåtes åt stuteriöverstyrelsen med
biträde av de med densamma intimt samarbetande premieringsnämn-
derna.
Riksdagen, som således finner, att det begärda anslaget bör an¬
vändas för att stödja upprättande av stamböcker omfattande vardera eu
enda av de i landet premieringsbara raserna, har å extra stat för år
1914 anvisat ett anslag av 10,000 kronor att under de villkor, Ivungl.
Maj:t må bestämma, utgå för understödjande av stamboksföring rö¬
rande hästar.
25:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att i
avbidan på den proposition angående upprättande av ett statsstuteri
å Ottenby kungsladugård, som Eders Kungl. Maj:t kunde komma att
36 Riksdagens skrivelse Nr 9.
avlåta till Riksdagen, å extra stat för år 1914 beräkna ett anslag av
388,550 kronor.
Sedermera har Eders Kung!. Maj:t i en till Riksdagen den 4 april
1913 avlåten proposition, nr 242, under åberopande av bilagt utdrag-
av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit
Riksdagen att för upprättande å Ottenby kungsladugård med under¬
lydande av ett statsstuteri för omkring 100 moderston och 5 stambe-
skällare samt i övrigt anordnat i huvudsaklig överensstämmelse med i
statsrådsprotokollet angiven plan bevilja ett anslag av 587,700 kronor
och därav å extra stat för år 1914 anvisa 388,550 kronor.
Riksdagen har avslagit Eders Kungl. Maj:ts förevarande propo¬
sition.
26:o) Eders Kung]. Maj:t har vidare under punkten 26 i huvud¬
titeln föreslagit Riksdagen dels att, såsom bidrag till upprätthållande av
de år 1911 utsedda avelscentra för nötboskap å extra stat för år 1914
anvisa ett anslag av 11,000 kronor, dels ock att, såsom bidrag till bestri¬
dande av kostnaderna för förnyad tävling för utseende av avelscentra
för nötboskap, å extra stat för år 1914 anvisa ett anslag av 16,000
kronor, varigenom det anslag, som skulle erfordras för år 1914, komme
att sammanlagt uppgå till 27,000 kronor.
År 1902 begärde Kungi. Maj :t första gången kos Riksdagen anslag
till bildande och upprätthållande av avelscentra för nötboskap. Det här¬
till erforderliga bidraget av statsmedel beräknades då till sammanlagt
108,600 kronor. Av detta belopp skulle 35,600 kronor tagas från av¬
kastningen av fonden för svenska hornboskaps- och fåravelns förädling,
och återstoden, 73,000 kronor, avsågs skola gäldas genom särskilda
anslag å exti'a stat under åren 1903—1910. I sammanhang härmed
utvecklade föredragande departementschefen vid ärendets föredragning
den 11 januari 1902 huvudgrunderna för själva tävlingarna för utseende
av avelscentra. Riksdagen gillade i allt väsentligt den sålunda framlagda
planen och anvisade därefter för vart och ett av åren till och med 1910
de för ändamålet beräknade beloppen. Avelscentra vid denna tävling
utsågos år 1906.
År 1908 gjorde Eders Kungl. Maj:t framställning till Riksdagen om
anordnande av förnyad tävlan för utseende av avelscentra. I statsråds¬
protokollet för den 13 januari 1908 rörande detta ämne utvecklades den
plan, som syntes böra följas för denna förnyade tävlan, vilken plan i
åtskilliga hänseenden avvek från den, som tillämpats vid de förut an¬
ordnade tävlingarna. De nya tävlingarna skulle i likhet med de före¬
37
Riksdagens skrivelse Nr 9.
gående fortgå under två år och alltså vara avslutade vid utgången av
år 1910. Kostnaderna för dessa tävlingar jämte upprätthållande av
de vid dem utsedda avelscentra beräknades till 112,000 kronor, varav
27.000 kronor avsågos skola under åren 1911—1915 tagas från avkast¬
ningen av fonden för svenska hornboskaps- och fåravelns förädling samt
återstående 85,000 kronor beräknades skola såsom anslag å extra stat
beviljas av statsmedel med 12,000 kronor för vartdera av åren 1909
och 1910, med 17,000 kronor för år 1911 och med 11,000 kronor för
vart och ett av de följande åren till och med år 1915.
Vad Eders Kungl. Maj:t sålunda föreslagit gillades av Riksdagen,
som för ändamålet å extra stat för vartdera av åren 1909 och 1910 anslog
12.000 kronor, för år 1911 17,000 kronor samt för vartdera av åren
1912 och 1913 11,000 kronor.
Eders Kungl. Maj:ts nu föreliggande framställning avser förutom
anvisande av ett belopp av 11,000 kronor till de redan beslutade avels-
centertävlingarna, att medel jämväl måtte anvisas för förnyade dylika
tävlingar under åren 1914—1920. Det härför erforderliga beloppet har
beräknats till 122,000 kronor. Oaktat lantbruksstyrelsen sökt att be¬
gränsa kostnaderna till det minsta möjliga, överstiger likväl sistnämnda
summa den, som beräknats för de under innevarande avelscenterperiod
anordnade tävlingarna och för upprätthållande av nuvarande avelscentra.
Till huvudsaklig del läge enligt vad lantbruksstyrelsen anfört orsaken
härtill dels i den ökning, som kunde förväntas i antalet tävlande fjäll-
rasbesättningar, vilket antal nu beräknats komma att uppgå till 22 mot
endast 13 vid förra beräkningen, dels ock i den omständigheten, att,
medan dessa senare legat inom ett jämförelsevis begränsat och lätt till¬
gängligt område de förra kunde antagas komma att ligga spridda över
hela Norrland och Dalarne, i flera fall på betydligt avstånd från järn¬
vägs- eller ångbåtskommunikation. Då det måste betraktas som en sär¬
skilt för Norrland synnerligen stor fördel, att avelscentra vore jämnt
fördelade över hela avelsområdet, borde emellertid enligt lantbruksstyrel-
sens åsikt de ökade kostnader, som härav skulle förorsakas, avsevärt
komma att bidraga till uppnåendet av det med dessa tävlingar avsedda
ändamålet.
Vidare borde anmärkas, att i ovan anförda kostnadssumma inginge,
i motsats till vad förut varit fallet, även kostnaden för utarbetandet och
tryckningen av berättelsen över tävlingarna och deras resultat, vilken
kostnad på grund av det myckna tabelltrycket kunde beräknas uppgå
till ett belopp icke understigande 4,000 kronor.
Till bestridande av ovannämnda kostnader, 122,000 kronor, har
38
Riksdagens skrivelse Nr 9.
lantbruksstyrelsen beräknat, att 27,000 kronor skulle kunna under åren
1916—1920 utgå av avkastningen från fonden för svenska hornboskaps-
och fåravelns förädling, vars avkastning till och med år 1915 vore av¬
sedd att tagas i anspråk för de nuvarande avelscentra. Återstoden av
kostnadssumman, 95,000 kronor, har synts böra äskas att under nedan-
nämnda år utgå med följande belopp:
år
|
1914 .......................
|
......................... kronor 16,000
|
—
|
11
|
1915 .........................
|
......................... „ 14,000
|
—
|
11
|
1916 ........................
|
......................... „ 17,000
|
—
|
VI
|
1917 .........................
|
........................ „ 12,000
|
—
|
11
|
1918 .........................
|
........................ „ 12,000
|
—
|
11
|
1919 ........................
|
........................ ,. 12,000
|
—
|
11
|
1920 .........................
|
....................... „ 12,000
|
—
|
tillhopa kronor 95,000
Förslaget om de nya tävlingarna innefattar åtskilliga förändringar
i nu gällande bestämmelser. Sålunda skulle, bland annat, nötkreaturs¬
besättningar av svartbrokig låglandsras nu icke medtagas i tävlingen.
Såsom skäl härför har anförts, att hittills endast en, redan förut såsom
synnerligen framstående känd besättning av denna ras deltagit i tävlan,
samt att förädlingsverksamheten inom denna ras numera torde hava
fortskridit så långt, att avelscenterinstitutionen för densamma ej längre
syntes erforderlig. En annan förändring avser höjning av procent¬
talet djur av ren ras. För nedbringande av kostnaderna har föreslagits
bland annat en nedsättning i penningprisen för besättningar av fjällras
från högst 1,000 och minst 500 kronor till högst 500 och minst 300
kronor.
Härjämte har antalet av de besättningar, som skola kunna god¬
kännas såsom avelscentra, ansetts kunna begränsas till 10 för ayrshireras
och 15 för fjällras.
Eders Kungl. Maj:ts föreliggande framställning i vad den rör upp¬
rätthållandet av de år 1909 upprättade avelscentra föranleder från Riks¬
dagens sida icke någon erinran, och då Riksdagen icke heller i övrigt
haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning,
har Riksdagen
dels såsom bidrag till upprätthållande av de år 1911 utsedda avels—
centra för nötboskap, å extra stat för år 1914 anvisat ett anslag av
11,000 kronor,
dels ock såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för förnyad
39
Riksdagens skrivelse Nr 9.
tävling för utseende av avelscentra för nötboskap, å extra stat för år
1914 anvisat ett anslag av 16,000 kronor, eller sammanlagt 27,000
kronor.
27:o) I enlighet med Eders Kung!. Maj:ts därom gjorda framställ¬
ning har Riksdagen till främjande av nötboskapsaveln inom Norrbottens
län anvisat å extra stat för år 1914 ett anslag av 5,000 kronor.
. i 28:o) Vidare har Eders Kung! Maj:t under punkten 28 av huvud¬
titeln föreslagit Riksdagen att höja förslagsanslaget till förekommande
och hämmande av smittosamma sjukdomar bland husdjuren från 30 000
kronor till 50,000 kronor eller sålunda med 20,000 kronor.
Då Riksdagen funnit behovet av ifrågavarande anslagsökning av
departementschefen fullt visat, har Riksdagen höjt förslagsanslaget till
förekommande och hämmande av smittosamma sjukdomar bland husdjuren
från 30,000 kronor till 50,000 kronor eller sålunda med 20,000 kronor.
29:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställ¬
ning har Riksdagen
dels å extra stat för år 1914 till Kungl. Maj:ts förfogande ställt
ett anslag av 60,000 kronor att användas till förekommande och häm¬
mande av tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen,
_ dels ock medgivit, att vad vid utgången av år 1913 möjligen icke
blivit använt av tidigare för ändamålet beviljade anslag må under år
1914 användas för enahanda ändamål.
30:o) 1 anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda fram¬
ställning har Riksdagen vidare till åtgärder för höjande av landets svin¬
avel å extra stat för år 1914 anvisat ett anslag av 30,000 kronor.
31:°) Vidare och i överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts
framställning i ämnet har Riksdagen till fjäderfäavelns befrämjande
anvisat å extra stat för år 1914 ett anslag av 20,000 kronor.
32:o), 33:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkterna
32 och 33 föreslagit Riksdagen, har Riksdagen å extra stat för år
1914 anvisat
dels såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för allmänna
lantbruksmöten 7,500 kronor,
40
Riksdagens skrivelse Nr 9.
dels ock till prisbelöningar vid allmänna lantbruksmöten 17,500
kronor.
34:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 34. gjorda
framställning har Riksdagen till fortsatt uppehållande av maskin- och
redskapsprovningsanstalterna vid Ultima och Alnarp a extra stat för år
1914 anvisat ett anslag av 21,000 kronor.
35:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 35 fram¬
ställda förslag, har Riksdagen å extra stat för år 1914 anvisat såsom
bidrag till underhåll av åtta kemiska stationer för jordbrukets, och
näringarnas behov — inom de orter, där landsting eller hushållnings¬
sällskap, vart för sig eller i förening, förbundit sig att upprätta labora¬
torium och bekosta ej mindre lokal för detta jämte bostad eller hyres-
medel för kemist och assistent än även avlöningen till dessa och labora-
torietjänaren ävensom de årliga utgifterna för laboratoriets underhåll
samt till inköp av böcker och inventarier för stationens behov — 6,000
kronor för varje station eller tillhopa 48,000 kronor.
36:o) Då Riksdagen icke funnit anledning till erinran mot Eders
Kungl. Maj:ts under punkt 36 gjorda framställning, har Riksdagen,
såsom bidrag till underhåll av en för övre Norrland avsedd kemisk-
växtbiologisk anstalt inom Norrbottens län — under villkor att från
länets landsting och hushållningssällskap eller eljest bidrag lämnas till
anstaltens underhåll med sammanlagt minst 8,250 kronor — å extra
stat för år 1914 anvisat ett anslag av 13,750 kronor.
37:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare under punkten 37 hemställt,
att Riksdagen må till understöd åt svenska mosskulturföreningen å extra
stat för år 1914 anvisa ett anslag av 50,000 kronor.
Till understöd åt svenska mosskulturföreningen har Riksdagen på
extra stat för varje år från och med år 1890 anvisat statsanslag, som,
efter att för vart och ett av åren 1906—1909 hava utgjort 20,000
kronor, för år 1910 höjdes till 35,000 kronor i ändamål att för före¬
ningen möjliggöra att, huvudsakligen till de mindre jordbrukarnas
fromma, utvidga sin redan mycket omfattande verksamhet i vissa, rikt¬
ningar. Jämväl för åren 19ll—1913 har Riksdagen beviljat föreningen
anslag till sistnämnda belopp. För år 1914 begäres nu för ifrågava¬
rande ändamål ett med 15,000 kronor eller till 50,000 kronor ökat anslag.
Riksdagen, som väl funnit den begärda anslagsökningen av behovet
41
Riksdagens skrivelse Nr 9.
påkallad, anser sig dock i likhet med departementschefen böra fram¬
hålla önskvärdheten av att föreningens verksamhet för närmaste fram¬
tiden så ordnas, att utgifterna må kunna bestridas utan att nya
ytterligare krav ställas på statsverket. Under åberopande av det anförda
får Riksdagen för Eders Kungl. Maj:t anmäla, att Riksdagen till under¬
stöd åt svenska mosskulturföreningen å extra stat för år 1914 anvisat
ett anslag av 50,000 kronor.
38:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts under punkt 38 därom
gjorda framställning har Riksdagen i likhet med vad för vart och ett
av åren 1887—1913 ägt rum å extra stat för år 1914 till Kungl. Maj:ts
förfogande anvisat ett anslag av 10,000 kronor för att — med högst
1,000 kronor för varje anstalt — användas till understöd åt sådana
frökontrollanstalter, som av landsting eller hushållningssällskap, vart
för sig eller i förening, understödjas med minst samma belopp som
statsbidraget och vilka anstalter vilja underkasta sig de villkor och före¬
skrifter i avseende på analysmetoder och övriga förhållanden, som av
Kungl. Maj:t fastställas.
39:o) Under punkten 39 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riks¬
dagen att såsom bidrag till åtgärder för befordrande av den inhemska
odlingen av frö utav klöver, gräs och foderrotfrukter på extra stat för
år 1914 anvisa ett belopp av 20,000 kronor.
Såsom bidrag till åtgärder för befordrande av den inhemska klöver-
och gräsfröodlingen har Riksdagen för vart och ett av åren 1908—1912
på extra stat anvisat ett belopp av 15,000 kronor.
För innevarande år har Riksdagen på förslag av Eders Kungl.
Maj:t beviljat enahanda belopp såsom bidrag till åtgärder för befordrande
av den inhemska odlingen av frö utav klöver, gräs och foderrotfrukter.
Anslagets användning har alltså utsträckts till frö av foderrotfrukter.
Då den av departementschefen verkställda utredningen rörande
behovet av höjningen av anslaget i fråga synes Riksdagen fullt motivera
en dylik höjning, har Riksdagen, såsom bidrag till åtgärder för be¬
fordrande av den inhemska odlingen av frö utav klöver, gräs och foder-
rotfrukter å extra stat för år 1914 anvisat ett belopp av 20,000 kronor.
40:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 40 gjorda
framställning har Riksdagen, i likhet med vad som skett för åren 1912
och 1913, till anställande av en statskonsulent i fröodling å extra stat
för år 1914 anvisat ett anslag av 6,500 kronor.
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 14 saml. 9 käft. (Nr 9.)
6
42
Riksdagens skrivelse Nr 9.
41 :o) Eders Kungi. Maj:t har vidare under punkt 41 föreslagit
Riksdagen att i avbidan på den proposition angående anslag till Sveriges
utsädesförening, som kunde komma att avlåtas, å extra stat för år 1914
för nämnda ändamål beräkna ett belopp av 70,000 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till Riksdagen den 4 april
1913 avlåten proposition, nr 194, under åberopande av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet för jordbruksärenden samma dag, föreslagit Riksdagen
att, med godkännande av de i berörda protokoll närmare angivna villkor,
å extra stat för år 1914 bevilja Sveriges utsädesförening ett anslag av
66,000 kronor såsom bidrag till uppehållande av föreningens praktiskt
vetenskapliga verksamhet.
Upprinnelsen till Sveriges utsädesförening var den år 1886 stiftade
s. k. Svalövsföreningen, vilken till att börja med var ett privat företag,
avsett att med sin verksamhet omfatta allenast södra Sverige, men som
redan följande år utvidgades till en »allmän svensk» utsädesförening,
som inom kort, efter sammanslutning med den år 1889 i Örebro bil¬
dade Mellersta Sveriges utsädesförening antog namnet Sveriges utsädes¬
förening.
Föreningens ändamål är, enligt de av Kungl. Maj:t den 23 de¬
cember 1909 för föreningen fastställda stadgar, att verka för odling
och utveckling av förbättrade sädesslag och frösorter, och söker för¬
eningen uppnå detta ändamål genom att på enskilda orter utföra nog¬
granna kontrollerande försök för utrönande av här i landet såväl som
i utlandet odlade framstående växters olika värde och lämplighet för
våra förhållanden; genom att förmedelst omsorgsfull och under in¬
siktsfull ledning utförd förädling åstadkomma utmärkta stamutsäden
och verka för deras spridning inom landet; genom att befrämja
gräsfröodling och verka för en mera rationell odling av rotfrukter
och övriga foderväxter; samt genom att förmedelst utställningar, tryck¬
alster och andra lämpliga åtgärder sprida kännedom om och bana
väg för användandet av gott utsäde.
Föreningens angelägenheter handhavas av dels en mindre styrelse,
bestående av minst sju, högst tolv medlemmar, dels en större styrelse,
sammansatt av föreningens hedersledamöter, samtliga medlemmar av
den mindre styrelsen samt av ombud för de hushållningssällskap, som
med minst 500 kronor årligen understödja föreningen. I den mindre
styrelsen förordnar Kungl. Magt en medlem, tre väljas av föreningens
hedersledamöter samt hushållningssällskapens ombud och de övriga väljas
av föreningen på allmänt årsmöte.
Den större styrelsen bär att handlägga frågor, som röra förenin¬
gens allmänna verksamhet,- samarbetet med hushållningsällskapen b riket
43
Riksdagens skrivelse v2Vir- 9.
och med mindre lokala föreningar. Denna styrelse sammanträder vid
föreningens ordinarie årsmöte och för övrigt på kallelse av ordföranden,
då föreningens angelägenheter sådant påkalla. Vid större styrelsens
sammankomster äger chefen för lantbruksstyrelsen rätt att närvara och
i överläggningen deltaga.
Den mindre styrelsen åligger att till verkställighet befordra före¬
ningens och den större styrelsens beslut, övervaka ledningen av före¬
ningens vetenskapliga och praktiska verksamhet, handhava dess ekono¬
miska angelägenheter, handlägga löpande ärenden, antaga och avskeda
för föreningens verksamhet nödig personal samt för övrigt på allt sätt
söka befordra föreningens syftemål.
Föreningens förädlingsverksamhet utövas dels vid huvudanstalten
å Svalöv, dels ock vid två filialer, en vid Ultima och en i Luleå.
Föreståndaren för arbetena, vilken utses av den mindre styrelsen,
skall leda och övervaka verksamhetens olika grenar vid huvudanstalten
och filialerna enligt plan, som underställes mindre styrelsens prövning,
och handhar därjämte själv någon gren av förädlingen samt har för
övrigt att ställa sig till efterrättelse den närmare instruktion, som ut¬
färdas av mindre styrelsen.
Därjämte finnas vid föreningen anställda dels sekreterare och
skattmästare dels ock förste och andre assistenter, filialföreståndare,
inspektor, trädgårdsmästare, kontrollant in. m.
Föreningens räkenskaper granskas av tre revisorer, av vilka en
utses av lvungl. Maj:t, en av föreningens hedersledamöter och hushåll¬
ningssällskapens ombud samt en av föreningen å dess årsmöte.
Föreningen sammanträder till ordinarie årsmöte en gång årligen
under sommarens lopp.
: De ur arbetena vid föreningens förädlingsanstalt framgående nya
sorterna övertagas, renodlas och föras i handeln av ett vid sidan av
föreningen stående, självständigt afiärsföretag, Allmänna Svenska Utsädes-
aktiebolaget. Förhållandet mellan detta bolag och föreningen är genom
ett under medverkan av statsmakterna tillkommet kontrakt reglerat
för tiden till och med år 1919.
, . För handläggning av frågor rörande överlåtelse av utsädesför-
eningens stammar m. m. finnes en kommission av tre ledamöter, av
vilka en är utsedd av Kungl. Maj:t, en vald av hushållningssällskapens
ombud och en av föreningens mindre styrelse.
, De med bedrivande av utsädesföreningens verksamhet förenade
kostnader täcktes till en början genom avgifter från föreningens leda¬
möter, varjämte även åtskilliga intresserade skånska lantmän genom ep
garantiförening till stödjande av verksamheten gemensamt påtogo sig
44
Riksdagens skrivelse Nr 9.
tillhandahållandet av viss summa årligen. Därjämte har föreningen haft
att uppbära royalty från Allmänna Svenska Utsädesaktiebolaget. För¬
eningens inkomster från bolaget hava uppvisat en stadig ökning, och
synes man kunna hysa grundad förhoppning, att denna ökning också
skall fortfara.
Bidrag till uppehållande av föreningens verksamhet har föreningen
även erhållit från hushållningssällskapen i riket ävensom från vissa
landsting. I fråga om de från hushållningssällskapen utgående bidragen
har föreningen erinrat, hurusom då föreningen för år 1903 planerat en
viss utvidgning av sin verksamhet och därför hos hushållningssällskapen
gjort framställning om ökade bidrag, sådan ökning endast erhållits från
fyra håll och det i stället blivit uppenbart, att hushållningssällskapens
egen ekonomiska ställning under tiden blivit sådan, att de snarare funne
sig föranlåtna att göra inskränkningar i dittills lämnade anslag, samt att
dylik inskränkning inträtt och sedan alltjämt fortgått, så att för år 1913
endast 8,050 kronor från sju sällskap vore att någorlunda säkert påräkna,
under det att 5,600 kronor från elva sällskap vore beroende av förnyad
prövning.
Redan kort tid efter föreningens bildande erhöll den understöd
av statsmedel. Så anvisade Kungl. Maj:t från av Riksdagen till be¬
främjande av jordbruk och lantmannanäringar å ordinarie stat anslagna
medel år 1886 ett anslag av 5,000 kronor, år 1888 ett anslag av
10.000 kronor och år 1890 ett anslag av 20,000 kronor. Från och
med år 1891 utgick detta anslag årligen, under åren 1891—1893 med
15.000 kronor och under åren 1894—1904 med 18,000 kronor. Sedan
sistnämnda års Riksdag på grund av inom Riksdagen väckt motion till
upprätthållande av föreningens praktiskt vetenskapliga verksamhet på
extra stat för 1905 anvisat 25,000 kronor, vilket belopp sedermera
anvisats för varje år till och med år 1912, har det av Kungl. Maj:t
anvisade anslaget utgått med 15,000 kronor om året; och har det
sammanlagda beloppet av de till utsädesföreningen lämnade statsbidragen
således under åren 1905—1912 utgjort 40,000 kronor om året. Med
anledning av framställning från föreningen om förhöjt statsanslag föreslog
Eders Kungl. Maj:t nästlidna års Riksdag, att såsom bidrag till uppe¬
hållande av föreningens verksamhet på extra stat för år 1913 anvisa
35.000 kronor, varigenom hela statsbidraget för detta år skulle komma
att utgöra 50,000 kronor.
Vid ärendets behandling inom Riksdagen förelåg till prövning
jämväl en inom Andra kammaren väckt motion, däri på anförda skäl
hemställdes, bland annat, att Riksdagen måtte besluta att i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t täcktes snarast möjligt låta
45
Riksdagens skrivelse Nr 9.
utreda, dels huruvida och under vilka villkor den av föreningen vid
Svalöv bedrivna praktiskt vetenskapliga verksamhet kunde övertagas
av staten, dels ock huruledes denna jämte annan statens försöksverksam¬
het på jordbrukets område skulle kunna förläggas under enhetlig ledning
och förvaltning, samt för Riksdagen framlägga de förslag, till vilka denna
utredning kunde föranleda.
Berörda motion tillstyrktes av jordbruksutskottet, som jämväl för¬
ordade förhöjning för år 1913 i det till anstalten utgående statsanslaget.
I sin motivering framhöll utskottet, att i den mån staten på grund
av ortsbidragens upphörande eller eljest nödgades ikläda sig ökade
uppoffringar för uppehållande av föreningens verksamhet, torde också
statens intresse att föra denna verksamhet in under sin omedelbara
omvårdnad ökas. Med avseende härå och då föreningen tydligen stode
inför ett nytt skede i sin utveckling samt den av staten direkt utövade
försöksverksamheten på jordbrukets område icke omfattade verksamhet
av den art, föreningen utövade, syntes utskottet skäl tala för att nu
taga i övervägande, huruvida det icke skulle vara till fördel för såväl
statens nämnda försöksverksamhet som föreningens syften att åväga¬
bringa ett närmare samband mellan ifrågavarande närbesläktade verksam¬
hetsgrenar. Utskottet hade därför, utan att vilja uttala någon bestämd
uppfattning om eller i vad män ett sådant närmande borde ske, funnit
sig böra instämma i det krav på utredning i ämnet, som i motionen
framställts.
Riksdagen biföll Eders Kungl. Maj:ts förslag beträffande förhöjt stats¬
anslag till föreningen. Det av utskottet tillstyrkta förslaget om skrivelse
rörande utredning om statens ifrågasatta övertagande av anstaltens verk¬
samhet förföll däremot på grund av kamrarnas skiljaktiga beslut i ämnet.
Med anledning av vad i ärendet förekommit tillkallade emellertid
statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet enligt nådigt bemyn¬
digande fyra sakkunniga personer för verkställande av utredning, huru¬
vida och i så fall under vilka villkor staten borde kunna övertaga den
praktiskt vetenskapliga verksamhet, som bedreves av föreningen, därvid
även borde komma under övervägande såväl möjligheten för samt för¬
delarna och olägenheterna av ett fortgående i huvudsak på samma väg
som hittills som ock de fördelar och olägenheter, vilka kunde tänkas
förbundna med statens övertagande av anstalten.
I sitt den 12 november 1912 avgivna utlåtande hava bemälde
sakkunniga först redogjort för fördelarna och olägenheterna av nuva¬
rande organisation vid Svalöv samt huru anstaltens ledning och orga¬
nisation m. m., enligt deras åsikt, lämpligast skulle anordnas, därest, å
46
Riksdagens skrivelse Nr'9.
ena sidan, staten helt och hållet övertoge förädlingsanstalten samt, å
andra sidan, samma väg som hittills fullföljdes, dock med det staten
tillkommande inflytandet på föreningens skötsel ytterligare stärkt och
med införande samtidigt av vissa förändringar, avseende att avhjälpa
de med föreningens nuvarande organisation förknippade olägenheterna.
Som resultat av den gjorda undersökningen anföra de sakkun¬
niga, att de funnit frågan om beredande av en mera tryggad ställning
för anstaltens tjänstemän vara för den fortsatta verksamheten därstädes
och dess vidare utveckling av så stor betydelse, att de ej skulle tvekat
föreslå anstaltens övertagande av staten, därest denna angelägenhet ej
kunnat på annat sätt tillfredsställande ordnas. Emellertid hölle de före,
att denna angelägenhet skulle bliva behörigen tillgodosedd jämväl vid
genomförandet av det av dem skisserade förslaget till anstaltens fort-
varo såsom enskild institution, enligt vilket förslag en del av tjänste¬
männen skulle tillförsäkras rätt till vissa minimilöner, avdelningsföre-
ståndarna erhålla rätt till ålderstillägg samt åtminstone vissa av
anstaltens tjänstemän erhålla rätt att vid övergång till statstjänst såsom
tjänstår räkna sig till godo den tid, de varit anställda vid Svalöv, var¬
jämte pensionsrätt för tjänstemännen även ifrågasatts.
Vid sådant förhållande och då de sakkunniga vore av den me¬
ningen, att de friare former, under vilka anstalten, om den fortlevde
såsom enskild, kunde bedriva sin verksamhet, vore av avsevärd bety¬
delse för densammas framgång, och då de vidare förmenade, att anstal¬
tens behöriga skötsel skulle bliva fullt garanterad genom en sådan
anordning, att Kungl. Maj:t finge rätt att utse 5 av föreningsstyrelsens
7 ledamöter, ansåge de sig böra förorda, att svalövsanstalten, efter vid¬
tagande av de förändringar i fråga om dess ledning, som nyss antytts,
fortfarande måtte bibehållas som en enskild statsunderstödd institution.
I avgivet utlåtande har lantbruksstyrelsen i motsats till de sak¬
kunniga förordat svalövsanstaltens övergång till statsinstitution samt j
sådant hänseende framlagt fullständigt förslag till plan för omorganisa¬
tionen.
Beträffande upprätthållandet av anstaltens verksamhet under år 1914
har föreningen gjort framställning därom, att Eders Kungl. Maj:t måtte
ingå till innevarande års Riksdag med hemställan, att Riksdagen måtte
för år 1914 ej mindre i likhet med föregående år åt föreningen anvisa
ett anslag av 35,000 kronor till uppehållande av föreningens praktiskt
vetenskapliga verksamhet än hven därutöver 30,000 kronor till nödig
komplettering av densamma jämte ytterligare 10,000 kronor till betäc¬
kande ay den brist i föreningens hittills varande inkomster', som komme
47
Riksdagens skrivelse Nr 9.
att uppstå i och med ytterligare indragning av landstingens och hus¬
hållningssällskapens anslag, eller tillhopa 75,000 kronor. Denna fram¬
ställning har av de sakkunniga tillstyrkts i så måtto, att de förordat
ett statsanslag för år 1914, utöver det å ordinarie stat utgående bidraget
av 70,000 kronor.
I själva huvudfrågan, svalövsanstaltens övertagande helt och hållet
av staten eller bibehållande såsom enskild statsunderstödd institution,
har i nu förevarande proposition de sakkunnigas mening biträtts. Be¬
träffande statsbidraget för år 1914 har föreslagits, att å extra stat för
sagda år skulle anvisas 66,000 kronor eller 31,000 kronor mera än
innevarande år. Ökningen är i huvudsak föranledd dels av avlönings-
förhöjning åt vissa tjänstemän vid anstalten dels ock av ifrågasatt ut¬
vidgning av anstaltens verksamhet.
För tilldelande för framtiden av statsanslag åt föreningen skulle
emellertid stadgas vissa villkor och bestämmelser. Sålunda skulle för
beredande åt staten av större inflytande å verksamheten vid anstalten
— i stället för den nuvarande anordningen med två styrelser — an¬
staltens ledning anförtros åt en styrelse, bestående av 7 ledamöter, av
vilka 4 — däribland ordföranden — skulle utses av Kungl. Maj:t och
de övriga 3 av föreningen. Likaledes skulle Kungl. Maj:t, som enligt
för föreningen nu gällande stadgar äger att utse en av föreningens tre
revisorer ävensom en av de tre ledamöterna i den för handläggning av
frågor rörande överlåtelse av föreningens stammar tillsatta kommission,
berättigas att utse två av revisorerna ävensom två av ledamöterna i
omförmälda kommission.
För åstadkommande av erforderligt samarbete med centralanstalten
för försöksväsendet på jordbruksområdet skulle vidare någon eller några
av avdelningsföreståndarna vid svalövsanstalten närvara, då arbetsplaner
för centralanstaltens avdelningar uppgöras av centralanstaltens nämnd.
Vid bifall till ovan föreslagna ändringar i svalövsanstaltens orga¬
nisation samt åtgärder i syfte att åstadkomma bättre samarbete med
centralanstalten skulle härav betingade ändringar av Kungl. Maj:t vid¬
tagas i gällande stadgar för utsädesföreningen.
För tillgodonjutande av de till föreningen under senare åren be¬
viljade statsanslag har av Kungl. Maj:t föreskrivits, att föreningen hade
att ställa sig till efterrättelse bestämmelserna i ovannämnda mellan
bolaget och föreningen för en tid av tio år från den 1 juli 1909 avtalade
överenskommelse angående överlåtande av från föreningen utgående nya
stammar och sorter av lantbruksväxter. Såsom av lantbruksstyrölsens
utlåtande framgår, hava emellertid numera med bolagets styrelse för¬
48
Riksdagens skrivelse Nr 9.
handlingar inletts i syfte att berörda överenskommelse måtte varda ersatt
med en ny sådan, och förslag till nytt kontrakt emellan bolaget och för¬
föreningen har även upprättats. Enligt departementschefens förmenande
borde dock detta förslag icke i oförändrad form godkännas utan för¬
anleda till fortsatta underhandlingar med bolagets styrelse. På grund
härav har departementschefen icke ansett sig böra för närvarande hem¬
ställa om ändring av det i förevarande hänseende nu stadgade villkor.
Såsom villkor för statsbidraget skulle vidare föreskrivas, att, därest
föreningens inkomster från bolaget skulle under visst år överstiga vad
som i staten för samma år beräknats, föreningen icke skulle äga att
under året disponera det sålunda uppkomna överskottet, utan skulle
sådant överskott av föreningen reserveras och upptagas såsom inkomst
i statförslag, som upprättas för kommande år.
Under de senare åren har såsom villkor för statsanslags utgående
föreskrivits, bland annat, att föreningen skulle i viss utsträckning till
mindre jordbrukare utlämna goda utsäden såsom försträckning samt av
andra medel än statsanslag bestrida därav föranledda kostnader. I sin
framställning om statsbidrag för år 1914 har föreningen hemställt, att
enär fullgörandet av ifrågavarande föreskrift åsamkade föreningen av¬
sevärda kostnader och även i övrigt medförde åtskilliga olägenheter,
sådan föreskrift icke måtte hädanefter meddelas. Mot berörda hemställan,
vartill såväl de sakkunniga som lantbruksstyrelsen tillstyrkt bifall, har
ej heller departementschefen haft något att erinra.
I överensstämmelse med vad hittills skett, skulle emellertid även
hädanefter såsom ytterligare villkor för statsanslags åtnjutande föreskrivas,
dels att kostnaderna för de ledamöter i föreningens styrelse, vilka utses
av Kungl. Maj:t, ävensom för de personer, vilka av Kungl. Maj:t för¬
ordnas att deltaga i revisionen av föreningens förvaltning, skola be¬
stridas av föreningen med belopp, som i brist på godvillig överens¬
kommelse skola bestämmas av lantbruksstyrelsen, dels att föreningen
skall i avseende å sin verksamhet vara underkastad inspektion från
statens sida, vilken inspektion skall utövas av lantbruksstyrelsen, dels
att föreningens filialer ej skola få nedläggas utan medgivande av lant¬
bruksstyrelsen, dels ock att föreningen årligen skall till Kungl. Maj:t
avgiva redogörelse för sin verksamhet och förvaltning.
Med hänsyn till betydelsen för vårt lands jordbruk av den prak¬
tiskt vetenskapliga verksamhet, som av Sveriges utsädesförening bedrives
vid Svalöv, anser Riksdagen det riktigt, att ifrågavarande anstalt av staten
beredes det understöd, som — utöver de inkomster föreningen åtnjuter
49
Riksdagens skrivelse Nr 9.
från utsädesbolaget, och de bidrag föreningen fortfarande kan komma
att uppbära från hushållningssällskap, landsting och enskilda personer
— erfordras för anstaltens uppehållande och fortsatta utveckling. I
mån som staten sålunda nödgas ikläda sig ökade uppoffringar för uppe¬
hållande av föreningens verksamhet torde dock staten höra beredas
möjlighet att ifråga om utövandet av anstaltens verksamhet göra sitt
inflytande gällande i kraftigare mån än som hittills kunnat ske, eller,
såsom 1912 års jordbruksutskott anförde, statens intresse att föra denna
verksamhet in under sin omedelbara omvårdnad ökas.
Nu ifrågavarande intresse synes emellertid Riksdagen kunna på ett
tillfredsställande sätt tillgodoses genom de sakkunnigas av Eders Kung!.
Maj:t upptagna förslag angående viss ändring av anstaltens organisation,
enligt vilket anstalten skulle ställas under ledning av eu styrelse, vars flesta
ledamöter utsåges av Kung!. Magt. Genom en sådan anordning skulle
staten beredas erforderligt inflytande å verksamheten vid anstalten, men
denna i övrigt bibehållas vid sin nuvarande organisation såsom enskild
institution med dess friare former, vilka givetvis äro av ett visst värde
just då det gäller bedrivande av en sådan praktisk vetenskaplig verk¬
samhet som den vid Svalöv. Enär dessutom grundad anledning finnes
att antaga, att anstaltens verksamhet, tack vare ökade inkomster från
bolaget, skall komma att i allt större utsträckning uppehållas genom
anstaltens egna medel och minskning i följd härav kunna ske i statens
utgifter för anstalten, synes det i propositionen framlagda förslaget
jämväl av denna anledning i frågans nuvarande läge vara fördelaktigare
än det jämväl innevarande år motionsvis framkomna förslaget om statens
övertagande av anstalten.
Riksdagen anser emellertid de sakkunnigas förslag i fråga om an¬
talet styrelseledamöter, som skulle utses av Kungl. Maj:t, bättre än
det i propositionen innehållna förslaget i detta hänseende ägnat att
främja det därmed åsyftade ändamålet. Riksdagen vill därför förorda,
att 5 av styrelsens ledamöter — däribland ordföranden — utses av Kung].
Maj:t. Därigenom skulle Kungl. Maj:t ock erhålla tillfälle att i styrelsen
insätta representanter för flera olika landsdelar, vilken åtgärd i sin ord¬
ning torde vara väl ägnad att råda bot på det anmärkta missförhållandet,
att anstaltens arbete hittills varit i alltför hög grad inriktat på speciellt
sydsvenska förhållanden samt bidraga till att föreningens verksamhet
allt mer och mer komme att bliva vad den rätteligen bör vara, näm¬
ligen en hela landet omfattande verksamhet.
Yad av Eders Kungl. Maj:t föreslagits till åstadkommande av er¬
forderligt samarbete med centralanstalten för försöksväsendet på jord-
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 14 samt. 9 höft. (Nr 9.) 7
50
Riksdagens skrivelse Nr 9.
bruksområdet har Riksdagen funnit lämpligt liksom ock förslaget att,
därest föreningens inkomster från bolaget skulle under visst år överstiga
vad som i staten för samma år beräknats, föreningen icke skulle äga
att under året disponera det sålunda uppkomna överskottet, utan före¬
skrift meddelas därom, att sådant överskott skulle av föreningen reser¬
veras och upptagas såsom inkomst i statförslag, som upprättas för
kommande år. Icke heller mot de i övrigt av Eders Kungl. Maj:t före¬
slagna villkor för statsbidragets åtnjutande har Riksdagen haft något att
erinra. I fråga om anslaget till föreningen för år 1914 har Riksdagen
icke haft något att erinra mot det av Eders Kungl. Magt föreslagna
beloppet.
På grund av vad sålunda anförts får Riksdagen för Eders Kungl.
Maj:t anmäla, att Riksdagen, med godkännande av i statsrådsprotokollet
närmare angivna villkor med här ovan angiven jämkning, å extra stat
för år 1914 beviljat Sveriges utsädesförening ett anslag av 66,000 kronor
såsom bidrag till uppehållande av föreningens praktiskt vetenskapliga
verksamhet.
42:o) Under punkten 42 av förevarande huvudtitel har Eders Kungl.
Maj:t föreslagit Riksdagen att dels å extra stat för år 1914 till åtgärder
för höjande av det mindre jordbruket anvisa ett anslag av 270,000
kronor, dels ock medgiva, att Kungl. Maj:t må för dylika åtgärder
under år 1914 disponera jämväl vad som vid utgången av år 1913
möjligen icke blivit använt av tidigare för enahanda ändamål anvisade
anslag.
Till åtgärder för höjande av det mindre jordbruket har Riksdagen
varje år allt sedan år 1901 anvisat anslag, som från att för år 1902
hava uppgått till 25,000 kronor så småningom ökats så, att för vart¬
dera av åren 1912 och 1913 beviljats ett anslag av 250,000 kronor.
Anslaget var för de sistnämnda två åren avsett att disponeras på
följande sätt:
penningpris vid premiering av mindre jordbruk ............ 39,000 kronor
premielån vid premiering av mindre jordbruk ............... 35,000 ))
kontrollföreningars organisationsanslag .............................. 16,000 »
kontrollföreningars årsanslag ............................................... 25,000 »
studieresor................................................................................... 26,000 »
undervisningskurser .................................................................. 50,000 ))
premiering av odlingsföretag ............................................... 50,000 »
övrig undervisning................................................. 10,000 »
tillhopa 251,000 kronor.
51
Riksdagens skrivelse Nr 9.
Detta anslag liar nu föreslagits att för år 1914 höjas till 270,000
kronor eller med 20,000 kronor, vilket belopp är avsett att fördelas
mellan vissa av de olika ändamål, till vilka anslaget enligt vad ovan
sagts skall utgå, nämligen till penningpris 5,000 kronor — ökningen i
denna del betingad av höjning av arealen för premieringsbara småbruk
från 12 till 15 hektar åker — till premielån 5,000 kronor och till övrig
undervisning 10,000 kronor. Anslaget i sin helhet skall fortfarande an¬
vändas för samtliga därmed avsedda ändamål, dock att dels ett belopp
av 50,000 kronor skall i första hand utgå till premiering av mindre
odlingsföretag, dels ock till understödjande av »övrig undervisning» icke
må utgå mer än de därtill särskilt avsedda medlen, nu föreslagna till
20.000 kronor.
Riksdagen har dels å extra stat för år 1914 till åtgärder för
höjande av det mindre jordbruket anvisat ett anslag av 270,000 kronor,
dels och medgivit, att Eders Kungl. Maj:t må för dylika åtgärder under
år 1914 disponera jämväl vad som vid utgången av år 1913 möjligen
icke blivit använt av tidigare för enahanda ändamål anvisade anslag.
43: o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom under punkt 43
gjorda framställning har Riksdagen, i likhet med vad för vart och ett av
åren 1910—1913 skett, till anställande av en statskonsulent för det mindre
jordbruket på extra stat för år 1914 anvisat ett anslag av 6,500 kronor.
44:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställ¬
ning har Riksdagen vidare såsom bidrag till åtgärder för främjandet av
ordnad bokföring vid mindre jordbruk, å extra stat för år 1914 anvisat
ett förslagsanslag av 15,000 kronor.
45:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställ¬
ning har Riksdagen å extra stat för år 1914 anvisat dels till ökat stats¬
bidrag till fortgående smörprovningar ett anslag av 10,000 kronor, dels
och till bestridande av kostnaderna för kontrollen över vattenhalten i
svenskt exportsmör ett anslag av 6,000 kronor, eller sålunda tillhopa
16.000 kronor.
46:o), 47:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare under punkterna 46 och
47 av huvudtiteln föreslagit Riksdagen att
dels å extra stat för år 1914 ställa till Eders Kungl. Maj:ts för¬
fogande, under benämning norrländska avdikningsanslaget, till under¬
stödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet av myrut-
52
Riksdagens skrivelse Nr 9.
dikningar och vattenavtappningar inom Norrland och Dalarne, vare sig
ändamålet med arbetsföretaget är uppodling av till åker eller äng lämplig-
jord eller minskning av frostländighet för närliggande bygd, ett belopp av
1.100.000 kronor, med företrädesrätt för sökande från Gävleborgs län och
Dalarne att av detta belopp erhålla bidrag till högst 100,000 kronor;
dels å extra stat för år 1914 ställa till Eders Kungl. Maj:ts för¬
fogande, under benämning allmänna avdikningsanslaget, till under¬
stödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet av inyra t-
dikningar och vattenavtappningar inom andra delar av riket än Norr¬
land och Dalarne, vare sig ändamålet med arbetsföretaget är uppodling
av till åker eller äng lämplig jord eller minskning av frostländighet för
närliggande bygd, ett belopp av 450,000 kronor, därav högst 150,000
kronor må utgå- till avdikning av sådan mark, vars torrläggning avser
endast minskning av frostländighet för närliggande bygd;
dels och besluta, att i avseende å erhållande och tillgodonjutande
av statsbidrag från ifrågavarande båda anslag skola tillämpas nu gällande
allmänna villkor och bestämmelser i sådant avseende.
Då Riksdagen icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
framställning har Riksdagen
dels å extra stat för år 1914 ställt till Eders Kungl. Maj:ts för¬
fogande, under benämning norrländska avdikningsanslaget, till under¬
stödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet av myrut-
dikningar och vattenavtappningar inom Norrland och Dalarne, vare sig
ändamålet med arbetsföretaget är uppodling av till åker eller äng-
lämplig jord eller minskning av frostländighet för närliggande bygd,
ett belopp av 1,100,000 kronor, med företrädesrätt för sökande från
Gävleborgs län och Dalarne att av detta belopp erhålla bidrag till högst
100.000 kronor;
dels å extra stat för år 1914 ställt till Eders Kungl. Maj:ts förfogande,
under benämning allmänna avdikningsanslaget till understödjande medelst
statsbidrag utan återbetalningsskyldighet av myrutdikningar och vatten¬
avtappningar inom andra delar av riket än Norrland och Dalarne, vare
sig ändamålet med arbetsföretaget är uppodling av till åker eller äng-
lämplig jord eller minskning av frostländighet för närliggande bygd, ett
belopp av 450,000 kronor, därav högst 150,000 kronor må utgå till av¬
dikning’ av sådan mark, vars torrläggning avser endast minskning- av
frostländighet för närliggande bygd;
dels ock beslutat, att i avseende å erhållande och tillgodonjutande
av statsbidrag från ifrågavarande båda anslag skola tillämpas nu gällande
allmänna villkor och bestämmelser i sådant avseende.
53
Riksdagens skrivelse Nr 9.
48:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom framställda för¬
slag har Riksdagen för vidtagande av sådana åtgärder, som kunna finnas
vara ägnade att främja lösningen av frågan angående lämpligaste sättet
att tillgodogöra den i landets torvmossar befintliga tillgång på bränntorv,
torvströ m. m., å extra stat för år 1914 att i mån av behov användas
anvisat ett belopp av 5,000 kronor, med rätt därjämte för Kungl. Maj:t
att låta av nämnda belopp förskottsvis under år 1913 av tillgängliga
medel utanordna 2,000 kronor samt likaledes i mån av behov under år
1914 för enahanda ändamål disponera vad vid utgången av år 1913 icke
blivit använt av tidigare för ändamålet på extra stat beviljade medel.
49:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställ¬
ning har Riksdagen för anställande av en förste och en andre torv-
ingenjör samt tre torvassistenter å extra stat för år 1914 anvisat ett
anslag av 25,000 kronor.
50:o) I anslutning till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda fram¬
ställning har Riksdagen vidare av det av 1912 års Riksdag beviljade
anslag å 35,000 kronor till upprätthållande av en torvskola under åren
1913—1917 å extra stat för år 1914 anvisat ett belopp av 7,000 kronor.
51:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom under punkt 51
gjorda framställning har Riksdagen å extra stat för år 1914 anvisat
dels till anställande av en andre instruktör i husslöjd 2,000 kronor, dels
ock såsom personligt ålderstillägg till andre instruktören Jonas Wallan-
der, därest han fortfarande i denna egenskap med gott vitsord tjänstgör,
1,500 kronor, eller tillhopa 3,500 kronor.
52:o) Under punkt 52 av ifrågavarande huvudtitel har Eders
Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen, att för lindring av fraktkostnaderna
vid transport å järnväg av kalk, kalkstensmjöl och märgel för jord¬
brukets behov å extra stat för år 1914 anvisa, såsom förslagsanslag,
380.000 kronor.
För lindring av fraktkostnaderna vid transport å järnväg av kalk,
kalkstensmjöl och märgel för jordbrukets behov har Riksdagen anvisat
såsom förslagsanslag å extra stat för vartdera av åren 1908 och 1909
200.000 kronor, för år 1910 250,000 kronor, för år 1911 300,000 kronor
samt för vartdera av åren 1912 och 1913 380,000 kronor.
I samband med höjningen av anslaget från 300,000 till 380,000
kronor, anförde Riksdagen, att insikten om kalkens fördelar dåmera, att
54
Riksdagens skrivelse Nr 9.
döma av den betydliga stegringen av utgifterna från anslaget, syntes
hava vunnit sådan spridning, att Riksdagen trodde sig kunna ifrågasätta
lämpligheten av en skärpning av då gällande bestämmelser för åtnjutande
av ifrågavarande fraktlindring, i syfte att utgifterna från anslaget skulle
kunna nedbringas.
För åtnjutande av bidrag från nämnda anslag gällde vid denna
tidpunkt, bland annat, att för sändningar om minst 5,000 kilogram
verklig vikt per vagn av kalk, kalkstensmjöl samt märgel för jord¬
brukets behov, vilka ägde rum å statens eller enskilda järnvägar, stats¬
bidrag för fraktkostnaderna finge utgå, men endast i det fall, att frakten
för 100 kilogram överstege 10 öre och icke till större belopp, än att
fraktkostnaden efter avdrag av statsbidraget utgjorde minst 10 öre för
100 kilogram.
Med anledning av Riksdagens nyssberörda uttalande har sedermera
sådan skärpning i villkoren för åtnjutande av ifrågavarande fraktlindring
vidtagits, att statsbidrag får utgå endast i det fall, att frakten för 100
kilogram överstiger 20 öre, och icke till större belopp än att fraktkost¬
naden, efter avdrag av statsbidraget, utgör minst 20 öre för 100 kilo¬
gram. Bestämmelser angående berörda fraktlindring, innehållande jäm¬
väl sistnämnda ändring, hava av Kungl. Maj:t utfärdats den 11 oktober
1912. (Sv. Förf.-saml. nr 345.)
Enär ifrågavarande anslag obestridligen torde medföra stort gagn
för jordbruksnäringen, därigenom att kalken tack vare detsamma bringas
till allmännare användning vid jordbruket, anser Riksdagen anslaget i
fråga fortfarande böra utgå. Riksdagen har alltså, i likhet med vad som
skett för innevarande år, för lindring av fraktkostnaderna vid transport
å järnväg av kalk, kalkstensmjöl och märgel för jordbrukets behov å
extra stat för år 1914 anvisat såsom förslagsanslag 380,000 kronor.
Fiskeriväsesitlet.
53:o) I anledning av vad Eders Kungl. Maj:t under punkten 53
föreslagit har Riksdagen såsom bidrag till anordnande av undervisnings¬
kurser och hållande av föredrag i navigation in. in. för bohuslänska
fiskare, under förutsättning att av Göteborgs och Bohus läns hushåll¬
ningssällskap eller landsting eller eljest för ändamålet tillskjutas minst
1,150 kronor, å extra stat för år 1914 anvisat ett anslag av 1,400 kronor
med rätt för Kungl. Maj:t att utav detta belopp förskottsvis under inne¬
varande år av tillgängliga medel utanordna 700 kronor.
55
Riksdagens skrivelse Nr 9.
54:o) Under punkt 54 av förevarande huvudtitel har Eders Kungl.
Maj:t föreslagit Riksdagen att till understöd åt södra Sveriges fiskeri -
förening å extra stat för år 1914 anvisa ett anslag av 18,500 kronor,
därav till upprätthållande av föreningens fiskeriskola 8,500 kronor och
såsom bidrag till föreningens försöks- och fiskodlingsverksamhet 10,000
kronor.
Såsom understöd åt södra Sveriges fiskeriförening har Riksdagen
för varje år från och med 1908 på extra stat anvisat anslag, som
under åren 1908—1913 utgått dels med 8,500 kronor till upprätthållande
av föreningens fiskeriskola och dels under de två första åren med 5,000,
därefter med 7,000 och under innevarande år med 9,000 kronor såsom
bidrag till föreningens försöks- och fiskodlingsverksamhet. För kom¬
plettering av utrustningen vid föreningens sötvattensbiologiska labora¬
torium i Aneboda begäres nu en höjning av sistnämnda anslag till
10,000 kronor.
Då Riksdagen icke haft något att erinra mot den begärda anslags-
förhöjningen eller mot framställningen i övrigt, har Riksdagen till under¬
stöd åt södra Sveriges fiskeriförening å extra stat för år 1914 anvisat
ett anslag av 18,500 kronor, därav till upprätthållande av föreningens
fiskeriskola 8,500 kronor och såsom bidrag till föreningens försöks- och
fiskodlingsverksamhet 10,000 kronor.
55:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med vad för vart och ett av åren 1905—1913
ägt rum, till utförande av hydrografisk-biologiska undersökningar av de
Sverige omgivande haven å extra stat för år 1914 beviljat dels till om¬
kostnader för tiden från och med den 1 maj 1914 till och med den 30
april 1915 21,000 kronor, dels ock till täckande av Sveriges andel i
kostnaderna för en internationell hydrografisk-biologisk centralanstalt
med laboratorium för tiden från och med den 22 juli 1914 till och med
den 21 juli 1915 5,100 kronor, eller tillsammans 26,100 kronor.
56:o) Vidare har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att till
underhålls- och driftkostnad för fartyget Skagerak, avsett för hydro¬
grafisk-biologiska undersökningar av de Sverige omgivande haven samt
för tillsyn och bevakning vid Sveriges havsfisken under annan tid av
året än vintermånaderna, å extra stat för år 1914 anvisa ett anslag av
41,800 kronor, varav för reparation av fartyget 5,800 kronor.
Ehuruväl Riksdagen i likhet med departementschefen funnit de av
Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande i Göteborgs och Bohus län gjorda
56
Riksdagens skrivelse Nr 9.
antagande!), på vilka den begärda ökningen av anslaget till själva drift¬
kostnaderna grundar sig, ganska osäkra, har Riksdagen, som i övrigt
icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts framställning, till
underhålls- och driftkostnad för fartyget Skagerak, avsett för liydro-
grafisk-biologiska undersökningar av de Sverige omgivande haven samt
för tillsyn och bevakning vid Sveriges havsfisken under annan tid av
året än vintermånaderna, å extra stat för år 1914 anvisat ett anslag av
41,800 kronor, varav för reparation av fartyget 5,800 kronor.
57:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med vad för vart och ett av åren 1906—1913
ägt rum, till bestridande av kostnader för försäkring av fartyget Ska¬
gerak å extra stat för år 1914 anvisat 5,200 kronor.
58:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts under punkten 58 gjorda
framställning har Riksdagen, i likhet med vad för åren 1912 och 1913
ägt rum, för bestridande av underhålls- och driftkostnad för det för
fiskeriadministrationens behov byggda fartyg Eystrasalt å extra stat för
år 1914 beviljat ett anslag av 8,500 kronor.
59:o) Under punkt 59 av ifrågavarande huvudtitel har Eders Kungl.
Maj:'t föreslagit Riksdagen att för stationerande under vintern 1913—
1914 av ett armerat ångfartyg vid rikets kuster för åstadkommande av
ordning och skydd vid fiskets bedrivande å extra stat för år 1914 an¬
visa ett anslag av 33,000 kronor.
Riksdagen, som i likhet med departementschefen finner det ange¬
läget, att effektivare åtgärder vidtagas för skyddandet av Sveriges över¬
höghet i det till dess sjöterritorium i Kattegat och norra Öresund
hörande vattenområde och som icke haft något att erinra mot beräk¬
ningen av de i anledning härav ökade kostnader eller mot framställ¬
ningen i övrigt, har för stationerande under vintern 1913—1914 av ett
armerat ångfartyg vid rikets kuster för -åstadkommande av ordning och
skydd vid fiskets bedrivande å extra stat för år 1914 anvisat ett anslag
av 33,000 kronor.
60:o) Enligt vad Riksdagen i särskild skrivelse anmält, har
Riksdagen
dels av det utav 1911 års Riksdag beviljade anslaget å 2,788,000
kronor till bestridande av kostnaderna för utförande av vissa utav fiske-
hamnskommissionen föreslagna hamnar å extra stat för år 1914 anvisat
57
Riksdagens skrivelse Nr 9.
ett belopp av 464,000 kronor att enligt de närmare föreskrifter, Kungl.
Maj:t må finna gott meddela, för ifrågavarande ändamål användas under
vilikor om kostnadsfri upplåtelse ej mindre av själva området för hamnarna
än även av det område i land, som med hänsyn till den rörelse, som
är avsedd att i hamnarna bedrivas, bör för det gemensamma behovet
avsöndras;
dels medgivit, att kostnaden för anordnande under byggnadstiden,
på sätt i statsrådsprotokollet angivits, av en särskild hamnavdelning
inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen må utgå från de för byggande
av omförmälda hamnar anslagna medel;
dels ock hos Eders Kungl. Maj:t anhållit, att Eders Kungl. Maj:t
måtte låta verkställa förnyad utredning i fråga om utförandet av fiske-
hamnsanläggningen vid Grundsund samt därefter för Riksdagen fram¬
lägga det förslag, vartill denna utredning kan föranleda.
Skogsväsendet.
61:o) Under punkt 62 i förevarande huvudtitel har Eders Kungl.
Maj:t föreslagit Riksdagen medgiva, att till statens skogsingenjör Karl
Otto Frithiof Stenborg må från och med år 1914 tillsvidare, så länge
han fortfarande i denna egenskap med gott vitsord tjänstgör, utgå
såsom personligt ålderstillägg ett belopp av 400 kronor för år räknat.
Enär för beviljande av ålderstillägg åt Stenborg förefinnas samma
skäl som de, vilka åberopats ifråga om skogsingenjören Tell Grenander,
vilken av 1912 års Riksdag beviljades enahanda ålderstillägg, har Riks¬
dagen icke något att erinra mot'bifall till framställningen. Riksdagen
har alltså medgivit, att till statens skogsingenjör Karl Otto Frithiof
Stenborg må från och med år 1914 tillsvidare, så länge han fortfarande
i denna egenskap med gott vitsord tjänstgör, utgå såsom personligt
ålderstillägg ett belopp av 400 kronor för år räknat.
62:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda fram¬
ställning har Riksdagen vidare i likhet med vad för vart och ett av
aren 1909—1913 ägt rum, till anställande av extra lärarkrafter vid
skogsinstitutet, å extra stat för år 1914 anvisat ett belopp av 8,000
kronor.
63:o) Under erinran, att 1912 års Riksdag på framställning av
Eders Kungl. Maj:t till uppförande av nybyggnad m. in. för statens
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 14 sand. 9 käft. (Nr 9.) 8
58
Riksdagens skrivelse Nr 9.
skogsför söks anstalt beviljat ett belopp av 107,300 kronor, samt att
Riksdagen därav anvisat å extra stat, för innevarande år ett belopp av
53,650 kronor, får Riksdagen anmäla, att Riksdagen på grund av Eders
Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning av det för uppförande av
nybyggnad in. m. för statens skogsförsöksanstalt beviljade anslag å
107,300 kronor å extra stat för år 1914 anvisat återstående beloppet
53,650 kronor.
64:o) I anledning av Eders Kungl. Majrts därom gjorda framställ¬
ning har Riksdagen, i likhet med vad för vart och ett av åren 1905—
1913 ägt rum, för skogsodlingens befrämjande å extra stat för år 1914
anvisat ett anslag av 100,000 kronor att ställas till Kungl. Maj :ts för¬
fogande för att i mån av tillgång tilldelas antingen skogsvårdsstyrelser,
till vilka landsting eller hushållningssällskap för ändamålet lämnat
bidrag, eller i landstingsområde, där sådan styrelse icke tinnes, lands¬
ting eller hushållningssällskap, under iakttagande att i intetdera fallet
statsbidrag må till något landstingsområde utgå med högre belopp än
det, varmed landsting och hushållningssällskap tillsammans eller ettdera
av dem till ändamålet bidragit, samt att landsting eller hushållnings¬
sällskap, som undfått dylikt bidrag, skall vara skyldigt att efter årets
utgång till Kungl. Maj:ts vederbörande befallningshavande avgiva redo¬
görelse över användningen av de utav staten samt av landsting eller
hushållningssällskap lämnade bidrag.
65:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts under punkt 66 av
förevarande huvudtitel gjorda framställning har Riksdagen vidare, i
likhet med vad för vart och ett av åren 1910—1913 ägt rum, såsom
bidrag till bestridande av kostnaderna för uppehållande av skogsvårds-
styrelsernas verksamhet å extra stat för år 1914 anvisat ett anslag av
67,500 kronor.
66:o) Eders Kungl. Maj:t liar vidare under punkten 67 föreslagit
Riksdagen att för kartläggning av ljunghedar i södra och sydvästra
delarna av landet å extra stat för år 1914 anvisa 7,500 kronor, med
rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis under år 1913 av tillgängliga
medel låta utanordna beloppet.
Med hänsyn, till betydelsen av frågan om kultiverandet av de stora
i södra och sydvästra delarna av landet befintliga ljunghedarna anser
Riksdagen i likhet med departementschefen, att en undersökning för ut¬
rönande av dessa ljunghedars läge och utsträckning lämpligen bör genom
59
Riksdagens skrivelse Nr 9.
statens skogsförsöksanstalt verkställas. Och då Riksdagen icke funnit
anledning till anmärkning mot det begärda anslagets belopp, har Riks¬
dagen för kartläggning av ljunghedar i södra och sydvästra delarna av
landet å extra stat för år 1914 anvisat 7,500 kronor, med rätt för
Kungl. Maj:t att förskottsvis under år 1913 av tillgängliga medel låta
utanordna beloppet.
67:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda fram¬
ställning har Riksdagen, i likhet med vad under vart och ett av åren
1909—1913 ägt rum, medgivit,
dels att under år 1914 inflytande flottningsavgifter må användas
till bestridande av kostnader för reglering av flottleder inom riket,
dels ock att de medel, som av före år 1908 anvisade anslag till
bestridande av kostnader för reglering av flottleder i de norrländska
länen ävensom i Kopparbergs, Örebro och Västmanlands län vid 1913
års slut må finnas disponibla, må under år 1914 till enahanda ändamål
användas utan begränsning till vissa län.
JLantnaäteMväseiMlct.
68:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom under punkten
69 av förevarande huvudtitel gjorda framställning och under erinran,
att nu ifrågavarande anslagskrav står i överensstämmelse med den av
1910 års Riksdag prövade planen för lantmäteriundervisningens ord¬
nande, får Riksdagen anmäla, att Riksdagen å extra stat för år 1914
till Kungl. Maj:ts förfogande ställt ett anslag av 36,300 kronor att
användas till lantmäteriundervisningens ordnande och bedrivande under
läsåret 1913—1914 i huvudsaklig överensstämmelse med det av lant-
mäteristyrelsen den 6 november 1909 framställda, i statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för den 8 april 1910 närmare angivna förslag,
med rätt för Kungl. Maj:t att utav sagda belopp under år 1913 av till¬
gängliga medel förskottsvis för ändamålet utanordna erforderligt belopp.
69:o) Vidare har Eders Kungl. Maj:t under punkt 70 föreslagit
Riksdagen att till bestridande av kostnaderna för vissa av distrikts-
lantmätare företagna tjänsteresor å extra stat för år 1914 anvisa ett
förslagsanslag av 30,000 kronor.
Enär den anmärkningsvärt ringa användning, de för ifrågavarande
ändamål anvisade anslagen hittills erhållit, torde kunna antagas bero
60
Riksdagens skrivelse Nr 9.
därpå att bestämmelserna rörande sättet och villkoren för åtnjutande av
bidrag från berörda anslag icke torde vara fullt lämpliga, anser Riks¬
dagen, att den av departementschefen ifrågasatta revisionen av berörda
bestämmelser bör snarast möjligt komma till stånd. Då emellertid an¬
slaget torde jämväl för år 1914 vara erforderligt, har Riksdagen, i lik¬
het med vad för vart och ett av åren 1910—1913 ägt rum, till be¬
stridande av kostnaderna för vissa av distriktslantmätare företagna tjänste¬
resor, å extra stat för år 1914 anvisat ett förslagsanslag av 30,000
kronor.
70:o) Eders Kungl. Maj:t bär vidare under punkten 71 föreslagit Riks¬
dagen att till fortsatt reparation och renovation av kartor i lantmäteri-
kontoren i länen på extra stat för år 1914 bevilja ett anslag av 20,000
kronor; och har Riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt
rum, till fortsatt reparation och renovation av kartor i lantmäterikontoren
i länen å extra stat för år 1914 beviljat ett anslag av 20,000 kronor.
71:o) Under punkten 72 av förevarande huvudtitel har Eders Kungl.
Maj:t föreslagit Riksdagen att till uppläggande av nya registratur och
arkivens ordnande vid lantmäterikontoren i länen å extra stat för år
1914 anvisa ett anslag av 18,000 kronor.
Med erinran, att Riksdagen för innevarande år för ifrågavarande
ändamål anvisat medel till belopp av 24,000 kronor, får Riksdagen
anmäla, att Riksdagen till uppläggande av nya registratur och arkivens
ordnande i lantmäterikontoren i länen å extra stat för år 1914 anvisat
ett anslag av 18,000 kronor.
72:o) Under punkt 73 har Eders Kungl. Maj:t vidare föreslagit
Riksdagen att till inbindning av handlingar i lantmäterikontoren i länen
å extra stat för år 1914 anvisa ett anslag av 5,000 kronor.
Riksdagen, som tillfullo inser vikten av att lantmäteriakterna be¬
redas en till förekommande av slitning och förstöring fullt betryggande
förvaring, har dock i likhet med departementschefen icke blivit över¬
tygad om att kostnaden för den inbindning, som verkligen är ound¬
gänglig, skall behöva stiga till så stort belopp, som lantmäteristyrelsen
beräknat eller 45,785 kronor. Då emellertid Riksdagen finner det er¬
forderligt, att åtgärder i nu förevarande hänseende vidtagas samt Riks¬
dagen icke haft något att erinra mot det för år 1914 äskade beloppet,
har Riksdagen till inbindning av handlingar i lantmäterikontoren i länen
å extra stat för år 1914 anvisat ett anslag av 5,000 kronor.
61
Riksdagens skrivelse Nr 9.
73:o) Eders Kungl. Maj:t liar underpunkt 74 föreslagit Riksdagen
att till anskaffande för lantmäterikontorets i Umeå räkning av kopior
utav vissa skifteskartor med tillhörande handlingar å extra stat för år
1914 anvisa ett anslag av 9,000 kronor.
Med erinran att Riksdagen för innevarande år för ifrågavarande
ändamål anvisat medel till belopp av 18,000 kronor, får Riksdagen
härigenom för Eders Kungl. Maj:t anmäla, att Riksdagen till anskaffande
för lantmäterikontorets i Umeå räkning av kopior utav vissa skiftes¬
kartor med tillhörande handlingar å extra stat för år 1914 anvisat ett
anslag av 9,000 kronor.
Mikcts allmänna kartverk.
74:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställ¬
ning, har Riksdagen, i likhet med vad under en följd av år ägt rum,
till bestridande av kostnader för namngranskning för rikets allmänna
kartverks behov å extra stat för år 1914 anvisat ett anslag av 3,000
kronor.
ekologisk» oeli hydra grafiska undersökningar.
75:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställ¬
ning har Riksdagen, i likhet med vad som skett för vart och ett av
åren. 1910—1913, till bestridande av kostnaderna under år 1914 för
Sveriges geologiska undersöknings fältarbeten och för utgivande av de
på nämnda institutions undersökningar grundade kartor, avhandlingar
och uppsatser, å extra stat för samma år beviljat ett anslag av 36,000
kronor.
76:o) Under punkt 77 av förevarande huvudtitel har Eders Kungl.
Maj:t vidare föreslagit Riksdagen att för beredande av hyresbidrag åt
tjänstemännen vid Sveriges geologiska undersökning med 700 kronor
för varje tjänsteman å extra stat för år 1914 anvisa ett anslag av
7,700 kronor.
Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning har icke vunnit
Riksdagens bifall.
62
Riksdagens skrivelse Nr 9.
77:o) Eders Kung! Maj:t liar under punkt 78 föreslagit Riksdagen
att å extra stat för år 1914 för Sveriges geologiska undersöknings be¬
hov anvisa till avlöning åt en maskinist och tre eldare, till nattlig bevak¬
ning samt till expenser i övrigt ett anslag av 8,000 kronor.
I anledning av naturhistoriska riksmuseets flyttning till dess nya
byggnader vid Frescati erfordras under åttonde huvudtiteln anvisande av
vissa anslag, därav av de beräknade sammanlagda kostnaderna till av¬
löning åt en maskinist samt tre eldare borde å Sveriges geologiska
undersökning belöpa 882 kronor samt av kostnaden för nattvakt å samma
undersökning falla ett belopp av 324 kronor. Återstoden av det begärda
anslaget anses behövligt för gäldande av vissa andra av utflyttningen
till Frescati för Sveriges geologiska undersökning föranledda utgifter.
Riksdagen, som icke haft något att erinra mot förevarande fram¬
ställning har å extra stat för år 1914 för Sveriges geologiska undersök¬
nings behov anvisat till avlöning åt en maskinist och tre eldare, till
nattlig bevakning samt till expenser i övrigt ett anslag av 8,000 kronor.
78:o) I eu till Riksdagen den 7 mars 1913 avlåten proposition, nr
108, har Eders Kung!. Maj:t under åberopande av bilagt utdrag av stats¬
rådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag föreslagit Riks¬
dagen att för nyanskaffning och omändring av möbler och montrer
m. m. till Sveriges geologiska undersöknings under byggnad varande
nya lokaler vid Frescati bevilja ett anslag av 120,000 kronor och därav
å extra stat för år 1914 anvisa ett belopp av 20,000 kronor.
Enligt det framlagda förslaget äro utställningsmontrerna i den
geologiska undersökningens nya lokal vid Frescati avsedda att förses
med spegelglas. Under erinran att Riksdagen förut innevarande år vid
behandlingen av punkt 27 under åttonde huvudtiteln angående inred¬
ningen av naturhistoriska riksmuseets nybyggnader vid Frescati, till
vars byggnadskomplex den geologiska undersökningens nya lokal är
ansluten, beslutat, att beträffande skåpen och de mindre montrerna till
besparing av kostnaderna för inredning av berörda museibyggnader s. k.
dubbelt]ockt fönsterglas skall användas i stället för spegelglas, vill
Riksdagen uttala, att enligt Riksdagens åsikt jämväl vid inredningen av
nu ifrågavarande lokal inskränkning i användningen av spegelglas bör på
lika sätt ske, varigenom, enligt vad av den i ärendet verkställda utred¬
ningen framgår, skulle uppstå en besparing av i jämnt tal 2,300 kronor.
På grund härav anser Riksdagen, att det nu äskade anslaget kan minskas
med nämnda belopp 2,300 kronor till 117,700 kronor, varav 20,000
kronor bör anvisas för år 1914. Riksdagen, som i övrigt icke funnit
63
Riksdagens skrivelse Nr 9.
anledning till erinran mot förevarande framställning, har alltså för ny¬
anskaffning och omändring av möbler och montrer m. m. till Sveriges
geologiska undersöknings under byggnad varande nya lokaler vid Frescati
beviljat ett anslag av 117,700 kronor och därav å extra stat för år
1914 anvisat ett belopp av 20,000 kronor.
79:o) Under punkt 79 i förevarande huvudtitel har Eders Ivungl. Maj:t
föreslagit Riksdagen att dels för verkställande genom Sveriges geologiska
undersöknings 'försorg av en utredning medelst linjeinventering rörande
storleken och beskaffenheten av torvtillgångarna i södra Sverige intill
61° n. br. bevilja ett anslag av 45,000 kronor och därav på extra stat
för år 1914 anvisa 15,000 kronor, dels och för upprättande av en för¬
teckning över staten tillhöriga torvmossar i Svea- och Götaland samt
detaljundersökning av ett urval större sådana mossar, att utföras av
statens torvtjänstemän, bevilja ett anslag av 9,000 kronor samt därav
å extra stat för år 1914 anvisa 3,000 kronor.
Riksdagen bär avslagit Eders Ivungl. Maj:ts förevarande framställning.
80:o) Under punkt 80 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen
att i avbidan på den proposition angående hydrografiska undersökningar
av Sveriges färskvatten, som kunde komma att till Riksdagen avlåtas,
såsom anslag till hydrografiska byrån å ordinarie stat beräkna ett belopp
av 48,500 kronor.
I avseende å denna framställning får Riksdagen hänvisa till sitt
under punkt 82 här nedan anmälda beslut.
81:o) Under punkt 81 har Eders Kungl. Maj:t vidare föreslagit
Riksdagen att i avbidan på den proposition angående hydrografiska under¬
sökningar av Sveriges färskvatten, som kunde komma att till Riksdagen
avlåtas, beräkna såsom anslag å extra stat under denna huvudtitel för
år 1914 dels ett belopp av 19,500 kronor för uppehållande under samma
år av verksamheten vid den hydrografiska byrån med under densamma
• omedelbart lydande observationsstationer, och dels ett belopp av 3,000
kronor för verkställande under samma år av hydrogeologiska special¬
undersökningar eller tillhopa 22,500 kronor.
Beträffande denna framställning får Riksdagen likaledes hänvisa
till sitt under punkt 82 här nedan anmälda beslut.
82:o) Såsom i punkterna 80 och 81 här ovan erinras har Eders
Kungl. Maj:t i två särskilda punkter under nionde huvudtiteln av stats-
64
Riksdagens skrivelse Nr 9.
\eikspropositionen föreslagit Riksdagen, att i avbidan på proposition
angående hydrografiska undersökningar av Sveriges färskvatten beräkna,
dels till hydrografiska byrån på ordinarie stat ett belopp av 48,500
kronor, dels ock till uppehållande under år 1914 av verksamheten vid
den hydrografiska byrån m. m. å extra stat ett belopp av tillhopa 22,500
kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i eu till Riksdagen den 4 april
1913 avlåten proposition, nr 267, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit
Riksdagen att
dels besluta, att hydrografiska byrån skall från och med år 1914
under benämning statens hydrografiska byrå uppföras å ordinarie stat;
dels godkänna det i statsrådsprotokollet intagna förslaget till stat
du byiån, att tillämpas från och med år 1914, ävensom de villkor och
bestämmelser, som föreslagits för åtnjutande av de i samma stat för
ordinarie befattningshavare upptagna avlöningsförmåner;
samt vid bifall härtill a ordinarie stat under riksstatens nionde
huvudtitel uppföra ett anslag till statens hvdrografiska byrå till belonn
av 47,800 kronor; " *
deis till bestridande av kostnaderna under år 1914 för statens
hydi ografiska byrås fältarbeten, publikationer och utrustning på extra
stat för samma år anvisa ett anslag av 19,500 kronor;
dels och för verkställande under år 1914 av hydrogeologiska special¬
undersökningar på extra stat för samma år anvisa ett anslag av 3,000
kronor.
Den föreslagna nya staten för statens hydrografiska byrå har
1 Öl]ande utseende:
Riksdagens skrivelse Nr 9.
65
|
Lön
Kr.
|
Tjänst¬
görings-
pen¬
ningar
Kr.
|
Orts¬
tillägg
Kr.
|
Sum¬
ma
Kr.
|
|
Chefen ................................
|
5,700
3,600
3,600
900
900
700
700
|
2,500
|
800
400
|
9,000
5,800
|
|
1 bvråingeniör...........................
|
j Efter 5 år kan lönen höjas
t med 500 kronor och efter
( 10 år med ytterligare 500
|
1 „ ..........................
|
1,800
550
550
350
350
|
1 kvinnligt biträde av högre lönegrad......
11 J» 11 11 11 ......
1 n t> „ lägre „ ......
1 vaktmästare..............................
|
150
150
150
150
|
DjbUU
1,600
1,600
1,200
1,200
10,100
8,000
3,500
|
j kronor.
[Efter 5 år kan lönen höjas
med 200 kronor och efter
i 10 är med ytterligare 200
I kronor.
{Efter 5 år kan lönen höjas
J med 100 kronor och efter
\ 10 år med ytterligare 100
kronor.
|
Till ersättningar åt extra biträden, grati¬
fikationer och vikariatsersättningar.........
|
|
|
Till arvoden åt observatörer ..................
|
|
|
|
|
Till expenser ...............................
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa
|
—
|
—
|
—
|
47,800
|
|
Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så
, ?.Se denna förman kvarstår, ortstillägg ej utgå till honom ävensom å lönen avdragas 100 kronor
årligen. °
Av det till anvisande å extra stat för år 1914 ifrågasatta beloppet,
19,o00 kronor, skulle utgå 8,000 kronor till resekostnader och hant-
langning vid mätningar, 8,000 kronor till publikationer och 3,500 kronor
till komplettering och underhåll av peglar och utrustning.
De för år 1913 till de hydrografiska undersökningarna beviljade
anslagen framgå av följande tabell:
A. Den hydrografiska byrån med under densamma omedelbart lydande
observationsstationer:
Arvode till föreståndaren................................ kronor 7,000
)) » en byråingenjör........................... » 4,500
» » » » » 4,500
J> » » vaktmästare » 900
Extra biträden samt gratifikation åt vakt¬
mästaren (högst 500 kronor), förslagsvis » 9,000
Publikationer, förslagsvis................................ s> 8,000
Expenser, förslagsvis ..................................... j> 2,500
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 14 sand. 9 höft. (Nr 9.)
9
66
Riksdagens skrivelse Nr 9.
Resekostnader och kantlangning vid mät¬
ningar, förslagsvis.......................................... kronor 8,000
Observatörers arvoden, förslagsvis............... » 8,000
Komplettering och underhåll av peglar samt
utrustning, förslagsvis................................»_ _ 2.600 kronor 55,000
B. De meteorologiska observationerna:
Årvodestillökning åt en amanuens vid
meteorologiska centralanstalten.................. kronor 1,000
Observationsarvoden, förslagsvis ................. » 9,700
Instruments och apparaters underhåll, för¬
slagsvis ............................................................ » 500
Inspektioner, förslagsvis ................................ » 500
Biträden vid instrumentens prövning, ob¬
servationernas granskning och beräkning,
tabellering samt skrivning m. in., för¬
slagsvis ............................................................ » 2,000 »
13,700
C. De hydrogeologiska specialundersökningarna:
Fältarbeten, förslagsvis .................................... kronor 2,500
Publikationer, förslagsvis................................. » 500 » 3,000
Summa kronor 71,700
Av förestående belopp, 71,700 kronor, ha emellertid kostnaderna
för de meteorologiska undersökningarna eller 13,700 kronor anvisats
under åttonde huvudtiteln.
Riksdagen har icke i vidare mån bifallit Eders Kungl. Maj:ts
förevarande proposition än att Riksdagen i anledning av densamma
dels för uppehållande under år 1914 av verksamheten vid den
hydrografiska byrån med under densamma omedelbart lydande observa¬
tionsstationer på extra stat för samma år anvisat ett anslag av 55,000
kronor;
dels ock för verkställande under år 1914 av hydrogeologiska special¬
undersökningar på extra stat för samma år anvisat ett anslag av 3,000
kronor, eller tillhopa 58,000 kronor.
Riksdagens skrivelse Nr 9.
67
W eterlnäFväseiidet.
83:o) Vidare har Eders Kungl. Maj:t under punkt 82 av förevarande
huvudtitel föreslagit Riksdagen att i avbidan på den proposition angående
ny stat för veterinärinstitutet, som kunde komma att avlåtas till Riks¬
dagen, i det å ordinarie stat uppförda anslaget till veterinärundervisning
beräkna en förhöjning från 86,200 kronor till 191,950 kronor eller med
105,750 kronor.
I avseende å denna framställning får Riksdagen hänvisa till sitt
beslut under punkt 85 här nedan.
84:o) Under punkt 83 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen
att i avbidan på den proposition angående ersättning för förskottsvis
utanordnade medel för uppehållande av veterinärinstitutets verksamhet
under år 1912 samt om anvisande av ytterligare medel för sagda ändamål
under år 1913, som kunde komma att avlåtas till Riksdagen, å extra
stat för år 1914 för dessa ändamål beräkna ett anslagsbelopp av 37,400
kronor.
I avseende å denna framställning får Riksdagen ävenledes åberopa
sitt under punkt 85 här nedan anmälda beslut.
85:o) Såsom i punkterna 83 och 84 här ovan erinras, har Eders
Kungl. Maj:t i tvenne punkter i huvudtiteln föreslagit Riksdagen att i
avbidan på proposition angående ny stat för veterinärinstitutet samt
angående ersättning för förskottsvis utanordnade medel för uppehållande
av veterinärinstitutets verksamhet under år 1912 in. m. beräkna dels i
det å ordinarie stat uppförda anslaget till veterinärundervisning en för¬
höjning från 86,200 kronor till 191,950 kronor eller med 105,750 kronor
dels och å extra stat för år 1914 ett anslagsbelopp av 37,400 kronor..
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till Riksdagen den 18 april
1913 avlåten proposition, nr 268, under åberopande av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag föreslagit
Riksdagen att
dels godkänna det i statsrådsprotokollet framlagda förslaget till
stat för veterinärhögskolan, att tillämpas från och med år 1914, även¬
som de villkor och bestämmelser, som föreslagits för åtnjutande av
de i avlöningsstaten för ordinarie befattningshavare upptagna avlönings¬
förmåner;
68
Riksdagens skrivelse Nr 9.
dels förklara,
att en var, som med eller efter ingången av år 1914 tillträder
ordinarie befattning vid veterinärhögskolan, skall vara pliktig att under¬
kasta sig ovanberörda villkor och bestämmelser; samt
att de förutvarande innehavare av ordinarie befattningar vid veteri¬
närinstitutet, vilka icke före den 1 november 1913 anmäla, att de vilja
övergå till avlöningsstaten för veterinärhögskolan samt underkasta sig
de lör avlöningens åtnjutande stadgade villkor och bestämmelser, och
som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola vara bibehållna vid
dem enligt hittills gällande ordinarie stat för veterinärinstitutet till¬
kommande avlöningsförmåner ävensom, i den mån ej annat föranledes
av bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till
pension, vid den rätt till pension, som hittills tillkommit dem;
dels medgiva, ej mindre att besparingar, som under ett år upp¬
komma å anslagsbelopp under den i staten för högskolan upptagna
omkostnadsstaten, må användas till bestridande av utgifter under ett
kommande år, än även att det belopp, varmed högskolans inkomster
utöver statsanslag överskjuta den summa av'12,000 kronor, som vid
statsanslagets bestämmande avsetts för bestridande av högskolans utgifter
enligt fastställd stat, må efter Kungl. Maj:ts beprövande användas för
högskolans behov, dock icke för beredande av ökad ersättning åt be¬
fattningshavare, för vilken avlöning finnes uppförd å högskolans stat;
dels uppföra det under anslagstiteln »veterinärundervisningen» å
ordinarie stat under nionde huvudtiteln upptagna anslaget till veterinär¬
institutet under förändrad benämning: veterinärhögskolan, med ett från
81,800 kronor till 170,600 kronor eller sålunda med 88,800 kronor
höjt belopp;
kommande vid bifall härtill anslagstiteln »veterinärundervisningen»
att i sin helhet höjas med motsvarande belopp eller från 86,200 kronor
till 175,000 kronor;
dels ock å extra stat för år 1914 anvisa
a) för beredande av arvode vid veterinärhögskolan under samma
år åt en laborator i kemi, tillika föreståndare för högskolans rnedika-
mentförråd, ett anslag av 4,000 kronor;
b) för ersättande av utav statskontoret under år 1912 förskottsvis
bestridd utgift för uppehållande av veterinärinstitutets verksamhet under
år 1912 ett anslag av 15,103 kronor; samt
c) för uppehållande av veterinärinstitutets verksamhet under år
1913, utöver förut beviljade anslag, ett anslag av 17,200 kronor, med
rätt för Kungl. Maj:t att låta under innevarande år av tillgängliga
medel förskottsvis utanordna sistnämnda belopp.
69
Riksdagens skrivelse Nr 9.
Den föreslagna nya staten för veterinärhögskolan har följande
utseende:
|
|
Tjänst-
|
|
|
|
|
Lön.
|
görings-
|
Orts-
|
Arvode.
|
Summa.
|
|
|
pen-
|
tillägg.
|
|
|
•
|
|
ningar.
|
|
|
|
|
Kronor.
|
Kronor.
|
Kronor.
|
Kronor.
|
Kronor.
|
Avlöningsstat.
|
|
|
|
|
|
1 rektor .........................................................
|
—
|
_
|
_
|
1,000
|
1,000
|
1 professor i anatomi och histologi ..................
|
5,000
|
2,500
|
—
|
_
|
7,500
|
1 „ i fysiologi och kemi ........................
|
5,000
|
2,500
|
—
|
—
|
7,500
|
1 „ i patologisk anatomi........................
|
5,000
|
2,500
|
—
|
|
7,500
|
1 „ i medicin, tillika föreståndare för medi-
|
|
|
|
|
|
cinska kliniken och kliniken för
|
|
|
|
|
|
smärre husdjur........................
|
5,000
|
2,500
|
—
|
—
|
7,500
|
1 „ i kirurgi, tillika föreståndare för kirur-
|
|
|
|
|
|
giska kliniken ........................
|
5,000
|
2,500
|
—
|
—
|
7,500
|
1 „ i husdjurslära .................................
|
5,000
|
2,500
|
—
|
|
7,500
|
1 ,, i läran om nötkreaturens sjukdomar
|
|
|
|
|
|
(bujatrik) och obstetrik, tillika
|
|
|
|
|
|
föreståndare för ambulatoriska
|
|
|
|
|
|
kliniken .................................
|
5,000
|
2,500
|
—
|
—
|
7,500
|
1 lärare i hovbeslag och läran om hovens sjuk-
|
|
|
|
|
|
domar, tillika föreståndare för hovbeslagssmed-
|
|
|
|
|
|
jan och hovslagarskolan ..............................
|
3,600
|
2,000
|
—
|
—
|
5,600
|
1 prosektor vid anatomiska och histologiska av-
|
|
|
|
|
|
delningen ...................................................
|
—
|
—
|
—
|
4,000
|
4,000
|
1 klinisk laborator med tjänstgöringsskyldighet
|
|
|
|
|
|
vid medicinska kliniken och kli-
|
|
|
|
|
|
niken för smärre husdjur .........
|
—
|
—
|
—
|
4,000
|
4,000
|
1 „ „ vid kirurgiska kliniken ............
|
—
|
—
|
—
|
4,000
|
4,000
|
1 assistent vid patologisk-anatomiska och bakterio-
|
|
|
|
|
|
logiska avdelningarna...............
|
—
|
—
|
—
|
2,500
|
2,500
|
1 ,, „ ambulatoriska kliniken ............
|
—
|
—
|
—
|
2,500
|
2,500
|
1 lärare i kött- och mjölkkontroll .....................
|
—
|
—
|
—
|
1,500
|
1,500
|
För undervisning i ridkonst och körning ............
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1,200
|
För uppehållande av den del av rektors under-
|
|
|
|
|
|
visningsskyldighet, från vilken han med hänsyn
|
|
|
|
|
|
till rektorsgöromålen befrias ........................
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1,000
|
För uppehållande av bibliotekariegöromål............
|
—
|
—
|
—
|
—
|
500
|
,, ,, „ sekreterargöromål...............
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1,000
|
„ „ .. kamrerargöromål ...............
|
—
|
—
|
—
|
—
|
2,000
|
70
Riksdagens skrivelse Nr 9.
|
Lön.
|
Tjänst¬
görings-
|
Orts-
|
Arvode.
|
Summa.
|
|
Kronor.
|
pen¬
ningar.
Kronor.
|
tillägg.
Kronor.
|
Kronor.
|
Kronor.
|
1 vaktmästare och preparator..............................
|
900
|
600
|
150
|
|
1,650
|
1 verkmästare vid hovbeslagssmedjan ...............
|
900
|
600
|
150
|
__
|
1,650
|
1 vaktmästare vid ekonomiska avdelningen .........
|
900
|
450
|
150
|
—
|
1,500
|
1 fodermarsk vid kirurgiska avdelningen ............
|
900
|
450*
|
150
|
|
1,500
|
1 „ „ medicinska avdelningen, tillika
|
|
|
|
|
|
hundskötare................................................
|
900
|
450
|
150
|
|
1,500
|
1 sjukvårdare vid kirurgiska avdelningen............
|
900
|
450
|
150
|
|
1,500
|
1 ladugårdsförman ..........................................
|
900
|
450
|
150
|
|
1,500
|
1 maskinist......................................................
|
900
|
450
|
150
|
—
|
1,500
|
1 vaktmästare vid kemiska avdelningen ...............
|
700
|
350
|
150
|
|
1,200
|
1 „ „ patologisk-anatomiska avdelningen
|
700
|
350
|
150
|
—
|
1,200
|
1 port- och telefonvakt ....................................
|
O
O
1-
|
350
|
150
|
|
1,200
|
Till biträde vid port- och telefonvaktsgöromålen...
|
—
|
—
|
_
|
|
200
|
Drängar och extra betjäning..............................
|
—
|
—
|
|
|
6,800
|
Stipendier åt studerande....................................
|
|
—
|
-
|
|
4,000
|
Tillhopa
|
|
|
|
—
|
110,200 :
|
Övergångsstat.
|
|
|
|
|
1
|
1 lektor i obstetrik, tillika föreståndare för den
|
ambulatoriska kliniken: lön 2,600
|
|
kronor, tjänstgöringspenningar 1,400 kronor, tillhopa ..........................................
Omkostnadsstat.
Anslag för de särskilda avdelningarna.
Biblioteket .......................................................................................... kr. 3,200
Anatomiska och histologiska avdelningen ................................................ ,, 2,800
Till inköp av djur för dissektioner och operationsövningar........................ ,, 2,500
Fysiologisk-kemiska avdelningen ............................................................ ,, 2,000
Undervisningen i bakteriologi.................................................................. „ 1,000
Patologisk-anatomiska avdelningen ......................................................... ,, 1,700
Kirurgiska avdelningen........................................................................... „ 1,000
Medicinska avdelningen och kliniken för smärre husdjur........................... „ 1,000
Avdelningen för husdjursskötsel ............................................................ „ 1,000
Exkursioner.......................................................................................... „ 500
Avdelningen för nötkreaturssjukdomar (bujatrik), obstetrik och ambulatorisk
klinik ............................................................................................. „ 1,500
Avdelningen för hovbeslag och hovsjukdomar .......................................... „ 1,000
Avdelningen för kött- och mjölkkontroll................................................... „ 600
Anspannslära ....................................................................................... „ 150
Ällmänt anslag för bränsle, belysning, renhållning m. m.....................................
Summa kronor
|
4,000
19,850
58,000
192,050
|
Riksdagens skrivelse Nr 9.
71
Anmärkningar.
1. För professor kan lönen höjas efter 5 år med 600 kronor.
2. För läraren i hovbeslag och läran om hovens sjukdomar kan lönen höjas efter 5 år
med 500 kronor och efter ytterligare 5 år likaledes med 500 kronor.
3. För vaktmästaren och preparatorn samt verkmästaren vid hovbeslagssmedjan kan lönen
höjas efter 5 år med 100 kronor och efter ytterligare 5 år likaledes med 100 kronor.
4. För vaktmästaren vid ekonomiska avdelningen, fodermarskarna, sjukvårdaren vid kirur¬
giska avdelningen, ladugårdsförmannen samt maskinisten kan lönen höjas efter 5 år med 100 kronor.
5. För vaktmästaren vid kemiska avdelningen, vaktmästaren vid patologisk-anatomiska
avdelningen samt port- och telefonvakten kan lönen höjas efter 5 år med 100 kronor och efter
ytterligare 5 år likaledes med 100 kronor.
6. Lektorn i obstetrik å övergångsstat har, utom sin ovan upptagna avlöning, rätt till 4
ålderstillägg till lönen å 500 kronor efter respektive 5, 10, 15 och 20 år samt, så länge han på
förordnande uppehåller undervisningen i läran om nötkreaturens sjukdomar (bujatrik), ett tilläggs-
arvode av 2,500 kronor, dock att lektorns samtliga avlöningsförmåner, tilläggsarvodet inbegripet,
icke må överstiga 7,000 kronor. Nämnda tilläggsarvode utgår av den i staten uppförda avlöningen
för en professor i läran om nötkreaturens sjukdomar (bujatrik) m. m.
7. Befattningen såsom assistent vid den ambulatoriska kliniken tillsättes först sedan
lektoratet i obstetrik å övergångsstat vid nuvarande innehavarens avgång indragits.
8. Den av professorerna, som tillika är rektor vid institutet, skall vara skyldig att bebo
den för rektor avsedda bostadslägenheten därstädes och skall för densamma ävensom för dess
uppvärmning vidkännas avdrag å professorslönen med 1,500 kronor årligen.
9. Professorn i läran om nötkreaturens sjukdomar (bujatrik) m. m., lektorn i obstetrik å
övergångsstat, läraren i hovbeslag och läran om hovens sjukdomar samt den av professorerna
eller laboratorerna i medicin eller i kirurgi, beträffande vilken sådant varder av institutets styrelse
bestämt, skola var för sig vara skyldiga att bebo den av de för lärare vid institutet avsedda
familjebostäderna, som av styrelsen anvisas. För bostaden ävensom för dess uppvärmning skall
avdrag göras, för professor, lektorn och läraren i hovbeslag m. m. å lönen samt för laborator å
arvodet, med belopp, motsvarande det beräknade årliga hyresvärdet och utgörande för sexrums-
lägenhet 1,200 kronor, för femrumslägenhet 900 kronor och för fyrarumslägenhet 600 kronor.
10. Vaktmästare, verkmästare, fodermarsk, sjukvårdare, ladugårdsförman, maskinist samt
port- och telefonvakt skola var för sig efter styrelsens bestämmande vara skyldiga att begagna
bostad vid institutet; skolande, därest dylik befattningshavare sålunda får sig anvisad bostad jämte
bränsle, ortstillägg ej utgå till honom ävensom å lönen avdragas 100 kronor årligen.
Från statens slutsumma, 192,050 kronor, skulle emellertid dragas
dels arvodet till assistenten vid den ambulatoriska kliniken, 2,500 kronor,
vilket icke för närvarande behövde tagas i beräkning, dels värdet av
bostadsavdrag, 6,950 kronor, dels ock beloppet av vissa inkomster, be¬
räknade till 12,000 kronor, eller tillhopa 21,450 kronor, vadan alltså
såsom behövligt statsanslag återstode ett belopp av 170,600 kronor.
Nu gällande stat för veterinärinstitutet antogs av Riksdagen år
1907 och har följande utseende.
72
Riksdagens skrivelse Nr 9.
|
Lön
|
Tjänst-
görings-
pen-
ningar
|
Arvode
|
Summa
|
|
|
|
1,000
|
1,000
6,000
24,000
4,000
4.000
3.000
3,000
3,000
2.500
1.500
1,500
500
500
|
1 professor.....................................................................
|
4.000
16,000
2,600
2,600
2.000
|
2,000
8,000
1,400
1,400
1,000
|
|
|
|
|
i „ .................................................................
|
|
1 adjunkt .....................................................................
1 assistent vid den stationära kliniken och polikliniken......
1 assistent vid den anatomisk-fysiologiska avdelningen ......
1 assistent vid den patologisk-anatomiska och bakteriologiska
avdelningen ...............................................................
|
3,000
3,000
2.500
1.500
1,500
500
500
|
1 lärare i kött- och mjölkkontroll ....................................
|
|
|
|
|
|
För uppehållande av sekreterargöromål hos direktionen......
För uppehållande av bibliotekanegöromål ........................
|
—
|
—
|
För undervisning i ridning och körning ..........................
|
|
|
|
1,200
1,700
|
|
900
|
600
|
200
|
|
900
|
600
|
|
1,500
1,500
1,200
|
|
900
|
600
|
|
1 port- och telefonvakt ..................................................
|
700
|
500
|
|
Betjäning i övrigt............................................................
|
|
|
|
5^000
4.000
3.000
|
Stipendier åt elever........................................................
|
|
|
|
Byggnaders och stängsels underhåll .................................
|
|
|
|
Till diverse utgifter.........................................................
|
—
|
—
|
—
|
10^000
|
Summa kronor
|
|
_ | _
|
83,600
|
Anm. 1. För professor kan lönen höjas efter 5 år med 500 kronor och efter ytterligare 5 år
likaledes med 500 kronor.
„ 2. För lektor och adjunkt kan avlöningen höjas efter 5 år med 500 kronor och efter ytter¬
ligare 5 år likaledes med 500 kronor samt efter nya 5 år med ytterligare 500 kronor
och efter än ytterligare 5 år ånyo med 500 kronor. Av varje sådant ål ders tillägg skola
350 kronor utgöra lön och 150 kronor tjänstgöringspenningar.
„ 3. För port- och telefonvakt kan lönen efter 5 år höjas med 100 kronor.
„ 4. Därest ordinarie lärare åtnjuter fri bostad, skola å lönen avdragas 500 kronor årligen.
„ 5. Därest assistent åtnjuter fri bostad, skola å arvodet avdragas 300 kronor årligen.
„ 6‘. Därest vaktmästare, fodermarsk eller port- och telefonvakt åtnjuter fri bostad jämte
bränsle, skola å lönen avdragas 250 kronor årligen.
Enär bostadsavdragen beräknades till inalles 1,800 kronor, be¬
stämdes anslagsbeloppet till allenast 81,800 kronor.
Därutöver har Riksdagen emellertid på extra stat för år 1913 till
uppehållande av veterinärinstitutets verksamhet anvisat ett anslag av
68,000 kronor, varav 17,000 kronor voro avsedda för tiden 1 september
—31 december 1912 samt återstående 51,000 kronor för innevarande år.
Jämväl för år 1914 har i nu förevarande proposition äskats anslag
å extra stat till ett belopp av sammanlagt 36,303 kronor, därav 4,000
kronor för beredande av arvode vid veterinärhögskolan under samma år
åt en laborator i kemi, tillika föreståndare för högskolans medikament-
73
Riksdagens skrivelse Nr 9.
förråd, 15,103 kronor för ersättande av utav statskontoret under år 1912
förskottsvis bestridd utgift för .uppehållande av veterinärinstitutets verk¬
samhet under år 1912 samt 17,200 kronor för uppehållande av veterinär¬
institutets verksamhet under år 1913, utöver förut beviljade anslag.
Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition innehåller förslag till en
genomgripande förändring av det nuvarande veterinärinstitutets orga¬
nisation ävensom fullständig reglering av löneförhållandena vid institutet.
Dessa frågor äro synnerligen omfattande och kräva givetvis en grundlig
prövning. l)å emellertid propositionen inkommit till Riksdagen först den
22 nästlidna april samt Riksdagen under den sedan dess gångna tiden
varit upptagen med behandling av åtskilliga andra, delvis ganska om¬
fattande och viktiga frågor och först den 16 innevarande maj blivit i
tillfälle att påbörja behandlingen av ifrågavarande ärende, har Riksdagen
med hänsyn till den långt framskridna tiden ansett det icke vara möjligt
att innevarande år ingå på närmare granskning av de omfattande föränd¬
ringar beträffande organisation och lönestat för veterinärinstitutet, som i
propositionen föreslagits.
Då vid nu anförda förhållanden den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna
omorganisationen och löneregleringen för veterinärinstitutet icke skulle
komma att genomföras med 1914 års ingång, har Riksdagen haft att
tillse, till vilket belopp anslag till veterinärinstitutets uppehållande under
nämnda år borde anvisas. Enligt vad Riksdagens vederbörande utskott
under hand inhämtat från jordbruksdepartementet borde under nyss angivna
förutsättning det ordinarie anslaget bibehållas oförändrat vid 81,800 kronor
och hela anslagstiteln till veterinärundervisningen vid 86,200 kronor. Dess¬
utom skulle på extra stat för år 1914 behöva anvisas dels för ersättande av
utav statskontoret under år 1912 förskottsvis bestridd utgift för uppe¬
hållande av veterinärinstitutets verksamhet under år 1912 ett anslag av
15,103 kronor samt för uppehållande av veterinärinstitutets verksamhet
under år 1913, utöver förut beviljade anslag, ett anslag av 17,200 kro¬
nor, dels ock för uppehållande av institutets verksamhet under år 1914
samma årsbelopp, som förut beviljats eller 51,000 kronor samt därut¬
över till täckande av beräknad brist under år 1914 ett belopp av 16,130
kronor. Inalles skulle alltså de anslag, som erfordras å extra stat för
år 1914, uppgå till 99,433 kronor.
Riksdagen, som icke haft något att erinra mot de sålunda gjorda
beräkningarna, har därför icke i vidare män bifallit Eders Kungl. Maj:ts
ifrågavarande proposition än att Riksdagen i anledning av densamma å
extra stat för år 1914 till Kungl. Maj:ts förfogande ställt ett anslag av
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 14 samt. 9 höft. (Nr 9.) 10
74
Riksdagens skrivelse Nr 9.
99,433 kronor att användas till uppehållande av veterinärinstitutets verk¬
samhet, med rätt för Kungl. Maj:t att utav sagda anslag under år 1913
av tillgängliga medel förskottsvis för ändamålet utanordna 17,200 kronor.
86:o) Under punkt 84 i förevarande huvudtitel har Eders Kungl.
Maj:t föreslagit Riksdagen att med godkännande av i statsrådsprotokollet
framlagt förslag till stat för statens veterinärbakteriologiska anstalt för
år 1914 för uppehållande av anstaltens verksamhet under samma år å
extra stat för år 1914 anvisa ett anslag av 38,020 kronor.
På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning anvisade
1908 års Riksdag medel för inrättande av en veterinärbakteriologisk
anstalt samt fastställde därvid stat för anstalten för år 1909, slutande
å 21,320 kronor. Denna stat gällde sedan utan ändring jämväl för
1910—1912.
I den stat, som sedan fastställdes för år 1913, vidtogos åtskilliga
jningar. Den sålunda förändrade staten har följande utseende:
Arvode till föreståndaren ................................................. kronor 7,250: —
aren
» » laboratorn .........................................................
Till tillfälliga biträden och vikariatsersättningar m. m.
Arvode till en vaktmästare ................................................
Till beredning av tuberkulin och sera, nyanskaffning
och ombyte av djur m. m..................................
)) instrument, förbrukningsartiklar, reagentier, em¬
ballage, böcker och tidskrifter, skrivmaterialier,
telefon m. m...........................................................
» belysning, bränsle, gas, vatten m. m..................
» fraktkostnad för insända prov, misstänkta för
tuberkulos, m. m....................................................
» 4,000
» 3,800
» 1,470
» 9,000:
2,000:
2,700:
1,100:
Summa kronor 31,320:
Under denna stat äro såsom särskilda »anmäidmingar» införda
bestämmelser rörande den del av ovan upptagna arvoden, som skola
anses såsom tjänstgöringspenningar, samt angående hyresavdrag för
föreståndare, laborator och vaktmästare ävensom beträffande avlönings-
villkor för föreståndaren och vaktmästaren.
I det nu framlagda förslaget till stat för anstalten hava vidtagits
åtskilliga förhöjningar. Sålunda har föreslagits inrättandet av en ny
befattning, nämligen såsom assistent vid serumberedningen, med avlöning-
av 3,000 kronor för år samt ålderstillägg efter 5 år med 400 kronor.
75
Riksdagens skrivelse Nr 9.
Posten till tillfälliga biträden och vikariatsersättning m. in. har höjts
från 3,800 till 4,200 kronor. Denna ökning föranledes dels av ökad
kostnad för skötseln av anstaltens djurbesättning dels av ökade utgifter
för avlöning av biträde vid kontorsgöromål och serumdistribution. Anslags¬
posten till beredning av tuberkulin och sera m. in. har höjts med 1,000
kronor, därav 500 kronor beräknats för anställandet av kontrollprov å
tuberkulin samt 500 kronor för anskaffande av stallrum åt serumhästarna
vilka anses icke kunna hysas inom veterinärinstitutets område. Anslaget
till instrument, förbrukningsartiklar föreslås även böra höjas samt, jämte
tryckningskostnader, sättas till 4,000 kronor, varjämte slutligen anslags¬
posten till belysning m. in. höjts med 300 kronor med hänsyn till
kostnader för extra rengöringar.
Den föreslagna nya staten har följande utseende:
Arvode till föreståndaren ................................................... kronor 7,250: —
» » laboratorn ................ » 4,000: —
» » assistenten ................................................... » 3,000: —
Till tillfälliga biträden och vikariatsersättningar in. m. » 4,200: —
Arvode till eu vaktmästare............................................... » 1,470: —
Till beredning av tuberkulin och sera, nyanskaffning
och ombyte av djur in. in............................... » 10,000: —
)> instrument, förbrukningsartiklar, reagentier, em¬
ballage, böcker och tidskrifter, skrivmaterial,
telefon m. in........................................................... » 4,000: —
» belysning, bränsle, gas, vatten, renhållning m. in. » 3,000: —
» fraktkostnad för insända prov, misstänkta för
tuberkulos, m. in.................................................... » 1,100: —
Summa kronor 38,020: —
I fråga om de såsom »anmärkningar» under nu gällande stat
upptagna bestämmelserna har beträffande anmärkningen 2 föreslagits
följande ändrade lydelse.
Anm. 2. Därest föreståndaren, laboratorn eller assistenten åtnjuter
fri bostad eller vaktmästaren åtnjuter fri bostad jämte bränsle, skall
avdrag göras å arvodet, för föreståndaren och laboratorn med 500 kronor,
för assistenten med 200 kronor och för vaktmästaren med 250 kronor,
allt för år räknat.
Av utredningen i ärendet har Riksdagen funnit, att de ifrågasatta
ökningarna i ifrågavarande stat äro behövliga och betingade av anstaltens
utveckling. Ehuru Riksdagen icke blivit fullt övertygad om att icke åt
76
Riksdagens skrivelse Nr 9-
serumhästarna skulle kunna utan nämnvärd olägenhet beredas plats inom
veterinärinstitutets lokaler och det för stallrum annorstädes här ovan
beräknade beloppet 500 kronor sålunda möjligen inbesparas, har Riks¬
dagen, som i övrigt icke haft något att erinra mot förevarande fram¬
ställning, med godkännande av i statsrådsprotokollet framlagt förslag
till stat för statens veterinärbakteriologiska anstalt för år 1914, för
uppehållande av anstaltens verksamhet under samma år å extra stat
för år 1914 anvisat ett anslag av 38,020 kronor.
Tägmiderhållet och skjutsväsendet på landet.
87:o) Under punkt 85 av förevarande huvudtitel har Eders Kungl.
Maj:t föreslagit Riksdagen att höja förslagsanslaget till bidrag till väg¬
underhållet på landet från 1,150,000 kronor till 1,250,000 kronor eller
med 100,000 kronor.
Det för bidrag till vägunderhållet på landet i riksstaten uppförda
förslagsanslag å 1,150,000 kronor är avsett till gäldande av den enligt
60 § uti lagen angående väghållningsbesvärets utgörande på landet den
23 oktober 1891 på staten belöpande andelen av kostnaden för väg¬
underhållet på landet m. m.
Anslaget utgjorde från år 1895, då väglagen trädde i tillämpning,
600,000 kronor. Det höjdes vid 1906 års riksdag till 1,000,000 kronor
med anledning dels av de i lagen den 20 juni 1905 meddelade förändrade
bestämmelser, som föranledde ökning av statsbidraget, och dels därav
att anslaget redan förut visat sig för lågt. År 1911 höjde Riksdagen
på Kungl. Maj:ts förslag anslagsbeloppet till det nuvarande, 1,150,000
kronor. Utgifterna från anslaget hava emellertid under en följd av år
överstigit det i riksstaten uppförda beloppet och uppgingo under år
1911 till 1,261,507 kronor. Med anledning härav och då det knappast
finnes någon anledning antaga, att, med bibehållande av de nuvarande
bestämmelserna i väglagen, dessa utgifter skola minskas, har Eders
Kungl. Maj:t nu ansett sig böra föreslå höjning av anslaget.
Då Riksdagen icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förevarande framställning, har Riksdagen höjt förslagsanslaget till bidrag-
till vägunderhållet på landet från 1,150,000 kronor till 1,250,000 kronor
eller med 100,000 kronor.
88:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning-
liar Riksdagen, i likhet med vad som skett för närmast föregående åren,
77
Riksdagens skrivelse Nr 9.
å extra stat för år 1914 anvisat, för bestridande av statsverkets andel
i kostnaden för vägdelningar, såsom förslagsanslag 35,000 kronor.
89:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställ¬
ning har Riksdagen, i likhet med vad skett under vart och ett av åren
1907—1913, till understöd åt synnerligt betungade väghållningsdistrikt,
å extra stat för år 1914 anvisat ett anslag av 150,000 kronor.
Fattigvård.
90:o) Under punkt 88 av förevarande huvudtitel har Eders Kungl.
Maj:t föreslagit Riksdagen att till understöd åt svenska fattigvårdsför-
bundet å extra stat för år 1914 anvisa ett anslag av 17,000 kronor,
därav såsom bidrag till ordnande av konsulentverksamhet för barnavård
3,000 kronor.
Då Riksdagen anser svenska fattigvård sförbundets verksamhet väl
förtjänt att fortfarande understödjas med statsmedel och Riksdagen icke
haft något att erinra mot den föreslagna höjningen av det härför er¬
forderliga anslagsbeloppet, har Riksdagen till understöd åt svenska fattig-
vårdsförbundet å extra stat för år 1914 anvisat ett anslag av 17,000
kronor, därav såsom bidrag till ordnande av konsulentverksamhet för
barnavård 3,000 kronor.
IMvefse.
91:o) Under punkt 89 har Eders Kungl. Maj:t med förmälan, att
inom jordbruksdepartementet påginge utredning angående ifrågasatt be¬
frielse för vissa kronoarrendatorer från skyldighet att ansvara för kom-
munalutskylder, belöpande å skogsmark, som icke inbegripits i arrendet,
föreslagit Riksdagen att i avvaktan på den proposition i ämnet, som
kunde komma att avlåtas till Riksdagen, å extra stat för år 1914 be¬
räkna ett förslagsanslag av 40,000 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till Riksdagen den 21
februari 1913 avlåten proposition, nr 95, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag,
föreslagit Riksdagen, att
dels besluta, att Kungl. Maj:t må i den omfattning, som överens¬
stämmer med i statsrådsprotokollet tillstyrkta grunder, och i enlighet med
78
Riksdagens skrivelse Nr 9.
de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t må finna gott meddela, äga att
medgiva arrendator av sådan genom domänstyrelsens försorg utarrenderad
kronoegendom, vars skogsmark icke inbegripits i arrendet, befrielse från
skyldighet, som enligt arrendekontraktet må åligga honom att ansvara
för vissa å egendomens skogsmark belöpande utskylder;
dels ock på extra stat för år 1914 anvisa ett förslagsanslag av
40,000 kronor att enligt berörda grunder och av Kungl. Maj:t meddelade
närmare föreskrifter tilldelas dylik arrendator såsom gottgörelse för
utskylder av ifrågavarande slag, vilka förfallit till betalning under åren
1910—1913 och blivit av arrendatorn erlagda, med rätt tillika för Kungl.
Maj:t att låta utav nämnda anslag förskottsvis under år 1913 av till¬
gängliga medel utanordna, vad som må finnas erforderligt.
Av den i ärendet verkställda utredningen synes Riksdagen otve¬
tydigt framgå, att det icke skulle vara förenligt med billighet och rätt¬
visa, om i de fall, varom här är fråga, staten av arrendatorerna skulle
kräva fullgörandet i dess helhet av den skyldighet att svara för ut¬
skylder, som enligt kontrakten åligger dem jämväl i fråga om de från
arrendet undantagna delarna av de upplåtna egendomarna. Vid de
senast verkställda allmänna taxeringarna torde nämligen, särskilt vad
angår kronans egendomar inom vissa län, en så avsevärd förhöjning
hava vidtagits i taxeringsvärdena, allenast eller huvudsakligast på grund
av skogsmarkens ökade värde, att åtskilliga arrendatorer, vilka enligt
sina kontrakt hava att utgöra utskylder och besvär jämväl för den i
arrendet icke ingående skogsmarken, skulle med ett ensidigt fasthållande
från statens sida av de kontraktsenliga rättigheterna komma att genom
de ökade skatterna vidkännas förluster på arrendena samt i många fall
rent av berövas sina existensmöjligheter. Då Riksdagen vid sådant
förhållande finner den nu föreliggande framställningen väl grundad,
vill Riksdagen bifalla densamma, därvid Riksdagen emellertid anser
sig böra framhålla, att i varje särskilt fall skall prövas, huruvida med
hänsyn jämväl till den före utarrenderingen verkställda beräkningen av
arrendevärdet å den fastighet, utskylderna avse, ansökning om efter¬
skänkande av viss del av dessa på sätt nu ifrågasatts skäligen bör
medgivas.
På grund av det anförda får Riksdagen för Eders Kungl. Maj:t
anmäla, att Riksdagen
dels beslutat, att Kungl. Maj:t må i den omfattning, som överens¬
stämmer med de i statsrådsprotokollet tillstyrkta grunder, och i enlighet
med de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t må finna gott meddela,
äga att medgiva arrendator av sådan genom domänstyrelsens försorg
79
Riksdagens skrivelse Nr 9.
utarrenderad kronoegendom, vars skogsmark icke inbegripits i arrendet,
befrielse från skyldighet, som enligt arrendekontraktet må åligga honom,
att ansvara för vissa å egendomens skogsmark belöpande kommunala
utskylder;
dels ock på extra stat för år 1914 anvisat ett förslagsanslag av
40.000 kronor att enligt berörda grunder och av Kungl. Maj:t meddelade
närmare föreskrifter tilldelas dylik arrendator såsom gottgörelse för ut¬
skylder av ifrågavarande slag, vilka förfallit till betalning under åren
1910—1913 och blivit av arrendatorn erlagda, med rätt tillika för
Kungl. Maj:t att låta utav nämnda anslag förskottsvis under år 1913
av tillgängliga medel utanordna, vad som må finnas erforderligt.
92:o) Under punkt 90 i förevarande huvudtitel har Eders Kungl.
Maj:t föreslagit Riksdagen att dels medgiva, att från förslagsanslaget
till belöningar för rovdjurs dödande må, på sätt Kungl. Maj:t kan finna
skäligt föreskriva, utgå belöningar för dödande av sälhundar med 4
kronor för varje dödad sälhund, dels ock höja detta anslag, nu 12,000
kronor, till 38,000 kronor eller med 26,000 kronor.
Då det synes Riksdagen angeläget, att kraftiga åtgärder vidtagas
för dödande av sälhundar, vilka som bekant åstadkomma stor skada å
fisket, och då en internationell överenskommelse mellan Sverige och
dess grannländer i detta syfte torde nödvändiggöra, att staten själv
ikläder sig de förbindelser, som följa av avtalet, har Riksdagen, som
icke haft något att erinra mot förevarande framställning, dels med¬
givit, att från förslagsanslaget till belöningar för rovdjurs dödande må,
på sätt Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskriva, utgå belöningar
för dödande av sälhundar med 4 kronor för varje dödad sälhund, dels
ock höjt detta anslag, nu 12,000 kronor, till 38,000 kronor eller med
26.000 kronor.
93:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställ¬
ning har Riksdagen, i likhet med vad för åren 1912 och 1913 ägt rum,
till anordnande av jordförmedlingsbyråer för egnahemsrörelsen å extra
stat för år 1914 anvisat ett anslag av 20,000 kronor.
94:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts under punkt 92 av huvud¬
titeln därom gjorda framställning och under erinran att Riksdagen för
innevarande år för samma ändamål anvisat ett belopp av 25,000 kronor,
har Riksdagen dels till insamlande av jordbruksstatistiska uppgifter
80
Riksdagens skrivelse Nr 9-
genom lokalundersökningar å extra stat för år 1914 anvisat ett anslag
av 25,000 kronor, dels ock medgivit, att vad vid utgången av år 1913
möjligen icke blivit använt av det för samma år för ändamålet beviljade
anslag må under år 1914 användas för enahanda ändamål.
95:o) 1 punkt 93 av förevarande huvudtitel har Eders Kungl. Maj:t
föreslagit Riksdagen att å extra stat för år 1914 anvisa ett anslag av
34.000 kronor, att av Kungl. Maj:t användas till befrämjande av av¬
sättningen i främmande länder av alster av svenska lantbruket och dess
binäringar samt fiskerinäringen, ävensom medgiva, att Kungl. Maj:t må
härav under år 1913 låta av tillgängliga medel förskottsvis utanordna
5.000 kronor.
För innevarande år har av Riksdagen för befrämjande av av¬
sättning i främmande länder av alster av svenska lantbruket och dess
binäringar samt fiskerinäringen anvisats ett anslag av 24,000 kronor.
Anslaget har tagits i anspråk för uppehållande av dels en mejeriagent-
och lantbrukskonsulentbefattning i England dels ock en lantbrukskonsu-
lentbefattning i Tyskland, vilka befattningar avlönas med arvode av
9.000 kronor för den förra och 7,000 kronor för den senare befattningen
samt dessutom resekostnads- och expensersättning med 6,000 kronor till
konsulenten i England och 2,000 kronor till konsulenten i Tyskland.
Beträffande den sistnämnde har nu föreslagits, att anslaget till rese¬
kostnader och expenser måtte höjas från 2,000 till 5,000 kronor, vilken
förhöjning skulle utgå från och med innevarande års början.
Med hänsyn till det kraftiga uppsving, som Sveriges export av
lantmannaprodukter till Tyskland haft att uppvisa under senare åren,
finner Riksdagen det vara av vikt att även avlöningsförmånerna för den
krävande konsulentbefattningen därstädes tillmätas så, att för denna vik¬
tiga post må kunna förvärvas och bibehållas en dugande och för den
svenska exportens utveckling intresserad person. Riksdagen, som icke
haft något att erinra mot förevarande framställning, har alltså å extra
stat för år 1914 anvisat ett anslag av 34,000 kronor att av Kungl. Maj:t
användas till befrämjande av avsättningen i främmande länder av alster
av svenska lantbruket och dess binäringar samt fiskerinäringen, även¬
som medgivit, att Kungl. Maj:t må härav under år 1913 låta av till¬
gängliga medel förskottsvis utanordna 5,000 kronor.
96:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts framställning i ämnet
har Riksdagen medgivit, att Kungl. Maj:t må under år 1914 till be-
81
Riksdagens skrivelse Nr 9.
stridande av kostnaden för Sveriges deltagande uti internationella lant¬
bruksinstitutet i Rom använda erforderligt belopp av vad som vid samma
års ingång icke blivit använt av tidigare för samma ändamål anvisade
anslag.
97:o) I tvenne inom Riksdagen väckta likalydande motioner bär
anförts och hemställts följande:
»På olika platser inom vårt land har, sedan lagarne om skydd för
naturminnesmärken och om nationalparker trädde i kraft, områden av
särskilt framstående naturhistorisk eller eljest naturvetenskaplig betydelse
avskilts för att enligt ovannämnda lagar skyddas för åverkan. Huvud¬
sakligast torde detta dock ha ägt rum i norra och mellersta Sverige,
under det att den sydligare delen av landet ännu är ganska vanlottad
i detta hänseende, oaktat där ingalunda saknas platser, väl värda att
åtnjuta ett dylikt skydd.
Av sådana platser befinner sig en, som på ett ganska begränsat
område ger en synnerligen värdefull bild nr ett viktigt skede av den
skånska jordens historia liksom av det mänskliga kulturarbetets allt
övervinnande kamp mot de svårigheter, naturen lägger i dess väg, inför
faran att, om icke åtgärder under den närmaste tiden vidtagas för dess
bevarande, inom kort helt och hållet förändra karaktär.
Området är nämligen beläget inom gränserna för staden Eslövs
stadsplan, och, då i närheten av detsamma den ena tomten efter den
andra försäljes till bebyggande, så skall det, därest ingenting göres för
att förhindra att så sker, om några år vara ett helt vanligt byggnads-
kvarter i stadens utkant.
Av en intresserad geolog, rektor O. Bobeck vid Eslövs folkhög¬
skola, samt av professor A. Hemlig, som undersökt platsen, uppmärk-
samgjord på faran, har nu Skånes Naturskyddsförening i skrivelse till
Eslövs stadsfullmäktige hemställt att ifrågavarande område måtte reser¬
veras som skyddsområde, likställt med nationalpark. Oaktat området
på grund av de tätt intill varandra liggande moränblocken icke lämpar
sig som promenadplats och sålunda icke kan tänkas fylla något stadens
behov av en park i vanlig bemärkelse, så har dock stadsfullmäktige i
Eslöv med erkännansvärd pietet för själva ändamålet, bevarandet av ett
naturminnesmärke av oersättligt värde, anslagit 6,000 kronor till om¬
rådets inköpande. Ågarne äro emellertid icke villiga att avstå detsamma
för lägre belopp än 18,000 kronor, för vilket pris det lämnats på hand
under ett halvt år. Återstår alltså 12,000 kronor.
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 14 samt. 9 höft. (Nr 9.)
11
82
Riksdagens skrivelse Nr 9.
Nu framgår av bifogade intyg — rektor Bobecks skrivelse, Skånska
Naturskyddsföreningens skrivelse samt utlåtauden av d:r Leonard Holm¬
ström å Vilan och professorerna Gerhard De Geer, A. G. Nathorst,
Gunnar Andersson och Joh. Chr. Moberg — att det till inköp föreslagna
området förutom sitt värde som naturminnesmärke även, på grund av
sin instruktiva beskaffenhet och sitt från Lund lätt tillgängliga läge,
är av stor betydelse för den geologiska undervisningen vid universitetet.
Här föreligger alltså ett verkligt statsintresse i att ifrågavarande område
blir avskilt och slsyddat, och då den enskilda offervilligheten icke kan
tänkas till någon större del bidraga härtill, så finnes ingen annan utväg
än att staten träder emellan till fyllande av beloppet.
I anslutning till ovanstående och med stöd av här bifogade utdrag-
av Eslövs stadsfullmäktiges protokoll samt förutnämnda skrivelser och
utlåtanden får jag alltså hemställa, att Riksdagen ville besluta att anslå
ett belopp av 12,000 kronor till inköp av det inom Eslöv belägna, så¬
som naturminnesmärke betecknade området samt avskilja detsamma som
nationalpark.»
Riksdagen erkänner för sin del till fullo betydelsen av att vissa om¬
råden, vilkas bevarande i deras nuvarande skick är av särskilt natur¬
historiskt eller naturvetenskapligt intresse, avskiljas för att enligt de i
motionerna åberopade författningarna skyddas för åverkan. Vad statens
besittningar angår hava ock under de senare åren för sådant ändamål
åtskilliga områden avsatts såsom nationalparker.
Emellertid håller Riksdagen före, att, där dylika områden befinna
sig i enskild ägo, desammas avskiljande såsom nationalparker i regel
bör kunna ske utan uppoffring från statens sida, särskilt som inom de
olika länen i allmänhet finnas naturskyddsföreningar, vilka just hava
till uppgift att tillvarataga och bereda skydd åt naturminnesmärken.
För denna uppfattning synes jämväl tala den omständigheten, att de
områden, vilka ifrågasatts till nationalparker, oftast ägt i och för sig
ett ringa värde och varit mera avsides belägna.
Fall kunna dock finnas, då, enligt Riksdagens förmenande, det för
staten bör framstå såsom en plikt att träda emellan för beredande av
skydd åt områden av nu ifrågavarande slag även för det fall, att om¬
rådena befinna sig i enskild ägo. Om nämligen ett dylikt område av
särskilt framstående naturvetenskaplig betydelse på grund av sin belä¬
genhet eller andra omständigheter betingar så högt pris, att dess för¬
värvande för nu avsett ändamål icke kan på enskild väg åstadkommas
och områdets bevarande måste anses vara av synnerlig vikt för det
83
Riksdagens skrivelse Nr .9.
allmänna, synes hinder icke böra möta att bidrag från statens sida
lämnas till inköp av området.
Ett sådant undantagsfall anser Riksdagen föreligga beträffande det
nu ifrågavarande området, som på grund av sin närbelägenhet till ett
stadssamhälle betingar ett jämförelsevis högt pris. Visserligen hava
stadsfullmäktige i Eslöv efter framställning av provinsens naturskydds¬
förening för områdets förvärvande anvisat 6,000 kronor, varjämte, en¬
ligt vad Riksdagens vederbörande utskott under hand inhämtat, på en¬
skild väg insamlats omkring 3,000 kronor, men ännu återstår halva
köpeskillingen eller 9,000 kronor, vilket belopp icke synes kunna på
enskild väg anskaffas. För att icke de ansträngningar, som sålunda
gjorts för att för framtiden bevara det enligt flera vetenskapsmäns en¬
stämmiga utsago synnerligen betydelsefulla området, må vara förgäves,
synes det Riksdagen riktigt, att staten här träder emellan och tillskjuter
de för områdets förvärvande ännu felande medlen. Ett ytterligare skäl
härför finner Riksdagen i den av professorn vid Lunds universitet Joh.
Chr. Moberg framhållna synpunkten, att det för den geologiska under¬
visningen skulle vara till stor fördel, om detta instruktiva och från Lund
lätt tillgängliga område alltjämt kunde bevaras för en av odling eller
bebyggande vållad åverkan.
För beredande jämväl av behörigt yttre skydd åt området har
inom Riksdagen ifrågasatts, huruvida icke såsom villkor för bidrag från
statens sida möjligen borde fästas det villkor, att staden Eslöv ikläder
sig skyldighet att för framtiden ej mindre hålla området inhägnat än
även vaka över att åt detsamma beredes lagenligt skydd. Riksdagen
anser emellertid, att åt Eders Kungl. Maj:t bör överlämnas bestämmandet
härav liksom av de övriga villkor, som kunna finnas lämpliga och bland
vilka enligt Riksdagens åsikt särskilt bör intagas, att det förvärvade om¬
rådet skall bliva statens egendom.
På grund av vad sålunda anförts får Riksdagen för Eders Kungl.
Maj:t anmäla, att Riksdagen, såsom bidrag till inköp av ett inom staden
Eslöv beläget, å särskild karta betecknat område å extra stat för år
1914 anvisat ett anslag av 9,000 kronor att utgå under de närmare villkor,
som av Kungl. Maj:t bestämmas och med rätt för Kungl. Maj:t att för¬
skottsvis under år 1913 av tillgängliga medel låta utanordna beloppet.
98:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkt 95 föreslagit Riks¬
dagen att, till betäckande av åtskilliga av statskontoret förskottsvis be¬
84 Riksdagens skrivelse Nr 9.
stridda utgifter, anvisa å extra stat för år 1914 ett anslag av 214,962
kronor.
Riksdagen har, till betäckande av ovan omförmälda, av stats¬
kontoret förskottsvis bestridda utgifter, anvisat å extra stat för år 1914
ett anslag av 214,962 kronor.
99:o) Eders Kung]. Maj:t har under punkt 97 föreslagit Riksdagen
att, till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet över finans¬
ärenden den 14 januari 1913 angivna grunder, av extra lönetillägg för
innevarande år åt en del tjänstemän och betjänte vid under jordbruks¬
departementet lydande verk och stater, å extra stat för år 1914 anvisa
såsom förslagsanslag ett belopp av 5,000 kronor.
Liknande framställningar hava av Eders Kungl. Maj:t i årets stats-
verksproposition gjorts beträffande övriga departement, med undantag
av utrikesdepartementet, underlydande verk och stater.
I anledning härav har Riksdagen också, för beredande av extra
lönetillägg för innevarande år åt en del statstjänstemän och betjänte
under andra huvudtitlar på extra stat för år 1914 anvisat särskilda för¬
slagsanslag, att utbetalas enligt de i ovannämnda statsrådsprotokoll
angivna grunder.
I anledning av Eders Kungl. Majrts under ifrågavarande punkt av
statsverkspropositionen gjorda framställning och i likhet med vad Riks¬
dagen sålunda beträffande sist omförmälda huvudtitlar beslutat, har
Riksdagen, i överensstämmelse med vad för innevarande år skett, för
beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet över finansärenden
den 14 januari 1913 angivna grunder, av extra lönetillägg för inne¬
varande år åt en del tjänstemän och betjänte vid under jordbruksdeparte¬
mentet lydande verk och stater, å extra stat för år 1914 anvisat såsom
förslagsanslag ett belopp av 5,000 kronor.
100:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för
innevarande år äro uppförda under nionde huvudtiteln, har Eders Kungl.
Maj:t icke föreslagit annan förändring än att till jämnande av huvud¬
titelns slutsumma föreslagits en höjning å det ordinarie förslagsanslaget
till bestridande av tryckningskostnader från dess nuvarande belopp
32,029 kronor med 7 kronor till 32,036 kronor.
Riksdagen får för Eders Kungl. Maj:t tillkännagiva, att samtliga
ordinarie anslag under nionde huvudtiteln, som här ovan icke blivit sär¬
skilt omförmälda, för år 1914 fastställts till samma belopp som uti inne¬
85
Riksdagens skrivelse Nr 9.
varande års riksstat; dock att i förslagsanslaget till bestridande av
tryckningskostnader gjorts den jämkning, som för jämnande av huvud¬
titelns slutsumma är erforderlig.
Stockholm den 30 maj 1913.
Med undersåtlig vördnad.
86
Riksdagens skrivelse Nr 9.
Tabell över anslagen under riksstatens
A. Departementet.
1 ! Departementschefen...............................................................................................................
2 S Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli .......................................................
3 : Till provisorisk lönereglering för befattningshavare i departementet, förslagsanslag
4 » avlönande av en kanslisekreterare inom departementet .......................................
5 | » arvode åt extra föredragande inom departementet m. m....................................
B. Lantbruksstyrelsen.
1 | Lantbruksstyrelsen ........................................................................................................................
2 Till anställande under åren 1913 och 1914 av ingenjörsbiträden hos lantbruksstyrelsen
C. Lanthushållningen.
3 a
3 b
3 c
4
5
6
7
8
9
10
1 1
12
13
14
15
Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar................................................
Lantbruksingenjörer och deras biträden ....................................................................................
Undervisningsanstalter:
Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar:
Till lantbruksinstituten m. m. Bestämt anslag: ...............................................................
» understöd åt lantmannaskolor, förslagsanslag..........................................................
> understöd åt lanthushållsskolor, förslagsanslag ........................................................
Till undervisningsmateriell för lantbruksinstitutet vid Ultuna............................................
» undervisningsmateriell för lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp ....................
» hovbeslagsskolan vid Alnarp............................................................................................
» bestridande av kostnaderna för vissa byggnadsföretag m. m. vid Alnarp................
» bestridande av kostnaderna för anordnande vid Alnarp av en elektrisk anläggning
» anordnande under år 1913 av en föreläsningskurs för lantbrukslärare och konsu-
» anordnande av utbildningskurser för kontrollassistenter ............................................
» anordnande av utbildningskurser för ladugårdsförmän ................................................
| Bidrag till avlöning åt tolv jordbrukskonsulenter i Dalarne och Norrland samt åt tolv
mellersta Sverige........................................................................................................................
Bidrag till avlöning åt vandringsrättare i Dalarne och Norrland .......................................
Bidrag till avlöning åt vandringsrättare i södra och mellersta Sverige ............................
'Till utbildande av en stipendiat i boskapsskötsel och mejerihushållning ............................
Riksdagens skrivelse Nr 9.
87
nionde huvudtitel. Jordbruksdepartementet.
|
Ordinarie
anslag
|
Extra
anslag
|
Ordinarie
anslag
|
Extra
anslag
|
|
Kronor
|
ö.
|
Kronor
|
ö.
|
Kronor j ö.
|
Kronor
|
0.
|
|
|
|
|
|
17,000 —
59,300 —
j
|
6,860
5,050
4,000
|
—
|
Säger för departementet
|
|
|
|
|
76,300|—
|
15,910
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
57,600 —
|
13,000
|
|
Säger för lantbruksstyrelsen
|
|
|
|
|
57,600 —
|
13,000 —
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
372,450 —
91,800 —
|
|
|
.................................... 417,500: —
................ 150,000: —
................ 36,000: — 186,000: —
|
603,500
|
|
|
|
|
|
|
1
|
lenter m. fl.....................................
jordbrukskonsulenter i södra och
|
|
15,500
3.000
7.000
33,100
15,500
8.500
14.800
18.800
60,000
18,000
9.000
1.500
|
—
|
|
|
|
16
17
18 a
18b
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
88
Riksdagens skrivelse Nr 9.
Till beredande av statsbidrag åt Fredrika-Bremerförbundets lantliushållningsskola vid Rim-
» beredande av statsbidrag åt faekskolan för kuslig ekonomi i Uppsala för utbildning
skolans lantgård Brogård ...................................................................................................
Hästaveln:
Hästavelns förbättrande:
Reservationsanslag ................................................................................................................
Förslagsanslag:
Friheter.......................................................................................:....................................
Till bestridande av kostnad för extra personal vid Flyinge hingstdepå ........................
Åtgärder för inhemska häststammar ...................................................................................
Understödjande av stamboksföring rörande hästar ............................................................
Boskapsskötsel m. m.:
Bidrag till upprätthållande av aveiscentra för nötboskap m. m.....................................
Till främjande av nötboskapsaveln i Norrbottens län ........................................................
» förekommande och hämmande av smittosamma sjukdomar bland husdjuren, för-
» förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen....................
» åtgärder för höjande av landets svinavel ....................................................................
> fjäderfäavelns befrämjande.................................................................................................
Lantbruksmöten:
Bidrag till bestridande av kostnaderna för allmänna lantbruksmöten ...........................
Till prisbelöningar vid allmänna lantbruksmöten ..............................................................
Till fortsatt uppehållande av de vid lantbruksinstitutet vid Ultuna samt lantbruks-
rättade anstalter för provning av redskap och maskiner för lantbrukets behov........
Kemiska stationer m. m.:
Bidrag till underhåll av åtta kemiska stationer för jordbrukets och näringarnas behov
Bidrag till underhåll av en för övre Norrland avsedd kemisk-växtbiologisk anstalt
Till understöd åt svenska mosskulturföreningen ....................................................................
» understöd åt frökontrollanstalter ........................................................................................
» åtgärder för befordrande av den inhemska odlingen av frö utav klöver, gräs och
» anställande av en statskonsulent i fröodling .....................................................................
Sveriges utsädesförening..................................................................................................................
Mindre jordbruket:
Till åtgärder för höjande av det mindre jordbruket............................................................
» anställande av eu statskonsulent för det mindre jordbruket ....................................
Bidrag till åtgärder för främjande av ordnad bokföring vid mindre jordbruk, för-
Till ökat statsbidrag till fortgående smörprovningar m. m.................................................
Vattenavtappningar in. m.:
Norrländska avdikningsanslaget.................................................................................................
Allmänna avdikningsanslaget ...............................................................................................
Torvtillgångarnas tillgodogörande:
Till vidtagande av åtgärder för tillgodogörande av den i landets torvmossar befintliga
Riksdagens skrivelse Nr 9.
89
|
Ordinarie
anslag
|
Extra
anslag
|
Ordinarie
anslag
|
|
Extra
anslag
|
|
Kronor
|
ö.
|
Kronor
|
ö.
|
Kronor
|
ö.
|
Kronor
|
tf.
|
forsa för utbildande av lärarinnor
av lärarinnor i lanthushållning å
............................................................
|
|
|
8,000
5,500
|
—
|
603,500
|
|
218,200
|
|
.................................. 291,050: —
|
|
|
|
|
|
|
.................................... 1,070: —
|
292,120
|
|
|
|
|
|
|
|
............................................................
|
|
4,680
20,000
10,000
|
—
|
292,120
|
|
34,630
|
|
............................................................
slagsanslag ........................................
............................................................
|
50,000
|
—
|
27.000
5,000
60.000
30.000
20.000
|
—
|
50,000
|
|
142,000
|
|
|
|
|
7,500
17,500
|
—
|
|
|
25,000
|
|
och mejeriinstitutet vid Alnarp in-
|
|
|
|
|
|
|
21,000
|
|
............................................................
inom Norrbottens län ...................
|
|
|
48,000
13,750
|
—
|
|
|
61,750
|
|
............................................................
............................................................
foderrotfrukter ...............................
|
|
|
10,000
20,000
6,500
66,000
|
—
|
|
|
50,000
102,500
|
|
slagsanslag ........................................
|
|
|
270,000
6,500
15,000
|
—
|
|
|
291,500
|
|
|
|
|
|
|
|
|
16,000
1,550,000
|
|
|
|
|
1,100,000
450,000
|
|
|
|
|
tillgång på bränntorv, torvströ m. m.
|
|
|
5,000
|
|
|
|
—-
|
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 14 sand. 9 käft. (Nr 9.) 12
90
Riksdagens skrivelse Nr 9.
45
46
47
48
49
Till anställande av en förste och en andra torvingenjör samt tre torvassistenter........
» upprätthållande av en torvskola ....................................................................................
Husslöjden:
Befrämjande av husslöjden ....................................................................................................
Till anställande av en andre instruktör i husslöjd och personligt ålderstillägg till andre
Till lindring' av fraktkostnaderna vid transport å järnväg av kalk, kalkstensmjöl och
slagsanslag....................................................................................................................................
D. Fiskeriväsendet.
1 Fiskerinäringens understöd..................................................■_.........................................................
2 Bidrag till anordnande av undervisningskurser i navigation m. m. för bohuslänska fiskare
3 Till understöd åt södra Sveriges fiskeriförening........................................................................
Hydrografisk-biologiska havsundersökningar:
4 Till utförande av hydrografisk-biologiska undersökningar av de Sverige omgivande
5 » underhålls- och driftkostnad för fartyget Skagerak....................................................
6 » försäkring av fartyget Skagerak ....................................................................................
7 Till bestridande av underhålls- och driftkostnader för det för fiskeriadministrationens
8 » stationerande vintertid av ett armerat ångfartyg vid rikets kuster för åstadkommande
bedrivande................................................................................................................................
9 » bestridande av kostnader för utförande av vissa fiskehamnar m. m.........................
E. Skogsväsendet.
Skogsundervisning m. m.:
1 Skogsundervisning och skogshushållning i allmänhet .......................................................
2 Till anställande av extra lärarkrafter vid skogsinstitutet ................................................
3 Till nybyggnad m. m. för statens skogsförsöksanstalt............................................................
4 » skogsodlingens befrämjande ................................................................................................
5 Bidrag till bestridande av kostnaderna för uppehållande av skogsvårdsstyrelsernas verk-
6 Till kartläggning av ljunghedar i södra och sydvästra delarna av landet ........................
F. Lantmäteriväsendet.
Lantmäteristaten:
1 Lantmäteristaten........................................................................................................................
2 Till lantmäteriundervisningen....................................................................................................
3 » bestridande av kostnaderna för vissa av distriktslantmätarne företagna tjänsteresor,
4 » fortsatt reparation och renovation av kartor i lantmäterikontoren i länen............
5 » uppläggande av nytt registratur och arkivens ordnande i lantmäterikontoren i
Riksdagens skrivelse Nr 9.
91
|
Ordinarie
|
|
Extra
|
Ordinarie
|
|
Extra
|
|
|
anslag
|
|
anslag
|
anslag
|
|
anslag
|
|
|
Kronor
|
Ö.
|
Kronor i ö.
25,000L
7,000 -
|
Kronor
|
Ö.
|
Kronor
|
ö.
|
|
|
|
|
|
37,000
|
_
|
|
25,000
|
|
|
|
|
|
instruktören Jonas Wallander........
|
|
3,500-
|
25,000
|
—
|
3,500
|
____
|
märgel för jordbrukets behov, för-
|
|
|
1
|
|
|
|
|
|
i
|
|
|
380,000
|
.....
|
Säger för lanthushållningen
|
|
|
|
1,434,870
|
—
|
2,933,080
|
—
|
|
|
|
|
111,000
|
—
|
1,400
|
|
|
|
|
|
|
|
18,500
|
—
|
haven m. m.....................................
|
|
|
26,100 —
41,800 —
|
|
|
|
|
behov byggda fartyg Eystrasalt....
|
|
|
5,200 —
|
|
|
73,100
|
-1
|
|
|
|
|
|
8,500
|
--1
|
av ordning och skydd vid fiskets
|
|
|
|
|
|
|
33,000
|
-1
|
|
|
|
|
|
|
464,000
|
—
|
Säger för fiskeriväsendet
|
|
|
|
111,000
|
—
|
598,500
|
|
|
212,100
|
|
|
8,000 —
53,650 —
100,000!—
|
|
|
|
|
samhet ............................................
|
|
|
67,500 —
|
212,100
|
—
|
229,150
|
—!
|
|
|
|
|
|
7,500
|
j
!
|
Säger för skogsväsendet
|
|
|
|
212,100
|
—
|
236,650
|
—
|
.................................................
|
536,400
|
—
|
36,300 —
|
|
|
|
|
förslagsanslag....................................
........................
|
|
|
30.000 —
20.000 —
|
|
|
|
|
länen ................................................
|
|
|
18,000 -
|
|
|
|
|
92
Riksdagens skrivelse Nr 9.
6 Till inbindning av handlingar i lantmäterikontoren i länen................................................
7 I » anskaffande för lantmäterikontorets i Umeå räkning av kopior utav vissa skiftes-
8 Skiften och avvittringar, förslagsanslag ....................................................................................
9 Utflyttningshjälp efter skiften, förslagsanslag............................................................................
G. Rikets allmänna kartverk.
Rikets allmänna kartverk:
la Avlöningar, bestämt anslag.....................................................................................................
i b Ålderstillägg, förslagsanslag ....................................................................................................
i c Kartarbeten m. m., reservationsanslag....................................................................................
2 Till bestridande av kostnader för namngranskning för rikets allmänna kartverks behov
H. Geologiska och hydrografiska undersökningar.
Sveriges geologiska undersökning:
i Sveriges geologiska undersökning............................................................................................
I 2 Till bestridande av kostnaderna för Sveriges geologiska undersöknings fältarbeten och
institutions undersökningar grundade kartor m. m.....................................................
3 | Expenser till Sveriges geologiska undersökning....................................................................
] 4 j Anordningar i Sveriges geologiska undersöknings nybyggnad............................................
j Hydrografiska undersökningar:
5 ! Till uppehållande av verksamheten vid hydrografiska byrån samt för verkställande av
ningar....................................................................................................................................
Säger för geologiska
I. V eterinärvfisendet.
Y eterinärunder visningsanstalter:
1 Yeterinärund er visningen ......................................................................................
2 j Till uppehållande av veterinärinstitutets verksamhet ...................................
3 | » uppehållande av statens veterinärbakteriologiska anstalts verksamhet
4 Länsveterinärer och veterinärstipendiater, bestämt anslag..................................
5 Distriktsveterinärers avlönande, förslagsanslag ...................................................
J. Vägunderhållet och skjutsväsendet.
Vägunderhållet:
1 Bidrag till vägunderhållet på landet, förslagsanslag .......................................................
2 Till bestridande av statsverkets andel i kostnaden för vägdelningar, förslagsanslag
3 [ » understöd åt synnerligt betungade väghållningsdistrikt ......................................
Riksdagens skrivelse Nr 9.
93
kartor med tillhörande handlingar
|
Ordinarie
anslag
|
1
Extra
anslag
|
Ordinarie
anslag
|
Extra
anslag.
|
Kronor
|
•• i
O. j
|
Kronor i ö. i
5.000 —
9.000 —
|
Kronor
536,400
63.000
50.000
|
Ö.
|
Kronor
118,300:
i
|
Ö.
|
|
|
|
|
Säger för lantmäteriväsendet
|
|
649,400
|
1
|
118,300
|
—
|
|
|
|
|
167,920
28,580
144,300
|
—
|
3,000
|
i
|
Säger för rikets allmänna kartverk
för utgivande av de på nämnda
hydrogeologiska specialundersök-
|
|
340,800
|
—
|
3,000
|
—
|
80,200
|
—
|
36.000
8,000
20.000
|
—
|
80,200
|
|
64.000
58.000
|
1
H
-
|
|
|
58,000
|
|
och hydrografiska undersökningar
|
|
80,200
|
—
|
122,000
|
—
|
86,200
|
—
|
99,433
38,020
|
|
86,200
232,500
|
_
1“
|
137,453
i
|
1
i
i
i
t
i
|
|
86,500
146,000
|
1
|
|
|
Säger för veterinärväsendei
|
|
|
318,700
|
I-
|
137,453
|
i
—
|
l,250,000j —
|
|
35,000
150,000
|
___
|
1,250,000
|
j_
|
185,000
|
94
Riksdagens skrivelse Nr 9.
Färjor och färjkarlar:
j 4 a ! Bestämt anslag...........................................................................................................................
! 4b j Förslagsanslag: friheter ............................................................................................................
5 \ Bidrag till skjutsentreprenader, förslagsanslag ........................................................................
j Gästgivares friheter:
6 a Bestämt anslag...........................................................................................................................
! Förslagsanslag:
j e b Friheter....................................................................................................................................
| 6 c j Ersättningar............................................................................................................................
Säger för
K. Fattigvård.
Fattigvården i Stockholm och landsorten .............................................
Fattigvården i allmänhet, förslagsanslag.................................................
Svenska fattigvårdsförbundet.....................................................................
L. Diverse.
1 j Alderstillägg, förslagsanslag ........................................................................................................
2 | Odlingshjälp åt krononybyggare, förslagsanslag........................................................................
3 | Kronoarrendatorers befrielse från skyldighet att ansvara för vissa kommunalutskylder,
4 ! Till belöningar för rovdjurs dödande, förslagsanslag................................................................
5 { » anordnande av jordförmedlingsbyråer för egnahemsrörelsen ........................................
6 | » insamlande av jordbruksstatistiska uppgifter genom lokalundersökningar ................
7 » befrämjande av avsättningen i främmande länder av alster av svenska lantbruket
näringen ...............................................................................................................................
8 » inköp av ett inom Eslöv beläget område för bildande av nationalpark ....................
9 | » betäckande av åtskilliga av statskontoret förskottsvis bestridda utgifter ................
i o j Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag......................................................................
11 Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag ....................................................
12 Extra utgifter, reservationsanslag...............................................................................................
13 Till beredande av extra lönetillägg för år 1913 åt vissa tjänstemän och betjänte vid
dande verk och stater, förslagsanslag ................................................................................
14 Tryckningskostnader, förslagsanslag............................................................................................
Riksdagens skrivelse Nr 9.
95
|
Ordinarie
anslag
|
Extra
anslag
|
Ordinarie
anslag
|
Extra
anslag
|
|
Kronor
|
Ö.
|
Kronor
|
ö.
|
Kronor
|
Ö.
|
Kronor
|
ö.
|
|
354
25
|
|
|
|
379
|
|
|
|
|
|
|
|
|
250,000
|
—
|
|
|
|
10,830
|
|
|
|
|
|
|
|
............................................ 6,635: —
............................................ 1,664: —
|
8,299
|
|
|
|
19,129
|
|
|
|
vägunderhållet och skjutsväsendet
|
|
|
1,519,508
|
—
|
185,000
|
—
|
|
|
|
|
|
9,564
260,000
|
—
|
17,000
|
|
Säger för fattigvård
|
|
|
269,564
|
_
|
17,000
|
—
|
förslagsanslag....................................
och dess binäringar samt fiskeri-
under jordbruksdepartementet ly-
|
|
|
|
|
100,000
4,500
38.000
100,000
60.000
10,000
32,103
|
—
|
40.000
20.000
25.000
34.000
9.000
214,962
5.000
|
|
Säger för diverse
|
...................
|
|
344,603
|
—
|
347,962
|
—
|
Summa
|
|
|
5,414,645
|
|
4,727,855)
|