Riksdagens skrivelse Nr 244.
1
Nr 244.
Uppläst och godkänd i Första kammaren den 29 maj 1913.
» » » i Andra kammaren den 29 maj 1913.
Konstitutionsutskottets förslag till Riksdagens skrivelse till
Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående ändrad lydelse av §§ 8—11, 14, 16, 17,
21, 27—36, 42, 43, 51, 64, 74 och 77 i förord¬
ningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars
1862, av §§ 9—11, 15, 24, 28, 35, 36, 56, 66 och 78
i förordningen om kommunalstyrelse i stad den 21 mars
1862, av §§ 6—8, 10, 14, 34 och 35 i förordningen om
kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862 och av
§§ 3—5, 8, 13, 14, 20, 25—27, 31—33, 38—40, 59,
61 och 62 i förordningen om landsting den 21 mars
1862 m. m., jämte åtskilliga inom Riksdagen i ämnet
väckta motioner.
(Konstitutionsutskottets utlåtande nr 25 och memo¬
rial nr 33.)
Till Konungen.
Genom en den 4 april 1913 dagtecknad proposition, nr 185, har
Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagda i stats¬
rådet förda protokoll, föreslagit Riksdagen att antaga vid propositionen
fogade förslag till
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 14 saml. 75 höft. (Nr 244.)
1
2
'Riksdagens skrivelse Nr 244.
l:o) Lag om ändrad lydelse av §§ 8—11, 14, 16, 17, 21, 27—36,
42, 43, 51, 64, 74 och 77 i förordningen om kommunalstyrelse på
landet den 21 mars 1862;
2:o) Lag om ändrad lydelse av §§ 9 — 11, 15, 24, 28, 35, 36, 56,
66 och 78 i förordningen om kommunalstyrelse i stad den 21 mars
1862;
3:o) Lag om ändrad lydelse av §§ 6—8, 10, 14, 34 och 35 i för¬
ordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 mai 1862;
4:o) Lag om ändrad lydelse av §§ 3—5, 8, 13, 14, 20, 25—27,
31—33, 38—40, 59, 61 och 62 i förordningen om landsting den 21
mars 1862; samt
5:o) Stadga om proportionellt valsätt vid vissa val inom landsting
och stadsfullmäktige samt å allmän rådstuga.
De genom förevarande proposition framlagda lagförslag hava icke
kunnat av Riksdagen oförändrade godkännas, utan har Riksdagen i
anledning av nämnda proposition ävensom i ärendet väckta motioner
för sin del antagit lagar av den lydelse här nedan angives.
De av Riksdagen alltså i anledning av propositionen nr 185 för
dess del antagna lagarna införas här som följer.
Do) Lag
om ändrad lydelse av §§ 14, 18, 17, 21, 23, 27—36, 42, 43, 51, 64, 65, 74 och 77
i förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862.
Härigenom förordnas, att §§ 14, 16, 17, 21, 23, 27—36, 42, 43, 51,
64, 65, 74 och 77 i förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21
mars 1862 skola erhålla följande ändrade lydelse:
§ W.
Sedan taxeringslängden för — — — — dem belöpande rösttal.
Aro i kommun flera valdistrikt för val av kommunalfullmäktige eller
1 andstingsmän, skall längden uppläggas i särskilda delar, en för varje
valdistrikt, och skall i sådant fall upprättas sammandrag över de särskilda
delarnas slutsummor. Längden upprättas i — — — — hos kommunal¬
nämnden förvaras.
Huru denna längd —----vid kommunalstämman företedda.
Riksdagens skrivelse Nr 244.
3
§ 16.
Kungörelse om kommunalstämma utfärdas av ordföranden eller, i
händelse av hans förhinder, av vice ordföranden och skall innehålla
bestämd uppgift om tid, ställe och överläggningsämne för sammanträ¬
det. Kungörelsen uppläses minst fjorton dagar därförut i kyrkan.
Hör till kommun jämväl annex- eller kapellförsamling och hålles i
dess kyrka gudstjänst inom nämnda tid, skall kungörelsen uppläsas jämväl
därstädes. År kommunalstämma utsatt till dag, då gudstjänst hålles,
skall kungörelsen den dagen ånyo uppläsas.
För ärende, som fordrar så skyndsam handläggning, att kallelse icke
medhinnes så tidigt, som nu är föreskrifvet, må kommunalstämma kunna
hållas efter kortare kallelsetid och även samma dag, då den pålyses;
dock må vid sålunda utlyst stämma beslut ej fattas om utgift eller er¬
läggande av bidrag därtill.
Beslutar kommunalstämma, att kungörelsen jämväl bör anslås å
viss plats inom kommunen, skall ordföranden, där så ske kan, för¬
anstalta därom.
Tillkännagivande om tid och ställe för kommunalstämma bör, där
kommunalstämman icke med minst två tredjedelar av de i omröst¬
ningen deltagandes röster efter röstvärdet annorlunda beslutar, införas
i en eller flera tidningar inom orten, såvida ej, beträffande stämma för
ärende, som fordrar skyndsam handläggning, hinder däremot möter.
Kommunalstämma beslutar, i vilken eller vilka tidningar sådant tillkänna¬
givande skall införas, därvid sådana tidningar böra väljas, som genom
spridning inom olika grupper av kommunens medlemmar bringa till¬
kännagivandet till de flestas kännedom. Har vid fattandet av sistnämnda
beslut förslag om tillkännagivandets införande i annan ortstidning än
de sålunda bestämda varit under omröstning och därvid erhållit minst
en tredjedel av de i omröstningen deltagandes röster efter röstvärdet,
skall tillkännagivandet införas jämväl i denna tidning.
Tillkännagivandet skall, såvida ej å kommunalstämma annorledes
beslutits, innehålla underrättelse allenast om de viktigare ärenden,
vilka icke enligt lag skola å kommunalstämman förekomma.
På kommunalstämma ankommande beslut, som här ovan omför-
mälas, skola fattas å ordinarie kommunalstämma i december och avse
nästföljande kalenderår.
Ordföranden skall i god tid avsända tillkännagivande, som ovan
sagts, för intagande i vederbörlig tidning, om möjligt minst åtta dagar
före stämman.
4
Riksdagens skrivelse Nr 244.
Den omständigheten, att kungörelse om stämma ej blivit anslagen
eller att tillkännagivande ej blivit i tidning infört eller att kungörelse
om stämma, som blivit utsatt till dag, då gudstjänst hålles i annex-
eller kapellförsamlings kyrka, icke blivit berörda dag därstädes upp¬
läst, må icke utgöra hinder för stämmans hållande.
§ 17.
Tre ordinarie kommunalstämmor skola årligen hållas: en under se¬
nare hälften av mars månad för besluts fattande i anledning av be¬
rättelsen om föregående årets räkenskaper och förvaltning samt för¬
val av ledamöter i valnämnd, enligt vad därom är särskilt stadgat; en
i oktober för bestämmande av kommunens utgifts- och inkomststat
enligt § 63; och en i december månad för granskning av såväl
debiterings- och uppbördslängden som röstlängden samt för anstäl¬
lande av val till de befattningar inom kommunen, vilka vid årets
slut bliva lediga, ävensom av revisorer; dock att i kommun inom Väster-
norrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län de två först
nämnda stämmorna, därest skäl därtill föreligger, må kunna hållas högst
fjorton dagar före eller högst fjorton dagar efter den för dessa stäm¬
mor ovan stadgade tid.
Ordinarie kommunalstämma i december må kunna beträffande de
Ordinarie kommunalstämmorna under nästföljande år eller någon av dem
besluta, å vilken dag sådan stämma skall hållas eller, därest så ej finnes
lämpligt, huruvida stämma skall utsättas till sön- eller helgdag.
Angående kommunalstämma för val av kommunalfullmäktige gäller
vad i § 29 sägs. Om kommunalstämma för val av landstingsmän även¬
som om val av nämndemän är särskilt stadgat.
Den, vilken såsom------ av sagda förvaltning.
§ 21.
Mom. 1. Sedan överläggningen förklarats — — — som ordfö¬
randen biträder.
Mom. 2. Till beslut erfordras---ingående av borgen;
e) frågor, varom i § 27 sägs.
Mom. 3. Beslut om beviljande —
upplåning därav ske.
Riksdagens skrivelse Nr 244.
5
§ 23.
Ordföranden skall----varit utsedda.
Det justerade protokollet skall nästa sön- eller helgdag, då guds¬
tjänst hålles, från predikstolen i kyrkan uppläsas. Hör till kommunen
jämväl annex- eller kapellförsamling, skall uppläsning ske allenast i
kommunens huvudkyrka.
§ 27.
Vill kommunen åt — — — sådant vara tillåtet.
År sådant beslut fattat, må förslag om dess upphävande icke väc¬
kas förr än fem år därefter.
Om den röstövervikt, vilken till beslut i omförmälda frågor er¬
fordras, stadgas i § 21 mom. 2; och skall sådant beslut hos Konungens
befallningshavande ofördröjligen anmälas.
§ 28.
Mom. 1. Kommunalfullmäktiges antal bestämmes i förhållande till
folkmängden sålunda, att:
kommun med 2,000 invånare eller därunder utser....................... 20
j> » över .2,000 till och med 5,000 invånare utser 21—25
»- » » 5,000 » » » 10,000 » » ..... 26—30
» )) » 10,000 invånare ....................................... » 31—40.
Kommunens vid kommunalstämma röstberättigade invånare bestämma,
inom nu stadgad begränsning, det antal kommunalfullmäktige, som bör
för kommunen utses.
Mom. 2. I avseende å valbarhet till kommunalfullmäktig, ursäkt och
avsägelse gäller vad i § 13 om ordförande i kommunalstämma stadgat är.
Kommunalfullmäktige väljas för fyra år, räknade från och med den
1 januari året näst efter det, då valet skett.
I kommun, där val sker första gången, skall halva antalet fullmäk¬
tige eller, om detta icke är jämnt, det antal, som är närmast under
hälften, utses för allenast två år, och böra dessa fullmäktige och de,
som skola i fyra år kvarstå, utses genom särskilda val.
Särskilt val av fullmäktige för kortare tid än fyra år må ock,
efter kommunalstämmans beslut, ske, där sådant i anledning av
beslutad ökning av antalet fullmäktige varder nödigt, på det att
6
Riksdagens skrivelse Nr 244.
hälften av hela antalet fullmäktige för kommunen eller, om detta
icke är jämnt, det antal, som är närmast över eller under hälften, må
kunna utses vartannat år.
§ 29.
Mom. 1. För val av kommunalfullmäktige skall kommun med mer
än 10,000 invånare indelas i valkretsar.
Vid valkretsindelningen iakttages, att varje krets kommer att utse
minst tio, högst tjugu kommunalfullmäktige efter den beräkningsgrund,
att i allmänhet en kommunalfullmäktig utses för varje tal, motsvarande
det som erhålles, då kommunens mantalsskrivna folkmängd delas med
antalet fullmäktige för hela kommunen; att delar av samma by eller
hemman ej utan synnerliga skäl förläggas till olika valkretsar; att
varje valkrets skall kunna omslutas med en sammanhängande gräns¬
linje; samt att antalet fullmäktige för hela kommunen varder, i den
mån utan olägenhet kan ske, lika fördelat på de särskilda valkretsarna.
Indelningen i valkretsar jämte antalet fullmäktige för varje val¬
krets beslämmes, efter därom av kommunalnämnden uppgjort förslag,
av kommunalstämma.
År kommun indelad i valkretsar, skola av det antal fullmäktige,
som bör för hela kommunen på en gång och för samma tid väljas, så
många utses i varje valkrets, som, efter förhållandet mellan hela antalet
fullmäktige för kommunen och hela antalet fullmäktige för valkretsen,
därå belöpa; och äger kommunalstämman enligt nu angiven grund be¬
stämma, huru många fullmäktige skola i varje valkrets genom ett val utses.
Valbarhet är ej inskränkt inom valkrets.
Mom. 2. År kommun delad i valkretsar, bildar varje valkrets
ett valdistrikt.
Därest det till följd av samfärdsförhållandena eller andra orsaker
finnes lämpligt, må kommun, som ej är delad i valkretsar, ävensom
valkrets delas i två eller flera valdistrikt.
Vill någon i kommunen eller beträffande kommun, som är delad
i valkretsar, i valkretsen boende och till deltagande i val av kommunal¬
fullmäktige berättigad väcka förslag om delning av kommunen eller val¬
kretsen i valdistrikt eller om upphävande av eller ändring i redan
skedd delning, göre framställning till Konungens befallningshavande.
Ej må framställning bifallas, med mindre yttrande inhämtats från kom¬
munalstämma. Delar av samma by eller hemman må ej utan synnerliga
skäl förläggas till olika valdistrikt. I beslut om delning av kommun eller
Riksdagens skrivelse Nr 244.
7
valkrets i valdistrikt skall jämväl angivas tiden för beslutets ikraftträdande
och värde beslutet av Konungens befallningskavande kungjort.
År kommun delad i flera valdistrikt för val av landstingsmän, ut¬
gör sådant valdistrikt jämväl valdistrikt för kommunalfullmäktigval.
Mom. 3. Åro i kommun flera valdistrikt, äger röstberättigad A-al-
rätt utöva allenast vid valförrättning inom det valdistrikt, där han är
mantalsskriven.
Medlem av kommunen, som icke är inom densamma mantalsskriven,
tillhör det valdistrikt, inom vilket han äger eller brukar fast egendom
eller är för inkomst av kapital eller arbete till allmän bevillning upp¬
förd. Kan ej med tillämpning av vad sålunda är stadgat avgöras, var
han äger valrätten utöva, ankomme på honom själv att därom bestämma,
därest han anmäler sin önskan senast vid den i § 65 omförmälda juste¬
ring av röstlängden. Har ej sådan anmälan skett, uppföres han i röst¬
längden för det valdistrikt, kommunalnämnden bestämmer.
Mom. 4. Valet sker med slutna sedlar. Därvid böra begagnas val¬
sedlar av ofärgat, svenskt normalpapper nr 4, med rektangulär form, 17
centimeter långa och 10 centimeter breda samt utan kännetecken.
Å valsedel må före namnen utsättas partibeteckning (partinamn eller
annan beteckning i ord för viss grupp av valmän eller för viss me-
ningsr bitning).
Namnen skola å valsedeln uppföras i en följd, det ena under det
andra, och må utgöra högst två utöver det antal kommunalfullmäk¬
tige, valet avser. Av namnen anses så många, från början räknat, som
motsvara antalet fullmäktige, avse själva full mäktigvalet och de övriga
allenast val av efterträdare åt avgången fullmäktig. Har å valsedeln
medelst en linje avskilts ett mindre antal namn, från början räknat,
anses dock allenast de sålunda avskilda främsta namnen avse själva full-
mäktigvalet.
Ogill är valsedel:
till vilken använts papper, som på grund av dess färg eller be¬
skaffenhet i övrigt företer sådan väsentlig olikhet med det föreskrivna,
att olikheten kan iakttagas genom den utskärning, som skall finnas i
de, enligt vad här nedan sägs, föreskrivna valkuvert;
vilkens form eller storlek väsentligen avviker från vad i nämnda
hänseenden ovan stadgats;
å vilken finnes något kännetecken, som kan antagas vara med
avsikt där anbragt;
vilken upptager partibeteckning å annat ställe än ovanför namnen.
Upptager valsedel namn på någon, som ej är valbar, eller framgår
i avseende å något där förekommande namn ej fullt otvetydigt, vem
8
Riksdagens skrivelse Nr 244.
som därmed, åsyftas, anses sådant namn såsom obefintligt. Aro å val¬
sedel upptagna flera namn än ovan är medgivet, anses de sista över¬
taliga namnen såsom obefintliga. Valsedel, som lyder å färre namn än
det antal fullmäktige, valet avser, vare ändock giltig.
Finnas i ett valkuvert två eller flera valsedlar, vare de alla ogilla.
Mom. 5. a) Val av kommunalfullmäktige förrättas i kommun, som
icke är delad i valdistrikt, å kommunalstämma. Aro i kommun flera
valdistrikt, förrättas valen i de särskilda valdistrikten å distriktsstämma.
Stämma för dessa val skall hållas under tiden från och med den 1
november till och med den 15 december å dag, som kommunal¬
stämma det år val skall förrättas bestämmer. Val får ej äga rum å
tider, då allmän gudstjänst hålles inom kommunen, samt skall fortgå
minst två timmar före klockan tre eftermiddagen och minst två timmar
efter klockan fem eftermiddagen. I kungörelse om stämma för kom¬
munalfullmäktigval skall tiden för valet noggrannt angivas.
Åro i kommun flera valdistrikt, skall kommunalstämma det år val
skall äga rum för varje valdistrikt bland de valberättigade inom di¬
striktet utse någon att såsom ordförande vid distriktsstämma leda
valet ävensom suppleant för honom. Till distriktsstämma utfärdas kal¬
lelse av ordföranden för stämman i den ordning, som för kallelse till
kommunalstämma stadgas.
Röstlängd är, om valet äger rum å kommunalstämma, kommunens
allmänna röstlängd. Åger valet rum å distriktsstämma, är den del av
kommunens allmänna röstlängd, som avser valdistriktet, röstlängd.
I fråga om röstlängdens granskning och anmärkning mot den¬
samma skall, då valet försiggår å distriktsstämma, förfaras på sätt för
kommunalstämma är stadgat och skola de, som må utöva rösträtt å
stämman, äga framställa anmärkning mot längden ävensom besluta över
sådan anmärkning. Om röstberäkning gälle vad för kommunalstämma
är stadgat.
b) Ej må vid valet tal hållas eller tryckta eller skrivna upprop
till de väljande tillåtas inom stämmolokalen.
Vid förrättningen, därvid stämmans ordförande biträdes av två av
densamma utsedda personer, skola kuvert av ogenomskinligt papper,
lika till storlek och beskaffenhet samt mitt på framsidan försedda med
en utskärning av ungefär sex kvadratcentimeters storlek, tillhandahållas
valmännen för det ändamål, varom här nedan förmäles. Åro i kommun
flera valdistrikt, skall, innan valkuvert utlämnas, därå intryckas en
stämpel, utvisande det valdistrikt, för vilket förrättningen äger rum.
Blanketter till valsedlar skola jämväl å vallokalen tillhandahållas. Ome¬
delbart före röstningens början skall ordföranden visa de närvarande,
att valurnan är tom.
Riksdagens skrivelse Nr 244.
9
Valmännen äga avgiva sina röster i den tur, de anmäla sig lios
ordföranden, därest icke å förut hållen kommunalstämma beslutits,
att valet skall ske efter upprop. Till valmannen utlämnas ett valkuvert
för hans egen del samt ett kuvert för varje annan röstberättigad, för
vilken han uppgiver sig vilja utöva rösträtt.
I stämmolokalen skola till lämpligt antal finnas avskilda platser,
avsedda att möjliggöra för en var att med valhemlighetens bevarande
kunna inlägga sin valsedel i kuvertet. För sådant ändamål skola dessa
platser vara inrättade med skärmar eller annat dylikt, dock så anord¬
nat, att för såväl ordföranden som allmänheten är synligt, när en plats
är upptagen; och åligger det ordföranden att vaka över att valmans
förehavande där ej må av någon kunna iakttagas.
Valmannen har att vid någon av omförmälda särskilda platser in¬
lägga sin valsedel i kuvertet på sådant sätt, att valsedelns baksida
helt täcker utskärningen, varvid iakttages, att om han tillika utövar
rösträtt för annan, särskild valsedel och valkuvert användas för denne.
Sedan valkuvertet till slutits, överlämnar valmannen utan dröjsmål
personligen detsamma till ordföranden. Efter det ordföranden förvissat
sig om, att den, för vilken valkuvert avlämnas, är i röstlängden upp¬
tagen såsom röstberättigad, och att i de fäll, då valmannen uppgiver
sig vilja utöva rösträtt för annan, han är därtill behörig, ävensom till¬
sett, att kuvertet är behörigen stämplat men eljest på utsidan omärkt,
att valsedeln, såvitt iakttagas kan, är av föreskriven beskaffenhet samt
att valsedeln på ovan angivet sätt täcker utskärningen, antecknar ord¬
föranden å den i utskärningen synliga baksidan av valsedeln tydligt
det röstvärde, som tillkommer densamma, samt drager ett lätt syn¬
bart streck å valsedeln under hela den sålunda antecknade röstsiffran.
Härefter nedlägger ordföranden kuvertet i valurnan, i sammanhang
varmed i röstlängden vid namnet på den, vars rösträtt utövats, göres
anteckning, att rösträtten begagnats. Valman, som på grund av kropps¬
ligt fel är oförmögen att i föreskriven ordning avgiva sin röst, äge att
till biträde vid röstningen anlita den, han själv därtill utser.
Ej må någon i annan ordning, än nu är sagd, utöva rösträtt. Val¬
kuvert, som saknar behörig stämpel eller är å utsidan märkt med annat
kännetecken eller däri finnes inlagd valsedel, vilken enligt vad iakttagas
kan icke är av föreskriven beskaffenhet, eller däri valsedel ej är på ovan
angivet sätt inlagd, varde ej mottaget.
Då uppehåll i valförrättningen sker, skall valurnan omsorgsfullt för¬
seglas under minst två närvarandes sigill samt därefter sättas i säkert för¬
var; och bör, innan förseglingen vid förrättningens fortsättande borttages,
ordföranden inför öppna dörrar förvissa sig om, att sigillen äro obrutna.
Bihang till Riksdagens protokoll 1918. 14 samt. 75 haft. (Nr 244.) 2
10
Riksdagens skrivelse Nr 244.
De valmän, som vid det klockslag, då uppehåll i valet göres eller
valet skall sluta, eller, om valet skett efter upprop, vid uppropets
slut äro tillstädes i stämmolokalen eller, om utrymme där saknas, å an¬
visad plats därintill men ej då hunnit deltaga i valet, äga rätt att i den
ordning de anmäla sig avlämna sina valsedlar. När alla, som vid det
för valets slut fastställda klockslag äga tillträde till valet, avlämnat sina
valsedlar, förklare ordföranden röstningen avslutad.
Omedelbart därefter uttagas valkuverten ur valurnan och räknas
oöppnade. I det protokoll, som skall föras vid förrättningen, antecknas
antalet valkuvert. Vid avfattande av protokollet bör till ledning tjäna
formulär, som av Kungl. Maj:t fastställes. Valkuverten inläggas här¬
efter i hållfast omslag, som omsorgsfullt förseglas under minst två när¬
varandes sigill. De sålunda åsätta sigillen skola jämväl i protokollet,
avtryckas.
Sedan valprotokollet upplästs och dess riktighet bekräftats av ord¬
föranden och två av de närvarande, avslutas förrättningen. Ordföran¬
den insände därefter ofördröjligen till Konungens befallningshavande
omslaget med valkuverten jämte valprotokollet. Sker insändandet med
allmänna posten, skall försändelsen assureras.
c) Konungens befallningshavande skall vid offentlig, minst sex dagar
förut i kommunens kyrkor kungjord förrättning sammanräkna de avgivna
rösterna. Denna förrättning skall påbörjas, så snart omständigheterna
det medgiva, och senast inom fjorton dagar från valets förrättande; och
läte Konungens befallningshavande vid förrättningen föra protokoll.
Valets utgång kungöres omedelbart genom uppläsning av nämnda
protokoll. Med protokollets uppläsning är valförrättningen avslutad.
De avgivna valsedlarna skola av Konungens befallningshavande in¬
läggas under försegling och förvaras intill utgången av den tid, för
vilken valet gäller.
§ 30.
För rösternas sammanräknande skola valsedlarna ordnas i grupper.
Valsedlar utan partibeteckning utgöra tillsammans en grupp (den
fria gruppen). Valsedlar med partibeteckning ordnas så, att sedlar med
samma beteckning bilda en grupp (partigrupp).
Inom varje grupp skall, till den utsträckning som för utseendet av
stadgat antal fullmäktige är nödig, genom särskilda sammanräkningar
bestämmas ordning mellan de namn å gruppens valsedlar, vilka, enligt
vad i § 29 mom. 4 sägs, avse själva fullmäktigvalet.
Riksdagens skrivelse Nr 244.
11
Härvid iakttages i fråga om den fria gruppen:
l:o) Vid första sammanräkningen gäller varje valsedel med kela
det röstvärde, som finnes å sedeln antecknat. Det namn, som fått högsta
rösttalet, bliver det första i ordningen.
2:o) Vid varje följande sammanräkning gäller valsedel med hela sitt
röstvärde, där icke något av de namn å sedeln, vilka avse själva full-
mäktigvalet, erhållit rum i ordningen. Annan valsedel gäller med
hälften av sitt röstvärde, där ett av dessa namn erhållit rum i ord¬
ningen; med en tredjedel av röstvärdet, där två av dessa namn uppförts
i ordningen; med en fjärdedel, där tre av dessa namn uppförts i ord¬
ningen; och så vidare efter samma grund. För varje gång kommer det
namn närmast i ordningen, som erhållit högsta rösttalet.
I fråga om partigrupp iakttages:
l:o) Upptaga valsedlar, vilkas sammanlagda röstvärde utgör mer
än hälften av alla till gruppen hörande valsedlars hela sammanlagda
röstvärde (gruppens rösttal), samma första namn, bliver detta namn det
första i ordningen; upptaga valsedlar, som hava samma första namn
och vilkas sammanlagda röstvärde utgör mer än två tredjedelar av
gruppens rösttal, jämväl samma andra namn, bliver detta namn det
andra i ordningen; upptaga valsedlar, som hava samma första och samma
andra namn och vilkas sammanlagda röstvärde utgör mer än tre fjärde¬
delar av gruppens rösttal, jämväl samma tredje namn, bliver detta namn
det tredje i ordningen; och så vidare efter samma grunder.
2:o) I den mån ordningen inom gruppen icke kan genom samman¬
räkningar enligt nyss angivna grunder bestämmas, skall vad här ovan
är i fråga om den fria gruppen stadgat äga motsvarande tillämpning.
§ 31.
De platser, som äro att besätta, fördelas mellan de olika grupperna
sålunda, att platserna, en efter annan, tilldelas den grupp, vilken för
varje gång uppvisar det största av nedan angivna jämförelsetal. Plats,
som blivit en grupp tilldelad, besättes genast så, att gruppens första
plats tillerkännes den, vars namn är det första i ordningen inom grup¬
pen, gruppens andra plats den, som bär andra namnet i ordningen,
gruppens tredje plats den, som bär tredje namnet i ordningen, och
så vidare efter samma grund, ändå att den, som är berättigad till plat¬
sen, redan fått sig tillerkänd plats från en eller flera andra grupper.
För den fria gruppen är jämförelsetalet det högsta rösttalet vid den
enligt § 30 företagna första sammanräkningen inom gruppen, så länge
12
Riksdagens skrivelse Nr 244.
gruppen ännu icke fått sig någon plats tilldelad; därefter högsta rösttalet
vid andra sammanräkningen, så länge gruppen erhållit allenast en plats;
och så vidare i fortsatt följd.
För partigrupp är jämförelsetalet lika med gruppens rösttal, så
länge gruppen ännu icke fått sig någon plats tilldelad. Därefter be¬
räknas jämförelsetalet för varje gång så, att gruppens rösttal delas
med det tal, som motsvarar antalet av de gruppen tilldelade platser,
ökat med 1. Har samma person erhållit platser från två grupper (parti¬
grupper eller partigrupp och den fria gruppen), skall dock, vid beräk¬
ning av det antal platser, som utdelats, vardera platsen anses blott så¬
som en halv plats; har någon erhållit platser från tre grupper, anses varje
sådan plats såsom en trejdedels plats; och så vidare efter samma grund.
Har en grupp redan fått sig tilldelad plats så många gånger, som
motsvara antalet av de namn å gruppens valsedlar, vilka, enligt vad
i § 29 mom. 4 sägs, avse själva fullmäktigvalet, varde den från vidare
jämförelse utesluten.
§ 32.
Mom. 1. Mellan lika rösttal eller jämförelsetal skall, där så er¬
fordras, skiljas genom lottning.
Mom. 2. Hava vid valet kommunalfullmäktige icke blivit till
föreskrivet antal utsedda, anställes ofördröjligen nytt val för besättande
av den eller de återstående platserna.
. Mom. 3. Avgår kommunalfullmäktig före den bestämda tjänst¬
göringstidens utgång, skall, på fullmäktiges anmälan, Konungens be-
fallningshavande vid offentlig, minst sex dagar förut i kommunens kyrkor
kungjord förrättning företaga ny röstsammanräkning inom den grupp,
för vilken den avgångne blivit vald. Blev den avgångne vald för flera
grupper, skall sammanräkningen ske inom den grupp, från vilken
plats först tilldelats honom.
Vid den nya sammanräkningen tages hänsyn blott till de valsedlar,
vilka upptaga den avgångnes namn för själva fullmäktigvalet. Valsedel
beräknas äga sitt .ursprungliga röstvärde, och detta skall tillgodoräknas
den av de förut ej valda, vilkens namn står främst å sedeln.
Den, som erhållit högsta rösttalet, inträde såsom ledamot i den
avgångnes ställe under återstoden av den för honom bestämda tjänst¬
göringstid.
Avgår jämväl sålunda utsedd ledamot före den bestämda tjänst¬
göringstidens utgång, lörfares pa enahanda sätt; och skall vid den
Riksdagens skrivelse Nr 244.
13
nya röstsammanräkningen såsom förut hänsyn tagas blott till de
valsedlar, vilka upptaga den först avgångnes namn för själva full-
mäktigvalet
Mellan lika rösttal skiljer lotten.
Konungens befallningshavande läte vid förrättningen föra proto¬
koll. Valets utgång kungöres omedelbart genom uppläsning av nämnda
protokoll. Med protokollets uppläsning är valförrättningen avslutad.
Efter sammanräkningens avslutande skola valsedlarna åter inläggas
under försegling.
Mom. 4. Finnes i fall, som i mom. 3 avses, å där omförmälda
valsedlar icke namn å någon, som kan inträda såsom ledamot i den
avgångnes ställe, skall platsen stå obesatt intill utgången av den tid,
för vilken den avgångne blivit vald.
§ 33.
År någon missnöjd med valet, må han däröver hos Konungen
anföra underdåniga besvär; och skall häri, vid förlust av talan, sist
inom en månad efter den dag, då valet avslutats, ingiva sina till
Konungen ställda besvär till Konungens befallningshavande, som
genom kungörelse, vilken i en eller flera tidningar inom orten införes, ut¬
sätter viss kort tid, inom vilken underdånig förklaring må över besvären
till Konungens befallningshavande avlämnas. Sedan den tid tilländagått,
har Konungens befallningshavande att besvären jämte de förklaringar,
som må hava inkommit, ävensom protokoll över valet, valsedlarna
och övriga valet rörande handlingar ofördröjligen till Konungen in¬
sända för att i Dess regeringsrätt skyndsamt föredragas och avgöras.
Ej må i fråga om anmärkning mot röstlängd andra bevis gälla
än de, som varit i laga ordning vid valförrättningen företedda.
§ 34.
Kommunalfullmäktige välja årligen bland sig en ordförande och en
vice ordförande.
§ 35.
Följande ärenden må — — — (nuvarande § 33)----utan
skola alltid i kommunalstämma eller i det fall, som i § 29 omförmäles,
å distriktsstämma handläggas:
14
jRiksdagens skrivelse Nr 244.
a) fråga om — — — — (nuvarande § 33) — — — i kommunal¬
nämnden;
f) beslut, varom i §§ 16 och 17 sägs.
§ 36.
Mom. 1. Kungörelse om sammanträde utfärdas av ordföranden
eller, i händelse av hans förhinder, av vice ordföranden och skall inne¬
hålla bestämd uppgift om tid, ställe och överläggningsämne för sam¬
manträdet. Kungörelsen uppläses minst åtta dagar därförut i kyrkan.
Hör till kommun jämväl annex- eller kapellförsamling och hålles i dess
kyrka gudstjänst inom nämnda tid, skall kungörelsen uppläsas jämväl
därstädes. År sammanträde utsatt till dag, då gudstjänst hålles, skall
kungörelsen den dagen ånyo uppläsas.
För ärende, som fordrar så skyndsam handläggning, att kallelse
icke medhinnes så tidigt, som nu är föreskrivet, må sammanträde
kunna hållas efter kortare kallelsetid och även samma dag, då det
pålyses; dock må vid sålunda utlyst sammanträde beslut ej fattas om
utgift eller erläggande av bidrag därtill.
Besluta fullmäktige, att kungörelsen jämväl bör anslås å viss
plats inom kommunen eller införas i en eller flera tidningar i orten,
skall ordföranden, där så ske kan, föranstalta därom.
Skriftlig kallelse till sammanträdet, innehållande sådan uppgift,
som ovan sägs, bör ock, såvitt möjligt är, genom ordförandens försorg-
senast fyra dagar förut delgivas en var fullmäktig eller med posten till
honom översändas.
Mom. 2. Kommunalfullmäktige må ej ärende företaga eller däri
besluta, såvida icke flera än hälften av dem äro tillstädes. År till följd
av stadgandena i § 17 samt mom. 4 här nedan tillstädesvarande full¬
mäktig hindrad--(nuvarande § 32)---inställas eller upplösas.
Mom. 3. Vid kommunalfullmäktiges sammanträden äga ordföran¬
den och vice ordföranden i kommunalstämman samt ordföranden och
vice ordföranden i kommunalnämnden, ändock att de icke äro kom¬
munalfullmäktige, att vara tillstädes och i överläggningarna, men ej i
besluten, deltaga.
Mom. 4. Kommunalfullmäktiges förhandlingar skola vara offentliga;
dock kunna fullmäktige för någon särskild fråga besluta, att överlägg¬
ningen skall inom lyckta dörrar hållas.
Vid omröstning äger — — — (nuvarande § 34) — — — -— —
kommunalstämma stadgat är.
Riksdagens skrivelse Nr 244.
15
§ 42.
I avseende på — — — tjänstgöringstid och. avgång, gäller vad i
§ 28 mom. 2 är stadgat i avseende å kommunalfullmäktige.
Suppleanterna omväljas till hela antalet vartannat år.
§ 43.
Kyrkoherden eller den, hans ställe företräder, är berättigad att i
sådana ärenden, som angå fattigvård, barnavård eller åtgärder för sed¬
lighet, deltaga i kommunalnämndens överläggningar och beslut.
§ 51.
Vid kommunalnämndens sammanträden förer ordföranden protokoll
eller är för dess ordentliga förande ansvarig. Han ombesörjer skrift¬
växlingen, emottager alla till nämnden ställda skrivelser och framställ¬
ningar, ansvarar för räkenskapernas ordentliga förande, vårdar nämn¬
dens handlingar och håller över dem register.
De biträden, som vid utförande av dessa göromål kunna befinnas
nödiga, må ordföranden antaga och entlediga.
Ordföranden äger tillgodonjuta ej mindre gottgörelse, som av kom¬
munalstämman anslås, för de honom genom uppdraget åsamkade kost¬
nader för skrivmaterialier, postporto samt skrivare- och räkenskaps-
hjälp, än även, därest kommunalstämman i betraktande av kommunens
folkmängd och utsträckning, göromålens mängd och beskaffenhet samt
kommunens ekonomiska bärkraft anser, att jämväl ersättning för det
med uppdraget förenade besvär må till honom utgå, arvode till belopp,
som stämman med hänsyn till nämnda omständigheter finner skäligt.
§ 64.
Debiterings- och uppbördslängden — — — grund påförda kom-
munalutskylder. Till bestyrkande av —--- — restantier och av-
kortningar.
Åro i kommun flera valdistrikt för val av kommunalfullmäktige
eller landstingsmän, skall längden uppläggas i särskilda delar, en för
varje valdistrikt, och skall i sådant fall upprättas sammandrag över de
särskilda delarnas slutsummor.
16
Riksdagens skrivelse Nr 244.
§ 65.
Såväl debiterings- och uppbördslängden — —--funnit fog.
Överföres i röstlängd medlem av kommunen på anmälan, som i
§ 29 mom. 3 sägs, till annat valdistrikt än det, inom vilket han vid
röstlängdens upprättande förts, skall motsvarande ändring ske i debite¬
rings- och uppbördslängden.
Nämnda stämma skall--— december månad sammanträda.
§ 74.
Konungens befallningshavandes godkännande erfordras i fråga om
förändring av kommunala områden, på sätt i §§ 2 och 3 sägs, samt för
att giva gällande kraft åt beslut, vilka
a) röra kommunens indelning i valkretsar för val av kommunal¬
fullmäktige;
b) äro ämnade att såsom kommunalstadgar tillämpas, till befräm¬
jande av sedlighet, hälsovård, vård om brandväsendet samt ordning och
säkerhet inom kommunen;
c) röra i § Öl omförmält tilldelande av gottgörelse eller arvode åt
kommunalnämndens ordförande eller förhöjning därav; eller
d) avse påläggande av avgifter, som erfordra uttaxering för längre
tid än fem år.
Beslut, som sålunda —---fastställelse föra klagan.
§ 77.
I Konungens befallningshavandes utslag må, där icke för vissa
frågor annan ordning uttryckligen stadgad är, ändring sökas hos Kungl.
Maj:t senast före klockan tolv å trettionde dagen efter delfåendet, dagen
då det skedde likväl oräknad; dock att menighet, som klagar, äger
tillgodonjuta femton dagar längre besvärstid än ovan sägs.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1913. Kommunalfullmäktig,
som är tillsatt med tillämpning av de före nämnda dag gällande stad¬
gande^ äger ej med sitt fullmäktigskap fortfara längre än till utgången
av år 1913. Vid val av kommunalfullmäktige nämnda år skall tillämpas
17
Riksdagens skrivelse Nr 244.
vad i § 28 mom. 2 tredje stycket stadgas. De i § 77 givna bestäm¬
melser skola ej äga tillämpning å utslag, som före den 1 juli 1913
meddelats.
2:0) Lag
om ändrad lydelse av §§ 15, 24, 28, 35, 36, 56, 66 och 78 i förordningen
om konununalstyrelse i stad den 21 mars 1862.
«
Härigenom förordnas, att §§ 15, 24, 28, 35, 36, 56, 66 och 78 i för¬
ordningen om kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862 skola erhålla
följande ändrade lydelse:
§ 15-
Kallelse till allmän rådstuga skall av magistraten utfärdas samt
kungöras minst fjorton dagar förut genom offentligt anslag. Kallelsen
bör ock, om möjligt minst åtta dagar före sammanträdet, införas i en
eller flera ortstidningar, därvid sådana tidningar böra väljas, som genom
spridning inom olika grupper av stadens invånare bringa kallelsen till
de flestas kännedom.
I december månad avgöres för nästföljande kalenderår å allmän råd¬
stuga eller i stad, där stadsfullmäktige finnas, av fullmäktige, i vilken eller
vilka tidningar sådan kallelse skall införas. Har vid beslutets fattande
förslag om kallelsens införande i annan ortstidning än de sålunda be¬
stämda varit under omröstning och därvid erhållit minst eu. tredjedel
av de i omröstningen deltagandes röster, å allmänna rådstugan beräknade
efter röstvärdet, skall kallelsen införas jämväl i denna tidning.
Kallelsen skall innehålla — — — — sådan rådstuga fattas.
§ 24-
Mom.- 1. Valet sker med slutna sedlar. Därvid böra begagnas val¬
sedlar av ofärgat, svenskt normalpapper nr 4, med rektangulär form,
17 centimeter långa och 10 centimeter breda samt utan kännetecken.
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 14 samt. 75 höft. (Nr 244). 3
18
Riksdagens skrivelse Nr 244.
Å valsedel må före namnen utsättas partibeteckning (partinamn
eller annan beteckning i ord för viss grupp av valmän eller för viss
meni ngsriktning).
Namnen skola å valsedeln uppföras i eu följd, det ena under det
andra, och må utgöra högst två utöver det antal stadsfullmäktige,
valet avser. Av namnen anses så många, från början räknat, som
motsvara antalet fullmäktige, avse själva fullmäktigvalet och de övriga
allenast val av efterträdare åt avgången fullmäktig. Har å valse¬
deln medelst eu. linje avskilts ett mindre antal namn, från början räk¬
nat, anses dock allenast de sålunda avskilda främsta namnen avse själva
fullmäktigvalet.
Ogin är valsedel:
till vilken använts papper, som på grund av dess färg feller be¬
skaffenhet i övrigt företer sådan väsentlig olikhet med det föreskrivna,
att olikheten kan iakttagas genom den utskärning, som skall finnas i
de, enligt vad här nedan sägs, föreskrivna valkuvert;
vilkens form eller storlek väsentligen avviker från vad i nämnda
hänseenden ovan stadgats;
å vilken finnes något kännetecken, som kan antagas vara med
avsikt där anbragt;
vilken upptager partibeteckning å annat ställe än ovanför namnen.
Upptager valsedel namn på någon, som ej är valbar, eller fram¬
går i avseende å något där förekommande namn ej fullt otvetydigt,
vem som därmed åsyftas, anses sådant namn såsom obefintligt. Åro
å valsedel upptagna flera namn än ovan är medgivet, anses de sista
övertaliga namnen såsom obefintliga. Valsedel, som lyder å färre
namn än det antal fullmäktige, valet avser, vare ändock giltig.
Finnas i ett valkuvert två eller flera valsedlar, vare de alla ogilla.
Mom. 2. Valet får ej äga rum under tider, då allmän gudstjänst
hålles inom staden, och skall fortgå minst två timmar före klockan tre
eftermiddagen och minst två timmar efter klockan sju eftermiddagen.
I kungörelsen om valet skall tiden för detsamma noggrant angivas.
Ej må vid valet tal hållas eller tryckta eller skrivna upprop till de
väljande tillåtas inom vallokalen.
Vid valförrättning skola kuvert av ogenomskinligt papper, lika till
storlek och beskaffenhet samt mitt på framsidan försedda med en ut¬
skärning av ungefär sex kvadratcentimeters storlek, tillhandahållas val¬
männen för det ändamål, varom här nedan förmäles. Därest staden är
indelad i valkretsar, skall, innan valkuvert utlämnas, därå intryckas en
stämpel, utvisande den valkrets, för vilken förrättningen äger ruin.
19
Riksdagens skrivelse Nr 244.
Blanketter till valsedlar skola jämväl å vallokalen tillhandahållas. Omedel¬
bart före röstningens början skall ordföranden visa de närvarande, att
valurnan är tom.
Valmännen äga avgiva sina röster i den tur, de anmäla sig hos
ordföranden, därest icke å allmän rådstuga beslutits, att valet skall
ske efter upprop. Till valmannen utlämnas ett valkuvert för hans
egen del samt ett kuvert för varje annan röstberättigad, för vilken
han uppgiver sig vilja utöva rösträtt.
I vallokalen skola till lämpligt antal finnas avskilda platser, av¬
sedda att möjliggöra för en var att med valhemlighetens bevarande
kunna inlägga sin valsedel i kuvertet. För sådant ändamål skola
dessa platser vara inrättade med skärmar eller annat dylikt, dock
så anordnat, att för såväl valförrättaren som allmänheten är synligt,
när en plats är upptagen; och åligger det valförrättaren att vaka över
att valmans förehavande där ej må av någon kunna iakttagas.
Yalmannen har att vid någon av omförmälda särskilda platser in¬
lägga sin valsedel i kuvertet på sådant sätt, att valsedelns baksida
helt täcker utskärningen, varvid iakttages, att om han tillika utövar
rösträtt för annan, särskild valsedel och valkuvert användas för denne.
Sedan valkuvertet tillslutits, överlämnar valmannen utan dröjsmål per¬
sonligen detsamma till ordföranden. Efter det ordföranden förvissat sig
om, att den, för vilken valkuvert avlämnas, är i röstlängden upptagen
såsom röstberättigad, och att i de fall, då valmannen uppgiver sig
vilja utöva rösträtt för annan, han är därtill behörig, ävensom tillsett,
att kuvertet är behörigen stämplat men eljest på utsidan omärkt, att
valsedeln, såvitt iakttagas kan, är av föreskriven beskaffenhet samt
att valsedeln på ovan angivet sätt täcker utskärningen, antecknar ord¬
föranden å den i utskärningen synliga baksidan av valsedeln tydligt
det röstvärde, som tillkommer densamma, samt drager ett lätt synbart
streck å valsedeln under hela den sålunda antecknade röstsiffran. Här¬
efter nedlägger ordföranden kuvertet i valurnan, i sammanhang varmed
i röstlängden vid namnet på den, vars rösträtt utövats, göres anteck¬
ning, att rösträtten begagnats. Valman, som på grund av kroppsligt
fel är oförmögen att i föreskriven ordning avgiva sin röst, äge att
till biträde vid röstningen anlita den, lian själv därtill utser.
Ej må någon i annan ordning, än nu är sagd, utöva rösträtt. Val¬
kuvert, som saknar behörig stämpel eller är å utsidan märkt med annat
kännetecken eller däri finnes inlagd valsedel, vilken enligt vad iakttagas
kan icke är av föreskriven beskaffenhet, eller däri valsedel ej är på
ovan angivet sätt inlagd, varde ej mottaget.
20 Riksdagens skrivelse Nr 244.
Då uppehåll i valförrättningen sker, skall valurnan omsorgsfullt
förseglas under minst två närvarandes sigill samt därefter sättas i säkert
förvar; och bör innan förseglingen vid förrättningens fortsättande bort¬
tages, valförrättaren inför öppna dörrar förvissa sig om, att sigillen
äro obrutna.
De valmän, som vid det klockslag, då uppehåll i valet göres eller
valet ^ skall sluta, eller, om valet skett efter upprop, vid uppropets slut
äro tillstädes i vallokalen eller, om utrymme där saknas, å anvisad plats
därintill men ej då hunnit deltaga x valet, äga rätt att i den ordning de
anmäla sig avlämna sina valsedlar. När alla, som vid det för valets
slut fastställda klockslag äga tillträde till valet, avlämnat sina val¬
sedlar, förklare ordföranden röstningen avslutad.
§ 28.
Mom. 1. Hava vid valet-----de återstående platserna.
Mom. 2. Avgår stadsfullmäktig före---först tilldelats honom.
Vid den nya sammanräkningen tages hänsyn blott till de valsedlar,
vilka upptaga den avgångnes namn för själva fullmäktigvalet. Valsedel
beräknas äga sitt ursprungliga röstvärde, och detta skall tillgodoräknas
den av de förut ej valda, vilkens namn står främst å sedeln.
Den, som erhållit — — — inläggas under försegling.
Mom. 3. Finnes i fall, — — — — — — avgångne blivit vald.
§ 35.
Kallelse till sammanträde — — — överläggning skola förekomma.
Åtta dagar före sammanträdet eller, där saken ej tål sådant upp¬
skov, minst dagen förut bör tillkännagivande om sammanträdet, med
uppgift å de ärenden, som därvid skola förekomma, införas i den eller
de tidningar, där, enligt vad i § 15 sägs, kallelse till allmän rådstuga
skall införas.
Magistraten skall särskilt skriftligen om sammanträdet underrättas.
§ 36.
Vid stadsfullmäktiges sammanträde----beredning utsedda
personer.
Skola två eller flera personer för dylik beredning utses, sker valet
proportionellt på sätt därom är särskilt stadgat, därest sådant äskas av
21
Riksdagens skrivelse Nr 244.
minst så många väljande, som motsvara det tal, vilket erhålles, om
samtliga väljandes antal delas med det antal personer valet avser, ökat
med 1.
§ 56.
Ledamöterna — —--rådstugan.
Inom stadsfullmäktige skall sådant val, där två eller flera personer
skola utses, ske proportionellt på sätt därom är särskilt stadgat, därest
sådant äskas av minst så många väljande, som motsvara det tal, vilket
erhålles, om samtliga väljandes antal delas med det antal personer
valet avser, ökat med 1.
§ 66.
Sedan debiterings- och nppbördslängden blivit upprättad, låter
magistraten genom offentligt anslag och i den eller de tidningar, där,
enligt vad i § 15 sägs, kallelse till allmän rådstuga skall införas, kun¬
göra att längden-------taga kännedom.
§ 78.
I Konungens befallningshayandes utslag må, där icke för vissa
frågor annan ordning uttryckligen stadgad är, ändring sökas hos Kungl.
Maj:t senast före klockan tolv å trettionde dagen efter delfående^ dagen
då det skedde likväl oräknad; dock att menighet, som klagar, äger till¬
godonjuta femton dagar längre besvärstid än ovan sägs.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1913; men skall ej äga til¬
lämpning å utslag, som före samma dag meddelats.
22
Riksdagens skrivelse Nr 244.
3:o) Lcigj
om ändrad lydelse av §§ 6, 10, 14, 34 och 35 i förordningen om
kommunal styrelse i Stockholm den 23 maj 1862.
Härigenom förordnas, att §§ 6, 10, 14, 34 och 35 i förord¬
ningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862 skola erhålla
följande ändrade lydelse:
§ 6.
Mom. 1. Kallelse till valförrättningen — — — kungörelser van¬
ligen intagas.
I kallelsen skall tiden för valförrättningen noggrant angivas.
Mom. 2. Valet av stadsfullmäktige — — — tur börja valet.
§ io.
Mom. 1. Valet sker med slutna sedlar. Därvid böra begagnas val¬
sedlar av ofärgat, svenskt normalpapper nr 4, med rektangulär form,
17 centimeter långa och 10 centimeter breda samt utan kännetecken.
Å valsedel må före namnen utsättas partibeteckning (partinamn
eller annan beteckning i ord för viss grupp av valmän eller för viss
meningsriktning).
Namnen skola å valsedeln uppföras i en följd, det ena under det
andra, och må utgöra högst två utöver det antal stadsfullmäktige,
valet avser. Av namnen anses så många, från början räknat, som
motsvara antalet fullmäktige, avse själva fullmäktigvalet och de övriga
allenast val av efterträdare åt avgången fullmäktig. Har å valsedeln
medelst en linje avskilts ett mindre antal namn, från början räknat,
anses dock allenast de sålunda avskilda främsta namnen avse själva
fullmäktigvalet.
Ogill är valsedel:
till vilken använts papper, som på grund av dess färg eller be¬
skaffenhet i övrigt företer sådan väsentlig olikhet med det föreskrivna,
Riksdagens skrivelse Nr 244.
att olikheten kan iakttagas genom den utskärning, som skall finnas i
de, enligt vad här nedan sägs, föreskrivna valkuvert;
vilkens form eller storlek väsentligen avviker från vad i nämnda
hänseenden ovan stadgats;
å vilken finnes något kännetecken, som kan antagas vara med
avsikt där anbragt;
vilken upptager partibeteckning å annat ställe än ovanför namnen.
Upptager valsedel namn på någon, som ej är valbar, eller fram¬
går i avseende å något där förekommande namn ej fullt otvetydigt,
vem som därmed åsyftas, anses sådant namn såsom obefintligt. Åro
å valsedel upptagna flera namn än ovan är medgivet, anses de sista
övertaliga namnen såsom obefintliga. Valsedel, som lyder å färre
namn än det antal fullmäktige, valet avser, vare ändock giltig.
Finnas i ett valkuvert två eller flera valsedlar, vare de alla ogilla.
Mom. 2. Valförrättning får ej äga rum under tider, då allmän
gudstjänst hålles inom staden, och skall fortgå minst två timmar före
klockan tre eftermiddagen samt minst två timmar efter klockan sju
eftermiddagen.
Ej må vid valet tal hållas eller tryckta eller skrivna upprop till
de väljande tillåtas inom vallokalen.
Vid valförrättning skola kuvert av ogenomskinligt papper, lika till
storlek och beskaffenhet samt mitt på framsidan försedda med en ut¬
skärning av ungefär sex kvadratcentimeters storlek, tillhandahållas
valmännen för det ändamål, varom här nedan förmäles. Innan valku¬
vert utlämnas, skall därå intryckas en stämpel, utvisande den valkrets,
för vilken förrättningen äger rum. Blanketter till valsedlar skola jäm¬
väl å vallokalen tillhandahållas. Omedelbart före röstningens början skall
ordföranden visa de närvarande, att valurnan är tom.
Valmännen äga avgiva sina röster i den tur, de anmäla sig hos
ordföranden. Till valmannen utlämnas ett valkuvert för hans egen
del samt ett kuvert för varje annan röstberättigad, för vilken han upp¬
giver sig vilja utöva rösträtt.
I vallokalen skola till lämpligt antal finnas avskilda platser, av¬
sedda att möjliggöra för en var att med valhemlighetens bevarande
kunna inlägga sin valsedel i kuvertet. För sådant ändamål skola
dessa platser vara inrättade med skärmar eller annat dylikt, dock
så anordnat, att för såväl valförrättaren som allmänheten är synligt,
när en plats är upptagen, och åligger det valförrättaren att vaka över
att valmans förehavande där ej må av någon kunna iakttagas.
24
Riksdagens skrivelse Nr S44.
Valmannen liar att vid någon av omförmälda särskilda plaiser in¬
lägga sin valsedel i kuvertet på sådant sätt, att valsedelns baksida
helt täcker utskärningen, varvid iakttages, att om han tillika utövar
rösträtt för annan, särskild valsedel och valkuvert användas för denne.
Sedan valkuvertet tillslutits, överlämnar valmannen utan dröjsmål
personligen detsamma till ordföranden. Efter det ordföranden för¬
vissat sig om, att den, för vilken valkuvert avlämnas, är i röstläng¬
den upptagen såsom röstberättigad, och att i de fall, då valmannen
uppgiver sig vilja utöva rösträtt för annan, han är därtill behörig,
ävensom tillsett, att kuvertet är behörigen stämplat men eljest på
utsidan omärkt, att valsedeln, såvitt iakttagas kan, är av föreskriven
beskaffenhet samt att valsedeln på ovan angivet sätt täcker utskär¬
ningen, antecknar ordföranden å den i utskärningen synliga bak¬
sidan av valsedeln tydligt det röstvärde, som tillkommer densamma,
samt drager ett lätt synbart streck å valsedeln under hela den sålunda
antecknade röstsiffran. Härefter nedlägger ordföranden kuvertet i
valurnan, i sammanhang varmed i röstlängden vid namnet på den,
vars rösträtt utövats, göres anteckning, att rösträtten begagnats. Val¬
man, som på grund av kroppsligt fel är oförmögen att i föreskriven
ordning avgiva sin röst, äge att till biträde vid röstningen anlita
den, han själv därtill utser.
Ej må någon i annan ordning, än nu är sagd, utöva rösträtt. Val¬
kuvert, som saknar behörig stämpel eller är å utsidan märkt med annat
kännetecken eller däri finnes inlagd valsedel, vilken enligt vad iakt¬
tagas kan icke är av föreskriven beskaffenhet, eller däri valsedel ej
är på ovan angivet sätt inlagd, varde ej mottaget.
Då uppehåll i valförrättningen sker, skall valurnan omsorgsfullt
förseglas under minst två närvarandes sigill samt därefter sättas i
säkert förvar; och bör, innan förseglingen vid förrättningens fort¬
sättande borttages, valförrättaren inför öppna dörrar förvissa sig om,
att sigillen äro obrutna.
De valmän, som vid det klockslag, då uppehåll i valet göres eller
valet skall sluta, äro tillstädes i vallokalen eller, om utrymme där
saknas, å anvisad plats härintill men ej då hunnit deltaga i valet,
äga rätt att i den ordning de anmäla sig avlämna sina valsedlar.
När alla, som vid det för valets slut fastställda klockslag äga tillträde
till valet, avlämnat sina valsedlar, förklare ordföranden röstningen av¬
slutad.
“Riksdagens skrivelse Nr 244.
25
Mom. 1. Hava vid valet---- — — — de återstående platserna.
Mom. 2. Avgår stadsfullmäktig före---först tilldelats honom.
Vid den nya sammanräkningen tages hänsyn blott till de valsedlar,
vilka upptaga den avgångnes namn för själva fullmäktig valet. Valsedel
beräknas äga sitt ursprungliga röstvärde, och detta skall tillgodoräknas
den av de förut ej valda, vilkens namn står främst å sedeln.
Den, som erhållit — — — — — — inläggas under försegling.
Mom. 3. Finnes i fall, — — — — — — avgångne blivit vald.
Val av samtliga ledamöter i beredningsutskottet skola företagas å
första sammanträdet i april månad de år, val av stadsfullmäktige ägt rum.
Vid val av ledamöter i utskottet utses suppleanter till lika antal.
Val till beredningsutskottet ävensom, därest stadsfullmäktige till
särskilt utskott eller kommitté för beredning överlämna visst eller
vissa ärenden, val till sådant utskott eller kommitté skall, där två
eller flera personer skola utses, ske proportionellt på sätt därom är
särskilt stadgat, därest sådant äskas av minst så många väljande, som
motsvara det tal, vilket erhålles, om samtliga väljandes antal delas med
det antal personer valet avser, ökat med 1.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1913; och äger ledamot i
beredningsutskottet, som är vald med tillämpning av förut gällande
stadganden, ej med samma uppdrag fortfara längre än till den 1
april 1915.
§ 34.
35.
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 14 samt. 75 höft. (Nr 244.)
4
26
Riksdagens skrivelse Nr 244.
4:o) Lag
om ändrad lydelse av §§ 3—5, 8, 13, 14, SO, 31—33, 38—40, 59,
61 och 62 i .förordningen om landsting den 21 mars 1862.
Härigenom förordnas, att §§ 3—5, 8, 13, 14, 20, 31'—33, 38—4:0,
59, 61 och 62 i förordningen om landsting den 21 mars 1862 skola
erhålla följande ändrade lydelse:
§ 3.
För varje valkrets utses tillika suppleanter.
Konungens befallningshavande kungör i god tid före valen, i vilka
valkretsar val av landstingsman och suppleanter skall förrättas samt
huru många landstingsmän därvid skola utses för varje valkrets.
§ 4.
Valen av landstingsmän och suppleanter äro omedelbara och ske
med slutna sedlar.
Vid valen böra begagnas valsedlar av ofärgat, svenskt normal¬
papper nr 4, med rektangulär form, 17 centimeter långa och 10 centi¬
meter breda samt utan kännetecken.
A valsedel må före namnen utsättas partibeteckning (partinamn
eller annan beteckning i ord för viss grupp av valmän eller för viss
meningsriktning).
Namnen skola å valsedeln uppföras i en följd, det ena under det
andra. De må utgöra högst dubbelt så många som det antal lands¬
tingsmän, vilka skola utses för valkretsen; skall endast en landstings¬
man utses för valkretsen, må dock valsedel innehålla tre namn. Av
namnen anses så många, från början räknat, som motsvara antalet lands¬
tingsmän, avse själva landstingsmannavalet och de övriga allenast
valet av suppleanter. Har å valsedeln medelst en linje avskiljts ett
mindre antal namn, från början räknat, anses dock allenast de så¬
lunda avskilda främsta namnen avse valet av landstingsmän.
Riksdagens skrivelse Nr 2iå.
21
Ogill är valsedel:
till vilken använts papper, som på grund av dess färg eller be¬
skaffenhet i övrigt företer sådan väsentlig olikhet med det föreskrivna,
att olikheten kan iakttagas genom den utskärning, som skall finnas i de,
enligt vad här nedan sägs, föreskrivna valkuvert;
vilkens form eller storlek väsentligen avviker från vad i nämnda
hänseenden ovan stadgats;
å vilken finnes något kännetecken, som kan antagas vara med
avsikt där anbragt;
vilken upptager partibeteckning å annat ställe än ovanför namnen.
Upptager valsedel namn på någon, som ej är valbar, eller framgår
i avseende å något där förekommande namn ej fullt otvetj^digt, vem
som därmed åsyftas, anses sådant namn såsom obefintligt. Äro å
valsedel upptagna flera namn än ovan är medgivet, anses de sista
övertaliga namnen såsom obefintliga. Valsedel, som lyder å färre
namn än det antal landstingsmän valet avser, vare ändock giltig.
Finnas i ett valkuvert två eller flera valsedlar, vare de alla ogilla.
§ 5.
1. Rätt att deltaga i landstingsmannaval tillkommer en var i kom¬
munens allmänna angelägenheter röstberättigad.
2. a) Val av landstingsmän förrättas å landet kommunvis.
År kommun delad i två eller flera valdistrikt för val av kommu¬
nalfullmäktige, utgör sådant valdistrikt jämväl valdistrikt för lands¬
tingsmannaval. Kommun, som icke är delad på sätt ovan nämnts, bildar
ett valdistrikt; dock att kommun, som till följd av samfärdsförhållan-
dena eller andra orsaker finnes icke lämpligen böra utgöra ett enda
valdistrikt, må delas i två eller flera. Vill någon i kommunen boende
och till deltagande i landstingsmannaval berättigad väcka förslag om
sådan delning av kommunen, som här ovan sägs, eller om upphävande
av eller ändring i redan skedd delning, göre framställning till Konun¬
gens befallningshavande. Ej må framställning bifallas med mindre
yttrande inhämtats från kommunalstämma. Delar av samma by eller
hemman må ej utan synnerliga skäl förläggas till olika valdistrikt. I
beslut rörande delning i valdistrikt skall jämväl angivas tiden för be¬
slutets ikraftträdande och varde beslutet av Konungens befallnings¬
havande kungjort. Över sådant beslut må besvär anföras i den ord¬
ning, som är bestämd för överklagande av Konungens befallnings-
havandes utslag i mål, vilka bedömas efter förordningen om kommu¬
nalstyrelse på landet.
'Riksdagens skrivelse Nr 244.
b) Valet förrättas i kommun, som utgör ett valdistrikt, å kommu¬
nalstämma. Åro i kommun flera valdistrikt, förrättas valet i de sär¬
skilda valdistrikten å distriktsstämma. Höra delar av samma valdistrikt
till olika valkretsar, väljer vardera delen för sin valkrets.
Åro i kommun flera valdistrikt, skall ordinarie kommunalstämma i
december månad året innan valet skall äga rum för varje valdistrikt
bland de valberättigade inom distriktet utse någon att såsom ordförande
vid distriktsstämma leda valet ävensom suppleant för honom. Till
distriktsstämma utfärdas kallelse av ordföranden för stämman i den
ordning, som för kallelse till kommunalstämma stadgas.
Om rösträtt, dess utövning och överlåtande på annan, om röstbe¬
räkning samt om röstlängden, dess granskning och anmärkning mot
längden gäller vad för kommunalstämma, och för distriktsstämma i
fråga om val av kommunalfullmäktige, är stadgat, dock att begränsning
med hänsyn till kommunens hela rösttal ej skall vid röstberäkningen
äga rum.
c) Valet skall förrättas å Marie bebådelsedag eller, om ordinarie
kommunalstämma i december månad året innan valet skall äga rum
med minst två tredjedelar av de i omröstningen deltagandes röster efter
röstvärdet så beslutar, å annan dag under senare hälften av mars månad.
Valet får ej äga rum under tider, då allmän gudstjänst hålles inom
kommunen, och skall fortgå minst en och en halv timme före klockan
tre eftermiddagen samt minst två timmar efter klockan fem eftermid¬
dagen. I kungörelse om stämma för landstingsmannaval skall tiden
för valet noggrannt angivas.
d) Ej må vid valet tal hållas eller tryckta eller skrivna upprop
till de väljande tillåtas inom stämm olokalen.
Vid förrättningen, därvid stämmans ordförande biträdes av två av
densamma utsedda personer, skola kuvert av ogenomskinligt papper,
lika till storlek och beskaffenhet samt mitt på framsidan försedda
med en utskärning av ungefär sex kvadratcentimeters storlek, tillhanda¬
hållas valmännen för det ändamål, varom här nedan förmäles. Innan
valkuvert utlämnas skall därå intryckas en stämpel, utvisande det val¬
distrikt, för vilket förrättningen äger rum. Blanketter till valsedlar
skola jämväl å vallokalen tillhandahållas. Omedelbart före röstningens
början skall ordföranden visa de närvarande, att valurnan är tom.
Valmännen äga avgiva sina röster i den tur, de anmäla sig hos
ordföranden, därest icke å förut hållen kommunalstämma beslutits,
att valet skall ske efter upprop. Till valmannen utlämnas ett val¬
kuvert för hans egen del samt ett kuvert för varje annan röstberätti¬
gad, för vilken han uppgiver sig vilja utöva rösträtt.
29
Riksdagens skrivelse Nr 244.
I stämmolokalen skola till lämpligt antal finnas avskilda platser,
avsedda att möjliggöra för en var att med valhemlighetens bevarande
kunna inlägga sin valsedel i kuvertet. För sådant ändamål skola dessa
platser vara inrättade med skärmar eller annat dylikt, dock så anord¬
nat, att för såväl ordföranden som allmänheten är synligt, när en plats
är upptagen; och åligger det ordföranden att vaka över att valmans
förehavande där ej må av någon kunna iakttagas.
Valmannen har att vid någon av omförmälda särskilda platser in¬
lägga sin valsedel i kuvertet på sådant sätt, att valsedelns baksida
helt täcker utskärningen, varvid iakttages, att om han tillika utövar röst¬
rätt för annan, särskild valsedel och valkuvert användas för denne.
Sedan valkuvertet tillslutits, överlämnar valmannen utan dröjsmål
personligen detsamma till ordföranden. Efter det ordföranden för¬
vissat sig om, att den, för vilken valkuvert avlämnas, är i röstläng¬
den upptagen såsom röstberättigad, och att i de fall, då valmannen upp¬
giver sig' vilja utöva rösträtt för annan, han är därtill behörig, ävensom
tillsett, att kuvertet är behörigen stämplat, men eljest på utsidan omärkt,
att valsedeln, såvitt iakttagas kan, är av föreskriven beskaffenhet samt
att valsedeln på ovan angivet sätt täcker utskärningen, antecknar ord¬
föranden å den i utskärningen synliga baksidan av valsedeln tydligt det
röstvärde, som tillkommer densamma, samt drager ett lätt synbart streck
å valsedeln under hela den sålunda antecknade röstsiffran. Härefter ned¬
lägger ordföranden kuvertet i valurnan, i sammanhang varmed i röst¬
längden vid namnet på den, vars rösträtt utövats, göres anteckning,
att rösträtten begagnats. Valman, som på grund av kroppsligt fel är
oförmögen att i föreskriven ordning avgiva sin röst, äge att till biträde
vid röstningen anlita den, han själv därtill utser.
Ej må någon i annan ordning, än nu är sagd, utöva rösträtt. Val¬
kuvert, som saknar behörig stämpel eller är å utsidan märkt med
annat kännetecken eller däri finnes inlagd valsedel, vilken enligt vad
iakttagas kan icke är av föreskriven beskaffenhet, eller däri valsedel ej
är på ovan angivet sätt inlagd, varde ej mottaget.
Då uppehåll i valförrättningen sker, skall valurnan omsorgsfullt
förseglas under minst två närvarandes sigill samt därefter sättas i
säkert förvar; och bör, innan förseglingen vid förrättningens fortsät¬
tande borttages, ordföranden inför öppna dörrar förvissa sig om, att
sigillen äro obrutna.
De valmän, som vid det klockslag, då uppehåll i valet göres eller
valet skall sluta, eller, om valet skett efter upprop, vid uppropets
slut äro tillstädes i stämmolokalen eller, om utrymme där saknas, å
30
Riksdagens skrivelse Nr 244.
anvisad plats därintill men ej då hunnit deltaga i valet, äga rätt att
i ^ den ordning de anmäla sig avlämna sina valsedlar. När alla, som
vid det för valets slut fastställda klockslag äga tillträde till valet,
avlämnat sina valsedlar, förklare ordföranden röstningen avslutad.
Omedelbart därefter uttagas valkuverten ur valurnan och räknas
oöppnade. I det protokoll, som skall föras vid förrättningen, an¬
tecknas antalet valkuvert. Valkuverten inläggas härefter i hållfast
omslag, som omsorgsfullt förseglas under minst två närvarandes sigill.
De sålunda åsätta sigillen skola jämväl i protokollet avtryckas.
Sedan valprotokollet upplästs och dess riktighet bekräftats av
ordföranden och två av de närvarande, avslutas förrättningen. Ord¬
föranden insände därefter ofördröjligen till domhavanden omslaget
med valkuverten jämte valprotokollet. Sker insändandet med all¬
männa posten, skall försändelsen assureras.
e) Domhavanden skall vid offentlig, minst sex dagar förut i valkret¬
sens kyrkor, och, där så lämpligen kan ske, i en eller flera ortstidningar
kungjord förrättning sammanräkna de avgivna rösterna. Denna för¬
rättning skall påbörjas, så snart omständigheterna det medgiva, och
senast inom fjorton dagar från valens förrättande.
\ id förrättningen biträdes domhavanden av två, av Konungens
befallningshavande därtill förordnade personer, som, jämte domha¬
vanden, med sina namnunderskrifter bekräfta riktigheten av det vid
förrättningen förda protokoll. Valets utgång kungöres omedelbart
genom uppläsning av nämnda protokoll. Med protokollets uppläsning
är valförrättningen avslutad.
3. a) I stad förrättas valet inför magistraten.
Valet, som skall förrättas i senare hälften av mars månad, får
ej äga rum under tider, då allmän gudstjänst hålles inom staden, och
skall fortgå minst två timmar före klockan tre eftermiddagen samt minst
två timmar efter klockan sju eftermiddagen. I kungörelsen skall tiden
för valet noggrannt angivas.
Om kallelse till valförrättningen, om rösträtt, dess utövning och
överlåtande på annan, om röstberäkning samt om röstlängdens gransk¬
ning och anmärkning mot längden gäller vad för allmän rådstuga är
stadgat.
I övrigt skall med avseende å valets förrättande i tillämpliga delar
gälla vad här ovan i mom. 2 är föreskrivet.
b) 1 stad, som bildar egen valkrets, skall magistraten sammanräkna
rösterna. Där sammanräkningen ej äger rum omedelbart efter själva
valet, skall vid valtillfället tid och ställe för sammanräkningen till¬
kännagivas.
31
Riksdagens skrivelse Nr M4.
För annan stadsvalkrets sammanräknas rösterna av magistraten
i den folkrikaste staden; och skola till den myndighet de inom val¬
kretsen i övrigt avlämnade valkuverten jämte valprotokollet oför¬
dröjligen insändas. Sker insändandet med allmänna posten, skall försän¬
delsen assureras.
Sammanräkningen av rösterna skall påbörjas inom sju dagar från
valens förrättande; och skall tid och ställe för sammanräkningen
minst tre dagar därförut kungöras i en eller flera ortstidningar.
Valets utgång kungöres omedelbart genom uppläsning av pro¬
tokoll över sammanräkningen. Med protokollets uppläsning är valför¬
rättningen avslutad.
4. Vid avfattande av protokoll över landstingsmannaval bör till
ledning tjäna formulär, som av Kung!. Maj:t fastställes.
'§ 8.
1. Sedan valet av landstingsmän blivit avslutat, skola supple¬
anter utses sålunda, att för landstingsman, vald för grupp, som endast
tilldelats en plats, företagas två nya sammanräkningar inom denna
grupp, samt att för varje annan landstingsman företages en ny sam¬
manräkning inom den grupp, för vilken han blivit vald. Har---
--— landstingsmännen blivit valda.
Vid varje ny sammanräkning tages hänsyn blott till de valsedlar,
vilka upptaga landstingsmannens namn för själva landstingsmanna-
valet. Valsedel beräknas äga sitt ursprungliga röstvärde, och detta
skall vid varje ny sammanräkning tillgodoräknas den av de förut ej
valda, vilkens namn står främst å sedeln. Den, som erhållit högsta
rösttalet, är vald till suppleant.
2. Vid val tillfället skall, särskilt för varje landstingsman, be¬
stämmas den ordning, i vilken suppleanterna från den grupp, för
vilken han valts, skola i hans ställe inkallas. Härvid iakttages, beträf¬
fande landstingsman, vald för grupp, som tilldelats endast en landstings-
mannaplats, att företräde tillkommer den av suppleanterna, som blivit
tidigare vald, samt beträffande annan landstingsman, att suppleant, som
utsetts genom den för landstingsmannen företagna sammanräkning, in¬
tager plats framför annan suppleant, och att i övrigt företräde tillkommer
suppleant, som blivit tidigare vald.
32
."Riksdagens skrivelse Nr 244.
§ 13-
År någon missnöjd med valet, må lian däröver hos Konungen an¬
föra underdåniga besvär; och skall han, vid förlust av talan, sist inom
en månad efter den dag, då valet avslutats, ingiva sina till Konungen
ställda besvär till Konungens befallningshavande, som genom kungörelse,
vilken i en eller flera tidningar inom orten införes, utsätter viss kort
tid, inom vilken underdånig förklaring över besvären må avlämnas till
Konungens befallningshavande, varjämte Konungens befallningshavande
från domhavande eller magistrat, som verkställt röstsammanräkningen,
infordrar de avgivna valsedlarna samt övriga valet rörande handlingar.
Sedan den för förklarings avgivande bestämda tid tilländagått, har
Konungens befallningshavande att besvären jämte de förklaringar, som
må hava inkommit, ävensom protokoll över valet, valsedlarna och övriga
valet rörande handlingar ofördröjligen till Konungen insända för att i
Dess regeringsrätt skyndsamt föredragas och avgöras.
Ej må i fråga om anmärkning mot röstlängd andra bevis gälla än
de, som varit i laga ordning vid valförrättningen företedda.
Skiljes den valde från uppdraget, skall Konungens befallnings¬
havande ofördröjligen underrättas.
§ 14.
Konungens befallningshavande låter sådan underrättelse som i § 13
sägs, ävensom, därest den valde hos landstinget laga ursäkt visat, till¬
kännagivande därom i län skungörelserna införa samt inkallar, om icke
i följd av besvär över valet annan person förklarats vara vald, till ordi¬
narie landstingsman den suppleant, som enligt den vid valtillfället be¬
stämda ordning bör i stället inträda.
Förklaras hela valförrättningen olaglig, förordnar Konungens befall¬
ningshavande om ofördröjligt företagande av nytt val. Vid det nya
valet galle, med undantag av bestämmelsen om valdag, vad i §§ 4 och
5 här ovan är stadgat.
§ 20.
Kungörelse om urtima landsting skall utfärd asav Konungens befall¬
ningshavande och böra de ärenden, som därvid skola handläggas, i
kungörelsen uppgivas. Kungörelsen skall minst fjorton dagar före den
för mötet bestämda tid uppläsas i länets kyrkor, ävensom av Konungens
33
Riksdagens skrivelse Nr 244.
befallningshavande i god tid avsändas för intagande jämväl minst fjorton
dagar före mötet i en eller flera tidningar inom länet.
Landstingets ordförande skall om mötet särskilt underrättas.
§ 31.
Landstinget må å lagtima möte för tiden intill nästa lagtima samman¬
komst utse ett förvaltningsutskott, som skall hava att med förvaltningen
av landstingskassan taga den befattning samt att i övrigt handhava de
åligganden, landstinget i särskild instruktion föreskriver.
Val av ledamöter och suppleanter i nämnda utskott sker, där två
eller flera personer skola utses, proportionellt på sätt därom är särskilt
stadgat, därest sådant äskas av minst så många väljande, som motsvara
det tal, vilket erhålles, om samtliga väljandes antal delas med det antal
personer, valet avser, ökat med 1.
Utskottet utser inom sig ordförande och vice ordförande.
§ 32.
Rättighet att vid landstinget väcka nya frågor eller förslag till¬
kommer Konungens befallningshavande samt varje medlem av lands¬
tinget.
Nytt förslag bör, för att kunna komma under behandling, innefatta
ett ämne inom landstingets befogenhet, vara skriftligen uppsatt och
senast tjugu dagar före landstingets början avlämnat till sekreteraren,
vilken det åligger att inom åtta dagar därefter över de avgivna för¬
slagen upprätta en lista och den till ordföranden överlämna.
Sekreteraren åligger jämväl att låta på landstingskassans bekostnad'
trycka nämnda förslag och lista samt, såvitt ske kan, minst åtta dagar
före landstingets början till varje medlem av tinget översända ett
exemplar av dessa handlingar.
Vad nu är stadgat angående tiden för förslags avlämnande utgör
icke hinder för landstinget att, då synnerligen viktiga skäl därtill för¬
anleda, genom särskilt beslut medgiva upptagande till behandling av
ny fråga, som blivit väckt senare, dock före landstingets början.
Till det landsting, som efter utfärdandet av denna förordning
först skall hållas, insändas förslagen till landstingets ordförande.
Bihang till Riksdagens protokoll 19IB. 14 samt. 75 käft. (Nr 244.)
5
34
Riksdagens skrivelse Nr 244.
Ej må annan ny fråga än den, som blivit på nu föreskrivet sätt
väckt, kunna komma under landstingets överläggning, såvida frågan
icke blivit av Kungl. Maj:t till landstinget hänskjuten eller bärleder sig
från och står i sammanhang med ett förut i behörig ordning väckt
förslag.
§ 33.
1. Landstingets förhandlingar skola — — — (nuvarande § 31)
—--lyckta dörrar hållas.
2. På föredragningslistan, som — — — (nuvarande § 33) — —
reglemente sin arbetsordning.
§ 38.
Där ett eller flera ärenden äro av den beskaffenhet, att de fordra
en föregående beredning, må de för sådan beredning överlämnas till sär¬
skilt utsedda personer.
Skola två eller flera personer för dylik beredning utses, sker valet
proportionellt på sätt därom är särskilt stadgat, därest sådant äskas av
minst så många väljande, som motsvara det tal, vilket erhålles, om
samtliga väljandes antal delas med det antal personer valet avser, ökat
med 1.
§ 39.
För varje fråga — — —- — — — — delade, bestämma beslutet.
Val skall, där så äskas, förrättas med slutna sedlar. Mellan dem,
som erhållit lika rösttal, skilje lotten.
§ 40.
1. För att såsom — — — — — beslutet sig förenat:
a) beslut, att domsaga — — ■— — § 2 mom. 3 är stadgat;
b) underkännande av någons behörighet att såsom ledamot i lands¬
tinget taga inträde eller medgivande, varom i § 32 sägs;
c) påläggande av avgifter — — — — av väckta frågor.
2. Beslut om beviljande — — — — upplåning därav ske.
35
Biksdagens skrivelse Nr 244.
§ 59.
Konungens befallningshavandes godkännande
landstingets avgörande, nämligen:
a) fråga om behörighet att taga säte och stämma i landstinget
eller om medgivande, varom i § 32 sägs;
b) tillämpning av de — — — stadgade bötesbestämmelser;
c) arbetsordning för landstinget och ordningsregler till efterrättelse
vid landstingets sammankomster ävensom instruktion för landstingets
förvaltningsutskott;
d) till- och avsättning-----för deras tjänstgöring;
e) underdåniga framställningar till Kungl. Maj:t; och
f) beslut om sådan---— — fattade, fastställda beslut.
§ 61.
Innan landstinget åtskiljes —- — — — — — — — — och leda¬
möter underskrivet.
Dessa handlingar böra på landstingskassans bekostnad skyndsam¬
ligen tryckas och till länets kommuner, med ett exemplar till en var
av dem, utdelas, nämnda sammandrag i så god tid, att detsamma må
kunna inom trettio dagar efter landstingets avslutande genom ord¬
förandens i kommunalstämman försorg anslås i sockenstugan eller å
ställe, som eljest för kommunalstämmans hållande är bestämt.
§ 62.
Besvär emot landstingets beslut må icke äga rum, såvida den
klagande ej tilltror sig kunna visa, att hans enskilda rätt blivit genom
beslutet kränkt eller att detsamma strider emot de i denna förordning
stadgade grunder; och må han i ty fall inom sextio dagar från den
dag, landstinget avslutats, till Konungens befallningshavande ingiva sina
till Kungl. Maj:t ställda underdåniga besvär.
Konungens befallningshavande skall efter landstingets avslutande
ofördröjligen i länskungörelserna ävensom i en eller flera tidningar
inom länet införa tillkännagivande ej mindre om dagen för landstin¬
gets avslutande än även underrättelse om den tid, inom vilken de till
Kungl. Maj:t ställda besvären böra till Konungens befallningshavande
ingivas ävensom därom, att landstingets beslut kommer att, på sätt i
§ 61 sägs, inom kommunerna anslås.
Vinnes ändring i — — — — — — — — —• — må ej klagas.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1913.
36
Riksdagens skrivelse Nr 244.
5:o) Stadga
om proportionellt valsätt vid vissa val inom landsting och stadsfullmäktige.
1 §•
Då inom landsting eller stadsfullmäktige val äro proportionella,
skall vid valens förrättande iakttagas, vad här nedan i 2—7 §§ är
föreskrivet.
2 §-
Val skall förrättas med valsedlar, å vilka före namnen utsatts parti¬
beteckning (partinamn eller annan beteckning i ord för viss grupp av
de väljande eller för viss meningsriktning), men vilka i övrigt äro
omärkta.
Namnen skola å valsedeln uppföras i en följd, det ena under det
andra.
Valsedlarna skola för att bliva gällande vara enkla, slutna, och
fria från överstrykningar. Sedel må ej upptaga flera, men väl färre
namn än det antal personer, valet avser. Där något namn å sedeln
är tvetydigt, gälle den dock för övriga namn.
3 §•
De avgivna valsedlarna skola ordnas i grupper, så att sedlar med
samma partibeteckning bilda en grupp.
Inom varje grupp skall, till den utsträckning, som erfordras för ut¬
seende av det antal personer, valet avser, bestämmas ordning mellan
namnen å gruppens valsedlar. Härvid iakttages:
1:°) Upptaga valsedlar till antal av mer än hälften av hela antalet
valsedlar inom gruppen (gruppens rösttal) samma första namn, bliver
detta namn det första i ordningen; upptaga valsedlar, som hava samma
första namn och utgöra mer än två tredjedelar av gruppens rösttal,
jämväl samma andra namn, bliver detta namn det andra i ordningen;
upptaga valsedlar, som hava samma första och samma andra namn samt
utgöra mer än tre fjärdedelar av gruppens rösttal, jämväl samma
tredje namn, bliver detta namn det tredje i ordningen; och så vidare
efter samma grunder.
Riksdagens skrivelse Nr 24I.
37
2:o) I den mån ordningen inom gruppen icke kan enligt nyss an¬
givna grunder bestämmas, skola särskilda sammanräkningar av nam¬
nens rösttal verkställas. Vid varje sådan sammanräkning gäller val¬
sedel såsom hel röst, där icke något av sedelns namn erhållit rum i
ordningen. Annan valsedel gäller såsom halv röst, där ett av sedelns
namn erhållit rum i ordningen; såsom tredjedels röst, där två av nam¬
nen uppförts i ordningen; såsom fjärdedels röst, där tre av namnen
uppförts i ordningen; och så vidare efter samma grund. För varje
gång kommer det namn närmast i ordningen, som erhållit högsta röst¬
talet.
Till protokollet antecknas för varje grupp dess rösttal samt, där
de under l:o) angivna grunder tillämpats, antalet av de valsedlar,
som upptaga samma första namn eller samma första och andra namn,
och så vidare, men eljest, för varje särskild sammanräkning, röstvärdet
för de olika valsedlarna och det rösttal, som för varje namn uträknats.
4 §•
1. Skola två eller flera platser besättas, fördelas de mellan de
olika valsedelgrupperna sålunda, att platserna, en efter annan, tilldelas
den grupp, vilken för varje gång uppvisar det största av nedan angivna
jämförelsetal. Plats, som blivit en grupp tilldelad, besättes genast så,
att gruppens första plats tillerkännes den, vars namn är det första i
ordningen inom gruppen, gruppens andra plats den, som bär andra
namnet i ordningen, gruppens tredje plats den, som bär tredje namnet
i ordningen, och så vidare efter samma grund, ändå att den, som är
berättigad till platsen, redan fått sig tillerkänd plats från en eller flera
andra grupper.
Jämförelsetalet är lika med gruppens rösttal, så länge gruppen
ännu icke fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas jämförelse¬
talet för varje gång så, att gruppens rösttal delas med det tal, som
motsvarar antalet av de gruppen tilldelade platser, ökat med 1. Har
samma person erhållit platser från två grupper, skall dock, vid beräk¬
ning av det antal platser, som utdelats, vardera platsen anses blott så¬
som en halv plats; har någon erhållit platser från tre grupper, anses
varje sådan plats såsom en tredjedels plats; och så vidare efter samma
grund.
Har en grupp redan fått sig tilldelad plats så många gånger, som
motsvarar antalet namn å gruppens valsedlar, varde den från vidare
jämförelse utesluten.
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 14 samt. 75 höft. (Nr 244.)
6
38
Riksdagens skrivelse Nr 244.
2. Skall blott en plats besättas, tillfaller platsen den, vars namn
står främst i ordningen inom den grupp, som har största rösttalet.
5 §■
Mellan lika rösttal eller jämförelsetal skall, där så erfordras, skiljas
genom lottning.
6 §•
Vid val av suppleanter skall vad här ovan är i fråga om val av
ledamöter stadgat äga motsvarande tillämpning.
7 §.
Om den ordning, vari suppleanter böra inkallas till tjänstgöring i
stället för ledamot, gälla följande regler:
l:o) Suppleant, utsedd från grupp med samma partibeteckning spm
den grupp, för vilken ledamoten blivit vald, har företräde framför övriga
suppleanter, och av dessa har den företräde, som utsetts från grupp
med högre rösttal.
2:o) Av suppleanter från samma grupp har den företräde, vars
namn blivit tidigare uppfört i den jämlikt 3 § bestämda ordning inom
gruppen.
Den ledamot eller suppleant, som fått sig tillerkänd plats från två
eller flera grupper, anses vald för den grupp, från vilken plats först
tilldelats honom.
Denna stadga träder i kraft den 1 juli 1913.
Stockholm den 29 maj 1913.
Med undersåtlig vördnad.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1913.