RIKSDAGENS PROTOKOLL.
1913. Första kammaren. Nr 40.
Onsdagen den 28 maj.
Kammaren sammanträdde kl. 11 f. m.
Justerades protokollet för den 22 i denna månad.
Anställdes jämlikt § 65 riksdagsordningen omröstning över föl¬
jande, av bevillningsutskottet i dess memorial nr 46 föreslagna och av
båda kamrarna godkända voteringsproposition:
Den, som i likhet med Första kammaren vill, med bifall till den
av herr Vennersten m. fl. avgivna reservationen, avslå såväl utskottets
hemställan som den i ämnet väckta motionen, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen i likhet med Andra kammaren beslutat,
att tullen å sulläder och bindsulläder samt valross- och flodhästhudar
skall utgöra: för kärnstycken (renskurna) ävensom maskinremläder 35
öre för kilogram och för hela eller halva hudar samt stycken därav,
allt försåvitt de icke äro hänförliga till rubriken nr 199, 28 öre för
kilogram, samt att i följd därav rubrikerna nr 199 och 200 i gällande
tulltaxa skola erhålla följande ändrade lydelse:
*199. kärnstycken (renskurna); ävensom maskinremläder 1 kg. 35 öre.
200. hela eller halva hudar samt stycken därav, allt
försåvitt de icke äro hänförliga till nästföre¬
gående rubrik ...................................................... 1 kg. 28 öre.
Vid omröstningens slut befunnos rösterna hava utfallit sålunda:
Ja — 89;
Nej — 40.
Sedan protokoll över omröstningen blivit uppsatt, justerat och av¬
sänt till Andra kammaren, ankom därifrån ett protokollsutdrag, nr
614, som upplästes och varav inhämtades, att omröstningen därstädes-
Första kammarens protokoll 1913. Nr 40. 1
Nr 40. 2
Onsdagen den 28 maj.
utfallit med 65 ja och 114 nej, att båda kamrarnas samman¬
räknade röster befunnits utgöra 154 ja och 154 nej, att i följd av
denna omröstningens utgång den förseglade sedeln måst öppnas samt
att, som berörda sedel innehöll ett nej, beslut alltså blivit av Riks¬
dagen fattat i överensstämmelse med nej-propositionen.
Anställdes jämlikt § 65 riksdagsordningen omröstning över föl¬
jande, av statsutskottet i dess memorial nr 138 föreslagna och av båda
kamrarna godkända voteringsproposition:
Den, som, i likhet med Första kammaren, vill, att Riksdagen må
i anledning av herr Holmquists m. fl. motion nr 24 samt herr Star-
bäcks m. fl. motion nr 123 å extra stat för år 1914 anvisa ett anslag
av 115,000 kronor att utgå såsom understöd för skjutbanors ordnande
med rätt för Kungl. Maj:t att år 1913 av tillgängliga medel för ända¬
målet förskjuta ett belopp av 75,000 kronor, röstar
Den, det ej vill, röstar
Ja ^
Nej;
Vinner Nej, bar Riksdagen, i likhet med Andra kammaren av¬
slagit ifrågavarande motioner.
Vid omröstningens slut befunnos rösterna hava utfallit sålunda:
Ja — 107;
Nej — 20.
Sedan protokoll över omröstningen blivit uppsatt, justerat och av¬
sänt till Andra kammaren, ankom därifrån ett protokollsutdrag, nr
615, som upplästes och varav inhämtades, att omröstningen därstädes
utfallit med 75 ja och 107 nej samt att båda kamrarnas sammanräk¬
nade röster befunnits Utgöra 182 ja och 127 nej, vadan beslut i frågan
blivit av Riksdagen fattat i överensstämmelse med ja-propositionen.
Anställdes jämlikt § 65 riksdagsordningen omröstning över föl¬
jande, av statsutskottet i dess memorial nr 154 föreslagna och av
båda kamrarna godkända voteringsproposition:
Den, som, i likhet med Första kammaren, vill, att Riksdagen må
a) godkänna det i statsrådsprotokollet över finansärenden för den
18 april 1913 intagna förslag till utgiftsstat för patent- och registre¬
ringsverket att tillämpas tills vidare från och med år 1914, ävensom de
i protokollet angivna villkor och bestämmelser för åtnjutande av de i
samma stat upptagna avlöningsförmåner,
Onsdagen den 28 maj.
3 Nr 40.
b) förklara,
. att envar, som med eller efter ingången av år 1914 tillträder ordi¬
narie befattning i patent- och registreringsverket, skall vara pliktig att
underkasta sig ovanberörda villkor och bestämmelser, och
att de förutvarande innehavare av ordinarie befattningar i patent-
oeh registreringsverket, vilka icke före den 1 november 1913 anmäla,
att de vilja övergå till den nya avlöningsstaten samt underkasta sig
de för avlöningens åtnjutande stadgade villkor och bestämmelser, och
som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid
dem ^enligt dittills gällande ordinarie stat tillkommande avlönings¬
förmåner ävensom, i den mån ej annat föranledes av bestämmelserna
i. lagen angående civila tjänsteinnehavares rätt till pension, vid den
rätt till pension, som dittills tillkommit dem, samt att i stället för
sportler, som i sammanhang med löneregleringen indragas, skall utgå
gottgörelse, beräknad efter medeltalet av den inkomst tjänsteinneha¬
vare må anses hava åtnjutit av sålunda indragna sportler under den
senast förflutna tid, såvitt möjligt ej understigande fem år, därför
denna inkomst kan utrönas, samt
c) till upprätthållande av patent- och registreringsverkets verk¬
samhet uppföra ett reservationsanslag av 539,500 kronor att utgå ej
mindre av de till patent- och registreringsverket inflytande avgifter
för patent, för registrering av varumärken samt av mönster och mo¬
deller, ävensom för registrering av aktiebolag, försäkringsbolag och
solidariska bankbolag samt för andra uppgifter till de hos verket förda
bolags- och försäkringsregistren, än även av nettoinkomsten av äm¬
betsverkets fastighet nr 6 i kvarteret Rännilen och övriga till ämbets¬
verket inflytande inkomster, under förutsättning tillika, att de å dessa
inkomster uppkommande överskott fortfarande såsom hittills skola efter
vederbörligt tillstånd användas uteslutande för det med anslaget av¬
sedda ändamål; röstar
J a
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra kammaren, av¬
slagit o Kungl. Maj:ts förevarande framställning samt beslutat, att för
uppehållande av ifrågavarande verk under år 1914 medel må anvisas
på samma sätt och till samma belopp som under år 1913.
Vid omröstningens slut befunnos rösterna hava utfallit sålunda:
Ja — 88;
Nej — 43.
Sedan protokoll över omröstningen blivit uppsatt, justerat och av¬
sänt till Andra kammaren, ankom därifrån ett protokollsutdrag, nr
616, som upplästes och varav inhämtades, att omröstningen därstädes
utfallit med 49 ja och 133 nej samt att båda kamrarnas" sammanräk¬
Nr 40. 4
Onsdagen den 28 maj.
nade röster befunnits utgöra 137 ja och 176 nej, vadan beslut i frågan
blivit av Riksdagen fattat i överensstämmelse med nej-propositionen.
Anställdes jämlikt § 65 riksdagsordningen omröstning över följande,
av bevillningsutskottet i dess memorial nr 62 föreslagna och av båda
kamrarna godkända voteringsproposition:
Den, som i likhet med Första kammaren vill avslå förevarande
proposition, i vad den avser bevillningsfribet för av utlänningar hållna
offentliga föredrag, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
"Vinner Nej, har Riksdagen i likhet med Andra kammaren besluta,
att 4 § 1 och 10 mom. i berörda förordning skola erhålla följande
ändrade lydelse, nämligen:
1 mom. Utlänning, som utan att hava förvärvat den i mom. 14
här nedan omförmälda rätt här i riket giver offentlig föreställning eller
tillställning av vad slag det vara må, vare sig mot inträdesavgift eller
mot avgift, som eljest på ett eller annat sätt fordras, uppbäres eller
mottages, skall, där ej sådant fall är för handen, som avses i 3 mom.,
härför utgöra särskild bevillningsavgift med fem procent av bruttoin¬
komsten.
Denna bevillningsavgift skall utgå:
a) vid konsert, opera- eller annan musikalisk, dramatisk eller lit¬
terär föreställning, cirkus- eller varitéföreställning, så ock vid annan
med någon av de nu nämnda jämförlig föreställning ävensom vid bal,
maskerad eller annan dylik tillställning,
1) då bruttoinkomsten kan antagas komma att överstiga femhundra
kronor, efter den verkliga bruttoinkomsten, dock alltid med minst tio
kronor, samt
2) då bruttoinkomsten kan antagas icke komma att överstiga fem¬
hundra kronor, efter beräknad bruttoinkomst, med lägst tio och högst
tjugufem kronor;
b) för anställande eller anordnande av karusell- eller annan konst¬
åkning, målskjutning, ringkastning eller kraftprov samt för förevisande
av människor, djur, naturalier eller andra föremål eller av panorama,
biografbilder, vaxkabinett, optiska eller mekaniska konststycken eller
vid annan med de nu nämnda jämförlig tillställning, som icke är att
hänföra under a), efter beräknad bruttoinkomst, med lägst fem och
högst femtio kronor för varje dag, sådan föreställning eller förevisning
äger rum.
10 mom. Frihet från erläggande av bevillningsavgift enligt denna
paragraf åtnjutes:
a) för amatöridrottsmän vid deltagande i idrottstävlingar; samt
b) då Kungl. Maj:t, till följd av särskilda omständigheter, för visst
fall medgivit befrielse från bevillningsavgift.
Onsdagen den 28 maj. 5 Nr 40.
Vid omröstningens slut befunnos rösterna hava utfallit sålunda:
J a — i *4 :
Nej — 57.
Sedan protokoll över omröstningen blivit uppsatt, justerat och av¬
sänt till Andra kammaren, ankom därifrån ett protokollsutdrag, nr
617, som upplästes och varav inhämtades, att omröstningen därstädes
utfallit med 43 ja och 141 nej samt att båda kamrarnas sammanräk¬
nade röster befunnits utgöra 117 ja och 198 nej, vadan beslut i frågan
blivit av Riksdagen fattat i överensstämmelse med nej-propositionen.
Anställdes jämlikt § 65 riksdagsordningen omröstning över följande
av statsutskottet i dess memorial nr 155 föreslagna och av båda kam¬
rarna godkända voteringsproposition:
Den, som i likhet med Första kammaren vill, att Riksdagen må
i anledning av Kungl. Maj:ts i propositionen nr 302 framställda för¬
slag, herr Tryggers m. fl. motion nr 40 och herr Lindmans m. fl.
motion nr 118 samt herr Ericsons motion nr 176 för bestridande av
i mom. c) av statsutskottets utlåtande nr 131 omnämnda penningbi¬
drag åt värnpliktiga, högst 26.625 kronor, ävensom för täckande av
kostnader till belopp av 655,000 kronor för vissa fartygserpeditioner
och beredskapsåtgärder vid marinen, eller tillhopa i avrundat tal
682.000 kronor, ej mindre medgiva användande av 346,000 kronor av
reservationer, som uppstått å anslaget till flottans övningar, än även
å extra stat för år 1914 under femte huvudtiteln bevilja härutöver
erlorderligt anslag, högst 336,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t
att i mån av behov disponera sistnämnda belopp redan under inneva¬
rande år, röstar
.Ta :
Den, det ej vill, röstar
^Tej;
Vinner Nej,. har Riksdagen i likhet med Andra kammaren beslu¬
tat, att, med bifall till Kungl. Maj:ts i propositionen nr 302 därom
väckta förslag och med avslag å dels herr Ericsons motion nr 176,
dels. ock herr Tryggers m. fl. motion nr 40 och herr Lindmans m. fl.
motion nr 118, såvitt de i detta ämne skilja sig från Kungl. Maj:ts
förslag, för bestridande av de uti mom. c) av statsutskottets utlåtande
nr 131 omnämnda peningbidrag åt värnpliktiga, högst 26,625 kronor,
ävensom för täckande av kostnader till belopp av 655,000 kronor för
vissa fartygsexpeditioner och beredskapsåtgärder vid marinen, eller till¬
hopa i avrundat tal 682,000 kronor, ej mindre medgiva användande av
552.000 kronor av reservationer, som uppstått å anslaget till flottans
övningar, än även å extra stat för år 1914 under femte huvudtiteln
Nr 40. 6
Onsdagen den 28 maj.
bevilja härutöver erforderligt anslag, högst 130,000 kronor, med rätt
för Kungl. Maj:t att i mån av behov disponera sistnämnda belopp redan
under innevarande år.
Vid omröstningens slut befunnos rösterna hava utfallit sålunda:
Ja — 86;
Nej — 42.
Sedan protokoll över omröstningen blivit uppsatt, justerat och av¬
sänt till Andra kammaren, ankom därifrån ett protokoJIsutdrag, ur
618, som upplästes och varav inhämtades, att omröstningen där-städes
utfallit med 52 ja och 130 nej samt att båda kamrarnas sammanräk¬
nade röster befunnits utgöra 138 ja och 172 nej, vadan beslut i frågan
blivit av Riksdagen fattat i överensstämmelse med nej-propositionen.
Anställdes jämlikt § 65 riksdagsordningen omröstning över följande,
av statsutskottet i dess memorial nr 156, punkten 1 föreslagna och av
båda kamrarna godkända voteringsproposition:
Den, som i likhet med Första kammaren vill, att Riksdagen med
bifall till Kungl. Maj:ts framställning och med avslag å herrar Hages
och Winhergs motion i ämnet, må
l:o) besluta den ändring i §§ 1, 2, 3, 7 samt 9 mom. l:o) och 2:o)
av gällande avlövningsreglemente för tjänstemän vid statens järnvägar,
som framgår av det till statsrådsprotokollet över civilärenden den 21
februari 1913 fogade förslag till kungörelse i ämnet;
2:o) medgiva, att övergångsbestämmelser rörande tillämpningen av
de nya avlöningsförmånerna må, i enlighet med vad i statsrådsproto¬
kollet närmare omförmäles, av Kungl. Maj:t utfärdas; samt
3:o) antaga i statsrådsprotokollet närmare omförmäld ändring av 1
och 2 §§ i lagen den 4 juli 1910 angående rätt till ponsion för tjänste¬
män vid statens järnvägar, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, bär Riksdagen i likhet med Andra kammaren avslagit
Kungl. Maj:ts förslag om ändring i §§ 1, 2, 3, 7 samt 9 inom. l:o)
och 2:o) av gällande avlöningsreglemente för tjänstemän vid statens
järnvägar, förklarat Kungl. Maj:ts förslag i fråga om medgivande, att
övergångsbestämmelser rörande tillämpningen av de nya avlönings¬
förmånerna må av Kungl. Maj:t utfärdas, ej föranleda någon Riks¬
dagens åtgärd samt avslagit Kungl. Maj:ts förslag om antagande av i
statsrådsprotokollet närmare oförmäld ändring av 1 och 2 §§ i lagen
den 4 juli 1910 angående rätt till pension för tjänstemän vid statens
järnvägar.
Onsdagen den 28 maj. 7
Vid omröstningens slut befunnos rösterna hava utfallit sålunda:
Ja — 91;
Nej — 41.
Sedan protokoll över omröstningen blivit uppsatt, justerat och av¬
sänt till Ändra kammaren, ankom därifrån ett protokollsutdrag, nr 619,
som upplästes och varav inhämtades, att omröstningen därstädes ut¬
fallit med 58 ja och 123 nej samt att båda kamrarnas sammanräknade
röster befunnits utgöra 149 ja och 164 nej, vadan beslut i frågan blivit
av Riksdagen fattat i överensstämmelse med nej-propositionen.
Anställdes jämlikt §§ 65 riksdagsordningen omröstning över föl¬
jande, av statsutkottet i dess memorial nr 156, punkten 2 föreslagna
och av båda kamrarna godkända voteringsproposition:
Den, som i likhet med Första kammaren vill, att Riksdagen med
avslag å herr Bogrens motion i ämnet och med bifall till Kungl. Maj:ts
förslag må medgiva
att § 9 3:o) i avlöningsreglementet för tjänstemän vid statens järn¬
vägar den 15 november 1907 må erhålla följande ändrade lydelse:
3:o) Tjänstemän vid distrikten, vilka ej åtnjuta fri bostad, äga upp¬
bära ersättning för bostad och bränsle med 20, 25, 30, 35 eller 40 pro¬
cent av arvodet allt efter den ort, där vederbörande är placerad, i en¬
lighet med de grunder, som av Ivungl. Maj:t bestämmas; dock med
iakttagande därav, att beloppet av nämnda ersättning ej må överstiga:
a) å station, där ersättningen utgår med 40 procent:
för tjänsteman, som kan erhålla 7 rum och kök .................. kr. 2,000
» » »» »6»»» .................. » 1,800
» » » » » 5 » » » » 1,500
» » » » » 4 » » » » 1,100
» » » » »3»»» » 850
s » » » »2»»» » 650
skolande dock för kvinnlig kontorsskrivare, eldare, portvakt vid verk¬
stad, maskin- och pannskötare, vagnskötare samt tjänsteman av lägre
grad än dessa med undantag av vaktmästare högsta ersättningen ut¬
göra 400 kronor.
b) å övriga stationer:
för tjänsteman, som kan erhålla 7 ram och kök .................. kr. 1,700
» » » » » 6 » » » » 1,500
» » » » »5»»» .................. » 1,200
* » » » » 4 » » » » 900
* » »» »3»»» .................. » 700
5 > » » j> 2 » « » » 550
skolande dock för kvinnlig kontorsskrivare, eldare, portvakt vid verk¬
stad, maskin- och pannskötare, vagnskötare samt tjänsteman av lägre
Nr 40.
Kr 40. 8 Onsdagen den 28 maj.
grad än dessa med undantag av vaktmästare högsta ersättningen ut¬
göra 350 kronor; röstar
Ja,
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Yinner Nej, har Riksdagen, med bifall till herr Bogrens motion,
i likhet med Andra kammaren medgivit,
a) att § 9 3:o) i avlöningsreglementet för tjänstemän vid statens
järnvägar den 15 november 1907 må erhålla följande ändrade lydelse:
3:o) Tjänstemän vid distrikten, vilka ej åtnjuta fri bostad, äga
uppbära ersättning för bostad och bränsle med 20, 25, 30, 35 eller 40
procent av arvodet allt efter den ort, där vederbörande är placerad, i
enlighet med de grunder, som av Kungl. Maj:t bestämmas; dock med
iakttagande därav, att beloppet av nämnda ersättning ej må överstiga:
a) å station, där ersättningen utgår med 40 procent:
för tjänsteman, som kan erhålla 7 rum och kök .................. kr. 2,000
» » »» »6»»» .................. » 1,800
:> » »» » 5 » » » » 1,500
» » » » » 4 » » » » 1,100
» » » » » 3 » s » » 850
x » » » »2»»» .................. » 650
skolande dock för kvinnlig kontorsskrivare, portvakt vid verkstad,
maskin- och pannskötare, vagnskötare samt tjänsteman av lägre grad
än dessa med undantag av vaktmästare högsta ersättningen utgöra
400 kronor.
Vid omröstningens slut befunnos rösterna hava utfallit sålunda:
Ja — 96;
Nej — 33.
Sedan protokoll över omröstningen blivit uppsatt, justerat och av¬
sänt till Andra kammaren, ankom därifrån ett protokolltutdrag, nr 620,
som upplästes och varav inhämtades, att omröstningen därstädes ut¬
fallit med 74 ja och 106 nej samt att båda kamrarnas samman¬
räknade röster befunnits utgöra 170 ja och 139 nej, vadan beslut i frågan
blivit av Riksdagen fattat i överensstämmelse med ja-propositionen.
Anställdes jämlikt § 65 riksdagsordningen omröstning över föl¬
jande, av jordbruksutskottet i dess memorial nr 149 föreslagna och av
båda kamrarna godkända voteringsproposition:
Den som, i likhet med Första kammaren, vill, att Riksdagen må
för upprättande å Ottenbo kungsladugård med underlydande av ett
statsstuteri för omkring 100 moderston och 5 stambeskällare samt i öv-
9 Nr 40.
Onsdagen den 28 maj.
vigt anordnat i huvudsaklig överensstämmelse med i statsrådprotokollet
angiven plan bevilja ett anslag av 587,700 kronor och därav å extra
stat för år 1914 anvisa 388,550 kronor, röstar
Ja 5
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen i likhet med Andra kammaren avslagit
Kungl. Maj:ts förevarande framställning.
Vid omröstningens slut befunnos rösterna hava utfallit sålunda:
Ja - 80;
Nej — 47.
Sedan protokoll över omröstningen blifvit uppsatt, justerat och av¬
sänt till Andra kammaren, ankom därifrån ett protokollsutdrag, nr 621,
som upplästes och varav inhämtades, att omröstningen därstädet utfäl-
ined 58 ja och 124 nej samt att båda kamrarnas sammanräknade röster be¬
funnits utgöra 138 ja och 171 nej, vadan beslut i frågan blifvit av
Riksdagen fattat i överensstämmelse med nej-propositionen.
Anställdes jämlikt § 65 riksdagsordningen omröstning över följan¬
de, av jordbruksutskottet i dess memorial nr 150 föreslagna och av båda
kamrarna godkända voteringsproposition:
Den som, i likhet med Första kammaren, vill, att herr Lindhagens
ifrågavarande motion icke må till någon Riksdagens vidare åtgärd för¬
anleda, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra kammaren, an¬
slagit ett belopp av högst 6,000 kronor att utgå redan under 1913 till
lån åt fattiga eller mindre bemedlade lappar inom Västerbottens och
Norrbottens län för inköp av renar med iakttagande av enahanda vill¬
kor, som bestämmas för lån till samma ändamål åt lappmän inom Jämt¬
lands län ur jämtländska lappväsendets fond.
Vid omröstningen slut befunnos rösterna hava utfallit sålunda:
Ja — 75;
Nej — 51.
Är 40. 10
Om riksdags
mans skyd¬
dande mot
att under
pågående
riksdag be¬
rövas sin
frihet.
Onsdagen den 28 maj.
Sedan protokoll av omröstningen blivit uppsatt, justerat och av¬
sänt till Andra kammaren, ankom därifrån ett protokollsutdrag, nr 622,
som upplästes och varav inhämtades, att omröstningen därstädes utfal¬
lit med 37 ja och 144 nej samt att båda kamrarnas sammanräknade
röster befunnits utgöra 112 ja och 195 nej, vadan beslut i frågan blivit
av Riksdagen fattat i överensstämmelse med nej-proposionen.
Vid föredragning av särskilda utskottets under gårdagen bord¬
lagda memorial nr 4, angående avlöning åt dess tjänstemän och vakt-
betjäning, biföll kammaren vad utskottet i detta memorial hemställt.
Vid förnyad fördragning av kankoutskottets den 26 och 27 inne-
innevarande månad bordlagda memorial och utlåtanden:
nr 44, angående instruktion för nästa Riksdags bankoutskott,
nr 45, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till
lag om ändrad lydelse av 2, 5 och 6 §§ i lagen den 11 oktober 1907
angående civila tjänsteinnehavares rätt till pension ra. m., samt
nr 46, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående sär¬
skilt pensionsunderlag för förste provinsläkare, som tillika äro pro¬
vinsialläkare,
biföll kammaren vad utskottet i dessa betänkanden hemställt.
Vid ånyo skedd fördragning av konstitutionsutskottets den 24 och
25 innevarande maj bordlagda utlåtande nr 28, i anledning av väckta
motioner om skrivelse till Kungl. Maj:t angående utredning och förslag
i fråga om ändrade bestämmelser rörande röstgrund å kyrkostämma
vid val till folkskollärare- med flera befattningar, biföll kammaren vad
utskottet i detta utlåtande hemställt.
Föredrogs ånyo konstitutionsutskottets den 24 och 25 i denna må¬
nad bordlagda utlåtande nr 29, i anledning av väckt motion om skri¬
velse till Kungl. Maj:t angåande ändrade grundlagsbestämmelser röran¬
de omständigheter, på grund av vilka riksdagsman må kunna under
pågående riksdag berövas sin frihet.
I en inom Andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hän¬
visad motion, nr 301, hade greve Hamilton och friherre Palmstierna
hemställt, att Riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,
att Kungl. Maj:t täcktes låta utarbeta och, om möjligt redan näst¬
kommande år, för Riksdagen framlägga förslag till sådana ändringar
i gällande grundlagar, att därigenom otvetydigt fastloges, att riksdags¬
man icke, såvida han ej jämlikt § 26 riksdagsordningen bleve obehö¬
rig att innehava riksdagsmanuabefattning, kunde utan samtycke av
den kammare, till vilken han hörde, under pågående riksdag' hindras
i riksdagsmannakallets utövning genom frihetens berövande.
11 Kr 40.
Onsdagen den 28 maj.
Utskottet hade i förevarande utlåtande på anförda skäl hemställt, ^ans^k^d'
att Riksdagen, med anledning av förevarande motion, måtte i skrivelse dande mot
till Kungl. Maj:t anhålla, att Kung!. Maj:t fäcktes efter verkställd ut- att under
redning låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till sådana pågående
ändringar i gällande grundlagar, att riksdagsman icke, så länge han riksdag be-
jämlikt § 26 riksdagsordningen vore behörig att innehava riksdagsman- frihet.
nabefattning, kunde utan samtycke av den kammare, varav han vore (Fort*.)
medlem, under pågående riksdag hindras i riksdagsmannakallets utöv¬
ning genom frihetens berövande.
Reservation hade avgivits av, bland andra, herrar Clason, Bellinder
och von Mentzer, greve A. Hamilton samt herrar von Bahr, Mag¬
nusson i Törnhult, JRäf och Jönsson i Slätåker, vilka likväl ej däri
framlagt sin mening.
Herr Mannheimer: Herr talman! Den motion, som konstitu¬
tionsutskottet har haft till behandling i detta fall, har, såsom är oss
alla bekant, föranletts av eu händelse, vilken inträffat under inne¬
varande riksdag.
En riksdagsman hade gjort sig skyldig till en disciplinär förseelse
av icke vidare allvarlig betydelse, och denne riksdagsman blev dömd
till ett disciplinstraff, några dagars vaktarest. Jag tror, att den all¬
männa meningen inom Riksdagen på alla håll var den, att grundlagen
verkligen gav skydd åt eu riksdagsman, så att han skulle kunna få
anstånd med ett dylikt straffs verkställande och således få utöva sin
riksdagsmannabefattning. Det visade sig, att det rådde så stor tvekan
även hos myndigheterna, att de vidtogo den ganska ovanliga åtgärden
att ingå med eu framställning till justitiekanslern för att höra hans
mening, och vi veta, hur saken utvecklade sig, så att till sist rege¬
ringen på nådevägen, efter det att den hört högsta domstolen och fått
dess enhälliga tillstyrkande därav, medgav anstånd med verkställig¬
heten av straffet.
Vad som inträffat föranledde två motionärer i Andra kammaren
att hemställa om avlåtande av en Riksdagens skrivelse till Kungl.
Maj:t, varigenom den lucka, som de ansågo förefinnas i grundlagen,
skulle kunna fyllas. Jag vill erinra om, att riksdagsmännen åtnjuta
ett ganska vidsträckt skydd enligt gällande lagar. Jag påminner i
sådant avseende om riksdagsordningen § 26, som bestämmer, under
vilka villkor en riksdagman icke må godkännas, och därvid jag sär¬
skilt vill fästa uppmärksamheten på den punkt i denna paragraf, som
lyder så, att såsom riksdagsman ej må godkännas »den som är för¬
lustig medborgerligt förtroende eller genom utslag, vilket ännu icke
vunnit laga kraft, är dömd till förlust av sådant förtroende, eller den
som är ställd under framtiden för brott, vilket medför nämnda påföljd».
Alltså kan enligt den paragrafen en riksdagsman, som är dömd
för ett brott av mindre allvarlig natur, än här beskrives, fortsätta ut¬
övningen av sitt riksdagsmannakall.
Jag fäster vidare uppmärksamheten på bestämmelserna i §§ 110
och 111 regeringsformen. I § 110 stadgas, att »ej må någon riksdags¬
man under tilltal ställas eller sin frihet berövas för sina gärningar
Sr 40. 12
Om riksdags
mans skyd¬
dande mot
att under
pågående
riksdag be¬
rövas sin
frihet.
(Forts.)
Onsdagen den 28 maj.
'eller yttranden i denna egenskap, utan att den kammare, till vilken
kan körer, sådant tillåtit genom uttryckligt beslut, däruti minst fem
sjättedelar av de röstande instämt». § 111 föreskriver, att »beskylles
riksdagsman för grov missgärning, må kan ej i käkte kunna inmanas
förrän, efter anställd rannsakning, domaren sådant skäligt prövat, så¬
vida kan ej å bar gärning funnen varder; dock gäller, om han, efter
domstols kallelse, sig ej inställer, vad allmänna lagen i ty fall stadgar».
Det framgår alltså härav, att en riksdagsman åtnjuter ett mycket
starkt skydd, även om det kan vara fråga om ganska svåra förseelser,
som han gjort sig skyldig till. Däremot kar det visat sig, att en
riksdagsman alls icke åtnjuter något skydd, då kan blivit fälld till
ett friketsstaff, även om det är av mycket obetydlig natur. Då är
kan enligt gällande grundlag, såsom den tolkas ock, som jag också
kan finna, riktigt tolkas, icke i någon mån skyddad, utan kan måste
då avbryta utövandet av sitt riksdagsmannakall. Detta, anse motio¬
närerna, måste betraktas såsom eu lucka i lagen, och utskottet kar i
det avseendet givit motionärerna rätt. Då var det ganska naturligt,
att utskottet också kom till samma resultat som motionärerna, näm¬
ligen att hemställa om en skrivelse till Kungl. Maj:t med begäran
om utredning, kur detta missförhållande skulle kunna undanröjas.
Utskottet föreslog då: »att Riksdagen, med anledning av förevarande
motion, måtte i skrivelse till Kung]. Majt:t anhålla, att Kungl. Maj:t
täcktes efter verkställd utredning låta utarbeta och för Riksdagen fram¬
lägga förslag till sådana ändringar i gällande grundlagar, att riksdags¬
man icke, så länge kan jämlikt § 26 riksdagsordningen är behörig att
innehava riksdagsmannabefattning, må kunna utan samtycke av den
kammare, varav han är medlem, under pågående riksdag hindras i
riksdagsmannakallets utövning genom frihetens berövande».
Emot detta förslag anmärktes i går i Andra kammaren, att ett
bifall till utskottets hemställan skulle kuuna föranleda till den tolk¬
ningen, att Riksdagen uttalade sig för, att även straff för mycket grova
förbrytelser icke skulle kunna omedelbart verkställas utan vederbörande
kammares tillstånd, och vidare att detta utskottets förslag skulle inne¬
hålla en begäran, att även bestämmelsen i § ltl skulle ändras, så att
även för verkställande af häktning i fall, som där angivas, skulle
fordras kammarens tillstånd.
Vad nu beträffar sist anförda del av anmärkningen, svnes det
mig, att utskottets betänkande svårligen skulle kunna tolkas på det
sättet. Icke med ett ord uttalas i utskottets betänkande önskan om
ändring i § 111. Tvärtom skall man finna av det sätt, varpå utskottet
åberopar och hänvisar till § 111, att utskottet utgår ifrån, att bestäm¬
melsen i § 111 skall förbli oförändrad.
Däremot med avseende å förra delen av anmärkningen, nämligen
att man skulle kunna komma därhän, att utskottet menat, att en
riksdagsman skulle kunna få anstånd med straffet, även när det gällde
mycket svåra förbrytelser, måste jag medgiva, att, om ordalagen
pressas, den anmärkningen har mera fog för sig. Utskottet har fäst
sin uppmärksamhet på, att det verkligen kan hända, att, om man utan
vidare medgåve riksdagsman rätt att få anstånd med verkställigheten
av straff, detta även skulle komma att tillämpas på mycket svära för-
Nr 40.
brott, även om det
ningen diskvalificera
garanti i det fallet,
Onsdagen den 28 maj. 13
brytelser. Men då har utskottet först och främst alltid tänkt sig, att
riksdagmanneu icke själv skulle hava rättighet att bestämma i detta
fall, utan det skulle vara med kammarens medgivande. Vidare har
man utgått ifrån, att kamrarna icke gärna skulle kunna medgiva
riksdagsman att vara kvar, om han gjort sig skyldig till mycket svårt
icke vore av natur att enligt § 26 riksdagsord-
honom såsom riksdagsman. Och för att få en
har man antytt i utskottet, att man skulle för¬
söka få en bestämmelse om kvalificerad majoritet vid sådana bär beslut.
När dessa anmärkningar framställdes i Andra kammaren, föreslog
utskottets ordförande eu omformulering af av den kläm, som utskottet
både framlagt. Jag vill tillägga, att från samma håll, som anmärk¬
ningarna framställdes, medgavs, att i det fall, som bär påpekas, före-
fanns en lucka i lagen, men man ansåg, att ändringen borde gå i eu
annan riktning. Efter den personens mening skulle man i lagen upp¬
räkna vissa kategorier av straff, för vilka anstånd skulle kunna med¬
givas. Och^ när det nya förslaget till kläm formulerades, tog man
hänsyn också till hvad sålunda uttalats.
Jag skall därför be, herr talman, att få framställa det förslaget,
att kammaren måtte i likhet med Andra kammaren fatta ett beslut av
följande lydelse: »att Riksdagen, med anledning av ifrågavarande
motion, måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t
täcktes låta utreda, huruvida och i vilken utsträckning' sådana ändrin¬
gar må kunna vidtagas i gällande grundlagar, att riksdagsman, som
icke är enligt § 26 riksdagsordningen obehörig att innehava riksdags-
mannabefattning, icke må utan tillstånd av den kammare, vartill han
bör, kunna under pågående riksdag i andra fall än de, varom §§ 110
och 111 regeringsformen stadgar, berövas sin frihet och dymedelst
hindras i riksdagsmannakallets utövning, samt för Riksdagen framlägga
det förslag, vartill utredningen kan föranleda».
Om riksdags¬
mans skyd¬
dande mot
att under
pågående
riksdag be¬
rövas sin
frihet.
(Forts.)
Herr Cl ason: Det förslag, som utskottet här framlagt, åsyftar, såsom
kammaren behagade finna, att riksdagsman icke, så länge han icke enligt §
26 riksdagsordningen förklarats sin riksdagsmannarätt förlustig, skulle
utan samtycka av sin kammare kunna genom frihetens berövande, såsom
utskottet säger, hindras att utöfva sin riksdagsmannarätt. Det frihets¬
berövande, det här enligt förslagets motivering egentligen gäller, är
ett sådant, som inträder till följd av laga kraftvunnen dom.
Emellertid hava åtta medlemmar av utskottet reserverat sig, och
jag skall med anledning därav be att få angiva min ståndpunkt.' Jag
skulle då först vilja framhålla beträffande den av utskottet lämnade hi¬
storiken, att den _ nog torde vara värd åtskillig komplettering. Det
förhaller sig nämligen så, att dels har den i vissa fall använt ganska
svävande uttryck, ehuru det icke alls varit behövligt — ty förhållan¬
dena äro ganska klara — dels har den också, enligt vad mig synes,
icke med tillräcklig skärpa betonat, att alla de bestämmelser, den be¬
rört och med vilka den rör sig, alldeles icke avse sådana fall, som
motionärernas och utskottets förslag avser, nämligen de fall, att en
riksdagsman genom laga kraftvunnen dom berövas friheten. De be¬
stämmelser, med vilka historiken rör sig, avse helt andra fall; de avse
Sr 40. 14
Om riksdags¬
mans skyd¬
dande mot
att under
pågående
riksdag be¬
rövas sin
frihet.
(Fort.-.)
Onsdagen den 28 maj.
samtliga sådana fall, då riksdagsmannen fortfarande är på fri fot, och
de giva föreskrifter, hur det vid sådant förhållande skall förfaras med
honom. Vi kunna i det hänseendet exempelvis se på § 26. riksdags¬
ordningen — som utskottet nu skulle vilja ställa upp till huvud¬
norm för riksdagsmännens ställning i förhållande till strafflagens be¬
stämmelser —; alla dess bestämmelser om de fall, då en riksdagsman
icke längre kan godkännas såsom riksdagsman, avse tydligen att reg¬
lera förhållandena, då han fortfarande är på fri fot. Om vi se på
denna paragraf, finna vi, att där talas bland annat om, da riksdagsman
står under förmynderskap, eller då han gjort konkurs och ännu icke
är fri från sina borgenärers krav, eller da han är förlustig medborger¬
ligt förtroende, eller genom utslag, vilket ännu icke vunnit laga .kraft
— jag stryker särskilt under orden »ännu icke» — är dömd till förlust
av sådant förtroende, eller då han är ställd under framtiden för brott,
vilket medför nämnda påföljd, eller då ban år förklarad ovärdig att
inför rätta föra andras talan, eller då ban fuskat vid riksdagsmannaval.
Alla dessa fall avse och förutsätta tydligen, att han ännu är på fri fot,
men ändå får han icke godkännas såsom riksdagsman. Detsamma
gällde också den bestämmelse i riddarhusordningen, på vilken utskottet
i sin historik, för öfrigt med rätta, stött sig. Den handlade om den
adelsman, som var anklagad för visst brott, äfven om han ännu icke
var dömd. Hur det däremot skulle gå till, om en riksdagsman blivit
dömd och domen vunnit laga kraft, det beröres alldeles icke i dessa
paragrafer, helt enkelt därför att det för grundlagstiftaren stod fullt
klart, att då skulle han, i likhet med andra, lida sitt straff.
Åven vad utskottet så mycket talar om, att något behov, av en
bestämmelse, som skyddade riksdagsmannen för att nödgas gå i fäng¬
else, icke skulle förefunnits år 1809, därför att man då icke både så
mycket s. k. frihetsstraff, tror jag man får taga med en viss försiktig¬
het. Först och främst fanns det ju även fängelsetraff på. den tiden,
och jag vill tillika erinra därom, att 1823 års och följande riddarhusord¬
ningar diskvalificerade till och med den adelsman, som var bysatt, från
att vara medlem af riddarhuset. Men vidare synes mig hela utskot¬
tets nyssnämnda resonemang vila på en felsyn av förhallandena. Ut¬
skottet synes liksom vilja antyda, att om man haft mera frihetsstraff
på den tiden, skulle man kanske hava befriat riksdagsmännen från
att i laga tid avtjäna sina straff. Men när tvärtom förhållandet var
det, att man ansåg det vara alldeles klart, att den, som blivit dömd
till laga straff, också skulle avtjäna det, då kunde man tydligen icke
ens falla på den idén att söka skydda riksdagsmännen däremot.
Detta om grundlagens ståndpunkt och om tidigare förhållanden
på området. Vad åter angår saken ur principiell synpunkt, måste jag
säga, att jag icke kunnat för min del finna något fog för. ett. förslag
sådant som utskottets. Ty vad skulle det innebära? Såvitt jag för¬
står, innebär det helt enkelt, att för oss riksdagsmän skulle man göra
undantag från den allmänna rättsprincip, som heter likhet inför lagen.
Utskottet säger visserligen, att det icke skulle vara fallet, det är, sä¬
ger utskottet, icke fråga omatt straffet skulle efterskänkas. Nej, det må
vara, men i alla händelser lärer det icke bliva likhet inför lagen, om
15 Nr 40.
Onsdagen den 28 maj.
straffet för eu riksdagsman skall uppskjutas, medan eu annan medbor¬
gare får avtjäna det, så fort domen vunnit laga kraft.
Utskottets förslag synes mig tvärtom i stället vara ett utslag av
den enligt min tanke ytterst motbjudande tendensen, att »lagstiftaren
skulle ställa sig över lagen», en tendens, som jag anser, att riksdags¬
männen själfva minst och sist av alla skulle söka främja. Och saken
blir icke bättre, utan enligt mitt förmenande än värre genom den av
utskottet föreslagna tillsatsen, att i varje särskilt fall saken skulle
hänsjutas till vederbörande kammare, så att kammaren skulle gran¬
ska och avgöra, huruvida någon dess medlem skulle likställas med
andra medborgare __ inför lagen eller undantagas. Det är nämligen
självklart, att ett sådant avgörande i kammaren lätt skulle komma°att
leda till debatter rörande den fällda domen o. s. v., av det allra öm¬
tåligaste slag. Vi hava ju haft ett _ tidevarv i vår historia, då Riksda¬
gen rätt mycket inblandade sig i rättskipningen, men det anses ju icke
hava varit en förtjänst hos detta tidevarv, utan tvärtom ett av dess allra
värsta lysten.
Vad skulle då tala för saken? Såvitt jag kan förstå, harmanför
saken anfört blott ett enda sakskäl, och det är, att, om den brottslige
riksdagsmannen — ty det är blott om sådana det är fråga — icke
skulle få sitta kvar i Riksdagen, utan, som andra, få avtjäna sitt straff,
valmännen. skulle_ bliva orepresenterade under strafftiden. Jag vet nu
först och främst icke, om vare sig han själv eller hans valmän skulle
vara så synnerligen^ trakterade av ett sådant privilegium, som man
asyftar att giva dem pa detta sätt. Men om det är från synpunkten av
valmännens rätt att vara representerade, som man skall utgå, får man
allt söka gå andra vägar. Då får man för det första taga med alla
andra, som . hava förfall. Dem, som bliva sjuka eller som hava laga
förfall i ovigt - och särskilt bör man väl taga med dem, ty där
böra val omständigheterna anses vara långt mera ömmande. Detta
leder da tanken osökt till, huruvida man skall införa ett suppleant¬
system eller någonting sådant för riksdagsmännen. Vad åter den riks¬
dagsman angar, som begått ett brott, finns en mycket enkel metod,
som man _ har exempel på utomlands. Det är, att man låter honom
ögonblickligen ställas under omval. Då få valmännen själva avgöra,
huruvida de önska en annan representant, eller om de föredraga att
vara orepresenterade under sin riksdagsmans strafftid. På sådant finns
som sagt exempel i utlandet.
Däremot bar utskottet, såvitt jag kunnat förnimma, icke lyckats
upptäcka något enda exempel från utlandet på att riksdagsman, som
genom laga kraftvunnen dom är skyldig att undergå ett visst straff,
skulle hava frihet att få det straffet uppskjutet. Jag tror verkligen,
att man i detta fall, om någonsin, kan hava skäl att tala om vad som
skulle strida mot »Riksdagens värdighet» och att dess medlemmar borde
vara de sista att för sig själva begära ett sådant undantag från prin¬
cipen om allas likhet inför lagen.
, Nu har utskottet ju själv från trätt sin egen kläm. Emellertid
kvarstar emot den kläm, som nu framlagts, eu god del av de anmärk¬
ningar, som riktats mot den ursprungliga, och dessutom är det ju utom-
Om riksdags¬
mans skyd¬
dande mot
att under
pågående
riksdag be¬
rövas sin
frihet.
(Forts.)
Nr 40. 16
•Om riksdags
mans skyd¬
dande mot
att under
pågående
riksdag be¬
rövas sin
frihet.
(Forts.)
Onsdagen den 28 maj.
ordentligt svart att så här på rak arm kunna överskåda räckvidden av
det senaste förslaget. Jag anhåller därför, herr talman, att få yrka
avslag även därpå.
Herr Thyr eu: Herr talman! I betraktande av den framskridna
tiden skall jag icke inlåta mig på någon mera ingående utredning av
frågan, och jag tror icke heller, att det är behövligt, då jag bär svårt
att tänka mig, att Första kammaren under några som helst omständig¬
heter skulle vilja endossera detta papper. Jag ber nu endast att få
göra några anmärkningar i förbigående.
Till att begynna med måste det hava frapperat litet, var, att frågan
knappast kan antagas hava blivit omsorgsfullt utredd i konstitutions¬
utskottet, då det har kunnat passera, att, efter ett anförande av en sak¬
kunnig person i medkammaren, utskottets ordförande retirerat från den
här intagna ståndpunkten — mycket långt tillbaka, till en synner¬
ligen blygsam reträttlinje. Redan det kan giva ett intryck av, att saken
tål att tänka på — något mer, än utskottet tänkt på den.
Vidare är det tydligt, att själva denna princip att suspendera en
laga kraftvunnen dom och detta till förman för eu mycket inskränkt
krets av personer — till yttermera visso för lagstiftarne själva — vilka
därtill själva skulle få kritisera domen, det är tydligt, säger jag, att
denna princip är mer än betänklig. . f
Men jag skall för tidsbesparings skull icke se saken på. detta om¬
fattande och allmänna vis, utan jag skall påpeka några särskilda konse¬
kvenser, som åtminstone tills vidare torde vara tillräckliga för att av¬
hålla kammaren från att gå in på utskottets förslag.
Således, till att begynna med, skall det företagas en prövning, heter
det här uttryckligen, av kammaren. Uppenbarligen bär utskottet just
här § 110 regeringsformen i tankarna; det har för övrigt pekat på deri.
Utskottet har menat, att om kammaren kan pröva i det ena fallet, kan
den även göra det i andra fallet. Men jag ber att fa göra henarna
uppmärksamma på att det är skillnad mellan att kammeren prövar,
jämlikt § 110, vad som i kammaren förefallit, t. ex. om en riksdags¬
man yttrat sig ärekränkande, och att pröva ett fall, där han någon¬
städes var som helst begått, som det sagts här exempelvis, mordbrand,
dråp, och jag vet icke allt vad för förbrytelser. Det är skillnad på
dessa två slags rannsakningar. Och man må erkänna, att den situa¬
tionen blir snart sagt burlesk, om, efter det att saken passerat inom alla
instanser, kammaren skulle taga ärendet om hand, remittera det till ett
utskott för närmare utredning, kanske till lagutskottet, ..eller måhända
till ett särskilt utskott — alltnog, ett slags överinstans. Ärendet skulle
sedan komma in i kammaren och där debatteras — uppenbarligen även
domskälen, rakt emot R. F. § 90. Sedan skall det voteras om huruvida
straffet bör suspenderas eller icke. Det är väl åtminstone icke eu situa¬
tion, som man bör sträva efter att försätta sig i.
Jag går emellertid vidare. När denna rannsakning — alltså en rann¬
sakning1 i Riksdagen i efterhand — skall företagas, måste man fråga sig:
vad skall ske med denna människa, som det då rör? Domen är laga
kraftvunnen, ty före det ögonblicket kan jag ända icke tänka mig, att
det kan vara tal om att Riksdagen skall börja prövningen. Antag nu
17 Nr 40.
Onsdagen den 28 maj.
emellertid, att lian sitter inne, lian kar kanske vant häktad i laga ord- ®m riksdags-
ning och har blivit dömd exempelvis till straffarbete o. s. v. Yad skall ilande mot
man då göra med honom? Skall man kanske behålla honom i vidare häkte att under
och åberopa analogin efter promulgationslagen till strafflagen § 19 mom. pågående
20, där det heter att därest emot en häktad synnerligen besvärande om- riksdag be-
ständigheter förekommit, då får underrätt hålla honom kvar i avvak- Ofrihet"
tan på överrättens utslag. Men det är ju nonsens att hålla i häkte en (Fortsj
person, sedan han fått laga kraftvunnen dom. Det följer ju redan av
den helt olika behandling, som bör komma en rannsakningsfånge och en
straffarbetsfåuge till del.
Kanske skall man då släppa honom fri? Men då rymmer ju karlen,
om han har någon företagsamhet i sig — åtminstone i fall han blivit
dömd till straffarbete.
Då återstår eu tredje möjlighet: att låta honom börja avtjäna sitt
straff. Yad inträffar då? Antag att domen blir laga kraftvunnen den
31 januari. Det dröjer några dagar, kanske några veckor, tills målet
passerat genom utskottet och prövats, debatterats i kammaren. Under
tiden har han börjat avtjäna straffet. När han suttit inne en eller två
eller kanske några veckor, skall man stoppa »förbättrandet av hans
rättsstridiga vilja» och taga ut honom för att han skall få träda i ut¬
övandet av sitt riksdagsmannakall. Så sitter han här tills — vad hava vi
i dag? — den 28 maj. Då anses, att han kan få lov att resa: han reser
— in i straffanstalten, och man fortsätter förbättrandet av hans rätts¬
stridiga vilja under återstoden av året. Sedan, den 15 januari påföl¬
jande år, kommer han åter ut ett slag och lagstiftar här till riksdagens
slut — ett ständigt fram och tillbaka mellan Långholmen och Helgeands¬
holmen! Ja, denna drastiska vändning härrör icke från mig utan från
en mycket känd och mycket framstående jurist, men den kan gärna
gå vidare.
Om, såsom utskottet säger, detta icke kan kallas efterskänkande
av straff, så kan det åtminstone kallas gyckel med straff och det är
värre än efterskänkande.
Nu har utskottet eller åtminstone vissa av dess ärade ledamöter,
däribland utskottets ordförande, i Andra kammaren fallit tillbaka på eu
reträttlinje. Jag anser saken icke behöva så grundligt behandlas, att
man behöver närmare pröva denna reträttlinje. Hur man än vänder den,
återstå tillräckligt många svårigheter, bland annat rannsakningen och
det godtyckliga i uppdragandet av själva reträttlinjen, för vilka brott det
skulle gälla eller icke. Innan man går in med en skrivelse till Kungl.
Maj:t, får man väl litet klarare veta vad man vill och icke blott veta
det, att man vill retirera från en ståndpunkt, som man hittills intagit.
Jag ber om ursäkt, för den händelse det betraktas såsom en ohöv¬
lighet mot utskottet, att jag nu icke grundligare ger mig in på saken.
Till gengäld kan jag ju få avgiva det löfte, att om utskottet kommer
igen en annan gång, jag skall taga det grundligare.
Herr talman, jag yrkar avslag å såväl utskottets hemställan som
å det under överläggningen framlagda förslaget.
Herr Hellberg: Det är inte så lustigt för en lekman att yttra
sig i en fråga, där juristerna slåss sins emellan. Jag vill då i alla
Första kammarens protokoll 1913. Nr 40. 2
>r 40. IS
Om riksdags¬
mans skyd¬
dande mot
att under
pågående
riksdag be¬
rövas sin
frihet.
(Forts.)
Onsdagen den 28 maj.
fall säga mot den siste ärade talaren, när han utmålade, huru utskot¬
tets ordförande hade retirerat i Andra kammaren, att han gjorde det
därför, att han ville förebygga varje missförstånd, men nog har var
och eu, som läst utskottets motivering, förstått, att icke syftade ut¬
skottet någonsin till sådana konsekvenser, som af motsidan uppvisats
kunna ifrågakomma och som herr Thyrén med vanlig drastiskhet fram¬
ställt här i dag.
Det är i alla fall blott fråga om en skrivelse, och det är givet,
att Kungl. Maj:t skulle taga under omprövning, vilken omfattning en
lagändring skulle få för att fylla den påvisade luckan i grundlagen.
Nu har, genom den ändrade formulering, som herr Mannheimer fram¬
lagt, utsagts, att vad frågan gäller är en undersökning, huruvida och
i vilken omfattning en sådan lagändring kan ifrågasättas. När frågan
behandlades inom utskottet, var jag från början rätt betänksam, då jag
först uppfattade det så, som om det verkligen gällde att på något vis
rubba iikheten inför lagen, att bereda ett slags straffriket åt riksdags¬
män. Men under behandlingen fick jag klart för mig, att ingen män¬
niska tänkt på något sådant, och vad som avsågs var endast om, när
eu riksdagsman har blivit dömd till ett straff, som icke på något
vis i det allmänna rättsmedvetandet diskvalificerar honom, om det då
skulle vara nödvändigt, att han ögonblickligen införpassas till att av¬
tjäna detta straff, då därigenom ett omotiverat avbrott i hans funktion
såsom riksdagsman skulle inträda.
Jag skall anföra ett exempel på, att ett sådant avbrott icke kan
göra intrång på likheten inför lagen. En ledamot inom utskottet med¬
delade, att han hade egen erfarenhet af detta, i det att han för tryck¬
frihetsbrott blivit dömd till tre månaders fängelse; den saken togs
helt gemytligt mellan honom och vederbörande polismyndighet, så att
den hörde sig för, när det var lämpligt för honom att gå in. När
således det går för sig att under hand ordna saken på det viset, synes
mig icke orimligt utan tvärtom rimligt och naturligt att en riksdags¬
man under pågående riksdag icke utan vidare allt efter som det faller
en myndighet in, militär- eller en ordningsmyndighet, skall vara
skyldig att lämna sitt mandat och gä in i fängelse, då han precis lika
val kan avtjäna sitt straff några månader senare. Det fall, som före¬
ligger och som givit anledning till motionen visar ock, att det icke är
fråga om någon rubbning i likheten inför lagen. Det synes mig, att
när man å ena sidan har frågan, om det skall anses trängande att ett
så relativt lindrigt straff avtjänas genast, och å andra sidan frågan om
en riksdagsmans funktion i riksdagen skall avbrytas, så blir man be¬
nägen att tillmäta den senare synpunkten större vikt. Det torde vara
viktigare att han sitter kvar i riksdagen och fyller sitt mandat än att
han ögonblickligen går in och avtjänar detta straff, som han precis
lika väl, utan rubbning i likställigheten inför lagen, kunde avtjäna
några månader senare.
Jag kan icke säga, att denna vår syn på saken har i minsta mån
rubbats av vad här sagts. Vad herr Clason sagt, som skulle bevisa
att en rubbning av likheten inför lagen skett, det kan jag nämligen
icke anse hava avgörande betydelse alls. När han jämförde detta slag
av förfall med andra, som kunna tänkas, exempelvis sjukdom o. d.,
19 Nr 40.
Onsdagen den 28 maj.
sä vill jag säga, att skulle man avhjälpa sådana fall, Unge man taga
upp den viktiga frågan angående suppleanters inträde för riksdagsman,
och den är vidlyftigare att avgöra. Men när man här kan åstadkomma
garantier mot att riksdagsmän utan trängande nödvändighet urstånd¬
sätta.? att fullgöra sin funktion, så synes det mig, åt! man har anled¬
ning att göra det.
Denna uppfattning står i överensstämmelse med övriga bestäm¬
melser i grundlagen till skydd för riksdagsmans frihet. Jag skall icke
göra något yrkande, såsom saken nu ligger, men jag har ansett mig
böra anföra detta för att motivera den ståndpunkt vi lekmän av
majoriteten inom utskottet ha intagit.
Herr Alexanderson: Kammaren torde hava funnit, hurusom
båda de talare, som uppträtt mot utskottets utlåtande och herr Mann-
heimers yrkande, i själva verket vänt så gott som hela sin bevisföring
— herr Thyrén helt och hållet och herr Clason i det allra närmaste
— uteslutande mot utskottets utlåtande, ehuru detta efter Andra kam¬
marens fattade beslut icke vidare är på allvar före. Vad det nu gäller
är ju, huruvida Riksdagen bör avlåta en skrivelse av det innehåll, som
Andra kammaren redan för sin del beslutat, och som herr Mannhei-
mer yrkat, att även denna kammare skulle förena sig om. Både herr
Clason och herr Thyrén inskränkte sig i fråga om detta yrkande till att
säga: Nu bär här kommit upp ett annat förslag, en försiktigare for¬
mulerad skrivelse, och då faller visserligen en hel del av vad vi sagt
men icke riktigt allt; och vid sådant förhållande yrka vi avslag å det
förslaget också. Men om man ser på vad som verkligen står kvar av
de båda herrarnas anmärkningar, skall man finna, att det är förvå¬
nande litet, åtminstone litet av sådant, som efter min uppfattning
borde kunna göra intryck på kammaren.
Vad herr Clason angår står visserligen kvar hans anmärkning, att
genom en lagbestämmelse i den riktning, varom bär är fråga, lagstif¬
taren skulle ställa sig över lagen, och att om en riksdagsman skall få
den ifrågasatta »förmånen», borde man taga hänsyn även till ömmande
omständigheter av andra slag. Alen dylika anmärkningar utgå ju ifrån
att den bestämmelse, som här är ifrågasatt, skulle grunda sig på någon
avsikt att åt riksdagsmän för deras enskilda förmån bereda eu undan¬
tagsställning. Orsaken varför ett uppskov med straffs aftjänande ifrå¬
gasatts är emellertid givetvis av helt annan natur. Man har ansett
att eu annan offentligträttslig hänsyn uppträder, korsande den hänsyn,
som kräver, att straffet skulle genast utkrävas. Det är ur synpunkten
av riksdagsarbetets jämna och goda gång, som man bör kunna för¬
hindra något, som understundom kan alldeles förrycka den riksdagspo-
litiska situationen, i det att en enskild riksdagsledamot, vilken det kanske
i dåvarande arbetsläge är av stor betydelse att hava med i riksdags-
arbetet, bleve undanryckt för att undergå t. ex. ett kortare arreststraff
eller ett straff för tryckfrihetsbrott, för vilket han egentligen kanske
star fullkomligt oskyldig, ehuru han på grund av de artificiella reg¬
lerna om ansvar för tryckfrihetsbrott kan komma att kläda skott för det.
Den uppfattning, som herr Thyrén gjorde gällande, att Riksdagen
skulle komma att suspendera domar och uppträda såsom överinstans
Om riksdags¬
mans skyd¬
dande mot
att under
pågående
riksdag be¬
rövas sin
frihet.
(Forts.)
Kr 40. 20
Om riksdags¬
mans skyd¬
dande mot
att under
pågående
riksdag be¬
rövas sin
frihet.
(Forts.)
(Onsdagen den 28 maj.] j
över domstolarna, är givetvis oriktig. Det är icke alls fråga om sus¬
penderande av dom, utan det är fråga om uppskjutande av verkställig¬
het av ett ådömt straff. Härvid uppträder Riksdagen icke på något
sätt som överinstans över domstolarna, tj domstolen har icke att pröva
frågan, när straffet skall verkställas, vilken fråga åter är den enda
som skulle komma under Riksdagens omprövning. Denna fråga är i
förevarande fall just kammaren, men ingalunda domstolen i och Ru¬
sig kompetent att bedöma.
De exempel, som herr Thyrén uppställde, och varmed han sökte
förlöjliga hela förslaget och visa, huru det skulle komma att te sig,
träffa alls icke det förslag, som herr Mannheimer föreslagit. Ty det
kan man nog förutsätta, att det utarbetade förslaget skall vara så an¬
ordnat, att det icke längre kommer att finnas skäl för de betänklighe¬
terna. Det är klart att ett sådant fall, där vederbörande redan hålles
häktad för svårare missgärning och senare blir dömd, bör den ifråga¬
satta bestämmelsen icke taga sikte på, utan fråga är om lindrigare
brott, för vilket han icke förut hade berövats sin frihet, men varför
lian under pågående riksdag blir dömd och således skulle komma att
undanryckas riksdagsarbetet.
Herr Clason kritiserade det, enligt min tanke till sin historiska
del utmärkt väl utarbetade konstitutionsutskottsutlåtandet med det
påståendet, att man alldeles misstolkat innebörden av bland annat 26 §
riksdagsordningen. Detta stadgande skulle enligt honom, över huvud icke
hava något att göra med något sådant fall som att en över en riks¬
dagsman fallen dom redan vore laga kraftvunnen. Detta ville han
visa med att uppläsa punkten C i paragrafen, där det heter: _ »Den som
är förlustig medborgerligt förtroende eller genom utslag, vilket ännu
icke vunnit laga kraft, är dömd till förlust av sådant förtroende,
eller den som är ställd under framtiden för brott vilket medför nämnda
påföljd». »Jag ber att få understryka orden ännu icke», sade herr
Clason. Men, som varje jurist i kammaren genast finner, bär stad¬
gandet brukat den formulering, man använder, när man vill angiva,
att för det första den, som är genom ett laga kraftvunnet utslag
dömd medborgerligt förtroende förlustig och för vilken denna påföljd
alltjämt fortvarar och för det andra den, som väl blivit dömd, men
genom utslag, som ännu icke vunnit laga kraft, bliver diskvalificerad.
Den utgångspunkt, varifrån herr Clason utgick, var alltså oriktig.
Jag ber att få yrka bifall till herr Mannheimers yrkande.
Herr Trygger: Endast några ord med anledning av den siste
ärade talarens yttrande. Det är alldeles otvivelaktigt, att ett offentligt
intresse kan vara så starkt, att ett annat jämväl offentligt intresse
kan få vika för det förra.
Mot den satsen av herr Alexanderson kan man således icke hava
något att invända men däremot så mycket mer, när det gäller tillämp¬
ningen i detta speciella fall. Det offentliga intresse, som kan förefin¬
nas däri, att en vald riksdagsman får utöva sitt riksdagsmannaskap
kan, såvitt jag förstår, icke på något sätt jämföras med, för det första
det intresset att laga kraftvunna domar icke diskuteras i riksdagens
kamrar. Tv herr Alexanderson må säga vad han vill, det är enligt
21 Nr 40.
|l']Onsdagen den 28 maj.
min uppfattning obestridligt, att det är riktigt vad herr Thyrén0m riksdags-
gjorde gällande, att ifall kammaren skall avgöra frågan, huruvida ett Xndemot
straffs verkställighet skall inhiberas eller icke, kommer kammaren mer att. under
eller mindre mot sin vilja in på själva straffdomen, och då hava vi pågående
således kommit därhän, att ett stort viktigt offentligt intresse sättes i riksdag be¬
fara, nämligen att laga kraftvunna domar bli underkastade en diskus- r
sion i representationen. Men det finnes ett ännu större offentligt in- ^Forts )
tresse, som skulle åsidosättas, ifall man här gick med på den uppfatt¬
ning, som tagit sig uttryck i utskottets hemställan och även i den
förste ärade talarens förslag till skrivelse, och det är likheten inför
lagen. Jag kan omöjligt förstå annat, än att ifall man skulle gå till
mötes vad som här ifrågasattes, man mer eller mindre kommer att
rubba likheten inför lagen. Ty likheten inför lagen fordrar, att när
eu medborgare har blivit genom laga kraftvunnen dom dömd till ett
visst straff, skall ifråga om detta straffs verkställighet samma grunder
tillämpas med avseende på alla.
Herr talman, jag ber att få yrka avslag på utskottets hemställan
och även på herr Mannheimers förslag.
Herr Alexanderson: Endast ett par ord till replik mot herr
Trygg er.
Herr Trygger påstår, att det kommer ovillkorligen att i kamrarna
diskuteras själva det berättigade i domen, som fällts över ifrågava¬
rande kammarledamot. Men i den händelse man icke skulle anse re¬
geringsformens klara föreskrift i 90 § tydlig nog, kan man ju ytter¬
ligare vid avfattningen av det nya stadgandet inskärpa, att på frågan
om domens behörighet må kammaren icke på något sätt inlåta sig.
Yad angår den andra anmärkniugen, som herr Trygger gjorde, att
här skulle etableras ett brott mot principen om likhet inför lagen, ber
jag att mot denna anmärkning få sätta vad han själv tidigare under
sitt anförande medgav, nämligen att det finnes möjlighet att två olika
berättigade offentligrättsliga hänsyn korsa varandra, och att man därför
vid realiserandet av vad det ena intresset kräver måste taga hänsyn
till, att detta intresse korsas av ett annat lika viktigt. Om detta är
fallet, gäller det naturligtvis icke, att det skulle innebära en olikhet
inför lagen, att man tager behörig hänsyn till denna särskilda kolli¬
sion mellan varandra korsande hänsyn. Det är ju i själva verket ock
just vad man gör på otaliga andra håll inom rättsväsendet.
Herr Trygger: Man märker av herr Alexandersons anförande,
att han icke varit så länge i riksdagen, ty då skulle han verkligen
icke fästa så stor vikt vid 90 §:ns bestämmelse som han tycks göra.
Och framför allt är det alldeles säkert, att ingen grundlagsbestäm¬
melse kan hindra kammaren att förfara så, som sakens natur i själva
verket ger anledning till.
Vad sist beträffar frågan angående likställigheten inför lagen har
jag ingalunda sagt, att denna likställighet inför lagen är ett allmänt
intresse, som icke under några förhållanden kan åsidosättas, utan jag
ställde detta allmänna intresse emot det, att en dömd riksdagsman
skulle få utöva sitt riksdagsmannaskap, och det var efter denna järn-
Nr 40. 22
Om riksdags
mans skyd¬
dande mot
att under
pågående
riksdag be¬
rövas sin
frihet.
(Forts.)
Onsdagen, den 28 maj.
förelse som jag uttalade, att enligt min mening det icke kunde bliva
tal om, att det offentliga intresset, likställigheten inför lagen, skulle
få vika för det andra, visserligen rätt viktiga intresset, att den, som
är vald till riksdagsman, verkligen får utöva sitt riksdagsmannaskap.
Herr Alex ander son: Det är icke alls intresset av likhet inför
lagen, som jag satt emot det offentligrättsliga intresse, som skulle
skyddas i detta fall, utan det är det straffrättsliga intresse, som för¬
anleder att i allmänhet en ändgiltigt dömd förbrytare omedelbart blir
befordrad till straff. Då säger jag: mot detta intresse står i detta fall
ett annat intresse, som påkallar en modifikation. Vid sådant förhål¬
lande innebär denna modifikation icke något brott mot principen
likhet inför lagen, utan helt enkelt ett hänsynstagande till förekom¬
mande särskilda omständigheter i detta speciella fall.
Sedan överläggningen förklarats härmed slutad, yttrade herr tal¬
mannen, att beträffande föreliggande utlåtande vore yrkat: l:o) av herr
Mannlieimer, att Riksdagen, med anledning av ifrågavarande motion,
måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes
låta utreda, huruvida och i vilken utsträckning sådana ändringar må
kunna vidtagas i gällande grundlagar, att riksdagsman, som icke är
enligt § 26 riksdagsordningen obehörig att innehava riksdagsmanna-
befattning, icke må utan tillstånd av den kammare, vartill han hör,
kunna under pågående riksdag i andra fall än de, varom §§ 110 och
111 regeringsformen stadga, berövas sin frihet och dermedelst hindras
i riksdagsmannakallets utövning, samt för Riksdagen framlägga det
förslag, vartill utredningen kan föranleda; och 2:o) att kammaren
skulle avslå såväl vad utskottet i nu föredragna utlåtande hemställt
som den i ämnet väckta motionen.
Härefter gjorde herr talmannen propositioner, först på bifall till
utskottets hemställan samt vidare i enlighet med berörda yrkanden;
och förklarade herr talmannen sig finna propositionen på bifall till det
under 2:o) upptagna yrkandet vara med övervägande ja besvarad.
Votering begärdes, i anledning varav och sedan till kontrapropo¬
sition därvid antagits bifall till herr Mannheimers yrkande, uppsattes
justerades och anslogs en omröstningsproposition av följande lydelse:
Den, som avslår såväl vad konstitutionsutskottet hemställt i sitt
utlåtande nr 29 som den i ämnet väckta motionen, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, bifalles herr Mannheimers yrkande i frågan.
Omröstningen företogs, och vid dess slut befunnos rösterna hava
utfallit sålunda:
Ja — 70;
Nej — 36.
23
Sr 40,
Onsdagen den 28 maj.
Föredrogs ånyo konstitutionsutskottets den 24 ock 25 innevarande
månad bordlagda utlåtande nr 30, i anledning av väckta motioner om
skrivelse till Kungl. Maj:t angående rätt för kommun att besluta er¬
sättning till innehavare av kommunalt förtroendeuppdrag för mistad
arbetsförtjänst och direkta utgifter i och för uppdraget.
Till konstitutionsutskottes handläggning hade hänvisats två lika¬
lydande motioner, nämligen nr 71 i Första kammaren av herr Gerhard
Magnusson och nr 166 i Andra kammaren av herrar Tengdahl, An¬
derson i Råstock och Strid, och hade dessa motioner av utskottet
upptagits till samtidig behandling. Motionärerna hade föreslagit Riks¬
dagen att besluta i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om utarbe¬
tande och framläggande för Riksdagen av tillägg till kommunalför¬
ordningarna av innebörd, att kommunerna berättigades besluta er¬
sättning till innehavare av kommunala förtroendeuppdrag för mistad
arbetsförtjänst och för direkta utgifter i och för sådana uppdrags full¬
görande.
Utskottet hade i förevarande utlåtande på åberopade grunder hem¬
ställt, att Riksdagen, i anledning av förevarande motioner, måtte be¬
sluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Kung],
Maj:t låta efter verkställd utredning framlägga förslag till införande
av sådana bestämmelser i gällande kommunalförfattningar, genom
vilka kommunerna berättigades besluta ersättning till innehavare av
kommunala förtroendeuppdrag för direkta utgifter i och för sådana
uppdrags fullgörande.
Reservation hade avgivits av bland andra herrar Clason, von
Geijer och von Mentzer, vilka likväl ej däri antytt sin åsikt.
Herr Magnusson, Gerhard: Herr talman! Då jag för fyra
månader sedan väckte denna motion trodde jag, att den redogörelse
för den utredning, som socialdemokratiska kommunalförbundet verk¬
ställt i denna fråga och som just visat de stora svårigheterna för ar¬
betareklassen och dess representanter att åtaga sig kommunala upp¬
drag, skulle kunna övertyga såväl utskottet som även så småningom
kammaren om, att det här är fråga om en allvarlig sak, som torde
tarva rättelse. Vid denna uppbrottets timme är det alldeles för sent
att närmare gå in på frågan, men det gläder mig i alla fäll att kunna
konstatera, att icke samtliga ledamöter av denna kammares majoritets¬
parti i utskottet gått med på reservationen utan att, såsom framgår av
betänkandet, en ärad representant från de nordligaste delarne av vårt
land icke reserverat sig, och detta fattar jag så, att ban har erfaren¬
het av, att det här är en allvarlig sak, beträffande vilken man bör
söka åstadkomma rättelse. Här är ju egentligen icke fråga om att
belasta kommunerna med några större utgifter i annat fall än, då de
själva besluta och önska att ersättning skall givas för direkt utbetalade
kostnader eller för sådan försummad tid, som man direkt kan bedöma
värdet av. Då jag väckte min motion, ansåg jag icke att förlorad
Om ersätt¬
ning i vissa
avseenden för
kommunala
förtroende¬
uppdrag.
Nr 40. 24
Onsdagen den 28 maj.
Om ersatt- arbetsförtjänst skulle ersättas i alla fall, utan endast då mistning av
avseenden för arbetsförtjänst, menligt inverkade för eller rent av omöjliggjorde full-
kommunala görande av ett kommunalt förtroendeuppdrag. Jag vill nu endast fram-
förtroende- hålla, att det här dock är fråga om ett penningstreck och ett ganska
uppdrag, hårt sådant, och önskligt vore därför, om även Första kammaren vid
(Forts.) detta tillfälle ville taga någon hänsyn härtill och åtminstone medgiva det,
som utskottet föreslagit. Det är visserligen icke mycket, men det har
dock tillkommit i syfte, att direkta utlägg skola ersättas eller åtmin¬
stone att giva kommunerna rättighet att ersätta sådana. När kom¬
muner förut beslutat att lämna ersättning har det varit så, att beslutet
antingen icke överklagats, och då har den, som blivit tillerkänd ersätt¬
ningen, fått behålla densamma, eller också har beslutet överklagats
och detsamma har då möjligen blivit stadfäst av Konungens befallnings¬
kavande men upphävt av Kungl. Maj:t, och detta har lett till det re¬
sultatet, att den, som skulle ha ersättningen, fått avstå från uppdraget,
därför att hans ekonomi icke tillåtit honom att under sådana omstän¬
digheter mottaga detsamma. Då däri en rättelse skulle uppnås genom
en sådan skrivelse som utskottet föreslår, ber jag att få yrka bifall till
utskottets förslag.
Herr von Geijer: Den föregående ärade talaren yttrade, att det
här var fråga om en allvarlig sak, och häruti kan jag instämma. Jag
vill taga honom på orden, att det är en ganska allvarlig sak, ty det
skulle innebära ett väsentligt avsteg från den princip, som hittills varit
gällande beträffande kommunala uppdrag i vårt land, nämligen att
dessa äro oavlönade förtroendeuppdrag och icke avlönade tjänster. Jag
tror icke, att någon kan neka till, att den ledande grundsats, som jag
antytt eller att dessa tjänster skola vara förtroendeuppdrag, i stort sett
verkat gagneligt. Det är ändå så, att denna deras egenskap av
förtroendeuppdrag givit dem en värdighet, som varit till båtnad för
det hela. Det måste med nödvändighet vara så, att den, som har ett
förtroendeuppdrag, vid fullgörande av detta känner sig friare, har en
rakare och säkrare i hållning än den, som mottager en avlönad tjänst.
Den som tager lön av en annan kali icke intaga samma fria ställning;
han kommer förr eller senare att märka, att han har en principal, och
skulle han själv visa benägenhet att glömma detta faktum, torde inom
kort andra påminna honom härom. Men oavsett detta har det varit
en styrka för det kommunala livet, att kommunala uppdrag icke varit
förenade med några ekonomiska fördelar. Att då göra ett avsteg här¬
ifrån, att göra dessa tjänster för deras egen skull, för den ekonomiska
fördel de medföra, eftersträvansvärda, är, enligt mitt förmenande, ganska
farligt. Ett schackrande på detta område med tjänster är ett kanske
något drastiskt uttryck, men det är icke omöjligt, att sådant kan före¬
komma, och framför allt förefaller det mig, att det kan ligga nära till
hands såsom ett kraftigt medel att belöna politiska förtjänster. Nu
antager jag att jag kommer att bemötas därmed, att här icke avses
annat än en starkt begränsad reform; meningen är endast att ersätta
mistad arbetsförtjänst och direkta utgifter. Jag skall icke nu i denna
sena timme giva mig närmare in på frågan, men jag vill dock erinra
Nr 40.
Onsdagen den 28 maj. 25
om, att ett försök att härvidlag specificera, vad som menas med mistad 9™
arbetsförtjänst tämligen snart torde komma att visa sig vara ganska svårt, avseenden för
är redan sagt, att den mistade arbetsförtjänsten bör verificeras på ett kommunala
eller annat sätt. Detta kommer givetvis mycket snart att visa sig förtroende-
opraktiskt, och bättre än att lämna ersättning för mistad arbetsförtjänst uPP^ra<J-
vore då att bestämma ett lagom arvode. Men vad som är lagom i O'™*9')
detta hänseende beror på subjektiv uppfattning och så snart man kom¬
mer in på detta område är gärdet enligt mitt förmenande uppgivet.
Jag är härmed inne på en annan och kanske den viktigaste sidan
av saken, och det är den omständigheten, som tre av konstitutions¬
utskottets ledamöter pekat på. Jag vill erinra om att alla tre represen¬
tera landkretsar, och att för dem sålunda denna sidan av saken stått
fullt tydlig och klar och som en huvudsak. De säga, att ett steg i den
riktning som här är fråga om »icke lärer kunna fullföljas utan våra
kommuners betungande och eu vittgående omläggning av hittills gäl¬
lande principer för den kommunala självförvaltningen». Den förste
ärade talaren sade visserligen, att det här icke vore meningen att belasta
kommunerna med några stora utgifter. Det vet jag icke, och icke han
heller, det vet ingen. Jag vill endast erinra om, att det nu är jämnt
en vecka sedan den stora folkpensionseringsfrågan var före här, och
ingen kan väl neka till att den skyldighet, som dä ålades kommunerna,
nämligen att ansvara för avgifterna, i framtiden kommer att visa sig
mycket betungande för dem. Att nu taga ett nytt steg utan att veta,
vilka konsekvenser detta kan föra med sig, förefaller mig därför vara
ganska betänkligt, och detta så mycket mera som innevarande års Riksdag
beslutat, att ledamot i taxeringsnämnd i vissa fall skall få ersättning
och konstitutionsutskottets memorial nr 33 på föredragningslistan inne¬
håller, om jag icke tager fel, ett sammanjämkningsförslag beträffande
den störa kommunalreformen, genom vilket förslag ordförande i kom¬
munalnämnd tillerkännes rätt till ersättning för utgifter och förluster,
som tjänsten kan medföra. Att nu omedelbart efter det man tagit
dessa steg gå vidare förefaller mig icke lämpligt, utan jag anser, att
vi nu kunna vänta någon tid.
Det förefaller mig ibland som om den reformiver, som framträder
i begäret att bota samhällets revor och skador, vore att förlikna med
den iver, som eu ung läkare ådagalägger, när det gäller att bota eu
sjukdom, då han med sin katedervisdom stoppar i patienten det ena
läkemedlet efter det andra, under det att en gammal praktiker över¬
lämnar åt förhållandena själva att utveckla sig, och därigenom vinner
bättre resultat än genom detta ständiga experimenterade.
Herr talman! På grund av vad jag nu anfört ber jag att få yrka
avslag å utskottets betänkande.
Herr Bergqvist: Jag har varit med om det beslut, vartill ut¬
skottet kommit, och vill därför yttra några ord för att motivera min
ståndpunkt.
Det, som har bestämt mig, har varit erfarenheten från de vid¬
sträckta socknarna i det nordligaste Sverige. Där är det ju, såsom man
vet, stora afstånd, och det kan hända att de kommunala förtroende-
Nr 40. 26
Onsdagen den 28 maj.
Om ersätt- männen få vidkännas resekostnader ock andra uppoffringar till rätt
'ivseenden för väsentliga belopp för fullgörande af sina uppdrag. Första gången min
kommunala uppmärksamhet fästes på detta var vid ett vårting i Gällivare. Där
förtroende- var då ovanligt inånga mål, och tingssammanträdena pågingo i tre
uppdrag, veckor. I nämnden sutto åtskilliga bolagsåbor och hemmansägare från
(Forts.) socknens utkanter, allesammans medellösa. Vi tyckte alla att det var
orimligt, att de skulle vidkännas kostnaderna för sin närvaro vid eu
så lång förrättning, och därför beslöt kommunalstämman att tillerkänna
dem viss ersättning. Beslutet blev emellertid öfverklagat och upphäft,
och de besvär, som gingo till Kungl. Magt, blevo ogillade. Det är en
icke ringa fordran, man ställer på fattiga medlemmar af en kommun,
när man låter dem vidkännas störa kostnader för fullgörande av dylika
uppdrag. Af hänsyn härtill kan man ofta nog icke välja ledamöter
till nämnder och råd från andra trakter än dem som ligga närmast
huvudorten. Det är självklart, att när uppdraget är förenat med dryga
kostnader för de avlägset boende, man måste hålla sig till dem, som bo
i närheten, och icke betunga fattigt folk, som bor på långt avstånd;
men detta medför att man icke alltid får tillgång på nödig sakkun¬
skap inom dessa nämnder och råd. I de stora socknarna kan man å
kyrkplatsen naturligtvis icke hava så noggrann kännedom om de lokala
förhållandena i de afsides liggande trakterna, och när man icke har
någon representant från dessa, händer det lätt, att man kommer till
rätt märkvärdiga beslut.
Nu är det ju gifvet, att ett bifall till utskottets förslag skulle
medföra vissa kostnader; men vad kostnadsfrågan angår, bör man först
och främst ihågkomma, att utskottet icke gått med på motionen i hela
dess vidd. Utskottet har icke velat medgifva någon ersättning för
mistad arbetsförtjänst, utan det har inskränkt sig till att föreslå rätt
för stämmorna att bevilja ersättning för de direkta utlägg, som veder¬
börande få vidkännas för fullgöande av kommunala förtroendeuppdrag.
För det andra må man komma ihåg, att det kommer att ligga i
stämmans eget skön att bevilja eller avslå framställningar i sådant
syfte och i regel äro våra kommunal- och kyrkostämmor rätt spar¬
samma, när det gäller utgifter. Jag tror därför, att kostnadsfrågan
icke skall spela så stor roll.
Jag har med det anförda velat motivera min ståndpunkt, och jag
ber att få yrka bifall till utskottets förslag.
Överläggningen ansågs härmed slutad, varefter herr talmannen
yttrade, att i avseende å förevarande utlåtande yrkats: l:o) att ut¬
skottets hemställan skulle bifallas, och 2:o) att kammaren skulle avslå
såväl vad utskottet hemställt som de i ämnet väckta motionerna.
Sedermera gjorde herr talmannen propositioner enligt dessa yrkan¬
den och förklarade sig anse propositionen på godkännande av det under
2:o) upptagna yrkandet vara med övervägande ja besvarad.
Votering begärdes, i anledning varav uppsattes, justerades och an¬
slogs en så lydande omröstningsproposition:
27 Nr 40,
Onsdagen den 28 maj.
Den, som avslår såväl vad konstitutionsutskottet hemställt i sitt Qm fs“7f"
utlåtande nr 30 som de i ämnet väckta motionerna, röstar avseenden för
kommunala
■ ’ 3.; förtroende-
Den, det ej vill, röstar uppdrag.
Nej; (Fort*->
Vinner Nej, bifalles utskottets hemställan.
Vi slutet av den häröver anställda omröstningen befunnos rösterna
hava utfallit sålunda:
Ja — 58;
Nej —27.
Föredrogs ånyo konstitutionsutskottets den 24 och 25 i denna må- Om rösträtt
nåd bordlagda utlåtande nr 31, i anledning av väckt motion om röst-
rätt efter huvudtal vid val å kommunalstämma och kyrkostämma. 'kommunal-'
I en inom Andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hän- ' *kyrko
visad motion, nr 165, hade herr Nilsson i Tånga hemställt, att Riks- stämma.
dagen måtte besluta sådan ändring i förordningen om kommunalstyrelse
på landet angående val, som förrättades vid kommunal- och kyrko¬
stämma, att röstvärdet vid dessa val beräknades efter huvudtal.
Utskottet hade i nu föredragna utlåtande på anförda skäl hem¬
ställt, att herr Nilssons i Tånga förevarande motion ej måtte till någon
Riksdagens åtgärd föranleda.
Greve Lagerbjelke: Vi hava här återigen ett av de ofta före¬
kommande angreppen på den kommunala fyrkskalan. Det vrkas nu i
förevarande motion, »att Riksdagen måtte besluta sådan ändring i för¬
ordningen om kommunalstyrelse på landet angående val, som förrättas
vid kommunal- och kyrkostämma, att röstvärdet vid dessa val beräknas
efter huvudtal».
Utskottet har visserligen för sin del avstyrkt motionen, men har
gjort detta uteslutande på formella skäl. Det finnes i motiveringen
icke ens skymten av en autydan om några principiella betänkligheter
mot att ytterligare inskränka den kommunala röstskalan. Då jag för
min del har den bestämda uppfattningen, att sedan denna röstskala
så nyligen blivit i väsentlig grad inskränkt, kan och bör därvid tills
vidare bero. Jag har velat uttala detta och ser en särskild anledning
härtill däri, att ingen reservation angående motiveringen förekommer
från högerns representanter i utskottet. Utskottets motivering synes
mig rent av giva anledning till ytterligare motioner i det syfte, som
angives i nu förevarande motion. Jag anser mig sakna anledning att
yrka ogillande av motiveringen, då utskottet hemställt om avslag och
sålunda kammaren icke blir bunden av motiveringen. Herr talman!
Jag får sålunda med detta uttalande yrka bifall till utskottets hem¬
ställan.
Kr 40. 28
Om höjning
av riksdags
männens
arvoden.
Onsdagen den 28 maj.
Efter härmed slutad överläggning biföll kammaren vad utskottet
i föreliggande utlåtande hemställt.
Föredrogs ånyo konstitutionsutskottets den 24 och 25 innevarande
- maj bordlagda utlåtande nr 32, i anledning av väckt motion om höj¬
ning av riksdagsmännens arvoden.
I en inom Andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hän¬
visad motion, nr 356, hade herrar Tengdahl och Liljedahl hemställt,
att Riksdagen måtte för sin del besluta sådan ändring i riksdagsord¬
ningen §§ 12 och 23, att där stadgade arvoden ’Ett tusen tvåhundra
riksdaler’ höjdes till 'Ett tusen åttahundra riksdaler’ samt där stad¬
gade dagtraktamente ’tio riksdaler’ höjdes till 'femton riksdaler’.
Utskottet hade i föreliggande utlåtande på anförda skäl hemställt,
att herrar Tengdahls och Liljedahls ifrågavarande motion ej mätte till
någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Herr Trygger: I detta betänkande angående den väckta mo¬
tionen om höjning av riksdagsmännens arvode har utskottet förklarat,
att utskottet icke haft tillräcklig tid att ägna frågan nödig handlägg¬
ning. Därför har utskottet avstyrkt bifall till motionen, och utskot¬
tets mening har uppenbarligen varit att avfatta motiveringen på det
sätt, att de olika åsikter, soin i denna fråga förekomma, kunna rym¬
mas under ifrågavarande motivering. Emellertid, jag tror, att utskot¬
tet har haft så bråttom även vid motiveringens avfattande, att det
icke nätt det mål, som det satt för sig. Det finnes uttryck i motive¬
ringen, som göra, att man nog skulle kunna läsa ut därur en viss
sympati för motionen. Då det icke kan vara utskottets mening och
då det är åtskilliga, som icke vilja vara med om eu dylik motivering,
har det varit nödvändigt för mig att fästa uppmärksamheten vid, att
orsaken, att jag icke yrkar ogillande eller strykande av motiveringen,
är den, att utskottet hemställt om avslag, och den regel, som jag för
min del uppställt, är, att när utskottet i en fråga hemställt om avslag,
så behöver man icke känna sig bunden av motiveringen.
Herr Wavrinsky: Det är alldeles riktigt vad herr Trygger
sade, att det var ganska många inom utskottet, som uttalade sina sym¬
patier för saken. Jag hyste betänkligheter mot ett uttryck i motive¬
ringen, där det heter, att ifrågavarande spörsmål är av synnerligen
grannlaga natur — icke därför, att jag icke erkänner, att det finns nå¬
got av grannlaga natur däri, då riksdagsmännen förfoga över de ar¬
voden, som till dem skulle utgå, men jag ber att få säga, att jag icke
betraktar detta som om Riksdagen gåve sig ett högre arvode, reellt
och praktiskt taget, utan endast såsom en arvodesreglering, varigenom
man tillmötesgår berättigade anspråk, tv ett arvode, som fastställts
för lång tid tillbaka, motsvarar icke numera de fordringar, som kunna
ställas på detsamma. Förslaget innebär icke, att detta arvode ändras
utan regleras efter tidens kraf, med hänsyn till att omkostnaderna
29 Nr 40.
Onsdagen den 28 maj.
hava stigit i betydlig grad, att riksdagsarbetet räcker nu så mycket
längre och att penningvärdet sjunkit. Jag tror därför, att det är rik¬
tigare att tala om arvodets reglering än om dess höjande, och jag vill
tillägga, att sedan allmänna rösträtten infördes och demokratiseringen
av Riksdagen följde, bör hänsyn tagas till de mindre bemedlade riks¬
dagsmännen. Dessa ha icke andra inkomster än av sitt arbete att
leva på, vilka de måste försaka, och de måste ju, under den tid de
äro här, försörja sina familjer. Jag anser således en reglering av ar¬
vodet rimlig och icke vara av så synnerligen grannlaga natur. Under
dessa omständigheter har jag velat uttala, att jag tillhör dem, som
hysa sympatier för denna sak. Jag tror, att det är lämpligt, att denna
fråga återkommer, och att det blir eu mera samfälld opinionsyttring
från samtliga partiel-, så att det icke ser ut som ett krav endast från
vänsterhåll, då detta är ett rimligt anspråk, som riksdagsmännen utan
att träda grannlagenheten för nära kunna uppställa. Under dessa om¬
ständigheter, herr talman, har jag intet yrkande att göra.
Herr Clason: I anledning av herr Tryggers uttalande vill jag
tillkännagiva, att jag — och jag antager detta gäller även andra ledamö¬
ter, som i utskottet varit med om denna motivering — gjort detta
under förutsättning, att vi, även med antagande av denna motivering,
skulle stå fullt neutrala i denna fråga, när den återkommer.
Överläggningen ansågs härmed slutad, varefter kammaren biföll
vad utskottet i förevarande utlåtande hemställt.
Föredrogs ånyo konstitutionsutskottets den 26 och 27 inneva¬
rande månad bordlagda memorial nr 33, med föranledande av kamrar¬
nas skiljaktiga beslut beträffande vissa delar av konstitutionsutskottets
utlåtande nr 25, i anledning av Kungl. Maj;ts proposition angående
ändrad lydelse av §§ 8—11, 14, 16, 17, 21, 27—36, 42, 43, 51,' 64, 74
och 77 i förordningen om kommunstyrelse på landet den 21 mars 1862,
av §§ 9—11, 15, 24, 28, 35, 36, 56, 66 och 78 i förordningen om
kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862, av §§ 6—8, 10, 14, 34 och
35 i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862
och av §§ 3-5, 8, 13, 14, 20, 25—27, 31—33, 38-40, 59, 61 och 62
i förordningen om landsting den 21 mars 1862 m. m., jämte åtskilliga
i ämnet väckta motioner.
I utlåtande nr 25 med anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående ändrad lydelse av vissa paragrafer i förordningen om kom¬
munalstyrelse på landet, om kommunalstyrelse i stad, om kommunal¬
styrelse i Stockholm och om landsting jämte i ämnet väckta motioner,
hade utskottet hemställt:
under punkten l:o) att Riksdagen måtte för sin del antaga, i den
av utskottet föreslagna lydelsen,
a) förslag till lag om ändrad lydelse av §§ 8—11, 14, 16, 17,21,
23, 27—36, 42, 43, 51, 64, 65, 74 och 77 i förordningen om kommu¬
nalstyrelse på landet den 21 mars 1862;
Om höjning
av riksdags¬
männens
arvoden.
(Forts.)
Samman¬
jämknings-
förslag
rörande kom¬
munallagar
m. in.
Är 40. 30
Samman-
jämknings-
förslag
rörande kom¬
munallagar
m.. m.
(Forts.)
Onsdagen den 28 maj.
b) förslag till lag om ändrad lydelse av §§ 9—11, 15, 24, 28, 35,
36, 56, 66 och 78 i förordningen om kommimalsfcyrelse i stad den 21
mars 1862;
c) förslag till lag om ändrad lydelse av §§ 6—8, 10, 14, 34
och 35 i förordningen om kommunalstvrelse i Stockholm den 23 maj
1862;
d) förslag till lag om ändrad lydelse av §§ 3—5, 8, 13, 14, 20,
25—27, 31—33, 38—40, 59, 61 och 62 i förordningen om landsting den
21 mars 1862;
e) förslag till stadga om proportionellt valsätt vid vissa val inom
landsting och stadsfullmäktige;
samt; under punkten 2:o) att Riksdagen måtte i skrivelse till Kung!.
Maj:t anhålla, det täcktes Kung! Maj:t efter verkställd utredning låta
utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till sådana förändringar
i gällande kommunalförfattningar, genom vilka den tid, under vilken
obetalda kommunalutskylder medföra förlust av kommunal rösträtt, be¬
gränsas enligt i huvudsak samma grunder, som äro bestämda i fråga
om den politiska rösträtten.
Enligt utskottet tillhandakomna protokollsutdrag hade vad utskot¬
tet sålunda hemställt blivit av Andra kammaren godkänt, varemot
Första kammaren, med godkännande i övrigt av utskottets förslag, i
vissa delar varit av skiljaktig mening.
Utskottet hade i förevarande memorial hemställt,
l:o) att dels de vid punkt l:o) av utskottets hemställan framställda
förslagen i vad de avsåge ändringar av §§ 8, 9, 10 och 11 i förord¬
ningen om kommunalstyrelse på landet, §§ 9, 10 och 11 i förordningen
om kommunalstyrelse i stad, §§ 7 och 8 i förordningen om kommunal¬
styrelse i Stockholm samt §§ 25, 26 och 27 i förordningen om lands¬
ting, dels ock det vid punkt 2:o) av utskottets hemställan, ävensom
det i form av reservation vid § 17 i förordningen om kommunalsty¬
relse på landet framställda skrivelseförslag måtte anses genom kam¬
rarnas skiljaktiga beslut hava förfallit; samt
2:o) att kamrarna, med frånträdande av sina förut fattade beslut i
fråga om §§ 16, 17 och 29 i förordningen om kommunalstyrelse på
landet, §§ 15, 24, 35 och 66 i förordningen om kommunalstyrelse i
stad, § 10 i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm samt §§
4, 5 och 31 i förordningen om landsting, måtte beträffande nämnda
paragrafer antaga i memorialet införda förslag till sammanjämkning
samt i följd härav förklara, att Riksdagen, som funnit Kung! Maj:ts
proposition icke kunna oförändrad antagas, för sin del antagit av ut¬
skottet framlagda förslag till:
a) lag om ändrad lydelse av §§ 14, 16, 17, 21, 23, 27—36, 42,
43, 51, 64, 65, 74 och 77 i förordningen om kommunalstyrelse på lan¬
det den 21 mars 1862;
b) lag om ändrad lydelse av §§ 15, 24, 28, 35, 36, 56, 66 och
78 i förordningen om kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862;
c) lag om ändrad lydelse av §§ 6, 10, 14, 34 och 35 i förordnin¬
gen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862;
31 Nr 40.
Onsdagen den 28 maj.
d) lag om ändrad lydelse av §§ 3—5, 8, 13, 14, 20, 31—33, 38—
40, 59, 61 och 62 i förordningen om landsting den 21 mars 1862;
samt
e) stadga om proportinellt valsätt vid vissa val inom landsting och
stadsfullmäktige.
Herr von Mentzer: Såsom herrarna se å sid. 6 i det förelig¬
gande memorialet hemställes däri, att andra momentet av § 17 i för¬
ordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862 skall i
strid mot Första kammarens beslut få den lydelse, att »ordinarie kom¬
munalstämma i december må kunna beträffande de ordinarie kommu¬
nalstämmorna under nästföljande år eller någon av dem besluta, å
vilken dag sådan stämma skall hållas eller, därest så ej finnes lämpligt,
huruvida stämman skall utsättas till sön- eller helgdag».
Sålunda hemställes här, att vi skola medgiva, att en kommunal¬
stämma skall kunna fatta beslut, som kan kränka kommunalstämmo-
ordförandens samvete, att majoriteten på en stämma skall kunna ute¬
sluta från delaktighet i stämmans beslut en minoritet, som ej vill del¬
taga i de för söndagshelgden främmande sysselsättningar, varmed
stämmodeltagarna måste bliva upptagna, då söndagarna göras till kom¬
munala arbetsdagar, och att uttryckligen medgiva kommunalstämma
rätt att utsätta de tre stora kommunalstämmorna till söndagar, eller
med andra ord att stifta en lag, som så tillvida står i strid med nu
gällande lag, att denna med straff belägger allt sådant arbete å sön-
och helgdagar mellan kl. 6 f. in. och kl. 9 e. m., som uppskov tåla
kan, utan att det sker till egen eller annans nödtorft.
Sammanjämkningsförslaget innebär alltså eu hemställan, att kam¬
maren måtte med uppgivande av sin förut intagna ställning medgiva
eu lag, som kränker samvetsfriheten, en lag som berättigar till majori-
tetstryck över de medborgare, vilka hålla Guds bud för den högsta
grundlagen, som ej ostraffat överträdes, en lag, som står i strid med
förut gällande lag. Detta synes mig vara för mycket begärt.
Här har talats i vårt land därom, huruvida herremakt eller folk¬
makt skall vara rådande. Men det finnes en tredje makt, som ej får
förbises. En man i synnerligen framskjuten ställning, till vilkens ord
man gärna lyssnar, avslutade för icke länge sedan ett mycket upp¬
märksammat föredrag med de beaktansvärda orden, att det svenska
folket vill i likhet med angränsande stamförvanter icke frukta något
annat än Gud. Då det nu föreliggande memorialet synes mig inbjuda
kammaren att taga ett avsteg från det svenska folkets sålunda angivna
ställning, ber jag, herr talman, att få yrka att den i memorialet gjorda
hemställan måtte avslås.
Herr Ekman, Karl Johan: Jag behjärtar tillfullo de av herr
von Mentzer framförda synpunkterna. Men jag kan icke dela hans
missnöje med sammanjämkningen, icke ens om den ses uteslutande ur
dessa synpunkter.
I fråga om § 17, som herr von Mentzer närmast hänförde sig till,
har dock genom sammanjämkningen vunnits, att Riksdagen kommer
att intaga samma ståndpunkt som Första kammaren intog i fjol, trots
Samman-
jämknings-
förslag
rörande kom¬
munallagar
m. in.
(Forts.)
Nr 40. 32
Samman-
jämknings-
förslag
rörande kom¬
munallagar
m. in.
(Forts.)
Onsdagen den 28 maj.
det att denna ståndpunkt då med stor majoritet förkastades av Andra
kammaren, som ville hava söndagen mera bestämt angiven såsom dag
för stämmornas hållande.
Vidare har i fråga om dagen för landstingsmannavalen genom
sammanjämkningen gjorts den betydande vinsten, att Marie bebådelse¬
dag, som ju är helgdag, icke blir obligatorisk valdag, utan att möjlig¬
het förefinnes att utsätta valet även på en vardag.
Då sålunda de synpunkter, som herr von Mentzer framhållit, vunnit
beaktande så långt möjligt varit, och då sammanjämkningen i övrigt,
enligt min mening, är tillfredsställande, yrkar jag bifall till utskottets
hemställan.
Sedan överläggningen ansetts härmed slutad, gjordes jämlikt där¬
under förekomna yrkanden propositioner, först på bifall till vad ut¬
skottet i det nu föredragna memorialet hemställt samt vidare på av¬
slag därpå, och förklarades den förra propositionen, vilken upprepades,
vara med övervägande ja besvarad.
Vid ånyo skedd föredragning av bevillningsutskottets den 26 och
27 innevarande maj bordlagda betänkande nr 59, i anledning av väckta
motioner om höjning av inkomst- och förmögenhetsskatten, biföll kam¬
maren vad utskottet i detta betänkande hemställt.
Föredrogs och lades till handlingarna bevillningsutskottets den 26
och 27 i denna månad bordlagda memorial nr 63, i anledning av
kamrarnas skiljaktiga beslut rörande bevillningsutskottets betänkande
nr 60, i anledning av, bland annat, Kungl. Maj:ts två särskilda propo¬
sitioner med förslag till ändrad lydelse av vissa paragrafer i förord¬
ningen den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter och förfaran¬
det vid taxering, den ena avseende jämväl ändring av de vid nämnda
förordning fogade formulär.
Vid ånyo skedd föredragning av lagutskottets den 26 och 27
innevarande månad bordlagda utlåtande nr 39, i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 2 § i lagen
om Kungl. Maj:ts regeringsrätt den 26 maj 1909, biföll kammaren vad
utskottet i detta utlåtande hemställt.
Anmäldes och bordlädes statsutskottets utlåtande nr 157, i an¬
ledning av Kungl. Maj:ts proposition angående de medel, av vilka
pensioner, som jämlikt lagen den 11 oktober 1907 angående civila
tjänstinnehavares rätt till pension komma att beviljas tjänstemän vid
statens vattenfallsverk, skola utgå.
33 Nr 40.
Onsdagen den 28 maj.
Upplästes och godkändes statsutskottets förslag till Riksdagens
skrivelser till Konungen:
nr 1, angående regleringen av utgifterna under riksstatens första
huvudtitel, innefattande anslagen till kungl. hov- och slottsstaterna;
nr 3, angående regleringen av utgifterna under riksstatens tredje
huvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet, samt
nr 145, i anledning av Kungl. Majt:s proposition angående inköp
för postverkets räkning av en tomt i Linköping.
Upplästes och godkändes särskilda utskottets förslag till Riks¬
dagens skrivelser till Konungen:
nr 128, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till
lag om allmän pensionsförsäkring och till lag om ändrad lydelse av
17 kap. 12 § handelsbalken;
nr 159, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag
till en centralanstalt för pensionsförsäkringsärenden, pensionsstyrelsen;
samt
nr 160, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag
till bestridande av kostnaderna för en allmän pensionsförsäkring.
Upplästes och godkändes [lagutskottets förslag till Riksdagens
skrivelser till Konungen:
nr 161, i anledning av väckta motioner om skrivelse till Kungl.
Maj:t med begäran om lagstiftningsåtgärder för åstadkommande av
avlösning i vissa fall av marken till lägenhetsinnehavares besittningar
på ofri enskild grund;
nr 162, i anledning av dels Kungl. Maj;ts proposition med förslag
till apoteksvarustadga, dels ock i anledning därav väckta motioner; samt
nr 163, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till
lag angående förbud för vissa utlänningar att här i riket vistas.
Upplästes och godkändes Riksdagens kanslis förslag till paragrafer
i riksdagsbeslutet:
nr 18, angående ändrade bestämmelser om internationella rätts¬
förhållanden rörande äktenskap;
nr 19, angående vidtagande av åtgärder för ernående av eu
snabbare rättsskipning i högsta domstolen;
nr 20, angående inskränkning i rätten att plocka skogsbär å
annans mark;
nr 21, angående ändrad lydelse av 16 kap. 10 § och 25 kap. 5 §
rättegångsbalken;
nr 22, angående ändring i gällande bestämmelser om vågar;
nr 23, angående lag om ändrad lydelse av 15—23 och 30 §§ i 8
kap. strafflagen, lag, innefattande vissa bestämmelser till skydd för
hemligheter av betydelse för rikets försvar, lag, innefattande ändring
Första hammarens protokoll 1913. Nr 40. 3
Nr 40. 34
Onsdagen den 28 maj.
i 8 kap. 2 § 6 mom. rättegångsbalken, samt lag, angående ändrad
lydelse av förordningen om offentlighet vid underdomstolarna den 22:
april 1881;
nr 24, angående inskränkning i visst fall av tjänstgöringstiden
för landstingsmän och deras suppleanter;
nr 25, angående viss ändring i gällande bestämmelser om kommu¬
nal rösträtt i stad;
nr 26, angående ändrad lydelse av 6, 7, 8 och 26 §§ i lagen för
Sveriges riksbank den 12 maj 1897;
nr 27, angående förslag till lag om utlämning av förbrytare
ävensom lag om ändring i 1 kap. strafflagen;
nr 28, angående bankovinsten;
nr 29, angående anordnande av tillsyn över förvaltningen av
donerade medel och stiftelser;
nr 30, i fråga om utskänkningen av brännvin, vin och Öl i Riks¬
dagens lokaler;
nr 31, angående ändring i 27 § i lagen den 1 juli 1898 om de
svenska lapparnas rätt till renbete i Sverige;
nr 32, angående val av en tryckfribetskommitterad;
nr 33, angående val av två fullmäktige i riksbanken samt ord¬
förande och tre fullmäktige i riksgäldskontor ävensom suppleanter
för Riksdagens samtliga fullmäktige i nämnda verk;
nr 34, angående nedsättning av tullen å superfosfat;
nr 35, angående ändring av tulltaxans bestämmelser om tull å
flytande polermedel;
nr 36, angående sänkning av tullen å s. k. reveteringsmattor;
nr 37, angående restitution av erlagd skatt, då socker utföres till
svensk frihamn eller intages å svenskt frilager;
nr 38, angående ändrad lydelse av §§ 7, 8 och 12 i förordningen
den 13 december 1912 angående tullrestitution i vissa fall vid åter-
utförsel av utländsk vara m. m.;
nr 39, angående anstånd med likviderande av förfallen skuld å
statslån till Sala—Gysinge—Gävle järvägsaktiebolag;
nr 40, rörande förslag till lag angående ändrad lydelse av 15
kap. 22 och 24 §§ strafflagen;
nr 41, angående förslag till lag om expropriation, lag om ändrad
lydelse av 16, 24, 36 och 45 §§ i förordningen den 16 juni 1875 an¬
gående inteckning i fäst egendom, lag om ändrad lydelse av 71 § i
lagen den 20 juni 1879 om dikning och annan avledning av vatten,
lag om ändrad lydelse av 1 § i lagen den 27 juni 1902, innefattande
vissa bestämmelser om elektriska anläggningar, samt lag om ändring
i vissa delar av lagen den 31 augusti 1907 angående stadsplan och
tomtindelning;
nr 42, angående lag om inskränkning i inmutningsrätten;
nr 43, angående lag om ändrad lydelse av 1, 2, 3, 4 och 7 §§ i
förordningen den 17 maj 1872 angående ändring i vissa fall av
gällande bestämmelser om häradsting;
nr 44, angående lag om ändrad lydelse av § 24 värnpliktslagen
den 14 juni 1901;
35 Nr 40.
Torsdagen den 29 maj.
nr 45, rörande lag angående förbud mot införsel till riket av
varor med oriktig ursprungsbeteckning, lag om ersättning i vissa fall
av allmänna medel till vittnen i mai, som avses i gällande lag an¬
gående förbud mot införsel till riket av varor med oriktig ursprungs¬
beteckning, och förordning angående ändrad lydelse av 1 § i förord¬
ningen om frihamn den 15 november 1907;
nr 46, angående förslag till ändrad lydelse av 62 § första stycket
i lagen angående väghållningsbesvärets utgörande på landet;
nr 47, angående förslag till lag om gemensamhetsfiske samt lag
om ändrad lydelse av 11 kap. 13 § rättegångsbalken och lag om ändrad
lydelse av 10, 13 och 14 §§ i lagen den 27 juni 1896 om rätt till fiske;
nr 48, angående nytt reglemente för riksbankens styrelse och för¬
valtning;
nr 49, angående förstärkt amortering av statsskulden;
nr 51, angående förslag till lag om behandling av alkoholister
samt till lag om ersättning i vissa fall av allmänna medel till vittnen
i mål enligt lag om behandling av alkoholister; samt
nr 52, rörande förslag till lag angående köttbesiktning och slakthus.
Justerades elva protokollsutdrag för denna dag.
Kainmarens sammanträde avslutades kl. 2,57 e. m.
In fidem
A. v. Krusenstjerna.
Torsdagen den 29 maj.
Kammaren sammanträdde kl. 8 e. m.
Justerades protokollet för den 23 i denna månad.
Anmäldes och bordlädes bevillningsutskottets betänkande nr 64
angående beräkning av bevillningarna för år 1914.
Upplästes och godkändes konstitutionsutskottets förslag till Riks¬
dagens skrivelse, nr 244, till Konungen i anledning av Kung!. Maj:ts
proposition angående ändrad lydelse av §§ 8—11, 14, 16, 17, 21,
-27—36, 42, 43, 51, 64, 74 och 77 i förordningen om kommunalsty-
Nr 40. 36
Torsdagen den 29 maj.
relse på landet den 21 mars 1862, av §§ 9—11, 15, 24, 28, 85, 36,
56, 66 och 78 i förordningen om kommunalstyrelse i stad den 21 mars
1862, av §§ 6—8, 10, 14, 34 och 35 i förordningen om kommunal¬
styrelse i Stockholm den 23 maj 1862 och av §§ 3—5, 8, 13, 14, 20.
25—27, 31—33, 38—40, 59, 61 och 62 i förordningen om landsting
den 21 mars 1862 in. in., jämte åtskilliga inom Riksdagen i ämnet
väckta motioner.
Upplästes och godkändes statsutskottets förslag till Riksdagens skri¬
velser till Konungen:
nr 147, i anledning av Kung! Maj:ts proposition till Riksdagen
angående pension åt stationsinspektoren Johan Axel Theodor Petersohns
änka Johanna Alexandra Petersohn, född Nicander;
nr 148, i anledning av Kung!. Maj:ts proposition till Riksdagen
angående rätt för vissa tjänstemän att för avlöningsförhöjning till¬
godoräkna sig tid, varunder tjänstledighet åtnjutits för fullgörande av
värnplikt;
nr 149, i anledning av Kung!. Maj:ts proposition till Riksdagen
angående fastställande av telegrafverkets stat för driftkostnader år
1914;
nr 150, angående de i 63 § regeringsformen föreskrivna kreditiv-
summor;
nr 151, i anledning av Kung! Maj:ts proposition till Riksdagen
angående utvidgning av den mellan Maren och Saltsjön belägna
delen av Södertälje kanal;
nr 152, i anledning av Kung! Maj:ts proposition angående över¬
förande av visst belopp till den i 19 § av lagen angående rätt till
pension för tjänstemän vid statens järnvägar den 4 juli 1910 omför-
mälda fond;
nr 153, i anledning av dels Kung! Maj ds i statsverkspropositio¬
nen gjorda framställning om ökning av fonden för befrämjande av
hantverk och därmed jämförlig mindre industri, dels ock Kung! Maj:ts
proposition angående anvisande av anslag för täckande av förvaltnings¬
kostnaderna för nämnda lånefond år 1914;
nr 154, i anledning av Kung! Maj:ts proposition angående bere¬
dande av ytterligare medel för utlåning från fonden för rederinäring¬
ens understödjande;
nr 155, i anledning af Kungl. Majds proposition angående pension
åt vissa vid Trollhätte kanalverk anställda vakter m. fl.;
nr 156, i anledning av Kungl. Majds proposition angående årligt
understöd åt lantbrevbäraren Jonas Nilsson Lith och förre postföraren
Olof Johansson Ferm;
nr 157, i anledning av Kungl. Majds proposition angående under¬
stöd åt bergsprängarförmaimen Karl August Lundgrens änka och min¬
deråriga barn; samt
nr 158, i anledning av Kungl. Majds proposition angående arvode
till delegerad vid underhandlingarna med Norge rörande flyttlappar-
nas rätt till renbete m. m.
37 Nr 40.
Torsdagen den 29 maj.
Upplästes och godkändes bankoutskottets förslag till Riksdagens
skrivelser till Konungen:
nr 245, i anledning av Kung!. Maj:ts proposition med förslag till
lag om ändrad lydelse av 2, 5 och 6 §§ i lagen den 11 oktober 1907
angående civila tjänstinnehavares rätt till pension m. m.; och
nr 246, i anledning av Kung!. Maj:ts proposition angående sär¬
skilt pensionsunderlag för förste provinsialläkare, som tillika äro pro¬
vinsialläkare.
Upplästes och godkändes bevillningsutskottets förslag till Riksda¬
gens skrivelser till Konungen:
nr 139, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till
förordning om ändrad lydelse av 54 § förordningen om taxerings¬
myndigheter och förfarandet vid taxering samt en i ämnet väckt motion;
nr 140, i anledning av väckt motion om ändring i 7 §, 2:o) b)
förordningen om inkomst och förmögenhetsskatt m. in.;
nr 141, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till
ändrad lydelse av 8 § i förordningen den 28 oktober 1910 om inkomst-
och förmögenhetsskatt och 8 § i förordningen den 28 oktober 1910 an¬
gående bevillning av fast egendom samt av inkomst;
nr 142, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående änd¬
ring av 25 § 4 mom. i förordningen den 11 oktober 1907 angående
beskattning av socker;
nr 164, i anledning av väckt motion om upphävande av tullen å
ris, risgryn och rismjöl;
nr 165, angående ändring i bestämmelserna om tullrestitution i
vissa fall vid utförsel av mjöl av råg eller vete;
nr 166, i anledning av väckt motion om ändrad lydelse av 3 och
4 §§ bevillningsförordningen;
nr 167, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändrad
lydelse av överrubriken till rubrikerna nr 1190 och 1191 i gällande
tulltaxa;
nr 168, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med för¬
slag till förordning om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen
den 9 juni 1905 angående försäljning av brännvin, förordning om
ersättning till städer, vissa köpingar, landsting och hushållningssäll¬
skap för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel samt för¬
ordning om statsverkets fond av rusdrycksmedel, dels ock i ämnet
väckta motioner;
nr 169, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till
förordning angående beskattning av vissa sockerlösningar m. m.;
nr 170, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till
förordning om arvsskatt och skatt för gåva;
nr 172, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag be¬
träffande vissa ändringar i förordningen den 6 november 1908 angå¬
ende en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper även¬
som en i samma ämne väckt motion;
nr 173, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till
förordning om vissa ändringar i 6—10 §§ i förordningen den 20 april
38 Torsdagen den 29 maj.
1906 angående en särskild stämpelevgift för försäljning av punsch, ar-
rak och rom;
nr 248, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till
förordning angående stämpelavgiften;
nr 249, i anledning av väckt motion om sänkning av vissa tull¬
satser å läder;
nr 250, i anledning av Kungl. Majrts proposition med förslag till
förordning om ändrad lydelse av 4 § i förordningen den 23 oktober
1908 angående bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättig¬
heter; samt
nr 251, i anledning av dels Kungl. Maj:ts två särskilda proposi¬
tioner med förslag till ändrad lydelse av vissa paragrafer i förord¬
ningen den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter och förfaran¬
det vid taxering, den ena avseende jämväl ändring av de vid nämnda
förordning fogade formulär, dels ock i ämnet väckta motioner.
Upplästes och godkändes lagutskottets förslag till Riksdagens
skrivelse, nr 247, till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts pro¬
position med förslag till lag om ändrad lydelse av 2 § i lagen om
Kungl. Maj:ts regeringsrätt den 26 maj 1909.
Upplästes och godkändes jordbruksutskottets förslag till Riksdagens
skrivelser till Konungen:
nr 174, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upp¬
låtande av lägenheter från förra militiebostället Västerby nr 1 i
Södermanlands län;
nr 175, i anledning av Kungl. Majrts proposition angående upp¬
låtande av ett område från förra militiebostället Kroberga nr 3 i Sö¬
dermanlands län;
nr 176, i anledning av Kung Maj:ts proposition angående för¬
säljning av förra militiebostället Norra Berga nr 4 Södérgården i Ös¬
tergötlands län;
nr 177, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upp¬
låtande av fyra lägenheter från förra militiebostället Bölnorp nr 1
med underlydande i Östergötlands län;
nr 178, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upp¬
låtande av lägenheter från förra militiebostället Stora Gålstad nr o
Kronogård och Stora Gålstad nr 4 Storgård i Östergötlands län;
nr 179, i anledning av Kungl. Majrts proposition angående upp¬
låtande av två lägenheter från förra militiebostället Elmtomta nr 1 i
Östergötlands län;
nr 180, i anledning av Kungl. Majrts proposition angående..upp¬
låtande av lägenheter från förra militiebostället Brickebo nr 1 i Öster¬
götlands län;
nr 181, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående för¬
säljning av vissa områden tillhörande kronoparken Långabrohult i
Kronobergs län;
39 >'r 40.
*
Torsdagen den 29 maj.
nr 182, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upp¬
låtande av vissa områden från förra militieboställat Borrby nr 62 med
'underlydande i Kristianstads län;
nr 183, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upp¬
låtande av lägenheter från förra militiebostället Mjölkalånga nr 7, 9
och 11 med underlydande i Kristianstads län;
nr 184, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upp¬
låtande av lägenheter från förra militiebostället Sandby kungsgård nr
14 i Kristianstads län;
nr 185, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upp¬
låtande av två lägenheter från förra militiebostället Höghult nr 2 i
Kristianstads län;
nr 186, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upp¬
låtande av lägenheter från förra militiebostället Sqväkra nr 1, 2 i
Kristianstads län;
nr 187, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående för¬
säljning av förra militiebostället Lyby nr 22 i Malmöhus län;
nr 188, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående .upp¬
låtande av en lägenhet från förra militiebostället Rolfsbo ur 1 Över-
gård i Göteborgs och Bohus län;
nr 189, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upp¬
låtande av lägenheter från förra militiebostället Ledum nr 1 jämte
Kattås nr 1, eu ödegård, i Göteborgs och Bohus län;
nr 190, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående för¬
säljning av vissa till förra militiebostället Ettaclc nr 1 och 2 med un¬
derlydande i Skaraborgs län hörande områden;
nr 191, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upp¬
låtande av vissa områden från förra militiebostället Sanna nr 4 i
Örebro län;
nr 192, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upp¬
låtande av lägenheter från förra hospitalshemmanet Hospitalet nr 1
och 2 eller Arboga i Västmanlands län;
nr 193. i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående för¬
säljning av kronans andel i lägenheten Kvarnudden nr 1 under Näsets
by i Jämtlands län;
nr 194, angående utredning och förslag, åsyftande rätt för en¬
skilda fastigketsinnehavare att för tillgodogörande av vatten till hus¬
behov över annans fastighet framdraga ledning;
nr 195, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upp¬
låtande av lägenheter från förra militiebostället Bolum nr 9 Munka-
gård i Skaraborgs län;
nr 196, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upp¬
låtande av eu lägenhet från militiebostället Eggelstad nr 10 i Mal¬
möhus län;
nr 197, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upp¬
låtande av lägenheter m. m. från lotten nr 1 av förra militiebostället
Rebbelberga nr 10 Kungsgården i Kristianstads län;
nr 198, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående sam¬
manslagning av den så kallade äldre odlingslånefonden med nya od-
lingslånefonden till en fond, benämnd odlingslånefonden;
Nf 40. 40
Torsdagen den 29 maj,
nr 199, i anledning av Kungi. Maj:ts proposition angående upp¬
låtande av en lägenhet från förra militiebostället Bjuvstorp nr 4, 8 i
Malmöhus län;
nr 200, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upp¬
låtande av lägenheter från förra militiebostället Dahl nr 1 i Söder¬
manlands län;
nr 201, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående för¬
säljning av vissa delar av förra militiebostället Ivetofta nr 6, 8 i
Kristianstads län;
nr 202, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upp¬
låtande av lägenheter från förra kronofogdebostället Tånnö nr 3 Kå-
ragården i Jönköpings län;
nr 203, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående för¬
säljning av frälseutjorden Mjölby nr 6 samt lägenheterna Mjölby nr
41 och Mjölby nr 40 m. m.;
nr 204, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition om överläm¬
nande till fångvården av ett kronan tillhörigt område invid straff¬
fängelset i Uppsala tomt;
nr 205, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upp¬
låtande till staden Mariefred av ett område av kungsladugården Grips-
holm nr 1 i Södermanlands län;
nr 206, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående för¬
säljning av förra länsmansbostället Jolmesta nr 2 i Västmanlands län;
nr 207, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upp¬
låtande av ett område från förra militiebostället Stora Broby nr 1 i
Östergötlands län;
nr 208, i anledning av Kungl. Majrts proposition angående upp¬
låtande av lägenheter från förra militiebostället Flathult nr 2 i Kal¬
mar län;
nr 209, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till
lag om ändrad lydelse av § 15 i den uti lagen den 10 juni 1912 an¬
gående flottning av skogsalster i gränsfloderna Torneå och Muonio in¬
tagna stadga;
nr 210, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lek¬
torn vid lantbruksinstitutet vid Ultuna P. E. Ullbergs lönetursrätt;
ur 211, i anledning av Kung!. Maj:ts proposition angående upp¬
låtande av lägenheter från förra militiebostället Halleby nr 1 med
Jörland nr 1 och Åker nr 1 i Göteborgs och Bohus län;
nr 212, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upp¬
låtande av lägenheter från förra hospitalshemman et Hospitalsgården
nr 1 i Skaraborgs län;
nr 213, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upp¬
låtande av en lägenhet från förra militiebostället Holmesberg nr 1
jämte Eneboda, nr 1, en utjord, i Jönköpings län;
nr 214, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upp¬
låtande av lägenheter från förra militiebostället Ramdala nr 10 i
Blekinge län;
nr 215, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upp¬
låtande av en lägenhet från förra militiebostället Botilstorp nr 1 Sö¬
dergård i Jönköpings län;
41 Kr 40»
Torsdagen den 29 maj.
nr 216, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upp¬
låtande av eu lägenhet från förra militiebostället Botilstorp nr 2 Norr¬
gård med underlydande i Jönköpings län;
nr 217, i anledning av Kungl. Maj:ts .proposition angående försälj¬
ning av den till förra militiebostället Åsaka nr 4 Tomten hörande
lägenheten Pipartomten i Älvsborgs län;
nr 218, i anledning av Kungl. Majds proposition angående .upp¬
låtande av lägenheter från förra militiebostället Herresätter nr i Öster¬
götlands län;
nr 219, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upp¬
låtande av en lägenhet från förra kronofogdebostället Högsjöryr nr 1
och 2 i Älvsborgs län;
nr 220, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upp¬
låtande av lägenheter från förra regementschefbostället Frövi nr 1, 2
och 3 med Berga nr 1 och Östankil nr 1 i Västmanlands län;
nr 221, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till
lag om hingstbesiktningstvång;
nr 222, i anledning av Kungl. Majds proposition angåends upp¬
låtande av lägenheter från lotten nr 1 av Starby kungsladugård i
Östergötlands län jämte en i ämnet väckt motion;
nr 223, i anledning av Kungl. Maj ds proposition med anledning
av framställning från Magnesitaktiebolaget Tarrekaise beträffande vissa
av bolaget arrenderade mineralfyndigheter å kronojord i Norrbottens län;
nr 224, i anledning av Kungl. Majds proposition angående kapi¬
talinbetalningarna till fonden för torvindustriens befrämjande;
nr 225, i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående för¬
säljning till Rumla municipalsamhälle av den till länsmansbostället 1/2
mantal Rumla nr 4 hörande skogsmarken;
nr 226, i anledning av Kungl. Majds proposition angående upp¬
låtelse åt bergverksaktiebolaget Freja av kronan tillhörig mark i Norr¬
bottens län;
nr 227, i anledning av Kungl. Majds proposition angående upp¬
låtande av lägenheter från förra kaptensbostället Skårebo nr 1 i
Kalmar län;
nr 228, i anledning av Kungl. Majds proposition angående upp¬
låtande av mark från förra regementskvartermästarbostället Hultås nr
1 Norra och Hultås nr 2 Södra i Göteborgs och Bohus län;
nr 229, i anledning av Kungl. Majds proposition angående efter¬
skänkande av kronan tillkommande fordran på grund av ett å fastig¬
heten V14 mantal Horsaskog nr 1 i Kristianstads län vilande od¬
lingslån ;
nr 230, i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående upp¬
låtande av lägenheter från förra militiebostället Gudhem nr 1—9 med
Holmäng nr 1 Hulegård i Skaraborgs län;
nr 231, i anledning av Kungl. Majds proposition angående upp¬
låtande av lägenheter från förra överstebostället Slädened nr 3, 4, 5
och 6 Storegården i Skaraborgs län;
nr 232, i anledning av Kungl. Majds proposition angående upp¬
låtande av lägenheter från indragna militiebostället Öresten i Älvs¬
borgs län;
Är 40. 42
Torsdagen den 29 maj.
nr 233, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dispo¬
sition av förra mönsterskrivarbostället Torp nr 4 Brogård i Krono¬
bergs län;
nr 143, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till
lag angående vård av enskildes skogar på Öland; och
nr 254, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till
förordning angående den skogsvårdsstyrelse åliggande verksamhet på
Öland.
Upplästes och godkändes Riksdagens kanslis förslag till paragrafer
i riksdagsbeslutet:
nr 50, angående tull och skatt å socker m. m.;
nr 53, rörande ändring i gällande bestämmelser angående anmälan
till domstol om avbetalning å intecknat skuldebrev;
nr 61, angående förslag till lag om allmän pensionsförsäkring
samt lag om ändrad lydelse av 17 kap. 12 § handelsbalken;
nr 63, angående anslag till central anstalt för pensionsförsäkrings-
ärenden, pensionsstyrelsen; samt
nr 64, angående anslag' till bestridande av kostnaderna för en
allmän pensionsförsäkring.
Vid föredragning av statsutskottets nästlidne dag bordlagda utlå¬
tande nr 157, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående de
medel, av vilka pensioner, som jämlikt lagen den 11 oktober 1907 an¬
gående civila tjänstinnehavares rätt till pension komma att beviljas
tjänstemän vid statens vattenfallsverk, skola utgå, biföll kammaren
vad utskottet i detta utlåtande hemställt.
Justerades nio protokollsutdrag för denna dag.
Kammarens sammanträde avslutades kl. 8,21 e. m.
In liden!
A. v. Krusenstjerna.
Fredagén den 30 maj.
43 -Nr 40.
Fredagen den SO maj.
Kammaren sammanträdde kl. 4 e. m.
Upplästes ock godkändes statsutskottets förslag [till Riksdagens
skrivelser till Konungen:
nr 4, angående regleringen av utgifterna under riksstatens fjär¬
de kuvudtitel, omfattande anslagen till lahtförsvafsdepartementet;
nr 5, angående regleringen av utgifterna under riksstatens femte
huvudtitel, innefattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet;
nr 6, angående regleringen av utgifterna under riksstatens sjätte
huvudtitel, innefattande anslagen till civildepartementet;
nr 7, angående regleringen av utgifterna under riksstatens sjunde
huvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet;
nr 8, angående regleringen av utgifterna under rikstatens åttonde
huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet; samt
nr 252, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar angående vissa utgifter för kapitalökning, i vad
angår civildepartementsärenden.
Upplästes ock godkändes jordbruksutskottets förslag till Riksdagens
skrivelse, nr 9, till Konungen, angående regleringen av utgifterna un¬
der rikstatens nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruks¬
departementet.
Upplästes och godkändes Riksdagens kanslis förslag till paragrafer
i riksdagsbeslutet:
nr 54, angående förslag i syfte att medelst stadgande om lösnings¬
rätt bereda ägare av byggnader å fri grund en mera tryggad ställning;
nr 55, angående förslag till apoteksvarustadga;
nr 56, rörande förslag till lag angående förbud för vissa utlänningar
att här i riket vistas;
nr 57, angående utredning ock förslag, åsyftande rätt för enskilda
fastigketsinnekavare att för tillgodogörande av vatten till husbehov över
annans fastighet framdraga ledning;
nr 58, angående lag om ändrad lydelse av § 15 i den uti lagen
den 10 juni 1912 angående flottning av skogsalster i gränsfloderna
Torneå och Muonio intagna stadga;
nr 59, angående förslag till lag om liingstbesiktningstvång;
nr 60, angående förslag till lag om ändring i vissa delar av 2 §
i lagen om Kungl. Maj:ts regeringsrätt den 26 maj 1909;
Np 40. 44
Fredagen den 30 maj.
nr 62, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändrad
lydelse av §§ 8, 11, 14, 16, 17, 21, 27—36, 42, 43, 51, 64, 74 och 77
i förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862, av
§§ 9—11, 15, 24, 28, 35, 36, 56, 66 och 78 i förordningen om kommunal¬
styrelse i stad den 21 mars 1862, av §§ 6—8, 10, 14, 34 och 35 i för¬
ordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 mai 1862 och
av §§ 3—5, 8, 13, 14, 20, 25—27, 31—33, 38-40, 59, 61 och 62 i
förordningen om landsting den 21 mars 1862 m. m.;
nr 65, angående förslag till förordning angående den skogsvårds-
styrelse åliggande verksamhet på Öland;
nr 66, angående kreditivsummorna;
nr 67, angående ändrad lydelse av 54 § i förordningen om taxe¬
ringsmyndigheter och förfarandet vid taxering;
nr 68, angående utredning, huruvida och i vad mån, då ett aktie¬
bolag eller solidariskt bankbolag upplöses, bolagets uppsparade tillgångar,
vilka icke utdelas förrän i sammanhang med bolagets upplösning, må
kunna göras till föremål för inkomstbeskattning hos delägarna;
nr 69, angående ändrad lydelse av 8 § i förordningen den 28 okto¬
ber 1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt och 8 § i förordningen
den 28 oktober 1910 angående bevillning av fast egendom samt av
inkomst;
..nr 70, angående förslag till lag angående vård av enskildes skogar
på Öland;
nr 71, angående förslag till ändring av 25 § 4 mom. i förordnin¬
gen den 11 oktober 1907 angående beskattning av socker;
nr 72, angående förslag till förordning om vissa ändringar i 6—10 §§
i förordningen den 20 april 1906 angående en särskild stämpelavgift
för försäljning av punsch, arrak och rom;
nr 73, angående lag om ändrad lydelse av 2, 5 och 6 §§ i lagen
den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till pension
in. m.;
nr 74, angående särskilt pensionsunderlag för förste provinsial¬
läkare, som tillika äro provinsialläkare;
nr 75, angående sänkning av vissa tullsatser å läder; samt
nr 76, angående ändrad lydelse av 4 § i förordningen den 23 okto¬
ber 1908 angående bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rät¬
tigheter.
Vid föredragning av bevillningsutskottets under gårdagen bordlagda
betänkande nr 64, angående beräkning av bevillningarna för år 1914,
biföll kammaren vad utskottet i detta betänkande hemställt.
Upplästes och godkändes jordbruksutskottets förslag till Riksda¬
gens skrivelser till Konungen:
nr 255, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående för¬
säljning av förra häradshövdingbostället Enögla nr 3 i Uppsala län;
45 Nr 40.
Fredagen den 30 maj.
nr 256, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplå¬
tande av lägenheter frän förra militiebostället Tjusiorp nr 1 i Skara¬
borgs län;
nr 257, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upp¬
låtande av en lägenhet från förra militiebostället Täppesås nr 1, 2 och
3 i Jönköpings län;
nr 258, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upp¬
låtande av tre områden från förra militiebostället Skrän ge nr 4 Mellan¬
gård jämte Skränge nr 7, en utjord, i Östergötlands län;
nr 259, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upp¬
låtande av. ett område från förra militiebostället Satterstad nr 2 Neder-
gården i Östergötlands län;
nr 260, i anledning av Ivuugl. Maj:ts proposition angående upp¬
låtelse av kronan tillhörande jordägarandelar i gruvor;
nr 261, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upp¬
låtande av lägenheter från förra militiebostället Kolfsbo nr 2 Norgård
i Göteborgs och Bohus län;
nr 262, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upp¬
låtande av lägenheter från förra militiebostället Böke nr 1 i Kal¬
mar län;
nr 263, anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upp¬
låtande av två områden från förra militiebostället Ubbetorp nr 1 i
Östergötlands län;
nr 264, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående .upp¬
låtande av lägenheter från förra militiebostället Kyrkebo nr 1 Över¬
gård i Göteborgs och Bohus län;
nr 265, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upp¬
låtande av en lägenhet från förra militiebostället Gettnabo nr 1 med
underlydande i Kalmar län;
nr 266, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upp¬
låtande av ett område från förra militiebostället Arrie nr 10, 12 och
22 i Malmöhus län;
nr 267, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upp¬
låtande av lägenheter från förra ryttmästarbostället Håslöv nr 10 och
12 samt förra trumslagarbostället Håslöv nr 3 och 7 i Kristianstads
län;
nr 268, i anledning av Kung! Maj:ts proposition angående över¬
låtelse till Dalby församling av visst område av lotten nr 1 av Dalbv
kungsgård i Malmöhus län;
.. nr i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ålders-
tillägg åt vissa kronojägare i Klotens revir;
nr 270, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående av¬
stående eller upplåtelse i vissa fall av mark från kronoegendomar;
nr 271, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upp¬
låtande av lägenheter från förra militiebostället Sandshult nr 1, 2, 3
och 4 jämte Ubbetorp nr 1, ett torp, i Kalmar län;
nr 272, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upp-
låtande_ av lägenheter från förra militiebostället Stora Brogård nr 1 i
Jönköpings län;
Nr 40. 46
Fredagen den 30 maj.
nr 273, i anledning av Kung!. Maj:ts proposition angående upp¬
låtande av lägenheter från förra militiebostället Skorpetorp nr 1 i
Kalmar län;
nr 274, angående driftkostnaderna för statens produktiva fonder i
vad angår jordbruksärenden;
nr 275, angående interimistiska bestämmelser i syfte att förekomma
vanvård av samfälld skog;
nr 276, angående ändring i gällande bestämmelser rörande fördel¬
ning av odlingslån; samt
nr 277, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående till¬
stånd för staden Sala att försälja vissa s. k. tilldelningar och intagor.
Anmäldes och bordlädes statsutskottets memorial:
nr 158, angående statsregleringen för år 1914; och
nr 159, med förslag till gratifikationer till de vid innevarande
riksdag hos kamrarna anställda tjänstemän m. fl.
Justerades fem protokollsutdrag för denna dag ävensom protokollen
för den 24 och 25 i denna månad.
På hemställan av herr talmannen medgav kammaren, att anslag,
vilka utfärdats till sammanträdets fortsättande på aftonen, finge ned¬
taga?.
Kammarens sammanträde avslutades kl. 4,19 e. m.
In fidem
Å. v. Krusenstjerna.
Lördagen den 31 maj.
47 Nr 40*
Lördagen den 31 maj.
Kammaren sammanträdde 3,30 e. nr., och dess förhandlingar led¬
des av herr vice talmannen.
Justerades protokollen för den 26 i denna månad.
Upplästes och godkändes jordbruksutskottets förslag till Kiksda-
gens skrivelser till Konungen:
nr 171, angående dispositionen av vissa till Flyinge hingstdepå
anslagna fastigheter;
nr 278, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upp¬
låtande av lägenheter från förra kronofogdebostället Yäderstad nr 5 i
Östergötlands län jämte en i ärendet vackt motion;
nr 279, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplå¬
tande av en lägenhet från förra militiebostället Knutesbråten nr 1 i
Jönköpings län;
nr 280, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplå¬
tande av lägenheter från förra militieboställena Honeröd nr 2 Håle-
gården och Honeröd nr 3 Mellangärden samt Honeröd nr 4 Väster-
gården i Göteborgs och Bohus län;
nr 281, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upp¬
låtelse av rätt till bearbetande av icke inmutningsbara mineralfyn-
digheter å kronojord;
nr 282, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avlös¬
ning av den ägaren av skattelägenheten Djurön nr 1 i Östergötlands
län åliggande skyldigheten att därstädes underhålla ett holländeri;
nr 283, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående till¬
stånd för Båraryds församling att i stället för årlig avgäld erlägga
en summa en gång för alla för lägenheten Kyrkogården nr 1, av¬
söndrad från förra militiebostället Båraryd nr 2 Östergård i Jönkö¬
pings län;
nr 284, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående för¬
säljning av en kronan såsom danaarv tillfallen del av tomten nr 4 i
kvarteret Plantan i Uppsala;
nr 285, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplå¬
tande av lägenheter från förra militiebostället Ammer nr 1 i Jämt¬
lands län;
nr 286, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående regle¬
ring av häradsallmänningen Västra Stöpen i Skaraborgs län;
nr 287, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avsätt-
tande såsom nationalpark av visst område i Arjeplogs socken av Norr¬
bottens län;
Kr 40. 48
Lördagen den 31 maj.
nr 288, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upp¬
låtande av en lägenhet från förra militiebostället Ebbaröd nr 1 och 5
i Kristianstads län;
nr 289, angående dispositionen av vissa till Strömsholms hingstdepå
anslagna fastigheter;
nr 290, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dispo¬
sition av vissa delar av förra militiebostället Rinkaby nr 17 och 22 i
Kristianstads län; samt
nr 291, angående regleringen av utgifterna för kapitalökning i vad
angår jordbruksärendena.
Upplästes och godkändes Riksdagens kanslis förslag till paragra-
grafer i riksdagsbeslutet:
nr 17, angående åtskilliga på grund av § 89 regeringsformen
väckta frågor;
nr 77, angående utarbetande och framläggande av förslag till
interimistiska bestämmelser i syfte att förekomma vanvård av sam¬
fälld skog;
nr 78, angående tullen å ris, risgryn och rismjöl;
nr 79, angående ändring i bestämmelserna om tullrestitution i vissa
fall vid utförsel av mjöl av råg eller vete;
nr 80, angående ändrad lydelse av 8 och 4 §§ bevillningsförord-
ningen;
nr 81, rörande förordning angående stämpelavgiften;
nr 82, angående ändrad lydelse av överrubriken till rubrikerna
nr 1190 obh 1191 ävensom rubriken nr 13 i gällande tulltaxa;
nr 82, beträffande vissa ändringar i förordningen den 6 november
1908 angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fond¬
papper;
nr 84, angående ändrad lydelse av vissa paragrafer i förordningen
den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid
taxering jämte ändring av de vid nämnda förordning fogade formulär;
nr 35, angående förordning om ändrad lydelse i vissa delar av för¬
ordningen den 9 juni 1905 angående försäljning av brännvin, förord¬
ning om ersättning till städer, vissa köpingar, landsting och hushåll¬
ningssällskap för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel
samt förordning om statsverkets fond av rusdrycksmedel;
nr 86, angående beskattning av vissa sockerlösningar in. in.; samt
nr 87, angående förslag till förordning om arvsskatt och skatt för
gåva.
Upplästes och godkändes statsutskottets förslag till Riksdagens
skrivelser till Konungen:
nr 146, i anledning av väckta motioner angående utredning och
förslag i fråga om upprensning och nyanläggning på statens bekostnad
av inre farleder i Bohusläns skärgård;
nr 234, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition, med förslag till
utgiftsstat för postsparbanken m. m.;
49 Np 40.
Lördagen den 31 maj.
nr 235, i anledning av Kung!. Maj:ts proposition angående god¬
kännande av förslag till avlöningsreglemente för tjänstemän vid statens
vattenfallsverk m. m.;
nr 236, i anledning av Kung]. Maj:ts proposition angående nytt
avlöningsreglemente för tjänstemän vid postverket samt fastställande
av postverkets stat för driftkostnader år 1914;
nr 237, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående in¬
rättande av en statens tryckeriexpedition;
nr 238, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående an¬
vändande av överskott i den s. k. djurgårdskassan till vissa reparations¬
arbeten vid Ulriksdals och Drottningholms slott;
nr 239, i anledning av Kungl. Maj:ts propositioner angående än¬
dringar i avlöningsreglementet för statens järnvägar m. m. samt i ämnet
väckta motioner;
nr 240, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen
angående anslag till uppförande av ett hospital å biskopsbostället
Sundby nr 1 jämte i ämnet väckta motioner;
nr 241, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till
bestämmelser angående rätt till pension för extra ordinarie tjänstemän
samt verkstads- och förrådsarbetare vid statens järnvägar m. in.;
nr 242, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående pen¬
sion till extra ordinarie eldaren vid statens järnvägar Peter Lorents
Liljevali;
nr 243, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående fördel¬
ning av medel till främjande av nykterhet och motarbetande av drycken-
skapens följder; samt
nr 253, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående medel,
av vilka pensioner, som jämlikt lagen den 11 oktober 1907 angående
civila tjänstinnehavares rätt till pension komma att beviljas tjänstemän
vid statens vattenfallsverk, skola utgå.
Föredrogs och företogs punktvis till avgörande statsutskottets näst-
lidne dag bordlagda memorial nr 158, angående statsregleringen för år 1914.
Punkterna 1—8.
Vad utskottet hemställt bifölls.
Punkten 9.
Lades till handlingarna.
Punkterna 10—12.
Hvad utskottet hemställt bifölls.
Punkten 13.
Lades till handlingarna.
Första kammarens protokoll 1913. Nr 40.
4
Nr 40. 50
Söndagen den 1 juni.
Vid föredragning av statsutskottets under gårdagen bordlagda
memorial nr 159, med förslag till gratifikationer till de vid innevarande
riksdag kos kamrarna anställda tjänstemän in. fl., biföll kammaren
vad utskottet i detta memorial hemställt.
Anmäldes och bordlädes
statsutskottets memorial nr 160, i anledning av Kungl- Maj:ts i
statsverkspropositionen gjorda framställning i avseende å dispositionen
av besparingarna å huvudtitlarna;
bankoutskottets memorial:
nr 47, med förslag till nytt reglemente för riksgäldskontoret, och
nr 48, angående ersättning till särskilt anlitat sakkunnigt biträde
hos bankoutskottet; ävensom
jordbruksutskottets memorial nr 152, angående anslag till Sveriges
utsädesförening.
Tillkännagavs, att Kungl. Maj:t låtit genom offentligt anslag bjuda
och kalla Riksdagens samtliga ledamöter att måndagen 2 nästkom¬
mande juni kl. 11 förmiddagen infinna sig uti storkyrkan samt, efter
förrättad gudstjänst, begiva sig till rikssalen för att enligt § 36 i riks¬
dagsordningen av Kungl. Maj:t i nåder hemförlovas.
Justerades fem protokollsutdrag för denna dag, varefter kammarens
sammanträde avslutades kl. 3,4 8 e. m.
In hd em
A. v. Krusenstjerna.
Söndagen den 1 juni.
Kammaren sammanträdde kl. 8 e. m.
Anmäldes och bordlädes statsutskottets memorial nr 161, angående
den nya riksstaten.
Vid föredragning av statsutskottets sistlidne dag bordlagda me¬
morial nr 160, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning i avseende å dispositionen av besparingarna å
huvudtitlarna, biföll kammaren vad utskottet i detta memorial hemställt.
51 Nr 40.
Söndagen den 1 juni.
Vid föredragning av bankoutskottets under gårdagen bordlagda
memorial:
nr 47, med förslag till nytt reglemente för riksgäldskontoret, och
nr 48, angående ersättning till särskilt anlitat sakkunnigt biträde
hos bankoutskottet,
biföll kammaren vad utskottet i dessa memorial hemställt.
Vid föredragning av jordbruksutskottets nästlidne dag bordlagda
memorial nr 152, angående anslag till Sveriges utsädesförening, biföll
kammaren vad utskottet i detta memorial hemställt.
Upplästes och godkändes bevillningsutskottets förslag till Riks¬
dagens skrivelse, nr 292, till Konungen, angående beräkning av be-
villningarna för år 1914.
Upplästes och godkändes statsutskottets förslag till Riksdagens
skrivelse, nr 294, till Konungen, angående statsregleriugen för år 1914
och sättet för anvisande av vissa anslagsbelopp.
_ Upplästes och godkändes bankoutskottets förslag till Riksdagens
skrivelser:
dels nr 295, till Konungen, med reglemente för riksgäldskontoret;
dels och nr 296, till fullmäktige i riksgäldskontoret, med regle¬
mente för riksgäldskontoret.
Justerades sex protokollsutdrag för denna dag.
Kammarens sammanträde avslutades kl. 8,0 7 e. in.
In fidem
(7. Aman-Nilsson.
Nr 40. 52
Måndagen den 2 juni.
Måndagen den 2 juni.
Kammaren sammanträdde kl. 10,30 f. in.
Vid föredragning av statsutskottets under gårdagen bordlagda
memorial nr 161, angående den nya riksstaten, biföll kammaren vad
utskottet i detta memorial hemställt.
Upplästes och godkändes statsutskottets förslag till Riksdagens
skrivelse, nr 293, till Konungen, med överlämnande av ny riksstat.
Upplästes och godkändes jordbruksutskottets förslag till Riks¬
dagens skrivelse, nr 297. till Konungen, angående anslag till Sveriges
utsädesförening.
Upplästes och godkändes Riksdagens kanslis förslag till paragrafer
i riksdagsbeslutet:
nr 16, i avseende å statsregleringen och rörande med statsverket
gemenskap ägande ämnen;
nr 88, angående statsregleringen;
nr 89, angående beräkning av bevillningarna för år 1914;
nr 90, angående nytt reglemente för riksgäldskontoret;
nr 91, angående anslag till Sveriges utsädesförening;
nr 92, angående dispositionen av besparingarna å huvudtitlarna;
nr 93, angående utbetalning av riksdags- och revisionskostnader
in. in.;
nr 94, angående av 1913 års Riksdag beslutade, å riksgäldskon¬
toret anvisade utgifter under år 1914;
nr 95, angående bestridande av sådana av Riksdag föranledda ut¬
gifter, som av Ivungl. Maj:t förskottsvis anvisats till utbetalning å
statskontoret;
nr 96, angående sättet för betalning av räntor å statsskulden
m. m., utgifter för kapitalökning och avbetalning å statsskulden; samt
nr 97, angående upplåning av medel för fonden för bibanor i
västra delarna av riket samt järnvägslånefonden.
Justerades fyra protokollsutdrag för denna dag ävensom proto¬
kollet för den 27 nästlidne maj.
53 Xr 40.
Måndagen den 2 juni.
Herr talmannen och kammarens ledamöter avgingo kl. 10,43 f. m.
till storkyrkan, där riksdagspredikan hölls av komministern E. Lignell.
Till atlydaude av Kung!. Maj:ts nådiga kallelse begav sig kam¬
maren efter gudstjänstens slut till rikssalen, där jämväl Andra kam¬
maren infann sig. Herr statsrådet och chefen för civildepartementet
Schotte uppläste Kungl. Maj:ts nådiga förordnande för hans excellens
herr statsministern Staaff att å Kung]. Maj:ts vägnar avsluta riks¬
dagen. Härpå framfördes kamrarnas undersätta välönskningar å var¬
dera kammarens vägnar av dess talman. Sedan riksdagsbeslutet blivit
av herr statsrådet och chefen för civildepartementet uppläst, förkla¬
rade å Kungl. Maj:ts vägnar hans excellens herr statsministern 1913
års lagtima riksmöte vara avslutat.
Efter det kammarens ledamöter återkommit till samlingsrummet
och där intagit sina- platser, framträdde herr Afzelius till talmans¬
bordet och yttrade:
Mina herrar! För sista gången under 1913 års riksdag äro vi
samlade på detta rum, och vi äro samlade endast för att skiljas.
Vad denna riksdag har besluta och uträttat, vad den må hava
underlåtit eller försummat, det ligger nu under framtidens dom. Ett
visst storvulet drag tror jag icke man skall kunna frånkänna den.
Beslutet den 21 maj skall alltid vittna om, att 1913 års män icke
saknade mod eller tillit till svenska folket. Verkningarna av detta
beslut sträcka sig ut över eu tidrymd, som ingen av oss nu mäktar
överskåda. Skall därav komma lycka eller ogagn, skall av detta säde
växa vete eller ogräs, ja, det beror nog icke ensamt av själva beslutet,
utan också av sättet, huru det föres ut i världen. Detta beslut ålägger
oss alla nya förpliktelser, ställer oss under ett nytt ansvar, det på¬
kallar en fortsatt förtroendefull samverkan mellan samhällets alla goda
krafter. Men just däri ligger icke minst dess lyftande och stärkande
betydelse.
Och nu till sist, mina herrar, i skilsmässans ögonblick ett varmt
tack för den välvilja och det förtroende, varmed kammarens alla leda¬
möter oavlåtligt mött sin talman. Detta minne skall för honom bli
oförgätligt.
Detta tal besvarades av herr Jonsson, Olof, i följande ordalag:
Herr president! Det är för mig en angenäm plikt att, innan vi
skiljas från detta ruin, få till Eder å kammarens vägnar frambära ut¬
trycket av samtligas erkännande och tacksamhet för det sätt, varpå
Ni lett kammarens förhandlingar, ävensom för oss alla visad välvilja.
Att Riksdagen efter så omfattande arbeten kan officiellt åtskiljas
i dag beror nog i väsentlig mån på den medverkan, varigenom Ni
kunnat lämna utskotten en avsevärt större tid än förut att fullborda
sitt arbete. Resultatet har också blivit, att under riksdagens två första
månader utskotten i långt större omfattning än under samma tid något
föregående år kunnat till kamrarna avlämna sina betänkande^ Men
att det oaktat den tid, inom vilken man hoppades kunna avsluta riks¬
dagen, blivit utsträckt längre, än vad man, som sagt, förut kunnat ha
Nr 40. 54
Måndagen den 2 juni.
anledning att antaga, det har berott därpå, att under riksdagens se¬
nare hälft många och viktiga frågor inströmmat till Riksdagens hand¬
läggning. Det är nog emellertid allas vår förhoppning, att resultatet
utav det omfattande arbete, som vi haft att handlägga, skall i stort
sett och i sin mån i varje fall komma att lända till båtnad för land
och folk.
Med den önskan, att Ni efter Edert ansträngande arbete måtte
under sommarens lopp få åtnjuta behövlig vila och vederkvickelse, an¬
håller jag till sist, att vi alla måtte få vara i Eder benägna hågkomst
inneslutna.
Kammarens ledamöter åtskildes kl. 12,0 5 e. m.
In fidem
.4. v. Krusenstjerna.
Stockholm, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B,, 1913.