Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 129.
1
Nr 129.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående
användande av fonden för krigsfartygs byggande till
anskaffande av ångpannor i reserv för torpedbåtar m. m.;
given Stockholms slott den 7 mars 1913.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
sjöförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riks¬
dagen medgiva,
att av fonden för krigsfartygs byggande må användas:
till anskaffning av två yarrowångpannor i reserv till
torpedbåtar .................................................................. kronor 18,000: —
till anskaffning av tre sjövärdiga ångslupar eller
motorbåtar............................... » 21,000: —
till ersättande av förskottsvis guldna kostnader för
reparationer å torpedkryssaren Clas Uggla och
torpedbåten Castor .................................... » 21,316: 01
eller för nämnda särskilda ändamål sammanlagt ..... kronor 60,316: 01
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,
enligt Dess nådiga beslut:
GUSTAF ADOLF.
Jacob Larsson.
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 93 höft. (Nr 129.)
1
2
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 129.
Ang. använ¬
dande av fon¬
den för krigs¬
fartygs byg¬
gande. till sär¬
skilda ända¬
mål.
Utdrag av protokollet över sjöförsvar särenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den 7
mars 1913.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Staaff,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena greve Ehrensvård,
Statsråden: Petersson,
SCHOTTE,
Berg,
Bergström,
friherre Adelsyvård,
Petrén,
Stenström,
Larsson,
Sandström.
Departementschefen, statsrådet Larsson anförde härefter:
Under särskilda uppbördsmedel för femte huvudtiteln finnes upp¬
förd en fond för krigsfartygs byggande. Behållningen å denna fond
utgjorde vid 1912 års slut 131,037 kronor 18 öre.
Redan under den första tiden efter mitt tillträde av statsrådsämbetet
förelågo framställningar av marinförvaltningen angående anlitande av
denna fond för särskilda ändamål, avseende krigsfartygsmaterielens un¬
derhåll. Med anledning härav anmodades ämbetsverket genom skrivelse
den 11 november 1911 att inkomma med utredning och yttrande an¬
gående tillkomsten av omförmälda fond och om de vidare åtgärder, som
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 129.
med fonden under årens lopp vidtagits, därvid jämväl undersökning
borde ägnas frågan om Kung!. Maj:t kunde anses äga att utan Riks¬
dagens hörande disponera över samma fond.
På grund av denna anmodan inkom marinförvaltningen med skri¬
velse i ämnet av den 5 december 1911. Vid denna skrivelse var fogad
eu av en tjänsteman å ämbetsverkets revisionskontor utarbetad, omfat¬
tande utredning beträffande de sakförhållanden, som stodo i samband
med fondens tillkomst och vidare utveckling m. m.
I berörda skrivelse den 5 december 1911 lämnade marinförvaltnin¬
gen följande å nämnda utredning grundade, sammanfattande redogörelse
angående fonden:
I nådig proposition till Riksdagen den 24 oktober 1862 anmälde
Kung]. Maj:t, att för anskaffande av ny fartygsmateriel under stats-
regleringsperioden åren 1864—66 erfordrades, på sätt 1861—1862 årens
sjöförsvar skommitté föreslagit, 3,980,000 rdr., därav i tillgångar vore
att påräkna vissa belopp från följande anslag och inkomsttitlar, nämli¬
gen: 1859—60 årens riksdagsanslag till nybyggnad av en ångfregatt,
Kung!. Maj ris anvisning för samma ändamål på anslaget till flottans
nybyggnad för åren 1861 och 1862, ordinarie nybyggnadsanslaget för
år 1863, inkomst av fartyg, som föreslagits att under statsreglerings-
perioden slopas, inkomst från materialförrådet i effekter eller deras värde
vid försäljning, inkomst från virkesförrådet samt visst belopp från an¬
slaget till flottans underhåll.
I samma proposition äskade Kung!. Maj:t därutöver hos Riksdagen,
jämte ordinarie nybyggnadsanslagets bibehållande med oförändrat be¬
lopp, ett visst extra anslag, vilket tillika med övriga för ändamålet be¬
räknade medel skulle på anslaget till flottans nybyggnad överföras för
att samfällt med detta redovisas.
Den 18 november 1862 förordnade Kungl. Maj:t, att kontanta
medel, som inflöte genom försäljning eller eljest genom användning på
annat sätt av vid avleverering och slopning av fartyg fallande effekter
skulle ingå till en fond, vilken under benämning »Fond för krigsfar¬
tygs byggande» skulle i räkenskaperna särskilt redovisas.
Den 10 mars 1863 föreskrev Kungl. Maj:t, att medel, som inflöte
genom försäljning av effekter från andra varvsförråd än slitageförrådet,
jämväl skulle tillgodoföras nämnda fond.
Riksdagen, som år 1863 biföll Kungl. Maj:ts förberörda proposition
— dock med viss nedsättning i det begärda extra anslaget — ställde
samma anslag jämte övriga för anskaffande av ny sj ©krigsmateriel be¬
räknade tillgångar i det väsentligaste till Kungl. Maj:ts disposition för
4 Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 129.
att på anslaget till flottans nybyggnad överföras och samfält med detta
redovisas.
Kung!. Maj:t föreskrev i två särskilda nådiga brev den 17 novem¬
ber 1863 dels, i enlighet med en av Riksdagen uttalad önskan, att all
besparing å anslaget till flottans underhåll skulle likaledes tillflyta fon¬
den för flottans nybyggnad, dels ock att vissa överföringar till fonden
från sistnämnda anslag och annan tillgång skulle äga rum.
Den 19 januari 1864 bestämde Kungl. Maj:t om upptagande å fon¬
den av då för nybyggnad av krigsfartyg avsedda tillgångar med till¬
hopa 3,426,892 rdr., i samband varmed föreskrevs bland annat, att, i
stället för årliga förslag till stater över ordinarie och extra nybyggnads-
anslagens disposition, förslag skulle avgivas till användande av de till¬
gångar, som fonden för ett följande år kunde påräkna.
Sedan Kungl. Maj:t för 1865—66 årens riksdag anmält, bland
annat, dels att fonden icke vidare kunde påräkna något bidrag från
flottans underhållsanslag, och dels att vissa förskott måst utanordnas
från fonden, ersatte Riksdagen fonden de förskotterade medlen och
ställde till Kungl. Maj:ts disposition utan särskilda villkor nödiga medel
till ny sjökrigsmateriel på enahanda sätt som förut.
1867 års riksdag uppförde därefter anslagen till flottans underhåll
och nybyggnad såsom reservationsanslag samt anvisade i övrigt nödiga
medel för ny sjökrigsmateriel under enahanda förhållanden som förut.
För 1868 års riksdag anmälde Kungl. Maj:t, hurusom vid följande
års slut eu viss brist påräknades i nybyggnadsfonden.
Sedan Kungl. Maj:t hos 1869 års riksdag begärt att för fondens
räkning få disponera ett uppkommet visst överskott å statsinkomsttiteln:
»Fyr- och båkmedeb, anhöll 1869 års riksdag, med avslag å nämnda
begäran, att Kung]. Maj:t ville till krigsfartygsbyggnadsfonden överföra
från 1869 års behållningar å övriga reservationsanslag inom femte
huvudtiteln vad för år 1870 erfordrades som bidrag till samma fond.
På grund härav förordnade Kung]. Maj:t den 7 januari 1870 om
överföring till krigsfartygsbyggnadsfonden av vissa belopp från anslagen
till flottans nybyggnad, sjöyapnets övningar samt spannmålsupphand-
lings-. och bagerikostnader, därvid föreskrevs jämväl att, i enlighet
med vad redan förut bort äga rum, årliga anslaget till flottans ny¬
byggnad såsom rätteligen tillhörande nybyggnadsfonden skulle i den¬
sammas räkenskaper ingå och gemensamt därmed redovisas.
Med anmälan om nyssberörda omföring till krigsfartygsbyggnads¬
fonden äskade Kungl. Maj:t hos 1870 års riksdag att för nämnda fond
få disponera jämväl ett visst belopp av tillgångarna å influtna medel
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 129. 5
till uppköp av spannmål, men denna framställning blev av Riksdagen
avslagen.
På hemställan av Kungl. Maj:t sammanförde 1871 års riksdag de
särskilda reservationsanslagen till flottans underhåll och nybyggnad till
ett enda reservationsanslag, benämnt: »Flottans nybyggnad och under¬
håll)), varjämte Riksdagen anvisade, på sätt jämväl förut ägt rum, extra
anslag till krigsfartygs byggande.
Därefter syntes Riksdagen icke från Kungl. Maj:t hava mottagit
några vidare utredningar angående fonden för krigsfartygs byggande.
Fonden, som under senare tid blivit uteslutande en slopningsfond,
hade i överstyrelsens huvudböcker årligen redovisats å särskilt konto med
undantag för år 1873, då fonden i huvudboken upptagits tillsammans
med räkenskapstiteln: »Reservationsanslagets, Flottans nybyggnad och
underhåll, besparingar».
Åven sedan Riksdagen upphört att hava befattning med fonden,
hade större överföringar till densamma ägt rum. Sålunda hade t. ex.
på grund av Kungl. Maj:ts beslut den 15 januari 1875 fonden bekommit
vad av 1874 års riksdag till krigsfartygs byggande såsom extra anslag
beviljats eller 1,000,000 kronor.
Såsom eget yttrande i ämnet uttalade marinförvaltningen i skrivelsen
den 5 december 1911 följande:
»Fonden för krigsfartygs byggande, vilken ursprungligen av Kung!.
Maj:t självständigt tillskapats, kom redan från början under Riksdagens
inflytande. För det med fonden avsedda syfte blev nämligen för Kung].
Majd nödvändigt att få anlita olika slags medel, varöver Riksdagen
både att råda. Därvid kommo även tillgångar, över vilka Kungl. Maj:t
ägt att utan Riksdagen hörande disponera, att bliva föremål för Riks¬
dagens bestämmanderätt. Riksdagen tillerkände emellertid Kungl. Maj:t
en vidsträcktare befogenhet över samtliga med Riksdagens begivande
till fonden överförda tillgångar.
I och med att Riksdagen sammanförde anslagen till flottans ny¬
byggnad och underhåll till ett enda reservationsanslag samt därefter
Kungl. Maj:t angående fondens ställning hos Riksdagen icke vidare
gjorde anmälan, måste Riksdagens rätt över fonden anses hava inskränkts
till allenast en allmänt kontrollerande verksamhet. På grund härav och
då fonden numera äger karaktär allenast av en slopningsfond, har
Kungl. Maj:t återinträtt i sin principiella förfoganderätt över fondens
nuvarande tillgångar.
Huru vidsträckt denna Kungl. Maj ds förfoganderätt över fonden
är, har därmed likväl icke avgjorts. Visserligen skulle av innehållet
6
Kungl. Majits Nåd. Proposition Nr 129.
i § 77 regeringsformen — vilken paragraf binder Knngl. Maj:t vid Riks¬
dagens samtycke i fråga om försäljning eller avhändande på annat
sätt av kronans fasta egendom, men däremot intet förmäler om Knngl.
Maj:ts rätt över kronan tillhörig lösegendom — e contrario kunna slutas,
att Kungl. Maj:t beträffande sistnämnda slags egendom äger en oinskränkt
förfoganderätt. Att så likväl icke kan vara fallet, följer förutom av
sakens egen natur analogivis av andra regeringsformens' bestämmelser.
Också har 1828—30 årens riksdag i den bekanta skeppshandelstvisten
gjort sin medbestämmanderätt över kronans lösa egendom gällande.
Här var emellertid fråga om försäljning av flottans ännu dugliga krigs-
fartyg. Såvitt angår slopning eller försäljning av otidsenlig och ut¬
rangerad krigsmateriel, förnekade Riksdagen ej Kung]. Maj:t att därom
självständigt besluta.
I fråga om dispositionen över fondens medel får ämbetsverket
uttrycka den mening, att, sedan fonden erhållit karaktär av allenast en
slopningsfond, Kungl. Maj:t lärer äga förfoga över fonden på sätt som
står i överensstämmelse med fondens allmänna syfte.»
Från marin förvaltningens sålunda uttalade mening var föredraganden
tjenstförrättande amiralitetsrådet Hallström så till vida skiljaktig som
han ansåg, att sista delen av ämbetsverkets yttrande:--»Kungl.
Maj:t lärer äga förfoga över fonden på sätt som står i överensstäm¬
melse med fondens allmänna syfte», bort närmare utvecklas med till-
lägget: »det vill säga till anskaffande av ny eller förändring för annat
flottans ändamål av äldre krigsfartygsmateriel. Däremot lärer väl få
anses tvivelaktigt, huruvida fondens medel må utan Riksdagens med¬
givande användas för sådant underhåll av krigsfartygsmateriel, därtill
Riksdagen anvisat särskilda medel».
Sedan marinförvaltningen därefter genom skrivelse den 2 juli 1912
anmodats att inkomma med utredning och förslag angående framtida
disposition av fonden, därvid särskilt borde tagas i övervägande, huru¬
vida fonden lämpligen kunde anlitas för bestridande av uppkommande
kostnader i följd av haverier, har marinförvaltningen till svar härå i
skrivelse den 30 juli 1912 anfört i huvudsak följande:
För att en fond för täckande av kostnaderna för inom flottan före¬
kommande haverier skulle kunna under en tidsföljd och på ett effektivt
sätt fylla det avsedda syftemålet., erfordrades helt visst, att densamma
ägde en kapitaltillgång, vida överstigande nu ifrågavarande fond.
Riktigheten härav syntes framgå redan av det förhållande att, under
det nu ifrågakomma fonds tillgångar den 30 juni 1912 utgjort allenast
131,037 kronor 18 öre, det sammanlagda beloppet av förskottsvis be¬
stridda, men vid skrivelsens avlåtande ännu ej ersatta kostnader för
7
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 129.
under åren 1910 och 1911 inträffade haverier uppgått till mera än
200,000 kronor. Och jämväl under år 1912 hade uppkommit haverier,
för vilka kostnaderna syntes komma att uppgå till synnerligen avse¬
värda belopp.
Beträffande frågan om den framtida dispositionen av de medel,
som redan inginge och för framtiden kunde komma att tillfalla denna
fond, erinrade ämbetsverket om sin i förenämnda skrivelse den 5 decem¬
ber 1911 uttalade mening att, sedan fonden erhållit karaktär av alle¬
nast en slopningsfond, Kungl. Maj:t finge anses äga förfoga över fon¬
den på sätt som stode i överensstämmelse med fondens allmänna syfte.
Med en sådan uppfattning måste ämbetsverket, vid avgivande i före¬
kommande fall av förslag om täckande vare sig av redan bestridda
kostnader för haverier, eller av framdeles påkommande kostnader för
sådana, anse sig oförhindrat att göra hemställan därom att fondens
medel måtte i mån av tillgång få tagas i anspråk för gottgörande av
dylika slags kostnader och för varje händelse beträffande haverier av
så stor omfattning, att reservationsanslaget till flottans nybyggnad och
underhåll ej skäligen ansåges böra belastas med kostnaderna för de¬
samma.
Innan jag går att redogöra för nu föreliggande framställningar angå¬
ende anlitande av fonden för vissa särskilda arbetens utförande, anhåller
jag att få uttala min mening beträffande rätten att disponera över fondens
tillgångar. Den förebragta utredningen synes mig giva vid handen, att
ifrågavarande fond ursprungligen jämlikt Kung]. Maj:ts föreskrift den
18 november 1862 utgjorde allenast en s. k. slopningsfond, till vilken
således medel, som inflöto vid föryttring av gammal krigsfartygsmate-
riel, skulle hänföras. Därefter har fonden under viss period, utan att
utgöra någon särskild anslagstitel i riksstaten, i räkenskapen under
femte huvudtiteln i enlighet med Biksdagens önskan tjänstgjort såsom
en kollektiv bokföringstitel, under vilken uppförts samtliga för ny¬
byggnad av krigsfartyg tillgängliga medel. Men redan i början av
1870-talet har fonden återgått att vara enbart slopningsfond, varvid
den sedan kvarblivit. Marinförvaltningen har, såsom nämnt, uttalat,
att, sedan fonden erhållit karaktär av allenast en slopningsfond, Kungl.
Maj:t finge anses äga förfoga över fonden på sätt som stode i över¬
ensstämmelse med fondens allmänna syfte. Då emellertid de genom
föryttring av gammal krigsfartygsmateriel uppkommande medel icke
äro att hänföra till någon viss förefintlig anslagstitel i riksstaten utan
därför uppförts under en särskild fond, synas mig dessa fondmedel
närmast vara att jämföra med extra uppbörd för statsverket samt för-
Departe¬
mentschefen.
8 Kung1. Maj:ts Nåd Proposition Nr 129.
denskull frågan om förfogande däröver böra underställas Riksdagens
prövning.
särskilda På sätt framgår av statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden för
atwniita ^en ^ mars 1912, bilagt Kungl. Maj:ts proposition nr 10G för år 1912 an-
fondén för gående tillfällig förstärkning av reservationsanslaget till flottans nybyggnad
bestridande av och underhåll, anmälde lag då inför Kungl. Makt, att marinförvalt-
vissa utgifter. . .. o * o •) i
ningen i skrivelse den 8 februari 1912 föreslagit, att ett belopp å
39,000 kronor måtte få användas av fonden för krigsfartygs byggande
för vissa anskaffningar vid flottans station i Stockholm. För min del
ansåg jag dock skäl då ej föreligga att hemställa om anlitande av
fonden för dessa ändamål. Med nämnda belopp avsågs, enligt ämbets¬
verkets förslag, att bestrida dels anskaffning av två yarrowångpannor i
reserv för två torpedbåtar, tillhörande Stockholms station, för en kostnad
av 18,000 kronor och dels nybyggnad av 3 sjövärdiga ångslupar eller
motorbåtar för f. d. kanonbåtar vid samma station för en sammanlagd
utgift av 21,000 kronor.
I skrivelse den 13 november 1912 med förslag till stater och ar¬
betsplan för flottan för år 1913 anmälde marinförvaltningen, i enlighet
med varvschefens i Stockholm arbetsplan, ånyo behovet av nämnda
anskaffningar med upplysning tillika att de 3 ångsluparna eller motor¬
båtarna voro avsedda för Disa, Rota och Verdande; och upprepade äm¬
betsverket jämväl sin begäran att kostnaden, 39,000 kronor, måtte få
utgå av fondens medel.
Tillika hemställde marin förvaltningen i sistnämnda skrivelse efter
förslag av varvschefen, att Rota måtte förses med nya ångpannor föl¬
en beräknad kostnad av 60,000 kronor. Åven för denna utgift borde,
enligt ämbetsverkets mening, fonden tagas i anspråk.
I brev till marinförvaltningen den 13 december 1912 angående
förslag till stater och arbetsplan för år 1913 förklarade Kungl. Magt
sig vilja framdeles fatta beslut med anledning av dessa framställ¬
ningar.
Vidare har marinförvaltningen i skrivelse den 8 oktober 1912 med¬
delat, att å torpedkryssaren Clas Uggla och torpedbåten Castor utförts
reparationsarbeten till kostnad av 17,731 kronor 75 öre för det förra
fartyget och av 3,584 kronor 26 öre för det senare, vilka arbeten föranletts
genom dessa fartygs under år 1910 inträffade grundstötningar. Dessa
kostnader, som bokförts å förskottstitel, anmäldes i nämnda skrivelse till
ersättande. Och då tillräckliga medel för dessa ändamål icke funnes
att tillgå å anslaget till flottans nybyggnad och underhåll, hemställde
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 129.
9
marinförvaltningen, att kostnaderna, tillhopa 21,316 kronor 1 öre, måtte
få gottgöras av fonden för krigsfartygs byggande.
Med hänsyn till vad marinförvaltningen anfört i ovan nämnda
skrivelse den 30 juli 1912 torde anledning icke förefinnas att reservera
förevarande fond uteslutande för bestridande av kostnader till följd av
haverier för flottans fartyg. Däremot synes mig lämpligt att anlita
fondens medel såsom en allmän förstärkning till anslaget till flottans
nybyggnad och underhåll.
Vad då beträffar de föreslagna anskaffningarna av 2 reservång¬
pannor till torpedbåtar samt av 3 ångslupar eller motorbåtar till f. d.
kanonbåtar, anser jag dessa anskaffningar välbehövliga, varför de av
mig jämväl tillstyrkas. För kostnaderna till dessa ändamål, 39,000
kronor, torde lämpligen ifrågavarande fond kunna tagas i anspråk.
Vidkommande åter det ifrågasatta insättandet av nya ångpannor i
Rota för en utgift av 60,000 kronor måste jag ställa mig mycket tvek¬
sam, huruvida en sådan åtgärd kan anses överensstämma med god eko¬
nomi. Detta fartyg, som färdigbyggdes år 1878, är sålunda numera
35 år gammalt och har å senare tid huvudsakligen använts såsom loge-
mentsfartyg vid sjömätningar. De nuvarande ångpannorna i fartyget
äro nämligen så förslitna, att med hänsyn till fara för explosion maskinen
icke kan påeldas. Angelägenheten att iståndsätta och underhålla detta
fartyg bör emellertid enligt min mening bedömas i samband med på¬
gående utredning rörande utrangering av äldre fartyg, varmed helt
naturligt förbinder sig frågan om ändrad användning och reducerat
underhåll av fartyg, som väl ännu icke synas kunna helt utrangeras
men dock icke böra påkostas dyrbart underhåll. För närvarande anser
jag mig därför icke kunna tillstyrka ifrågavarande utgift.
Jag har icke förbisett, att eu av de tre ångslupar eller motorbåtar,
vilkas anskaffning jag nyss tillstyrkt, beräknats för Rota. Men även
om detta fartyg inom en snar framtid skulle bliva utrangerat, föreligger
enligt upplysning av varvschefen i Stockholm behov av även denna äng¬
slig eller motorbåt, som då kunde tjäna såsom en nu ofta saknad reserv
vid reparationer av andra dylika båtar.
Beträffande slutligen de till ersättande anmälda reparationskostna¬
derna å Clas Uggla och Castor synas de skäligen kunna bestridas av
ifrågavarande fond.
På grund av vad sålunda blivit anfört hemställer jag, det täcktes
Eders Kungl. Maj:t föreslå Riksdagen
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 93 käft. (Nr 129.)
Departe¬
mentschefen.
2
10
Kungl Maj:ts Nåd Proposition Nr 129.
att av fonden för krigsfartygs byggande må användas:
till anskaffning av två yarrowångpannor i reserv till
torpedbåtar ............................................................... kronor 18,000: —
)> anskaffning av tre sjovärdiga ångslupar eller mo¬
torbåtar ...........i.....:........................................................ » 21,000: —
» ersättande av förskottsvis guldna kostnader för
reparationer å torpedkryssaren Clas Uggla och
torpedbåten Castor ........................................................ » 21,316:01
eller för nämnda särskilda ändamål sammanlagt kronor 60,316: 01
Till denna av statsrådets övriga medlemmar bi¬
trädda hemställan behagade Hans Maj:t Konungen
lämna bifall; och skulle proposition till Riksdagen av¬
låtas av den lydelse, en vid detta protokoll fogad
bilaga utvisar.
Ex protocollo:
S. L. Sörensen:
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1913.