4
Motioner i Första kammaren, Nr 80.
Nr 80.
Av herr BrilCP, om ändring i gällande bestämmelser angående
statsunderstöd åt kommunala mellan skolor och högre
folkskolor.
De av Riksdagen 1909 beslutade kommunala mellanskolorna hava att
uppvisa en snabb utveckling i antal. Under det att år 1911 blott 3
sådana skolor erhöllo statsunderstöd, beräknas, eldigt det till årets stats-
verksproposition fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastik¬
ärenden den 13 januari 1913, punkt 160, antalet uppgå till 20. Denna
snabba utveckling bär tydligen till väsentlig grad sin grund i statsmak¬
ternas välvilliga omsorg om dessa skolor. Särskilt är i detta hänseende
att erinra om beslutet vid 1911 års riksdag i fråga om avlönings- och
pensionsförhållanden för lärarepersonalen vid de kommunala mellanskolorna
och i samband därmed om ökat statsunderstöd till nämnda skolor. Enligt
detta beslut utgår statens understöd till kommunal mellanskola dels i form
av ett fast grundanslag, dels i form av vissa bidrag till lärarnas avlöning.
Grundanslaget utgör 6,400 kronor till varje skola, det vill säga 1,600
kronor för varje årsklass.
Men den utveckling, som ovan påpekats, vittnar också om att de
kommunala mellanskolorna väl motsvara det behov, de äro ämnade att fylla,
nämligen att såsom överbyggnader på folkskolan bibringa den allmänt med¬
borgerliga bildning, som genom realskoleexamen vitsordas. Att så många
kommunala mellanskolor redan inrättats, visar ock ett starkt intresse för
dessa skolor å kommunernas sida. Trots statsunderstödet kräves nämligen
till eu kommunal mellanskola betydande anslag även av kommunen. En¬
ligt eu i Kung!. Maj:ts proposition nr 129 vid 1911 års riksdag upp¬
tagen beräkning skulle kommunens utgifter, terminsavgifter inberäknade,
5
Motioner i Första kammaren, Nr 80.
för en kommunal mellanskof uppgå till omkring 14,700 kronor. Då eu
kommun åtager sig en dylik utgift, är det tydligt, att de bland dess med¬
lemmar, som för sina barn vilja begagna de bildningsmöjligheter, den nya
skolan erbjuder, också göra anspråk på att tillfälle därtill beredes dem.
Givetvis kan det då inträffa, att flera inträdesberättigade lärjungar anmäla
sig, än som i eu skola med fyra odelade klasser kunna mottagas. I dylikt
fall inträder helt naturligt behovet att kunna utvidga den kommunala mel¬
lanskof]! genom att vid sidan av årsklass, för vilken så behöves, upprätta
så kallad parallellavdelning. Höstterminen 1912 måste åtminstone två kom¬
munala mellanskolor, Tryde och Huskvarna, vidtaga åtgärder i sådan
riktning.
Emellertid medgiva bestämmelserna om statsunderstöd åt kommunala
mellanskolor icke för närvarande något statsunderstöd till parallellavdel¬
ning vid sådan skola. Den kung!, kungörelsen om statsunderstöd åt kom¬
munala mellanskolor synes i stället förutsätta, att om en kommunal mellan¬
skof ej räcker till för behovet inom eu kommun, en ny skof bör upp¬
rättas. Det heter nämligen i nämnda kungörelse: »I samma kommun må
statsunderstöd ej tilldelas flera kommunala mellanskolor, utan att i samt¬
liga dessa skolor klasserna äro i lämplig grad fyllda». Att upprätta eu
helt och hållet ny skola vid sidan av eu redan befintlig kan emellertid
medföra åtskilliga olägenheter i fråga om skolornas ekonomi, ledning och
undervisning.
Till kommunal mellanskof kan ej statsunderstöd erhållas, förrän den
är färdigbildad med fyra årsklasser. Under den tid, den håller på att växa
upp med respektive eu, två och tre klasser, måste den alltså helt och
hållet underhållas av kommunens egna medel. Det finnes emellertid eu
utväg att redan från början erhålla statsunderstöd, vilken säkerligen i de
flesta fall kommer att anlitas, nämligen att först anordna den nya skolan
såsom högre folkskola. Med en dylik anordning räknas också i de kungl.
kungörelserna för såväl högre folkskolor som kommunala mellanskolor, enär
i dem finnas särskilda bestämmelser beträffande högre folkskolas övergång
till kommunal mellanskof. Men om en dylik utveckling kan vara lämplig,
om ej någon kommunal mellanskof förut finnes på en plats, torde den
däremot i allmänhet ej vara ändamålsenlig, där sådan skola redan finnes.
Den högre folkskolans klasser bliva tydligtvis egentligen parallellavdelningar
till den kommunala mellanskolans motsvarande klasser med enahanda läro¬
kurser som dessa. Ofta komma säkerligen de båda skolorna att in¬
rymmas i samma byggnad, att använda samma undervisningsmateriel, och
6
Motioner i Första hammaren, Nr 80.
i stor utsträckning komma de tvivelsutan också att begagna sig av samma
lärarekrafter. De komma därför i själva verket att utgöra en enda skol¬
organisation. Men å andra sidan måste de i många avseenden hållas strängt
skilda. Den högre folkskolan skall stå under folkskolebyrån i ecklesiastikde¬
partementet och inspekteras av folkskoleinspektören, den kommunala mellansko-
lan åter skall stå under inseende och inspektion av överstyrelsen för rikets
allmänna läroverk. De båda skolorna skola hava var sitt reglemente, var
sin styrelse, var sin ekonomi, var sin föreståndare och var sina lärare.
Aven om dessa svårigheter i någon mån kunna undanröjas genom vissa
praktiska anordningar på platsen, så kunna de dock tydligen ofta bliva
anledning till stora olägenheter, som kunna vara hinderliga för skolverk¬
samhetens rätta bedrivande. Och därtill komma så alla de olika forma¬
liteter, som krävas, då högre folkskolan slutligen skall övergå till kommunal
mellanskola.
Men även sedan man fått till stånd två fullständiga kommunala mellansko-
lor, kvarstå betydande olägenheter. Även dessa båda skolor skola enligt författ¬
ningarna hava var sitt reglemente, var sin styrelse, var sin ekonomi, var sin rek¬
tor eller föreståndarinna och var sina lärare. Att detta kan medföra svårigheter
såväl i fråga om skolornas ledning som i fråga om själva undervisningen ligger
i öppen dag. En dylik anordning förorsakar även jämförelsevis större kost¬
nader, bland annat t. ex. därigenom att rektor eller föreståndarinna vid
eu kommunal mellanskola skall hava ett särskilt arvode av 800 kronor,
vartill staten bidrager med 533: 33 kronor. Givetvis behövas icke två
föreståndare, om de båda skolorna i stället uppgå i eu gemensam skol¬
organisation .
Det verksammaste medlet att undanröja de ovan anförda olägenheterna
är utan tvivel beviljande av statsunderstöd till parallellavdelningar vid
kommunal mellanskola. Därigenom kan enhetlighet i fråga om skolans
organisation och ledning vinnas, lärarna kunna lättare bliva i tillfälle att
få undervisa i de ämnen, i vilka de speciellt utbildat sig, och ekonomiska
besparingar kunna göras. Yad statsunderstödets storlek angår, ligger det
närmast till hands, att detta för varje parallellavdelning bör utgå med
samma belopp, som nu beräknas för klass, eller 1,600 kronor. En garanti
för att parallellavdelning ej kommer att upprättas, förrän lärjungeantalet
blivit så stort, att det ej med fördel kan vid undervisningen hållas sam¬
man i en klass, ligger redan däri, att upprättandet av en sådan avdelning
måste medföra väsentliga utgifter för kommunen själv. Dock bör lämp¬
ligen ett bestämt minimiantal lärjungar fastställas som villkor för att an-
7
Motioner i Första hammaren, Nr 80.
•slag till parallellavdelning må kunna erhållas. Med hänsyn till de be¬
stämmelser, som gälla för de allmänna läroverken, torde det i detta av¬
seende höra stadgas, att sammanlagda antalet lärjungar i två avdelningar
av en årsklass skall vara minst 36.
Ännu ett skäl, som talar för upprättande av parallellavdelningar, må
anföras. I en kommunal mellanskola, vars lärjungar vanligen befinna sig
i åldern 13 —17 år, kan det ofta inträffa, att lärjungar av någon anled¬
ning efter ett eller annat år lämna skolan, oftast för att gå ut i det
praktiska livet. Följden blir då, att klasser, som från början varit full¬
taliga, så småningom bliva allt mindre. Om då eu skola kunde anordna
parallellavdelningar, skulle det nog ofta kunna inträffa, att sådana avdel¬
ningar behövdes t. ex. blott till de två nedre klasserna, under det de
båda övre kunde vara odelade, en anordning, som tydligen skulle medföra
ekonomiska fördelar.
Ett liknande behov av rätt till statsunderstöd åt parallellavdelningar
finnes ock i fråga om högre folkskola. Även där måste det vara fördel¬
aktigt, att en skola, som behöver utvidgas, fortfarande kan förbliva en
skolorganisation med samma styrelse och ledning i stället för att klyvas i
två skilda självständiga skolor.
Anslaget till parallellavdelning vid högre folkskola torde böra utgå
med samma belopp som för närvarande till årsklass eller 1,200 kronor.
A ad nu anförts torde giva vid handen, att starka skäl tala för att
staten lämnar bidrag till parallell avdelningar vid kommunal mellanskola
och högre folkskola. Det kan dock ifrågasättas, om oj antalet parallell-
avdelningar, till vilka anslag beviljas, bör begränsas. Det torde även på
detta område vara lämpligt att gå fram med försiktighet. Därtill kommer
önskvärdheten av att, såsom hittills varit fallet i fråga om såväl kommunal
mellanskola som högre folkskola, ett visst maximibelopp för anslag till
skolan kan bestämmas. Fördenskull finner jag det lämpligt, att anslaget
begränsas till blott en parallellavdelning till eu och samma årsklass. Även
med en sådan begränsning skall säkerligen det avsedda ändamålet vinnas.
Maximiunderstödet till eu kommunal mellanskola skulle då bliva 12,800
kronor och till eu högre folkskola 9,600 kronor.
Någon särskild höjning i förslagsanslagen till kommunala mellanskolor
och högre folkskolor torde vad jag här ifrågasatt ej för närvarande behöva
medföra. I förslagsanslaget till kommunala mellanskolor föreslås i årets
statsverksproposition eu höjning från 10,000 till 200,000 kronor, och under¬
del! närmaste tiden torde blott ett fatal parallellavdelningar vid kommunala
8
Motioner i Första kammaren, Nr 80.
mellanskolor komma att upprättas. Yad högre folkskolor beträfiar, inne¬
bär flen ifrågasatta förändringen egentligen blott, att en högre folkskola
skulle kunna utvidgas med parallellavdelningar i stället för att nya skolor
upprättas.
Med stöd av vad jag sålunda anfört, får jag vördsamt hemställa,
att Riksdagen måtte besluta,
dels att vidtaga sådana förändringar i gällande
bestämmelser angående statsunderstöd åt kommunala
mellanskolor, att statsunderstöd med 1,600 kronor för
år må kunna utgå till parallellavdelning av årsklass
vid kommunal mellanskola, dock att sådant understöd
må utgå till endast en parallellavdelning till en och
samma årsklass och att, om sådant understöd skall
kunna erhållas, sammanlagda antalet lärjungar i års¬
klassens båda avdelningar utgör minst 36;
dels att vidtaga sådana förändringar i gällande
bestämmelser angående statsunderstöd till högre folk¬
skolor, att statsunderstöd med 1,200 kronor för år må
kunna utgå ti ll parallell avdelning av årsklass vid högre
folkskola, dock med sådan begränsning, som nyss före¬
slagits i fråga om kommunal mellanskola.
Stockholm den 26 januari 1913.
N. O. Bruce.
Tryckt hos P. Palmquists Aktiebolag, Stockholm 1913.