Motioner i Första kammaren, Nr 41.
I
Nr 41.
Av herr Lindblad, Anders, om åvägabringande av utredning
och förslag rörande Karlskrona örlogsvarvs modernisering
och ställande under civil ledning.
Ett av de spörsmål, som på senare tiden i alldeles särskilt hög grad lagt
beslag på den allmänna uppmärksamheten, rör möjligheten av försvarskostna-
dernas nedbringande. Om önskvärdheten härav torde flertalet av vårt
lands invånare vara fullkomligt ense, ehuru meningarne kunna divergera i
fråga om sättet. I ett avseende borde man emellertid kunna enas, näm¬
ligen däruti, att satsen om den sparade penningens likvärdighet med den
förtjänade gäller likaväl beträffande statens som i fråga om den enskilde
individens finanser. Följaktligen böra lämnade anslag användas så att de
åstadkomma största möjliga gagn för det avsedda ändamålet.
Ett anslag, å vilket besparing ovillkorligen bör kunna äga ram, är
det som lämnas till flottans nybyggnad och underhåll. En del på senare
tiden timade, väl kända händelser visa, att staten kan få utbetala avse¬
värda summor för fartygsbygge, fullkomligt i onödan, därest icke den
största försiktighet iakttages. Åtskilliga exempel under senare åren ut¬
rusa, huru enskilda företag sökt driva upp priserna vid beställningar från och
leveranser till staten. Bästa sättet att undvika en dylik prisuppskruvning
är tydligen, att staten i största möjliga utsträckning gör sig oberoende ar¬
enskilda företagare. Detta kan bland annat utan större svårigheter ske
i fråga om flottans nybyggnad och underhåll. Staten bär i Karlskrona ör¬
logsvarv nedlagt högst avsevärda kapital, och den undersökning, som ny¬
ligen på ort och ställe företogs av en engelsk fackman i skeppsbyggeri,
utvisade, att varvet, utan större kostnader, kan sättas i stånd så att det
fullt mäter sig med de enskilda varven, och därtill blir dem överlägset
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 3 sand. 21 käft. (Nr 41—42.) 1
Motioner i Första 'kammaren, Nr 41.
i fråga om för flottans räkning erforderliga resurser. Jämväl önskvärdheten
av statens fullkomliga oberoende av enskilda intressen i andra avseenden
gör en dylik förändring av behovet påkallad.
Men skall syftet med en dylik förändring — icke blott oberoende
av enskilda, utan jämväl planmässighet och sparsamhet med tillgängliga
medel — uppnås, erfordras samtidigt en annan förändring, nämligen den,
att varvets administration ställes under civil ledning. Med all aktning för
den nuvarande ledningen, är den dock icke i första hand utbildad för att
ekonomiskt förvalta ett stort, modernt industriföretag. Och vad den tek¬
niska utbildningen angår, torde även denna behöva bättre tillgodoses. Ma¬
rinens ingenjörer äro tvivelsutan kompetenta och dugande män på sina
respektive områden, men speciellt utbildade som skeppsbyggare torde de,
vare sig teoretiskt eller praktiskt, mycket sällan vara, om ock en del av
dem studerat även den saken. Skall emellertid ett företag, icke minst ett
skeppsvarv, i vår tid kunna drivas fullt rationellt och icke draga onödiga
kostnader, måste det ledas av fackmän, av specialister, som ägnat sig helt,
envar åt sitt särskilda område av det gemensamma arbetet. En dylik
specialutbildning har hittills, på grund av statens begränsade verksamhets¬
områden, icke kunnat förekomma annat än inom privatindustrien, och därför
måste staten, för så vitt eu modernisering av varvet skall medföra avsett
resultat, anställa civil administrativ och delvis även teknisk ledning. I de
grenar av varvets verksamhet åter, där marinens personal är speciellt sak¬
kunnig, bör den ju utan svårighet kunna tjänstgöra i samarbete med sina
civila kolleger och i administrativt hänseende under ledning av den civila
förvaltningen.
Verksamhetens rationel la bedrivande beror emellertid icke enbart pa
ledningen, den beror i mycket hög grad även på arbetarne. Den engelska
skeppsbyggnadsexpert, som besökt Ivarlskronavarvet, framhöll ju också
nödvändigheten av att hitförskaffa ett antal modernt utbildade skeppsbygg-
uadsarbetare. Eu dylik utväg torde emellertid icke vara nödvändig, därest
arbetsförhållandena omläggas i mera praktisk riktning. Att inom landet
befintliga, fackkunniga arbetare icke söka sig till örlogsvarvet, beror nog
framför allt på eu del mindre lämpliga anordningar därstädes. Sålunda lyda
arbetarne under krigslagarna, vilket ju icke i och för sig behövde betyda
så mycket, men som dock, icke minst på grund av våra krigslagars ålder¬
domligt drakonisk» stränghet, väcker motvilja hos varje fri människa,
Avlöningen är även i eu del fall ganska lag och stundom godtycklig,
d. v. s. utan normerande bestämmelser, vartill kommer för personalen
Motioner i Föräta hammaren, Nr 41. 3
synnerligen opraktiska avlöningsterminer. Det ena som det andra verkar
skrämmande på dugliga arbetare, liksom det nedsätter intresset hos varvets
nuvarande personal, bland vilken eljest finnes mycken duglighet, som under
andra arbetsförhållanden snart nog skulle utveckla sig till erforderlig arbets¬
skicklighet, även om kraven ställdes högre.
Ehuru man väl har anledning tro, att krigsfartygsbyggandet skall av¬
taga mer och mer, tills det fullständigt upphör och flottans underhåll följ¬
aktligen icke längre ifrågakommer, äro de här påyrkade förändringarna
därför icke mindre nödvändiga. Staten äger redan andra fartyg än de
som avsetts för krigsbruk, nämligen sina ångfärjor, och det är val endast
tidsfrågor när dessa bli flera, liksom när andra fartyg för fredliga ändamål
behöva byggas och underhållas. Dessutom utför örlogsvarvet redan nu i
vissa fall reparationer åt privata skeppsrederier, och något hinder för denna
verksamhets utvidgning till jämväl skeppsbyggeri torde icke finnas. Tvärt¬
om- finnes åtskilligt som talar därför. Ett fullt modernt och väl utrustat
skeppsvarv under duglig ledning behöves sålunda alltid, och eu framsynt
finanspolitik kan därför icke längre undgå att taga denna fråga i allvar¬
ligt övervägande. -
På grund härav hemställes,
att Riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t
anhålla, det Kungl. Maj:t måtte föranstalta om en all¬
sidig utredning rörande Karlskrona örlogsvarvs mo¬
dernisering och ställande under civil ledning, administra¬
tivt, och i de delar, där så lämpligen kan ske, även
tekniskt, i syfte att å varvet utföra erforderligt ny¬
byggnads- och underhållsarbete för flottan, liksom, i
den män så kan ske, annat jämförligt arbete, Samt för
Riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningen kan
föranleda.
A. C. Lindblad.