Motioner i Första kammaren, Nr 116.
1
Nr 116.
Av herr Petrén Ålfred, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående vissa ändringar i lönestaterna för
personalen vid rikets hospital och asyler.
Med anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 113 angående vissa
ändringar i lönestaterna för personalen vid rikets hospital och asyler
tiltåter jag mig härmed vördsamt väcka följande motion.
Uti ifrågavarande nådiga proposition göres — på grund av de
betydande svårigheter att besörja rekryteringen inom hospitalsläkar-
kåren, som lör närvarande möta — framställning om en lönereglering
lör denna, som dock endast avser att vara ett provisorium, i det att
departementschefen anför, att — först sedan de sakkunnige, som inom
departementet äro sysselsatta med behandling av den lägre hospitals-
personalens ställning och löneförhållanden, avgivit sitt betänkande —
den lämpligaste tidpunkten torde vara inne att slutgiltigt och i ett sam¬
manhang upptaga Irågan om lönereglering för rikets hospital i dess
helhet, och att det härvid tilläventyrs kan befinnas lämpligt att frågan,
åtminstone i vissa avseenden, hänskjutes till löneregleringskommittén.
Den sålunda föreslagna provisoriska löneregleringen går huvudsakligast
ut därpå, att samtliga underläkartjänster förvandlas till biträdande läkar¬
tjänster, samt att den kontanta avlöningen för dessa höjes från nuva¬
rande 3,500 kronor till 4,500 eller, där biträdande läkare är förord¬
nad för viss tid, till allenast 4,000 kronor, ävensom att för hospitals-
läkartjänsterna (graden mellan överläkare- och biträdande läkartjän¬
sterna) den kontanta avlöningen höjes från nuvarande 5,000 kronor (med
ett ålderstillägg å 500 kronor efter 5 år) till 5,500 kronor (med tvänne
ålderstillägg å vardera 500 kronor efter 5 resp. 10 år). Däremot berör
den nådiga propositionen icke överläkartjänsterna, liksom icke heller
läkartjänsten vid A'isby hospital, för vilken senare avlöningen är fast¬
ställd till 4,500 kronor ett i allt. Det är denna sistnämnda tjänst mitt
ändringsförslag gäller.
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 3 samt. 61 höft. (Nr 116.)
2
Motioner i Första kammaren, Nr 116.
Till frågans belysande får jag till en början ur direktionens över
Visby hospital yttrande över medicinalstyrelsens underdåniga fram¬
ställning i ärendet — vilken framställning icke heller innebar någon
ändring i grundlönen för ifrågavarande tjänst — anföra följande:
--Läkaren vid Visby hospital skulle sålunda enligt nya
löneförslaget komma i åtnjutande av löneförmåner, vilka, innan han
tillträtt sitt ålderstillägg, understiga de i nya löneförslaget lägst av¬
lönade läkarnas vid rikets övriga hospital, nämligen biträdande läkarna
(varvid är att märka, att medicinalstyrelsen föreslagit en kontant av¬
löning av allenast 4,000 kronor för samtliga biträdande läkare). Han
har dessutom rättighet att i Visby stad idka enskild praktik. Men vid det
förhållandet att här praktisera ej mindre än 9 läkare på ett innevånare-
antal av 10,000, torde det vara endast en obetydlig inkomst att be¬
räkna av den nämnda rättigheten. Någon anledning att antaga avse¬
värd minskning i läkarnas antal är ej att förvänta, då 8 av dem genom
sina tjänster äro bunda vid Visby.
Redan i Eders Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen 1904 an¬
gående avlöningsstat för hospitalet i Visby anföres ur Kungl. medicinal¬
styrelsens motivering följande: »Medicinalstyrelsen funne det därför
nödvändigt, att hospitalet finge särskild läkare, och om en väl kvali¬
ficerad sådan skulle kunna påräknas, måste avlöningsförmånerna sättas
«a, att läkare, vilka tjänstgjort vid rikets större anstalter för sinnessjuka
såsom underordnade läkare, kunde finna med sin fördel förenligt att söka
platsen.0) Under sådana förhållanden synes det direktionen egendom¬
ligt, att i det nya löneregleringsförslaget läkarens vid Visby hospital
lön är under de fem första åren lägre än den lägst aflönade vid rikets
övriga hospital. — — —»
Den kritik, som här riktats mot medicinalstyrelsen med anledning
därav att den vid framställande av förslag angående höjande av lägre
avlönade läkartjänster vid hospitalen icke medtagit läkartjänsten vid
Visby hospital, har i själva verket ännu mera giltighet i fråga om
Kungl. Maj:ts proposition, då enligt denna läkaren vid Visby hospital
i avlöningshänseende kommer i en än mer ogynnsam ställning gent emot
biträdande läkarna, i det att häri icke — såsom medicinalstyrelsen
föreslagit — göres någon ändring uti den nuvarande bestämmelsen, att
läkaren vid Visby hospital erhåller ålderstillägg (med 600 kronor) först
efter 10 år, medan å andra sidan Kungl. Maj: t för sådana biträdande
läkare, som icke äro förordnade allenast på viss tid, föreslår — enligt
*) Kursiverat av motionären.
Motioner i Första kammaren, Nr 116.
O
O
mitt förmenande på mycket goda grunder — 500 kronor mera än vad som
medicinalstyrelsens framställning innebar. Enligt Kungl. Maj:ts förslag
få sålunda de biträdande läkare, vilka — i likhet med hospitals läkarn a —
förordnas tillsvidare, såsom ovan nämnts, en kontant avlöning av 4,500
kronor eller samma grundlön som läkaren vid Visby hospital (medan
denna för närvarande är 1,000 kronor större än biträdande läkarlönen),
vartill så kommer för biträdande läkare förmån av fri bostad med
möbler och sängkläder, bränsle, lyse och tvätt samt kost, medan läkaren
vid Visby hospital saknar alla naturaförmåner. Vid sådant förhållande
— och med särskild hänsyn därtill, att, såsom direktionen över Visby
hospital framhållit, läkaren därstädes, i anseende till stadens förhål¬
landevis stora antal läkare, i allmänhet icke torde kunna räkna med
någon mera avsevärd inkomst av enskild praktik — synes det mig vara
i hög grad att befara, att platsen vid inträffande ledighet icke bleve
sökt av någon vid hospital anställd läkare utan kanske allenast av eu
läkare på platsen, som tilläventyrs saknade all speciell utbildning på
området i fråga. Då läkaren vid Visby hospital emellertid i allt har
samma skyldigheter som överläkarna vid rikets övriga hospital, skulle
platsens besättande med en läkare utan all psykiatrisk skolning inne¬
bära ett synnerligen stort missförhållande. Hänsynen till Glottlands
sinnessjukvård synes mig fördenskull kräva att lönen för läkaren vid
Visby hospital redan vid den nu ifrågasatta provisoriska löneregleringen,
som ju dock kan komma att omfatta både två och kanske än flera år,
höjes i proportion med biträdande läkarnas kontanta avlöning.
På grund av vad sålunda blivit anfört får jag
vördsamt föreslå den ändring uti det av Kungl. Maj:t
framlagda förslaget till lönestat för personalen vid
Rikets hospital och asyler, att grundlönen för läkaren
vid Visby hospital — såsom direktionen för ifråga¬
varande anstalt ock påyrkat — höjes till 5,500 kronor
varav 2U anses såsom lön och Va som tjänstgörings-
penningar.
Stockholm den 8 april 1913.
Alfred Petrén.