Motioner i Andra hammaren, Nr'.43,
1
Nr 43.
Av herr Slllldsteilt, om skrivelse till Kungl. angående ersätt¬
ning till vissa lägenhetsinnehavare för förlust vid bortförande
av byggnader från ett till statens järnvägar upplåtet område
vid Gellivare.
• \ För Riksdagens behandling har vid olika tillfallen förelegat framställ¬
ning om ersättning till vissa lägenhetsinnehavare för förlust vid bortföran¬
de av byggnader från det till statens järnvägar upplåtna området av kro¬
nans överloppsmark omkring Gellivare malmberg, senast vid 1910 års
riksdag med anledning av en av herr L J. Karlsson i Malmberget då
väckt motion nr 56, och till vilkens motivering jag tillåter mig hänvisa.
Emellertid avsåg denna motion endast de lägenhetsinnehavare, vars
anspråk på ersättning förut icke prövats. Härigenom hava de lägenhets¬
innehavare, som på grund av Riksdagens beslut 1903 gjort framställning
om ersättning hos Kungl. Maj:t men fått dessa avslagna, ingen vidare
böjlighet att erhålla någon sådan för den förlust, som de fått vidkännas
vid bortförande av sina byggnader.
Detta kan icke vara riktigt, då Riksdagen förut vid behandling av
denna fråga principiellt erkänt det berättigade i fråga om sådan ersättning
åt alla lägenhetsinnehavare. Detta så mycket mer, som samtliga med av¬
seende på sin ekonomiska ställning varit i huvudsak likställda. Under
sadant förhållande maste det kännas orättvist mot dem, som ingen ersätt¬
ning erhållit, att gå miste om sådan. Synnerligast som vid gruvdriftens
påbörjande inga som helst bostäder funnes att tillgå, och då vare sig malm¬
fältbolaget eller statens järnvägar kunde bereda bostäder åt den personal,
som var för gruvdriften nödvändig, tvingades den enskilda företagsamheten
att åstadkomma bostäder för de nödvändiga behoven.
Under sådana förhållanden måste man ju medgiva, att de genom
Bihang til! Riksdagens protokoll 1913. h- samt. 19 höft. (Nr t8—U).
2
Motioner i Andra hammaren, Nr 4.3.
denna sin åtgärd gjort både staten och det allmänna en tjänst vid upp¬
förandet av bostäder. Att då frånkänna dem all rätt till ersättning för
den förlust, som de fått vidkännas vid bortförandet av sina byggnader, kan
ej vara staten värdigt, allra helst som de genom statens järnvägars åtgö¬
randen tvingats härtill. Visserligen hade dessa byggnader blivit uppförda
utan tillstånd, men denna omständighet kan dock icke utgöra avgörande
skäl att frånkänna dem rätt till ersättning, enär vid tiden för deras upp¬
förande intet tillstånd kunde erhållas, vadan omständigheternas förhållan¬
den tvingade dem att uppföra dem utan sådant.
Först åtta år efter sedan gruvdriften påbörjats eller år 1899 var det
som Eiksdagen fattade sitt beslut om att dels utarrendera eu del till
aktiebolaget Gellivare malmfält, dels för järnvägens behov avtaga ett visst
område och dels avskilja jord för att enligt uppgjord regleringsplan för¬
delad i tomter upplåta till enskilda med äganderätt för bebyggande; under
hela den föregående tiden var befolkningen hänvisad att uppföra sina
bostäder varhelst de funno det lämpligast.
För belysande av hur stort behov av bostäder, som verkligen förefanns,
kan följande statistik giva ett talande exempel på.
Årtal
|
Antal eldstads¬
rum i av malm-
fältsholaget
uppförda arbe¬
tarebostäder
|
Antal eldstads¬
rum i av en¬
skilda uppförda
bostäder
|
Summa
|
1896
|
305
|
140
|
445
|
1897
|
377
|
560
|
937
|
1898
|
499
|
658
|
1157
|
1899
|
619
|
722
|
1341
|
1900
|
627
|
670
|
1297
|
1901
|
627
|
510
|
1137 |
|
1902
|
627
|
402
|
1029
|
1903
|
627
|
472
|
1099
|
Under denna tid fanns det i Gellivare malmberg mellan fem och sex
tusen människor; delar man så upp dessa på antalet eldstadsrum, så
blir det omkring fem personer i varje rum, och detta torde väl tydligen
tala för att här förefuxmits behov av bostäder. Av dem, som ännu icke
erhållit någon ersättning för sina bortförda byggnader, återstår omkring
ett tiotal, och då de allra flesta av dessa byggnader varit små och enkla,
Motioner i Andra hammaren, Nr 43.
3
kali det ju inte bliva fråga om någon större summa, som staten härför
skulle behöva att utgiva, utan fastmer ett erkännande av det berättigade
i en sådan ersättning även åt dessa,
På grund av vad jag sålunda anfört, får jag vördsamt anhålla,
att Riksdagen ville i skrivelse till Kungi. Maj:t an¬
hålla, att Kung! Maj:t täcktes föranstalta därom, att även
de lägenhetsinnehavare, som på grund af Riksdagens förut
fattade beslut icke kunnat erhålla någon ersättning för
den förlust, som de lidit genom bortförande av sina bygg¬
nader från det till statens järnvägar upplåtna området av
kronans överlopp smark omkring Gellivare malmberg, måtte
tillerkännas sådan ersättning.
Stockholm den 22 januari 1913.
K. L. Sandstedt.