Motioner i Andra kammaren, Nr 357.
1
Nr 357.
Av lierr Gristiernsson, i anledning av Iiungl. Maj:ts pro¬
position angående anslag till uppförande av ett hospital
å bislcopsbostället Sundby nr 1.
Under den diskussion, som vid fjolårets riksdag den 16 mars blev
förd uti Andra kammaren i anledning av då väckta motioner om ökad
sinnessjukvård i riket, riktades av en talare, som sedan ett flertal år
inom statsutskottet handlagt ärenden rörande anslag till hospitalväsen¬
det en varm vädjan till regeringen att redan vid den riksdagen, om
någon möjlighet därtill funnes, inkomma med proposition om uppförande
av hospital i Strengnäs.
Denna vädjan framställdes med anledning av ett av herr civilmini¬
stern vid detta tillfälle hållet anförande angående de riktlinjer han tänkt
sig för hospitalsväsendets utveckling, däri han — efter att ha omnämnt
hurusom den år 1902 antagna^ planen för hospitalsbyggande blivit för¬
senad 3 å 4 år, i det såväl Östersunds som Strengnäs hospital enligt
denna skolat vara färdiga redan år 1912 — meddelat, att det vore
ovisst om det funnes möjlighet att förelägga 1912 års Riksdag planen
till sistnämnda hospital, därvid han emellertid på samma gång fram¬
höll, att om så icke kunde ske det vore tydligt att man till nästa år
hade att påräkna ett fullständigt förslag och — enligt civilministerns för¬
hoppning — ett ganska rundligt tilltaget byggnadsanslag för år 1914
till ifrågavarande hospitals uppförande.
De förhoppningar, som under denna debatt sålunda blevo uttalade,
hava emellertid helt och hållet grusats.
Visserligen hemställde medicinalstyrelsen — då den vid samma tid,
eller närmare bestämt den 20 mars 1912, till regeringen inlämnade det
uppgjorda förslaget till det vid 1911 års Riksdag beslutade hospitalet
vid Strengnäs — att Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen besluta att
redan för år 1913 på extra stat anvisa en summa av 150,000 kronor för
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 4 samt. 164 höjt. (Nr 357.)
2
Motioner i Andra hammaren, Nr 357.
ändamålet i fråga. Sedan överintendentsämbetet vid sin granskning av
de uppgjorda kostnadsberäkningarna, som slutade på 3,170,150 kronor
(motsvarande 3,963 kronor per plats), funnit dessa väl lågt tilltagna
och för den skull uti sitt den 2 april 1912 avgivna yttrande föreslagit
att anslagssumman höjdes med 180,000 kronor, blev emellertid icke
någon proposition i ärendet framlagd vid förra riksdagen.
Som i den nu föreliggande Kungl. propositionen (nr 229) är upp¬
lyst fann civilministern den sålunda till 3,350,150 kronor höjda kost¬
naden (motsvarande 4,187 kronor för vårdplats) väl hög, och syntes det
honom — med hänsyn såväl härtill som till vad överintendentsämbetet,
som vid ärendets handläggning icke haft tillräcklig tid för en genomförd
detaljgranskning, anmärkt — att förslaget borde undergå ytterligare
granskning. Civilministern begärde med anledning härav och erhöll
den 29 juni 1912 Kungl. Majrts bemyndigande att för verkställande av
utredning, huruvida kostnaderna skulle kunna nedbringas, tillkalla sak¬
kunniga, och utsagos härtill, jämte medicinalstyrelsens arkitekt, tvenne
andra byggnadstekniei, nämligen ledamoten av Riksdagens andra kam¬
mare Knut Tengdalil, byggmästaren John Sjöqvist och byggnadsingen¬
jören Hjalmar Cederström. Först 8 månader senare eller den 28 febru¬
ari 1913 avgav denna kommission sitt utlåtande i ärendet, vilket gick
ut därpå, att hospitalet i fråga med några smärre ändringar i planen
skulle, beräknat för 800 platser, kunna uppföras för 3,226,674: 70 kro¬
nor (motsvarande 4,033 kronor för vårdplats). Emellertid framhölls
därjämte uti detta utlåtande, hurusom genom en vånings högre höjd å
sjukpaviljongerna ett antal platser skulle kunna erhållas för jämförelse¬
vis billigt pris, därvid emellertid icke så mycket syftades på möjlig¬
heten att omplacera det nu i huvudsakligen tvåvåningsbyggnader in¬
rymda patientantalet uti trevåningsbyggnader, emedan detta möjligen
komme att medföra ökade personal- och andra driftkostnader, måhända
fullt motsvarade besparingen i byggnadslcostnader, utan fastmera möj¬
ligheten att genom påbyggnad av en våning erhålla plats för ett ökat
antal patienter för en relativt låg kostnad för patient.
Med anledning av detta påpekande har departementschefen till stats¬
rådsprotokollet anfört, att det kunde starkt ifrågasättas, om icke betydlig
utvidgning av byggnadsplanen borde vidtagas och att särskilt möjlig¬
heten att påbygga tvåvåningspaviljongerna med en tredje våning borde
mera ingående undersökas än hittills kunnat ske, för att man efter så¬
lunda vunnen utredning må kunna väg a mot varandra de ekonomiska
fördelarna och de eventuella olägenheterna. På grund härav föreslår
departementschefen att Riksdagen skulle överlämna till Kungl. Maj:ts
prövning att fastställa den definitiva planen för anstalten i den mån
Motioner i Andra kammaren, Nr 357.
3
densamma icke påverkar anslagssumman, därvid emellertid framhållande,
att, därest ovannämnda utredning gåve möjlighet till en utvidgning av
anstalten, en sådan givetvis måste medföra en ökad totalkostnad, som
nödvändiggjorde ny framställning i ärendet hos nästa riksdag. Om
likväl innevarande riksdag på extra stat för år 1914 anslår 150,000
kronor, varmed väganläggningar och annat, som lämpligen bör utföras
före det egentliga byggnadsarbetet kan påbörjas, förmenar departements¬
chefen det vara möjligt att genom det föreslagna tillvägagångssättet
vinna ett år i byggnadstid.
Som synes har, med det skick, vari denna fråga nu blivit fram¬
lagd för riksdagen, civilministerns i fjol uti Riksdagen uttalade förhopp¬
ning, att vid denna riksdag ett fullständigt förslag skulle bliva fram¬
lagt och ett ganska rundligt tilltaget byggnadsanslag för år 1914 bliva
äskat, på intet sätt gått i uppfyllelse. Tyvärr är det också att befara,
att sammaledes bleve med civilministerns nu uttalade förhoppning, att
det i den föreliggande propositionen framlagda förslaget icke skulle
ytterligare uppskjuta den tidpunkt, då hospitalet kan bli färdigt att
tagas i bruk, i det att man tvärtom torde kunna utgå ifrån att risken
är stor för att så bleve förhållandet, om nämligen den ifrågasatta
utredningen resulterade uti förslag att öka platsantalet, då detta ju
skulle betyda att utlysande av entreprenad å byggnadsarbetet bleve
uppskjutet ett år, varav ju återigen måste följa, att tidpunkten för hos¬
pitalets öppnande ävenledes bleve framflyttat ännu ett år.
Vid sådant förhållande må det verkligen sättas i fråga, om det icke
vore skäl att låta den påtänkta utredningen, i vad mån det lämpligen
kan låta sig göra att uppföra sinnessjukanstalter med större platsantal
än 800 (den hittills godtagna normalstorleken), gälla först det därnäst
planlagda hospitalet (för utseende av plats till vilket en kommission
förra hösten blev utsedd) och de ytterligare hospital varav behov kan
komma att visa sig, men icke i fråga om Strengnäs hospital göra någon
ändring i det platsantal (800), för vilket medicinalstyrelsen genom nå¬
digt brev den 22 juni 1911 fick i uppdrag att med biträde av sakkun¬
niga uppgöra ritningar med kostnadsberäkningar. Att dessa visat en
eu högre siffra än kostnaderna för det senast uppförda hospitalet av
samma storlek, det i Västervik, för vilket det beviljade anslaget utgjorde
2,766,498 kronor, har — framhålla de för förslagets utarbetande tillsatta
kommitterade — huvudsakligen betingats av det av riksdagen i skri¬
velse den 27 maj 1911 anvisade direktivet att vid anstaltens planlägg¬
ning särskild ■uppmärksamhet borde fästas vid behovet av utrymme för oro¬
liga och eljest svårshötta patienter, på grund varav vid platsfördelningen
4
Motioner i Andra hammaren, Nr 357.
eu stor förskjutning ägt rum till förmån för avdelningarna för oroliga
samt enkelrummens antal ökats från de 10 procent, som de å Väster¬
viks hospital utgöra, till 14 procent. I övrigt har man ju också att
räkna med den ökning i kostnaderna som betingas av den stegring i
arbetslöner och byggnadsmaterialens pris, vilken ägt rum under de 7
år, som äro förflutna, sedan riksdagen beviljade medel till Västerviks
hospital — enligt vad jag från sakkunnigt håll inhämtat uppgående till
i allmänhet 7 å 10 procent.
Om jag alltså, i likhet med civilministern, anser det synnerligen
välbetänkt att för det planlagda sydsvenska hospitalets och efter detta
eventuellt följande hospitals vidkommande till förnyad granskning upp¬
taga frågan om det lämpliga patientantalet vid hospitalen, så anser
jag mig dock böra yrka avslag på Kungl. Maj:ts framställning, att
frågan om Strengnäs hospitals storlek icke skulle bliva bestämd vid
denna riksdag, då ett bifall på denna punkt — av skäl som ovan fram¬
hållits — säkerligen skulle kunna resultera däruti, att det definitiva
fullbordandet av 1902 års plan för hospitalsbyggande, vilken plan redan
är ett halvt årtionde försenad, skulle bli framskjutet ännu ett år, något,
varmed man enligt mitt förmenande icke kan stå till svars, då det
finnes bortemot tretusen sinnessjuka anmälda till intagning å statsanstalt
utan att plats å sådan under nuvarande förhållanden kan beredas dem.
Tvärtom synes det mig vara en trängande nödvändighet att så fort sig
göra låter fä detta nödläge avhjälpt.
I anslutning till vad här blivit anfört får jag alltså påyrka, att det
allenast inom ramen av det platsantal, beträffande vilket Kungl. Maj:t
begärt uppgörande av förslag till Strengnäs hospital, överlämnas till
Kungl. Maj:ts prövning att fastställa den definitiva planen, och hem¬
ställer förty om sådan ändring uti Kungl. Majrts förevarande fram¬
ställning, att Riksdagen måtte besluta,
att för uppförande av en för 800 sinnessjuka av¬
sedd statsanstalt å biskopsbostället Sundby nr 1 om 2
mantal i Strengnäs socken och Åkers härad av Söder¬
manlands län samt gäldande av de ersättningsbelopp,
som i anledning av boställets avstående böra utgå till
vederbörande rättsägare, bevilja ett belopp av 3,300,000
kronor samt därav på extra stat för år 1914 anslå
150,000 kronor.
Stockholm den 28 april 1913.
A. J. Cristiernsson.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1913.