Motioner i Andra hammaren, Nr 343
1
Nr 343.
Av herr Linders, i anledning av Kung!. Maj:ts proposition med
förslag till ändrad lydelse i vissa delar av förordningen
den 9 juni 1905 angående försäljning av brännvin m. m.
Kungl. Maj:t föreslår i proposition nr 186 till innevarande Riks¬
dag att i samband med övriga förslag rörande landstingens, hushåll¬
ningssällskapens och kommunernas frigörelse från beroendet av bränn-
vinsmedlen antaga en förordning angående statsverkets fond av rus-
drycksmedel. Beträffande vad Kungl. Maj:t i övrigt hemställer har jag
ingenting att erinra, men väl angående den ordning i vilken statsverkets
fondbildning åstadkommes liksom även sättet för fondmedlens användning.
Genom vad Kungl. Maj:t föreslår i sagda proposition öppnas möj¬
ligheten till övriga allmänna institutioners fullständiga frigörelse från
beroendet av rusdrycksmedlen. Däremot ställes frågan om statens fri¬
görelse fortfarande på framtiden. Visserligen föreslås i § 1 i förord¬
ningen angående statsverkets fond, att av statens på visst sätt fixerade
inkomster av rusdryckstrafiken skall det belopp, som överstiger 39,000,000
kronor årligen, avsättas till en fond. Om användningen av denna sägs
i nästföljande paragraf, att den är avsedd att i främsta rummet användas
för reglering av sådana ekonomiska förhållanden, som äro en följd av
mera ingripande åtgärder till rusdryckshanteringens begränsande eller
avveckling.
En fondbildning som den här ifrågasatta kan enligt min mening
omöjligen anses tillfyllestgörande, ifall man verkligen vill frigöra även
staten från beroendet av rusdrycksmedlen, och långt mindre ifall någon
reell betydelse skall ligga i ordet »avveckling». Jag vill därför i avsikt
att successivt avföra inkomsterna av rusdryckshanteringen från ordinarie
budgeten föreslå en avsättning till nämnda fond för första året etter
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 4 samt. 154 höft. (Nr 343.) 1
2
Motioner i Andra kammaren, Nr 343.
det förordningen trätt i kraft med eu fyrtiondedel av statsverkets ifråga¬
varande inkomster, påföljande år med två fyrtiondedelar, därnäst tre
fyrtiondedelar o. s. v., varje år ökat med ytterligare en fyrtiondedel,
tills efter 40 år hela statsinkomsten av ifrågavarande slag disponeras
för särskilda behov. Skulle före denna avskrivningstids slut yppa sig
möjligheter för ett statsförbuds genomförande kan givetvis avskrivnings-
tempot ökas. Genom en anordning sådan den av mig föreslagna
kan, enligt min mening, statens frigörelse emellertid förberedas och eko¬
nomiseras på ett sätt, som ger kommande generationer en förutsätt¬
ning, som faktiskt icke vi i det närvarande sitta inne med — att fri¬
göra land och folk från ett ovärdigt slaveri.
Jag kommer nu till fondens framtida användning. .Detta är en
fråga av ännu större räckvidd och betydelse än själva fondbildningen.
Oaktat jag själv är principiell förbudsvän, så tror jag icke på genom¬
förbarheten utav ett rusdrycksförbud, såvida icke detta finansieras genom
en i stort genomförd plan för våra naturtillgångars rationella utnyttjande,
genom ökade utkomstmöjligheter för vårt folk, genom skapandet av nya
skatteobjekt och därigenom staten tillförsäkrade stegrade framtida
inkomster.
Användningen för sociala ändamål, som Kung}. Maj:t satt i andra
rummet, måste fram i förgrunden. Själva fondbildningen för eventuella
ersättningar och annan reglering av förhållanden, som följa på ingripande
åtgärder till rusdryckshanteringens begränsande och avveckling, vilket
ändamål tagit den absolut dominerande platsen i regeringsförslaget,
kommer säkerligen att i verkligheten spela en ganska underordnad roll.
Det är den ekonomiska förberedelsen, de stora samhällsgagnande gär¬
ningarna, som folkpsykologiskt sett skola popularisera en i sig själv så
brysk handling som stävjandet av en utbredd folksed och avklippandet
av en betydande näringsgren — det är detta som synes böra vara den
bärande tanken vid en dylik statsverkets fondbildning. Botandet av de
ekonomiska revorna, viktiga i och för sig, bliva dock av mera under¬
ordnad beskaffenhet i förhållande till de grundläggande förberedelserna,
det egentliga möjliggörandet.
Då jag således anser, att de social-ekonomiska uppgifterna för eu
djdik fondbildning äro de viktigaste, vill jag även antydningsvis påpeka
ett par riktlinjer för fondens användning.
Främst synes det mig som man borde välja jord- och egnahems-
frågornas lösning till föremål för det allmännas inkomster av rusdrycks-
lianteringen. Till ovärderligt, gagn skulle det vara, ifall dessa miljoner,
så ofta resultat av grusad familjelycka och förlorade existenser, leddes
3
Motioner i Andra kammaren, Nr 343.
ut i Sveriges bygder till nya egnahem, till ökade förvärvsmöjligheter
vid landets modernäring. De stora förberedande röjnings- och dräne¬
ringsarbetena överstiga ofta, i all synnerhet i de kargare trakterna,
odlarnas ekonomiska bärkraft, och dess utförande är ett givet statsin¬
tresse. Av rusdrycksmedlen kunde även lämnas byggnads- och odlings¬
lån åt dessa många hemlösa människor, vars enda kapital är ett par
stärka armar. Men det är framför allt frågan om upplåtande av statens
domäner till småbruk i stor utsträckning som förefaller mig behjärtans-
värd. Frågan om lämpliga upplåtelseformer, särskilt lämpade för de
lattiga obesuttna klasserna, är för närvarande föremål för utredning och
torde snart få sin lösning. Då kommer helt säkert att krävas betydliga ,
ekonomiska resurser för genomförande av en bättre kolonisation å krono-
domänerna; och då vill det synas som om här spritmiljonerna skulle få
den allra bästa användning. Ty i nya hem, nya odlingsmöjligheter och
rikare skördar gör staten sin fördelaktigaste kapitalplacering. Hemmets
fiende alkoholen kan på så sätt tvingas att återbörda en del av sin
brandskattning!
Men även skogen, i exportavseende den förnämsta av landets
näringar, är ett tacksamt föremål för ökade anslag. Till inköp av
skogsbärande eller skogs tjänlig mark utgå redan nu ganska betydande
summor, men icke på långt när vad som kräves för att staten i värt
land inom rimlig tid skall kunna förvärva skogar i proportion till våra
östra och södra grannländer. Hundratusentals tunnland kalmarker i
landet ligga ännu öde väntande på spade och skogsfrö. Skogstaxeringen
i Värmland visade, att skogsmarken i allmänhet ej bär mer än hälften
av det möjliga beståndet. En mera intensiv skogsskötsel är endast
genomförd vid ett fåtal kronoparker. I det vi ekonomiskt frigöra oss
från rusdryckstrafiken synes mig ingenting vara lämpligare än att öka
vårt skogskapital och tillförsäkra oss för framtiden ökade inkomstkällor
hos våra naturliga näringar.
Några lantkommuner i Värmland och Jämtland äro redan inne på
denna väg.
Likaledes våra vattenfall kunde med anlitande av samma ekono¬
miska resurser tagas i mera allmänt bruk. Ett tiotal miljoner om året
under ett par decennier till montering av vattenfall för statens räkning
skulle vid kraftens distribuering för industri, hantverk och jordbruk
bliva en fond till utvecklingsmöjligheter och framsteg, onödiggöra en
god del av vår stenkolsimport och bjuda staten avsevärda inkomster
för långa tider.
Kapitalplacering genom naturtillgångarnas utnyttjande avkastar
4 Motioner i Andra hammaren, Nr 343.
icke allenast ränta å nedlagda penningar utan löser samtidigt ett jord-
bundet kapital, som verkar befruktande på olika näringsgrenar och
skänker värdefulla nja skatteobjekt åt det allmänna.
På så vis skulle rusdryckstrafikens miljoner kunna ställas i kul¬
turens, i odlingens och den ekonomiska utvecklingens tjänst, så att,
ifall det hela bedrives planmässigt, en gång staten kan ställas i den
situationen, att rusdryckerna kunna avlysas bland vårt folk utan ekono¬
miska rubbningar för det allmänna.
Då jag håller före att en fondbildning icke bör äga rum utan
tillräcklig klarhet och visshet om dess karaktär har jag velat framföra
dessa synpunkter vid detta tillfälle. Finansplanen och detaljuppgifternas
formulering torde tillhöra den nu sittande stora nykterhetskommitténs
arbetsområde, därest Riksdagen bifaller mitt förslag till ändrade grunder
för fondens bildande och viss omkastning i dess uppgifter.
I anledning av vad jag sålunda anfört, får jag vördsamt hemställa:
att Riksdagen med bifall till Kungl. Maj.ds för¬
slag till förordning angående statsverkets fond av rus-
drycksmedel måtte besluta följande lydelse av förord¬
ningens båda första paragrafer:
§ I-
Av statsverkets inkomster av brännvinstillverk-
ningsskatt, maltskatt, punschskatt och brännvinsför-
säljningsmedel skall, efter restitution för denaturerat
brännvin och för malt, som vid skattepliktigt bryggeri
omedelbart använts för tillverkning av svagdricka,
till en särskild fond avsättas för första året efter det
denna förordning trätt i kraft fyrtiondedelen, påföl¬
jande år två fyrtiondedelar, det därnäst följande året
tre fyrtiondedelar och så vidare, varje års avsättning
en fyrtiondedel mera än näst föregående års, tills efter
40 år hela statsinkomsten av ifrågavarande slag ingår
till fonden.
§ 2.
Fonden, som benämnes statsverkets fond av rus-
drycksmedel, är avsedd att användas för sådana social-
5
Motioner i Andra kammaren, Nr 343.
ekonomiska ändamål, som kunna förbereda och möjlig¬
göra mera ingripande åtgärder till rusdryckshanterin-
gens begränsning eller avveckling, samt för reglering
av sådana ekonomiska förhållanden, som äro en följd
av sagda statsåtgöranden.
Stockholm den 24 april 1913.
Sven Linders.
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 4 samt. 154 höft. (Nr 343.)
2