Motioner i Andra kammaren, Nr 300.
3
Nr 300.
Av herr CtlFlsOll i Herrljunga, i anledning av Kungl. Maj:ts
jproposition, angående ändrad lydelse av vissa §§ i för¬
ordningen om kommunalstyrelse på landet rn. m.
I proposition nr 185 till årets Riksdag föreslår Kungl. Maj:t bland
annat sådan ändring i nu gällande förordning om kommunalstyrelse på
landet, att bolag ej ma få utöva rösträtt å kommunalstämma i andra fall,
än då ärendet angår endast i mantal satt jord.
Detta reformkrav bär ju länge stått på dagordningen och torde där¬
för komma att mottagas med stor tillfredsställelse från olika håll. Särskilt
i vad reformen avser politiska och kommunala val. Lite var inser nu¬
mera och medgiver också, att personlighetsprincipen i dessa fall bör ut¬
göra grundvalen för rösträtts utövande. Men något annorlunda ställer sig
dock saken, då det gäller den kommunala förvaltningen och särskilt vid
bestämmande av utgifts- och inkomststat för kommunen, liksom ock vid
tillfällen, då anslag äskas och skola beslutas för olika ändamål. Då vill
det synas mig, som om billighet och rättvisa bjuda, att rösträtt fortfarande
såsom hittills jämväl må utövas av bolag inom kommun, till vilket det¬
samma betalar utskylder. Ett upphävande av denna bolags rätt skulle med
säkerhet bliva till stor skada och men för många av vårt lands kommuner
och få de mest ödesdigra följder. Vi ha i vårt land ett stort antal kom¬
muner, uti vilka bolag äro så att säga dominerande. Och detta inte minst
då det gäller att betala till kommunens utgifter. Den väsentligaste delen
av kommunens skattebörda vilar på bolaget eller bolagen, och de övriga
skattebetalande personerna känna ringa eller inget tryck av densamma.
Det vore val ändå bra oegentligt för att icke säga orättvist, om dessa stora
skatteobjekt under sådana förhållanden icke skulle få lov med sina röster
utöva medbestämmanderätt över kommunens inkomster och utgifter.
Man skulle ju kunna tänka sig fall i framtiden — för den händelse
Kungl, Maj:ts förslag i denna del bliver upphöjt^till lag^—då i|ens,kom¬
4
Motioner i Andra kammaren, Nr 300.
mun de röstberättigade, med tanken på bolagets eller bolagens starka axlar
att bära skattebördor, besluta i strid med bolagets önskan utförandet av
ett företag, vars verkställande kräver stora utgifter. Man får tillstånd
upptaga ett större amorteringslån, och allt ser i början så ljust och lovande
ut. Men bolaget, som icke ville vara med om detta företag, finner med
sin fördel förenat att förlägga sin verksamhet till annan kommun, något
som väl ingen lär kunna förhindra, och kommunens fysiska skatteobjekt
få stå där med sin stora skuld, och det är ju inte ur vägen antaga, att
säkerligen även eu stor del av dessa följa bolagets exempel att ur den
skattetyngda kommunen avflytta. Frågan blir då denna: Hur skall det
sedan bliva för en dylik kommun?
Det är dylika fall jämte åtskilligt annat jag befarar den föreslagna
reformen skulle framkalla, och därför synes mig Kungl. Maj:ts förslag i
denna del ej böra av Riksdagen biträdas.
På grund härav och med anledning av det anförda får jag härmed
vördsamt hemställa,
att Riksdagen måtte besluta sådan ändring i Kungl.
Maj:ts proposition, nr 185, i vad den avser förordning
om kommunalstyrelse på landet, att bolag må medgivas
rösträtt å kommunalstämma, då kommunens utgifts- och
inkomststat bestämmes, liksom också då, när äskade an¬
slag till olika ändamål skola beslutas.
Vederbörande utskott torde vidtaga de redaktionella förändringar i
kungl. förslaget, som bli en följd av mitt yrkande.
Stockholm den 12 april 1913.
Herm. Carlson.