Motioner i Andra kammaren, Nr 268.
7
Xr 268.
Av herr Persson i Norrköping in. It., i anledning av Kungl.
Kung!.. Maj ds proposition med förslag till lag om ex¬
propriation m. in.
I Kungl. Maj:ts proposition nr 46 med förslag till lag om expro¬
priation föreslås, att expropriation skall kunna äga ruin, när Konungen
prövar nödigt, att fast egendom ma tagas i bruk dels för vissa allmänna
ändamål, för vilka förut expropriationsförfarandet i allmänhet fått äga
rum, och dels för vissa angivna nya ändamål, såsom för åstadkommande
av tryggare bostadsförhållanden inom bebyggt område å ort med större
sammanträngd befolkning ävensom plats för överläggningar i allmänna
frågor eller upplysande föredrag eller anläggning till förbättrande av till¬
gången på livsmedel eller andra förnödenheter eller för annat företag,
som Er ägnat att främja något dylikt ideellt eller ekonomiskt syfte av
synnerlig vikt för ett samhälles befolkning eller en väsentlig del därav
o. s. v. Såväl inom Riksdagen som annorstädes har emellertid vid före¬
gående upprepade tillfällen framförts beaktansvärda krav om expropria¬
tion av fast egendom jämväl för andra ändamål, vilka icke återfinnas i
den förevarande kungl. propositionen.
Vi tillåta oss erinra därom, att redan år 1904 förordade den s. k.
Norrlandskommittén i sitt den 27 oktober nämnda år avgivna betänkande
vissa åtgärder för att genom expropriationsförfarande bereda enskilda
jordägare i Norrland och Dalarne lämpliga odlingslägenheter. Riksdags¬
motioner angående jordavlösning, ytterst genom expropriation, har sedan
av enskild motionär framförts år 1909, 1910 och 1911 och slutligen fram¬
fördes i Andra kammaren under 1912 års riksdag av socialdemokratiska
riksdagsgruppens förtroenderåd en motion, vari yrkades lagstiftningsåtgärder
för att i erforderliga fall och under för framtiden betryggande villkor
åstadkomma avlösning ytterst genom expropriation dels av mark för tor-
pares, bolagsarrendatorers och vederlikars jordbruk på enskilda domäner,
dels marken till lägenhetsinnehavares besittningar på ofri enskild grund
och dels mark från stora enskilda domäner för nya jordbruk och nya
bostadslägenheter.
8
Motioner i Andra kammaren, Nr 26S.
De motiv, som anfördes i föregående ars omnämnda motion, lära
näppeligen här behöva upprepas, kända som de torde vara för envar Riks¬
dagens ^ledamot, som med intresse följer såväl de ovannämnda samhälls-
oruppernas ofria och betryckta läge som möjligheterna för jordbrukets
upprätthållande och förkovrande. Vad särskilt lägenhetsinnehavarna, vilka
äcra hus på ofri enskild grund, beträffar, så må erinras därom,. att den av
Kanal. Maj:t tillsatta s. k. torpkommissionen i. sitt den 6 maj 1911 av¬
givna betänkande bland annat föreläde förslag till lag om lösningsrätt av
vissa avsöndrade lägenheter. Och Riksdagens lagutskott yttrade i betän¬
kande förra året om dessa lägenhetsägare, att de otvivelaktigt i de flesta
fall befinna sig i eu synnerligen otrygg ställning, enär de äventyra att
vid nyttjanderätt ens slut nödgas bortflytta sina byggnader eller för att
und°-å detta på vida hårdare villkor än förut söka få upplåtelsen förnyad,
därest ej, såsom ofta torde vara fallet, byggnaderna vid besittningens sint
jämlikt avtal om upplåtelse av tomt utan lösen tillhöra markägaren. Och
utskottet fann det vara en samhällsangelägenhet av synnerlig vikt, att dy¬
lika lägenhetsinnehavare beredas en mera tryggad ställning, samt att åt¬
gärder härför, som måste anses nödvändiga, skyndsammast möjligt vid¬
tagas, varför utskottet hemställde, att »Riksdagen ville i skrivelse till Kungl.
Maj:t anhålla om framläggande för Riksdagen skyndsammast möjligt av
förslå»- till lagstiftning om expropriations- eller lösningsrätt för beredande
av möjlighet åt ägare av byggnader på ofri grund att förvärva marken,
varå byggnaderna äro uppförda».
Denna utskottets hemställan bifölls i Andra kammaren och samlade
i Första kammaren 52 röster mot 91.
I liknande otryggad ställning som lägenhetsinnehavarna, kan man
säo-a, att torpare och bolagsarrendatorer i stort sett befinna sig. Dessa
medborgaregrupper vänta och begära statsmakternas snara och kraftiga
ingripande för att få sin ställning tryggad och dräglig. Som i förra årets
motion framhålles, är det även en samhällsangelägenhet av största vikt, att
det kan anskaffas jord till nya jordbruk och nya lägenheter samt att detta
sker under billigaste och rimligaste villkor.
Det är därför högst beklagansvärt, att hänsyn till ovanberörda för¬
hållanden icke tagits vid utarbetandet av det förslag till expropriationslag,
som den förevarande kungl. propositionen innehåller. Utom .det _ att
ifrågavarande lagförslag icke inrymmer möjlighet till expropriation i de
fall vi här ovan framhållit, så är expropriationsförfarandet, som lagförslaget
ifrågasätter, sä omständligt och dyrbart, att det näppeligen med fördel kan
användas i de fall som förutsättas vid avlösning av exempelvis enskildes
enstaka lägenheter, torp och småbruk. För detta ändamål erfordras ett
Motioner i Andra kammaren, Nr 268.
9
väsentligt enklare, smidigare och billigare expropriationsförfarande. Det är
ett sådant vi ansett borde framlagts i samband med det förelagda. Och
vi vilja i detta avseende hänvisa till de lagar, som på motsvarande område
äro gällande i England och vilka visat sig mycket ändamålsenliga.
Enär det icke varit oss möjligt att nu förelägga ett detaljerat till¬
fredsställande lagförslag i ämnet, tillåta vi oss, med hänvisning i övrigt
till motiveringen i vår motion förra året, hemställa,
att Riksdagen ville anhålla, att Kungl. Maj:t måtte
skyndsamt låta utreda och, i den mån utredningen där¬
till föranleder, om möjligt nästa år för Riksdagen fram¬
lägga förslag till lagstiftningsåtgärder i ändamål att:
l:o) för jordbrukets upprätthållande och brukarnas
frigörelse från beroende i erforderliga fall och under
för framtiden betryggande villkor åstadkomma avlösning
ytterst genom expropriation (tvångsavlösning) av torpares,
bolagsarrendatorers och deras vederlikars jordbruk på
enskilda domäner;
2:o) i erforderliga fall och under för framtiden
betryggande villkor åstadkomma avlösning ytterst genom
expropriation (tvångsavlösning) av marken till lägenhets-
innehavares besittningar på ofri enskild grund;
3:o) i erforderliga fall och under för framtiden
betryggande villkor åstadkomma avlösning ytterst genom
expropriation (tvångsavlösning) av mark från stora en¬
skilda domäner för nya jordbruk och nya bostadslägen¬
heter; samt
4:o) vid jordlösen för den i föregående punkter
omförmälda expropriation en sådana stadgande!! måtte
införas, att expropriationsförfarandet göres möjligast
enkelt och billigt samt att någon oförtjänt vinst under
inga förhållanden beredes den store jordägaren.
Stockholm 19 februari 1913.
Sven Persson.
Herman Lindqvist.
Nils Persson.
Viktor Larsson.
Värner Rydén.
Hj. Branting.
F. W. Thorsson.
E. Palmstierna.
A. J. Christiernson.
Bernh. Eriksson.
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 4 sa?nl. 111 käft. {Nr 267—268.) 2