4
Motioner i Andra kammaren, Nr 181.
Nr 181.
Av herr Rydén, om ändring i § 7 mom. 2:o) b) i förord¬
ningen om inkomst- och förmögenhetsskatt m. m.
Enligt förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt § 7 mom.
2ro) beskattas såsom inkomst av kapital »utdelning å aktier i inländska
aktiebolag eller å lotter i solidariska bankbolag». Genom den tolkning av
uttrycket »utdelning å aktier», som av landets högsta beskattningsmyndig-
het, regeringsrätten, vedertagits, synes emellertid eu beskattningspraxis ha
uppkommit, som icke någonsin torde ha varit av lagstiftaren åsyftad, och
som i vart fall uppenbarligen innebär en orättvisa, vilken från Riksdagens
sida bör undanröjas. Till belysande av detta sakförhållande anhåller jag
få anföra följande i högsta instans avgjorda beskattningsärende.
Under år 1907 hade förslag framkommit till eu sammanslutning mel¬
lan de svenska sockerfabrikerna av fastare form än den förening, vari de
flesta av dem redan flera år dessförinnan samverkat för bevakande av ge¬
mensamma intressen. Dessa förslag resulterade i bildande av Svenska soc-
kerfabriksaktiebolaget, vilket konstituerades den 10 aug. 1907. I över¬
ensstämmelse med de grunder, efter vilka bolaget bildades, gjordes fram¬
ställningar till de äldre sockerbruksbolag, som förut samarbetat, om inträde
i det nya bolaget på sådant sätt, att de äldre bolagens tillgångar helt eller
delvis skulle försäljas till det nya bolaget. Därvid skedde värdesättning
av dessa tillgångar efter normer, som blivit bestämda vid förberedande
underhandlingar. Värdesättningen godkändes av de äldre bolagens del¬
ägare på hållna bolagsstämmor. Beträffande likviden avtalades, att denna för
fabrikerna med maskiner och dylikt skulle erläggas i det nya bolagets aktier
till parikurs, medan förefintliga tillverkningar ävensom förbrukningsartik¬
lar och dylikt skulle efter gällande pris betalas kontant. Med penningar
Motioner i Andra hammaren, Nr 181.
5
skulle även gäldas jordbruksfastigheter i den mån de icke vore intecknade
för skuld, som det nya bolaget övertoge, samt med fastigheterna samman¬
hörande inventarier. På huvudsakligen dessa grunder beslöto därefter 19
äldre bolag, vilka således uppgingo i det nya bolaget, att till detta över¬
låta sina tillhörigheter.
Aktieägarne i de äldre bolagen erhöllo sålunda vid övergången till in¬
tressenter i det nya bolaget dels kontanta penningar och dels aktier i
Svenska sockerfabriksaktiebolaget. Som ett exempel på storleken av dessa
utdelningar må från ett av förut åsyftade beskattningsmål anföras perso¬
nen H. Han hade ägt aktier i tre av de äldre soekerbruksbolagen till
nominellt värde av sammanlagt 3,400 kronor. Vid bolagens upplösning
hade H. år 1908 i stället erhållit dels 2,280 kronor i penningar och dels
aktier i Svenska sockerfabriksaktiebolaget med ett uppgivet börsvärde av
tillhopa 15,650 kronor.
Vid Malmöhus läns prövningsnämnds sammanträde den 30 juli 1909
avlämnade kronombudet en förteckning å i länet bosatta delägare i de soc-
kerfabriksaktiebolag, som dåmera uppgått i Svenska sockerfabriksaktiebola¬
get, och yrkade, att dessa aktieägare skulle taxeras till inkomstskatt för de
utdelningar, som dessa uppburit vid de äldre bolagens likvidation, samt
att ifrågavarande personer av taxeringsnämnderna åsätta inkomstskattetaxe-
ringar alltså skulle höjas med belopp, som i förteckningen angåves. För
härovan omförmälda H. yrkades sålunda, att, då värdet av vad H. vid de
äldre bolagens upplösning — tillsammans 17,980 kronor — med 14,530
kronor överstege de äldre aktiernas nominella värde, dennes inkomstskatte-
taxering skulle höjas med sistnämnda belopp.
Prövningsnämnden ansåg de vid bolagens likvidation gjorda utdel¬
ningarna icke lagligen beskattningsbara och avslog därför kronombudets
yrkande.
Hos kammarrätten anfördes därefter av kronombudet besvär i fråga
om inalles 1,517 personers taxering, i vilka yrkades, att dessa måtte taxe¬
ras till inkomstskatt för de vid förbemälda transaktion erhållna utdelning¬
arna. Kronoombudet anförde därvid bland annat, att det vore betänkligt,
att icke beskatta en utdelning som denna, enär man annars i många fall
skulle rent av inbjuda till ett undandragande av eljest beskattningsbara
inkomster från beskattning. Vad särskilt anginge de äldre sockerbruks-
bolagen, vore det bekant, hurusom en del av dessa tidtals haft synnerligen
stora inkomster, vilka icke utdelats utan lagts till fonder, som sedermera
överförts till aktiekapitalet genom gratisutdelning av nya aktier. Även
6
Motioner i Andra kammaren, Nr 181.
under de sista åren av de gamla bolagens verksamhet hade stora vinst¬
belopp innehållits antagligen för att därigenom ingå med större belopp i
det nya bolaget. Dessa vinster skulle undgå ifrågavarande beskattning,
därest de icke nu upptoges som utdelning å aktier.
I avgivna förklaringar anfördes å aktieägarnes vägnar, att den i detta
fallet skedda utdelningen icke vore att anse såsom sådan utdelning å aktier
som skatteförordningen avsåge. I de fall, där vid bolags upplösning något
överskott uppkomme för aktieägarna, bleve det eu uppdelning, ej en ut¬
delning av överskottet. Kronombudet hade vidare lämnat åsido betydel¬
sen av den rena värdestegringen, som läge i skillnaden mellan det till
bolaget en gång inbetalade aktiekapitalet och det kapital, vilket nu upp¬
delats på aktieägarne. Den påyrkade taxeringen skulle i själva verket icke
bliva annat än en maskerad värdestegringsskatt.
Kammarrätten avgjorde genom utslag den 2 G januari 1910 ärendet.
Vad förut omförmälda H. beträffar yttrade kammarrätten, att som ovan¬
berörda belopp, 14,530 kronor, måste anses hänförligt till sådan utdelning
å aktier, varför inkomstskatt lagligen skulle utgöras, kammarrätten funne
skäligt höja H:s taxering för inkomstskatt år 1909 med nämnda belopp.
Kammarrättens utslag var enhälligt. Liknande beslut fattades åven i de
övriga beskattningsmålen av samma slag.
Aktieägarne anförde hos Kung! Maj:t besvär över kammarrättens
utslag, däri bland annat anfördes, att då de äldre bolagen uppgått i det
nya bolaget, detta i realiteten icke hade varit något annat än en formali¬
tet. Den valuta, de gamla bolagen mottagit, både varit noga uträknad
såsom en reell motsvarighet mot vad de avstått till det nya bolaget. Den
utdelning, som vid de gamla bolagens likvidation distribuerats till deras
delägare, hade därför icke varit annat än en uppdelning av deras kapital,
en omplacering av kapitalet. I den mån vid denna omplacering kommit
till synes större belopp än de ursprungligen till de gamla bolagen inbetalta
beloppen, hade ökningarna dels icke varit att anse såsom sådana besparade
vinster, vilka nu skulle kunna beskattas, allra minst den del därav, som
före år 1903 redan blivit till fullo beskattad efter då gällande författning,
och dels till största delen varit allenast uttryck för en allmän värdestegring,
som varken förr eller nu kunnat bliva föremål för beskattning. Detta
gällde hela likvidationsutdelningen, vare sig den skett i nya aktier eller
kontant. Alternativt yrkades emellertid, att beskattningen åtminstone icke
måtte omfatta mera än den kontanta utdelningen.
Motioner i Andra kammaren, Nr 181.
7
Regeringsrätten beslöt vid ärendets föredragning, som beträffande H.
ägde ram den 22 april 1910, att
enär, enligt vad upplyst blivit, Svenska sockerfabriksaktiebolaget i
ändamål att övertaga vissa förutvarande sockerfabriksaktiebolags tillgångar
och fortsätta den av dem idkade verksamheten bildats på sådant sätt, att
delägarne i de äldre bolagen i utbyte emot aktier i dessa bolag undfått
aktier i det nya bolaget,
samt de H. sålunda tillfallna aktierna i Svenska sockerfabriksaktiebo¬
laget icke vore att anse såsom utdelning, som omförmäldes i 3 § c) för¬
ordningen om inkomstskatt den 13 september 1907,
men de till H. såsom aktieägare i ovan omförmälda äldre bolag kon¬
tant utbetalta beloppen däremot, med avseende å vad i målet förekommit,
innefattade sådan utdelning,
i överensstämmelse härmed sålunda ändra kammarrättens utslag, att
H. beskattades för kontant uppburna 2,280 kronor, medan däremot mer¬
värdet av de mottagna aktierna, 12,250 kronor, lämnades obeskattade.
Från regeringsrättens beslut hade en av dess ledamöter eu i så måtto
avvikande mening, att han ej heller ansåg den kontanta utdelningen be¬
skattningsbar.
Övriga här omnämnda bekattningsmål avgjordes på samma sätt.
Bildandet av Svenska sockerfabriksaktiebolaget, varvid 19 äldre socker-
bruksbolag uppgingo i detsamma, är den största av de moderna trustbildningar,
som förekommit i vårt land. Därvid utdelades till de förutvarande aktie-
ägarne, utan ett öres inbetalning från dessas sida, aktier till värde mång¬
dubbelt mot de ursprungliga inbetalningarna. För det halva hundratal
millioners utdelning å aktier, som därvid ägde rum, erhöll staten ingen
skatteinkomst. Det synes uppenbart, att eu lagstiftning, som möjliggör —
låt vara genom tolkningar, som för många torde te sig som mycket
svårbegripliga — ett undandragande från staten av så stora skattebelopp,
icke är tillfredsställande. Då emellertid den lydelse av här tillämpliga
stadgande, som fanns i 1907 års inkomstskatteförordning, återfinnes även
i 1910 års förordning om inkomst- och förmögenhetsskatt, och då vidare
transaktioner av den art, som gjorde möjligt för intressenterna i socker-
trusten att undgå beskattning för stora summor, torde vara att motse vid
de trustbildningar, som under kommande tider få antagas äga rum inom
olika grenar av näringslivet, synes en förändring av här ovan omförmälda
stadgande i den nya skatteförordningen vara högeligen av nöden.
För åvägabringande av en ändring i detta avseende torde två olika ut-
8
Motioner i Andra kammaren, Nr 1SL
vägar kunna användas. Antingen måste ett förtydligande äga rum i skatte¬
förordningens 7 § mom. 2:o) b), så att här tydligt utsäges, att till inkomst
av kapital hänföres utdelning å aktier i inländska aktiebolag eller å lotter
i solidariska bankbolag, vare sig denna utdelning sker i penningar eller
penningars värde, genom utdelning av aktier eller lotter i eget eller annat
aktiebolag eller solidariskt bankbolag eller ock på annat sätt.
Den andra utvägen synes vara, att i de vid förordningen om inkomst-
och förmögenhetsskatt fogade »särskilda anvisningar till ledning vid taxe¬
ringen» införa förtydligande bestämmelser, som utesluta möjligheten av den
tolkning, regeringsrätten i sitt här omhandlade utslag givit åt begreppet
»utdelning å aktier». Ett sådant förtydligande kunde lämpligen införas i
anvisningarnas punkt 4:o), där efter styckets första mening: »Såsom be¬
skattningsbar — — — — — till utdelningen», tillfogas en ny mening av
exempelvis följande lydelse: »Likaledes anses såsom beskattningsbar utdel¬
ning av nu nämnda slag all utdelning av aktier eller lotter i eget eller
annat aktiebolag eller solidariskt bankbolag ävensom varje annan utdelning
till aktieägare eller lottägare i här omförmälda bolag av penningar eller
penningars värde, så vida utdelningen ej är att hänföra till återbetalning
vid bolags upplösning av inbetalt aktiekapital.»
Under hänvisning till vad ovan anförts, tillåter jag mig härmed vörd¬
samt föreslå, att Riksdagen ville besluta
antingen,
att § 7 mom. 2: o) b) av förordningen om inkomst-,
och förmögenhetsskatt den 28 oktober 1910 skall er¬
hålla följande ändrade lydelse:
b) Utdelning å aktier i inländska aktiebolag eller
å lotter i solidariska bankbolag, vare sig denna utdel¬
ning sker i penningar eller penningars värde, genom
utdelning' av aktier i lotter i eget eller annat aktie-
bolag eller solidariskt bankbolag eller på annat sätt;
samt
eller ock,
att punkt 4: o) i de vid förordningen om inkomst-
och förmögenhetsskatt fogade »särskilda anvisningar till
ledning vid taxeringen» må erhålla följande ändrade
lydelse:
Motioner i Ändra kammaren, Nr 181.
9
4:o)
Inkomst från bolag m. rn.
Såsom beskattningsbar — — — — .— — _
— — — till utdelningen. Likaledes anses såsom be¬
skattningsbar utdelning av nu nämnda slag all utdel¬
ning av aktier eller lotter i eget eller annat aktiebolag
eller solidariskt bankbolag, ävensom varje annan utdelning
till aktieägare eller lottägare av penningar eller pennin¬
gars värde, såvida utdelningen ej är att hänföra till åter¬
betalning vid bolags upplösning av inbetalt aktiekapital.
Har aktie — — — (nuvarande lydelse) — —--
— — ■— förvärvade vinst.
Därest bevillningsutskottet vid behandling av denna motion skulle finna
jämkningar i här föreslagna stadganden erforderliga eller ock finna annan
utväg lämpligare för uppnående av motionens syfte, vill jag härmed hava
framställt motion även i dessa avseenden.
Stockholm den 26 januari 1913.
Värner Rydén.
Bihang till Riksdagens protokoll 1913.
4 samt.
69 käft. (Nr 180—183)
2