Motioner i Ändra hammaren, Nr 139.
1
Nr 139.
Av herrar Starbäck och Beckman i Linköping, om pensionstill¬
ägg åt f. d. adjunkterna E. Vetterhall och F. J. A.
Rodenstam.
Undertecknade tillåta sig härmed påkalla Riksdagens uppmärk¬
samhet i fråga om de till f. adjunkterna E. Vetterhall i Hälsingborg
och F. J. A. Rodenstam i Hudiksvall utgående pensionernas belopp.
Berörda läroverkslärare hade, när "de våren 1912 inlämnade sina
pensionsansökningar, oafbrutet vid läroverk tjänstgjort, Vetterhall från
och med höstterminen 1882 och Rodenstam från och med höstterminen
1888. Båda sökandena förutsatte uppenbarligen, att Kung!. Maj:t med
afseende a det antal tjänsteår, för vilka pensionsbeloppet beräknades,
toge hänsyn allenast till det fulla antalet läsår, under vilka sökandena
tjänstgjort, en uppfattning så mycket närmare till hands liggande som
extra lärare och ordinarie ämneslärare vid de allmänna läroverken icke
för ferietid uppbära något som helst arvode, resp. tjänstgöriugspen-
ningar samt till grund iör beräkning av lönetur för läroverkslärare
sedan gammalt lagts den verkliga tjänstgöringstiden och intet avseende
fästats vid ferietid. Sökandena hade följaktligen begärt att i tjänsten
få kvarstå intill utgången af juni månad 1912 och anhöllo om avsked
med pension fr. o. m. den 1 juli samma år. Överstyrelsen för rikets
allmänna läroverk, vilken icke synes haft kännedom om prejudikat i
annan riktning uti med förevarande fall fullt likartade, hyllade samma
uppfattning som sökandena och tillstyrkte i utlåtanden den 29 april
1912 och den 13 maj 1912, att, under förutsättning, att sökandena be¬
viljades afsked från och med den 1 juli 1912 pensionsbeloppens storlek
skulle beräknas för Vetterhall efter 30 tjänstår och för Rodenstam efter
24 tjänstår. Statskontoret^ till vilket pensionsansökningarne remittera-
liihang titt Riksdagens protokoll 1913. 4 samt. 55 käft. (Nr 139 -142.)
2
Motioner i Andra kammaren, Nr 139.
des efter det att överstyrelsen avgivit sina yttranden, hävdade emeller¬
tid en annan ståndpunkt. Efter allt att döma på den grund, att sökan¬
dena för första gången vid början av en hösttermin trätt i tjänst vid
de allmänna läroverken, ansåg statskontoret, att de endast under förut¬
sättning av kvarstående i tjänst intill utgången av augusti månad 1912
finge tillgodoräkna sig de av överstyrelsen beräknade tjänståren, och
att därest avsked beviljades dem med den 1 juli 1912, de för pensions¬
beloppens bestämmande endast finge tillgodoräkna sig respektive 29 och
23 tjänstår, varigenom de av överstyrelsen föreslagna pensionsbeloppen
skulle minskas med ett hundra kronor. Dock hemställde statskontoret,
tydligen med stöd av förut i likartade fall tillämpad praxis, att, därest
Kungl. Maj:t skulle finna skäl låta med avskedet anstå till utgången
av augusti' månad, sökandena skulle få för pensionsbeloppens beräk¬
nande räkna sig till godo ytterligare ett tjänstår. Emellertid beviljade
Kungl. Maj:t sökandena avsked från och med den 1 juli 1912 och till¬
erkände dem pensioner till de av statskontoret under sådan förutsätt¬
ning påyrkade lägre beloppen eller respektive 2,820 och 2,240 kronor.
Då den förlängning av sökandenas kvarstående i tjänst, som stats¬
kontoret förutsatte som villkor för pensionernas utgående till de av
överstyrelsen föreslagna högre beloppen, så gott som uteslutande inföll
under ferietid, synes det vara otvivelaktigt, att därest sökandena av¬
vetat den lagtillämpning, som här förekommit, och beretts tillfälle att
inkomma med ansökningar om sådant kvarstående i tjänst intill utgån¬
gen av augusti månad 1912, sådana ansökningar av överstyrelsen till¬
styrkts och av Kungl. Maj:t bifallits; så har åtminstone skett i ett
senare fall, från överstyrelsens sida med särskild hänsyn därtill, att
överstyrelsens uppmärksamhet just med nu ifrågavarande fall blivit
fästad på, att berörda lagtillämpning gjorts gällande.
Enär alltså f. adjunkterna E. Vetterhall och F. J. A. Rodenstam
fullgjort all den tjänstgöring, som faller inom ramen av respektive 30
och 24 tjänstår för läroverkslärare, och enär deras tillerkännande av
pensionsbelopp, beräknade efter lägre antal tjänstår, kan sägas i reali¬
teten hava berott på deras bristande kännedom om lagtillämpning i
visst fall, en bristande kännedom, som med hänsyn till vad ovan rela¬
terats är mer än ursäktlig, synes det oss vara med billighet och mate¬
riell rättvisa förenligt, att de tillerkännas pensionstillägg till sådan stor¬
lek, att deras pensioner utgå med belopp, beräknade efter respektive
30 och 24 tjänstår.
På grund härav få vi hemställa,
Motioner i Andra hammaren, Nr 140.
att Riksdagen måtte för sin del bevilja f. adjunk¬
terna E. Vetterhall i Hälsingborg och F. J. A. Roden-
stam i Hudiksvall årliga pensionstillägg av ett hundra
kronor för vardera att utgå från och med den 1
juli 1912.
Stockholm den 25 januari 1913.
Karl Starbäck. K. Beckman.
Nr 140.
Av herr ilagnilSSOrs i Kalmar, angående pension åt förre fästnings-
bgggnadscirbetaren P. J. Danielsson.
Att sörja för sina arbetares ålderdom har ju städse varit en statens
angelägenhet och i synnerhet då tjänsten varit lång och oförvitlig.
Med tanke på denna statens omsorg om sina arbetare är det
som jag vågar hemställa till Riksdagen om hjälp på ålderdomen åt
f. d. fästningsbyggnadsarbetaren muraren P. J. Danielsson, vilken i 21
år varit anställd vid statens arbeten, varav åren 1865—67 vid fästnings-
byggnaderna i Karlskrona, Drottningskär och Västra Hästholmen samt
vid Karlsborg åren 1872—88 och sommaren 1898.
Vid den höga ålder — 67 år — som Danielsson innehar är det
ju klart, att förmågan att sig själv försörja ej är stor. Då så härtill
kommer sjukdom av den art, att den i betydlig grad nedsätter den åter¬
stående arbetsförmågan, och ett fullständigt återställande ej lärer vara
möjligt, synes det som om denna hemställan om hjälp vore synnerligen
beaktansvärd.
I övrigt hänvisas till bifogade betygsavskrifter.
På grund av vad här ovan anförts får jag vördsamt hemställa,
att Riksdagen måtte tillerkänna f. d. fästnings-
byggnadsarbetaren muraren P. J. Danielsson i Kalmar