Motioner i Andra kammaren, Nr 105.
1
Nr 105.
Av herr Lundgren i Björna 221. 11., om skrivelse till Kungl. Maj:t
angående utredning och förslag i fråga om ändrade be¬
stämmelser rörande röstgrund å kyrkostämma vid val till
folkskollärare- med flera befattningar.
Åsikten, att val till vissa offentliga tjänster och förtroendeuppdrag
bör ske med lika rösträtt, är icke ny. Redan kungl. förordningen den
18 december 1823 stadgade angående nämndemansval: »vid valet äge
var bonde lika röst, evad han större eller mindre hemman haver». Vid
1868 års kyrkomöte gjorde sig samma tanke gällande i en motion an¬
gående lika rösträtt vid prästval. Denna uppfattning har ju nu omsider
vunnit fullt erkännande i 1910 års lag angående rösträtt vid tillsättande
av prästerliga tjänster. Därvid torde man hava utgått från den princi¬
pen, att en persons ekonomiska styrka icke bör läggas till grund för
rösträtten, då det gäller val av sådana tjänstemän, vars huvuduppgift
är att utan anseende till personen tillgodose de andliga behoven inom
en församling.
Det kan under sådana förhållanden förefalla underligt, att icke samma
tanke även fått taga sig uttryck, när det gällt att bestämma röstgrun¬
den vid tillsättande av så,dana folkskolläraretjänster, vars innehavare
väljas på kyrkostämma. Folkskolestadgans 21 §, mom. 1, föreskriver
nämligen, att vid val av folkskollärare skola de för val å kyrkostämma
i allmänhet gällande föreskrifter lända till efterrättelse. Samma be¬
stämmelse gäller ock, därest med folkskollärarebefattning är förenad
organist- eller klockaresyssla eller båda dessa sysslor.
Att vid dylika val en sådan grund för rösträtten skall tillämpas,
som gör inflytandet på valet beroende av de röstberättigades ekono¬
miska styrka och som dessutom medger utövande av bolags och annan
opersonlig rösträtt, synes motionärerna varken rättvist eller lämpligt.
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 4 samt. 43 käft. (Nr 105—106.)
2
Motioner i Andra hammaren, Nr 105.
Folkskollärarens kall är ju en fostrargärning, som i överensstämmelse
med själva andemeningen i ordet folkskollärare avser att bibringa alla
barn inom en viss ålders gräns ett visst mått av allmän medborgerlig
bildning och som dessutom på grund av förhållandenas^: hittillsvarande
gestaltning i väsentlig mån kommit att omfatta de i ekonomiskt eller
socialt hänseende mindre väl situerade klassernas barn. Det kan under
sådana förhållanden icke vara annat än med nutida rättsuppfattning
fullt överensstämmande, att vid val till dylika befattningar en sådan
röstgrund tillämpas, som ger varje röstberättigad lika stort inflytande
på valet, oberoenda av förmögenhetsförhållanden. Förnekas kan icke
heller å andra sidan, att det ligger någonting mycket tilltalande uti,
att föräldraintresset beredes tillfälle att på ett rättvisare sätt, än nu
sker, och sålunda i överensstämmelse med personlighetsprincipen göra
sig gällande vid val av folkskollärare. Yi äro ock övertygade därom,
att detta i sin ordning skall i väsentlig mån bidraga till att stärka
bandet mellan skola och hem och därigenom också måhända i någon
mån framskapa ett större intresse för skolan och dess värv än som nu
mångenstädes är till finnandes.
Angående anordnandet av och sättet för val av folkskollärare synes
prästvalsförordningen i tillämpliga delar kunna komma till användning.
Sålunda skulle var och en å kyrkostämma röstberättigad person hava
en röst och därutöver gift kvinna, vars man är röstberättigad å kyrko¬
stämma, jämväl äga rösträtt såsom vid prästval. Att utesluta den gifta
kvinnan, som väl får anses representera föräldraintresset i lika hög, om
icke möjligen i ännu högre grad än mannen, synes oss varken billigt
eller rättvist.
Vad beträffar konstitutionsutskottets vid förra årets riksdag gent¬
emot den då i ämnet väckta motionen anförda huvudskäl för avslag
eller att den s. k. folkundervisningskommittén komme att vid behand¬
ling av frågan om folkundervisningens omorganisation upptaga det i
ifrågavarande års motion i ämnet föreliggande spörsmål, vilja vi endast
upplysa, att enligt uppgift från ordföranden i samma kommitté ifråga¬
varande spörsmål icke varit föremål för kommitténs arbete och att det¬
samma, för så vitt han nu kunnat döma, icke kunde anses falla inom
området för kommitténs uppdrag.
På grund av vad vi sålunda anfört, få vi härmed vördsamt föreslå,
att Riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t an¬
hålla, att Kungl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för
Riksdagen framlägga förslag till sådana ändrade be-
Motioner i Andra kammaren, Nr 105.
3
stämmelser i gällande kommunalförfattningar, att vid
val av folkskollärare å kyrkostämma eller, därest med
folkskolläraretjänst är förenad klockare- eller organist¬
syssla eller båda dessa sysslor, vid val till dessa be¬
fattningar må tillämpas enahanda grunder för röst¬
rätten som vid prästval.
Stockholm den 25 januari 1913.
G. F. Lundgren K. M. Anderson Oscar Bogren.
i Björna. i Milsmaden.
J. It. Sundström. G. Kronlund.
I motionens syfte instämma:
N. A:son Berg.
J. P. Igel
P. E. Hedström.
G. W. Sjöberg.
E. F. Hellberg.
Harald Hallén.
G. Nic. Torgén.
Alb. Karlson.
Ant. Wikström.
Ing. Bergman.
Johan Forssell.
T). Viklund.
Rob. Karlsson.
Emil Molin
i Dombäcksmark.
A. J. Wedin.
Fredr. Johanson
i Hvetlanda-
Thure Widlund.