Statsutskottets memorial Nr 158.
Nr 158.
Ankom till Riksdagens kansli den 30 maj 1913 kl. 11.30 f. in.
Memorial angående statsreglering en för år 1914.
(4:de Avd.)
I. Statsverkets inkomster.
I den till Riksdagen den 14 januari 1913 avlåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t, med åbe¬
ropande av de beslut, om vilka bilagt statsrådsprotokoll över finans¬
ärenden för samma dag lämnade närmare upplysning, och under de i
samma protokoll angivna förutsättningar, föreslagit, att statsverkets in¬
komster för år 1914 måtte upptagas sålunda:
Kronor
Å. Egentliga statsinkomster.
1. Skatter:
1. Mantalspenningar ................................................... 850,000: -
2. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:
a. Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning............ 38,000,000: —
b. Bevillning av fast egendom samt av inkomst, bevillning 1,450,000: —
Transport 40,300,000: — |
Bihang till Riksdagens 'protokoll 1913. 6 samt. 89 käft. (Nr 158.)
1
2
Statsutskottets memorial Nr 158.
|
|
|
Kronor.
|
|
Transport 40,300,000: —
|
|
|
|
c. Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättig-
|
|
|
|
|
heter, bevillning ............................................
|
300,000: —
|
|
|
|
d. Stämpelmedel, bevillning (därav beräknad arvsskatt
|
|
|
|
|
7,000,000 kronor) .............................................
|
17,250,000: —
|
|
|
3.
|
Tullar och acciser:
a. Tullmedel, bevillning ... .....................................
|
64,300,000: —
|
|
|
|
b. Brännvinstillvcrkningsskatt, bevillning ..................
|
21,300,000: —
|
|
|
|
c. Sockerskatt, bevillning .......................................
|
20,000,000: —
|
|
|
|
d. Punschskatt, bevillning......................................
|
1,800,000: —
|
|
|
|
e. Maltskatt, bevillning ..........................................
|
4,700,000: —
|
|
|
4.
|
Lastpenningar.........................................................
|
700,000: —
|
170,650,000
|
—
|
II. Uppbörd i statens verksamhet:
|
|
|
|
1.
|
Fyr- och båkmedel ...................................................
|
2,000,000: —
|
|
|
2.
|
Lotspenningar .........................................................
|
1,200,000: —
|
|
|
3.
|
Bidrag till försäkringsinspektionen..............................
|
53,000: —
|
|
|
4.
|
Bidrag till bankinspektionen.....................................
|
47,000: —
|
|
|
5.
|
Inkomst av myntning och justering ...........................
|
915,000: —
|
|
|
6.
|
Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter ......
|
544,200: —
|
|
|
7.
|
Kontrollstämpelmedel ................................................
|
95,000: —
|
|
|
8.
|
Terminsavgifter från läroverken ...............................
|
500,000: —
|
|
1
|
9.
|
Avgifter för granskning av biografbilder.....................
|
26,000: —
|
|
|
10.
|
Diverse inkomster ..................................................
|
1,500,000: —
|
6,880,200
|
|
'
1
|
Summa egentliga statsinkomster 177,530,200 kronor.
|
|
|
B. Inkomster av statens produktiva fonder.
|
|
|
I. Statens affärsverksamhet:
|
|
|
|
1.
|
|
Statens järnvägar:
|
|
|
|
!
|
inkomster .......................................... 91,300,000: —
driftkostnad ........................................ 70,800,000: —
överskott ...............................................................
|
20,500,000: —
|
|
|
2.
|
Postverket:
|
|
|
|
|
inkomster, bevillning ........................... 27,308,000: —
driftkostnad ....................................... 24,308,000: —
överskott ...............................................................
|
3,000,000: —
|
|
|
Transport 23,500,000: — | 177,530,200
Statsutskottets memorial Nr 158.
3
|
|
|
|
|
Kronor
|
|
|
|
Transport
|
23,500,000: —
|
177,530,200
|
—
|
3. Telegrafverket •
|
|
|
|
|
|
inkomster.....................
|
|
17,500,000: —
|
|
|
|
driftkostnad..................
överskott ....................
|
|
12,200,000: —
|
5,300,000: —
|
|
|
4. Statens vatten fallsverk
|
|
|
|
|
|
a.
|
Trollhätte kanalverk:
|
|
|
|
|
|
|
inkomster ...............
|
.. 456,000: —
|
|
|
|
|
|
driftkostnad ............
|
.. 295,000: —
|
|
|
|
|
|
överskott ...............
|
|
161,000: —
|
|
|
|
b.
|
Trollhätte kraftverk:
|
|
|
|
|
|
|
inkomster ...............
|
.. 1,800,000: —
|
|
|
|
|
|
driftkostnad ............
överskott ...............
|
... 725,000: —
|
1,075,000: —
|
|
|
|
c.
|
Trollhätte fastighetsförvaltning:
|
|
|
|
|
|
inkomster ...............
|
53,000: —
|
|
|
|
|
|
driftkostnad ............
överskott ...............
|
28,000: —
|
25,000: —
|
|
|
|
d.
|
Vattenfall o. fastigheter
|
inom Alvsborgs
|
|
|
|
|
|
samt Göteborgs och Bohus län:
|
|
|
|
|
|
inkomster ...............
|
61,000: —
|
|
|
|
|
|
driftkostnad ............
överskott ...............
|
11,000: —
|
50,000: —
|
|
|
|
e.
|
Vattenfall och fastigheter, inköpta för
|
|
|
|
|
|
elektrisk drift vid statens järnvägar:
|
|
|
|
|
|
inkomster ..............
|
9,000: —
|
|
|
|
|
|
driftkostnad ...........
överskott ..............
|
6,000: —
|
3,000: —
|
|
|
|
f.
|
Södertälje kanalverk:
|
|
|
|
|
|
|
inkomster ..............
|
80,000: —
|
|
|
|
|
|
driftkostnader ........
överskott ..............
|
55,000: —
|
25,000: —
|
|
|
|
g-
|
Diverse vattenfall och fastigheter:
|
|
|
|
|
|
inkomster ..............
|
25,000: —
|
|
|
|
|
|
driftkostnader ........
överskott ..............
|
9,000: —
|
16,000: —
|
|
|
|
|
|
Transport
|
1,355,000: —
|
28,800,000: —
|
| 177,530,200
|
—
|
4
Statsutskottets memorial Nr 158.
|
|
|
Kronor
|
Transport 1,355,000: —
|
28,800,000
|
_
|
177,530,200
|
|
Säger för vattenfallsverken:
|
|
|
|
|
inkomster.......................................... 2,484,000: —
|
|
|
|
|
driftkostnad....................................... 1,129,000: —
|
|
|
|
|
överskott...............................................................
|
1,355,000: —
|
|
|
5. Statens domäner:
|
|
|
|
|
inkomster.......................................... 15,700,000: —
|
|
|
|
|
driftkostnad ....................................... 6,457,000: —
|
|
|
|
|
överskott...............................................................
|
9,243,000
|
—
|
39,398,000
|
—
|
II. Statens aktier:
|
|
|
|
|
Utdelning i Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag .......
|
|
|
1,850,000
|
—
|
III. Statens utlåningsfonder (överskott):
|
|
|
|
|
1. Nya odlingslånefonden................................................
|
400,000
|
—
|
|
|
2. Torvindustrilånefonden................................................
|
120,000: —
|
|
|
3. Rederilånefonden ......................................................
|
600,000
|
—
|
|
|
4. Egnahemslånefonden...................................................
|
1,280,000
|
—
|
|
|
5. Fiskerilånefonden ......................................................
|
80,000
|
—
|
|
|
6. Norrländska nyodlingsfonden.......................................
|
27,000
|
—
|
|
|
7. Jordförmedlingsfonden ................................................
|
40,000
|
—
|
|
|
8. Hantverkslånefonden ................................................
|
1,000
|
—
|
|
|
9. Järnvägslånefonden ...................................................
|
1,685,000
|
—
|
|
|
10. Allmänna byggnadslånefonden ....................................
|
o3,000
|
|
|
|
11. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby .........
|
20,000
|
|
4,286,000
|
—
|
IV. Arbetarförsäkringsf onden..............................................
|
|
...
|
1,450,000
|
—
|
Summa inkomster av produktiva fonder 46,984,000 kronor.
|
|
|
|
0. Andel i riksbankens vinst för år 1912...
|
|
|
7,058,000
|
—
|
D. 1 anspråk tagna kapitaltillgångar:
|
|
|
|
|
I. Av järnvägslånefonden ...................................................
|
.. 626,000:
|
—
|
|
|
II. Av allmänna byggnadslånefonden ....................................
|
.. 36,000:
|
—
|
|
|
III. Av reservationer å anslaget till allmänna läroverken .........
|
.. 300,000:
|
—■
|
962,000
|
—
|
E. Lånemedel.............................................
|
|
|
42,683,000
|
—
|
Summa kronor| 275,217,200
Statsutskottets memorial Nr 158.
5
Åberopade statsrådsprotokollet innehåller i detta avseende följande:
»Inkomstberäkningen har vid de senaste årens statsregleringar ut¬
märkt sig för mycken försiktighet. Man kan därvid knappast anses
hava fullföljt det syfte med 1911 års budgetreform som avsåg, att in¬
komsterna borde beräknas så nära den sannolika verkligheten som
möjligt och alltså i varje fall närmare maximum än vad tillförene i
allmänhet varit fallet.
Att man under några år skulle behöva iakttaga en icke ringa
varsamhet i förevarande avseende, torde hava varit förutsett vid nämnda
reforms genomförande och sammanhängde med det ofördelaktiga stats¬
ekonomiska läge, som följde på depressionsåren 1907 och 1908. Det
lärer emellertid också vid sagda tillfälle hava framstått såsom klart,
att man efter några år skulle bliva i tillfälle att göra beräkningarna
i enlighet med den omförmälda grundsatsen om inkomsternas upp¬
tagande i riksstaten så nära den sannolika verkligheten som möjligt.
Inträdandet av de normala förhållandena för inkomstberäkningen,
sådana de nu angivits, är beroende av den tidpunkt, då den från och
med år 1912 inrättade statsverkets kassafond kan anses hava nått sin
normala storlek. Denna fond, vilken som bekant utgör en sammanslag¬
ning av fonden för reserverade medel samt kassaförlagsfonden, är avsedd
att tagas i anspråk för fyllande av brister i statsregleringarna. Med
stöd av senare tiders erfarenhet har den s. k. riksstatskommittén i sitt
betänkande den 4 oktober 1910 anslagit den behållning, vartill fonden
under goda tider borde uppgå, till 40 å 50 miljoner kronor.
Det belopp, vartill fonden i närvarande stund uppgår, kan ej
med bestämdhet uppgivas.
Vid 1911 års utgång utgjorde emellertid kassaförlagsfondens be¬
hållning 15,000,000 kronor och fonden för reserverade medel uppgick
vid samma tidpunkt till i runt tal 18,750,000 kronor. Den samlade
kassafonden uppgick alltså vid 1912 års ingång till i runt tal 33,750,000
kronor.
Det torde knappast vara för djärvt att antaga, att fonden vid
sistnämnda års utgång kommer att uppgå till åtminstone 40,000,000
kronor. Det visar sig nämligen redan nu att å vissa inkomsttitlar
i 1912 års riksstat komma att uppstå avsevärda överskott. I sådant
hänseende är jag i tillfälle att meddela, att för nämnda år tullmedlen
visa ett överskott å omkring 4,000,000 kronor och att nettoinkomsten
av statens järnvägar uppgår till ett ungefärligen lika stort överskott.
Då kassafonden alltså nu har beräknats uppgå till eller åtmin¬
stone starkt närma sig den storlek, densamma under goda tider ansetts
6
Statsutskottets memorial Nr 158.
böra äga, lärer den hänsyn, man vid de närmast föregående två stats-
regleringarna vid inkomstberäkningen måst taga till behovet av fondens
konsolidering, icke numera göra sig gällande i samma grad som då.
Med hänsyn till nu anförda förhållanden anser jag tidpunkten
vara inne för förverkligande av det önskemålet, att riksstatens in¬
komstsida i mesta möjliga mån varder ett uttryck för vad i verklig¬
heten kommer att tillföras statsverket under de särskilda inkomsttit¬
larna, och jag anser det vara så mycket mindre risk att redan nu för¬
fara på sådant sätt vid inkomstberäkningen, som tiderna fortfarande
kunna betecknas som goda.
Med den uppfattning, som jag sålunda utvecklat, har jag ansett
mig kunna, utan att behörig försiktighet varder åsidosatt, i åtskilliga
fall beräkna inkomsterna högre än statskontoret gjort.
De särskilda skäl, som utöver nu angivna allmänna grunder här¬
vid varit bestämmande för mig, skall jag tillåta mig att närmare be¬
röra i samband med behandlingen av de särskilda inkomsttitlarna, till
vilka jag nu ber att få övergå.
A. Egentliga statsinkomsterna.
Bland de inkomsttitlar, som uppföras under rubriken skatter i
riksstaten, hava i statskontorets förslag i fråga om 1914 års riksstat
endast tvenne nämligen bevillning för särskilda förmåner och rättig¬
heter samt brännvinstillverkningsskatten upptagits till samma belopp
som i riksstaten för år 1913. Beträffande somliga har statskontoret
föreslagit höjning, beträffande andra sänkning i förhållande till be¬
loppen i 1913 års riksstat.
Vad angår inkomsttiteln bevillning för särskilda förmåner och
rättigheter kunde visserligen med hänsyn till de belopp, med vilka in¬
komsterna under densamma influtit, ifrågasättas någon förhöjning. Då
jag emellertid har för avsikt att föreslå framläggande av proposition
till innevarande års Riksdag om viss ändring i förordningen den 23
oktober 1908 angående bevillningsavgifter för särskilda förmåner och
rättigheter, och denna ändring åtminstone i någon mån kan verka
sänkande på ifrågavarande bevillning, har jag icke ansett mig böra
föreslå någon ändring i vad statskontoret härutinnan föreslagit, i följd
varav jag upptager förevarande inkomsttitel med samma belopp som i
1913 års riksstat.
Statsutskottets memorial Nr 158.
7
Jämväl brännvinstillverkning sskatten beräknar jag i anslutning till
statskontorets förslag till samma belopp som i 1913 års riksstat.
I olikhet mot statskontoret har jag i mitt förslag upptagit socker-
skatten till samma belopp, som fastställts i 1913 års riksstat. Den ned¬
gång i sockerkonsumtionen, som synes hava ägt rum under år 1912
och som föranlett statskontoret att föreslå sänkning av förevarande
inkomsttitel, är i sig själv icke så stor, att den behöver i någon nämn¬
värd grad inverka på inkomstberäkningen. Man synes heller icke hava
anledning att betrakta nedgången i konsumtionen annat än som eu
tillfällighet. Jag har med avseende härå ansett i stort sett enahanda
skål till förevarande inkomsttitels upptagande till 20,000,000 kronor
föreligga som då 1913 års riksstat fastställdes.
Vad statskontoret anfört till stöd för sitt förslag om mantalspen-
ningarnas upptagande med förhöjt belopp föranleder icke någon min
erinran. Jag upptager alltså nämnda inkomsttitel till 850,000 kronor.
Inkomst- och förmögenhetsskatten har av statskontoret beräknats till
36,000,000 kronor. Häri anser jag en höjning med 2,000,000 kronor
kunna utan risk ifrågasättas.
Denna inkomsttitels avkastning är ju av beskaffenhet att auto¬
matiskt stiga med landets ekonomiska utveckling och ökade välstånd.
Alldeles oavsett rådande högkonjunktur torde man således kunna
räkna med en stadigvarande höjning av densamma Men härtill kom¬
mer ännu en faktor, som vid denna inkomsttitels bestämmande icke
bör lämnas obeaktad. Det är nämligen att antaga, att, i den mån
allmänhetens förtrogenhet med den nya inkomst- och förmögenhets-
skattelagstiftningen ökas, deklarationerna skola i vidgad utsträck¬
ning bliva ett uttryck för skattedragarnas verkliga skatteplikt. Att
eu sådan utveckling i stort sett kommer att verka förhöjning i skatte-
oeloppen, synes vara sannolikt. Naturligt är ock, att taxeringsmyndig¬
heternas ökade erfarenhet vid tillämpningen av den nya skattelag¬
stiftningen skall verka i samma riktning.
Statskontoret har vid beräkningen av förevarande inkomsttitel
för år 1914 utgått från det år 1912 uttaxerade beloppet med från-
räknande av en viss summa för avkortningar — något över 35,000,000
kronor — och därvid räknat med en förhöjning av icke fullt en miljon
kronor. Det sålunda för år 1914 beräknade beloppet av 36,000,000
kronor torde med säkerhet vara för lågt. Då skattesumman från år
1911 till år 1912 stigit med omkring 2V2 miljoner kronor, torde
8
Statsutskottets memorial Nr 158.
man icke träda försiktigheten för nära, om man beräknar inkomst- och
förmögenhetsskatten för år 1914 till 38,000,000 kronor.
Statskontorets förslag om upptagande av inkomsttiteln bevillning
av fast egendom samt av inkomst med ett till 1,450,000 kronor förhöjt
belopp kan jag biträda.
Den i tidigare riksstater upptagna inkomsttiteln stämpelmedel
uppdelades i 1912 års riksstat i tvenne nya titlar, arvsskatt och övriga
stämpelmedel. Enahanda inkomsttitlar förekomma i 1913 års riksstat.
Om anledningen till den gjorda uppdelningen har statskontoret i sin
förut åberopade skrivelse redogjort. Nu har statskontoret i skrivelse
den 25 januari 1912 framhållit, att, om icke den siffra, som i riks-
huvudboken angiver det belopp, varmed varje inkomsttitel influtit,
skall för arvsskatten få en helt annan karaktär — statistisk i stället
för räkenskapsmässig — än för alla övriga i rikshuvudboken upptagna
inkomsttitlar, arvsskattens uppförande i riksstaten såsom särskild in¬
komsttitel oundgängligen måste hava till följd, att för dess uppbörd
särskilda stämplar anskaffas. Detta innebär emellertid, anför stats¬
kontoret vidare, icke blott direkta kostnader för statsverket. Det med¬
för även ökat besvär för stämpelförsäljarna, d. v. s. i detta fall domarna,
vilka dessutom måste öka sitt lager av stämplar och till följd därav
även den borgen, de för detta lager ställa. För statskontorets stämpel¬
expedition ökas givetvis arbetet, då ett nytt slag av stämplar med 36
olika valörer tillkommer. En ökning av personalen blir nödvändig,
och såväl till följd därav som för beredande av plats för ett större
lager stämplar måste, då utrymmet redan nu är ytterst knappt, stämpel¬
expeditionens lokalfråga tagas i förnyat övervägande. Lösningen av
denna fråga försvåras därav, att inom den av statskontoret disponerade
våning icke finnes tillfälle till utvidgning.
De svårigheter, som äro förenade med arvsskattens upptagande
såsom särskild inkomsttitel i riksstaten, påpekades i statskontorets
underdåniga utlåtande den 13 november 1894 angående ifrågasatt
upptagande i riksstaten av arvsskatten såsom särskild inkomsttitel.
I enlighet med vad statskontoret i nämnda utlåtande föreslog fann
även Kungl. Maj:t Riksdagens då gjorda framställning i fråga om arvs¬
skattens upptagande såsom särskild inkomsttitel i riksstaten icke till
annan åtgärd föranleda än att vissa ändringar vidtogos med avseende
på den statistik, som utarbetas inom finansdepartementet. Måhända
skulle, framhåller statskontoret ytterligare, därest Kungl. Maj:t täckes
Statsutskottets memorial Nr 158.
9
finna, att de med nya stämplars anskaffande förenade svårigheterna
åtminstone icke blivit mindre sedan år 1894, även nu samma statistik
kunna anses lämna tillräcklig upplysning, sedan den undergått den
modifikation, som må krävas med hänsyn till den betydelse, som kan
komma att inläggas i begreppet och ordet arvsskatt.
För undvikande av de sålunda framhållna svårigheterna föreslår
statskontoret, att nu förevarande båda inkomsttitlar sammanföras i
riksstaten sålunda:
Stämpelmedel, bevillning (därav beräknad arvsskatt — — kronor)
■—■ — — — kronor.
Då det med uppdelningen av den tidigare inkomsttiteln stämpel¬
medel avsedda syfte helt torde vinnas genom en sådan anordning, som
statskontoret föreslagit, förordar jag ämbetsverkets framställning i
denna del.
Yad beträffar arvsskattens redovisning i rikshuvudboken för åren
1912 och 1913, vilken redovisning under alla förhållanden icke synes
kunna bliva annat än huvudsakligen statistisk, skall jag tillåta mig att
i annat sammanhang framlägga förslag.
Då jag nu går att beräkna det belopp, varmed stämpelmedlen
böra upptagas i riksstaten, ber jag till en början få anmäla en Riks-
dagens skrivelse av den 18 maj 1912, däri Riksdagen anhållit, att
Kungl. Maj:t måtte taga under övervägande, huruvida stämpelskatten
för inrikes växlar kunde upphävas och ersättning för de genom den¬
samma inflytande medel beredas statsverket på sådant sätt, att växel¬
stämpeln även för den närmaste framtiden kunde beräknas icke bliva
behövlig för statsregleringen.
Över denna Riksdagens framställning har statskontoret den 10
oktober 1912 avgivit infordrat underdånigt utlåtande och därvid an¬
fört följande:
»Vid bedömande av frågan, huruvida den statsinkomst, som för närvarande
beredes genom stämpelavgiften för inrikes växlar, må kunna undvaras för statsreg¬
leringen, är det främst av vikt att behålla i minnet det av erfarenheten i alla län¬
der, vårt ej mindre än andra, bekräftade förhållande, att i vår tid statsverksam¬
heten har en given tendens att utsträckas över allt mera vidgade områden. Att
icke nämna nya samhällsuppgifter av mindre räckvidd, öppnar sig för staten i en
efter allt att döma nära liggande framtid ett verksamhetsområde av synnerligen
vidsträckt omfattning uti de olika grenarna av den sociala försäkringen, såsom
ålderdoms- och invaliditetsförsäkring, en eventuellt omlagd olycksfalls- och sjukför¬
säkring med flera arter av den s. k. arbetareförsäkringen. Vittgående reformer
påyrkas på nykterhetslagstiftningens område, vilka, genomförda, skulle i större
eller mindre grad minska statens inkomster av rusdrycksbeskattningen, eventuellt
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 6 samt. 89 käft. (Nr 158.) 2
10
Statsutskottets memorial Nr loS.
dela till deras fullständiga upphörande. De med allt större styrka framträdande
klagomålen över kommunernas, respektive väghållningsdistriktens överbelastning av
utgifter för folkundervisning, fattigvård och väghållning och ej minst över den stora
olikheten i de olika kommunernas och distriktens belastning i dessa hänseenden
torde, efter vad som kan förutses, förr eller senare komma att leda därtill, att
staten övertager större eller mindre del av dessa kostnader, en åtgärd, som visser¬
ligen skulle huvudsakligen innebära en överflyttning av utgifter från kommunernas
budgeter till riksstaten, men dock skulle kräva disposition av statsinkomster för
ändamålet. Med tämlig visshet kan förutses, att i en närmare eller härmare fram¬
tid krav med styrka skola komma att framställas på nedsättningen i livsmedelsbe-
skattningen, vilka krav, i den mån desamma vinna gehör, givetvis skulle leda till
betydliga inkomstminskningar för staten.
Om man från sålunda angivna, redan nu på dagordningen stående eller i
framtiden skönjbara åtgärder, vilka, evad de innebära direkta statsutgifter
eller upphörande av vissa statsinkomster, sammanlagt komma att ställa efter
våra förhållanden ofantliga krav på statskassan, vänder blicken till frågan
om de utvägar, som äro att påräkna för att möta dessa krav, te sig för¬
hållandena på helt annat sätt. Då den ökning i avkastningen av statens redan
befintliga inkomstkällor, som man normalt kan beräkna, i det stora hela sett måste
komma att tagas i anspråk för den normala ökningen av statsutgifterna, är det en
självklar sak, att för statsverksamhetens utsträckning till nya områden och för till¬
godoseendet av övriga ovan antydda önskemål i det väsentliga måste beredas nya
tillgångar. Låter sig detta icke göra, kunna icke heller de nya kraven på staten,
huru grundade i tidsomständigheterna de än må vara, realiseras. Några i siffror
uttryckta beräkningar kunna icke lämpligen i detta sammanhang framläggas, men
även en blott ytlig betraktelse giver omedelbart vid handen, att synnerligen stora
svårigheter måste komma att möta, då det gäller att bereda de erforderliga nya
tillgångarna för staten. Med undantag för en förhöjd beskattning å tobak torde
icke mycket stå att för ändamålet vinna på den indirekta beskattningens område.
Bortser man från en i vissa länder förekommande utsträckning av progressionen i
skatteskalan till inkomster av en storlek, som icke eller blott sällan i vårt land äro
att finna, kan vår inkomst- och förmögenhetsbeskattning, vad skattesatsernas storlek
beträffar, fullt jämföras med den högsta i andra länder förekommande. Om ock en
höjning av denna beskattning naturligtvis kan tänkas, är det på grund av åtskilliga
här inverkande faktorer att befara, att en mera avsevärd sådan höjning icke skulle
medföra motsvarande ökning av skatteresultatet. På området för statens industriella
verksamhetsområde kan måhända, ehuru icke med någon större grad av visshet, en
framtida inkomstökning av någon betydenhet vara att motse, därvid emellertid, vad
angår den mest betydande bland statens industriella rörelsegrenar, eller järnvägs¬
trafiken, icke bör lämnas ur sikte, att inkomststegringen löper fara att i större eller
mindre mån neutraliseras av de starka intressen, som genom krav på taxenedsätt-
ningar och anläggning av nya, ofta improduktiva järnvägslinjer verka i motsatt
riktning.
Vid jämförelse med de utvägar, som i andra länder anlitats till de allt mera
stegrade statsbehovens fyllande, faller, såsom ofta blivit erinrat, i ögonen, hurusom
den hos oss jämförelsevis föga anlitade stämpelskatten i andra länder spelar en
mycket betydande roll och i vissa länder rent av är den till storleken främsta av
Statsutskottets memorial Nr 158.
11
statens inkomstkällor. Med avseende på den i nutidens stater i det stora hela lik¬
artade utvecklingsgången på det statsfinansiella området kan det, trots den utpräglade
motvilja mot denna skatteform, som hos oss ofta kommit till synes, icke förutsättas,
att vårt land skall kunna undgå att i en betydligt större utsträckning än för när¬
varande anlita denna skattekälla. Av synnerlig vikt borde därför de skäl vara, som
skulle föranleda till avskaffandet av en hos oss redan befintlig stämpelavgift, vilken,
såsom förhållandet är med stämpelavgiften för inrikes växlar, förekommer i alla
andra länder utom Finland.
Under loppet av de senast förflutna aderton åren har stämpelavgift för in¬
rikes växlar hos oss två gånger införts och en gång avskaffats. Vid alla dessa
tillfällen hava skälen för och emot denna avgift utförligt avhandlats, varför stats¬
kontoret anser sig sakna anledning att närmare inlåta sig på denna fråga. Stats¬
kontoret vill allenast med avseende på de anmärkningar, som blivit framställda mot
växelstämpeln, i största allmänhet erinra, hurusom, då bland alla statsskatter allenast
inkomst- och förmögenhetsskatten utgöres eller åtminstone är avsedd att utgöras i
direkt förhållande till den skattskyldiges skatteförmåga, ingen svårighet möter att
i fråga * om alla övriga skatteformer påvisa mycket talrika fall, då skatten träffar
på håll, där ringa eller ingen skatteförmåga finnes. Sådana tillfällen böra genom
skattens anläggningssätt inskränkas till minsta möjliga antal, men helt uteslutas
kunna de aldrig, och dock måste skatteformer, som äro behäftade med dylika brister,
anlitas, om statens verksamhet skall kunna fortgå. Vore det nu så, att växlar
uteslutande eller huvudsakligen användes i fall, för vilka detta institut kommit till,
eller med andra ord om varje växel representerade en affär, skulle de mot växel¬
stämpeln anförda olägenheterna, enligt statskontorets mening, böra tillmätas mindre
betydelse, då affärsrörelsen i vårt land lika väl som i andra länder väl finge finna
sig till rätta med de olägenheter, som växelstämpeln onekligen i åtskilliga fall medför.
Nu är emellertid förhållandet, att i Sverige, efter vad allmänt är känt, växelformen
erhållit en användning, som sträcker sig långt utöver den, för vilken dessa papper
äro avsedda, och förekommer i fall, där för visso ingen skatteförmåga är till finnandes.
Detta må beklagas och bör föranleda till motarbetande i görligaste mån av ett dylikt,
i många avseenden osunt kreditbruk, men bör enligt statskontorets mening icke
föranleda därtill, att staten avstår från en inkomst, varav den är i behov.
Det är möjligt att, helst om övriga statsinkomster inflyta rikligt, stämpel¬
avgiften skulle i statsregleringen för ett eller annat av de närmaste åren kumia
undvaras. Intet syntes dock statskontoret vissare än, att växelstämpeln, om den
avskaffas, i en antagligen nära framtid därefter kommer att återinföras för att
framgent bibehållas. Olämpligheten av dylika växlingar har blivit av Riksdagen i
dess förevarande skrivelse framhållen, uti vilket uttalande statskontoret instämmer.»
Jag har ansett mig böra i sin helhet återgiva statskontorets
förevarande utlåtande, enär detsamma synes mig lämna en allsidig be¬
lysning av frågan om möjligheten och lämpligheten av ifrågavarande
stämpelskatts avskaffande. Jag har därutöver endast att tillägga, att
växelstämpelskatten, som för närvarande lärer inbringa omkring
2,000,000 kronor om året, för uppgörande av 1914 års budget med
12
Statsutskottets memorial Nr 158.
dess stegrade anslagskrav är behövlig och att de förhandenvarande
utsikterna att ersätta denna skatt med annan statsinkomst äro ringa.
Med hänsyn härtill anser jag mig icke för närvarande kunna till¬
styrka åtgärder i det av Riksdagen angivna syfte.
Statskontorets beräkning av stämpelmedlen och den del av de¬
samma, som skulle belöpa sig på arvsskatten, föranleder icke annan
erinran från min sida, än att beräkningen måhända är något försik¬
tigare, än omständigheterna nödvändigt kräva.
Då statskontoret upptagit tullmedlen till 63,000,000 kronor, har
ämbetsverket utgått från det antagandet, att tulluppbörden för år 1912
skulle uppgå till inemot 65,000,000 kronor. Nu har den emellertid
enligt mig lämnade uppgifter från generaltullstyrelsen i verkligheten
utgjort 66,002,543 kronor 67 öre eller i runt tal 66,000,000 kronor.
Vid uppgörande av statsregleringarna för åren 1912 och 1913
hava tullmedlen upptagits till ungefärligen det belopp, till vilket tull-
uppbörden i verkligheten uppgått respektive åren 1910 och 1911.
Nämnda två år uppgingo de debiterade tullmedlen till i runt tal
respektive 61,650,000 och 61,775,000 kronor. För såväl år 1912 som
år 1913 upptogos tullmedlen å riksstaten med ett belopp av 62,000,000.
Med samma beräkningsgrund, som vid sagda tillfällen kom till
tillämpning, skulle under i övrigt lika förutsättningar tull medlen kunna
beräknas för år 1914 till minst 66,000,000.
Då stegringen å inkomsttiteln i fråga emellertid under år 1912
varit osedvanligt stor, synes mig försiktigheten bjuda att räkna med
möjligheten, att tullmedlen icke skola bibehålla sig vid förevarande
höga belopp. En reduktion med 1,000,000 kronor torde vara påkallad
av nu berörda hänsyn.
Emellertid ifrågasätter jag en ytterligare minskning i detta belopp
av 65,000,000 kronor, som med nu angivna beräkning skulle bliva tull¬
medlens slutsumma, i det jag upptager lastpenningarna, som hittills
ingått i tullmedlen, såsom en särskild inkomsttitel på riksstaten.
Lastpenningarna utgjorde under år 1911 705,975 kronor och torde
för år 1914 kunna lämpligen beräknas till 700,000 kronor.
Vid sådant förhållande upptar jag i mitt förslag tullmedlen till
64,300,000 kronor.
Denna nya inkomsttitel lastpenningar torde böra erhålla sin plats
å riksstaten efter inkomsttiteln stämpelmedlen.
Statsutskottets memorial Nr 158.
13
Statskontorets förslag rörande punschskatten föranleder icke någon
min erinran, vadan jag beräknar densamma för år 1914 till 1,800,000
kronor.
Statskontorets förslag om maltskattens upptagande till 4,700,000
kronor kan jag likaledes biträda.
Beträffande de under rubriken uppbörd i statens verksamhet upp¬
tagna inkomsttitlarna bidrag till försäkringsinspektionen, bidrag till bank¬
inspektionen, inkomst av myntning och justering, kontrollstämpelmedel, termins¬
avgifter från läroverken och diverse inkomster har jag icke att föreslå
någon förändring i de belopp, med vilka dessa titlar finnas upptagna
i 1913 års riksstat. Jag har härutinnan följt statskontorets förslag.
Jämväl fyr- och båkmedlen hava av statskontoret beräknats med
samma belopp som i nu gällande riksstat eller 1,800,000 kronor.
Den av chefen för sjöförsvarsdepartementet tillsatta s. k. lots-
verkets löneregleringskommission har emellertid enligt mig tillhanda-
kommet utdrag av kommissionens protokoll den 18 december 1912
beräknat förevarande inkomsttitel för år 1914 till 1,900,000 kronor
och därvid utgått från, bland annat, att ifrågavarande avgifter för år
1911 uppgått till belopp, överstigande nämnda summa.
Då fyr- och båkmedlen emellertid i verkligheten uppgått år
1912 till omkring 2,150,000 kronor, tvekar jag icke att beräkna denna
inkomsttitel för år 1914 till 2,000,000 kronor.
Omkostnaderna för lots- och fyrinrättningen bestridas nu av fyr-
och h åkm ed el. Enligt vad chefen för sjöförsvarsdepartementet meddelat
mig, är det hans avsikt att föreslå ny lönereglering för lotsverket och där¬
vid uppförande av anslag å riksstaten för ändamålet utan den bestäm¬
melsen, att vissa medel skola för ändamålet användas. Fyr- och båk-
avgifterna skulle under sådan förutsättning icke reserveras för lotsverkets
behov.
Nyssnämnda kommission har enligt berörda protokollsutdrag ut¬
gått från att de s. k. lotspenningar^, vilka hittills behållits å den
plats, där uppbörden skett, såsom avlöning åt därstädes anställda lotsar
och icke upptagits såsom inkomst vare sig i riksstaten eller hos lots-
styrelsen, skulle med undantag av viss mindre del, som fortfarande
skulle få behållas av lotsarna å platsen, ingå till lotsstyrelsen för att
14 Statsutskottets memorial Nr 158.
enligt av Riksdagen fastställd stat användas till avlönande av lotsverkets
personal.
Chefen för sjöförsvarsdepartementet har meddelat mig, att han
har för avsikt att föreslå proposition till innevarande års Riksdag
angående lönereglering för lotsverket, i vilken förutsättes, att den
väsentligare delen av lotspenningarna skall ingå som inkomst till
statsverket, utan att, på sätt kommissionen föreslagit, desamma uttryck¬
ligen angivas skola användas för lotsvei’kets behov.
Den läggning av saken, som sålunda givits av chefen för sjöför¬
svarsdepartementet, anser jag ändamålsenlig.
Jag har alltså utgått från att å riksstaten för år 1914 upptages
under beteckning lotspenningar en ny inkomsttitel, som bör erhålla sin
plats närmast efter fyr- och båkmedel.
Yad beträffar det belopp, till vilket den nya inkomsttiteln bör
upptagas, har omförmälda kommission beräknat densamma för år 1914
till 1,200,000 kronor. Kommissionen har härvid åberopat det sak¬
förhållandet, att lotspenningarna för år 1911 uppgått till 1,253.720
kronor samt i medeltal under åren 1907 —1911 utgjort 1,197,287 kronor
för år.
Med hänsyn till den starka utveckling, i vilken vår sjöfart är
stadd och som direkt inverkar på ifrågavarande inkomster, torde den
sålunda gjorda beräkningen kunna godtagas, ehuru intill 20 procent
av lotspenningarna äro beräknade att tillfalla lotspersonalen. Jag upp¬
tager alltså den nya inkomsttiteln med 1,200,000 kronor.
Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifterna hava hittills
upptagits till samma belopp som anslaget på sjunde huvudtiteln till
upprätthållande av patent- och registreringsverkets verksamhet. Så är
ock avsikten att fortfarande hava saken ordnad.
Statskontoret har upptagit denna inkomsttitel till det av ämbets¬
verket antagna beloppet för utgiftsanslaget för patent- och registrerings¬
verket, 435,700 kronor.
Det är min avsikt att längre fram i dag föreslå, att i avbidan
på kommande proposition i ämnet för sistnämnda ämbetsverks behov
beräknas ett belopp av 544,200 kronor bland sjunde huvudtitelns
ordinarie anslag. Till detta belopp bör ock förevarande inkomsttitel
beräknas.
Den höjning av inkomsttiteln avgifter för granskning av biograf¬
bilder, som statskontoret ifrågasatt, giver icke anledning till någon
erinran från min sida.
Statsutskottets memorial Nr 158.
15
Under förutsättning att de av mig nu förordade beräkningar
gillas, skulle de egentliga statsinkomsterna upptagas till 177,530,200
kronor.
B. Inkomster av statens produktiva fonder.
För statens järnvägar bar statskontoret i enlighet med järnvägs¬
styrelsens yttrande för år 1914 beräknat bruttoinkomsten till 90,300,000
kronor, driftkostnaderna till 70,800,000 kronor och alltså överskottet
till 19,500,000.
Under år 1912 hava i verkligheten bruttoinkomsterna utgjort
83.000. 000 kronor, driftkostnaderna 62,500,000 kronor samt överskottet
20.500.000.
Under normala förhållanden måste man förutsätta en stegring av
denna inkomsttitels avkastning, och det finnes i varje fall under nu
angivna förutsättning icke någon anledning att för det år, inkomst¬
beräkningen avser, upptaga inkomsterna till lägre belopp än det,
vartill de under det med avseende å resultatet sist kända året i verklig¬
heten uppgått. Järnvägsstyrelsens och statskontorets beräkningar i före¬
varande hänseende, vilka utgå från en väsentligt lägre inkomstsiffra för
år 1914 än den faktiska för år 1912, förutsätta i själva verket eu i
viss mån ogynnsam utveckling för järnvägen under närmaste åren.
Förhandenvarande förhållanden lära icke giva stöd för eu dylik förut¬
sättning. Med avseende härå och med hänvisning i övrigt till de all¬
männa principer för inkomstberäkningen, som jag här ovan utvecklat,
anser jag mig kunna föreslå överskottet å statens järnvägar till det
belopp, vartill behållningen av desamma i runt tal uppgått år 1912
eller 20,500,000 kronor. Med de beräknade driftkostnaderna förut¬
sätter detta en bruttoinkomst av 91,300,000 kronor.
I det generalpoststyrelsens utlåtande, som legat till grund för
statskontorets förslag om det belopp, vartill inkomsterna av postverket
böra upptagas i 1914 års riksstat, finnes lämnat det meddelandet,
att den årliga ökningen av postverkets inkomster under femårsperioden
1907—1911 i medeltal utgjort 4.7 7 procent. Styrelsen anser emellertid
försiktigheten bjuda, att för åren 1913 och 1914 sätta ökningsprocenten
allenast till 4.5 för år.
På denna kalkyl är statskontorets på generalpoststyrelsens utta¬
lande grundade beräkning av inkomsten av postverket gjord.
16
Statsutskottets memorial Nr 158.
Det vill emellertid synas, som om någon särskild anledning att
tänka sig ökningsprocenten minskad under innevarande och nästkom¬
mande år knappast skulle kunna påvisas. Den åberopade femårsperioden
innefattar i sig åtminstone ett par verkliga depressionsår, som måste an¬
tagas hava verkat nedsättande på även inkomsterna av posten. Då inga
tecken tyda på, att man nu står inför mindre goda tider, synes inga¬
lunda vara anledning att räkna med minskning i ökningsprocenten.
Om man beräknar överskottet med 200,000 kronor mera än av
generalpoststyrelsen och statskontoret blivit gjort, synes icke finnas
anledning att befara för hög beräkning. Jag har med avseende å vad
jag anfört upptagit överskottet å postverket till 3,000,000 kronor.
Att, enligt vad chefen för civildepartementet meddelat mig, drift¬
kostnaderna för postverket komma att i förslag, som han senare i dag
ämnar framlägga, beräknas 8,000 kronor högre än av generalpoststyrel¬
sen blivit gjort, synes mig icke böra inverka på denna beräkning, då
en motsvarande ökning av bruttoinkomsten lärer kunna upptagas.
Härförutom böra bruttoinkomsterna med hänsyn till min nyss gjorda
beräkning upptagas med 200,000 kronor mera än i statskontorets förslag.
I enlighet med av telegrafstyrelsen gjorda beräkningar har stats¬
kontoret föreslagit att telegrafverket skulle i 1914 års riksstat upptagas
sålunda:
Inkomster............................................. kronor 17,300,000:
Driftkostnad.......................................»___12,300,000:
Överskott kronor 5,000,000: —
Chefen för civildepartementet kommer, enligt vad han meddelat
mig, att föreslå, att driftkostnaderna bestämmas till 12,200,000 kronor.
De av statskontoret meddelade upplysningar särskilt om in¬
komsterna av telefonrörelsen giva vid handen, att förenämnda beräk¬
ning är gjord med synnerlig försiktighet. Med avseende såväl å den
stegringstendens, som sistnämnda inkomster utvisa, som ock å det av
mig nyss åberopade uttalandet om de allmänna principer för inkomst¬
beräkningen, som jag tillämpat, håller jag före, att inkomsterna av
telegrafverket kunna beräknas 200,000 krono!’ högre än i statskontorets
förslag blivit gjort.
Uti statsverkspropositionerna till Riksdagarna åren 1911 och 1912
finnas statens vattenfallsverk upptagna, vart för sig, varjämte riksstaten
upptager en sammanfattning av samtliga vattenfallsverken.
Statsutskottets memorial Nr 158.
17
Nu har vattenfallsstyrelsen i underdånig skrivelse den 30 novem¬
ber 1912 hemställt, att allenast sammandraget skulle intagas i 1913 års
statsverksproposition, varjämte vattenfallsstyrelsen gjort framställning
om förändrad ordning för uppförande av Trollliätte kanalverks bidrag
till handels- och sjöfartsfonden.
I förevarande ämnen har styrelsen anfört följande:
»Uti nådigt brev den 30 december 1911 har Kungl. Maj:t föreskrivit, bland
annat, att, sedan av Trollhätte kanalverks inkomster guldits verkets driftkostnader
och sedan jämväl av samma inkomster till statsverket årligen inlevererats 161,000
kronor, återstoden av kanalverkets årliga nettobehållning skall överlämnas till han¬
dels- och sjöfartsfonden, intill dess Trollhätte kanals ombyggnad blivit färdig enligt
den av Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 21 januari 1910 fastställda planen,
efter vilken tidpunkt hela nettobehållningen skall ingå till statsverket. Handels-
och sjöfartsfondens andel av Trollhätte kanalverks driftsöverskott kan således för
år 1914 beräknas till 184,000 kronor. Uti 1911 års statsverksproposition upptogos,
på förslag av dåvarande chefen för finansdepartementet, Trollhätte kanalverks
bruttoinkomster till ett belopp, som erhållits genom minskning av de ursprungligen
beräknade bruttoinkomsterna med kanalverkets bidrag till handels- och sjöfarts¬
fonden. Detta förfaringssätt, som på förslag av statskontoret tillämpades även i
1912 års statsverksproposition, är enligt vattenfallsstyrelsens uppfattning icke lämp¬
ligt, enär det giver en felaktig bild av kanalverkets avkastning, utan får vatten¬
fallsstyrelsen på det livligaste tillstyrka, att i 1913 års statsverksproposition in¬
komster och driftkostnader upptagas med de här ovan beräknade belopp oföränd¬
rade samt bidraget till handels- och sjöfartsfonden särskilt angives.
Vidare synes det vattenfallsstyrelsen som om det icke vore behövligt att i
den tablå över statsverkets inkomster, som plägar förekomma i början av stats¬
verkspropositionen, intaga särskilda uppgifter beträffande de olika avdelningarna av
statens vattenfallsverk, utan torde det vara tillräckligt, att sådan specifikation, på
sätt förut ägt rum, intages i motsvarande, vid statsverkspropositionen fogade stats¬
rådsprotokoll.
På grund av det anförda får vattenfallsstyrelsen i underdånighet föreslå, att
inkomsterna från statens vattenfallsverk upptagas i 1913 års statsverksproposition
på nedan angivna sätt.
|
|
|
Statens vattenfallsverk.
|
Kronor.
|
Kronor.
|
Inkomster ................................................
|
|
2,668,000: —
|
driftkostnader ........................................
|
1,129,000: -
|
|
bidrag till handels- och sjöfartsfonden
|
184,000: -
|
1,313,000: —
|
överskott ..................................................
|
|
........................... 1,355,000: — *
|
Såsom framgår av statskontorets bifogade skrivelse har statskon¬
toret i anledning av vattenfallsstyrelsens förutnämnda framställning anfört:
»Då vattenfallsverkets olika avdelningar äro avsedda att utgöra särskilda
affärer och i rikshuvudboken motsvaras av var sin fond, jämnställd med övriga
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 6 samt. 89 höft. (Nr 158.) 3
18
Statsutskottets memorial Nr 158.
affärsfonder, lärer beräkning av varje avdelnings inkomster och utgifter icke böra
ur riksstaten uteslutas.
I fråga om det här ovan under »Trollhätte kanalverk» uppförda bidraget till
handels- och sjöfartsfonden erinrar statskontoret, att chefen för finansdepartementet
vid föredragning inför Kungl. Maj:t den 13 januari 1911 av inkomstberäkningen
vid statsregleringen för år 1912 anförde, att enligt hans mening bruttoinkomsterna
av Trollhätte kanalverk borde minskas med det belopp, som det ålåge verket att
inbetala till handels- och sjöfartsfonden. Med i enlighet härmed minskade belopp
har även nämnda bruttoinkomst upptagits i riksstaterna för åren 1912 och 1913.
Gent emot vad vattenfallsstyrelsen nu i detta hänseende anfört vill statskontoret
framhålla, att detta förfaringssätt ger en fullt exakt bild av den av kanalverket
avsedda avkastningen. Till statsrådsprotokollet den 30 december 1910 (statsverks¬
propositionen till 1911 års Riksdag, »riksstatens uppställning», sid. 120) har näm¬
ligen dåvarande chefen för finansdepartementet anfört en beräkning såväl av det
i kanalverket nedlagda statskapitalet som av den avkastning, som därav bör för
statsverket påräknas. I full överensstämmelse med denna grundläggande beräkning
äro riksstaterna för 1912 och 1913 uppgjorda, och samma principer torde även
framgent böra tillämpas. På grund härav har statskontoret minskat den av vatten¬
fallsstyrelsen beräknade bruttoinkomsten av Trollhätte kanalverk, 640,000 kronor,
med 184,000 kronor till 456,000 kronor.
Då detta belopp införts i bifogade tabell, som i övrigt upptager de av vatten¬
fallsstyrelsen beräknade inkomster och driftkostnader, hava inkomsterna på det hela
för vattenfallsverket visat sig uppgå
till .................................................................................................... kronor 2,484,000: —
driftkostnaderna till........................................................................ » 1,129,000: —
och således överskottet till............................................................ kronor 1,355,000: —»
Då jag delar statskontorets uppfattning i såväl den ena som
den andra av de nu berörda frågorna, upptager mitt förslag särskild
beräkning för vart och ett av vattenfallsverken, varjämte samman¬
ställningen för samtliga vattenfallsverken är gjord i enlighet med stats¬
kontorets framställning.
Statskontoret har i enlighet med domänstyrelsens beräkningar
upptagit statens domäner för år 1914 sålunda:
Av chefen för jordbruksdepartementet har jag inhämtat, att han
har för avsikt att framdeles denna dag göra framställning om propo¬
sition till Riksdagen om anvisande av ett belopp av 6,457,000 kronor
till driftkostnad för statens domäner. Med hänsyn härtill och då för¬
inkomster ...
driftkostnad
överskott ...
kronor 9,243,800: —
kronor 15,700,000: —•
6,456,200
Statsutskottets memorial Nr 158.
19
valtningen av statens domäner säkerligen utan olägenhet kan ordnas
så, att ungefärligen förenämnda avkastning kan erhållas för år 1914,
har jag i fråga om denna punkt gjort allenast den jämkning i stats¬
kontorets förslag, som betingas av det något ändrade beloppet för
driftkostnaden, varmed man nu har att räkna.
Jag upptager alltså överskottet å statens domäner till 9,243,000
kronor.
Utdelningen å statens aktier i Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag
har i statskontorets beräkningar upptagits till 1,850,000 kronor. Jag
finner ej anledning frångå statskontorets förslag i denna punkt.
I enlighet med statskontorets förslag har jag upptagit de på år
1914 belöpande räntorna å nedannämnda utlåningsfonder till följande
belopp, nämligen:
för
|
nya odlingslånefonden.............................................
|
kronor
|
400,000
|
—
|
y>
|
torvindust-rilånefonden.............................................
|
»
|
120,000
|
—
|
>
|
rederilånefon den.........................................................
|
|
600,000
|
—
|
|
egnahemslånefonden ................................................
|
|
1,280,000
|
—
|
»
|
fiskerilånefonden ......................................................
|
»
|
80,000
|
—
|
»
|
norrländska nyodlingsfonden.................................
|
|
27,000
|
—
|
>
|
jordförmedlingsfonden .............................................
|
»
|
40,000
|
—
|
»
|
hantverkslånefonden ................................................
|
»
|
1,000
|
—
|
>
|
lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby
|
»
|
20,000
|
—
|
Räntorna å järnväg slånefonden och allmänna byggnadslånef'onden
har jag upptagit till de belopp, med vilka desamma beräknats av full¬
mäktige i riksgäldskontoret i dess förenämnda skrivelse den 12 decem¬
ber 1912 eller 1,685,000 kronor å den förra fonden och 33,000 kronor
å den senare.
Räntorna å arbetarförsäkringsfonden beräknas av statskontoret till
1,450,000 kronor.
Jag har icke någon erinran att göra mot denna beräkning.
Vid bifall till de av mig sålunda förordade beräkningar skulle
inkomsterna av statens produktiva fonder upptagas till 46,984,000
kronor.
20
Statsutskottets memorial Nr 158.
C. Andel i riksbankens vinst.
Enligt vad jag inhämtat från fullmäktige i riksbanken kan
riksbankens vinst för år 1912 beräknas till 7,057,893 kronor, var¬
jämte finnas odisponerade vinstmedel från föregående år 815 kronor
28 öre, och hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes hos Riks¬
dagen göra framställning, att av riksbankens vinst för år 1912 måtte
för statsverkets behov anvisas ett belopp av 7,058,000 kronor, att från
riksbanken utbetalas å de tider under år 1914, som Riksdagen be¬
stämmer.
D. I anspråk tagna kapitaltillgångar.
I sin omförmälda skrivelse hava fullmäktige i riksgäldskontoret
meddelat, att under år 1914 beräknades inflyta i amorteringar å lån
från järnväg slånefonden 626,000 kronor samt å lån från allmänna bygg-
nadslånefonden 36,000 kronor. Dessa belopp lära böra, i enlighet med
vad som ägde rum med motsvarande poster i 1913 års riksstat, upp¬
föras å riksstatens inkomstsida under rubriken »i anspråk tagna kapi¬
taltillgångar».
I nämnda års riksstat var under berörda rubrik jämväl upptaget
ett belopp av 300,000 kronor från besparingarna ä reservationsanslaget
till de allmänna läroverken.
Dessa besparingar utgjorde vid 1910 års utgång omkring 900,000
kronor. Enligt mig från statskontoret lämnad uppgift belöpte sig re¬
servationerna å nämnda anslag vid utgången av år 1912 till i runt
tal 850,000 kronor. Efter samråd med chefen för ecklesiastikdeparte¬
mentet anser jag mig kunna ifrågasätta, att av berörda reservationer
tillföres statsregleringen såsom tillgång ett belopp av 300,000 kro¬
nor under förevarande rubrik.
E. Lånemedel.
Yad lånebehovet angår, har jag med ledning av de uppgifter
därom, som jag erhållit av vederbörande departementschefer, beräknat
detsamma till 42,683,000 kronor.
Statsutskottets memorial Nr 158.
21
Vid förberedande behandling av statsregleringen för år 1914 hava
utgifterna för nämnda år befunnits uppgå till 275,217,200 kronor eller
samma belopp, till vilket jag i mina nu omförmälda beräkningar upp¬
tagit inkomsterna för samma år. Några nya eller ökade skatter för
statsregleringens verkställande äro icke behövliga.»
In¬
under erinran om att Riksdagen, vad angår de uti Kungl. Maj:ts
förslag bland »egentliga statsinkomster» under rubriken skatter upptagna
inkomsttitlar, fattar beslut efter hemställan av bevillningsutskottet med
undantag för mantalspenningarna, beträffande vilka det tillkommer stats¬
utskottet att avgiva förslag, får utskottet, som ej har något att i fråga
om mantalspenningarna erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställa,
att Riksdagen må i riksstaten för år 1914 bland
statsverkets egentliga inkomster under rubriken skatter
uppföra mantalspenningar med ett till 850,000 kronor
beräknat belopp.
2:6).
Beträffande Kungl. Maj:ts föreliggande förslag, i vad det avser upp¬
börd i statens verksamhet har utskottet intet annat att erinra, än att,
då någon framställning om definitiv lönereglering för lotsverket ej blivit
för innevarande Riksdag framlagd, det belopp av 1,200,000 kronor, som
under titel lotspenningar under förutsättning av dylik reglering blivit
såsom uppbörd i statens verksamhet i Kungl. Maj:ts förslag upptaget,
följaktligen bör utgå.
Utskottet hemställer
att Riksdagen må såsom uppbörd i statens verk¬
samhet i riksstaten för år 1914 upptaga följande
inkomsttitlar:
Utskottet.
Skatter.
Uppbörd i
statens
verksamhet.
22
Statsutskottets memorial Nr 158.
Statens affärs¬
verksamhet.
Fyr- och båkmedel......
Bidrag till försäkrings-
inspektionen...............
Bidrag till bankinspek¬
tionen..........................
Inkomst av myntning
och justering ............
Patent- och varumärkes-
samt registrerings-
avgifter........................
Kontrollstämpelmedel...
Terminsavgifter från
läroverken.................
Avgifter för granskning
av biografbilder ......
Diverse inkomster.........
kr. 2,000,000: —
» 53,000: —
» 47,000: —
x> 915,000: —
» 435,700: —
» 95,000: —
» 500,000: —
» 26,000: —
» 1,500,000:— 5,571,700:
Vid bifall till vad utskottet sålunda, utöver vad Riksdagen redan
beslutat, föreslagit, komma de egentliga statsinkomsterna att i riksstaten
uppföras med ett belopp av 175,221,700 kronor.
3:o).
Vad därefter vidkommer inkomst av statens produktiva fonder, i
vad dessa avse statens affärsverksamhet, vill utskottet till en början
erinra om att Riksdagen, dels beträffande statens järnvägar bifallit Kungl.
Maj:ts förslag, att till den i 19 § av lagen angående rätt till pension
för tjänstemän vid statens järnvägar den 4 juli 1910 omförmälda fond
må, utöver vad som enligt 20 § i samma lag med tillhörande övergångs¬
bestämmelser kan komma att till bestridande av pensioneringskostnader
utgå av trafikmedel, för år 1914 av sådana medel överföras ett belopp av
500,000 kronor, dels vad beträffar postverkets inkomster bifallit Kungl.
Maj:ts förslag att bestämma dessa till 27,308,000 kronor och överskottet
mellan berörda inkomster och driftkostnader till 3,000,000 kronor, dels
beträffande telegrafverket bestämt verkets anslag för driftkostnader för
år 1914 till 12,200,000 kronor, dels ock slutligen vad beträffar drift¬
kostnaderna för statens domäner, i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag,
bestämt dessa till 6,457,000 kronor.
Vad vidare beträffar inkomsterna av statens järnvägar, vilka in¬
Statsutskottets memorial Nr 158.
23
komster av Kungl. Maj:t beräknats till 91,300,000 kronor, har utskottet
velat erinra om att den ökade malmbrytningen i Kirunavara och Gelli-
vare malmfält kommer att medföra ökade inkomster för de staten till¬
höriga järnvägarna Kiruna—Riksgränsen och Kiruna—Svartön; och fin¬
ner sig utskottet med avseende härå icke böra ifrågasätta någon ned¬
sättning i Kungl. Maj:ts beräkning av dessa inkomster.
Mot vad Kungl. Maj:t i övrigt under inkomster av statens produk¬
tiva fonder, i vad avser statens affärsverksamhet, föreslagit har utskottet
intet att erinra.
Utskottet hemställer,
att Riksdagen må i riksstaten för år 1914 under
inkomster av statens produktiva fonder och rubriken
statens affärsverksamhet uppföra följande inkomsttitlar
sålunda:
I. Statens affärsverksamhet.
1. Statens järnvägar:
inkomster ..
driftkostnad
överskott ....
91,300,000: —
70,800,000: —
........................... 20,500,000: —
2. Postverket:
inkomster, bevillning... 27,308,000: —
driftkostnad.................. 24,308,000: —
överskott ...................................................
3,000,000: —
3. Telegrafverket:
inkomster ..................... 17,500,000: —
driftkostnad.................. 12,200,000: —
överskott ................................................... 5,300,000: —
Transport 28,800,000: —
24
Statsutskottets memorial Nr 158.
Transport 28,800,000: —
4. Statens vatten^'allsverk:
a. Trollkätte kanalverk:
inkom¬
ster ...... 456,000: —
drift¬
kostnad 295,000: —
överskott........................
b. Trollkätte kraftverk:
inkom¬
ster ...... 1,800,000: —
drift¬
kostnad 725,000: —
överskott........................
c. Trollkätte fastigkets-
förvaltning:
inkom¬
ster ...... 53,000: —
drift¬
kostnad 28,000: —
överskott........................
d. Vattenfall o. fastig-
keter inom Ålvs-
borgs samt Göte¬
borgs ock Bokus län:
inkom¬
ster ...... 61,000: —
drift¬
kostnad 11,000: —
överskott........................
Transport
i
161,000: —
,075,000: —
25,000: —
50,000: —
1,311,000:— 28,800,000: —
Statsutskottets memorial Nr 158.
25
Transport 1,311,000: — 28,800,000: —
e. Vattenfall och fastig¬
heter, inköpta för
elektrisk drift vid
statens järnvägar:
inkom¬
ster 9,000: —
drift¬
kostnad 6,000: —
överskott........................ 3,000: —
f. Södertälje kanalverk:
inkom¬
ster ...... 80,000: —
drift¬
kostna¬
der ...... 55,000: —
överskott........................ 25,000: —
g. Diverse vattenfall
och fastigheter:
inkom¬
ster ...... 25,000: —
drift¬
kostna¬
der ...... 9,000: —
överskott........................ 16,000: —
Säger för v ätten fallsverken:
inkomster ..................... 2,484,000: —
driftkostnad.................. 1,129,000: —
överskott ................................................... 1,355,000: —
5. Statens domäner:
inkomster ..................... 15,700,000: —
driftkostnad.................. 6,457,000: —
överskott ................................................... 9,243,000: —
39^398,000: —
Bihang till Riksdagens ■protokoll 1913. 6 samt. 89 käft. (Nr 158.)
4
26
Statsutskottets memorial Nr 158.
4:o.
Utdelningen å statens aktier i Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag
bar i statsverkspropositionen upptagits till 1,850,000 kronor.
Sedan emellertid Riksdagen bifallit Kungl. Maj:ts förslag angå¬
ende överenskommelse om ökad brytning i de norrbottniska malmfäl¬
ten, lärer, enligt de i nämnda förslag gjorda beräkningar, statens in¬
komst av ifrågavarande aktier böra ökas med 1,200,000 kronor, ett
kapital, varmed inlåningen bör minskas.
Utskottet hemställer,
att i riksstaten må under inkomst av statens
produktiva fonder och rubriken statens aktier av den
beräknade utdelningen i Luossavaara—Kiirunavaara
aktiebolag upptagas ett belopp av 3,050,000 kronor.
5:o.
statens Under åberopande av vad departementschefen i fråga om statens
uifonder.' utlåningsfonder anfört och under erinran om att Riksdagen med bifall
till Kungl. Maj:ts framställningar dels medgivit att såsom driftkostnader
under år 1914 för egnahemslånefonden ett belopp av 170,000 kronor
må utgå direkt av fondens avkastning, dels till ökning av hantverks-
lånefondens kapital för år 1914 anvisat ett anslag av 25,000 kronor
samt såsom bidrag till täckande av de för Sveriges hantverksorganisation
i egenskap av förmedlare av utlåningen från lånefonden uppkommande
förvaltningskostnader m. m. för år 1914 beviljat ett anslag av 2,000
kronor att utgå direkt av fondens avkastning, får utskottet, med till¬
styrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag, hemställa,
att inkomsterna av statens produktiva fonder
må under rubriken »Statens utlåningsfonder (överskott)»
i riksstaten upptagas sålunda:
Statsutskottets memorial Nr 158.
27
Nya odlingslånefonden kr.
Torvindustrilånefonden »
Rederilånefonden ......... »
Egnahemslånefonden .. »
Fiskerilånefonden......... »
Norrländska nyodlings-
fonden........................ )>
Jordförmedlingsfonden »
Hantverkslånefonden... »
Järnvägslånefonden ... »
Allmänna byggnads-
lånefonden................. »
Lånefonden för tjän-
stemannasamhället
vid Mörby..................
400,000: —
120,000: —
600,000: —
1,280,000: —
80,000: —
27,000: —
40,000: —
1,000: —
1,685,000: —
33,000: —
20,000: — 4,286,000:
6:o.
I enlighet med vad Kungl. Maj:t föreslagit får utskottet vidare
hemställa,
att under inkomster av statens produktiva fon¬
der må upptagas under rubriken »arbetarförsäkrings-
fonden» ett belopp av 1,450,000 kronor.
7:o.
Under erinran att Riksdagen i enlighet med vad Kungl. Maj:t
föreslagit beslutat, att av riksbankens vinst för år 1912 skall till stats¬
verket överlämnas 7,058,000 kronor, får utskottet hemställa,
att uti 1914 års riksstat upptages under rubriken
»andel i riksbankens vinst för år 1912» nämnda be¬
lopp, 7,058,000 kronor.
8:o.
Med tillstyrkande av bifall till vad Kungl. Maj:t föreslagit i fråga
om uppförande av vissa inkomsttitlar under rubriken »i anspråk tagna
Arbetare-
försäkrings¬
fonden.
Andel i riks¬
bankens vinst.
I anspråk
tagna kapital¬
tillgångar.
Lånemedel.
ArbetarfÖr-
säkrings-
fonden.
Motion av
herr K. Malm¬
borg.
28 Statsutskottets memorial Nr 158.
kapitaltillgångar)) och under erinran om vad utskottet under punkt 4:o
här ovan anfört i fråga om den ökade utdelningen å statens aktier i
Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag för år 1914, får utskottet
hemställa,
att under nämnda rubrik må i 1914 års riksstat
upptagas följande inkomsttitlar sålunda:
av järnvägslånefonden ... kr. 626,000: —
av allmänna byggnads-
lånefonden..................... » 36,000: —
av reservationer å ansla¬
get till allmänna läro¬
verk*311 ........................... )) 300,000:— 962,000: —
Med avseende å de medel, som böra genom upplåning anskaffas,
kommer utskottet att här nedan i detta utlåtande yttra sio-
J o *
II. Statsverkets utgifter.
Härvid har utskottet att först avgiva yttrande över vissa väckta
ännu oavgjorda förslag samt angående sattet för anvisande av vissa
anslagsbelopp m. m. på sätt här nedan synes.
9:o.
I anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 176 och med bifall
till särskilda utskottets hemställan i utlåtandet nr 3 har Riksdagen be-
slutit, att arbetarförsäkringsfondon från den 31 december 1914 skall
överflyttas till och ingå i den fond, som enligt lagen om allmän pen¬
sionsförsäkring skall bildas genom de försäkrades avgifter, vilket ut¬
skottet velat här
anteckna.
10:o.
I en inom Första kammaren väckt, till statsutskottet remitterad
motion, nr 22, har herr Klas Malmborg föreslagit, att Riksdagen måtte
Statsutskottets memorial Nr 158.
29
besluta, att till fonden för bestridande av statens kostnader i och för
en blivande allmän ålderdomsförsäkring skall i riksstaten för år 1914
avsättas hälften av de genom spannmålstullarna inflytande penningmedel.
Då Riksdagen redan anslagit för år 1914 erforderliga medel till
bestridande av på staten belöpande kostnad för genomförande av en
allmän pensionsförsäkring, torde nu icke böra ifrågakomma att anvisa
ytterligare medel för samma ändamål, vadan utskottet icke kan biträda
ifrågavarande motion, som redan av den anledning, att samtliga tull¬
medel för år 1914 äro tagna i anspråk för statsregleringen, icke kan
bifallas.
Utskottet hemställer alltså,
att herr Malmborgs ifrågavarande motion icke
må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
ll:o.
Vidare har statsutskottet att avgiva yttrande angående sättet för
anskaffande av medel till följande anslag, som av innevarande års Riksdag-
anvisats för år 1914, nämligen:
för fortsatt utveckling av statens telegraf- och
telefonväsende ........................................................... kronor
för inköp av mark, som erfordras för utvidgning-
av vissa järnvägsstationer....................................... „
för anskaffande av ny rörlig materiel vid statens
järnvägar ....................................................................
för fortsättandet av arbetet med utläggande av
ytterligare ett järnvägsspår mellan Rönninge
och Järna m. m....................................................... ,,
för fortsättande av arbetet med utläggning av
ytterligare ett järnvägsspår mellan Göteborg
och Alingsås m. m................................................... „
för fortsättande av statsbanan Järna—Norrköping „
för fortsättande av statsbanan Ullriksfors—Volg-
sjön..............................................................................• „
för fortsättande av statsbanan Veittijärvi—Karungi
—Matarengi .............. ,,
för fortsättande av statsbanan Älvsby—Piteå». „
4.000. 000: —
300,000: —
2.000. 000: —
1,600,000: —
1,600,000: —
1,500,000: —
1,600,000: —
837,000: —
650,000: —
30
Statsutskottets memorial Nr 158.
för fortsättande av statsbanan Sveg—Brunflo......
för påbörjande av statsbaneanläggning Karungi—
Haparanda .................................................................
av det utav Riksdagen för ombyggnad av Malmö
statsbangård beviljade anslaget ...........................
av det utav Riksdagen beviljade anslag för upp¬
förande av en elektrisk kraftstation vid Porjus-
fallen i Stora Lule älv och i sammanhang där¬
med anläggning av järnväg mellan Gellivare
och Porjus samt för övriga erforderliga åtgärder
i och för införande av elektrisk drift å bandelen
Kiruna—Riksgränsen, dels 5,297,000 kronor och
dels 798,000 kronor, tillhopa.................................
av det av Riksdagen för ökning av utrustningen för
den elektriska driften på bandelen Kiruna—
Riksgränsen beviljade anslag.................................
för anskaffande av ny rullande materiel för
malmtransport vid statens järnvägar..................
för förstärkning av kraftledningen Porjus—Gelli¬
vare—Kiruna...............................................................
av det utav Riksdagen för anläggning av en ny
farled mellan Vänersborg och Göteborg bevil¬
jade anslaget...............................................................
för Trollhätte kraftstations första och andra ut¬
byggnad, 130,000 kronor samt för vissa an¬
läggningar, avsedda för en tredje utbyggnad
av kraftstationen 160,000 kronor, tillhopa.........
för täckande av förskott, som av statskontoret
verkställts på grund av kungl. breven den 5
februari och den 17 september 1909 (för vissa
undersökningar angående vattenförhållandena
inom Stora Lule älvs vattenområde) ..................
för reglerande av Stora Lule älvs vattensystem
ovanför Porjus...........................................................
av det utav Riksdagen för anläggande av ett
statens kraftverk vid Älvkarleby beviljade an¬
slaget ..........................................................................
för anläggande av ledningar, avsedda att distri¬
buera elektrisk energi från statens kraftverk
vid Älvkarleby............................................................
kronor 500,000: —
„ 600,000: —
„ 200,000: —
6,095,000: —
400,000: —
500,000: —
160,000: —
3,000,000: —
290,000: —
35,000: —
500,000: —
2,500,000: —
2,500,000: —
Statsutskottets memorial Nr 158.
31
för inköp av skogbärande eller till skogsbörd
tjänlig mark ............................................................... kronor
för anskaffande av bostäder m. m. åt jägmästarne
i Arjeplogs, Stensele, Norra Lycksele, Södra
Lycksele och Kosta revir...................................... „
till kapitalökning för odlingslånefonden.................. „
till kapitalökning för egnahemslånefonden............ „
till kapitalökning för fonden för fiskerinäringens
befrämjande ............................................................... »
till kapitalökning för norrländska nyodlingsfonden „
till kapitalökning för jordförmedlings fonden......... „
för inrättande av en täckdikningslånefond ............ „
till lånefonden för inköp av renar.......................... „
till ökning av fondens för befrämjande av hant¬
verk och därmed jämförlig mindre industri¬
kapital .......................................................................... 11
för avsättning till lånefonden för bibanor inom
vissa delar av riket................................................... „
för avsättning till järnvägslånefonden..................... „
1,000,000: —
121,300: —
450,000: —
6,800,000: —
126,000: —
100,000: —
300,000: —
200,000: —
6,000: —
25,000: —
2,000,000: —
1,500,000: —
Summa kronor 44,495,300
a) Av förestående anslag synas de, som skola utgå till inköp av
skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark samt till anskaffande av
bostäder åt vissa jägmästare, tillsammans 1,121,300 kronor, böra utgå
av skattemedel likasom lånevägen ej heller torde behöva anlitas för
täckande av 500,000 kronor av det till inköp av ny rörlig materiel vid
statens järnvägar anvisade anslag.
I övrigt skulle ifrågavarande anslag böra utgå av lånemedel; men
med hänsyn till för år 1914 beräknade vinst av ökad malmexport synas
inflytande" statsinkomster lämna tillgång till ovannämnda anslag till an¬
skaffande av ny rullande materiel för malmtransport vid statens järn¬
vägar, till förstärkning av kraftledningen Porjus—Gellivare—Kiruna och
till reglering av Stora Lule älvs vattensystem ovanför Porjus tillsammans
1,160,000 kronor.
Från förestående summa ............................................. kronor 44,495,300: —
böra alltså avgå ovannämnda belopp (1,121,300: —
+ 500,000: — + 1,160,000: —) = ........................ „ 2,781,300: —
och återstoden av ovannämnda anslag .................. kronor 41,714,000: —
utgå av lånemedel.
32
Statsutskottets memorial Nr 158.
Anvisningar
till riksgälds-
Jcontorets för¬
fogande.
Utskottet hemställer alltså,
att förenämnda anslag med undantag av de sist
omförmälda å tillsammans 2,781,300 kronor må med
41,714,000 kronor anvisas att utgå av lånemedel och
utbetalas av riksgäldskontoret.
b) Därjämte vill utskottet i detta sammanhang erinra, att Riks¬
dagen redan beslutat, att av lånemedel skola utgå 600,000 kronor av
det för år 1914 för anordnande av telefonförbindelse mellan Gottland
och fastlandet anvisade anslag å 750,000 kronor, varför hela det belopp,
som bör anskaffas genom upplåning uppgår till 42,314,000 kronor; och
får utskottet i anslutning härtill hemställa,
att i riksstaten må under rubriken lånemedel
uppföras en inkomsttitel av sistnämnda belopp; och
lärer bankoutskottet komma att avgiva förslag om
det bemyndigande, som med avseende härå bör av
Riksdagen lämnas riksgäldskontoret.
12:o.
Till ledning vid statsregleringens uppgörande har utskottet från
riksgäldskontoret emottagit de såsom bilagor 2 och 3 till detta memo¬
rial fogade förslagsberäkningar över riksgäldsköntorets inkomster och
utgifter dels från och med den 8 innevarande maj till detta års slut
och dels under år 1914.
Kungl. Maj:t har i enlighet med fullmäktiges i riksgäldsköntorets
förslag upptagit riksdags- och revisionskostnader m. m. för år 1914 till
1,500,000 kronor; och har utskottet icke haft något att erinra häremot.
I riksgäldskontorets förenämnda förslagsberäkning för dess inkom¬
ster och utgifter år 1914 är för betalning av räntor å statsskulden m. m.
upptaget ett belopp av 24,353,000 kronor. Enligt vad det vid statsverks¬
propositionen fogade utdraget av protokollet över finansärenden den 14
januari 1913 meddelas, har departementschefen med avseende å de låne¬
behov, som för år 1914 komme att göra sig gällande, ansett för be¬
talning av räntor å nya lån böra för nämnda år beräknas ett belopp
av 800,000 kronor. Med avseende å de ytterligare utgifter, som skola
täckas med detta anslag, anser utskottet att detsamma bör tillföras
33
Statsutskottets memorial Nr 158.
ytterligare 400,000 kronor. Med iakttagande kärav skulle anslaget
för betalning av räntor å statsskulden m. m. för år 1914 upptagas till
25.553.000 kronor, vilket belopp av budgetstekniska skäl utförts med
25^540,800 kronor. .
På grund av fullmäktiges i riksgäldskontoret skrivelse den L
december 1912 angående utbetalningarna under år 1914 för amortering
å statsskulden har Kungl. Maj:t föreslagit att för nämnda ändamål
måtte anvisas 6,514,000 kronor. I riksgäldskontorets bilagda förslags-
beräkning är för ändamålet upptaget ett belopp av 6,599,000 kronor.
Med godtagande av sistnämnda belopp och på grund av Riksdagens
beslut att till fonden för statsskuldens amortering skall — förutom de
medel, som enligt Riksdagens förut fattade beslut i anledning av rånte-
lånens upptagande dit ingå — för år 1914 avsättas ett belopp av
500.000 kronor, anser utskottet, att för år 1914 bör för avbetalning å
statsskulden anvisas 7,099,000 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att Riksdagen må anvisa för år 1914 att till¬
handahållas riksgäldskontoret
dels för bestridande av riks¬
dags- och revisionskostnader m. m. kr. 1,500,000: —
dels för betalning av räntor
å statsskulden in. m...................... „ 25,540,800:
dels ock för amortering å stats¬
skulden, under utgifter för kapital¬
ökning .................................................. n 7,099,000:
13:o.
Vid bifall till vad utskottet härovan föreslagit och om i övrigt
några på statsregleringen inverkande beslut icke varda av innevarande
Riksdag fattade, skulle statsverkets inkomster och utgifter för år 1914
utgöra:
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 6 samt. 89 höft. (Nr 158.) 5
34
Statsutskottets memorial Nr 158.
Inkomster.
|
|
Kronor.
|
|
A. Egentliga statsinkomster.
|
|
|
|
|
I Skatter:
|
|
|
|
1. Mantalspenningar..............
|
850,000: —
|
|
|
2. Skatt pa inkomst, förmögenhet och rörelse:
|
|
|
|
a. Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning ..
|
38,000,000: —
|
|
j
|
b. Bevillning av fast egendom samt av inkomst, bevillning
|
1,450,000: —
|
|
i
|
c. Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättig-
|
|
|
|
heter, bevillning ...........
|
300,000:
|
|
|
d. Stämpelmedel, bevillning (därav beräknad arvsskatt
|
|
|
|
7,000,000 kronor) .........
|
17,550,000: —
|
|
|
e. Lastpenningar, bevillning .......
|
700,000: —
|
|
|
3. Tullar och acciser:
|
|
|
|
a. Tullmedel, bevillning .......
|
63,000,000: —
|
|
|
b. Brännvinstillverkningsskatt, bevillning ..
|
21,300,000: —
|
|
|
c. Sockerskatt, bevillning .
|
20,000,000: —
|
|
|
d. Punschskatt, bevillning .....
|
1,800,000: —
|
|
|
e. Maltskatt, bevillning ..
|
4,700,000: —
|
169,650,000
|
|
II. Upphörd i statens verksamhet:
|
|
|
1. Fyr- och båkmedel ...........
|
2,000,000: — i
|
|
!
|
2. Bidrag till försäkringsinspektionen.....
|
53,000: —
|
|
|
S. Bidrag till bankinspektionen........
|
47,000: —
|
|
|
4. Inkomst av myntning och justering
|
915,000: —
|
!
|
|
5. Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter
|
435,700: — '
|
|
|
6. Kontrollstämpelmedel ............
|
95,000: — j
|
|
|
7. Terminsavgifter från läroverken .....
|
500,000: — j
|
|
|
8. Avgifter för granskning av biografbilder ....
|
26,000: —
|
|
9. Diverse inkomster.............
|
1,500,000: —
|
5,571,700
|
|
Summa egentliga statsinkomster 175,221,700 kronor
|
|
|
175,221,700 | —
B. Inkomster av statens produktiva fonder.
Statens a tf lifsverksamhet:
1. Statens järnvägar:
inkomster............................................. 91,300,000: —
driftkostnad .......................................... 70,800,000: —
överskott ............................................................... 20,500,000: _
Transport 20,500,000: —
Statsutskottets memorial Nr 158.
35
|
|
|
|
Kronor
|
|
|
Transport
|
20,500,000: —
|
175,221,700
|
—
|
2. Postverket:
|
|
|
|
|
|
inkomster, bevillning ........
|
|
27,308,000:-
|
|
|
|
driftkostnad.......................
|
|
24,308,000: —
|
|
|
|
överskott .........................
|
|
|
3,000,000: —
|
|
|
3. Telegrafverket:
|
|
|
|
|
|
inkomster...........................
|
|
17,500,000: —
|
|
|
|
driftkostnad ....................
|
|
12,200,000: —
|
|
|
|
överskott .........................
|
|
|
5,300,000: —
|
|
|
4. Statens v ätten fallsverk:
|
|
|
|
|
|
a. Trollhfitte kanalverk:
|
|
|
|
|
|
inkomster ..................
|
456,000: —
|
|
|
|
|
driftkostnad ...............
|
295,000: —
|
|
|
|
|
överskott ....................
|
|
161,000: —
|
|
|
|
b. Trollhätte kraftverk:
|
|
|
|
|
|
inkomster ..................
|
1,800,000: —
|
|
|
|
|
driftkostnad ...............
|
725,000: —
|
|
|
|
|
överskott ....................
|
|
1,075,000: —
|
|
|
|
c. Trollhätte fastighetsförvaltning:
|
|
|
|
|
inkomster ..................
|
53,000: —
|
|
|
|
|
driftkostnad ...............
|
28,000: —
|
|
|
|
|
överskott ....................
|
|
25,000: —
|
|
|
|
d. Vattenfall o. fastigheter inom Älvsborgs
|
|
|
|
|
samt Göteborgs och Bohus län:
|
|
|
|
|
inkomster ..................
|
61,000: —
|
|
|
|
|
driftkostnad ...............
|
11,000: —
|
|
|
|
|
överskott ....................
|
|
50,000: —
|
|
|
|
e. Vattenfall och fastigheter
|
inköpta föi
|
|
|
|
|
elektrisk drift vid statens järnvägar
|
|
|
|
|
inkomster ..................
|
9,000: —
|
|
|
|
|
driftkostnad ...............
|
6,000: —
|
|
|
|
|
överskott ...................
|
|
3,000: —
|
|
|
|
f. Södertälje kanalverk:
|
|
|
|
1
|
|
inkomster ..................
|
80,000: —
|
|
|
|
|
driftkostnader ............
|
55,000: —
|
|
|
|
|
överskott ...................
|
|
25,000: —
|
|
|
|
|
Transport 1,339,000: —
|
28,800,000: —
|
| 175,221,700
|
1-
|
36
Statsutskottets memorial Nr 158.
1
|
|
Kronor
|
Transport 1,339,000: —
|
28,800,000: —
|
175,221,700
|
I
|
g. Diverse vattenfall och fastigheter:
|
|
|
|
inkomster .................. 25,000: —
driftkostnader ............ 9,000: —
överskott .................................... 16,000: —
|
|
|
|
Säger för vattenfallsverken:
|
|
|
|
inkomster.................................... 2,484,000: —
driftkostnad................................. 1,129,000: —
överskott.........................................................
|
1,355,000: —
|
|
!
|
5. Statens domäner:
|
|
|
|
inkomster.................................... 15,700,000: —
driftkostnad................................. 6,457,000. —
överskott .........................................................
|
9,243,000: -
|
39,398,000
|
|
II. Statens aktier:
|
|
|
|
Utdelning i Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag:
|
|
|
|
1. Enligt 1907 och 1908 årens överenskommelser
|
1,850,000: —
|
|
|
2. Enligt 1913 års överenskommelse (kapital) ...
|
1,200,000: —
|
3,050,000
|
|
III. Statens utlåningsfonder (överskott):
|
|
|
|
1. Nya odlingslånefonden................................................
|
400,000: —
|
|
|
2. Torvindustrilånefonden................................................
|
120,000: —
|
|
|
3. Rederilånefonden ......................................................
|
600,000: —
|
|
|
4. Egnahemslånefonden...................................................
|
1,280,000: —
|
|
|
5. Fiskerilånefonden ......................................................
|
80,000: —
|
|
|
6. Norrländska nyodlingsfonden.......................................
|
27,000: —
|
|
|
7. Jordförmedlingsfonden ................................................
|
40,000: —
|
|
|
8. Hantverkslånefonden...................................................
|
1,000: —
|
|
|
9. Järnvägslånefonden ...................................................
|
1,685,000: —
|
|
|
10. Allmänna byggnadslånefonden ....................................
|
.33,000: —
|
|
|
11. Lånefonden för tjänstemanuasamhället vid Mörby .........
|
20,000: —
|
|
|
IV. Arbetarförsäkringsfonden..............................................
|
|
4.286.000 j
1.450.000
|
|
Summa inkomster av produktiva fonder 48,184,000 kronor.
|
|
|
€. Andel i riksbankens vinst för år 1912
|
..................
|
7,058,000
|
_
|
Transport!
|
2.30,463,700
|
|
Statsutskottets memorial Nr 158.
37
|
|
|
Kronor
|
|
|
|
Transport
|
230,463,700
|
—
|
|
1). I anspråk tagna kapitaltillgångar:
|
|
|
|
I.
|
Av järnvägslånefonden .............................................
|
626,000: —
|
|
|
II.
|
Av allmänna byggnadslånefonden .............................
|
36,000: —
|
|
|
in.
|
Av reservationer å anslaget till allmänna läroverken ...
|
300,000: —
|
962,000
|
|
|
E. Lånemedel
|
|
42,314,000
|
—
|
|
|
Stimma kronor
|
273,739,700
|
_
|
Utgifter.
Verkliga utgifter.
|
Ordinarie
|
Extra
|
Summa.
|
|
Kronor.
|
ö.
|
|
anslag.
|
anslag.
|
|
1
|
|
I. Första huvudtiteln ..................
|
1,493,000 —
|
100,000!—
|
1,593,000
|
|
|
|
II. Andra » ..................
|
5,118,120 —
|
1,074,680 —
|
6,192,800
|
—
|
|
|
III. Tredje » ..................
|
1,794,052 —
|
541,848 —
|
2,835,900
|
—
|
|
|
IV. Fjärde » ..................
|
50,048,112 —
|
5,185,988 —
|
55,234,100
|
—
|
|
|
V. Femte » ..................
|
20,694,927 —
|
7,247,873 —
|
27,942,800
|
-
|
|
|
VI. Sjätte .» ..................
|
12,102,013 —
|
11,212,587 —
|
23,314,600
|
-
|
|
|
VII. Sjunde » ..................
|
14,727,495 —
|
4,153,605 —
|
18,881,100
|
—
|
|
|
Vill. Åttonde » ..................
|
27,495,266 —
|
5,482,234 —
|
32,977,500
|
—
|
|
|
IX. Nionde » ..................
|
5,414,645 —
|
4,705,655;—
|
10,120,300
|
—
|
|
|
X. Tionde » ..................
|
6,059,198 —
|
3,172,3021—
|
9,231,500
|
—
|
|
|
Summa
|
144,946,828 —
|
42,876,772 —
|
187,823,600
|
-
|
187,823,600
|
|
Riksdags- och reyisiouskostnader in. in.
|
|
Kronor
|
ö.
|
1
|
Riksdags- och revisionskostnader, förslagsanslag ....................................
|
1,225,000
|
-j
|
2
|
Kostnader för Riksdagens hus, förslagsanslag .......................................
|
75,000
|
— i
|
3
|
Kostnader för Riksdagens bibliotek, reservationsanslag...........................
|
7,000
|
—
|
4
|
Avlöningar m. fl. förvaltningskostnader vid riksgäldskontor!, förslagsanslag
|
162,000
|
_
|
5
|
Avlöning, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen och hans
|
|
|
|
expedition, förslagsanslag..................................................................
|
31,000
|
|
|
Summa
|
1,500,000
|
—
|
38
Statsutskottets memorial Nr 158.
Räntor å statsskulden m. m.
|
A. Å de fonderade statslånen.
|
Kronor
|
ö.
|
Kronor
|
ö.
|
|
|
|
|
|
1
|
Å 36/io 7» lånet ............................................................
|
3,053,481
|
12
|
|
|
2
|
» 1880 års 3 Va 7» lån ...................................................
|
2,331,964
|
61
|
|
|
3
|
» 1886 » 37> 7o » ...................................................
|
1,951,697
|
74
|
|
|
4
|
» 1888 » 3 7» » ...................................................
|
725,733
|
33
|
|
|
5
|
» 1890 » 8l/> 7o » ...................................................
|
906,601
|
11
|
|
|
6
|
> 1894 > 3 7o * ...................................................
|
525,096
|
__
|
|
|
7
|
OO
CD
co
V
OO
'o'
|
1,138,762
|
80
|
|
|
8
|
» 1900 » 31/» Va » ...................................................
|
1,271,200
|
—
|
|
|
9
|
» 1904 » 37> 7o » ...................................................
|
1,260,000
|
—
|
|
|
10
|
» 1906 » 3 Va 7„ » ...................................................
|
1,512,000
|
—
|
|
|
11
|
» 1907 » lån å 4 70 ...................................................
|
1,872,000
|
—
|
|
|
12
|
» 1908 » » å 4 70 ...................................................
|
2,179,200
|
—
|
|
|
13
|
» 1911 » > å 4 7° ...................................................
|
2,880,000
|
—
|
21,607,736
|
74
|
|
B. Å övrig statsskuld.
|
|
|
|
1
|
Ränta å medgiven och beräknad, ännu icke verkställd upp¬
låning, förslagsanslag ................................................
|
|
|
2,594,800
|
|
|
Ränta å följande av staten övertagna lån:
|
|
|
|
|
2
|
Kommunlån ...............................................................
|
19,918
|
81
|
|
|
3
|
Örebro—Svartå järnvägsaktiebolags obligationslån .........
Järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinentens obligationslån:
|
25,360
|
—
|
|
|
4
|
Av år 1898 ............................................................
|
57,720
|
—
|
|
|
5
|
» . 1902 ............................................................
|
31,680
|
—
|
134,678
|
81
|
6
|
Årsanslaget till Hans Maj:t Konungen..............................
|
|
|
300,000
|
—
|
7
|
Ränta å köpeskillingen för fastigheten nr 1 i kvarteret
Lejonet i Stockholm ...................................................
|
|
|
90,000
|
|
8
|
Ränta å konung Carl XIII:s hemgiftskapital .....................
|
|
|
7,500
|
—
|
9
|
Ränta å Göta kanals reparationsfond ..............................
|
|
|
7,044
|
45
|
10
|
Ränta å svenska skattkammarväxlar.................................
|
|
|
799,040
|
—
|
|
Summa
|
...............
|
|
25,540,800
|
—
|
Statsutskottets memorial Nr 158.
39
Utgifter för kapitalökning.
Statens affärsverksamhet.
|
|
Att täckas av
|
|
|
|
|
lånemedel
|
andra stats¬
inkomster
|
Summa
|
|
A. Postverket.
|
Kronor
|
ö.
|
Kronor
|
ö
|
Kronor
|
ö.
|
1
|
Inköp av inventarier .......................................]
|
|
|
240,000
|
—
|
|
|
2
|
Nybyggnad i Uddevalla....................................
|
|
|
125,000
|
—
|
|
|
3
|
» i Norrköping .................................
|
|
|
200,000
|
—
|
|
|
4
|
Inköp av en tomt i Linköping ........................
|
|
|
73,000
|
—
|
|
|
|
Säger för postverket
|
|
|
638,000
|
—
|
638,000
|
|
|
B. Telegrafverket.
|
|
|
|
|
|
|
1
|
Inköp och bebyggande av fastigheter ...............
|
|
|
500,000
|
—
|
|
|
2
|
Fortsatt utveckling av statens telefon- och tele¬
grafväsende ................................................
|
4,000,000
|
—
|
|
|
|
|
1 3
|
Telefonkabel till Gottland.................................
|
600,000
|
—
|
150,000
|
—
|
|
|
|
Säger för telegrafverket
|
4,600,000
|
—
|
650,000
|
—
|
5,250,000
|
|
|
C. Statens järnvägar.
|
|
|
|
|
|
|
1
|
Nya byggnader och anläggningar vid statens järn¬
vägar .........................................................
|
|
|
3,003,000
|
—
|
|
|
2
|
Ombyggnad av Malmö statsbangård..................
|
200,000
|
—
|
|
|
|
|
3
|
Utvidgning av lokomotivstation och spårsystem
vid Ängelholm.............................................
|
|
|
130,000
|
_
|
|
|
4
|
Markförvärv...................................................
|
300,000
|
—
|
|
|
|
|
5
|
Inventarier och förlag ....................................
|
|
|
2,000,000
|
—
|
|
|
6
|
Ny rörlig materiel för statens järnvägar............
|
2,000,000
|
—
|
500,000
|
—
|
|
|
7
|
Ny rullande materiel för malmtransport vid statens
trafikerade järnvägar....................................
|
|
|
500,000
|
|
|
|
8
|
Utläggning av ytterligare ett järnvägsspår mellan
Rönninge och Järna in. m...........................
|
1,600,000
|
|
|
|
|
|
9
|
| Utläggning av dubbelspår mellan Göteborg och
Alingsås.....................................................
|
1,600,000
|
—
|
|
|
|
|
10
|
Fortsättande av statsbanan Järna—Norrköping..
|
1,500,000
|
—
|
|
|
|
|
11
|
| D:o d:o Ulriksfors—Volgsjön ..........................
|
1,600,000
|
—
|
|
|
|
:
|
12
|
| D:o d:o Yeittijärvi—Karungi—Matarengi...........
|
837,000
|
—
|
|
|
|
|
13
|
j D:o d:o Älvsby—Piteå ...................................
|
650,000
|
—
|
|
'
|
|
|
14
|
D:o d:o Sveg—Bruntio ...................................
|
500,000
|
>-
|
|
1
|
|
|
40
Statsutskottets memorial Nr 158.
|
|
Att täckas av
|
|
|
|
lånemedel
|
andra stats¬
inkomster
|
Summa
|
|
|
Kronor
|
ö.
|
Kronor
|
Ö.
|
Kronor Jo.
|
15
|
Statsbana från Karungi till Haparanda ............
|
600,000
|
—
|
|
|
|
16
|
Införande av elektrisk drift å bandelen Kiruna —
Riksgränsen ..............................................
|
5,21)7,000
|
_
|
|
|
|
17
|
Ökning av utrustningen för den elektriska driften)
å bandelen Kiruna—Riksgränsen ..................| 400,000
|
___
|
|
|
|
|
|
Säger för statens järnvägar
|
17,084,000
|
|
6,133,000
|
|
23,217,000
|
—
|
|
D. Statens vattenfalls verk.
|
|
|
|
|
|
|
|
Trollhätte kanal verk:
|
|
|
|
|
|
|
1
|
Anläggning av ny farled mellan Vänersborg och
Göteborg ................................................
|
3,000,000
|
|
|
|
|
|
|
Trollhätte kraftverk:
|
|
|
|
|
|
|
-
|
Kraftverksanläggningen vid Trollhättan m. m.
|
290,000
|
—
|
|
|
|
|
8
|
Inköp av inventarier för Trollhätte kraftverk...
Porjus kraftverk:
|
|
|
150,000
|
|
|
|
4
|
Uppförande av kraftstation vid Porjinfallen ...
|
798,000
|
—
|
|
|
|
|
5
|
Reglering av Stora Lule älvs vattensystem ovan¬
för Porjus................................................
|
|
|
500,000
|
—
|
|
|
6
|
Förstärkning av kraftledningen Porjus—Gelli-
vare—Kiruna ..........................................
|
|
|
160,000
|
_
|
|
|
7
|
Till täckande av förskott..............................
|
35,000
|
—
|
|
|
|
|
|
Älvkarleby kraftverk:
|
|
|
|
|
|
|
|
Anläggande av ett statens kraftverk vid Älv¬
karleby ...................................................
|
2,500,000
|
—
|
|
|
|
|
9
|
Ledningar för distribuering av elektrisk energi
från Älvkarleby .......................................
|
2,500,000
|
—
|
|
|
|
|
Södertälje kanalverk:
|
|
|
|
|
|
|
10
|
Inköp av inventarier och materialier för Söder¬
tälje kanalverk .......................................
|
|
|
10,000
|
_
|
|
|
|
Säger för statens vattenfallsverk
|
9,123,000
|
—
|
820,000
|
—
|
9,943,000
|
—
|
|
E. Statens domäner.
|
|
|
|
|
|
|
1
|
Inköp av skogbärande eller till skogsbörd tjänlig
mark .........................................................
|
|
|
1,000,000
|
|
|
|
3
|
Kostnader för bostadslägenheter åt vissa jägmästare
|
|
|
121,300
|
—
|
|
|
|
Säger för statens domäner)
|
|
1
|
1,121,300
|
|
1,121,300
|
—
|
|
Summa)
|
30,807,000
|
-|
|
9,362,300
|
—1
|
40,169,300
|
|
Statsutskottets memorial Nr 158.
41
Statens utlåningsfonder.
|
|
Att täckas av
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
lånemedel
|
andra stats¬
inkomster
|
|
|
|
|
Kronor
|
Ö.
|
Kronor
|
ö.
|
Kronor
|
ö.
|
1
|
Odlingslånefonden ........................................
|
450,000
|
—
|
|
|
450,000
|
—
|
2
|
Egnahemslånefonden ........................................
|
6,800,000
|
—
|
|
|
6,800,000
|
—
|
3
|
Fonden för fiskerinäringens befrämjande...............
|
126,000
|
—
|
|
|
126,000
|
—
|
4
|
Norrländska nyodlingsfonden ..............................
|
100,000
|
—
|
|
|
100,000
|
|
5
|
Jordförmedlingsfonden ......................................
|
300,000
|
—
|
|
|
300,000
|
-
|
6
|
Täckdikningslånefonden ....................................
|
200,000
|
—
|
|
|
200,000
|
—
|
7
|
Lånefonden för inköp av ädla avelsston ...............
|
|
|
100,000
|
-
|
100,000
|
—
|
8
|
Lånefonden för inköp av renar ...........................
|
6,000
|
—
|
|
|
6,000
|
—
|
9
|
Hantverkslånefonden ..........................................
|
25,000
|
—
|
|
|
25,000
|
—
|
10
|
Fonden för bibanor inom vissa delar av rikel ......
|
2,000,000
|
_
|
|
|
2,000,000
|
_
|
1!
|
Järnvägslånefonden ..........................................
|
1,500,000
|
1
|
|
|
1,500,000
|
-
|
|
Summa
|
11,507,000
|
|—
|
100,000
|
—
|
11,607,000
|
|~
|
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 6 samt 89 käft. (Nr 158.)
6
42 Statsutskottets memorial Nr 158.
Avbetalning å statsskulden.
|
|
Att täckas av
|
|
|
A. 1 de fonderade statslånen.
|
lånemedel
|
andra stats¬
inkomster
|
Summa
|
|
Kronor
|
ö.
|
Kronor
|
ö.
|
Kronor
|
ö.
|
|
Amortering.
|
|
|
|
|
|
|
1
|
1880 års 3 '/a % lån ..................... 2,831,400: —
|
|
|
|
|
|
|
2
|
1886 » 3 7»% > ..................... 522,258:09
|
|
|
|
|
|
|
3
|
1890 » 37» °/o » ..................... 598,666:0 7
|
|
|
|
|
|
|
4
|
1899 » 3 7»% » ..................... 384,840: —
|
|
|
4,337,164
|
76
|
|
|
|
Avsättning.
|
|
|
|
|
|
0
|
36/io % lånet ............................... 770,898: 24
|
|
|
|
|
|
|
6
|
1888 års 3 % lån ..................... 159,600: —
|
|
|
|
|
|
|
7
|
1894 » 3 % » ..................... 147,204: —
|
|
|
|
|
|
|
8
|
1900 » 3 7a% » ..................... 181,600: —
|
|
|
|
|
|
|
9
|
1904 » 3 79 % » ..................... 120,000: —
|
|
|
|
|
|
|
10
|
1906 » 3 7a70 » ..................... 144,000: —
|
|
|
|
|
|
|
11
|
1908 » 3 7» % » ..................... 272,400: —
|
|
|
|
|
|
|
12
|
1911 * 3 7270 » ..................... 360,000: —
|
|
|
|
|
|
|
13
|
Ytterligare avsättning till avbetalning
å statsskulden........................... 500,000: —
|
|
|
2,655,702
|
24
|
6,992,867
|
|
|
B. A övertagna lån.
|
|
|
|
|
|
1
|
Kommunlån................................. 45,133: —
|
|
|
|
|
|
|
2
|
Örebro—Svartå järnvägsaktiebolags
obligationslån ........................... 16,000: —
Järnvägsaktiebolaget Malmö—Konti¬
nentens obligationslån:
|
|
|
|
|
|
|
3
|
Av år 1898 ........................... 30,000: —
|
|
|
|
|
|
|
4
|
» » 1902 ........................... 15,000: —
-----
|
|
|
106,133
|
—
|
106,133
|
|
|
Summa
|
|
7,099,000
|
-!
|
7,099,000
|
—
|
vilka utgifter, tillsammans uppgående till 273,739,700 kronor, uppgå till
enahanda belopp, vartill statsverkets tillgångar för år 1914 här ovan
beräknats; och erhåller riksstaten det utseende härvid fogade bilaga nr
1 utvisar.
Stockholm den 30 maj 1913.
På statsutskottets vägnar:
F. CL:SON WACHTMEISTER.
BILAGOR
44
Statsutskottets memorial Nr 158.
Bilaga
Riksstat för
Inkomster.
Kronor. j ö.
A.
B.
C.
D.
E.
Egentliga statsinkomster:
I. Skatter:
1. Mantalspenningar.................... 850,000: —
2. Skatt på inkomst, förmögenhet
och rörelse............................ 58,000,000: —
3. Tullar och acciser ................ 110,800;000: —
II. Uppbörd i statens verksamhet ................................
Inkomster av statens produktiva fonder:
I. Statens affärsverksamhet ........................................
II. Statens aktier ...........................................................
III. Statens utlåningsfonder (överskott) ........................
IV. Arbetarförsäkringsfonden ........................................
Andel i riksbankens vinst för år 1912...............................
I anspråk tagna kapitaltillgångar.......................................
Lånemedel ...............................................................................
169,650,000: —
5,571,700: -
39,398,000: —
3,050,000: —
4,286,000: -
1,450,000: —
175,221,700
48.184.000 I-
7,058,000 ! -
962,000 -
42.314.000 I-
Summa kronorj 273,739,700 j—|
Statsutskottets memorial Nr 158.
45
nr 1.
år 1914.
Utgifter.
Kronor.
Verkliga utgifter.
|
Ordinarie anslag.
|
Extra anslag.
|
Summa.
|
|
I. Första huvudtiteln
|
1,493,000
|
|
100,000
|
|
1,593,000
|
__
|
II. Andra » ...........
|
5,118,120
|
—
|
1,074,680
|
—
|
6,192,800
|
—
|
III. Tredje » ............
|
1,794,052
|
—
|
541,848
|
—
|
2,335,900
|
—
|
IV. Fjärde » ..........
V. Femte » ............
|
50,048,112
|
—
|
5,185,988
|
—
|
55,234,100
27,942,800
|
—
|
20,694,927
|
—
|
7,247,873
|
—
|
—
|
VI. Sjätte » ............
VII. Sjunde » ............
|
12,102,013
|
—
|
11,212,587
|
—
|
23,314,600
|
—
|
14,727,495
|
—
|
4,153,605
|
—
|
18,881,100
|
—
|
Vill. Åttonde » ............
|
27,495,266
|
—
|
5,482,234
|
-----
|
32,977,500
|
—
|
IX. Nionde » ............
|
5,414,645
|
—
|
4,705,655
|
—
|
10,120,300
|
—
|
X. Tionde » ............
|
6,059,198
|
|
3,172,302
|
—
|
9,231,500
|
—
|
Säger
|
144,946,828
|
—
|
42,876,772
|
—
|
187,823,600
|
—
|
XI. Riksdags- och revisionskostnader m. m.
|
|
|
1,500,000
|
—
|
XII. Räntor å statsskulden m.
|
m...............
|
|
|
|
25,540,800
|
—
|
214,864,400
XIII.
XIV.
XV.
Utgifter för kapitalökning:
Statens affärsverksamhet
Statens utlåningsfonder....
För avbetalning av stats¬
skulden ............................
|
Att täckas av
|
Summa.
|
58,875,300
|
|
Lånemedel.
|
Andra stats¬
inkomster.
|
30.807.000
11.507.000
|
—
|
9,362,300
100,000
7,099,000
|
-
|
40,169,300
11,607,000
7,099,000
|
—
|
Säger
|
42,314,000
|
—
|
16,561,300
|
-
|
58,875,300
|
—
|
|
|
Summa kronor 273,739,700 —
|
46
Statsutskottets memorial Nr 158.
Bilaga
Förslagsberäkning öfver riksgäldskontorets inkomster och
|
|
Kronor.
|
ö.
|
Tillgångar,
Innestående å giroräkning i riksbanken den 8
maj 1913 ............................................................ 1,682,033:17
Kassabehållning samma dag................................ 27,883: 97
|
1,709,917: 14
|
|
I
|
Tillfälligt förräntade medel, kapital:
1 svenska obligationer ........................................ 3,382,613: 55
av främmande stater utgivna obligationer och
andra skuldförbindelser ................................ 12,374,424:2 6
innestående hos ett utländskt bankirhus........ 194,270: 13
utländska valutor, förräntade genom förmed¬
ling av riksbanken........................................ 10,271,483: 47
utländska växlar................................................ 20,001,229:89
|
46,224,021: so
|
|
|
Inköpt guld........................................................................................
|
6,371,642: 63
|
54,305,581
|
07
|
Inkomster.
Inflytande räntor:
å lån tillhörande järnvägslånefonden ........................................
» lån tillhörande allmänna byggnadslånefonden ....................
» riksgäldskontorets tillfälligt förräntade medel (efter gjort
avdrag av de räntor, som tillkomma likvidations- och
amortissementsfonden, fonden för statsskuldens amorte¬
ring samt riksgäldskontorets pensionsfond) .......................
|
1,484,500: -
36,100: —
300,000: —
|
1,820,600
|
|
Inflytande kapitalavbetalningar:
å lån tillhörande järnvägslånefonden........................................
» lån tillhörande allmänna byggnadslånefonden ....................
|
572,000: — !
31,600: —
|
603,600
|
|
Fordran av statskontoret å 1912 års förslagsanslag:
till riksdags- och revisionskostnader m. m.............................
» räntor å statsskulden m. m. •...............................................
|
530,594: 8 5 j
122,711: 67
|
653,306
|
52
|
medel att overtöras till fonden för statsskuldens amortering ...........................
Tjänstinnehavares pensionsavgifter............................................................................
|
1,425,882
1,200
|
12
|
Statsutskottets memorial Nr 158.
47
nr 2.
utgifter från och med den B maj 1913 till samma års slut.
'
Utgifter.
Riksdags- och revisionskostnader rn. m.:
riksdags- och revisionskostnader ............................................
kostnader för Riksdagens hus...................................................
» » » bibliotek ........................................
avlöningar m. fl. förvaltningskostnader vid riksgäldskontoret
avlöning, resekostnader och expenser för justitieombuds¬
mannen och hans expedition ..............................................
Räntor å statsskulden fn. rn. :
ränta å de fonderade statslånen:
3 Vi o
|
%
|
statslånet........................
|
................ 3,053,481:
|
12
|
1880
|
års
|
3 V,
|
%
|
lån....................
|
................ 1,190,757:
|
07
|
1886
|
»
|
3 V2
|
%
|
» ....................
|
................ 1,967,435:
|
56
|
1888
|
|
3
|
%
|
» ....................
|
................ 362,866:
|
67
|
1890
|
»
|
3 Va
|
%
|
» ....................
|
................ 458,538:
|
89
|
1894
|
|
3
|
%
|
» ....................
|
................ 262,548:
|
—
|
1899
|
»
|
3 V,
|
%
|
» ....................
|
................ 1,151,778:
|
60
|
1900
|
»
|
3 v;
|
%
|
» ....................
|
................. 635,600:
|
—
|
1904
|
»
|
3 V,
|
%
|
» ....................
|
................. 630,000:
|
—
|
1906
|
»
|
3 Va
|
%
|
» ...................
|
................. 756,000:
|
—
|
1907
|
»
|
lån
|
å 4
|
% ...................
|
................. 936,000:
|
—
|
1908
|
»
|
»
|
å 4
|
% ...................
|
................ 2,179,200:
|
—
|
1911
|
»
|
»
|
å 4
|
% ....................
|
................. 1,440,000:
|
—
|
ränta å svenska skattkammarväxlar per 16/4 1915................
ränta å medgiven och beräknad ännu icke verkställd upp¬
låning ........................................................................................
ränta å följande av riksgäldskontoret övertagna lån:
kommunlån............................................................ 21,139: is
Örebro—Svartå järnvägsaktiebolags obliga¬
tionslån ............................................................ 26,000: —
Järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinentens
obligationslån:
av år 1898 .................................................... 58,880: —
» » 1902 .................................................... 16,120: —
550,000: —
45,000: —
5,900: —
70,100: —
14,000: —
15,024,205: 9i
399,250: —
620,000: —
122,139: is
Kronor.
685,000
48
Statsutskottets memorial Nr 158.
Anslag å riksstaten för år 1913, ytterligare lyftning under året:
a) förslagsanslaget till riksdags- och revisionskostnader m. m.
b) förslagsanslaget till räntor å statsskulden in. in.....................
c) förslagsanslaget till avbetalning å statsskulden........................
Upplåning:
Vid 1912 års riksdag beräknad upplåning för utgifter under samma och före¬
gående år .................................................................................... 7,755,678: 6 6
Upplåning till betäckande av beräknade utgifter under år 1913:
till fortsatt utveckling av statens telegraf-
och telefonväsende .................................... 4,000,000:
» till inköp av mark för utvidgning av
vissa järnvägsstationer ............................
» anskaffande av ny rörlig materiel vid
statens redan trafikerade järnvägar........
» utläggning av ytterligare ett järnvägs¬
spår mellan Rönninge och Järna stationer
» utläggning av ytterligare ett järnvägs¬
spår mellan Göteborg och Alingsås m. in.
» fortsättning av statsbanan Järna—Ny¬
köping—Norrköping ................................ 3,200,000:
» fortsättning av statsbanan Ulriksfors—
Volgsjön ............................ 2,000,000:
» fortsättning av statsbanan Älvsby—Piteå
» fortsättning av statsbanan Yeittijärvi—
Karungi—Matarengi ................................
» påbörjande av statsbanan Sveg—Brunflo
såsom tilläggsanslag för redan utförda an¬
läggningar vid Trelleborgs ångfärjestation
för uppförande av en elektrisk kraftstation
vid Porjusfallen i Stora Lule älv och an¬
läggning av järnväg mellan Gellivare
och Porjus m. m..................................... 3,840,000: —
» anläggning av en ny farled mellan Väners¬
borg och Göteborg.................................... 4,500,000: —
» anläggning av ledningar för distribuering
av elektrisk energi från statens kraftverk
vid Trollhättan m. m............................. 1,500,000: —
» anordningar vid Trollhätte kraftstation
till förekommande av driftstöringar........
» inköp av inventarier för Trollhätte kraft¬
verk ............................................................
300,000
2.500.000
2.900.000
1.100.000
1,200,000
900.000
500.000
37,300
110,000:
125,000: —
Kronor. ö.
475,000
13,512,000 - !
1.703,000 -
Statsutskottets memorial Nr 158.
49
årsanslaget till Hans Maj:t Konungen ....................................
ränta å köpeskillingen för fastigheten nr 1 i kvarteret Lejonet
i Stockholm ............................................................................
ränta å Konung Carl XIILs hemgiftskapital ........................
ränta ä Göta kanals reparationsfond.......................................
Avbetalning å statsskulden:
stadgad amortering å följande fonderade statslån:
1886 års 3 '/, % lån ........................................ 453,333: 3 3
1899 » 3 V, % » ........................................ 371,880: —
avsättning till fonden för statsskuldens amortering i anled¬
ning av upptagande av nedannämnda fonderade statslån:
3 (yi0 % lånet .................................................... 793,482: 12
1908 års 3 V, % lån ........................................ 272,400:
1911
360,000:
300,000: —
90,000: -
5,625: —
7,044: 4 5
825,213: 33
1,425,882: 12
Kronor.
16,568,264
stadgad amortering å följande av riksgäldskontoret över¬
tagna lån:
kommunlån ....................................................... 38,482: 6 8
Örebro—Svartå järnvägsaktiebolags obliga¬
tionslån ........................................................... 16,000: —
järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinentens
obligationslån:
av år 1898
» » 1902
29,000:
14,000:
97,482: 6 8
Återbetalning till statskontoret av till riksgäldskontorets förvaltning över¬
lämnade kassabehållningar ......................................................•■■■................;......;
Återleverering till statskontoret å 1912 års förslagsanslag till avbetalning å
statsskulden .........................................................................................._■...............
I riksgäldskontoret innestående, byggnadsfonden för riksdags- och riksbanks-
hus tillhöriga medel....................................................................................._■..........
Vid 1908 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret anvisat förskott
för uppförande av nya byggnader för naturhistoriska riksmuseum, 990,000
kronor, återstoden ................................................................................................
Utbetalningar att bestridas med lånemedel:
Järnvägslånefonden:
1906 års fond:
återstoden av 1908 års anslag ...............
» » 1909 » » ............
» » 1910 » » ...............
1,000
400
40.900
42,300:
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 6 sand. 89 höft. (Nr 15S).
49
2,348,578
15,000,000
28,548
7,924
190,000
50
Statsutskottets memorial Nr 158.
för anläggning av ett statens kraftverk vid
Älvkarleby ................................................
» anläggning av ledningar för distribuering
av elektrisk energi från statens kraftverk
vid Älvkarleby m. m.................................
till inköp av Södertälje kanal m. ni.............
» odlingslånefonden.......................................
» egnabemslånefonden ...............................
» fiskerilånefonden ........................................
» norrländska nyodlingsfonden....................
» i ordf örmedlingsfonden................................
» hantverkslånefonden ................................
» järnvägslånefonden ..................................
» lånefonden för bibanor inom vissa delar
av riket ....................................................
» lånefonden för tjänstemannasamhället
vid Mörby ................................................
som minskas med:
följande anvisade eller beräknade fyllnads-
belopp till odlingslånefonden:
återstoden av för åren 1902—1908 an-
visadekr. 1,613,920: 23 .... 1,113,920: 23
för år 1909 beräknade .... 164,700
» » 1910 » .... 170,000
» » 1911 » .... 190,000
valutan för försålda obligationer av 3.6 %
statslånet....................................................
2,150,000: -
1.500.000
780.000
485.000
7.365.000
116.000
172.000
800.000
25,000
1.500.000
1,000,000: —
200,000: —
Kronor.
ö.
44,805,300: —
Kronor 52,560,978: 6 6
1,638,620: 23
53,845: —
1,692,465: 23
50,868,513 43
Statsutskottets memorial Nr 158.
51
Kronor.
2,319,700: ;1 2,62,000
2,000,000
80,241
1910 års fond:
återstoden av 1912 års anslag.................... 819,700: —
1913 års anslag ..........................................- 1,500,000: —
Lånefonden för bibanor i västra Sverige:
1912 års anslag........................................................................ 1,000,000:
1913 » » ........................................................................ 1,000,000: —
Vid 1906 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret anvisade medel,
kronor 5,000,000, till inköp av vattenfall, lämpliga för elektrisk drift å
statens järnvägar, återstoden...........................................................................
Vid 1907 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret anvisade medel,
kronor 300,000, för inköp av vissa fastigheter för statens anläggningar
vid Trollhättan, återstoden ...............................................................................
Vid 1909 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret anvisade medel:
till inköp av vissa fastigheter för statens anläggningar vid
Trollhättan m. m., kronor 500,000, återstoden ................ 403,025: 53
» fullbordande av statsbanan från Morjärv över Storträsk
till Lappträsk m. m., kronor 1,061,246, återstoden ........ 200,000: —
Vid 1910 års riksdag till utgående från _riksgäldskontoret anvisade medel:
till fortsättning av statsbanan från Östersund till Ströms
vattudal jämte bispår, kronor 1,500,000, återstoden........ 100,000
» fullbordande av Statsbanan från Göteborg till Skee,
kronor 2,038,000, återstoden ................................................ 200,000
» utläggning av ytterligare ett järnvägsspår mellan Rön¬
ninge och Jänta järnvägsstationer m. m............................. 500,000;
Vid 1911 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret anvisade medel:
till utläggning av ytterligare ett järnvägsspår mellan Rön¬
ninge och Järna järnvägsstationer m. m......................... 250,000: —
» fullbordande av statsbanan från Bastuträsk till Skellefteå
och vidare till Kallholmsfjärden, kronor 1,028,000, åter¬
stoden .................................................................;................ 328,000
» fullbordande av statsbanan från Östersund till Ströms
vattudal jämte bispår ......................................_•............... 1,400,000
» fortsättning av statsbanan Järna—Nyköping—Norr¬
köping, kronor 4,000,000, återstoden................................ 400,000
» anordnande av en militärstation vid Keräsjoki håll- och
mötesplats å järnvägen Lappträsk—Veittijärvi ............ 32,500
» till anläggning av en ny farled mellan Vänersborg och
Göteborg, kronor 5,000,000, återstoden............................ 800,000
» anläggning av ledningar för distribuering av elektrisk
energi från statens kraftverk vid Trollhättan in. m..... 1,500,000
» anläggning av ett statens kraftverk vid Älvkarleby,
kronor 3,450,000, återstoden ........................................... 400,000
75,392
603,025
800,000
67
64
53
5,110,500;-
52
Statsutskottets memorial Nr 158.
Kronor.
Statsutskottets memorial Nr 158.
53
Kronor. j ö.
Vid 1912 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret an¬
visade medel:
till fortsatt utveckling av statens telegraf- och telefon¬
väsende, kronor 4,000,000, återstoden................................
» inköp av mark för utvidgning av vissa järnvägssta¬
tioner........................................................................................
» fortsättning av statsbanan Järna-Nyköping--Norr¬
köping ....................................................................................
» fortsättning av statsbanan Ulriksfors—Volgsjön, kronor
2.000. 000, återstoden .....................-.....................................
» till fortsättning av statsbanan Älvsby—Piteå, kronor
1.200.000, återstoden ............................................................
» fortsättning av statsbanan Veittijärvi—Karungi—Mata-
rengi, kronor 900,000, återstoden........................................
» påbörjande av statsbanan Sveg—Brunflo ........................
» utläggning av ytterligare ett järnvägsspår mellan Rön¬
ninge och Jama järnvägsstationer, kronor 2,900,000,
återstoden...............................................................-.............;-
såsom tilläggsanslag för redan utförda anläggningar vid
Trälleborgs ångfärjestation ....................................................
till uppförande av en elektrisk kraftstation vid Porjusfallen
i Störa Lule älv och anläggning av järnväg mellan Gelli-
vare och Porjus, kronor 3,840,000, återstoden................
» anläggning av en ny farled mellan Vänersborg och
Göteborg ...........................................................................
» anläggning av ledningar för distribuering av elektrisk
energi från statens kraftverk vid Trollhättan m. m.....
» anordningar vid Trollhätte kraftstation till förekommande
av driftstöringar....................................................................
» inköp av inventarier för Trollhätte kraftverk, kronor
125.000, återstoden..............................................„.................
» anläggning av ett statens kraftverk vid Älvkarleby
in. m.....................................................................................
» anläggning av ledningar för distribuering av elektrisk
energi från statens kraftverk vid Älvkarleby ................
» odlingslånefonden....................................................................
» egnahemslånefonden, kronor 7,365,000, återstodon ........
» liskerilånefonden ....................................................................
» norrländska nyodlingsfonden................................................
» jordförmedlingsfonden............................................................
» hantverkslånefonden ............................................................
» lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby............
2,000,000: -.....
300,000: -
3,200,000: —
900,000: —
700,000: —
200,000: — |
500,000: — I
2,450,000: —
37,300: —
2,640,000: -
4,500,000: — |
1,500,000:
110,000: — |
50,000: —
2,150,000: — |
1,500.000: —
485,000: —
2,365,000:
116,000: — !
172,000: —
800,000: —
25,000: — ;
200,000: —
26,900,300|—[
54
Statsutskottets memorial Nr 15S.
|
Kronor.
|
Ö.
|
|
1
|
Summa kronor
|
125,368,683
|
1 4
|
Statsutskottets memorial Nr 158.
55
|
|
|
Kronor.
|
ö.
|
Beräknad behållning vid 1913 års slut:
|
|
|
|
|
riksgäldskontoret ........................................
|
|
36,397,845: 2 7
|
|
|
varuti ingår valutan för 1913 års tillfälliga lån med kronor
|
|
|
|
19,976,000,
|
|
|
|
|
likvidations- och amortissementsfonden ....
|
.... 4,352,912: 82
|
|
|
|
fonden för statsskuldens amortering ........
|
.... 11,845,990:06
|
|
|
|
riksgäldskontorets pensionsfond ...............
|
12,158:97
|
16,211,061: 85
|
52,608,907
|
12
|
Summa kronor| 125,368,683 i 4
56
Statsutskottets memorial Nr 158.
Bilaga
Förslagsberäkning över riksgäldskontorets
Kronor. ö.
Beräknad behållning vid 1914 års början:
riksgäldskontor^ ...................................................................... 86,397,845: 27
häruti ingår valutan för 1913 års tillfälliga lån med
kronor 19,976,000.
likvidations- och amortissementsfonden .... 4,352,912: 8 2
fonden för statsskuldens amortering ............ 11,845,990: 0 6
riksgäldskontorets pensionsfond .................... 12,158: 97 16,211,061: 8 5
52,608,907 12
Inkomster:
Inflytande räntor:
å lån tillhörande järnvägslånefonden........................................
å lån tillhörande allmänna byggnadslånefonden....................
å riksgäldskontorets tillfälligt förräntade medel (efter gjort
avdrag av de räntor, som tillkomma likvidations- och
amortissementsfonden, fonden för statsskuldens amortering
och riksgäldskontorets pensionsfond)....................................
1,680,000: —
83,000: -
500,000:
2,218,000
Inflytande kapitalavbetalningar:
å lån tillhörande järnvägslånefonden .................................... 626,000: —
å lån tillhörande allmänna byggnadslånefonden.........................36,000: —
Medel att överföras till fonden för statsskuldens amortering ............................
Tjänstinnehavares pensionsavgifter ........................................................................
Ersättning för beräknat förskott för uppförande av nya byggnader för natur¬
historiska riksmuseum.......................................................................................
D:o för utbetalt förskott för uppförande av nya byggnader för allmänna barn-
bördshuset i Stockholm .......................................................................................
662,000
2,155,702
2,160
2 4
5 0
990,000 —
574,860 -
Anslag å riksstaten för år 1914:
a) förslagsanslaget till riksdags- och revisionskostnader in. in. ...................
b) förslagsanslaget till räntor å statsskulden ........................ 24,353,000: —
varifrån avräknas förestående beräknade ränteinkomster
å lån tillhörande järnvägslånefonden och allmänna
1,500,000
Statsutskottets memorial Nr 158.
57
nr 3.
inkomster och utgifter år 1S14.
Kronor. ö.
Utgifter.
Riksdags- och revisionskostnader m. in.:
riksdags- och revisionskostnader ................................................ 1,225,000: —
kostnader för Riksdagens hus .................................................... 75,000: —
» » » bibliotek............................................ 7,000: —
avlöningar m. fl. förvaltningskostnader vid riksgäldskontoret 162,000:
avlöning, resekostnader och expenser för justitieombuds¬
mannen och hans expedition .................................................... 31,000: —
Räntor ä statsskulden m. m.:
ränta å
|
de fonderade statslånen:
|
|
3 B/,o
|
% lånet .........................................
|
........... 3,053,481: 12
|
1880
|
års
|
3 Va % lån .........................
|
........... 2.331,964: 64
|
1886
|
»
|
3 Vo % » .........................
|
........... 1.951.697: 74
|
1888
|
»
|
3 % » .........................
|
........... 725,733:3 3
|
1890
|
»
|
3 V‘2 % » .........................
|
........... 906.601:11
|
1894
|
»
|
3 % » ........................
|
........... 525,096: —
|
1899
|
»
|
3 Vo % » .........................
|
........... 1.138,762:80
|
1900
|
»
|
3 Va % » .........................
|
........... 1.271.200:
|
1904
|
»
|
3 ■■/, % » .........................
|
........... 1,260,000: —
|
1906
|
»
|
3 V2 % » .........................
|
........... 1,512.000: —
|
1907
|
»
|
lån å 4 % .........................
|
........... 1.872,000: —
|
1908
|
»
|
» ä 4 '% .........................
|
........... 2.179,200: —
|
1911
|
»
|
» å 4 % .........................
|
........... 2,880.000: —
|
ränta å svenska skattkammarväxlar per 15/4 1915................
ränta å medgiven och beräknad ännu icke verkställd upplåning
ränta å följande av riksgäldskontoret övertagna lån:
kommunlån .................................................... 19,918: si
Örebro—Svartå järnvägsaktiebolags obliga¬
tionslån ........................................................ 25,860: —
21,607.736: 74
799.040: —
1.407.000: —
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 6 samt. 89 Käft. (Nr 158.)
1,500,000
8
58
Statsutskottets memorial Nr 158.
byggnadslånefonden samt å riksgäldskontorets tillfälligt
förräntade medel, tillsammans ........................................
c) anslaget till avbetalning å statsskulden............................
varifrån avräknas förestående beräknade kapitalavbetal¬
ningar å lån tillhörande järnvägslånefonden och all¬
männa byggnadslånefonden, tillsammans........................
Kronor.
ö.
2,218,000: —
6,599,000: —
22.135.000
662,000: —
5,937,000
i
I
I
t
__________ ■ - _—t__
Summa kronorj 88,783,629js6
Statsutskottets memorial Nr 158.
59
järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinentens
obligationslån:
av år 1898 ................................................
» » 1902 ................................................
årsanslaget till Hans Maj:t Konungen
ränta å köpeskillingen för fastighet
Lejonet i Stockholm ..................................
ränta å konung Carl XIILs hemgiftskapital
ränta å Göta kanals reparationsfond .........
57,720: —
31,680: —
nr 1 i kvarteret
Avbetalning å statsskulden:
stadgad amortering å följande fonderade statslån:
1880 års 3 % lån........................................ 2,831,400: -
1886 » 31/2 % » ........................................ 522,258:0 9
1890
1899
. %
3 V, *
598,666: 6 7
384,840: —
avsättning till fonden för statsskuldens amortering i anledning
av upptagandet av nedannämnda fonderade statslån:
3 «/10 % lånet .................................................... 770.898: 24
1888 års 3 % lån ............................................ 159.600: —
1894 »
|
3
|
%
|
»
|
|
.................. 147,204: —
|
1900 »
|
3
|
7,
|
%
|
lån ......................
|
................... 181,600: —
|
1904 »
|
3
|
7.
|
%
|
» ......................
|
.................. 120,000: —
|
1906 »
|
3
|
1/
2
|
%
|
» ......................
|
................... 144,000:
|
1908 »
|
3
|
72
|
%
|
» ......................
|
................... 272,400: —
|
1911 »
|
3
|
7-2
|
%
|
» ......................
|
................... 360.000:
|
134,678: 8i
300,000: —
90,000: —
7,500: —
7,044: 4 5
4,337,164: 7 6
Kronor.
24,353,000
2.155.702: 24
stadgad amortering å följande av riksgäldskontoret över¬
tagna lån:
kommunlån........................................................ 45,133: —
Örebro - Svartå järnvägsaktiebolags obliga¬
tionslån ....................................................... 16,000: —
järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinentens
obligationslån:
av år 1898 .................................................... 30,000: —
» » 1902 .................................................... 15,000: —
106,133:
Beräknad behållning vid, 1914 års slut:
riksgäldskontoret........................................................................ 37,962,705: 2 7
varuti ingår valutan för 1913 års tillfälliga lån med
kronor 19,976,000.
likvidations- och amortissementsfonden .... 4,352,912: 8 2
fonden för statsskuldens amortering ........ 14,001,692: 3 o
riksgäldskontorets pensionsfond ...................14,319: 47 18,368,924:5 9
Summa kronor
6,599,000
56,331,629
88,783,629:8 6;