294
NEDERLÄNDERNA.
rierna föreslagna förändringarna, grundade på välvilligt meddelande från
en av kommitténs medlemmar, seminariedirektör G. Meyer i Amsterdam.
För att avlägsna oklarheten i avseende på seminariernas plats bland
övriga undervisningsanstalter vill man sidoordna dem med fackskolor av
varjehanda art, tekniska och andra, samt reglera deras verksamhet genom
av konung och riksdag stiftad lag. De s. k. normaallessen önskar man i
så stor utsträckning som möjligt ombilda till eller ersätta med verkliga
seminarier (kweekscholen). Dessa åter vill man ombilda till treåriga fack¬
skolor, i vilka inträde skall vinnas efter genomgående av en på folkskolan
byggd treårig realskolekurs, och som skola föra sina lärjungar fram till
den lägre lärarexamen. Då det från vissa håll inom folkskollärarkåren
framställda kravet på de båda lärarprövningarnas sammanslående till en
enhetlig lärarexamen, något som tydligen skulle medföra en avse¬
värd förlängning av seminariekursen, för närvarande ej torde vinna gehör,
yrkas vidare på anordnande vid alla seminarier av förberedande kurser
för det högre lärardiplomet, till vars förvärvande den biträdande läraren
såsom hittills skulle bereda sig under sin fritid.
Reformens kärnpunkt skulle således vara, dels att lärarbildnings-
anstalterna bringas i organiskt samband med andra skolor och deras lär¬
jungar så komma att genomgå en sammanhängande studiekurs, fri från
avbrott, vilket bör bidraga att höja kunskapsnivån, dels att större jämn¬
het och likformighet åstadkommes i lärarutbildningen genom de sämre
anstalternas ombildning.
Slutligen ämnar man indraga det vid statsseminarierna hittills ut¬
gående bidrag till elevernas underhåll och böcker, vilket anses medföra
o ö 7
åtskilliga oförmånliga verkningar.
Q “ C"
STORBRITANNIEN OCH NÅGRA AV DESS KOLONIER.
295
XIII. Storbritannien och några av dess kolonier.
Av Hedwig Sidner.
Utbildningen av lärare för de engelska skolor, som närmast mot¬
svara den svenska folkskolan, företer, sedd från svensk synpunkt, många
och stora egendomligheter. Det möter därför en viss svårighet att få eu
överblick av densamma, om man icke först gör sig i någon män förtrogen
med dess historia. Hela folkundervisningsväsendet och därmed även lärar¬
utbildningen i Storbritannien har genom nya skollagar (Education Acts
1902—1907) och årligen utkommande förordningar inträtt uti en jäsnings-
och omdaningsprocess, som icke ännu är avslutad. Det är även av detta
skäl nödvändigt att låta framställningen av de nuvarande bestämmelserna
och anordningarna för utbildande av lärare föregås av en kort historik
över såväl folkundervisningens i allmänhet som lärarutbildningens utveck¬
ling intill ovannämnda år.1) 1 belysningen av en sådan torde lättast en
överblick av det nuvarande systemet kunna vinnas.
1. Historik över folkskoleväsendets utveckling.
För att rätt uppfatta den engelska folkundervisningens utveckling är det
nödvändigt att ha blick för den princip, som tycks ha lett den engelska statens
x) Sedan den följande framställningen skrevs, år 1907, hava ytterligare förändringar
vidtagits. De väsentligaste av dessa t. o. m. år 1910 hava sammanförts å sid. 360 och
följande.
296
STORBRITANNIEN OCH NÅGRA AV DESS KOLONIER.
De stora
sällskapens
skolor.
(Voluntarv
Schools).
Undervis-
nings-
departe-
men tet.
handlingssätt i fråga om alla slags nationella strävanden: staten har avhållit sig
från allt ingripande i de enskildas frivilliga bemödanden i den ena eller andra
riktningen, ända tills det blivit tydligt, att dessa icke förmått uträtta, vad som
för nationens bästa varit av nöden. Och till och med då har staten icke påtagit
sig ansvaret för genomgripande reformer (»If we can improve, why remove?») i
ena eller andra avseendet, ntan den har föredragit att erbjuda sig på vissa villkor
bistå de enskildas frivilliga strävanden och, där sä varit nödvändigt, förlika
dessa. Därpå beror det, att institutioner för ungdomens uppfostran och undervis¬
ning (exempelvis universiteten i Oxford och Cambridge och de två stora goss-
skolorna Eton och Winchester) fått arbeta i århundraden, utan att staten blandat
sig i deras arbete.
De före 1800-talet upprättade skolorna voro med få undantag avsedda en¬
dast för medelklassens och de högre samhällsklassernas barn. För den stora mas¬
san av folket hade knappast något gjorts, förrän Andrew Bell och kort därefter
kväkaren Josef Lancaster börjat upprätta skolor enligt principen att låta de nå¬
got mera försigkomna lärjungarna undervisa de övriga. Deras idéer upptogos och
tillämpades av två stora föreningar, det Brittiska och Utländska sällskapet och
det Nationella sällskapet, vilka gjorde till sin uppgift att »främja de fattigas upp¬
fostran». Det senare sällskapet, bildat år 1811 av Bells anhängare, satte såsom
sin uppgift att uppfostra och undervisa enligt engelska kyrkans lära. Det förra,
Britiska och Utländska sällskapet, som bildats år 1808 av Lancasters vänner, in¬
tog likaledes en avgjort kristlig ståndpunkt, men tillät icke — för att göra det
möjligt för alla de religiösa sekterna att begagna sig av sällskapets skolor —
att annan religionsundervisning meddelades än sådan, som grundades uteslutande
på bibeln och den apostoliska trosbekännelsen. Andra bekännelseskrifter fingo
icke användas i sällskapets skolor. Oaktat all olikhet för övrigt voro dock stats¬
kyrkans och sekternas anhängare eniga i två viktiga punkter: å ena sidan insågo
de kristendomsundervisningens stora betydelse AÄd uppfostran, å andra sidan re¬
spekterade de den enskildes rätt att bestämma, enligt vilken bekännelse hans barn
skulle undervisas.
Under omkring 30 år strävade de båda sällskapen att medelst frivilliga bi¬
drag upprätta skolor för de fattigare klassernas barn. Men deras ansträngningar
kröntes med ringa framgång. Lord John Russel konstaterar å regeringens vägnar
år 1839 »med stor ledsnad den okunnighet, som ännu kan skönjas hos de fattigare
klasserna av Hennes Maj:ts undersåtar. Det visar sig brister i hela folkets
uppfostran, som icke stämma överens med dess egenskap att vara ett civili¬
serat och kristet folk.» Därför kände sig staten förpliktad att ingripa, och Under-
visningsdepartementet inrättades. Detta fick dock till en början blott till uppgift
att på vissa villkor bevilja anslag till de båda sällskapen och till andra, som ville
STORBRITANNIEN OCH NÅGRA AV DESS KOLONIER.
2! »7
upprätta skolor. Dessa anslag1) beviljades till en början blott såsom bjälp vid
uppbyggande av skolhus, intill hälften av kostnaden, den andra hälften måste an¬
skaffas på enskild väg.
Då skolorna voro ytterst få* blev lärjungarnas antal i varje skola mycket
stort, och läraren för en sådan skola kunde ej räcka till att undervisa dem alla.
Han blev snarare ett slags föreståndare eller överlärare, som blott nödtorfteligen
undervisade de största barnen, men som för övrigt egentligen gick omkring som
uppsyningsman och polis över alla de många flockar av barn, som under en 13-
eller 12-, ja kanske 11-årig monitors ledning skulle försöka intränga i läsekonstens
mysterier. Den uppfattningen gjorde sig ock rätt allmänt gällande, om den än
icke direkt uttalades, att barnen i folkskolan snarare borde hållas till ordning
och dresseras än undervisas.
Småningom blev det klart, att dessa »fattigskolor», som man ofta be¬
nämnde dem, oaktat de stora och berömvärda uppoffringar, som på enskild väg
gjordes, icke voro tillräckliga för att bringa folkundervisningen i jämhöjd med
ens de måttligaste fordringar, utan att denna alltjämt var ytterst otillfreds¬
ställande. Staten måste på något mer effektivt sätt ingripa. Det skedde år 1870,
då den första lagen (Elementary Education Act 1870) angående folkuppfostran
utkom. Genom densamma avsågs att åt varje barn tillförsäkra rätt att erhålla
undervisning i folkskola (Public Elementary School). Detta skulle åstadkommas
därigenom, att på platser, där inga skolor genom enskilt initiativ upprättats,
eller där dylika s. k. Yoluntary Schools visserligen funnos, men krävde för höga
avgifter eller för övrigt icke kunde anses tillfredsställande för folkundervisningen,
ett skolråd (School Board) skulle tillsättas av kommunens skattebetalande med¬
lemmar. Skolrådet, som måste bestå av 15 ledamöter (män eller kvinnor), ålåg det
att låta upprätta en folkskola2) och att av kommunens skattebetalande utdebitera
vad som utöver statsanslaget fordrades för skolans underhåll. Även de förut be¬
fintliga skolorna kunde få räknas till folkskolorna och få understöd, ehuru blott av
staten, på vissa villkor: dels fick avgiften icke uppgå till högre belopp än 6(i öre
(9 pence) i veckan, dels skulle de underkastas inspektion av statens inspektörer.
Skolrådet skulle övervaka, att barn mellan 5 och 13 år besökte någon skola,
men om förhållandena på en trakt så fordrade, kunde det genom särskilda förord¬
ningar medgiva såväl avgång från skolan vid lägre ålder som minskad skoltid.
Ehuru skolgången var obligatorisk, var den dock icke avgiftsfri, utan avgift
Den första
skollagen
(Elementary
Education
Act 1870).
Folkskolor
(Public
Elementary
Schools).
Skoltvång.
*) År 1839 kr. 540,000.
» 1870 » 16,270,000.
» 1890 » 66,213,000.
2) Någon uppdelning i småskola och folkskola, i likhet med svenska förhållanden, med
på olika sätt utbildade och avlönade lärare förekom varken då eller senare.
38—082815. Folkunderv.-kom. bet. 1. Folkskolesem. Band 4.
298
STORBRITANNIEN OCH NÅGRA AV DESS KOLONIER.
upptogs i de flesta folkskolor ända till år 1891, då det bestämdes, att varje
målsman skall ha rätt att fordra avgiftsfri undervisning för sina barn mellan
3 och 15 år, varför staten åtog sig att betala ett belopp, motsvarande de
av målsmännen erlagda skolavgifterna. Därigenom uppstod ännu ett av de olika
större och mindre anslag, som av staten betalades i understöd åt skolorna och
som beräknades i vissa shillings per barn, som undervisades i skolan i de olika
ämnena. Anslaget utbetalades icke förrän efter läsårets slut, då man kunde
beräkna medeltalet barn och dagar, och dess storlek bestämdes i vissa fall efter
inspektörens vitsord angående antalet barn, som ådagalagt godkända insikter i
vart och ett av de särskilda ämnena. Var detta vitsord ofördelaktigt i fråga om
något särskilt ämne, så blev anslaget för detta ämne helt enkelt indraget. Ansågs
skolan för illa skött, indrogs hela anslaget.
Nya bestämmelser tillintetgjorde småningom detta sätt att betala i mån
av undervisningens resultat (payment by results). År 1900 bestämdes, att ett
enda anslag, ett s. k. blockanslag, skulle utgå med omkring 15 kronor för varje
barn under 8 år och omkring 20 kronor för vart och ett av de större barnen,
men att även särskilda anslag skulle meddelas för undervisningen i vissa ämnen;
i skolor med litet barnantal ökas anslaget till skolan med 180 kronoi’, om läraren
anses synnerligen duglig.
y Samvets- Eu av de viktigaste paragraferna av 1870 års skollag var den s. k. samvets-
paragrafen.y paragrafen (Consience Clause), som alltjämt skall finnas anslagen på någon iögon¬
fallande plats i skolrummen inom varje skola, som åtnjuter statsunderstöd. Det heter
i nämnda paragraf bland annat: »7) Det får icke för ett barns intagande uti eller
fortsatta bevistande av skolan uppställas något villkor, innehållande, att barnet
skall deltaga uti etter avstå från deltagande uti något visst slag av gudstjänst, ej
heller att det uti skolan skatt deltaga i något slag av religionsundervisning eller
någon religiös handling, som dess föräldrar eller målsman ogillar, etter att det skall
bevista skolan på dag, som är avskild för gudstjänst av det religiösa samfund, som
dess målsman tillhör. 2) De tider, som i skolan anslås till religiösa handlingar
etter undervisning i religion, skola förläggas titt första eller sista timmarna av
skolans dagliga arbetstid och skola upptagas i en läsordning, som skatt underställas
UndervisningsDepartementets granskning. •---Lärjunge må av målsman hindras
frän deltagande i dylik handling och undervisning utan att därför anses förverka
sin rätt till övriga förmåner i skolan. 3) Skolan skall vara skyldig att när som
helst underkasta sig inspektion av H. M:ts inspektörer, men det tillhör icke dessas
skyldigheter att taga kännedom om undervisningen uti religion etter förhöra någon
lärjunge uti någon gren av religionsundervisningen.» Men i instruktionen till
statsinspektörerna föreskrifves det, att de, -»då de vaka över att samvetsparagrafen
noggrant efterleves, skola vara ytterst försiktiga, att de icke må inge skolstyrelser
STORBRITANNIEN OCH NÅGRA AV DESS KOLONIER. 299
och lärare den föreställningen, att staten i något avseende slculle ställa sig fientlig
gentemot religionsundervisningen.»
De enskilda högre och lägre skolorna kunde alltså anordna religionsunder¬
visningen, huru de själva och de samfund, till vilka de hörde, funno det lämpligt,
blott de iakttogo den nämnda samvetsparagrafen; men de av kommunernas skol¬
råd med statsunderstöd upprättade skolorna fingo icke lämna någon religionsun¬
dervisning utöver vad som kunde grundas på de tio budorden, Herrens bön
och den apostoliska trosbekännelsen.
I samma mån staten börjat bidraga till skolornas underhåll, fordrade den Underris-
även en viss bestämmanderätt över vilka ämnen, som skulle upptagas på läs-
ordningen. Läsning, skrivning, räkning, teckning (för gossar) och handarbete (för
flickor) blevo obligatoriska. Men dessutom fordrades, att varje barn i skolan
skulle få mottaga undervisning i ett eller två andra ämnen, s. k. klassämnen,
så benämnda därför att hela klassen måste läsa dessa ämnen, som av skolstyrelsen
skulle utväljas för klassens räkning bland ämnena sång, modersmål, välläsning,
geografi, historia, naturlära. Sång, modersmål och geografi voro de av skol¬
styrelserna oftast valda. Utom dessa för hela klasserna gemensamma ämnen
skulle i de större skolorna finnas tillfälle för barn i de högre skolklasserna att få
undervisning i något eller några valfria ämnen, såsom algebra, geometri, fysik, kemi,
hygien, botanik, jordbrukslära (principles of agriculture) m. fl. valda bland ett antal
av icke mindre än nitton olika ämnen. Men intet barn fick examineras i och således
gavs icke heller anslag för mer än två valfria ämnen för varje barn. De allmännast
valda voro algebra, som valdes av gossarna, och huslig ekonomi. — Då de särskilda
skolornas styrelser hade rätt att välja bland de olika »klassämnena», kom under¬
visningen i folkskolorna att förete en mycket brokig omväxling. I somliga skolor
drevs exempelvis undervisningen i historia och geografi rätt långt, i andra skolor
förekommo dessa ämnen alls icke, men i stället exempelvis sång och naturlära.
Tidtals undervisades i skolan i ett ämne, tidtals i ett annat, beroende på att en
lärare med skolstyrelsens medgivande kunde få upptaga på läsordningen ett ämne,
som särskilt intresserade honom, och utesluta ett annat. År man van vid full¬
ständig uniformitet i undervisningsplanen för folkskolan, förefaller ett sådant
system föga tilltalande. Men vissa fördelar erbjöd det dock, dels för läraren,
som på detta sätt kunde få ägna sig åt ämnen, som särskilt intresserade honom,
dels för barnen, då skolstyrelsen var i tillfälle att utvälja sådana »klassämnen»,
som bäst motsvarade traktens förhållanden.
I sina huvudsakliga delar äger 1870 års skollag ännu bindande kraft, om SL-ollagm or
än tillägg och uteslutningar gjorts genom åtskilliga parlamentsbeslut. Det vik- 'J<li
tigaste av dessa är den efter heta strider genomdrivna skollagen av år 1902,
(Education Act 1902). Denna sammanför alla de olika läroanstalterna inom en
större stad eller ett grevskap, vilka vilja komma i åtnjutande av statsunderstöd,
300
STORBRITANNIEN OCH NÅGRA AV DESS KOLONIER.
Den nya
folkskole¬
stadgan
under en gemensam lokal myndighet (Local Education Authority). Denna skall
underhålla och ansvara för alla undervisningsanstalter inom distriktet, både dem>
som upprättats av de förut befintliga skolråden, och dem, som upprättats på en¬
skild väg, de förut nämnda konfessionella skolorna. Dessa senare hade länge fört
en jämförelsevis tynande tillvaro. Deras ekonomi stod på mycket dåliga fotter, jäm¬
förd med de av skolråden upprättade skolornas, vilka, utom statsunderstödet, även
haft anslag av kommunerna, och deras styrelser hade därför haft mycket svårt att
kunna utrusta dem med sådana lärarkrafter, lokaler och materiel, som kunde tävla
med de kommunala skolornas. Genom 1902 års skollag gavs nytt liv åt de tynande
läroanstalterna. I och med det att alla deras utgifter, med undantag av lokalen
och dess underhåll, skulle ombesörjas av den gemensamma skolmyndigheten, kommo
de i åtnjutande av lika stort understöd av kommunerna som de övriga folkskolorna.
De behövde det oaktat icke uppge sin konfessionella karaktär. Deras styrelser
måste visserligen underordna sig den lokala skolmyndigheten, men lagen för¬
bjuder denna att giva några föreskrifter, som kunde försvåra anordningarna
för religionsundervisningen. Ja, lagen föreskriver till och med, att den religions¬
undervisning, som meddelas i dessa skolor, skall bringas i full överensstämmelse
med föreskrifterna i möjligen befintliga gåvobrev och stiftelseurkunder och stå
under den enskilda skolstyrelsens eller någon religiös myndighets kontroll. Även
inom de av kommunerna upprättade folkskolorna fick kristendomsundervisningen
eu annan ställning. Det beror nämligen enligt den ifrågavarande lagen av den
lokala myndighet, som upprättat och underhåller skolan, huruvida religionsunder¬
visning skall förekomma eller icke, och fastän enligt 1870 års skollag ingen
lärobok, uppställd enligt någon särskild religiös bekännelse, får användas, till -
låtes detta dock, då den lokala myndigheten, på föräldrars och målsmäns begäran,
så finner lämpligt. Dock tillämpas alltjämt »samvetsparagrafen» så till vida, att
föräldrar äga rätt att förbjuda sina barn deltaga i den nämnda undervisningen.
Att den sedan är 1900 fungerande Överstyrelsen för det engelska uppfostrings¬
väsendet, på samma gång den vill genomföra något mera enhet i undervisningen i folk¬
skolorna, dock även vill bevara de förut nämnda fördelarna av det gamla systemet,
synes av den nya folkskolestadgan av år 1905 (tne New Code). Där bestämmas i all¬
männa ordalag kurser för de obligatoriska ämnena: engelska språket, välskrivning,
räkning, teckning, naturkunskap, geografi, historia, musik, gymnastik, sömnad, men på
samma gång föreskrives, att modifikationer i de olika ämnena och kurserna skola göras
med hänsyn till barnens och befolkningens förhållanden på den trakt, där skolan är
belägen. Likaså medgives, att ett eller två ämnen utom de nämnda kunna upp¬
tagas på läroplanen för de äldre barnen, blott inspektören vitsordar, 1) att ämnet
är lämpligt för barnens ålder och utveckling, 2) att det icke hindrar den övriga
undervisningen, 3) att undervisningen sker planmässigt och efter godkänd metod,
så att de inhämtade kunskaperna kunna vara av nytta efter skoltidens slut även
STORBRITANNIEN OCH NÅGRA AV DESS KOLONIER. 301
för barn, som icke skola övergå till högre skolor. Sådana ämnen äro, utom reli¬
gionsundervisning, som kan förekomma i hela skolan, husligt arbete, omfattande
matlagning, tvätt och ändra hushållsgöromål, eller ock ettdera av dessa tre,
vidare mejeriarbete, trädgårdsskötsel, samt trä- och metallslöjd. I motiveringen
till ovannämnda föreskrifter heter det: »mången lärare kan lia större förmåga och
fallenhet att undervisa i vissa ämnen än i andra; förutsatt att han sörjer väl för
att lärjungarnas hästa i allmänhet icke försummas, skola de sannolikt ha gott av, att
läraren får tillfälle att undervisa i sådana ämnen, för vilka han har större förutsättnin¬
gar och mer intresse än för andra. Överstyrelsen väntar därför icke, att vart och ett
av de nämnda ämnena skall förekomma i varje skola eller den givna läroplanen till-
lämpas fullkomligt lika i alla skolor. Men två punkter måste alltid hållas i sikte: 1 varje
skola hör undervisningen syfta till att väcka intresse för intellektuell verksamhet och
främja förståndsutvecklingen, vilket näppeligen kan göras på ett verksamt sätt,
om lärokursen är alltför begränsad, och vidare hör vid all undervisning i skolan
största möjliga bruk göras av lärjungarnas omgivning». Dessa principer tillämpas
exempelvis genom föreskrifter sådana som att, vid undervisning i naturlära, andra
grenar av ämnet böra tagas med uti en skola på landsbygden i ett åkerbruks¬
distrikt än uti en skola i ett industrisamhälle; i sjöstäder, där mänga gossar ägna
sig åt sjömansyrket, böra gossar, som så önska, få undervisning i matlagning o. s. v.
2. De äldre anstalterna för utbildning av lärare.
Den engelska statens förutnämnda grundsats att låta de enskildas
bemödanden uträtta vad de äro i stånd till, innan staten ingriper, har på
intet område visat sig tydligare än i fråga om seminarierna. Aven de
ha från början tillkommit på enskilt initiativ av för folkundervisningen
nitälskande personer, under lång tid med blott ett ringa bidrag från
statens sida.
Under första hälften av 1800-talet upprättade de förut nämnda stora
sällskapen det ena seminariet efter det andra, och sedan följde olika
religiösa samfund exemplet, så att ända intill år 1890 de flesta seminarier
(omkring 30) voro upprättade av de statskyrkliga sällskapen, ett par av
wesleyanerna och några av katolikerna. Staten lämnade till en början sin
hjälp blott i form av ett anslag till sällskapet, som flck använda det sa,
som det fann lämpligt, men år 1846 bestämdes, att summor av kr. 360,
450, 540 skulle av staten betalas för varje lärjunge, allt efter som hans
De stora
sällskapens
första
seminarier.
302
STORBRITANNIEN OCH NÅGRA AV DESS KOLONIER.
Försök
till stats-
seminarium
Internat-
seminarier.
utbildning krävde 1, 2 eller 3 år. Dessutom fick varje seminarium några
mindre anslag till olika slag av materiell samt till avlöning av 3 lärare
(1,800 kr. till vardera).
Mot mitten av 1800-talet började hos vederbörande uppstå en
.känsla av att staten hade förpliktelse att taga på sig ansvaret för ut-
utbildande av lärare åt de skaror av tusentals barn, som växte upp nästan
som vildar. Redan år 1839 hade inom regeringen uttryckts den åsikten,
att »det nyttigaste bruk för penningeunderstöd från parlamentets sida
vore inrättandet av en normalskola (= seminarium), som stode under sta¬
tens ledning, icke under något välgörande sällskaps». Men svårigheten
att ena olika åskådningar i fråga om religionsundervisningen gjorde, att
tanken tills vidare övergavs. Först år 1850 gjordes försök att på statens
bekostnad upprätta ett folkskoleseminarium (College to train Poor Law
schoolmasters = anstalt för att utbilda skollärare enligt lagen om fattigas
undervisning). Oaktat anstalten fick utmärkta lärare (t. ex. rektor dr
Temple, sedermera ärkebiskop av Canterbury, dr Palgrave, sedan professor
i Oxford, o. s. v.), utrustades med ett förträffligt bibliotek och styrelsen
på det frikostigaste sörjde för lärjungarna, misslyckades försöket. 1 en
officiell berättelse därom heter det, att »de lärare, som kommo ut därifrån,
voro för goda, icke för sitt arbete men för sin lön och sin samhällsställ-
ning». Tiden var ännu icke kommen för staten att ingripa, den fick
överge försöket, och seminariet stängdes år 1855.
De enskilda seminarierna däremot fortsatte ihärdigt med sitt mödo¬
samma och ansvarsfulla arbete. Även de satte dock egentligen som sitt
mål att skaffa lärare åt de fattiga, och man tänkte sig icke möjligheten,
att andra än fattiga skulle vilja ägna sig åt fattigas undervisning. Med
denna omständighet sammanhänger till någon del två av de för en främ¬
ling mera i ögonen fallande egendomligheterna i den engelska lärarut¬
bildningen: dels seminaristernas förbildning såsom s. k. pupilteachers, om
vilken mera skall nämnas längre fram, dels att seminarierna till år 1890
uteslutande och ännu alltjämt i övervägande antal äro internat. Detta
senare förhållande stämmer för övrigt med den i England av ålder gängse
uppfattningen, att skolor, högre som lägre, böra vara uppfostrings-, icke
blott undervisningsanstalter. — De med internaten förbundna kostnaderna
STORBRITANNIEN OCH NÅGRA AV DESS KOLONIER.
303
gjorde det nödvändigt för de flesta seminarier att kräva en inträdesavgift.
Denna kunde uppgå till i regeln högst 450 kr., men om än detta belopp
kunde anses rätt högt för en obemedlad ung människa, så måste det dock
anses ringa, då man betänker, att för detsamma erhölls icke blott under¬
visning utan även hem och omvårdnad under de två seminarieåren.
De inkomster, seminariestyrelserna på de nämnda sätten fingo till
sin disposition, voro emellertid ej tillräckliga för de stora kostnaderna.
Därtill kom, att den stora allmänhetens ojämna och nyckfulla offervillighet
började minskas, i samma mån, som statsanslagen något ökades. Det
hade därför ej varit underligt, om seminariernas styrelser tröttnat vid
sitt mödosamma värv. Men med beundransvärd energi och oegennytta
offrade de alltjämt tid, penningar och krafter på sin ur nationell och
religiös synpunkt viktiga verksamhet. — Något ljusare började saken te
sig för dem, då de år 1864 erhöllo ökat anslag av staten. Då bestämdes,
att alla de föregående smärre anslagen skulle ersättas av ett större, be¬
räknat för år efter 900 kronor för varje manlig lärjunge, 630 kronor för
varje kvinnlig, som undervisades och hade »allt fritt» i seminariet, under
hela den, då liksom för närvarande, i regeln 2-åriga seminariekursen.
Föreståndaren (the principal) för hela läroanstalten var i de flesta
fall präst, den övriga personalen bestod oftast av några av seminariets
egna mest meriterade förutvarande lärjungar. Bland lärarpersonalen fanns
dessutom ej sällan någon för seminariet intresserad, ekonomiskt obero¬
ende person (gentleman eller lady), som ville gagna det genom att utan
ersättning undervisa flera eller färre timmar i veckan. På grund av den
tryckta ekonomiska ställningen måste seminariet med tacksamhet mottaga
hjälp även under denna form.
Hade styrelsen för ett seminarium ett drygt arbete för att få
ekonomien att gå ihop, så hade lärarpersonalen icke mindre för att mot¬
svara inspektörernas fordringar. Varje år underkastades undervisningen
i varje särskilt ämne och varje enskild lärjunges färdighet i välläs¬
ning och deklamation, sång, teckning på väggtavla och undervisningsskick¬
lighet, en grundlig inspektion av statsinspektörerna. Aven seminarierna
måste noggrant iakttaga 1870 års samvetsparagraf liksom ock alla följande
föreskrifter, som berörde folkundervisningen. Seminariernas övningsskolor
Lärar¬
personal. och
inspektion.
304
STORBRITANNIEN OCH NÅGRA AV DESS KOLONIER.
Externat¬
seminarier.
>dagsemi¬
narier>.
fingo nämligen icke anslag i samband med seminariet, utan i samma män
och enligt samma grunder som de vanliga folkskolorna. I både seminariet och
övningsskolan motsågos inspektörernas besök med bävan. Av deras omdöme
berodde ju anslaget för varje år, och även den mest nitiska lärare kan ju icke
vara säker på, hur var och en av hans lärjungar skall reda sig vid ett förhör.
De mot slutet av 1800-talet befintliga seminarierna voro emellertid
icke i stånd att fylla det alltjämt växande behovet av lärarkrafter. Icke
heller räckte den enskilda offervilligheten längre till för de stora om'
kostnader, som upprättandet av nya seminarier av samma slag som de
förra krävde. På många håll förspordes även missnöje dels över svårig¬
heten att utan rekommendationer inkomma uti de kyrkliga seminarierna,
dels över den isolerade ställning, som anstalterna för lärarkårens rekry¬
terande intogo i förhållande till landets övriga läroanstalter. För att råda
bot härför öppnade en de! universitet och högre läroanstalter (colleges) sina
lärosalar även för de blivande folkskollärarna. År 1890 upprättades näm¬
ligen ett nytt slag av seminarier, vanligen kallade »dagseminarier» (Day
Colleges), såsom motsats mot internaten, i vilka eleven tillbragte hela sin
studietid. I dessa seminarier sörjdes blott för den speciella fackutbild¬
ningen, varemot de blivande lärarna bedrevo sina övriga teoretiska studier
vid universitetet eller högskolan, i likhet med övriga studerande. Redan
efter 4 år fanns det icke mindre än 14 dylika seminarier, vilka alla voro
konfessionslösa, således utan religionsundervisning, och icke heller kunde
sörja för de blivande lärarnas fostran och vård på samma sätt som de
andra, eftersom de voro externat. Till dessa lämnade staten anslag- av
180 ki-. pr elev och år. Därjämte meddelades åt varje studerande person¬
ligen ett årligt stipendium av 450 kr. till manlig och 360 kr. till kvinnlig
elev, såsom ersättning för de fördelar, som internaten beredde sina lär¬
jungar, nämligen bostad, kost, tvätt och läkarvård under hela studie¬
tiden. — Samtidigt började de av internaten, vars lärosalar voro rymligare
än övriga för internaten behövliga lokaler, att mottaga externer Cd av¬
students»), som fingo bo i sina hem men för övrigt helt och hållet lik¬
ställdes med seminariets övriga lärjungar. Statsbidrag till seminariet och
stipendier till läijungarna själva lämnades i detta fall efter samma grunder
som i fråga om universitetsseminarierna.
STORBRITANNIEN OCH NÅGRA AV DESS KOLONIER.
305
3. Förberedande lärarutbildning.
Vid en jämförelse mellan den svenska och den engelska seminarie- Den för¬
kursen är den senares korthet, blott två år, i ögonen fallande. I själva förberedande
verket är dock utbildningstiden för de engelska lärarna i regeln mycket kursen
längre än för de svenska. Den 2-åriga seininariekursen är egentligen en
avslutning av en utbildning, som ända till år 1905 i regeln plägat pågå
fyra, ja, ofta ändå flera år, och under vilken den blivande läraren för¬
berett sig till sitt kall genom att samtidigt tjänstgöra såsom lärare (pupil-
teacher). Behovet av billiga lärarkrafter och nödvändigheten av att för¬
hjälpa obemedlade ynglingar och flickor in på folkskollärarbanan var
orsaken till denna anordning, vilken i mer än 50 År förblev så gott som
oförändrad.
Enligt densamma skulle den unga gossen eller flickan redan så ti¬
digt som vid 13 eller 14 år bestämma sig för lärarbanan och efter inför
folkskoleinspektören avlagd, godkänd examen förbinda sig att icke utan
laga förfall eller 6 månaders uppsägning avbryta sin utbildningskurs.
Under 4 år skulle han sedan, mot en lön av minst 20, högst 90 kronor
för år, såsom biträde åt skolläraren deltaga uti skolarbetet under högst
25 timmar i veckan. På lediga stunder skulle han förkovra sig i kunskaper,
vartill dock hjälp skulle givas av skolans lärare under 5 timmar i veckan.
Över detta senare arbete fördes noggrann journal, som kontrollerades av
inspektören. Vid dennes årliga besök anställdes ett noggrant förhör i de
genomgångna, av Undervisningsdeparternentet årligen utgivna kurserna.
Efter de fyra årens slut skulle den blivande läraren vara färdig att av¬
lägga statsstipendiatexamen (King’s Scholarship Examination), vartill han
fick tillträde, om inspektören godkänt hans skicklighet i att undervisa och
skriva lektionsutkast samt i välläsning innantill och ur minnet, m. in.
Denna examen öppnade seminariets portar för honom endast under
förutsättning, att han icke blott blev godkänd i densamma, utan även kom
tillräckligt högt på den så kallade »klasslistan», en anordning, som icke har
någon motsvarighet inom det svenska skolväsendet. Alla de, som blevo
godkända i den nämnda, av Undervisningsdeparternentet anordnade och helt
39—082815. Folkunder v.-kom. bet. I. Folkskolesem. Band 4.
306
STORBRITANNIEN OCH NÅGRA AV DESS KOLONIER.
Den nu¬
varande
förbere¬
dande
kursen.
och hållet skriftliga examen, blev o av nämnda myndighet ordnade i tre
olika klasser efter olikheten i betygsummorna (högsta betygpoäng var i
vissa ämnen 100, i andra 80, o. s. v.). Blott de, som nådde l:a och 2:a
klass, voro berättigade till inträde, men vid vilket seminarium berodde
dels på eget val, dels på de särskilda seminariernas villkor med avseende
på religionskunskap och bekännelse. År 1904, sista gången denna examen
avlades på ovannämnda sätt, godkändes 11,487 aspiranter, av vilka 19,5 %
voro ynglingar. Av de godkända blev ett jämförelsevis ringa antal, omkr.
4,500, intaget vid seminarierna, som icke hade plats för flera. De icke
intagna vände tillbaka till skolan för att där tjänstgöra i egenskap av bi¬
trädande lärare, till dess de fingo tillfälle att antingen förnya försöket att
inträda vid ett seminarium, eller ock att efter ihärdigt arbete på egen
hand avlägga lärarexamen.
Erfarenheten av olägenheterna i denna anordning för den förberedande
utbildningen t. ex. den ansträngande tjänstgöringen, svårigheten att bereda
tid till nödig förkovran i teoretiska kunskaper och allmänbildning, o. s. v.,
har ej föranlett avskaffandet av densamma. (»If we can improve, why
remove?») Den har nämligen även befunnits medföra vissa stora fördelar,
som man icke velat gå miste om: man har vid seminarierna fått lärjungar,
som redan varit hemmastadda uti det praktiska skolarbetet och därför
kunnat bättre tillgodogöra sig den teoretiska och praktiska undervis¬
ning i uppfostrings- och undervisningslära, som meddelas vid semi¬
nariet; genom den noggranna inspektionen under deras praktiska arbete i
skolan har en gallring bland dem kunnat ske, så att inga helt och hållet
undermåliga i fråga om anlag för lärarkallet gärna kunnat komma in på
seminariet, och slutligen har denna förberedande kurs varit en stege, medelst
vilken mången med rik begåvning utrustad men fattig gosse ocli flicka
lyckats klättra uppåt och vunnit eu ställning, där de med framgång och
glädje verkat som uppfostrare.
Man bibehåller därför alltjämt, fastän sedan år 1905 i något för¬
ändrad form, »pupil-teacher>-anordningen. Den yngling eller flicka, som
önskar bli antagen till dylikt lärarbiträde, skall vara minst 16 år, frisk,
fri från lyte och ha avlagt antingen en av överstyrelsen särskilt för ända¬
målet anordnad eller ock någon annan av Överstyrelsen godkänd examen,
STORBRITANNIEN OCH NÅGRA AV DESS KOLONIER.
307
t. ex. avgångsexamen från läroverk, som avse att »under en minst 4-årig
kurs ge en vidsträcktare allmänbildning åt barn över 12 år», Secondary
School. Ansökan skall inlämnas till styrelsen för den folkskola, vid vilken
den blivande läraren önskar få sin utbildning, men överstyrelsen bestämmer
efter skolstyrelsens förslag, vilka av de sökande som skola antagas.
Kursen skall i regel vara två år, under vilken tid lärjungarna
skola årligen sysselsättas minst 200, högst 400 timmar med att undervisa
under huvudlärarens eller lärarinnans ledning och tillsyn, gossarna uti
gossklasser, flickorna uti flick- eller småbarnsklasser. I undantagsfall kan
även deras teoretiska undervisning få ombesörjas av huvudläraren, men i
regeln skall den ske uti särskilda, för ändamålet inrättade läroanstalter
(Pupil-Teacher Centres) eller uti särskilda klasser av ett allmänt läro¬
verk. I vissa fall kan Överstyrelsen medgiva, att dylika klasser sättas
i förbindelse med en högre avdelning av folkskolan (»Higher Elementary
School», som avser att giva fortsatt utbildning under 3 år i folkskolans
ämnen åt barn mellan 12 och 15 år).
Läsåret uti ett »centrum», dit blivande lärare från ett flertal
skolor sändas för att få sin teoretiska undervisning, omfattar 36 veckor
med minst 10 timmars undervisning i veckan. Undervisning meddelas uti
engelska språket och litteraturen samt uppsatsskrivning, historia, geografi,
matematik, naturkunnighet med laboratoriearbete, välläsning och röstbehand¬
ling, teckning, slöjd (för gossar), handarbete (för flickor) samt musik-
teori och sång. Där så är möjligt, bör undervisning meddelas i ett
eller högst två främmande språk. Kristendomsundervisning får meddelas,
men utan att något tvång pålägges eleverna, och tiden för kristendoms-
lektioner och andaktsstunder måste anordnas så, att elever, som vilja, utan
svårighet kunna avlägsna sig.
Arbetsordning, läroplan, lärarnas kvalifikationer och avlöning m. in.
stå under noggrann kontroll av överstyrelsen, som lämnar ett anslag av
från 36 till 126 kronor årligen för varje elev, och som även noga över¬
vakar, att icke någon enskild person eller något bolag bedriver skolverk¬
samheten som affärsföretag.
I en dylik läroanstalt för flickor måste huvudläraren och minst
halva antalet lärare dessutom vara kvinnor, i samskola får huvudläraren
,308
STORBRITANNIEN OCH NÅGRA AV DESS KOLONIER.
vara man eller kvinna, men om antalet kvinnliga elever överstiger antalet
manliga, måste minst halva antalet av övriga lärare vara kvinnor.
För att öka antalet inträdessökande till folkskoleseminarierna och till¬
föra dem även en kontingent av på annat sätt förberedda elever beviljar
staten sedan år 1907 stipendier åt de elever i nyssnämnda sekundär¬
skolor, vilka med goda vitsord genomgått den ordinarie kursen och vilja
kvarstanna vid läroverket ytterligare ett år för att bereda sig till inträde
vid seminarium. Dessa elever anses böra genom flitigt arbete kunna
på ett år förvärva det kunskapsmått, som är nödvändigt för avläggande
av examen, som berättigar till inträde vid ett seminarium, nämligen
4. Preliminär lärarexamen.
Denna examen består av två avdelningar, av vilka den första, som
avlägges i december, till största delen avser att pröva examinandens färdig¬
het i de olika slagen av övningar; den senare, som avlägges i april,
omfattar kunskapsämnena och är helt och hållet skriftlig. Till denna
lämnas tillträde endast åt dem, som blivit godkända i den förra.
Första delen omfattar 1) välläsning, 2) uppläsning ur minnet av
minst 100 rader ur Shakespeare eller någon annan framstående författare,
3) välskrivning, 4) uppsatsskrivning, 5) aritmetiken, tillämpad på affärs¬
räkning och mätning av rätvinkliga ytor och kroppar, 6) teckning, 7) musik
innefattande sång- och musikteori (den teoretiska delen måste tagas av alla
sökande, även sådana, som icke kunna sjunga; spelning förekommer icke),
och 8) (för kvinnor) handarbete.
Andra delen omfattar dels 3 obligatoriska ämnen, nämligen 1)
engelska språket och litteraturen, 2) historia, 3) geografi, dels minst 1
valfritt ämne, som kan vara antingen matematik eller naturkunnighet
(elementary Science) eller ett av följande främmande språk: grekiska, latin,
tyska, franska, italienska, spanska, portugisiska, walesiska eller hebreiska.
Examen får avläggas i mer än ett valfritt ämne men icke uti mer än
2 språk. Av dessa måste ett vara något av de fyra först nämnda. 4 val¬
fria ämnen är i regeln det högsta antal, som förekommer.
STORBRITANNIEN OCH NÅGRA AV DESS KOLONIER.
309
Ämnena för den skriftliga examen utgivas av överstyrelsen och
förutsätta en grundlig genomgång av följande kurser: ’)
A. Obligatoriska ämnen. 1) a) Engelsk grammatik; b) stilistik och c) en
så vitt möjligt god bekantskap med engelsk litteratur, omfattande bland annat
ett eller två av Shakespeares dramer, några historiska romaner, en poetisk antologi.
2) a) Grunddragen av Englands historia; b) de viktigaste tilldragelserna i
Europas historia; c) en medborgares plikter och rättigheter.
3) a) Grunddragen av den allmänna och fysiska geografien; b) uppgörande
av kartskisser; c) politisk geografi och han delsgeografi, särskilt Europas.
B. Yalfria ämnen. 1) Matematik, a) Grundlig kännedom om och övning
uti aritmetikens teori och praktik;
b) algebra till och med ekvationer (varav en lineär) med två obekanta; be¬
räkning av minsta gemensamma dividend och största gemensamma divisor medelst
upplösning i faktorer; problem ledande till de nämnda slagen av ekvationer;
c) geometri (två alternativa kurser):
antingen a) dels praktisk geometri (följande konstruktioner och lättare ut¬
vidgningar av dem): tudelning av vinklar och räta linjer; perpendiklar till räta linjer,
konstruktion efter tillräckligt antal bestämningar av trianglar och fyrsidingar, av-
linjer parallella med en given rät linje, av vinklar lika med en given vinkel; del¬
ning av en rät linje i givet antal lika delar; konstruktion av en triangel, vars
yta är lika med en given mångsidings, av tangenten till en cirkel, av gemen¬
samma tangenter till två cirklar, av till en triangel omskrivna, inskrivna och
utomskrivna cirklar (bekantskap med kuben, rätvinkliga parallellipipeden, klotet,
cylindern och konen förutsättes); dels teoretisk geometri, omfattande det väsent¬
ligaste av Euklides första och tredje böcker med aritmetiska tillämpningar;
eller /i) Euklides tre första böcker fullständigt med enkla geometriska öv¬
ningsuppgifter.
Till båda kurserna hör dessutom numerisk beräkning av rektanglars, tri¬
anglars och cirklars yta och omkrets samt av parallellipipeders, prismers, koners.
pyramiders och cylindrars rymd och yta.
2) Naturkunnighet, a) På egen hand utförda experiment (enligt intyg från
vederhäftig person, att kandidaten minst 30 timmar sysselsatt sig med praktiskt
laboratoriearbete) i mätning och vägning såsom längd, yta, volym, tyngd enligt det
engelska såväl som metersystemet; vätskors täthet, Arkimedes princip, specifik-
vikt, kommunicerande kärl, barometern; värme: verkan på gaser, vätskor, fasta
kroppar; förändring av aggregationstillstånd, termometern, smältpunkter, kok-
x) Överstyrelsen bestämmer icke lärokursernas fördelning på de två åren utan över¬
lämnar anordningen härav åt läroanstalternas styrelser.
310
STORBRITANNIEN OCH NÅGRA AV DESS KOLONIER.
Bildnings
mål.
punkter, ånga; kemi: värmets inverkan på papper, ved, stenkol, fjäder, stärkelse,
socker, salt, soda, krita, järn, koppar, bly; luftens beståndsdelar och egenskaper;
några vanliga syrors inverkan på zink och järn; vattnets sammansättning och
egenskaper; vattnets inverkan på metaller.
1)) Därtill endera av följande tre särskilda kurser:
a. framställning av och försök med syre, väte, kväve, klor, kolsyra och am¬
moniak; egenskaper hos och oxider av svavel, fosfor och kol; inverkan av kon¬
centrerad svavelsyra på vatten, koksalt, socker, salpeter; salpetersyras inverkan
på koppar; syror, baser, salter, kemisk ekvivalens; praktiskt studium av äggvita,
fett, olja, petroleum, glas, kalk, lera, hårt och mjukt vatten.
/?. mekanik: tyngd och tyngdpunkt, kraftparallellogram, hävstänger, rörelse¬
hastighet, energi och arbete, potentiell energi; värme: värmemängd, specifik värme,
latent värme, daggpunkt, värmefortplantning; ljus: utbredning, skugga, fotometri,
reflektion och refraktion i kroppar med plana ytor, prisma, spektrum; magnetism:
magneter, jorden som magnet, kompassen, inklination, deklination; elektricitet: fram¬
kallande av elektricitet genom mekanisk, termisk, kemisk, magnetisk inverkan,
elektriska strömmars verkningar, elektromagneter.
y. växtliv: en mossas, en ormbunkes, en bön- eller ärtväxts liv; växtens nä¬
ring; groning; ljusets, värmets, luftens, vattnets och jordmånens inflytande på en
växts utveckling; trädens tillväxt i längd och tjocklek; djurliv: en fisks, en grodas
och en kanins liv och vanor; noggrant studium av ett kaninskelett; kort framställ¬
ning av andning, blodomlopp, ämnesomsättning och rörelse.
3) Främmande språk, a) Översättning till engelska från det främmande
språket;
b) enkel fri prosaframställning på det främmande språket.
Alla, som godkänts uti de obligatoriska ämnena och minst ett val¬
fritt, erhålla plats på Överstyrelsens examenslista och berättigas däri¬
genom att söka inträde vid ett seminarium eller att erhålla plats i
folkskola (omfattande klasser för barn f. o. in. 5 t. o. m. 13 år) såsom
»icke examinerad biträdande lärare».
5. De nuvarande seminarierna.
Såsom mål för de engelska seminariernas verksamhet framhålles av
(Iverstyrelsen uti dess »Regulations for the Training of Teachers», att
»varje studerande, som lämnar ett seminarium, under sin studietid skall
i
STORBRITANNIEN OCH NÅGRA AV DESS KOLONIER.
311
ha fått eu grundlig kunskap om och övning uti barnaundervisning. Han
bör också, antingen före sitt inträde vid seminariet eller under vistelsen
där, ha förvärvat en bildning, som är nog omfattande och grundlig att
kunna sätta honom i stånd att med framgång undervisa uti de olika gre¬
narna av folkskolans ämnen och klasser. Seminariets uppgift är därför i
lika hög grad att utbilda den blivande lärarens karaktär som att meddela
honom praktisk och teoretisk undervisning.»
I den föregående historiken bär visats, att man sedan år 1890 sökt Organisa-
vinna nämnda mål på två olika vägar: dels såsom internatseminarierna wn'
utbilda sina elever, genom det uppfostrande inflytande, som umgänget
med lärare och kamrater utövar, och genom en undervisning mera direkt
avpassad efter den blivande verksamheten i skolan, dels såsom univer¬
sitets- och externatseminarierna utbilda sina elever, nämligen genom att
låta dem bedriva mera vetenskapligt anlagda och omfattande studier i
vissa ämnen och samtidigt meddela dem pedagogisk utbildning av såväl
teoretisk som praktisk art.
På båda dessa vägar arbetar man alltjämt. Under en tid tycks den
senare vägen ha ansetts vara den, som bäst ledde till målet, och med stor
iver ägnade de blivande lärarna sina krafter åt akademiska studier. Men
en ändring har under de senaste åren inträtt i uppfattningen av de olika
seminariernas företräden. Det framgår av bland annat det faktum, att
då under åren 1903—1907 upprättats icke mindre än 10 nya seminarier,
blott halva antalet utgöres av externat, vilka senare dock äro mycket mindre
kostsamma.
Om värdet av de försök, som universitetsseminarierna representera, att Jäm förelse.
bringa anstalterna för den högsta och den mest elementära undervisningen i or¬
ganiskt samband med varandra äro meningarna icke så litet delade. En av sta¬
tens inspektörer (C. Scott) säger i sin inspektionsberättelse för år 1901.
»Externatseminarierna (day colleges) utföra ett mycket gott arbete, om vil¬
ket det är onödigt att säga mycket, ty det talar för sig självt. Det inför lär-
jungarne uti en atmosfär av högre bildning, vidgar deras vyer och ger dem möj¬
lighet till vidsträcktare förbindelser åt alla håll, än vad ett än så väl organi¬
serat internat kan göra. — Dessa äro fördelar, som otvivelaktigt måste — såsom
de även begynt — frambringa en typ av folkskollärare, bättre i stånd att ta i tu
med åtskilliga av problemen i fråga om den elementära undervisningen, vilka icke
312
STORBRITANNIEN OCH NAGRA AV DESS KOLONIER.
kunna på ett lika verksamt sätt behandlas av lärare med svagare teoretisk ut¬
bildning. — — — Men det finns åtskilliga allvarliga invändningar att göra mot
systemet. En sådan är frånvaron av allt erkännande av religionen som en den
mäktigaste faktor vid uppfostran; denna frånvaro är desto betänkligare med hän¬
syn till det faktum, att även de vid dessa seminarier utbildade lärarna skola ar¬
beta i skolor, i vilka religionsundervisningen är tillerkänd en mycket framskjuten
plats. Resultatet måste ovillkorligen bli, att ett ämne, medelst vilket själens dju¬
paste och ädlaste känslor kunna väckas och utvecklas till att bli vägvisare för
livet, kommer att av läraren behandlas med lika litet vördnad och intresse som
inlärandet av en formel. En annan olägenhet är saknaden av den välgörande
disciplin, som är en av de största fördelarna av internaten och som ständigt, om
än omärkligt, gör sig gällande och har till resultat förbättrat uppträdande och
levnadsvett jämte ökad självbehärskning, vilka sätta den unge läraren i stånd att
redan vid början av sin bana uppträda på ett sätt, som inger större aktning.» —
Även andra inspektörer, som anse, att universitetsseminarierna äro ett erkännande
av de två stora principerna, att vintet kan vara för gott, då det gäller att uppfostra
och utbilda lärare», och att »universiteten äro hela folkets egendom och icke blott
avsedda för en viss samhällsklass», måste dock påvisa åtskilliga olägenheter av
allvarlig art, oskiljaktiga från dem. En av inspektörerna (A. Rankine) säger
i sin inspektion sberättelse av år 1902: »Universitetsstudierna förutsätta större för¬
kunskaper, än vad en seminarist i allmänhet kan prestera, om de skola bedrivas
med framgång. Det har visat sig att de flesta seminaristerna. de f. d. pupil-
teachers, icke utan alltför stora ansträngningar kunnat draga fördel av den teo¬
retiska undervisningen vid en högskola eller universitet. Universitetsseminari-
ernas övriga lärjungar, vilka avlagt examen, som berättigar till bedrivande av uni¬
versitetsstudier, äro däremot i saknad av all föregående praktisk utbildning. Dessa
seminariers myndigheter ställas således vid intagandet av elever i valet mellan de
i teoretiskt avseende svagare pupil-teachers, som på grund av sitt ibland fler¬
åriga arbete i skolan lättare nå den praktiska utbildning, som erfordras, och de
teoretiskt bättre förberedda studenterna, för vilkas praktiska utbildning dock sär¬
skilda anordningar måste vidtagas.» — Enligt Överstyrelsens berättelse för åren
1905—1906 tyckas externatseminarierna ej ha lyckats att så väl, som önskligt
vore, lösa de svårigheter, som äro förbundna med deras organisation. Det heter
där, att nnternatseminarierna på det hela taget bättre förstå, vad som behöves för
den unge lärarens utbildning. Särskilt i pedagogik och metodik (the principles of
teaching) måste universitetsseminarierna ägna mera uppmärksamhet än hittills åt
frågan om vad slags undervisning uti psykologi och filosofi (psychological and phi-
losophical teaching) är möjlig och önskvärd vid utbildningen av lärare för folk¬
skolan.»
STORBRITANNIEN OCH NÅGRA AV DESS KOLONIER.
313
Under de år, som förflutit, sedan ovanstående oindöme avgavs, hava
seminariernas överordnade myndigheter allt mer känt förpliktelsen att ägna
särskilt externatens elever större omvårdnad, än vad förut skett. Åtskilliga
anordningar ha på den grund vidtagits. För att förhindra överansträng¬
ning och ett resultatlöst arbete, medgivas studier för universitetsexamina,
d. v. s. 3-årig kurs, endast på särskilda villkor (se sid. 322). Och »tre års
student», som vid läsårets början av skolläkaren förklaras sjuklig eller över¬
ansträngd, måste enligt överstyrelsens beslut lämna arbetet för akademisk
examen och i stället övergå till arbete för avläggande av överstyrelsens
examen. — För att bereda åtminstone åt en del av externatseminariernas
lärjungar några av de fördelar, som internaten giva åt sina, har man in¬
rättat elevhem (hostels, se lokaler, sid. 352), där även externer få de mate¬
riella förutsättningarna för ett lugnt och framgångsrikt arbete. I synnerhet
de kvinnliga studerandena begagna sig med glädje därav, men som platsernas
antal icke på långt när motsvarar efterfrågan, framhålla inspektörerna som
ett lämpligt föremål för enskild offervillighet upprättandet av flera elev¬
hem. Vilken stor betydelse som tillägges dessa hem, framgår bäst av den
nyss utfärdade bestämmelsen, att staten lämnar anslag till upprättande av
sådana efter samma grunder som till seminariebyggnaderna. Och över¬
styrelsen motiverar detta därmed, att »dessa hem lämna under en kritisk tid
omvårdnad och stöd åt unga människor, som under andra omständigheter
lätt skulle utsättas för lidanden av både fysisk, psykisk och moralisk art.»
— Även elever, som icke vistas i elevhem eller i internat, böra så vitt
möjligt erhålla tillsyn och omvårdnad av seminariedirektionen i avseende
på bostad, kosthåll och levnadsvanor.
Antalet seminarier av olika slag i England och Wales framgår av
nedanstående förteckning över de år 1909 befintliga.
Vård och
tillsyn av
eleverna,
elevhem.
Antal
lärar- och
lärarinne¬
seminarier.
40—082815 Folkanderv.-kom. bet. 1. Folkskolesem. Band 4.
STORBRITANNIEN OCH NAGRA AV DESS KOLONIER.
314
Internatseminarier.
(Residental Training Colleges.)
För män.
|
Konfession.
|
Elevan¬
tal.
|
För män.
|
Konfession.
|
Elevan¬
tal.
|
Interner.
|
Externer.
|
Interner.
|
Externer.
|
Bangor.......
|
Ingen.
|
70
|
24
|
London, Battersea. .
|
Engelska kyrkan.
|
142
|
■
|
Carmarthen.....
|
Engelska kyrkan.
|
62
|
20
|
> Chclsea . . .
|
> >
|
129
|
4
|
Cheltenham.....
|
> >
|
121
|
—
|
> Hammersmith
|
Romersk katolsk.
|
114
|
—
|
Chester.......
|
> 1
|
105
|
7
|
> Westminster
|
Wesleyansk.
|
3
|
10
|
Culham......
|
» T>
|
92
|
—
|
Peterborough ....
|
Engelska kyrkan.
|
52
|
—
|
Durham......
|
5 J
|
83
|
18
|
Saltley......
|
> >
|
100
|
10
|
Exeter .1......
|
> I
|
120
|
—
|
Winchester ....
|
> >
|
80
|
—
|
Isleworth......
|
Ingen.
|
143
|
—
|
York.......
|
T> J
|
106
|
13
|
För kvinnor.
|
|
|
|
För kvinnor.
|
|
|
|
Bangor.......
|
Engelska kyrkan.
|
92
|
15
|
London, Home and
|
|
|
|
Bishop’s Stortford . .
|
> >
|
113
|
20
|
Colonial .
|
Engelska kyrkan.
|
200
|
—
|
Brigliton......
|
t 1
|
84
|
54
|
> Kennington
|
> >
|
95
|
95
|
Bristol.......
|
» i
|
103
|
—
|
> Kensington
|
Romersk katolsk.
|
no
|
—
|
Cambridge, Homerton
|
Ingen.
|
205
|
—
|
» Southlands
|
Wesleyansk.
|
124
|
19
|
Cheltenham, S:t Ma-
|
|
|
|
> Stockwell .
|
Ingen.
|
154
|
—
|
ry’s Hall.....
|
Engelska kyrkan.
|
120
|
—
|
> Whitelands
|
Engelska kyrkan.
|
171
|
20
|
Cheltenham. Radies
|
|
|
|
Newcastle on Tvne .
|
Romersk katolsk.
|
52
|
|
College......
|
> >
|
23
|
—
|
|
|
|
|
Chichester.....
|
|
100
|
—
|
Norwich......
|
Engelska kyrkan.
|
63
|
33
|
|
|
|
|
Oxford. Cherwell Hall
|
> >
|
27
|
11
|
Darlington.....
|
Ingen.
|
107
|
—
|
|
|
|
|
Derby.......
|
Engelska kyrkan.
|
124
|
6
|
Ripon .......
|
J >
|
100
|
31
|
Dnrham......
|
> >
|
123
|
6
|
Saffron Walden . . .
|
Ingen.
|
53
|
8
|
Hereford......
|
Ingen.
|
104
|
6
|
Salford......
|
Romersk katolsk.
|
88
|
—
|
Hull........
|
Romersk katolsk.
|
92
|
_
|
Salishury.....
|
Engelska kyrkan.
|
157
|
10
|
Lincoln ......
|
Engelska kyrkan.
|
107
|
28
|
Southampton ....
|
Romersk katolsk.
|
112
|
—
|
Liverpool, Edge Hill
|
Ingen.
|
120
|
30
|
Swansea......
|
Ingen.
|
72
|
40
|
» Mount Piea-
|
|
|
|
Tottenham.....
|
Engelska kyrkan.
|
115
|
—
|
sant. . .
|
Romersk katolsk.
|
165
|
—
|
Truro.......
|
> >
|
62
|
—
|
London, Eltham . .
|
Ingen.
|
57
|
263
|
Warrington ....
|
$ >
|
176
|
14
|
STORBRITANNIEN OCH NÅGRA AV DESS KOLONIER.
315
Externatseminarier.
(Dav Training Colleges.)
|
Elevantal.
|
|
Elevantal.
|
|
|
|
Män
|
|
|
|
Män
|
|
Män.
|
Kvinnor.
|
eller
|
|
Män.
|
Kvinnor.
|
eller
|
|
|
|
kvinnor.
|
|
|
|
kvinnor.
|
Aberystwyth ....
|
_
|
|
154
|
London, Southampton
|
|
|
|
Bangor .......
|
—
|
—
|
150
|
Row . . .
|
|
|
350
|
Birmingham ....
|
85
|
_
|
_
|
■■ New Cross
|
—
|
-
|
515
|
» ....
|
_
|
170
|
_
|
Manchester.....
|
150
|
108
|
|
Bristol.......
|
120
|
125
|
|
Newcastle on Tyne .
|
—
|
|
160 1
|
Cambridge.....
|
75
|
_
|
_
|
Nottingham ....
|
64
|
80
|
_ 1
|
Cardiff.......
|
120
|
120
|
_
|
Oxford.......
|
50
|
|
—
|
Exeter.......
|
40
|
92
|
|
Keading......
|
|
-
|
100
|
Leeds.......
|
_
|
_
|
150
|
Sheffield......
|
—
|
—
|
200
|
Liverpool .....
|
80
|
100
|
_
|
Southampton ....
|
|
—
|
148
|
London, Kings College
|
54
|
_
|
_
|
Bolton.......
|
—
|
170
|
—
|
> Gravstoke-
|
|
|
|
Portsmouth.....
|
—
|
54
|
_ 1
|
plaee. . .
|
—
|
144
|
—
|
Leeds.......
|
—
|
—
|
250 i
|
» Fulham . . .
|
—
|
130
|
—
|
London, Clapham . .
|
—
|
250
|
—
|
> Moorfield . .
|
—
|
125
|
—
|
> Islington . .
|
—
|
—
|
320
|
Av ovanstående synes, att seminariernas antal för närvarande (år
1908) är 79, vartill kommer ytterligare ett för blinda lärare och lära¬
rinnor. 51 äro internat, därav 16 för män, 35 för kvinnor, och 28 äro uni¬
versitets- eller externatseminarier. Internaten hava i regeln 2 årsklasser,
men i flera av dem mottagas även s. k. 3:dje års studenter. I externaten
beräknas vanligen 3, någon gång till och med 4 år för kursen. Dessa
seminarier äro icke att betrakta såsom uteslutande avsedda för lärare och
lärarinnor uti folkskolor, lägre och högre, utan i flera av dem utbildas
även lärare för de högre skolorna.
Någon egentlig olikhet — annat än i fråga om statsanslaget — mel-
lan de för manliga och kvinnliga lärjungar avsedda seminarierna finnes
316
STORBRITANNIEN OCH NÅGRA AV DESS KOLONIER.
Överordnade
myndig¬
heter och
inspektion.
icke. Med avseende på organisation, kurser och dylikt förefinnes blott den
skillnad, som beror på att undervisning uti kvinnligt handarbete och huslig
ekonomi tillika med grunderna för ett hems ordnande och skötande upp¬
tages på lärarinneseminariernas läroplan. För att vinna tid för handarbetet,
som är obligatoriskt för varje lärarinna, är kursen i matematik något av¬
knappad vid de senare seminarierna. Som detta är den enda olikheten,
göres uti den följande framställningen ingen skillnad mellan seminarier för
manliga och kvinnliga lärjungar.
Av externaten äro de flesta avsedda för både män och kvinnor. I
några undervisas dessa i skilda, klasser, i andra gemensamt, vilketdera beror
mest av klassernas storlek. I seminariet vid universitetet i Manchester,
där lärjungarnas antal uppgår till omkring 215, fördelade på 3-årsklasser,
måste klasserna delas. I kl. 1 och II delas lärjungarna i parallellavdelningar
efter kön, i kl. III är undervisningen gemensam. Någon olägenhet av
denna samundervisning har icke försports, tvärtom anses den i vissa fall
fördelaktig. I seminarier med mindre elevantal är samundervisning regel.
År 1900 inrättades en för England och Irland gemensam Överstyrelse
(Board of Education), som övertog det förra Undervisningsdepartementets
åligganden. Alla undervisningsanstalter, högre som lägre, ställdes därige¬
nom under samma högsta myndighet, således även de olika läroanstalterna
för folkundervisningen.
Såsom överstyrelsens biträde vid utredningen av svårare frågor för¬
ordnades den s. k. konsultativa kommittén, som f. n. består av 21 per¬
soner, kvinnor såväl som män. Medlemmarna äro valda så, att de re¬
presentera olika slag av undervisningsanstalter, lägre som högre, ända upp
till universiteten. Kommittén behandlar undervisnings- och organisations¬
frågor, som remitteras till densamma av Överstyrelsen. Seminarierna re¬
presenteras inom kommittén såväl av manliga som av kvinnliga seminarie-
lärare.
Varje seminarium, liksom alla andra läroanstalter, lyder närmast under
en direktion (Committee of Managers), vars sekreterare skall såsom »Cor-
respondent» förmedla sambandet mellan överstyrelsen och seminariet.
Direktionen skall inför Överstyrelsen, som i allt är seminariets högsta
STORBRITANNIEN OCH NÅGRA AV DESS KOLONIER.
317
myndighet, svara för ordning och disciplin inom seminariet, för lärokurser
och anordningar för undervisningen, framlägga seminariets årliga räken¬
skaper, avgiva förslag vid tillsättande av rektor eller annan lärare o. s. v.
Den bär således inför överstyrelsen ansvaret för hela seminariets verk¬
samhet. Denna underkastas årligen en mycket noggrann inspektion av
överstyrelsens inspektörer, av vilka några ha till uppgift att granska och
avge berättelse om verksamheten och anordningarna i allmänhet, andra ha
att pröva undervisningens resultat i vissa ämnen. En av dessa inspek¬
törer, A. Rankine, sade i sin inspektionsberättelse för år 1900, att det
blott fanns eu sak, som seminarierna voro rika på, ja, så rika att de till
och med gärna skulle avstå från en del av sin rikedom, nämligen på inspek¬
tion. Då år 1904 ny förordning angående inspektion av seminarierna ut¬
kom, skedde en inskränkning häruti, men alltjämt inspekteras årligen
undervisningen i sådana ämnen, i fråga om vilka överstyrelsen icke kan
genom elevernas skriftliga arbeten bilda sig ett omdöme om undervis¬
ningens resultat. Det är alltså välläsning, laboratoriearbetet och under-
visningsövningarna, som framför allt inspekteras av Överstyrelsens inspek¬
törer, samt vidare övningsämnena sång, teckning, handarbete in. fl., som
ha sina särskilda inspektörer. Inspektionen av de ämnen, som blott före¬
komma vid kvinnliga seminarier, är uppdragen åt 2 av överstyrelsens 14
kvinnliga inspektörer.
För inspektion av seminariernas verksamhet i det hela äro 7 in¬
spektörer anställda, av vilka 6 samtidigt även tjänstgöra som distrikts-
inspektörer för folkskolor. Den sjunde är Överinspektör för lärarutbild¬
ningen (Chief Inspector for the Training of Teachers). Han utövar tillsyn
först och främst över de seminarier, som kunna betraktas som pedagogisk
fakultet vid ett universitet.
Var och en av de sex inspektörerna besöker seminarierna inom sitt
distrikt i regeln 2 gånger årligen, en gång utan att tillkännagiva sin an¬
komst på förhand, en gång efter sådant tillkännagivande. Därvid åhör han
lektioner, ensam eller i sällskap med kolleger, som han inbjudit, granskar
lokal och anordningar, konfererar med lärarpersonalen bland annat om
huruvida den ena eller andra eleven skall erhålla befrielse från nagot ämne,
huruvida eleverna göra tillräckliga framsteg i de valfria ämnena o. s. v.,
418
STORBRITANNIEN OCH NÅGRA AV DESS KOLONIER.
och förvissar sig så vitt möjligt om att överstyrelsens föreskrifter med avse¬
ende på de olika elevernas studier och kurser efterlevas. Sina anmärkningar
meddelar han till överstyrelsen. Kräver något snar rättelse, inger han
genast till överstyrelsen en berättelse, som Överstyrelsen överlämnar till
seminariets direktion.
Inspektörerna i naturkunnighet, teckning, slöjd, handarbete, huslig
ekonomi och musik göra ett (dier flera besök. Vid inspektionen an¬
ställer inspektören ofta själv förhör eller prov för att kunna bedöma ele¬
vernas skicklighet i praktiskt laboratoriearbete eller i det särskilda övnings-
ämnet. Berättelse om resultatet av inspektionen avgives till överstyrelsen,
som upptar en del av eller hela berättelsen uti den allmänna årsredo-
görelsen. Denna allmänna årsredogörelse angående varje särskilt seminarium
består av två delar: eu konfidentiell för Överstyrelsen ensam och en andra
del, som då inspektören finner lämpligt, med överstyrelsens tillåtelse över¬
sändes till seminariets direktion.
Om överstyrelsens skriftliga examen visat, att eleverna vid ett semi¬
narium äro svaga i något eller några av de föreskrivna läroämnena, kan in¬
spektören tillkalla den tjänsteman i överstyrelsen, som har bedömandet av
dessa skrivningar om hand, för att assistera vid inspektionen, på det att de
gemensamt må utröna källan till de förefintliga bristerna.
Siatsunder- Då alla de förutnämnda försöken att skaffa tillräckligt antal exami-
upprät- nerade lärare hade visat sig otillräckliga, måste staten åter komma de
tandeavnya enskildas bemödanden till hjälp. Årligen utexaminerades omkring 2,800
seminarier. , J r . ° . . °
lärare och lärarinnor från seminarierna, då det i själva verket skulle be¬
hövts 8,000, även om man beräknade så stora klasser som 50 på varje
lärare. Många fler seminarier behövdes alltså. Men tillräckligt antal nya
var icke att förvänta, så länge staten icke på verksammare sätt bidroge där¬
till, än blott genom att lämna anslag till förut upprättade seminarier. Sedan
år 1904 giver därför staten sitt bistånd till upprättande av nya seminarier,
eller till ombyggnad och utvidgning av äldre sådana. Statsanslaget be¬
viljas av överstyrelsen, men först sedan de enskilda personer eller lokala
myndigheter, vilka tagit saken om hand, utsett en direktion, som anskaffat
tomt, uppgjort ritningar och kostnadsberäkningar, vilket allt underställts
STORBRITANNIEN OCH NÅGRA AV DESS KOLONIER.
319
Överstyrelsens prövning och gillande. Då det hela så i enlighet härmed
står fullt färdigt, utbetalas av staten dess bidrag, som utgör högst 75 %
av hela kostnaden. Anslaget lämnas till beredande av lokaler direkt
avsedda för undervisningen, men icke till lokaler av annat slag (såsom
sovrum, matsalar och dylikt vid internaten), och icke förrän hela beloppet
verkligen av vederbörande utbetalats. Därtill måste direktionen avgiva en
skriftlig förbindelse att återbetala hela beloppet, om överstyrelsen skulle
finna, att seminariets ledning icke sker i överensstämmelse med rådande
föreskrifter.
Sedan år 1905 utgår det årliga anslaget till internatseminarierna Årliga an-
med 954 kronor för varje manlig lärjunge och 684 för varje kvinnlig, till Jatsstipen
externaten med 234 kronor för lärjunge vare sig manlig eller kvinnlig, vilket dter
senare belopp anses skola betäcka kostnaden för undervisningen, som läm¬
nas i båda slagen av seminarier. Såsom ersättning för den fördel, inter¬
naten bereda sina lärjungar, lämnar staten stipendier till alla lärjungar
vid externaten, oavsett om de äro obemedlade eller icke, ävensom till de
externer, som vanligen förefinnas även vid internatseminarierna. Vistas
seminarieeleven uti ett av staten godkänt elevhem, där han erhåller »allt
fritt» (d. v. s. husrum, kost, tvätt, läkarvård och medicin o. s. v. liksom uti
internaten), så utbetalas stipendiet med 720 kronor för man och 450 kronor
för kvinna till elevhemmets direktion, vistas han däremot icke uti sådan
anstalt, så beviljas årligen blott 450 kronor åt man, 360 kronor åt kvinna.
De av staten beviljade anslagen äro icke avsedda att kunna full¬
ständigt täcka vare sig anläggnings- eller underhållskostnaderna. Den
enskilda offervilligheten är alltjämt anlitad i synnerhet i fråga om inter¬
naten, som under långa tider nödgats genom lån fylla vad som fattats dem
och som icke få använda någon del av statsanslaget till återbetalande av
dessa lån. Även lärjungarnas avgifter, som växla mycket i storlek (från
ingen avgift alls till 540 kronor), behövas väl till bestridande av de stora
kostnaderna, särskilt vid de äldre internaten, som alltjämt måste bära de
för lokalernas anskaffande ådragna stora omkostnaderna.
Då, såsom härav synes, de flesta seminarier upprättats på grund
av enskilt initiativ och de övriga upprättats av lokala skolmyndigheter,
under det att staten blott lämnar ett anslag av högst 75 % av bygg-
320
STORBRITANNIEN OCH NÅGRA AV DESS KOLONIER.
nads- och underhållskostnaderna, kunna alla engelska seminarier i viss
mening betraktas som privata läroanstalter. Från en annan synpunkt
sedda, äro de det däremot icke. De få nämligen under inga omständig¬
heter bedrivas såsom affärsföretag, vare sig av rektor eller annan enskild
person eller bolag. På lånat kapital får ränta betalas med högst 4 %.
Härtill får icke statsanslaget användas utan endast, och det på mycket
noga angivna villkor, en del av lärjungarnas avgifter. Skulle något över¬
skott uppstå, måste det användas till lärjungarnas bästa eller till förbätt¬
rande av undervisningen i något avseende.
o O
6. Elevers intagning.
Ehuru seminarierna från början voro avsedda att under en 2-årig
utbildningstid fortsätta och avsluta »pupil-teachers» beredelse för deras
livsuppgift, har dock önskan att även från andra håll tillföra folkunder¬
visningen friska krafter föranlett, att dessa läroanstalter öppnat sina portar
också för personer med helt annan förbildning. Dessa kunna på flera olika
vägar nå samma mål: en god utbildning för arbetet i folkskolans tjänst.
Av varje inträdessökande, på ett undantag1) när, fordras dock,
l:o) att han är fri från lyte och vanskaplighet och att seminariets
läkare förklarar hans hälsotillstånd tillfredsställande,
2:o) att han undertecknar en förklaring, enligt givet formulär, om
sin avsikt att ägna sig åt lärarkallet i folkskolan eller andra folkunder¬
visningsanstalter,
3:o) att han fyllt 18 år före inträdet eller, om kursen skall bli
blott 1-årig, 19 år,
4:o) att han, om inträde sökes för genomgående av den 2-åriga
kursen, tidigast 2 år och 6 månader före den tid, då inträde sökes, har avlagt
antingen preliminär lärarexamen eller någon annan, av överstyrelsen gillad
examen. (Sådana examina äro dels avgångsexamen från vissa högre läro¬
verk, dels mogenhetsexamen, vilken avlägges för att berättiga till idkande
av universitetsstudier.) *)
*) Se vad som längre fram, sid. 322, säges om »privatstudenter».
STORBRITANNIEN OCH NÅGRA AV DESS KOLONIER.
321
Som seminariekursens längd blivit högst väsentligt förändrad, i vissa
fall inskränkt till ett år, i andra utsträckt till tre, i enstaka fall till fyra,
sedan även andra än pupil-teachers fått tillträde till densamma, hava
även fordringarna för inträde undergått modifikationer. Men seminarierna
själva anordna numera icke några inträdesprövningar annat än uti kristen-
domskunskap, i vilket ämne fordringarna bestämmas av den kyrkliga myn¬
dighet, varav det särskilda internatseminariet beror.
Av ett seminariums direktion beror det, vilka av de utav överstyrel¬
sen godkända inträdessökande bliva antagna, men till förebyggande av att
någon får företräde eller uteslutes på grund av sin konfessionella stånd¬
punkt eller sociala ställning har överstyrelsen förbehållit sig rättighet att
granska den förteckning över de inträdessökande med angivande av deras
kvalifikationer, som skall uppgöras i den ordning de anmält sig. De in¬
tagna eleverna kunna, såsom här nedan synes, vara av sex olika kategorier,
till och med vid ett och samma seminarium, om blott överstyrelsen anser,
att seminariet kan fullgöra de förpliktelser, det ikläder sig genom att mot¬
taga dem.
1) Pupil-teachers och andra, som avlagt preliminär lärarexamen, s. k.
»2-års studenter».
2) Vid universitet graduerade, som ägna sig åt lärarbanan och under
ett år utbildas vid seminariet; dessa motsvara närmast den svenska prov¬
årskursens deltagare. Dessa »1-års studenter» kunna finnas både vid in-
ternat- och universitetsseminarier.
3) Examinerade, men icke vid seminarium utbildade lärare, »exami¬
nerade studenter» (Certificated Students), kunna vinna inträde för att under
ett år öka sina pedagogiska insikter och sin allmänbildning. (Se anord¬
ningar för lärares vidare utbildning sid. 354.)
4) Särskilt meriterade (genom avläggande av mogenhetsexamen eller
preliminär lärarexamen med högsta betyg i de obligatoriska ämnena och
i fyra av de valfria ämnena, därav två främmande språk) unga män och
kvinnor kunna få intagas för att genomgå en 3-årig fackutbildning vid
seminarium, samtidigt med att de bedriva studier för en bestämd akademisk
examen, som anses fordra 3, högst 4 år. I detta senare fall kan kursen
41—082815 Folkunder v.-kom. bet. 1. Folkskolesem. Band 4.
322
STORBRITANNIEN OCH NÅGRA AV DESS KOLONIER.
vid seminariet undantagsvis och på särskild anhållan få utsträckas till fyra
år. »3-års studenter».
5) Vid de flesta seminarier finnas oftast en och annan eller ett
fåtal »3:dje-års studenter», d. v. s. forna »2-års studenter», som efter
särskild ansökan fått tillåtelse att ytterligare förkovra sig under ett år,
sedan de under minst ett, högst fyra år med mycket goda vitsord tjänst¬
gjort vid folkskola. Detta år kan en tredje års student få tillbringa an¬
tingen vid sitt förra seminarium eller vid ett annat. Ofta händer, att han
(eller hon) får på seminariets bekostnad tillbringa året utomlands. (Se
sid. 354.)
6) Till sist kan, efter överstyrelsens medgivande, ett fåtal ele¬
ver mottagas, utan att de genomgått någon examen. Visar det sig,
att de göra goda framsteg och äro jämngoda med seminariets elever för
övrigt, få även de anmäla sig till lärarexamen vid lärokursens slut och däri¬
genom vinna samma kompetens som sina kamrater. Men dessa s. k. »privat¬
studenter» måste själva helt och hållet bekosta sin vistelse och undervisning
vid seminariet och inräknas icke i elevantalet vid statsanslagets beviljande.
I internatseminarierna iidagas företrädesvis »2-års» och »3:dje års»
samt »examinerade studenter»; i universitetsseminarierna, som äro externat,
företrädesvis »3-års» och »1-års studenter».
7. Undervisningen.
A. Arbetsordning.
Läsåret, som har ungefär samma längd som det svenska skolåret,
börjar omkring den 1 september och varar till mitten av juli månad.
Det är uppdelat i 3 läseterminer, skilda genom 4 veckors ferier vid jul
och 3 veckor vid påsk.
Arbetstiden vid ett internat beräknas till 7 timmar dagligen, av vilka
blott 4 till 5 äro lektions- eller föreläsningstimmar. Av överstyrelsen är
ingenting förordnat angående den del av denna tid, som bör anslås åt vart
ämne, utan denna bestämmes av det enskilda seminariets direktion. Det skulle
ej heller gärna vara möjligt att bestämma en timplan gemensam för alla
STORBRITANNIEN OCH NÅGRA AV DESS KOLONIER.
323
seminarierna, då elevernas förbildning kan vara mycket olika, och semina¬
rierna äro ålagda att inrätta undervisningen därefter.
Såsom exempel på dagordningen vid ett internatseminarium, där nästan
varje timme på dagen är upptagen enligt föreskrift, kan anföras ordningen
vid det stora nya Kennington-seminariet, avsett för 100 interner och 100 exter¬
ner. Den ordning, som råder där, är densamma, som med få modifikationer följes
i alla internat både för män och för kvinnor. Ett visst antal lärare bor i semi¬
nariet, och ett ännu större intar sina måltider tillsammans med eleverna.
Ringning till uppstigning . . . . kl. 7 f. m.
Morgonbön...........» 8 f. m.
Frukost1)...........» 8,15 f. m.
Föreläsningar.........» 9 f. m. till 12,5 5 e. m.
Middag............» 1 e. m. till 1,3 o em.
Föreläsningar eller egna studier . » 3,4 5 till 4,4 5 e. m.
Tedrickning..........» 4,4 5 till 5,15 e. in.
Privatstudier (överläsning o. s. v.)» 5,15 till 7,15 e. m.
Kvällsvard...........» 7,3 o till 8 e. m.
Ledighet och samkväm.....» 8 till 9,30 e. m.
Aftonbön ...........» 9,3 o till 9,4 5 e. m.
Tystnadsringning........» 10 e. in.
Ljusen släckas.........» 10,15 e. m.
Åtskilliga modifikationer förekomma naturligtvis, beroende dels på att lör¬
dagen alltid är fridag efter kl. 1 middagen, i vissa seminarier t. 0. m. efter kl.
10, dels därpå att exkursioner, besök i skolor o. s. v. avbryta den vanliga ord¬
ningen. Mycken vikt fästes vid att de lediga timmarna efter middagen användas
till kroppsövningar i det fria, såsom tennis, golf, hockey, och andra spel, eller pro¬
menader 0. s. v.
Vid externaten är ordningen naturligen en helt annan. Ett och
annat av dem, såsom t. ex. det nya London County Council seminariet för
kvinnor (Greystoke Place), liknar med avseende på anordningarna något
de svenska seminarierna, men de övriga äro snarast att betrakta såsom
ett slags fackskolor, anknutna till ett universitet. Seminarieeleverna stu¬
dera några timmar i veckan psykologi och pedagogik samt metodik under
ledning dels av professorn i pedagogik dels av huvudläraren och huvud-
J) Eu stor del af externerna (Day Students) intaga ett eller flera av sina mål till
sammans med lärare och kamrater vid anstalten.
324
STORBRITANNIEN OCH NÅGRA AV DESS KOLONIER.
lärarinnan i skolpraktik (Master, Mistress of method), men bereda sig för
övrigt på akademiska examina i likhet med andra studenter. Av studie¬
tiden beräknas en tredjedel till den egentliga fackbildningen, två tredje¬
delar till examensstudier.
På grund av förut angivna bestämmelser i fråga om lärjungars in¬
tagning kan naturligen icke heller en för alla seminarier gällande läroplan
uppställas. överstyrelsen fastställer visserligen lärokurser uti ett stort
antal dels allmänbildande, dels fackbildande ämnen, men blott de senare
äro obligatoriska för folkskollärarexamen. De förra däremot äro avsedda
uteslutande för de elever, som avlagt preliminär lärarexamen eller någon
därmed likvärdig men som icke skola idka akademiska studier utan efter
två år avlägga sin examen. Då likväl även dessa elever före inträdet skola
hava förvärvat ett icke ringa mått av kunskaper uti alla de obligatoriska
ämnena, anser man, att de vid seminariet böra få vänja sig vid ett något
fördjupat studium, därigenom att deras arbete koncentreras på vissa smärre
områden av de obligatoriska ämnena samt på ett par ämnen efter eget val.
Som i de flesta ämnena uppställts alternativa kurser, erhålla semi-
narielärarna en avsevärd frihet i valet av vad som skall göras till före¬
mål för klassens arbéte under året. Dock måste den enskilde lärarens
beslut härutinnan fastställas av seminariedirektionen. I fråga om de
valfria ämnena är det Överstyrelsen, som prövar, huruvida ett semina¬
riums lärarpersonal äger förutsättningar för att lämna en tillfredsstäl¬
lande undervisning uti det eller de ämnen, som de enskilda semina-
risterna utvälja. Däremot bestämmer Överstyrelsen icke, hur lång tid,
som bör ägnas åt varje ämne, eller hur kursen i detsamma skall för¬
delas på de två åren. Därför råder häruti stor olikhet mellan de sär¬
skilda seminarierna. Så avslutas i det ena kursen i historia redan
första året, i det andra fortsättes den under båda åren o. s. v. Ja,
det skulle kunna hända, att detta ämne, fastän obligatoriskt, bleve
vid ett seminarium alldeles uteslutet för en årsklass av elever, om
det vid början av deras studietid befunnes, att de redan ägde till¬
fredsställande kunskaper i ämnet i överensstämmelse med någondera
av de alternativa kurserna, överstyrelsen medgiver nämligen befrielse
från ett eller flera ämnen, uti vilka seminaristen redan vid inträ-
STORBRITANNIEN OCH NÅGRA AV DESS KOLONIER.
325
det, enligt företedda, av överstyrelsen gillade vitsord, äger kunskaper
motsvarande seminariekursen i ämnet. Varje seminarium har rättighet att
i ganska stor utsträckning vidtaga sina särskilda anordningar, blott det
bestämda pensum vid avgångsexamen befinnes på ett tillfredsställande sätt
genomgånget. Och avgångsexamen i ett ämne kan av seminariets direk¬
tion bestämmas till vilketdera som helst av de båda läsåren. De enda
ämnen, som icke få avslutas före slutet av det andra seminarieåret, äro de
fackbildande ämnena, vilka ämnen också äro de enda, i fråga om vilka be¬
frielse icke under några omständigheter medgives.
B. Läroämnen.
1 universitetsseminarierna lämnas undervisning, utom i de fack-
bildande ämnena: pedagogik, metodik och praktiskt skolarbete, blott i
välläsning och deklamation, teckning, säng (jämte musikteori), slöjd (för
män), sömnad (för kvinnor), gymnastik (»physical training»). Dessa ämnen
äro obligatoriska i den mening, att godkända kunskaper och färdigheter
i dem fordras för erhållande av lärarbetyg, men endast i fråga om de tre
förstnämnda är deltagande i undervisningen obligatoriskt. Däremot måste
de studerande, som redan avlagt (»1-års studenter»), och studerande, som
arbeta på akademisk examen (»3-års studenter») med humanistiska äm¬
nen, genomgå en kurs i naturkunnighet av övervägande praktisk art och
omfattande bland annat åtminstone 30 till 50 timmars självständigt labora¬
toriearbete.
I övriga seminarier lämnas undervisning i de ovannämnda fack¬
bildande ämnena och övningsämnena, samt i de obligatoriska ämnena:
engelska språket med litteraturläsning och uppsatsskrivning, matematik, his¬
toria, geografi och naturkunnighet, samt uti 2 eller flera bland de på Över¬
styrelsens lista uppförda valfria ämnena.
Kristendomsundervisning är obligatorisk för internerna vid 42 av de
51 internatseminarierna. Kurserna ävensom inträdesfordringarna bestäm¬
mas av det kyrkliga samfund, av vilket seminariet beror. För externer,
av vilka vid de flesta internat finnes ett större eller mindre antal, är detta
ämne däremot valfritt.
326
STORBRITANNIEN OCH NÅGRA AV DESS KOLONIER.
C. Timplan.
Exempel på timplanen vid ett internatseminarium med 100 elever i två
klasser, vilka dock vid de flesta lektionerna även i de obligatoriska ämnena äro
uppdelade i minst två avdelningar med något olika kurser, lämnas här. Av de
valfria ämnena har varje elev högst två.
Timplan.
|
Klass I.
|
Klass II.
|
|
Tim
|
mar.
|
Obligotoriska ämnen:
|
|
|
Engelska språket och litteraturen.......
|
5
|
6
|
Matematik.................
|
3 (5)
|
2 (4)
|
Naturkunnighet...............
|
4
|
4
|
Historia..................
|
3
|
3
|
Teckning..................
|
2
|
2
|
Musik (teori och sång)............
|
3
|
3
|
Handarbete.................
|
o
|
2
|
Pedagogik..................
|
3
|
3
|
Gymnastik (physical training) ........
|
1
|
1
|
Kritiklektioner *)..............
|
1
|
1
|
Lektionskritik................
|
1
|
1
|
Kristendomskunskap 2)............
|
3
|
3
|
Valfria ämnen:
|
|
|
Engelska språket..............
|
2
|
2
|
Pedagogik ..................
|
2
|
2
|
Franska ..................
|
2
|
—
|
Matematik.................
|
2
|
—
|
De av överstyrelsen föreskrivna lärokurserna i de särskilda ämnena
äro icke en gång för alla bestämda utan undergå ofta modifikationer av
olika slag. Därför utgivas årligen av överstyrelsen förordningar (regula-
tions) angående kurser och examina för de närmaste åren. De här nedan
anförda gälla för elever, som sökte inträde vid seminarierna år 1906 och
som således blevo färdiga år 1908.
*) Se sid. 341.
2) Obligatoriskt endast för internerna (resident students) men icke för externerna
(day students).
STORBRITANNIEN OCH NÅGRA AV DESS KOLONIER.
327
D. Lärokurser i obligatoriska ämnen.
Engelska språket och litteraturen samt uppsatsskrivning.
Fyra alternativa kurser. *)
Överstyrelsen fäster den största vikt vid att eleverna uppmuntras till att
uppskatta god litteratur, så att de betrakta de engelska klassiska författarna icke
blott som föremål för litteraturstudium utan såsom en varaktig källa till nöje och
vederkvickelse. Den önskar därför, att elevernas läsning icke inskränkes till de
i kurserna uppgivna arbetena.
De flesta av de böcker, som nämnas i varje alternativ kurs, bänföra sig
direkt eller indirekt till någon särskild period av Englands historia. Motsvarande
del av historien bör så vitt möjligt studeras i samband med den valda kursen i
modersmålet.
En poetisk antologi bör i varje fall läsas. (En lista på sådana, av Över¬
styrelsen gillade, lämnas, men seminariet är icke bundet vid densamma.) Upp¬
satsskrivning övas båda åren.
I. a. Till kursorisk läsning: alla de följande eller det huvudsakligaste av
Shakespeare, Macbeth; Spencer, Eaerie Queene, bok 1; Macaulay, Essay on Bacon;
Kingsley, Westward Ho!; More, Utopia; Memoirs of Colonel Hutchinson, by his
wife; en antologi.
b. Till noggrannare genomgång: Shakespeare, A Midsummernighfs Dream;
Milton, Comus, Lycidas etc. Bacon, Essays (nio stycken: Om föräldrar och
barn o. s. v.)
c. Översikt av engelska språkets byggnad och historia.
Den sistnämnda kursen, c, skall alltid genomgås, oberoende av vilket av
de fyra kursförslagen som för övrigt väljes, och avser att göra eleverna bekanta
med och giva en riktig uppfattning av ,
det engelska talspråkets ljud och sättet för deras frambringande: beskriv¬
ning av talorganens skapnad; klassifikation av ljuden; tonvikt, accent, tonfall; det
engelska uttalets utveckling; talspråk och skrivspråk; förhållandet mellan det
moderna engelska talspråkets ljud och alfabetet;
ordens betydelse i satsen.
(I vart och ett av de övriga kursförslagen förekommer, utom annat, två
eller flera av Shakespeares dramer samt delar av Milton’s »Det förlorade pa¬
radiset» m. m.)
Ö Av utrymmesskäl anföres här endast en, nämligen den som bör följas, om det
första kursförslaget i historia väljes.
328
STORBRITANNIEN OCH NÅGRA AV DESS KOLONIER.
Elementär matematik (med aritmetik).
Aritmetik är obligatorisk för alla elever, men kurserna äro olika för män
och kvinnor. Algebra och geometri äro obligatoriska för de förra, men valfria
för de senare. För att få mer än godkänt betyg för kursen måste de kvinnliga
eleverna läsa och examineras i del I av den här nedan följande kursen i algebra
samt antingen geometrikursen A eller B.
Aritmetiken fullständigt; kännedom om grunderna för metersystemet.
Algebra, I. T. o. m. ekvationer av 2:a graden med 1 obekant och enkla
ekvationer med 2 obekanta, jämte problem ledande till sådana ekvationer.
II. Aritmetiska serier, geometriska serier med ändligt antal termer;
lätta ekvationer med flera obekanta och innehållande kvadraterna på dessa samt
problem ledande till sådana ekvationer; kvadratrot, största gemensamma divisorn,
minsta gemensamma dividenden; »ra t io» och proportion; permutationer och kom¬
binationer; binominalteoremet för positiva hela exponenter; användning av loga¬
ritmtabeller; problem som fordra grafiska metoder.
Geometri, två alternativa kurser, A och B.
A. Euklides. I. Första och andra boken, med enkla geometriska övnings¬
uppgifter. II. Tredje boken, fjärde boken propos. 1—10, sjätte boken 1—19 med
enkla geometriska övningsuppgifter.
B. I. Praktisk geometri = den valfria kursen för prel. lärarexamen (se
sid. 309). Teoretisk geometri = den sistnämnda kursen (se sid. 309).
II. Praktisk geometri. Följande konstruktioner och lätta utvidgnin¬
gar av dem: Konstruktion av ett cirkelsegment innehållande en given vinkel;
delning av en rät linje i ett antal delar, som stå i ett givet förhållande, vilket
som helst, till varandra; konstruktion av 4:e proportionalen till 3 givna räta
linjer och av medelproportionalen till 2 givna räta linjer; delning av en rät linje
eller dess förlängning i segment, så att rektangeln av delarna är lika med en
given kvadrat; konstruktion av in- och omskrivna reguljära månghörningar till
en cirkel; konstruktion av cirklar efter olika givna bestämningar; konstruktion av
en rätlinig figur i given skala eller med given area och likformig med en given
figur; konstruktion av en kvadrat av samma ytvidd som en given månghörning.
Åskådliggörande och förklaring medelst rektangulära figurer av en del algebraiska
identiteter. Teoretisk geometri: huvudinnehållet av Euklides 3:e och 6:e böcker,
med tillämpningar av teoremen.
Naturkunnighet (Elementary Science).
Ingen bestämd kurs är föreskriven. Seminariedirektionen bör efter nog¬
grant bedömande av de studerandes behov och seminariets resurser i fråga om
STORBRITANNIEN OCH NÅGRA AV DESS KOLONIER.
329
lärare och materiell uppgöra ett kursförslag, som underställes Överstyrelsens pröv¬
ning. Det enda som är föreskrivet är, att kursen även skall omfatta hälsolära.
Dessutom bör beaktas önskvärdheten av att studerande, som taga lantbrukslära
(rural Science) som valfritt ämne, först genomgå en experimentell kurs i allmän
naturlära, i överensstämmelse med den här nedan under n:r 18 a föreskrivna.
Lärjungarnas kunskap i detta ämne bedömes företrädesvis av statsinspek-
tören, som har rätt att fordra, att lärjungarna skola vara i stånd att utföra alla
de experiment, som varit före i klassen intill tiden för hans ankomst, samt att
utlöra med dem likartade, vilka han förelägger dem. Varje lärjunges laboratorie-
journal och anteckningsbok måste förevisas, och av densamma skall framgå, vilka
experiment han utfört och i vilken ordning han företagit dem, till ledning för
inspektörens berättelse, som för övrigt skall grundas på det muntliga och skrift¬
liga förhör han anställer.
Historia och geografi.
Geografi läses i samband med historien och måste belysa densamma.
I geografiundervisningen inbegripes förfärdigande av modeller, diagram och
kartor.
Överstyrelsen uppställer 7 olika kursförslag. Inom vilket av dem, som än
väljes, lämnas frihet att utvälja en viss del till grundligare genomgång.
1. Englands historia från Henrik VII till Oliver Cromwell. Detaljerat
studium av ett av följande fyra ämnen: Edvard VI:s och Mary’s regeringar; Elisa¬
beths regering; Inbördeskriget 1642 — 1648; Protektoratet.
2. Översikt av Stuartperioden till drottning Annas regering. Detaljerat
studium av förhållandena till Kontinenten under samma period.
3. Översikt av Englands historia från George I till 1832. Detaljstudium
av »Englands utvidgnings», eller av huvuddragen av historien om uppkomsten av
statsförbundet Amerikas Förenta Stater och dess nuvarande politiska konstitution.
4. Översikt av de europeiska koloniernas uppkomst och historia. Detalj¬
studium som föregående.
5. Englands historia från Knut till Rikard III. Specialstudium av den
stads historia, i vilken seminariet är beläget — såsom den kan studeras med till¬
hjälp av befintliga historiska minnesmärken — från äldsta tid intill 1870.
6. Översikt av Storbritanniens, Frankrikes och Amerikas nuvarande kon¬
stitutioner jämförda med och i motsats till varandra. Amerikas Förenta Staters
geografi. Detaljstudium av politiska och sociala reformer i Storbritannien från
1832 till närvarande tid.
7. Översikt av Roms historia till Augustus och Greklands till den make-
doniska erövringen.
42—082815 Folkunder v.-kom. bet. I. Folkskolesem. Band 4.
330
STORBRITANNIEN OCH NÅGRA AV DESS KOLONIER.
Teckning.
Undervisningen i teckning bör ha till syfte att meddela skicklighet i
a) att observera och avteckna konturerna av enkla geometriska modeller
och vanliga föremål;
b) bruket av väggtavlan vid klassundervisning;
c) minnesteckning;
d) ritning av diagram och analys av former lämpliga till användning vid
lektioner i teckning.
Anm. 1. Grunderna för perspektivläran givas vid studiet av de geometriska
figurerna. Syftet med övningarna bör vara att utbilda noggrant iakttagande och
korrekt avbildande.
Anm. 2 Urvalet av ämnen bör ske inom ett mycket vidsträckt område och
kan omfatta ornament, växter, djur, dessas olika utvecklingsstadier, fysiska appa¬
rater, vapen, sköldemärken, arkitektur, m. m. Syfte: vinnande av snabbhet i ut¬
förandet och uppfattning av karakteristiska drag.
Anm. 3. Vid minnesteckning böra föremål väljas av förutnämnda slag.
Syfte: förmåga att kvarhålla och att noggrant återgiva synintryck.
Anm. 4. Diagrammen behöva icke inskränkas till ornamentala former.
Enkla naturliga former av blad, blommor och djur kunna inbegripas.
Penselteckning, övning med färgade kritor och temperamålning på vägg¬
tavlan böra förekomma.
Musik.
1. Den teoretiska kursen:
Bas och diskantklav, alla dur och molltonarter och deras förteckning; tran¬
sponering; transkription till »sol-fa» beteckning och vice versa in. m. Notvalörer,
sammanbundna, punkterade noter; pauser; taktbeteckning; synkopering m. m. Full¬
ständig bekantskap med »sol-fa»-metoden. Vanliga musiktermer. Allmänna regler
för röstens behandling, i synnerhet med hänsyn till barnaröster.
2. Den praktiska utbildningen omfattar koralsång, unison sång af klassiska
sånger, ton träff ning, andningsövningar, a vista-sång, övningar i att aniöra vokal
och intrumental musik, skrivning av tonträffningsövningar på väggtavlan.
Kvinnligt handarbete.
Handarbetsundervisningen har till mål att meddela skicklighet uti att un¬
dervisa och skall omfatta dels praktiskt arbete, dels metodiska anvisningar för
undervisning av skolbarn.
Det praktiska arbetet skall inbegripa:
1. övningar i slätsöm, lagning av linne-, bomulls- och yllepersedlar, i till¬
klippning och förfärdigande av vanliga underkläder och dräkter.
STORBRITANNIEN OCH NÅGRA AV DESS KOLONIER.
331
2. Stickning av sockor, strumpor och andra enkla saker.
3. Skriftlig redogörelse för förfaringssättet vid vissa sömnadsarbeten och
den metod, som tillämpas vid undervisningen.
Undervisningslärans grunder.
Fyra alternativa kurser.
I. A. Folkskolans organisation och läroplan.
Skolbyggnader och deras utrustning; inflytandet av olika slag av skol¬
lokaler på skolans arbete; sanitära anordningar. Skolbarnens fysiska hälsa och
medlen för dess bevarande; tecknen till trötthet och missmod; sätt att upptäcka
och behandla fysiskt eller psykiskt defekta barn. överlärarens särskilda arbete;
skolbarnens fördelning i klasser; fördelning av lärarpersonalen i olika slags skolor
{t. ex. i mindre skolor på landet, eller uti större skolor i städerna o. s. v.). Redo¬
görelser för skolarbetet. Ämnen tillhörande läroplanen, motivering härför; deras
betydelse i förhållande till varandra; möjligheten att kombinera dem; variationer i
läroplan och arbetsordning nödvändiga för tillgodoseende av lärjungar av olika
ålder och i olika skolformer. Tukt och självtukt. Medlen till att sträcka skolans
inflytande till hemmen och till barnens liv efter skoltidens slut. Folkskolans plats
i ett nationellt uppfostringssystem.
B. Undervisningsmetoder. Talandet: talorganens byggnad och bruk; medel
för distinkt uttal; bruket av berättelser; sammanhängande tal och skriftlig fram¬
ställning; läsning; poesi och sång. Utbildning av öga och hand: teckning och
skrivning; övningar för vinnande av handfärdighet och utveckling av estetiska
förmögenheter; husliga sysselsättningar (t. ex. trädgårdsarbete, sömnad etc.); det
moraliska värdet av dylika övningar. Allmän fysisk uppfostran, lekar inbegripna;
hälsovårdslärans lagar. Naturlära: medel till att väcka intresse för naturen;
djur och växtliv; elementerna av geografi. Talförhållanden och elementär mate¬
matik: lämpliga metoder och materiell. Historia: fosterländska sägner (national
traditions), samhällsliv.
C. Läsning av T. G. Rooper’s Livet i hemmet och livet i skolan samt
Adam’s Herbartska Psykologi.
Anm. Dessa arbeten gälla elever intagna år 1907; för år 1906 intagna
elever äro Locke’s Om uppfostran, J. G. Fitch’s Thomas och Mattew Arnold m. fl.
anbefallda.
II. x) A. Elementär psykologi, i synnerhet från synpunkten av dess be¬
tydelse för undervisningen.
B. Det viktigaste av logikens lagar.
C. Skoluppfostrans inflytande på karaktären.
1) Av utrymmesskäl angivas i de följande kursförslagen blott huvudpunkterna.
332
STORBRITANNIEN OCH NÅGRA AV DESS KOLONIER.
D. Skolans organisation.
E. Speciell metodik i folkskolans ämnen; sambandet mellan ämnena.
F. Hygien.
G. Ledande principer för och utveckling av den grundläggande undervis¬
ningen (Elementary Education) i England sedan år 1839.
III. A. Elementär psykologi, i synnerhet från synpunkten av dess sam¬
manhang med barnaundervisning samt den tidigaste utvecklingen av ett barns
själsförmögenheter.
B. Skolans inflytande på karaktären.
C. Skolans organisation.
D. Undervisningsmetoder, särskilt i fråga om flickor och småbarn.
E. Skolhygien, särskilt skolans inflytande på flickors och små barns hälsa
och fysiska befinnande.
F. Skildring av antingen Fröbels eller Pestalozzis liv och verksamhet,
eller Herbarts uppfostringslära.
IY. A. Teoretisk pedagogik: Uppfostrans etiska grund. Uppfostrans
psykologiska grund. Tänkandets förlopp.
B. Praktisk pedagogik: Skolans ledning. Disciplin; belöningar, straff.
Förståndsutveckling och moralisk utveckling i samband med fysiska omständig¬
heter. Observation av enskilda barn: minne, temperament, lynne, o. s. v. Od¬
landet av intresse och uppmärksamhet. Läro- och timplaner. Undervisnings- och
kontrolleringsmetoder. Speciell metodik.
C. Skollivets hygien: Skolan och hemmet; behandling av lands- och stads¬
barn, av barn från fattiga och från välbärgade hem; deras föda, kläder, renlighet,
regelbundenhet i levnadssättet, sömn och vila, kroppsövningar. Skollokalens hygien;
luft, ljus, värme, golvyta och luftrymd per barn, skolmöbler, barnens ställning
under arbetet. Förmåga av uthållighet beträffande lektioner, kroppsövningar och
lekar. Trötthet; tecken till psykisk och fysisk utmattning; lektionernas ordning
på timplanen; lokala och tillfälliga variationer av densamma. Barn av normal
och abnorm kroppskonstitution; upptäckande (men icke behandling) av svaghet i
syn, hörsel eller kroppskonstitution eller i psykiskt avseende; vanliga skolbarns-
sjukdomar; inverkan av osnygghet, vanvärd, smittoämnen.
Läsning och deklamation.
Välläsningsövningar i samband med litteraturläsning enligt läroplanen
för denna.
Minst 200 rader av någon eller några mönstergilla författare måste läras
utantill. Summan kan erhållas genom ett större eller flera mindre skaldestycken
STORBRITANNIEN OCH NÅGRA AV DESS KOLONIER.
333
eller stycken i obunden form, som icke varit inlärda för någon föregående examen.
I seminarier i Wales kunna 100 rader av de 200 vara på walesiska språket.
Till de obligatoriska ämnena höra även gymnastik (»physical training») och
slöjd (»manual instruction»), det senare ämnet blott för män. Några kurser äro icke
föreskrivna, men båda ämnena äro underkastade inspektion av statsinspektörerna,
och befrielse medgives, endast om eleven företer intyg om och avlägger prov på
behörig färdighet.
Lärokurser i religionskunskap.
1 de 10 internat, vilka icke stå i beroende av något bestämt kyrkligt sam¬
fund, förekommer icke religionsundervisning i vanlig mening. Vid flera av dem
lämnas dock ett slags sådan i form av bibelförklaringar, till vilka eleverna hava
fritt tillträde. Åtskilliga elever deltaga regelbundet i denna undervisning ehuru
utan något som helst tvång.
Av de 41 internat, som lämna obligatorisk undervisning i religionskunskap
meddela 32 sådan undervisning enligt engelska episkopalkyrkans lära. Lärokur¬
serna, som äro fastställda av ärkebiskoparna av Canterbury och York, skola hava
till ändamål att
1) tillförsäkra de studerande tillräcklig insikt och undervisningsskicklighet
för att kunna på ett verksamt sätt meddela undervisning i de skolor, som skola
komma att anförtros åt dem;
2) bidraga till främjandet af seminarieundervisningens allmänna syfte, näm¬
ligen att fostra och uppbygga de studerandes andliga liv;
3) så långt som är förenligt med det allmänna syltet, bereda tillfälle till
en viss specialisering ifråga om studieplan;
4) bereda tillfälle till någon undervisning, som icke avser examens avläggande.
För examen fordras:
A. Obligatorisk kurs: a) vår frälsares liv enligt evangelierna, men med
huvudsaklig vikt lagd vid ett av dem; b) apostlagärningarna kap. 1—15; c) engelska
kyrkans katekes.
B. Tilläggskurser, av vilka tre måste läsas, men blott en förekommer i
examen efter rektors val: a) den heliga nattvarden efter kyrkohandboken; b) gamla
testamentet, antingen handledning i studiet därav i allmänhet, eller också genom¬
gång av en viss del, efter av läraren föreslagen och av vederbörande gillad plan;
c) nya testamentet (utom förutnämnda delar) i likhet med gamla testamentet; d)
kyrkohistoria, engelsk eller allmän, en av vederbörande, efter förslag av läraren
bestämd period; e) bönboken, d. v. s. gudstjänstordningen, eller ock den engelska
kyrkohandbokens historia; f) kristna vittnesbörd (christian evidences, innehållande
uttalanden och vittnesbörd om kristendomens sanning).
334
STORBRITANNIEN OCH NÄGRA AV DESS KOLONIER.
E. Lärokurser i valfria ämnen.
Kurserna i de flesta av de valfria ämnena motsvara till omfånget ungefär
fordringarna för den s. k. Intermediate Arts and Science examination of London
University, närmast motsvarande eu preliminär filosofie kandidatexamen.
Antalet valfria ämnen är, såsom av nedanstående förteckning synes,
mycket stort.
1.
|
Engelsk litteratur.
|
12.
|
Hebreiska språket.
|
2.
|
Pedagogik.
|
13.
|
Matematik.
|
3.
|
Historia,
|
14.
|
Fysik.
|
4.
|
Geografi.
|
15.
|
Kemi.
|
5.
|
Latinska språket.
|
16.
|
Botanik.
|
6.
|
Grekiska »
|
17.
|
Hygien.
|
7.
|
Franska »
|
18.
|
Lantbrukslära (Rural Science).
|
8.
|
Tyska »
|
19.
|
Husligt arbete (Housecraft), endast
|
9.
|
Italienska »
|
|
för kvinnor.
|
10.
|
Spanska »
|
20.
|
Teckning.
|
11.
|
Walesiska »
|
21.
|
Musik.
|
Det
|
är icke för någon
|
elev i den
|
2-åriga kursen medgivet att taga mer
|
av
|
ovanstående ämnen.
|
Varje elev ;
|
mmäler för seminariedirektionen, vilka
|
ämnen han önskar studera, Om seminariedirektionen träffat anordningar för med¬
delande av undervisning i de valda ämnena, underställes valet Överstyrelsens be¬
prövande. Finner denna, att elevens föregående studier och seminariets tillgäng¬
liga lärarkrafter utgöra förutsättningar för ett framgångsrikt studium, godkän¬
nes förslaget, i annat fall icke.
Liksom i fråga om de obligatoriska ämnena äro föreskrifterna angående
kurserna i de valfria ämnena mycket detaljerade. Här nedan förbigås de, som
icke erbjuda något av särskilt intresse.
Engelsk litteratur.
Studiet skall omfatta antingen a) 10 av Shakespeares dramer eller b) Mil¬
tons förnämsta arbeten eller c) Wordsworth och Coleridge eller d) Tennyson. Den
valda författarens skrifter skola studeras icke med hänsyn till filologiska eller
grammatiska detaljer utan med hänsyn till innehåll och betydelse samt till det
för stilen mest karakteristiska. Vidare bör studiet omfatta den nämnda författa¬
rens biografi, de sociala och litterära förhållandena på hans tid samt de viktigaste
engelska författare, som han påverkade, och av vilka han påverkades.
STORBRITANNIEN OCH NÅGRA AV DESS KOLONIER.
335
Pedagogik.
Studiet skall omfatta antingen a) pedagogikens teori och historia (till den
sistnämnda hör läsning av något av vissa uppräknade arbeten om »grekisk upp¬
fostran», eller »renässansuppfostran» eller »nyare utveckling av utbildningen i slöjd,
särskilt i Sverige, Tyskland och Förenta Staterna»), eller b) uppfostran och undervis¬
ning av späda barn och småskolans barn, samt Fröbels pedagogik och autobiografi.
Geografi.
Studeras med särskild hänsyn till de fysiska naturförhållandenas inverkan
på befolkningstätheten, nationalkaraktären, industrien och handeln.
Matematik.
Elementär matematik omfattande:
Linjers, cirklars och solida kroppars geometri, med undantag av koniska
sektioner. Koordinatgeometri för linjer och cirklar.
Algebra: Serier, binominalteoremet för hela positiva exponenter. Loga¬
ritmer och deras användning. Sannolikhetsberäkning.
Plan trigonometri. Beräkning av trianglar.
Mekanik: Friktion. Arbete. Tyngdpunkt. Enkla maskiner. Pendelns och
projektilers rörelse. Cirkelrörelse. Stötar verkande på elastiska och oelastiska
partiklar.
Ungefär hälften av ovanstående kursplan måste genomgås för betygs er¬
hållande, men frihet lämnas att välja vilken del som helst.
Naturkunnighet (Science Subjects).
Undervisningen i dessa ämnen måste vara av praktisk och experimentell
art och i huvudsak följa de givna läroplanerna, men får även gå därutöver, blott
det tillagda ansluter sig till och bildar ett helt med den givna planen. — De
studerande måste vara beredda på att för examen prövas dels genom inspektion
av deras praktiska arbete under studietiden och granskning av deras antecknings¬
böcker, dels genom skriftlig examen. Varje studerande, som har valt något av
de fem följande ämnena, måste framlägga en redogörelse för de experiment, som
han själv utfört. Denna måste vara skriven i hans egna ordalag, varje anteck¬
ning måste vara gjord samtidigt med eller omedelbart efter de beskrivna experi¬
menten, och en kort förteckning av innehållet måste åtfölja densamma.
Den elev, som väljer fysik eller kemi, måste för godkänt betyg även hava,
utöver den å sid. 339 nämnda förberedande kursen i naturkunnighet, förut genom¬
gått en av specialkurserna (a och b å sid. 309 och 310) i det valda ämnet.
336
STORBRITANNIEN OCH NÅGRA AV DESS KOLONIER.
Fysik.
-Fallrörelse, Atwoods fallmaskin. Pendelförsök. Potentiellenergi ock rörelse¬
energi. Enheter. Massa. Kraft. Arbete etc. Statiska par. Kraftmoment. Boyle’s
lag Utvidgnings koefficient för fasta kroppar, vätskor och gaser. Sätt att mäta den¬
samma. Mätning av specifik och latent värme efter exakt metod. Ångtryck. Kok¬
punkt. Kokpunktens förändring med tryckets. Bestämmande av ångtäthet. Reflek¬
tion i sfäriska ytor, bilders uppkomst. Brytning genom prisma. Deviations-
minimum. Total reflektion, gränsvinkel. Metoder för mätning av brytningsindex.
Bilder med tillhjälp av en lins. Reella och virtuella bilder. Brännvidd. Enkelt
teleskop och mikroskop.
Övriga delar av fysiken (såsom magnetism, statisk, galvanisk och induk-
tionselektricitet samt den elektriska strömmens användningar) till ungefär samma
omfattning som de föregående.
Kemi.
Framställning, egenskaper och sammansättning av saltsyra, ammoniak samt
kvävets och kolets oxider. Ett noggrannare studium av beståndsdelarna hos åt¬
skilliga sammansatta kroppar, valda med hänsyn till förklaring av och exempel
på de viktigaste kemiska lagarna (flyktighetslagen, multipla proportioner o. s. v.).
Atomteorin. Bestämning av atom- och molekylarvikt. Formler och ekva¬
tioner. Föreningsvärden. Jämförande studium av saltbildarna och deras samman¬
sättningar. Jämförande studium av fosfor, antimon, bismut och några av deras
sammansättningar. Jämförande studium av de vanligaste metallernas karakteristiska
egenskaper, huru de påverkas av vatten, syror o. s. v. Klassifikation av grund¬
ämnena. Några få typiska kolföreningar i syfte att visa, vilka metoder som an¬
vändas för att analysera, oxidera och reducera; konstitutions(struktur-)formler.
Botanik.
Hela kursen skall genomgås under praktiskt arbete. Kursen inbegriper
endast sadana detaljer, som kunna studeras antingen genom undersökning av
levande exemplar eller experimentellt.
1. En fanerogam växts byggnad och levnadshistoria; tillräckligt med mikro¬
skopiskt arbete för att tydligt illustrera densamma.
2. Fröets bildning. Rollinering och befruktning. Jämförelse mellan olika
fröns groning.
3. En växts näringsförlopp. Bladets fysiologi.
4. Växters anpassning efter omgivningen: skydd mot djur, mot kyla och
blåst; bladens form och orsaker därtill; insekter och blommor; spridning av fruk¬
ter och frön.
5. Växtundersökning och bestämning medels flora.
STORBRITANNIEN OCH NÅGRA AV HESS KOLONIER.
337
Hygien.
Hela kursen bör så mycket som möjligt grundas på elevernas laboratorie¬
arbete. I fråga om födoämnena, vilka böra göras till föremål för noggrant studium,
iakttages, huru vissa reagenser inverka på dem o. s. v. Likaledes i fråga om olika
slags beklädnadsmaterial m. m.
1. Elementär fysiologi med praktiskt arbete.
Människokroppens benbyggnad. Vävnader, bud, blodet och dess cirkulation.
Matsmältningen, näringsämnenas kringförande i kroppen. Andningen. Sinnes¬
organen. Mnskel- och nervsystemen. (Skelett, modeller, vissa organ av kanin,
får e. dyl. användas som material.)
2. Hygien. Föda. Födoämnen. Deras användning, näringsvärde. Energi
av näringen. Tillagning. Friskt och skadligt kött. Vatten. Källor, vattenför¬
giftning, medel däremot. Hårt och mjukt vatten m. m. Luft. Andningens och
förbränningens inverkan, förorening. Luftvolym pr person. Ventilation, teori och
metoder. Marken. Byggnadsgrund av olika slag, fördelar och olägenheter, deras
relativa värde från sanitär synpunkt. Sanitära åtgärder o. s. v. Bostäder. Bygg¬
nadsmaterial. Uppvärmning, belysning. Skolbyggnader. Bortförande av obruk¬
bara ämnen, dränering o. s. v. Personlig hygien. Vanor, kroppsövning, vila, sömn,
renlighet, tvål, aktgivande på hudens och inälvornas förrättningar. Kläder. Material,
absorberande, värmeledande förmåga. Eldfarligt och icke eldfarligt material. Prin¬
ciper för klädedräkten. Behandling av smärre sår och kroppsskador. Skydd mot
smittosamma sjukdomar.
Landtbrukslära (Rural Science).
I denna kurs är arbetet i klassrummet och laboratoriet avsett att utföras
under vintermånaderna. Vår och sommar användas till praktiskt trädgårdsarbete
och exkursioner.
Före genomgången av denna kurs är det nödvändigt, att den studerande
genomgått en allmän experimentell kurs i naturlära (General Experimental Science).
En sådan anföres längre fram (under n:r 18 a). Den inräknas icke uti kursen i
lantbrukslära.
A. Växtliv. Frön. En mängd frön insamlas, undersökas; villkoren och
sättet för groningen studeras.
Rötter. Tyngdens inverkan. Hastighet i tillväxten. Rothår, absorption.
Undersökning av olika rötter.
Blad. Orsaker till formerna. Bladnervernas byggnad. Undersökning av
översidans och undersidans ytterhud.
43—082815 Folkunder v.-kom. bet. 1. Folkskolesem. Band 4.
STORBKITANNIEN OCH NÅGRA AV DESS KOLONIER.
<538
Andning. Försök, belysande andningen, näringssaftens rörelse genom stam¬
men. Förluster, deras storlek och villkor därför.
Stärkelsens bildning. Verkningar av solljuset, andra villkor för stärkelse¬
bildning. Hur stärkelse närer växten. Stärkelsens försvinnande under natten.
Stärkelses förvandling till socker o. s. v.
Stam och knoppar. Knopparnas utveckling. Vedstammens byggnad och
årliga tillväxt. Undersökning av olika snitt av grenarna; stärkelsens magasine¬
ring. Helande av skador på träd. Okulering och ympning. Rötters bildande
på sticklingar, från vilken del av stammen de förskriva sig. Krypande stammar,
över och under jordytan. Fn löks utveckling, följd månad efter månad.
Blommor, frukter och frön. En blommas delar och deras uppgift. Ståndar-
mjölets överförande. Hängen. Undersökning och studium av olika slags frukter.
Frukt- och fröspridning.
Översikt av en växts liv. Den unga plantans beroende av den av moder¬
växten beredda födan. Hur växten skaffar sig, magasinerar och använder sin
näring. Ett- och tvååriga örter, lökar, knölar, fleråriga växter.
B. Djurliv. Några vanliga insekters livshistoria.
Kålfjärilen m. fl. vanliga insekter uppfödas och studeras.
Grodor och paddor. Alla utvecklingsstadier studeras och avtecknas.
Fåglarnas allmänna byggnad. Fjädrar, vingar, näbb och andra yttre
delar. Skelettet.
Några vanliga däggdjur. Katt, hund, kanin, får och flädermus. Skelett av
ett av dessa studeras.
C. Botaniska exkursioner (Field Botany). Undersökning av levande växter,
noggrann beskrivning.
Klassificering av de i trakten allmänt förekommande vilda växterna,
kännetecknen på några få naturliga familjer.
Utmärkande kännetecken för dikotyledoner och monokotyledoner.
Anpassning efter omgivningen, observerad hos några få växter. De olika
anordningarna för olika växters fortvaro, ettåriga, två-, fleråriga.
Studium av skörden på åker och äng samt av traktens träd med särskild
hänsyn till klimatiska och ekonomiska förhållanden.
D. Trädgården och jordmånen. Växtnäring ur matjorden. Askan av trä,
löv m. m. undersökes för att visa, vad födan bör innehålla. Dessa ämnens samt
kvävets tillförande till matjorden genom växtkulturer.
Hur växterna tillgodogöra sig födan; vattnets och kolsyrans betydelse.
Matjordens och alvens sammansättning, studerade på platsen. Experiment
för utrönande av den mekaniska sammansättningen, porositet o. s. v. Kalkens
inverkan; ruttnande växtämnen; humus och dess jäsning.
E. Trädgårdsarbete. Grönsaksodling. Fruktodling. Blomsterodling.
STORBRITANNIEN OCH NÅGRA AV DESS KOLONIER.
339
Förberedande experimentell kurs.
(för dem, som taga lantbrukslära som valfritt ämne).
Experimenten skola göras av de studerande; under särskilda lektionstimmar
diskuteras det praktiska arbetet, slutsatser dragas av de gjorda iakttagelserna.
och praktiska tillämpningar påpekas.
1. Luftens fysiska egenskaper och sammansättning, så som dessa framgå
av experiment.
2. Vattnets fysiska egenskaper. Ångtryck, täthet, specifikt och bundet
värme. Vattnet som lösningsmedel; tillämpningar på klimat, hygien och jordbruk.
Vattnets sammansättning. Fysiska och kemiska förändringar.
3. Undersökning av några vanliga oxider, erhållna genom förbränning.
Syror, baser, salter; skillnad mellan metaller och metalloider. Försök för utrö¬
nande av de för jordbruket viktiga metallernas egenskaper och deras oxider, deras
klassifikation. Kalk, magnesia, pottaska, soda, alun och järnoxid fordra nog¬
grannare studium.
4. Metalloiderna. Svavel, framställning av svavelanhydrid och svavelsyra.
Bestämning av volymproportionen för svavelsyrans förening med baser vid bil¬
dandet av salter. För jordbruket viktiga sulfat. Kemisk inverkan vid lösning.
Undersökning av koksalts och andra kloriders sammansättning, salmiak inbegripen.
Kväveföreningar och nitrater. Salpetersyra som oxidationsmedel. Fosfor. Fram¬
ställning av fosforanhydrid, fosforsyra, fosfat, »superfosfat» som gödningsmedel.
5. Sand och lera. Aluminiumsilikat, egenskaper och betydelse för vissa
industrier. Kemisk sönderdelning av kiselsyrans dubbelsalter. Träkol, absorp-
tionsförmåga. Koldioxid och »kolsyra». Bestämning av kalciumkarbonats samman¬
sättning. Vattnets hårdhet. Lagarna för kemiska föreningar.
6. Kolhydraten, egenskaper och hydrolys. Kolning, frambringande av
mylla, torv och träkol. Kolväten. Jäsning av socker; alkoholarter; tillämpning
på bakning och brygd; ättiksjäsning av alkohol; de organiska syrorna. Fettarter
och deras förvandling till tvålar.
7. Urinämne och dess jäsning. Framställning av några vanliga äggvit-
ämnen, deras koagulering; peptonisering; tillämpning på mejerihantering, matlag¬
ning och matsmältning. Diffusion och osmos; tillämpning på växtens liv. För-
bränningsvärme, näringsvärde.
Husligt arbete (Housecraft).
(Endast för kvinnor.)
1. De förnämsta villkoren för bevarande av kroppens hälsa.
2. Klädernas hygien med särskild hänsyn till lämplig beklädnad för arbets¬
klassen och dess barn.
340
STORBRITANNIEN OCH NÅGRA AV DESS KOLONIER.
Skolbesök.
3. Bruket av kroppsövningar oeli dessas hygien.
4. De viktigaste reglerna för matlagning. Näringsvärde och kostnad i
fråga om åtskilliga matvaror; tillagning medelst enkla och billiga materialier av
sådana maträtter och måltider, som kunna lämpa sig för den arbetande klassen
och dess barn.
5. Grunddragen av ett hems skötande och hygien.
Vid genomgående av denna kurs måste eleven hava tillbragt minst 50
timmar under praktiskt arbete.
Såsom förut nämnts undervisas icke vid varje seminarium uti alla valfria
ämnen, utan direktionen avgör i vilka undervisning skall anordnas. De ämnen,
som allmännast väljas, äro bland de främmande språken franska och därnäst latin,
av de övriga äro, enligt föreliggande uppgifter av år 1900, matematik och botanik
de mest omtyckta. Nämnda år valdes nämligen bland dem, som avlade Översty¬
relsens examen, av 371 män och 701 kvinnor ämnena, såsom här synes:
8. Den praktiska utbildningen.
Överstyrelsens årligen utkommande förordningar framhålla vikten av
att den blivande läraren under seminarietiden lär sig förstå, att han såsom
lärare kommer att, medvetet eller omedvetet, inverka på sina lärjungars
hela varelse. Han bör därför hysa ett sant intresse för allt, som rör bar¬
nens liv och utveckling. Därigenom kan han förvärva en erfarenhet, som
icke är mindre värderik än ett teoretiskt förstående av barndomens psyko¬
logiska företeelser. Undervisningen i psykologi måste för att hos honom
väcka ett sådant intresse bestå av annat än teoretiska studier. Den måste
bestå uti ett studium av levande barn.
Därför få seminarieeleverna ofta under ledning av läraren i psyko¬
logi göra besök i högre och lägre folkskolor, småskolor och abnormskolor
STORBRITANNIEN OCH NÅSRA AV DESS KOLONIER.
341
(för blinda, dövstumma o. s. v.) för att studera barnens hållning, upp¬
förande, svar o. s. v., lärarens sätt att behandla dem och för att observera
barnen även under leken.
Under särskilda lektionstimmar diskuteras vad man iakttagit i de
olika skolorna.
Besöken i folkskolorna, särskilt övningsskolorna, ha även till syfte
studiet av undervisningsmetoderna. Detta sker under ledning av den
lärare eller lärarinna, som har det väsentligaste ansvaret för elevernas
skolpraktik, ett både viktigt och grannlaga uppdrag. De elever, som av¬
lagt preliminär lärarexamen, äro redan till en viss grad rutinerade lärare
och lärarinnor; detta gäller i ännu högre grad »3:dje-års» och »exami¬
nerade» elever (se sid. 321). Men på samma gång ha de ofta på grund av
bristande tillsyn förvärvat ovanor, som måste bortarbetas under seminarie¬
tiden. Detsamma gäller mången gång även dem, som utan att hava
avlagt nämnda examen sökt inträde vid seminariet efter att hava för¬
skaffat sig någon vana vid skolarbetets »rutin» genom tjänstgöring i
folkskola.
Den praktiska övningen i att undervisa vinnes av varje seminarie-
elev på tre olika sätt: genom kritiklektioner (criticism lessons eller open
lessons), terminslektioner och sammanhängande tjänstgöring.
En s. k. kritiklektion förberedes därigenom, att den elev, som skall
hålla lektionen, får tillfälle att i övnings- och mönsterskolorna höra minst
två eller tre olika lärare hålla lektion över samma ämne, som han fått
för sin lektion. Därefter skriver han ett lektionsutkast, som underställes
metodiklärarens granskning, innan lektionen får hållas i övningsskolan.
Sedan lektionen hållits i närvaro av rektor eller metodikläraren — i som¬
liga seminarier äro båda närvarande — och hela eller en del av semi-
narieklassen, ägnas en hel timme till granskning av och diskussion om
densamma. Kritiken blir alltså grundlig, men är oftast human och väl¬
villig, åtminstone från lärarens sida, och eleverna uppmuntras att fritt
och öppenhjärtigt yttra sig angående förtjänster och fel uti kamraters och
egna lektioner. En, högst två timmar i veckan äro för varje klass an¬
slagna till kritiklektioner. Varje seminarieelev får hålla ett fåtal, oftast
blott 1 till 2 sådana.
Kritilclek-
tioner.
Ter minslek¬
tioner.
Samman¬
hängande
tjänst¬
göring.
Egna öv¬
ningsskolor.
342 STORBRITANNIEN OCH NÅGRA AV DESS KOLONIER.
Den egentliga övningen i att undervisa erhålla de av eleverna, som icke
före inträdet vid seminariet tjänstgjort i skola, i vissa seminarier däri¬
genom att för var och en av dem beredes tillfälle till att under 2 av-
läsårets 3 terminer giva sammanhängande undervisning minst 2 timmar
i veckan uti ett eller flera av folkskolans ämnen. Vid terminens slut an-
ställes förhör med skolbarnen för att visa resultatet av lektionerna. Under
denna tid hör det till seminaristens arbete att begagna så mycken ledig
tid som möjligt till att även på andra tider besöka skolan och taga känne¬
dom om undervisningen i det hela.
Till sist måste varje seminarieelev under seminarietiden hava
tjänstgjort med full tjänstgöring under ett visst antal veckor uti eu för
ändamålet godkänd folkskola. Hela tjänstgöringen, som icke får tagas i
samma skola, åtminstone icke i den folkskola, som är att betrakta som
seminariets egentliga övningsskola, skall omfatta sammanlagt minst 8 veckor
för »3-års studenter», för »2-års» och »1-års studenter» 6 veckor, för
övriga 2 ä 3 veckor. Denna tjänstgöring kan tagas under seminariets
läsår, men i vanliga fall sker den under seminariets ferier, som icke sam¬
manfalla med folkskolornas. Den delas vanligen i perioder på två veckor.
Försteläraren, huvudläraren, i folkskolan har uppsikt över tjänstgöringen
och avger rapport därom till seminariets rektor. Skulle de avgivna vits¬
orden i något avseende vara mindre gynnsamma, måste seminarieeleven
vid slutet av seminariekursen göra om hela tjänstgöringen, innan han
erhåller sitt examensbetyg.
9. Övningsskolor.
Intill år 1902 funnos vid de flesta seminarier särskilda övningsskolor
(Practising Schools) med mången gång ända till bortåt 1,000 barn. De
omfattade alla de olika formerna av skolor för folkundervisning, såsom
småskolor för barn ända från 3 år, folkskolor samt högre folkskolor (Higher
grade Elementary Schools). De fingo statsanslag i fullständig överensstäm¬
melse med andra folkskolor, men leddes helt och hållet av seminarie-
direktionerna.
STORBRITANNIEN OCH NÅGRA AV DESS KOLONIER. 343
O
År 1902, då den gemensamma lokala skolmyndigheten övertog un¬
derhållet och ledningen av alla skolor, som skulle få understöd av staten,
förlorade seminarierna sina övningsskolor, som förvandlades till vanliga
kommunala folkskolor.
Formellt sett måste anordningarna för seminarieelevernas praktiska
utbildning då ställas på en annan fot än förut; i realiteten blev det på många
ställen, åtminstone vid de äldre seminarierna, alldeles som förr, blott med
den skillnad, att seminariets direktion måste begära myndigheternas
tillstånd att få använda den forna övningsskolan för elevernas praktiska ut¬
bildning. Detta medgivande kunde icke nekas, ty därigenom skulle
skolan i fråga förlora sin karaktär av folkskola och gå miste om det
beviljade statsanslaget.
Vid nya seminariers upprättande anordnas numera inga särskilda
övningsskolor, utan seininariedirektionen tar reda på, vilka av traktens skolor
som med hänsyn till personal in. in. tyckas vara lämpliga härtill, och
inlämnar begäran att få använda dem för seminariets räkning. Skolmyn¬
digheter och överlärare anbefallas av Överstyrelsen att villigt lämna sitt
bistånd vid anordningar härför, men seminariedirektionerna uppmanas ock
att se till, att skolornas arbete icke onödigtvis försvåras.
I den utvalda skolans olika avdelningar hållas under metodiklärarens
ledning kritiklektionerna och en del av termin slektionerna. Då seminarie¬
elevernas antal ofta är alldeles för stort att medgiva, att alla hålla sina
terminslektioner i samma skola, utväljas två eller flera skolor av olika
slag och ställas med överstyrelsens gillande till seminariets disposition.
Till vissa bland dessa skolor, s. k. mönsterskolor (Model Schools),
föras seminarieeleverna av sina lärare för att göra iakttagelser i samband
med undervisningen dels uti psykologi, dels uti metodik, och dit hänvisas
de även för studier på egen hand. Emellanåt företagas i samma syfte
utfärder till närbelägna städers skolor.
överläraren uti en dylik skola, som skall deltaga i handledningen av
seminarieelevernas utbildning, har en mycket maktpåliggande uppgift. Det
är föreskrivet, att han skall hålla noggrann uppsikt över elevernas termins¬
lektioner, sammanhängande tjänstgöring och hållning i allmänhet, avge
skriftliga vitsord angående både deras närvaro i skolan i allmänhet och
Folkskolor.
Mönster-
skolor.
344
STORBRITANNIEN OCH NÅGRA AV DESS KOLONIER.
Avgångs¬
examen.
Överstyrel¬
sens examen
varje åhörd lektion. Det åligger därför seminariedirektionen att giva
honom ersättning härför, i mån av det därmed förenade arbetet.
lO. Fullständig lärarexamen (Certificate Examination).
Den examen, som utgör avslutningen på de studier, vilka betraktas
såsom nödvändig förberedelse till befattningen som överlärare eller lärare
på eget ansvar uti en folkskola, anställdes med internatseminariernas
elever förr alltid av Överstyrelsen. Externatseminarierna däremot fingo själva
anställa examen inför det universitets eller det högre läroverks myndig¬
heter, med vilket seminariet var förenat.
Från och med år 1906 har denna olikhet upphävts, och varje semi¬
narium har nu rättighet att med sina elever anställa en avgångsexamen,
som skall hållas i juli månad, under ledning av eu examenskommission,
sammansatt i enlighet med Överstyrelsens föreskrifter.
Examenskommissionen skall bestå av en eller flera av överstyrelsens
funktionärer såsom censorer, medlemmar av seminariets lärarpersonal och
andra personer, vare sig tillhörande seminariets direktion eller icke. Men
icke mer än hälften av kommissionen får tillhöra lärarpersonalen. En
av överstyrelsens censorer skall vara närvarande vid det sammanträde,
där avgångsbetygen sättas. Han har rättighet att taga kännedom om alla
förut givna betyg och omdömen om eleverna och att, i händelse han så anser
nödigt, framlägga dem för Överstyrelsen. Denna är det, som i sista
hand granskar betygen, såväl i teoretiska insikter som i praktisk skick¬
lighet; och resultatet av denna granskning bestämmer, huruvida examinan¬
den får sitt lärarbetyg (Certificate) och uppföres på Överstyrelsens lista
över examinerade lärare eller icke.
Flertalet av dem, som årligen uppföras på nämnda lista, vinner dock
ännu sin plats där genom deltagande i Överstyrelsens examen. Så är fallet med
eleverna från de seminarier, som icke begagna sig av den nyss nämnda
rättigheten. Dessutom finnes eu mängd folkskollärare och lärarinnor,
som vunnit anställning såsom biträdande lärare på grund av någon
förut avlagd examen, såsom preliminär lärarexamen, matriculationexamen
eller dylik, och som på egen hand förkovrat sig i kunskaper för att kunna
STORBRITANNIEN OCH NÅGRA AV DESS KOLONIER.
345
taga lärarexamen utan att behöva avbryta sitt skolarbete. För dessa alla
finnes överstyrelsens examen, som hälles i december månad varje ar.
Till densamma få även anmäla sig seminarieelever, som blivit underkända i
•examen vid seminariet och som sedan sökt att på privat väg öka sina
kunskaper. (Något kvarsittande i klassen såsom vid de svenska semi¬
narierna förekommer nämligen aldrig, på grund av det sätt på vilket
statsanslaget meddelas.)
I likhet med avgångsexamen vid seminarierna avlägges även Över¬
styrelsens examen i två avdelningar. Den första avdelningen, som omfattar
välläsning, undervisning i folkskolan och de s. k. övningsämnena, avlägges
inför en (eller flera) av överstyrelsens inspektörer vid dennes besök i den
skola, där kandidaten är anställd eller haft sin provtjänstgöring. Den andra
avdelningen, som är helt och hållet skriftlig, består uti besvarandet av frå¬
gor, redogörelser in. m. uti alla de olika obligatoriska ämnena och ett eller
två valfria. Den avlägges vid något s. k. examenscentrum (vanligtvis ett
seminarium), dit kandidaten hänvisas av överstyrelsen.
Vid den skriftliga examens början erhåller kandidaten dels tryckta
uppgifter på det arbete, som han skall utföra, dels ett häfte, i vilket
han skall införa det. Utanpå detsamma stå anvisningar om allt vad
han bör och får veta angående uppgiften i fråga. Visar det sig
sedan, att han missförstått dessa anvisningar eller uraktlåtit att iakt¬
taga föreskrifterna, bedömes detta som brist på intelligens och sänker
hans betyg.
De här förut med namnet »3-års studenter» betecknade seminarie-
eleverna, som avlägga akademisk examen, deltaga uti lärarexamens hela
första avdelning men uti den skriftliga däremot blott i pedagogik och
metodik. Genom godkänt betyg bliva de berättigade att i likhet med
övriga examinerade uppföras på överstyrelsens lista.
Häi1 nedan synes, hur stort antalet av personer, som förvärvat lärar¬
kompetens genom att avlägga fullständig lärarexamen, varit under åren 1904
—1906. Tillgången på nya examinerade lärare ökas ytterligare därigenom,
att några tiotal av lärare, examinerade i Skottland och Irland, årligen
anställas i England.
44—082815 Folkunderv.-kom. bet. 1. Folkskolesem. Band 4.
Antalet år
ligen exant
nerade.
346
STORBRITANNIEN OCH NÅGRA AV DESS KOLONIER.
Antal examinerade lärare, utbildade
|
|
vid
|
seminarium
|
på annat sätt
|
|
|
Män
|
Kvinnor
|
| Summa
|
Män
|
Kvinnor
|
Summa
|
År
|
1904 ......
|
1,097
|
1,976
|
3,073
|
587
|
2,716
|
3,303
|
»
|
i9or.......
|
1,176
|
2.272
|
3,448
|
699
|
4,130
|
4,829
|
>
|
1906 . . . .
|
986
|
2,274
|
3,260
|
712
|
4,394
|
5,106
|
Med examens avläggande har den unge läraren visserligen fått rätt
att på eget ansvar förestå en skola och att räkna denna tjänstgöring sig
till godo vid pensionsålderns bestämmande. Men hans utbildningstid anses
dock icke för avslutad. Först efter 18 månaders väl vitsordad tjänst¬
göring, om han varit »2-års student», eller i händelse han varit »3-års»
efter 12 månader, erhåller han sitt slutliga fullständiga lärardiplom (Parch-
ment Certificate). Efter så många års strävan — har han varit pupil-
teacher, så blir det minst 6 år — borde han väl kunna anse sig ha rätt
att vara i okvald besittning av detsamma, men det får han ej. Det kan
när som helst fråntagas honom för en tid eller för alltid. Men Översty-
relsen lovar att, innan en sådan åtgärd tillgripes, »bruka varje tillgänglig
utväg för att underrätta läraren om de anklagelser, som framställts mot
honom, och giva honom tillfälle att förklara sig».
11. Undervisningsmetoder och hjälpmedel.
Den framstående pedagogen Mathew Arnold sade år 1868, att
»bristen på systematisk kunskap, på vetenskaplighet, var huvudfelet i en¬
gelska folkets uppfostran och liv». Utan tvivel vidlådde denna brist även
seminarierna, där, på grund av sättet för statsanslagets beviljande (med
därav härflytande stränga inspektion och rigorösa avgångsprövning), läx-
plugg länge florerade till eu högst betänklig grad och mera vikt fästes vid
minneskunskap och mekanisk färdighet än vid utvecklande av förstånd och
karaktär. Man erkände sanningen i det gjorda påståendet, men trodde
sig snart hava funnit medlet för dess avhjälpande: inrättandet av univer-
sitetsseminarier och tillåtelsen för elever även vid de förut befintliga se¬
STORBRITANNIEN OCH NÅGRA AV DESS KOLONIER.
.'147
minarierna att idka akademiska studier vid sidan av den fackbildnimr, som se¬
minariet skulle giva. Dessa anordningar halsades med stor tillfredsställelse av
de blivande folkskollärarna, som hoppades att kunna vinna eu grundligare
bildning och förvärva en högre kompetens, än vad den vanliga lärarexamen gav.
Men resultatet motsvarade icke förväntningarna. Av de mån "a
seminarieeleverna, som anmälde sig till idkande av studier för akademisk
examen, nådde icke många målet. Exempelvis kan anföras år 1903, då
1,235 hade anmält sig, men blott 454 (245 män, 209 kvinnor) lyckades
och av dessa icke mindre än 297 (158 män, 139 kvinnor) blott togo den
s. k. Intermediate examen, som icke anses fordra mer än ett års studier.
Småningom har man ock nödgats reducera sina förhoppningar om att
kunna tillföra folkskolan en lärarkår, vars övervägande del skulle vara i
besittning av kunskaper av högre vetenskaplig art. Men i stället har man
riktat sina bemödanden på att göra undervisningen vid alla seminarier i
bästa mening praktisk, från synpunkten av vad som bäst skall gagna
skolan, på samma gång som vetenskaplig i den mening, att man i alla
ämnen så vitt möjligt sökt tillämpa en metod, enligt vilken lärjungarna
icke inhämta kunskap uteslutande genom andras (lärares och läroboksför¬
fattares) erfarenhet utan genom egna undersökningar.
Uti överstyrelsens »Regulations» heter det, att denna grundsats måste
tillämpas inom alla ämnen tillhörande seminariekursen. Det är nödvän¬
digt, att den studerande även vid undervisningen uti historia, litteratur¬
historia, språkkunskap o. s. v. får lära sig att själv gå till källorna, lik¬
som man vid undervisningen i naturkunnighet och i psykologi redan
under åtskilliga år använt eu dylik undersökande metod. Genom ett
klokt planlagt och övervakat laboratoriearbete har eleven fått komma i
kontakt med naturen och själv konstatera fakta angående företeelserna,
där. För framtiden är det föreskrivet, att alla, som vilja ha lärarbetyir.
måste genomgå eu godkänd kurs i praktiskt laboratoriearbete. Detta skall
ordnas så, att experimenten i laboratoriet gå före föreläsningarna, vid
vilka framställningen skall byggas på de gjorda iakttagelserna. Varje elev
måste minst 30 å 40 timmar ha sysslat med dylikt arbete på egen
hand. Ändamålet därmed är att vänja honom vid att observera och jäm¬
föra såväl företeelser som föremal av alla slag och därigenom förbereda
348
STORBRITANNIEN OCH NÅGRA AV DESS KOLONIER.
honom till att på egen hand sätta sig in uti naturförhållandena på den
trakt, vilken den än må vara, där han kommer att få sin verksamhet.
Fastän det är omöjligt att vid ett seminarium i alla ämnen tillämpa
denna metod, bör dock vart seminarium söka anordna undervisningen så,
att varje utgående elev vet med sig, att det »åtminstone inom något ämne
gives ett område, om än ytterst litet, där icke något faktum eller någon
slutledning av givna fakta finnes, som han icke underkastat den noggran¬
naste undersökning och granskning, som varit honom möjlig».
De anteckningar, som eleverna äro ålagda att föra vid sina labora-
tioner, granskas noga både av lärare och inspektör.
1 ämnen, där en undersökande metod icke lika lätt låter sig genom¬
föras, sker undervisningen mest i form av föreläsningar. Elevernas kun¬
skaper prövas då och då genom förelagda uppgifters skriftliga lösning.
Muntliga förhör förekomma ytterst sällan.
För en undervisning enligt förut nämnda metod fordras naturligen
en väl utrustad materialsamling. Därvid intaga vid naturkunnighetsunder-
visningen planscherna eu jämförelsevis underordnad plats, beroende delvis på
lärarnas högt uppdrivna förmåga i teckning på svarta tavlan, delvis därpå att
man anser användningen av planscher olämplig, då den lätt föranleder, att
planschen i stället för naturen själv lägges till grund för undervisningen.
Zoologiplanscherna, som utgöra en så viktig del av de svenska materiell¬
samlingarna, äro ytterst fåtaliga, då zoologi föga läses (aldrig som själv¬
ständigt ämne vid seminarierna). För historie- och geografiundervisningen
däremot anbefallas planscher bestämt, liksom också modeller.
De viktigaste hjälpmedlen för undervisningen uti naturkunnighet
äro laboratorierna. Det är föreskrivet, att varje seminarium skall hava
ett biologiskt, ett kemiskt och ett fysiskt sådant, och bestämmelser an¬
gående anordningarna utgivas av överstyrelsen.
12. Lärjungebibliotek.
Då lärjungens enskilda studier intaga en stor plats i de engelska
seminariernas arbete, har det även varit nödvändigt att sörja för elevernas
tillgång till lämplig litteratur.
STORBRITANNIEN OCH NÅGRA AV HESS KOLONIER.
349
Vid universitetsseminarieiTia erbjudes åt seminarieeleverna likaväl
som åt andra studerande rikligt tillfälle till att begagna de offentliga uni¬
versitetsbiblioteken. Men dessutom finnes vid varje seminarium och vid
varje av överstyrelsen godkänt elevhem (hostel) ett bibliotek för lär-
jungarnas räkning. Det skall, enligt föreskrift, innehålla en god samling
av uppslags- och referensböcker samt klassiska författares arbeten, vilka
eleverna kunna tänkas behöva men icke själva vilja köpa. Vid åtskilliga semi¬
narier är ett anslag av 450 kr. beviljat av styrelsen för underhåll och in¬
köp av arbeten för biblioteket, som i allmänhet omhuldas av både lärare
och forna elever. (I ett av de nyaste internatseminarierna, Kennington,
öppnat år 1900, hade på fem år förvärvats 1,000 volymer, utom alla de
skönlitterära arbeten, som funnos för elevernas förströelse på lediga stun¬
der, men som icke inräknas uti det egentliga biblioteket.)
Ett biblioteksrum av tillräcklig storlek att tillåta ett större antal
elever samtidigt studera på platsen skall finnas. Vid några seminarier,
som ha ont om utrymme, får det användas som klassrum under sådana
timmar, som vid internaten äro anslagna till studier på egen hand under
lärarens uppsikt, de enda »överläsningstimmar», som förekomma i in¬
ternaten.
13. Lärare.
Före år 1890 voro seminariernas rektorer vanligen präster. I de få
undantagsfallen fanns i stället vid seminariet anställd eu prästman (Chap-
lain), som undervisade i kristendomskunskap och ledde de gemensamma
andaktsövningarna. Den övriga personalen, vid manliga seminarier män,
vid kvinnliga seminarier kvinnor, utgjordes i regel av förutvarande, mera
framstående elever, som arbetade nitiskt och oegennvttigt för eu oftast
ringa lön.
Universitetssemiiiariernas lärarkår kom däremot naturligtvis redan
från början att utgöras av universitetslärare, med undantag av metodik¬
lärarna och ledarna av det praktiska skolarbetet, vilka voro seminariebil-
dade personer av båda könen.
För närvarande är föreskrivet, att av lärarpersonalen vid ett ny- Kompetens.
upprättat seminarium minst 2/a måste utgöras av personer med akademiska
350
STORBRITANNIEN OCH NÅGRA AV DESS KOLONIER.
examina; vilka dessa examina skola vara är ej föreskrivet, utan beror det
i varje enskilt fall av Överstyrelsen att bedöma den av direktionen före¬
slagna lärarens kompetens. Vid förut befintliga seminarier måste varje
ledigbliven plats besättas med på nämnda sätt kvalificerade personer, åt¬
minstone tills den föreskrivna proportionen nätts.
Tillsättning. överstyrelsens godkännande av direktionens förslag fordras för till¬
sättning av alla befattningar, ävensom för bestämmande av lärarnas antal,
tjänstgöring och löner.
Vid de kvinnliga seminarierna kan rektor vara man eller kvinna,
vid sa mseminarierna likaså. Såvitt av tillgängligt material framgår, funnos
år 1902 åtminstone vid 6 av de kvinnliga seminarierna samt vid 1 sam-
seminarium kvinnliga rektorer. Lärarpersonalen i övrigt vid de kvinnliga
seminarierna utgöres i regeln uteslutande av kvinnor, vid samseminarierna
företrädesvis av män.
vara
ring.
De av staten före år 1864 till högst tre lärare vid varje seminarium utbe¬
talade lönerna utgjorde 1,800 kr. Sedan dess ha lönerna småningom höjts.
Medeltalet för alla lärarlönerna inom internatseminarierna, rektors inbe¬
gripen, var år 1901 växlande mellan 1,600 kr. i Battersea och 4,300 kr.
i Borough Road, båda i London.
Såsom exempel på nuvarande löneförhållanden må anföras de tre
nyaste Londonseminariernas. Vid universitetsseminariet för män och kvin¬
nor (Southampton Row) åtnjuter
rektor (the Principal) i egenskap av professor vid universitetet kr.
14,400, såsom seminarierektor kr. 3,600, summa kr. 18,1)00;
manlig biträdande rektor (Vice Principal) begynnelselön 7,200 med
450 kr. årlig förhöjning till kr. 9,000;
kvinnlig biträdande rektor (Vice Principal) begynnelselön 7,200 med
450 kr. årlig förhöjning till kr. 9,000;
lärare, manlig eller kvinnlig, med full tjänstgöring från 3,240 till
kr. 5,400.
Vid internatserninariet (Avery Hill) för kvinnor:
rektor med full tjänstgöring kr. 9,000;
Tjänstgö¬
ring och av- „ , ,
löning. radande
Angående rektors
C
för de Övriga
tjänstgöringstid tyckas olika anordningar
lärarna anses 30 timmar som full tjänstg
STORBRITANNIEN OCH NÅGRA AV DESS KOLONIER. 351
lärarinnor boende på stället, utom »allt fritt», begynnelselön 2,520,
intill kr. 3,780;
övriga lärare och lärarinnor från 2,340 intill kr. 4,500.
Vid externatseminariet (Graystoke Place) för kvinnor:
rektor (med full tjänstgöring) kr. 9,000;
lärare och lärarinnor från 3,000 till kr. 4,050.
Lönetillägg av 270 eller 360 kr. för innehavare av de högre lönerna
och av 180 kr. för de lägre lönernas innehavare tilldelas årligen, intill dess
de angivna högsta beloppen nåtts.
Lärare i övningsämnena avlönas i London med belopp växlande mellan
högst 3,600 kr. (eller nära 7 kr. pr timme) för teckningslärare och lägst
2,160 kr. (eller 3,60 kr. pr timme) för handarbetslärarinna.
För seminarielärarnas pensionering gäller hittills det samma som för
de vid folkskolorna anställda examinerade lärarnas. De äro skyldiga att
avgå vid 65 år, men kunna anmodas att kvarstå något längre, om det an¬
ses förenligt med läroanstaltens bästa. Vid avskedstagande! äga de rätt
att uppbära pension.
14. Lokaler.
Det är naturligt, att då den enskilda offervilligheten måste tagas i
anspråk även för åstadkommande av seminariebyggnaderna, stor sparsamhet
var av nöden. Man måste därför förvånas över att så mycket kunnat åstad¬
kommas. Visserligen måste de äldre seminarierna länge finna sig i att
vara inhysta i rätt bristfälliga och trånga lokaler, men småningom ha
de dock, tack vare sina direktioners nit, lyckats erhålla nya tidsenliga
sådana, så t. ex. det äldsta och f. n. största internatseininariet, Home and
Colonial seminariet, som för några år sedan — efter att förut ha haft knappt
utrymme för sina 150 interner — flyttade in uti nya mönstergilla lokaler
med utrymme för ytterligare 50 interner, utan att ha fatt något stats¬
understöd till dessa lokalers anskaffande.
Aven uti de gamla lokalerna gåvo den skrupulösa ordningen och
renligheten tillika med en viss prydlighet i anordningarna, åtminstone i
de kvinnliga seminarierna, eu angenäm och hemtrevlig prägel, åt vars
bevarande föreståndarinnan. (the Lady Superintendent), som icke deltog i
Pensione¬
ring.
m
STORBRITANNIEN OCH NÅGRA AV DESS KOLONIER.
undervisningen, ägnade en god del av sin verksamhet. Då man under
rasterna såg det glada livet dels på lek- och tennisplanerna, dels, i regn¬
väder, på de med glastak försedda inbyggda gårdarna, och under lektions¬
timmarna de med tavlor prydda väggarna, de enkla men prydliga krukorna
och vaserna på hyllor och i fönster fyllda under vår och sommar med
stora blomsterkvastar, varmed närvarande och forna elever prydde rummen,
gjorde det hela ett ljust och glatt intryck, som dolde mycket av bristerna.
Då staten nu, sedan år 1904, börjat lämna anslag till byggnader (se
sid. 318), kan den uppställa skärpta fordringar på dessa. Bestämmelser
i detta avseende innehållas i överstyrelsens årliga »Regulations». Där fram-
hålles särskilt, att skillnaden mellan ett skolhus och en seminariebyggnad
först och främst bör vara den, att noggrann omsorg skall i den senare
ägnas åt anordningar för enskilt studium, för rekreations- och fritimmars
ändamålsenliga användning, för tillfällen till sällskaplig sammanvaro m. in.
dylikt.
Klassrummens antal skall vara minst 4 för varje 100-tal av elever,
och intet klassrum får beräknas för mer än 30 elever. För var och eu av
dessa skall rummet innehålla en enkelpulpet och en golvyta icke understi¬
gande 1,6 kv.-meter. Utom klassrummen måste finnas ett större föreläsnings-
rum med plats för 50 å 60 personer, gymnastiksal, ett rast- och rekreations¬
rum för eleverna, laboratorier, till storleken avpassade efter antalet elever,
samt eu större samlingssal, vilken i mindre seminarier kan få användas
till ettdera av förut nämnda ändamål.
Aven åt elevernas enskilda rum, sovrum, i internaten och elev¬
hemmen (the hostels) ägnar Överstyrelsen stor uppmärksamhet. Dessa
lokaler kunna vara anordnade på tre olika sätt. I vissa seminarier ut¬
göras de av stora salar, som genom mer än manshöga avbalkningar äro
uppdelade i smårum, ett för varje elev. Eller ock har var elev sitt en¬
skilda sovrum, i vilket han dock blott undantagsvis bör vistas på dagen.
Slutligen finnes i åtskilliga seminarier åt var elev ett s. k. arbets-sovrum
(study-bedroom), d. v. s. ett rum, som är avsett både till sovrum och till
elevens enskilda arbetsrum. Även uti sådana elevhem, där det sist¬
nämnda slaget rum brukas, får ingen inskränkning ske på antalet rum
avsedda till rast- och sällskapsrum, studierum och matsal. 1 sovrummen
STORBRITANNIEN OCH NÅGRA AV DESS KOLONIER.
måste finnas minst 6 kv.-meters yta och 20 kub.-meters luftvolym, i ar-
bets-sovrummen för mer än eu elev minst 9 kv.-meters golvyta och 32
kub.-meters luftvolym per elev. Ett badrum skall finnas för var 12:e elev.
— I elevhemmen övervakas ordningen och mathållningen av en förestån¬
dare (Principal) eller föreståndarinna, stående under kontroll av direk¬
tionen, vilken bär ansvaret för det hela.
15. Folkskollärarnas fortsatta utbildning.
De i folkskolorna av olika slag (Infants’, Public Elementary, Iligher
Elementary) tjänstgörande lärarna och lärarinnorna tillhöra (om man frän-
räknar de bortåt 30,000 lärarkandidaterna) tre olika kategorier, till vilka
i fråga om lärares fortbildning hänsyn bör tagas: oexaminerade, exami¬
nerade utan seminarieutbildning och examinerade med seminarieutbildning.
Av överstyrelsens statistiska uppgifter framgår, att år 1903 funnos om¬
kring 126,000 tjänstgörande, av vilka blott omkring 40,000 hade blivit ut¬
bildade1 vid seminarier, 31,000 voro examinerade utan att ha genomgått
någon fackbildande läroanstalt, och de övriga, omkring 55,000, hade icke
avlagt någon examen
Det sistnämnda slaget lärare söker öka sina kunskaper och »in lä-
rarskicklighet genom att efter någon tids tjänstgöring avlägga preliminär
lärarexamen för inträde vid seminarierna. Betyg erhållna genom del¬
tagande uti de s. k. University Extensionkurserna, räknades en tid som
merit vid preliminär lärarexamen, men ha efter år 1905 trånkänts all
officiell betydelse. Seminarierna räcka ej till att mottaga alla oexa¬
minerade lärare, varför Överstyrelsen under de sista åren i städerna in¬
rättat aftonkurser för att hjälpa åtskilliga av dem till att utan avbrott i
sitt skolarbete förbereda sig till överstyrelsens examen (Cert. Exam.),
samtidigt med att de på förmiddagarna sköta sin plats i skolan.
För de examinerade lärarnas räkning äro i de större städerna an¬
ordnade kurser, som pågå dels hela läsåret på lördagarna (vilka i engelska
skolor äro hela eller halva lovdagar), dels ock under 2 å 3 veckor av
ferierna. Vid dessa lämnas teoretisk undervisning antingen uti de olika
skolämnena, främmande språk o. s. v. eller uti de särskilda ämnenas metodik.
45—0S2SIS Folkunderv.-komm. bet. I. Folkskolesem. Band 4.
Kurser för
oexamine¬
rade lärare
Aftonkurser-
Fortsatt sc-
minarieut-
bildning.
Seminarie-
kurs i ut¬
landet.
Universitets¬
studier.
of>4 STORBRITANNIEN OCH NÅGRA AV HESS KOLONIER.
För de mest meriterade bland de examinerade tinnes tillfälle till
att under ett års vistelse vid ett seminarium få, på samma villkor som
andra seminarieelever, på statens bekostnad förkovra sig i kunskaper en¬
ligt eu av seminariets direktion föreslagen och av överstyrelsen godkänd
studieplan. Denna bestämmelse avser i synnerhet sådana lärare och lära¬
rinnor, som icke förut genomgått seminarium men efter ihärdigt arbete
lyckats avlägga examen (Certificate Students) och sedan önska förbättra
sina kunskaper samt få intyg därom på sitt lärardiplom (Parchment
Certificate).
För vissa av de mest lovande utexaminerade »2 års studenterna»
lämnas även tillstånd att efter minst 2 högst 4 års tjänstgöring i folk¬
skola komma tillbaka och ännu ett år fortsätta studierna. Detta tredje
år kan »3:dje års studenten», om så anses lämpligt av överstyrelsen, få
tillbringa utomlands. År 1903 tillbragte på detta sätt 11 män och 29
kvinnor sitt tredje år vid utländska seminarier, de flesta i Frankrike, ett
fatal i Tyskland. En särskild »Director of Special Inquiries» i översty¬
relsen lämnar alla upplysningar och råd åt de seminarier, som för sina
f. d. elever vilja utverka nämnda förmån.
Ända till år 1902 var det även tillåtet för de svagare (som blott
fått »3:e klass» betyg) bland »2 års studenterna» att inom två år åter¬
vända till seminariet för att där på nytt avlägga avgångsexamen. Om de
då lyckades vinna betyg av Pa eller 2:a klass, erhöllo de en rättighet,
som förvägrats dem, då de fingo 3:e klass betyg, nämligen att handleda
lärarkandidater (pupilteachers), men som var ganska eftersökt, om inte för
annat så för den lindring i skolarbetet, som kandidatens 24 timmars tjänst¬
göring i veckan medförde för läraren. Då överstyrelsen år 1902 upp¬
hörde att ordna de examinerade på den s. k. klasslistan, bortföll skill¬
naden mellan lärare, som ägde och icke ägde rättighet att handleda bli¬
vande lärare, och därmed även rättigheten för de flesta f. d. två års stu¬
denterna att på nytt anmäla sig till examen. Denna väg till vidare ut¬
bildning är således för det stora flertalet stängd.
För en del av folkskollärarkåren ligger vägen till högre bildning,
så som denna representeras av universitetsstudier, rak och klar. Det är
för den del, som berett sig till inträde vid seminariet genom matricula-
STORBRITANNIEN OCH NÅGRA AV DESS KOLONIER.
355
tionsexamen eller under seminarietiden avlagt densamma. För dessa,
lärare har redan seminariekursen, särskilt den 3-åriga, lett in på uni¬
versitetsstudiernas bana, där den lärare, som har tid och förmåga, kan ga
vidare, samtidigt med att han utövar sin verksamhet i skolans tjänst.
Det stora flertalet av lärare har ingen annan utväg att skaffa sig
officiellt erkänd ökad utbildning än genom deltagande uti de sommarkurser,
som på överstyrelsens föranstaltande anordnas dels i London, dels pa
många ställen i landsorten. De äro icke att jämföra med de svenska s. k.
sommarkurserna utan förutsätta verkligt arbete inom ett eller ett fåtal
ämnen under 3 å 4 veckors tid. Höga betyg för en sådan kurs berättiga
till lärarplats i tekniska aftonskolor.
Sådana kurser äro de vid Royal College of Science i London, som
besta av föreläsningar och praktiska laboratorieövningar under omkring
4 veckor. (Ärligen deltaga i dessa kurser omkring 140 lärare från Stor¬
britannien och Irland.) De omfatta kemi, metallurgi, fysik, matematik,
växtfysiologi och jordbrukslära. Kursen uti det sistnämnda ämnet gives
för att göra såväl folkskole- som seminarelärare bekanta med de enklaste
principerna för jordbruks bedrivande och omfattar arbete både i labora¬
toriet och ute i det fria. I andra städer, t. ex. Stafford, givas även under
vintermånaderna föreläsningskurser i detta ämne för lärare i folkskolan.
Dit kunna också räknas de för folkskollärare och teckningslärare
avsedda kurserna vid Royal College of Art, vilka omfatta teckning, mål¬
ning, modellcring och konsthistoriska föreläsningar.
Till de medel, varigenom överstyrelsen å statens vägnar sörjer för
lärarnes fortsatta utbildning, skulle man också möjligen kunna räkna
överstyrelsens »Anvisningar» (Suggestions for the Consideration of Teachers),
en publikation, som utgavs år 1905 men sedan fått åtskilliga tillägg
och som enligt löfte skall utkomma i oupphörligt ny och reviderad form.
Dess ändamål är att för de lärare, vilka hava ringa tillgång till andra medel
att förskaffa sig kännedom om framstegen på undervisningens område,
lämna en anvisning och vägledning till nya synpunkter, från vilka en
lärare bör utgå, då han efter moget betänkande av vad hans lärjungar be¬
höva vill uppgöra läroplaner, som hans erfarenhet säger honom böra vara
gagneliga. Men å andra sidan är den icke avsedd att följas av lärare, som
Feriekurser.
t Anvisnin¬
gar. >
Socken¬
skolan.
356 STORBRITANNIEN OCH NÅGRA AV DESS KOLONIER.
icke kumm gilla de dävuti framställda principerna,. »Ingen Lärare kan
med framgång undervisa enligt grundsatser, som han icke själv tror pa»,
heter det i företalet. De äro således icke* ämnade att lämna föreskrifter
i likhet med reglementet eller stadgan, de innehålla blott förslag med
angivande a\7 skålen för dessa, förslag vilka det står varje lärare fritt att
följa eller icke följa.
16. Lärarutbildningen i Skottland.
I Skottland stod skolväsendet redan under medeltiden på en jämförelsevis
hög ståndpunkt. John Knox hade därför eu ganska fast grund, på vilken han
kunde bygga sin berömda plan, att varje stad och socken skulle ha sin egen
skola och att därtill i städerna skulle finnas högre skolor, ledande fram till uni¬
versitetet.
Men genomförandet av denna plan krävde stora omkostnader, varför statens
hjälp behövdes. Det var dock först år 1694, som staten åtog sig saken genom ut¬
färdande av en lag, som ålade fastighetsägarna i varje socken att underhålla en
skola och avlöna en skolmästare med minst 100, högst 200 kronor. Kyrkoråden skulle
övervaka åtlydnaden av denna lag, efter vars utfärdande staten tyckte sig ha för
läng tid gjort tillräckligt. Några föreskrifter angående högre skolor gåvos ej,
utan upprättandet av sådana överlämnades helt och hållet åt den enskilda före¬
tagsamheten, som under lång tid i detta avseende var mycket ringa.
Det Arar länge Skottlands stolthet att visa på, hur alla samhällsklassers
barn i sockenskolorna sutto sida vid sida. Skolmästaren, som, i olikhet mot vad
fallet var i England, oftast utgjordes av7 en vid universitetet utbildad lärare, åt¬
njöt en synnerligen aktad plats i församlingen. Hans glädje var att bland skaran
av barn utvälja två ä tre av de bäst begåvade, som han undervisade särskilt, och,
då han fann dem mogna därför, skickade till universitetet. För många av Skott¬
lands mest berömda män (såsom en Thomas Carlyle m. fl.) har vägen sä gått
från sockenskolan rakt fram till universitetet.
Då under mitten av 1800-talet, efter bildandet av den skotska frikyrkan,
år 1843, särskilda skolor behövdes för statskyrkans och frikyrkans barn, måste
en mängd nya skolor upprättas och i samband därmed även anstalter för ut¬
bildande av lärare. Parlamentet hade redan är 1833 börjat bevilja anslag till
folkskolorna och beviljade snart sådana ävmn till seminarierna. Lagen av år 1694
gällde dock ända till är 1872, då, på grund av saknaden av tillräckligt antal skolor
i de stora fabriksstäderna, det ansågs nödvändigt att införa samma system för
folkundervisningen, som två år tidigare införts i England.
STORBRITANNIEN OCH NÅGRA AV HESS KOLONIER.
357
Efter införandet av detta har den skotska folkskolan, till vilken statsbi¬
drag lämnades på samma villkor som till den engelska, pa grnnd härav genom¬
gått en utveckling i åtskilligt liknande dennas. Dock har i det hela det skotska
skolväsendets utveckling gått raskare framåt, beroende på den stora olikheten uti
den föregående utvecklingen, och många av dess detaljer hava utgjort mönster vid
den engelska folkskolans ombildning.
Då på grund av lagen år 1872 en mängd nya skolor skulle upprättas,
måste nya lärarkrafter anskaffas. De forna akademiskt bildade lärarne hade
redan förut börjat ersättas av folkskollärare, som fått sin utbildning vid ett semi¬
narium (Normal College eller Training College), och dä dessa ej räckte till, fingo
lärarkandidaterna (Pupil Teachers) här som i England utföra en stor del av skol-
lärararbetet.
De sistnämndas utbildning försiggår i huvudsak på samma sätt som i
England, och vid slutet av sin kurs avlägga de en examen motsvarande prelimi¬
närlärarexamen, som berättigar till inträde vid seminarium.
Seminarierna voro år 1900 till antalet 8, med plats för sammanlagt 1,140
elever. 6 seminarier äro gemensamma för män och kvinnor, 2 äro avsedda endast
för kvinnor. Av de förra hava några i överensstämmelse med gammal praxis i
de flesta skotska skolor så gott som fullständig samundervisning; i andra, såsom
t. ex. i det gamla, synnerligen ansedda seminariet Moray House i Edinburgh
undervisas män och kvinnor i alldeles skilda klasser. Ett sådant seminarium är
närmast att betrakta som två särskilda seminarier med gemensam lärarpersonal.
Det skotska undervisningsdepartementet utgör seminariernas högsta myn¬
dighet, som föreskriver kurser och beviljar anslag till varje seminarium efter an¬
talet därifrån utgångna examinerade lärare, vilka efter minst 15 månaders väl vits¬
ordad tjänstgöring få sitt slutbetyg. Detta anslag utgör seminariets viktigaste
inkomstkälla. Varje seminarium erhåller därtill ett anslag av det kyrkliga sam¬
fund, som det tillhör, och i överensstämmelse med vars bekännelse religionsunder¬
visning meddelas.
Som seminarierna icke kunnat utbilda tillräckligt antal erforderliga lärare,
har, liksom i England, vid universiteten anordnats utbildning av lärare även för
folkskolorna. Dessutom kunna graduerade från universiteten, efter 6 månaders väl
vitsordad tjänstgöring i folkskola, få avlägga en särskild examen i folkskolans
ämnen, vilken ger dem samma kompetens som de frän seminarierna utexamine¬
rade lärare harm.
Undervisningsmetoder, läroplan m. m. överensstämma i huvudsak med de
engelska seminariernas. En nämnvärd olikhet är dock t. ex. med avseende på
undervisningen i engelska, att en elementarkurs i latin är obligatorisk även för
de elever, som icke för övrigt läsa främmande språk, för att sgöra dem till intelli¬
genta lärare i engelska språket».
Lärarut¬
bildningen.
358
STORBRITANNIEN OCH NÅGRA AV DESS KOLONIER.
Britiaka
Nord¬
amerika.
Anordningar för examina, lärares fortbildning o. s. v. äro i allt väsentligt
lika med de engelska, varför oek på sista åren examen i Skottland medför kompe¬
tens till lärarbefattningar i England.
17. Lärarutbildningen i Irland.
Irlands skolväsen, som länge var tämligen bristfälligt, har sedan är 1900
genomgått en fullständig omgestaltning till huvudsaklig likhet med det engelska.
Denna gäller även dess seminarier, varför i den engelska Överstyrelsens stadga för
folkskolor och seminarier för är 1906 föreskrives, att lärarexamen —- vare sig
med eller utan föregående utbildning vid seminarium — avlagd i Irland skall —
likaväl som motsvarande examen i Skottland — berättiga till samma slags platser
vid engelska skolor som de, vilka innehavas av de i England examinerade lärarna.
18. De engelska besittningarna i Amerika.
I de britiska kolonierna i Nordamerika företer folkskollärarnas utbildning
åtskilliga egendomligheter. Den provins, vars undervisningsväsende är mest ut¬
vecklat, är Ontario.
De blivande lärarne mottaga där hela sin allmänbildning och en god del
av sin fackbildning före inträdet vid seminariet (Normal School). Seminariekursen
är utsträckt blott över en termin, eller i vissa fall ett år, vilken tid uteslutande
användes till fackutbildning.
De personer, av båda könen, som vilja bli lärare, anmäla sig vid den inom
grevskapet av undervisningsdepartementet utvalda mönsterskolan för att i den¬
samma få sin första praktiska utbildning under överlärarens ledning. För att
bliva antagen behöves blott ett gott avgångsbetyg från högre folkskola, men det
är mycket vanligt, att avgångsbetyg från högre allmänt läroverk presteras.
Efter 4 månaders arbete, bestående uti åhörande av lektioner, övning i att under¬
visa och bevistande av föreläsningar iiver pedagogiska ämnen, erhålles ett s. k.
3:e klass lärarbetyg, som för tre år ger sin innehavare rätt att utöva lärarkallet.
Har den unge läraren icke inom de tre årens utgång förskaffat sig något högre
kunskapsbetyg än från folkskolan, eller har hans undervisningsskicklighet fått
dåligt vitsord, får han icke tillträde till seminarium, ja, han kan till och med
åläggas att lämna lärarbanan.
För att få rättighet att för framtiden utöva lärarkallet behöver han ett
2:a klassens betyg, som vinnes genom avgångsexamen från ett seminarium (Normal
School). Till seminariet vinnes inträde efter avlagd avgångsexamen från högre-
STORBRITANNIEN OCH NÅGRA AV DESS KOLONIER.
359
läroverk och ett års val vitsordad tjänstgöring. Av seminariekursens enda termin
användas de första veckorna till besök i de stora övningsskolorna för att åhöra
de ordinarie lärarnas undervisning. Därefter övertages undervisningen i skolan av
seminarieeleverna under lärarnas ledning. Samtidigt härmed få eleverna åhöra
föreläsningar i psykologi, pedagogik samt allmän och speciell metodik. Avgångs¬
examen är i de nämnda ämnena skriftlig, men omfattar även undervisningsprov,
För dem, som vilja utbilda sig till folkskollärare av l:a klass eller till
lärare i högre läroverk, finnes en 1-årig högre utbildningskurs vid den pedagogiska
högskolan (Normal College eller School of Pedagogy), som mottager såväl lär¬
jungar, utexaminerade från högre allmänna läroverk (Matricul.), som filosofie kandi¬
dater (Bachelors of Art). Även de lärare med 2:a klass betyg, som efter två års
tjänstgöring förskaffa sig nyss nämnda teoretiska kompetens, kunna få avlägga
examen vid högskolan utan att behöva genomgå dess kurs.
Alla de nämnda utbildningsanstalterna äro av uteslutande fackbildande
karaktär och mottaga både manliga och kvinnliga elever.
I de övriga provinserna sker lärarutbildningen något olika, i det att sär¬
skild examen i två avdelningar — en allmänt teoretisk, en facklig — måste av¬
läggas för vartdera av de tre olika betygen. 3:e klass betyget gäller även där
blott 3 år, de båda andra gälla, så länge undervisningsdepartementet prövar lämpligt.
Av de västindiska besittningarna är Jamaica den, vars anordningar mest Västind
påminna om de engelska. Där finner man den 4-äriga utbildningen före
inträdet vid seminarierna. Seminariekursen är 2- eller 3-årig. Flertalet elever
avgå efter 2 år, men få, efter att ha undervisat i skolan 3 år, återvända till
seminariet för att fortsätta sin utbildning under högst 6, minst 3 månader.
Med avseende på läroämnen och kurser råder dock en helt annan ordning
än uti England. De i engelska seminarier föreskrivna obligatoriska ämnena äro
de enda, som förekomma, dock med tillägg av religionsundervisning och huslig
ekonomi, det senare blott för kvinnor. Valfria ämnen förekomma icke. Kurserna
äro betydligt mindre omfattande än de engelska seminariernas, utom i det sist¬
nämnda ämnet, huslig ekonomi, åt vilket, liksom åt slöjd och andra för det prak¬
tiska livet mera direkt nyttiga ämnen, stor omsorg ägnas.
*
*
Vid en hastig blick på det engelska systemet för utbildning av folk¬
skollärare erhåller mången blott ett livligt intryck av bristen på enhet i
anordningarna för förvärvande av lärarkompetensen, i det seminarierna tillföra
folkskollärarkåren icke ens hälften av de årligen nyantagna lärarna (se
*>60
STORRRITANNIEN OCH NÅGRA AV DESS KOLONIER.
sid. 348). Betraktar man vidare seminarieutbildningen, fästes även där
ens uppmärksamhet i synnerhet vid mångfalden av vägar, som brutits för
nående av samma mål. Man måste förvånas över den stora frihet, som
det enskilda seminariet icke mindre än den enskilde läraren och lärjungen
erhåller att åt sig utvälja de medel, som under vissa givna förhållanden
anses skola bäst leda fram till målet.
Under årens lopp hava de olika anordningarna uppkommit på grund
av omständigheternas makt, men då nu vid en omorganisation av lärar¬
utbildningen mycket av det gamla bibehållits, så beror det därpå, att man
funnit många fördelar förenade med de olika formerna. Särskilt har
friheten i valet av väg för utbildningen med sig det goda, att varje
blivande lärare bör kunna finna någon väg, som bäst passar för honom,
liksom friheten för de blivande lärarna i valet av ämnen gör, att varje
skola — i åkerbruksdistrikten likaväl som i industrisamhällena o. s. v. —
bör kunna finna en lärare, som passar densamma bättre, än andra lärare
skulle göra.
Friheten är emellertid förenad med en ganska sträng kontroll över
hur det valda arbetet skötes. Staten fordrar, att den blivande läraren
energiskt och i överensstämmelse med det val han själv gjort bedriver
arbetet på sin utbildning, och den utövar därför genom sina inspektörer
en noggrann uppsikt över detsamma liksom ock över dess resultat, såsom
detta föreligger dels i examensskrivningarna, dels i den följande prov¬
tjänstgöringen i folkskolan. I gengäld har staten — genom utbetalande
till varje elev av de i jämförelse med svenska förhållanden mycket stora
statsstipendierna — påtagit sig förpliktelsen att sörja för, att den blivande
läraren skall kunna bedriva studierna för sin utbildning utan allt för stora
materiella och ekonomiska svårigheter.
19, Tillägg.
Den skotska Sedan den föregående framställningen skrevs, har den förut påpekade
ombildningsprocessen i det britiska undervisningsväsendet alltjämt fort¬
gått. Den mest anmärkningsvärda företeelsen däri är utan tvivel den
skotska skollagen av år 1908. Den fulländar och befästar det förut
STORBRITANNIEN OCH NÅGRA AV DE^S KOLONIER.
361
påbörjade genomförandet av ett såsom ett organiskt helt sig teende natio¬
nellt undervisningssystem, i vilket även lärarutbildningen har sin givna
plats.
De av stat och kommun gemensamt underhållna läroanstalter, som
bilda den fasta stomme inom systemet, från vilken alla de olika special-
anstalterna utgå, äro primärskolan och dess påbyggnad, vilken kan utgöras
av den 3-åriga mellanskolan eller av den 5- till 6-åriga sekundärskolan.
Den sistnämndas tre nedre årsklasser sammanfalla helt och hållet med
mellanskolan och leda liksom denna fram till mellanskoleexamen, varför
de vanligen benämnas mellanskolan; i detta fall räknas till den egentliga
sekund ärskolan blott 3 årsklasser. Godkänd examen från sekundär¬
skolans högsta klass medför avgångsbetyg, som ger tillträde till alla
slags högre bildningsanstalter, såväl universitet som tekniska högskolor
o. s. V.
Under 8 år hava 170 mellan- och sekundärskolor upprättats, vilka
år 1908 besöktes av 22,000 lärjungar i åldern 12—19 år. Dessa skolor
äro liksom primärskolan verkliga »public schools», d. v. s. utan alla avgifter
tillgängliga för både gossar och flickor. Enda villkoret för inträde är att
vederbörande skall av inspektor och lärare anses äga förutsättningar för
att kunna draga fördel av undervisningen. För att icke medellöshet skall
lägga hinder i vägen för de verkligt begåvade att begagna sig därav,
lämnar staten högst avsevärda understöd åt obemedlade lärjungar (år 1908
utdelades till lärjungar i mellanskolan 292,940 kr., till lärjungar i sekun¬
därskolan 259,600 kr.). Det nya skotska skolsystemet vill således sörja
för att varje barn skall erhålla en undervisning sträckande sig så långt,
som dess anlag och begåvning kräva.
Av de många olika specialiserade undervisningsanstalter, som ut-,^{0>s^oUka
växa ur den gemensamma stammen, skola här endast lärarutbildnings- låmyutbild-
anstalterna beröras. Aven beträffande dessa hava de sista åren medtört Junior-
stora förändringar, åsyftande att sätta dem i närmare samband med lan¬
dets övriga undervisningsanstalter. I stället för pupilteacherinstitutionen,
som fr. o. m. år 1912 blir helt och hållet avskaffad, har vid sekundär¬
skolorna upprättats en särskild linje för de lärjungar, som efter avlagd
mellanskoleexamen förklara sig vilja ingå på lärarbanan och efter över-
46—082815 Folkunder v.-kom. bet. /. Folkskolesem. Band 4.
362
STORBRITANNIEN OCH NÅGRA AV DESS KOLONIER.
Lärarnt-
bildnings-
centra.
Senior-
stndentn-
lärarens beprövande anses lämpliga därför. Dessa s. k. juniorstudenter
undervisas uti de obligatoriska ämnena: engelska språket, ett främmande
språk, historia, geografi, matematik, fysik och kemi, teckning, musik (i
fråga om religionsundervisningen gäller även i skotska skolor den förut
nämnda samvetsparagrafen), vilka ämnen beräknas taga sammanlagt 20 til)
25 timmar i veckan. Men därjämte skall varje juniorstudent bedriva stu¬
dier efter eget val av ämne, antingen i något humanistiskt ämne, varuti
han vill bereda sig till att efter inträde vid seminariet idka akademiska
studier, eller i någon grupp av ämnen, ofta av teknisk eller praktisk art.
Några exempel på grupper, mellan vilka han kan välja, må nämnas: mate¬
matik och fysik, geografi och »naturstudium», botanik och kemi jämte
trädgårdsskötsel, teckning och målning, instumentalmusik och sång, hand¬
arbete och hushallsgöromål, slöjd kombinerad med teckning och matematik.
Endast i de största sekundärskolorna kan lärjungen få välja mellan alla
de nämnda. I de minsta upptagas vanligen blott två eller tre, beroende
på tillgängliga resurser.
Dessutom skola alla juniorstudenter, oavsett vilket ämne de valt till
specialstudium, under alla tre åren deltaga uti undervisnirmsövniimar.
Aven för juniorstudenterna avslutas sekundärskolekurseri med examen.
Blott i händelse examinanden erhållit fördelaktiga vitsord av vederbörande
handledare i fråga om undervisningsförmåga och av rektor i fråga om de
moraliska egenskaper, som anses oeftergivliga för en blivande lärare, ut¬
färdas åt honom avgångsbetyg, juniorstudentbetyget. Detta öppnar porten
till alla slag av lärarutbildningsanstalter, icke blott för blivande primär-
skol(‘lärare och ämneslärare vid sekundärskolorna utan även för lärare och
lärarinnor i de s. k. övningsämnena. De som önska bliva lärare i något
av ämnena musik, teckning, gymnastik, slöjd eller husligt arbete skola så¬
ledes redan vid ganska unga år, 16—19, innan de börjat sin egentliga
fackutbildning, erhålla en viss grad av allmän pedagogisk utbildning och
därunder få sina anlag för lärarkallet prövade.
hör att »vidga och förbättra möjligheterna för lärares utbildning»
utgavs år 1906 en förordning om de befintliga seminariernas förvandling
till s. k. lärarutbildnings-centra, som skulle stå i omedelbart samband
med landets fyra universitet. För närvarande återstå därför av de forna
STORBRITANNIEN OCH NÅORA AV DESS KOLONIER.
.‘>♦‘>0
seminarierna blott två: skotska episkopalkyrkans och den romersk-katolska
kyrkans, båda för lärarinnor. De övriga hava sammansmält med de nya
centra i Edinburgh, Glasgow, Dundee och Aberdeen. Vart centrum står
under inseende av en stor provinsstyrelse (provincial committee) vars 20
till 30 medlemmar väljas av och ur dels respektive universitets kollegium,
dels de olika högre och lägre skolornas styrelser. Det sammanlagda antalet
elever, senior studenter, är omkring 3,200, vartill Glasgow bidrar med om¬
kring 1,280.
Inträde vid centrum vinnes av både kvinnliga och manliga sökande.
De kunna vara dels juniorstudenter, oavsett vilken grupp av valfria äm¬
nen, som ingått i deras föregående studier, eller andra sekundärskolelär-
jungar med avgångsbetyg, för så vitt de under minst ett halvt år och
med goda vitsord övat sig i att undervisa i någon av departementet god¬
känd skola, dels förut examinerade primärskollärare, som vilja törkovra
sig, dels slutligen vid universitetet redan graduerade, blivande ämneslärare
i sekundärskolan.
Studierna anläggas olika, beroende på de talrika lärjungarnas för¬
bildning ävensom på den skolform de önska utbilda sig för: primärskolan
eller sekundärskolan eller bådadera. De blivande lärarna i primärskolan
kunna i bästa fall medhinna sin utbildning på två år, nämligen om de
nöja sig med att i de obligatoriska ämnena läsa för dem särskilt avpassade
kurser tillika med ett ämne enligt eget val. Om det sistnämnda ämnet
är ett sådant, åt vilket de redan i sekundärskolan börjat ägna något mera in¬
gående studier, kunna de erhålla tillstånd att vid universitet, teknisk hög-
skola eller annan högre undervisningsanstalt bedriva sitt arbete i ämnet,
men i så fall kan seminariekursen icke avslutas på kortare tid än tre år. —
Religionsundervisning meddelas på föranstaltande av någon kyrklig myn¬
dighet. Ehuru ämnet är frivilligt, tages det av de flesta, eftersom det
läses i primärskolan. (Även där står det under kontroll icke av departe¬
mentet utan av vederbörande kyrkliga myndighet.) — Blivande lärarinnor,
som icke läsa på något universitetsämne, genomgå i regeln en ganska om¬
fattande kurs i husligt arbete vid fackskola. — Ett stort antal av de vid
ett centrum intagna lärjungarna utgöres av studenter, som samtidigt med
att de av dettas lärare undervisas i de fackbildande ämnena: psykologi
Londons
central¬
skolor.
364 STORBRITANNIEN OCH NÅGRA AV DESS KOLONIER.
och logik, etik, hygien, pedagogik och metodik, det sistnämnda i samband
med undervisningsövningar, läsa pa en bestämd akademisk examen. De,
som avslutat sina akademiska studier, genomgå eu 1-årig kurs motsvarande
den svenska provårskursen.
På grund av dessa anordningar möter det jämförelsevis ringa svårig¬
het för en folkskollärare, som så önskar, att fortsätta sina studier för att
skaffa sig kompetens till befattningar i mellan- eller sekundärskolan. Den
i andra länder vanligen förefintliga stora skillnaden mellan folkskolans och
den högre skolans lärare utjämnas ock i väsentlig mån.
I England hava under de sista aren strävandena på folkundervis¬
ningens område gått i ungefär samma riktning som de ovan skildrade.
Undervisningsanstalterna för barn åro i mycket lika de skotska. Den
stora olikheten förefinnes dock, att medan man i Skottland redan träffat
anstalter för att sätta alla barn, oberoende av samhällsklass, fönnögenhets-
villkor eller kön, i tillfälle att erhålla en undervisning svarande mot deras
begåvning och anlag, har man i England hittills förbehållit denna fördel
åt de barn, vilkas föräldrar äro i stånd att bekosta dylik undervisning
eller som lyckas förvärva ett stipendium till betäckande av skolavgiften.
Det viktigaste steg, som hittills tagits, för undanrödjande av detta miss¬
förhållande, är upprättandet i London av ett antal avgiftsfria »centrals-sko¬
lor, närmast motsvarande den skotska mellanskolan. De skola hava 4-årig
o
kurs med antingen kommersiell eller industriell läggning. De äro avsedda
för barn i åldern 11—15 år, gossar såväl som flickor. Någon övergång
till sekundärskolan från centralskolan är däremot icke avsedd.
I fråga om lärarutbildningen i England hava de sista åren icke
medfört några betydande förändringar.
NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER.
305
XIV- Nordamerikas Förenta stater.
Av Otto W. Sundén.
1*. Till orientering.
1 Förenta staterna träffas icke någon enhetlig för hela landet gäl¬
lande organisation av skolväsendet. Unionen underhåller ett par skolor
i indianreservationerna och ger i vissa fall bidrag till lantbruks- och
yrkesskolor. Unionsregeringen har dessutom upprättat en statistiskt-peda-
gogisk byrå (Bureau of Education), som med uppmärksamhet följer till¬
dragelserna på det pedagogiska området och årligen utger en redogörelse.
I övrigt ordnar och underhåller varje stat eller territorium skolvä¬
sendet inom sitt område och är i fråga om hithörande angelägenheter
oberoende av unionen. Förenta staterna äro i detta hänseende liksom i
flera andra att jämföra med hela världsdelen Europa snarare än med en
europeisk stat. Visserligen kan skolväsendets anordning i en stat erbjuda
stor likhet med den, som träffas i närliggande stater, och vissa drag äro
gemensamma för hela landet. Men detta stora område lämnar också rum
för ganska stoi*a olikheter i nu berörda hänseende. Rikedomen på for¬
mer har blivit särdeles stor, då det gällt att organisera lärarbildningen.
Inom skilda delar av unionsområdet kunna olika typer av lärarbildnings-
anstalter urskiljas, men ej nog därmed, ofta äro de särskilda anstalterna
inom en och samma stat varandra ganska olika ej blott med avseende på
storleken, undervisningens beskaffenhet och dylikt utan även med hänsyn
till själva organisationen. Det blir därför endast på vissa punkter möjligt
NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER.
3*)(i
att giva eu allmän skildring av förhållandena, man måste i stor utsträck¬
ning lata de särskilda anstalterna framträda i redogörelsen.
för att kunna ge en föreställning om lärarbildningsanstalternas
plats i skolsystemet, om kunskapsfordringarna för inträde in. in. är det
nödvändigt att lämna eu orienterande överblick över de olika slagen av
allmänbildande skolor i Förenta staterna. De skolor, som motsvara våra
folkskolor och allmänna läroverk, gå i regeln under den gemensamma be¬
nämningen public schools (offentliga skolor). De innefatta följande två
huvudstadier:
1) folkskolan, som vanligen har 8-årig kurs1) och är avsedd för barn
av den ungefärliga åldern 6—14 år;
2) gymnasiet, som är en överbyggnad på folkskolans högsta klass
och självt i de flesta fall har fyra 1-åriga klasser.2)
Folkskolorna kallas i Förenta staterna ofta elementart/ schools (ele¬
mentarskolor); på många ställen kallas deras tre eller fyra första årsklasser
primär>/ grades och de Övriga grammar grades. De allmänbildande skolor,
som utgöra det närmast högre stadiet kallas vanligen high schools (hög¬
skolor). För att missförstånd icke må uppstå, komma emellertid icke be¬
nämningarna elementarskola och högskola att användas i denna redogörelse
utan i stället uttrycken folkskola och gymnasium.
De båda nämnda huvudavdelningarna av de offentliga skolorna från
och med första klassen av folkskolan till och med högsta klassen av gym¬
nasiet bilda, som av ovanstående framgår, i pedagogiskt avseende ett
sammanhängande helt. I regeln stå de också under samma centrala och
lokala styrelse. Undervisningen är kostnadsfri i dem båda, ja på många
ställen erhålla lärjungarna även läroböcker och skrivmateriell på offentlig
bekostnad.
1 folkskolorna förekommer undervisning i vanliga skolämnen till det
omfång, som kan medhinnas. På vissa ställen har man infört ett eller
två främmande språk, tyska och latin eller ettdera, i de båda högsta klas- *)
*) På vissa ställen finnas folkskolor, som ha kortare kurs; å andra sidan finnas mån¬
genstädes folkskolor med 9-årig kurs.
2) Mer än tredjedelen av antalet gymnasier har färre årsklasser än 4; ett jämförelse¬
vis litet antal har mer än 4 årsklasser.
NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER.
367
serna, och man träfFar även enstaka exempel på folkskolor, vilka utom i
modersmålet lämna undervisning i ett annat språk genom alla klasserna.
Annars gäller som regel, att främmande språk icke läsas på folkskolestadiet.
1 gymnasierna, vilka naturligt nog genomgås blott av eu ringa
procent av all ungdom, fördelas lärjungarna redan från och med första
klassen på olika linjer, oftast tre eller fyra till antalet. Benämningarna
på dessa linjer ävensom ämnena, som tillhöra den ena eller andra av dem,
skifta mycket från plats till plats. Ett exempel, som kan i någon mån
anses typiskt, må här anföras.
1. Handelslinjen eller engelska linjen.
Obligatoriska ämnen:
Engelska språket (uppsatser, läsning, litteraturhistoria).
Matematik (aritmetik, algebra, geometri).
Fysik.
Stats- och kommunalkunskap.
Bokhålleri, handelskorrespondens. affärsräkning, handelsgeografi m. m.
Stenografi.
Valfria ämnen:
Tyska språket.
Spanska språket.
Historia.
Naturalhistoria.
Slöjd.
2. Naturvetenskapliga linjen.
Obligatoriska ämnen:
Engelska språket (samma ämnesgrenar som ovan och därjämte språkets
lagar och utveckling).
Matematik (samma ämnesgrenar som ovan och därtill analytisk geometri).
Fysik.
Historia
Stats- och kommunalkunskap.
Latinska språket.
368
NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER.
Val fr ia ämnen:
Kemi.
Fysisk geografi.
Tyska språket.
Franska språket.
Botanik.
Fysiologi.
Slöjd.
3. Klassiska linjen.
Obligatoriska ämnen:
Engelska (samma ämnesgrenar som på linjen n:o 2).
Matematik (algebra, geometri).
Historia.
Latinska språket.
Minst ett av följande tre språk: grekiska, tyska, franska.
Valfria ämnen:
Naturalhistoria.
Fysik.
Ti 11 äggskurser i matematik.
Av dessa linjer förbereder n:o 1 för praktiska yrken, n:o 2 ocli 3
för fortsatta studier. Av särskilt intresse i detta sammanhang är det,
att n:o 2 ofta utgör en förberedelsekurs för inträde i de offentliga semina¬
rierna. I alla de stater, där detta är fallet, ha således dessa seminarier,
eller såsom den amerikanska benämningen lyder normal schools (normal¬
skolor), sin plats i undervisningsanstalternas system given närmast ovan-
för gymnasierna och jämsides med de lägre universitetskurserna, de s. k.
colleges. Detta förhållande är för övrigt markerat ej blott genom inträdes-
fordringarna utan ofta även genom undervisningssättet och genom anstal¬
ternas utrustning för sitt ändamål, och många amerikanska seminarier
intaga härigenom en ställning, som man icke är van att finna hos dylika
läroanstalter i Europa.
NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER.
369
2. Lärarbildningsanstalternas historiska framträdande.
Redan under 1600-talet började man i de kolonier, som numera ut¬
göra nordöstra delen av Förenta staterna, att anlägga skolor, men för så
vitt man känner, vidtogos icke förr än vid mitten av 1700-talet några
särskilda åtgärder för utbildning av lärare. Till en början träffades som
lärare i de högre skolorna icke så få kunskapsrika män, vilka kommit
över från Europa, mest från England och Skottland. Efter band blev det
även inom det egna landet tillgång på personer, som studerat, och många
av dessa ingingo i skolans tjänst, de flesta väl dock blott för någon tid
och utan avsikt att för framtiden bli lärare.
Från år 1749 är att anteckna, att man vid Pennsylvanias universitet
i Philadelphia för de studerande, som tänkte utgå som lärare, anordnade
särskilda kurser i sådana ämnen, i vilka de sedan skulle undervisa i sko¬
lorna. Det var förnämligast de högre skolornas behov man här tänkte
på, och den lärarutbildning, som ifrågakom, bestod som nämnt blott i
teoretiskt studium av de särskilda undervisningsämnena, men någon skol-
praktik eller undervisning i pedagogik förekom veterligen icke. Bland
lärarna på folkskolestadiet var det ännu jämförelsevis få, som besökt någon
högre skola.
Det var bland puritanerna i de nordliga kolonierna, som bildnings-
intresset var starkast. Särskilt utmärkte sig inbyggarna i Massachusetts
i detta avseende. Denna koloni ägde de äldsta bildningscentra och stod i
den livligaste förbindelsen med den andliga odlingen i Europa. Här var
det också, som mot slutet av 1700-talet åtskilliga röster höjdes för inrät¬
tandet av särskilda anstalter för lärares teoretiska och praktiska utbildning.
Det är otvivelaktigt, att idén om sådana anstalter kommit över från Eu¬
ropa, varest redan då åtminstone några lärarseminarier funnos i verksam¬
het, och varest vid denna tid efter Rousseaus och filantropinisternas upp¬
trädande det pedagogiska intresset var livligt.
Ännu på någon tid ledde emellertid i Massachusetts de förslag, som
framkommo, icke till det åsyftade målet. Så kom i början av 1800-talet
den bell-lancasterska skolmetoden från England över till Amerika och
47—0X2815 Folkunderv.-ko?n. bet. I. Folkskolesem. Band 4.
NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER.
•370
vann för eu kort tid utbredning. 1 samband därmed inrättades 1818 i
Philadelphia eu normalskola, där undervisning efter ifrågavarande metod be¬
drevs, och i vilken blivande lärare erhöllo praktisk handledning i metoden.
Detta försök till lärarutbildning ledde icke till några viktigare
följder och övergavs, då snart nog den undervisningsmetod, som givit
upphov till detsamma, började förlora förtroendet.
Under tiden hade ej blott i Massachusetts utan även i andra delar
av Nya England den rörelse, som avsåg inrättandet av ordentliga lärar-
utbildningsanstalter, gripit allt kraftigare och allmännare omkring sig.
Framstående män, sådana som Samuel R. Hall, James (i. Carter och Char¬
les Brooks, hade dels gjort försök med privata anstalter, dels ock i pressen
och genom föredrag bearbetat opinionen för grundandet av offentliga se¬
minarier.
År 1837 inrättades i Massachusetts the state board of education
såsom en särskild överstyrelse för den statens hela skolväsen, och Horace
Marin blev styrelsens sekreterare. Under sitt energiska arbete på skolvä¬
sendets förbättring fann han snart, att en god lärarutbildning var en
nödvändig förutsättning för en verkningsfull folkundervisning.
8å kom han att höra till dem, som kraftigast medverkade till grun¬
dandet av de första amerikanska seminarierna.
Skolöverstyrelsen intresserades för saken, och då det gällde att finna
de nödiga penningmedlen, skänkte en av dess medlemmar, Edmund
Ihvight, 10,000 dollars att, på det sätt nämnda styrelse bestämde, användas
för utbildning av lärare för folkskolorna, med villkor att statsmvndig-
heterna för samma ändamål beviljade minst lika stor summa. Detta
villkor uppfylldes inom kort, och Överstyrelsen beslöt, att med ifråga¬
varande medel tre folkskoleseminarier skulle upprättas. Detta var år 1838.
Följande året trädde två av dem i verksamhet, och år 1840 började under¬
visningen vid det tredje. Det ena skulle mottaga blott kvinnliga lärjun¬
gar, de båda andra voro avsedda för elever av båda könen. Inträdesåldern
bestämdes till minst 17 år för män och minst 16 för kvinnor. Verksam¬
heten började i små lokaler och med ett ringa antal elever. Utbildnings¬
tiden skulle vara minst ett år och kunde få utsträckas till två år. läro¬
kursen upptog följande ämnen:
NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER.
371
1. Engelska språket (läsning, grammatik, rättskrivning, uppsatsskriv¬
ning, föredrag).
2. Välskrivning och teckning.
3. Matematik (aritmetik, algebra, geometri, bokhålleri, navigation och
fältmätning).
4. Geografi med kronologi och statistik samt allmän historia.
5. Fysiologi.
6. Filosofi.
7. Musik.
8. Massachusetts och Förenta staternas historia och författning.
9. Naturfilosofi och astronomi.
10. Naturalhistoria.
11. De för alla kristna trossamfund gemensamma grundsatserna för from¬
het och moral. (Ettstycke i bibeln skulle dagligen läsas i varje seminarium.)
12. Pedagogik och metodik i förening med praktiskt skolarbete i en
med seminariet förenad övningsskola.
De elever, som stannade vid seminariet blott ett år, behövde icke
sysselsätta sig med alla ovannämnda ämnen utan ägde göra ett urval
bland dem.
Vid inrättandet av dessa första seminarier ansåg man saken som ett
försök, vilket man beslöt anställa under tre år. Men under denna tid
hade försöksanstalterna hunnit förvärva sig allmänt förtroende. De fingo
därför fortsätta sin verksamhet och blevo snart nog såsom stadigvarande
inrättningar införlivade med statens skolsystem. Det dröjde icke heller
länge, innan dessa anstalter visade eu kraftig utveckling, lärjungars och
lärares antal ökades hastigt, större lokaler anskaffades, utbildningstiden
förlängdes, och studierna fördjupades. Andra stater följde snart det exem¬
pel, som Massachusetts givit, och upprättade särskilda seminarier för ut¬
bildning av lärare och lärarinnor: 1844 följde staten New å ork, på 1850-
talet Connecticut, Michigan, Illinois och Pennsylvania samt därefter de
övriga i mycket hastig följd, så att för närvarande finnas offentliga se¬
minarier i alla stater och territorier med undantag av Delaware, Nevada.
Wyoming och Indianterritoriet. Det är icke blott en vidsträckt spridning,
som dessa seminarier på kort tid vunnit. Såsom organ för utbildning av
372
NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER.
lärare och lärarinnor för de av alla samhällsklasser varmt omhuldade folk¬
skolorna, ha de även själva omfattats med livligt intresse och rönt myc¬
ken uppmuntran.
Då behovet av lärare emellertid varit vida större, än att de offent¬
liga seminarierna kunnat fylla det, ha därjämte flera andra åtgärder för
lärarutbildning anlitats. Vid samma tid som de första seminarierna an¬
lädes, började man även inrätta korta ambulatoriska kurser för läraraspi-
ranter eller redan tjänstgörande lärare. Därjämte ha talrika privata semi¬
narier uppstått. Tidigt försökte man också att sörja för lärarutbildnin¬
gen på det sätt, att man förenade en eller flera seminarieklasser med ett
gymnasium eller liknande skola. Under senare tid ha vid många univer¬
sitet anordningar vidtagits för bibringande av pedagogisk utbildning åt bli¬
vande lärare för folkskolor och högre skolor.
Vid redogörelsen för organisationen av lärarbildningen må början gö¬
ras med seminarierna, vilka åro de förnämsta anstalterna för utbildande
av lärarkrafter för folkskolorna.
3. Den amerikanska seminarieundervisningens allmänna
karaktär.
Mellan seminarierna i Förenta staterna råder stor olikhet såväl med
avseende på seminariekursens längd och fordringarna vid inträdet som
ock med hänsyn till undervisningen i särskilda ämnen. Allmänt gäller
dock, att de förkunskaper, med hvilka seminarieeleverna där ute börja sin
kurs, överstiga dem, som äro föreskrivna för inträde i första klassen av
våra seminarier. Minimum är nämligen en 8-årig (icke 6-årig) folkskole-
kurs. I regeln har man på de ställen, där sökande med sådan förbildning
mottagas, för dem inrättat en seminariekurs på minst fyra år. På somliga
ställen är dock utbildningstiden för sådana lärjungar längre, i det att de
måste genomgå en förberedande klass för inträde i den 4-åriga huvud¬
kursen.
En kommitté, som år 1899 avgav utlåtande angående seminarierna,
uppställde som norm, att de inträdessökande skulle ha genomgått ett 4-
NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER.
0-0
0(0
årigt gymnasium. Detta fordras också på somliga ställen, oeli i stater, där
sådan fordran icke finnes, är det likväl mycket vanligt och blir allt van¬
ligare, att de, som söka inträde till seminarierna, förut genomgått något
gymnasium. Mångenstädes är för elever med dylik förbildning seminarie-
kursen 2-årig; dock händer det icke sällan, att den utsträckes till 2 1 2
eller 3 år, ja, någon gång är den 4-årig. Icke sällan söka personer med
akademisk examen in vid seminarierna för att där genomgå eu i regeln
1-årig kurs.
Den allmänbildande seminarieundervisningen omfattar vanligen föl¬
jande ämnen: engelska språket, historia och sainhällslära, geografi, mate¬
matik, fysik, kemi, biologi, fysiologi och allmän hygien, teckning samt
sånär. Mineralogi och geologi samt astronomi förekomma mångenstädes
antingen som särskilda ämnen eller som grenar av andra ämnen. Dess-
utom har man på många ställen infört sociologi, välskrivning, slöjd,
gymnastik och ett eller flera främmande språk (tyska, franska, latin,
grekiska).
| regeln finnes i fråga om undervisningen någon valfrihet. På eu
del ställen sträcker sig denna blott till ett fåtal ämnen eller ämnesgrenar.
Annorstädes åter ä.r valfriheten så stor, att väsentliga delar av seminaric-
kursen komma att ställa sig alldeles olika för olika elever. Dock sker
valet efter lärarkollegiets råd eller medgivande, och man sörjer för, att
varje tillåten form av lärarexamen skall garantera tillräcklig förberedelse
för tjänstgöring i folkskolan.
Med hänsyn till omfattningen av studierna i de särskilda ämnena
kunna några olika typer av seminarieundervisning urskiljas.
Vid sådana kurser, som mottaga lärjungarna med små förkunskaper
och erbjuda dem eu lång lärotid, brukar man lägga stor vikt på de all¬
mänbildande ämnena, vilka studeras i sin helhet.
De 2-åriga kurser, som äro avsedda för dem, som genomgått gvm-
nasiet, utfyllas däremot ofta nära nog uteslutande av fackbildande under¬
visning. Men stundom inskränkes tiden för fackbildningen, sä att man även
i den 2-åriga kursen medhinner en grundligare behandling av vissa par¬
tier av de allmänbildande läroämnena -— detta tydligen i avsikt ej blott
374
NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER.
att öka kunskapsförrådet utan även att visa lärjungarna, hur det tillirår
att tränga litet djupare in i vetandet och arbeta självständigt.
Då 3- eller 4-arig utbildningstid i seminariet följer pa genom¬
gången gymnasiekurs, sker i regeln ett sådant djupare inträngande i vissa
läroämnen, antingen i några partier av flera ämnen eller i ett mindre antal
ämnen i deras helhet.
I Förenta staterna, där så många kyrkosamfund, sekter och religiösa
åskådningar träffas sida vid sida av varandra, bär man för att så vitt
möjligt undvika uppslitande religiösa stridigheter sett sig nödsakad att
utesluta den egentliga kristendoinsundervisningen från de offentliga skolor¬
na. Denna undervisning meddelas i stället i söndagsskolorna av prästerna
och söndagsskollärarna. *) De offentliga seminarierna, som sålunda icke
behöva utbilda kristendomslärare, ha heller icke upptagit nu ifrågavaran¬
de ämne på sina läroplaner. Emellertid träffas ganska ofta både bland
seminariernas lärare och bland eleverna ett varmt religiöst intresse. Vid
många seminarier hållas gemensamma andaktsövningar med sång, bön och
bibelläsning. Frivilligt besöka eleverna ganska talrikt kvrkornas guds¬
tjänster och söndagsskolorna. Kristliga föreningen för unga män och
kristliga föreningen för unga kvinnor ha båda vunnit stor tillslutning
bland seminariernas ungdom. För undervisning i kristendom och gemen¬
samma andaktsövningar bruka lokaler inom seminarierna upplåtas åt dessa
föreningar. Som exempel på sådan undervisning kan nämnas, att vid
det nedan omtalade seminariet i Terre Haute dessa föreningar anordnat
en kurs i bibelstudium, sträckande sig över eu tid av fyra år. Under ett
av dessa år behandlas gamla testamentet såsom eu förberedelse till kristen¬
domen, under ett annat Jesu liv i anslutning till evangelierna, under ett
tredje den kristna kyrkans grundläggning och utbredning, under det fjär¬
de året vill man genom undervisningen föra djupare in i bibelns anda
och åskådningssätt, framförallt rörande det som har största betydelsen
för det kristliga livet. Aven föredrag och föreläsningar i religiösa ämnen
bruka dessa föreningar anordna.
x) Dessutom finnas talrika privatskolor och av olika kyrkosamfund upprättade skolor,
i vilka undervisning såväl i kristendomskunskap som i andra ämnen meddelas.
NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER,
O t.)
För den teoretiska fackbildningen studeras vanligen allmän psyko¬
logi och barnpsykologi, pedagogikens historia, uppfostrings- och under-
visningslära, speciell metodik i de särskilda skolämnena samt ofta även
skolhygien, skolorganisation och skolförvaltning. Barnpsykologien omfattas
i Amerika med mycket intresse. Förutom vid flera universitet är det just
vid seminarierna, som detta studium förekommer. Några seminarier kun¬
na rent av anses som huvudorter för detsamma, ocli de hava i sin
mån bidragit till att driva det framåt och göra det fruktbärande
för den praktiska lärarverksamheten. Över huvud taget spelar psyko¬
logien eu mycket viktig roll vid de amerikanska seminarierna. Som grund¬
läggande för pedagogiken upptas ofta även etik och satser ur det förut
nämnda ämnet sociologi.
Arbetssättet i de amerikanska seminarierna skiljer sig ganska nn eket
från det, som hittills varit det vanliga på denna sidan av Atlanten. Att
åstadkoma självständigt arbete från elevernas sida synes vara den allmänna
strävan, och denna sätter sin prägel på undervisningen. Utanläsning och
upprepning av minnesläxor spelar ingen betydande roll. Allt emellanåt
anställa lärarna muntliga eller skriftliga förhör för utrönande av elevernas
kunskaper, men i regeln har undervisningen icke formen av en utfrågning.
Både lärare och lärjungar yttra sig helst mera sammanhängande. Stun¬
dom antar lektionen karaktären av ett föredrag. I de naturvetenskapliga
ämnena består arbetet till stor del i försök, som utföras i laboratorierna,
och i direkta iakttagelser i naturen. I sådana ämnen som psykologi och
pedagogik uppmuntras eleverna att göra iakttagelser i skolan och ute i
livet. För alla ämnen spela studier i biblioteket en viktig roll. Så väl
vid undervisningen i klassen som ock mera enskilt ge lärarna nödig led¬
ning i fråga om sådana studier. Det på ena eller andra sättet samlade
kunskapsmaterialet bearbetas och framlägges bland annat i uppsatser och
föredrag, vilka understundom göras till föremål för diskussion.
Det är tydligt, att om ett sådant arbetssätt skall kunna med fram¬
gång användas, så krävas bland annat sådana anordningar, att intresset
icke splittras på för många ämnen, som samtidigt ingå i undervisningen,
och att tid beredes för det arbete, som lärjungarna utanför de vanliga
lektionerna skola utföra. Man liar också sökt ge timplanen en mot dessa
NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER.
376
krav svarande anordning. I regeln har man ställt det så, att varje termin
blott fyra eller fem kunskapsämnen och ett eller två övningsämnen be¬
handlas. De ordinarie lektionernas antal är 20—25 i veckan, fördelade
på fem av veckans dagar; en söckendag är alltid ledig från lektioner.
Andra viktiga betingelser för det ovan antydda arbetssättet skola vi lära
känna i det följande, då fråga blir om lokaler, bibliotek, lärare in. m.
Övningsskolorna och skolpraktiken. Då det gällt att förskaffa övnings¬
skolor åt seminarierna, har man icke överallt förfarit på samma sätt. På
ett litet antal ställen, där seminarierna äro förlagda till små städer, och
där det därför kanske kunde stöta på svårigheter att få tillräckligt antal
barn i eu särskild övningsskola, ha stadens alla folkskoleklasser upplåtits som
övningsskola för seminariet. Lärarna i dessa skolklasser bruka utnämnas av
seminariemvndigheterna och avlönas ofta helt eller delvis med seminariets
medel, under det att staden brukar bekosta byggnader och s kol materiell.
Vissa seminarier, belägna i större städer, ha till övningsskola utvalt
någon av stadens folkskolor eller vissa klasser i flera av dessa skolor.
Ett exempel härpå skall nedan anföras från Worcester i Massachusetts.
Liksom därvarandc seminarium ha också några andra av de här åsyftade
inom sitt eget område en mindre barnskola, i vilken hospitering men ej
praktik äger rum.
Som eu fördel med de hittills omtalade slagen av övningsskolor har
anförts, att dessa skolor föra den praktiserande eleven direkt in i för¬
hållanden lika dem, han får att göra med efter seminarietidens slut.
Emellertid ha av andra orsaker dessa former icke vunnit någon stor ut¬
bredning. Seminarierna vilja hellre i sin omedelbara närhet ha tillgång
på ett tillräckligt antal övningsklasser, över vilkas skötsel de ha ensam
bestämmanderätt. De flesta av de offentliga seminarierna ha också erhållit
för dem särskilt inrättade övningsskolor, inrymda antingen i själva hu¬
vudbyggnaden eller, såsom ofta är fallet, i en särskild byggnad inom se¬
minariets område, övningsskolorna äro i regeln mycket stora, icke sällan
inneslutande flera hundra barn. Vanligen äro de organiserade som stä¬
dernas folkskolor med 8 eller 9 årsklasser, av vilka dock på somliga
ställen två och två kunna undervisas tillsammans. På sista tiden har man
därjämte börjat inrätta en avdelning av sådan skoltyp, som ofta före-
NOED AMERIKAS FÖRENTA STATER.
377
kommer på landsbygden, där flera årsklasser samtidigt undervisas av en
lärare. 1 somliga seminarier bruka de praktiserande eleverna göra besök
i den omgivande landsbygdens skolor för att lära känna dem.
Undervisningsövningarna äro vanligen förlagda till sista läsåret; an¬
tingen äro de fördelade på hela året eller sammanträngda på en termin,
som då nära nog helt och hållet upptages av sådana övningar och förbe¬
redelse för dem. Under det sista eller de två sista åren få eleverna sröra
hospiteringsbesök i skolan. Man lägger vikt vid, att de flesta av de lek¬
tioner, som åhöras, skola hållas av erfarna lärare; blott mera sällan åhöra
eleverna sina kamraters lektioner. Den undervisning, som de själva med¬
dela, belöper sig i flertalet seminarier till omkring 200 timmar. Vid ett
mindre antal omfatta dessa övningar 50—100 timmar för varje elev.
På de flesta ställen meddela seminariets ämneslärare undervisning i
sina ämnens metodik. Den närmare handledningen vid undervisningsöv¬
ningarna är anförtrodd åt lärarna i övningsskolan. Doek bruka på många
ställen de ovannämnda ämneslärarna allt emellanåt infinna sig i skolan
och åhöra elevernas lektioner. Mångenstädes finnes bland seminariets lä¬
rare en särskild metodiklärare. Denne brukar meddela undervisning i
ämnenas metodiska behandling på det lägsta skolstadiet och ofta även
jämte rektorn hava eu slags överledning över samtliga undervisningsövnin-
gar i skolan. På andra ställen tjänstgör överläraren för övningsskolan
som metodiklärare i seminariet.
4. Typiska exempel på seminarieundervisningens anordning
i skilda delar av landet.1)
A. Nya Englands stater.
I denna del av unionen träffa vi ofta seminarier, vilka bygga sin
undervisning på de kunskaper och den mogenhet, som ungdomen vinner
]) Dessa redogörelser nedskrevos redan 1907 efter då tillgängliga underrättelser. Det
som då skrevs om seminarieundervisningens anordning, har författaren icke haft tillfälle om¬
arbeta. Men i övrigt har jag mot slutet av 1910 och i början av 1911 underkastat mina
1907 nedskrivna redogörelser en revision.
48—082815 Folkunderv.-kom. bet. /. Folkskolesem. Band 4.
378
NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER.
genom en fullständig 4-årig gymnasiekurs. Då de flesta, ämnena så¬
lunda, redan vid inträdet äro grundligt och vidlyftigt studerade, kan ut¬
bildningstiden i seminariet göras jämförelsevis kort. Den är ofta 2 ar;
under vissa förhållanden dock längre. Personer, som aflagt universitets¬
examen, kunna fullborda sin seminariekurs på ett år. Dessa seminarier
ha som sin huvuduppgift att utbilda lärare för folkskolorna, men många
elever, särdeles sådana som vid inträdet avlagt akademisk examen eller
som vid seminariet genomgå större tilläggskurser, kunna bliva lärare
vid högre skolor. Denna typ av lärarbildningsanstalter är renast utveck¬
lad i Massachusetts, och några av seminarierna i denna stat skola här få
tjäna som belysande exempel.
a. Seminariet i Itridgewater.
Ett av de tre första seminarier, som förut blivit omtalade, förlädes
till staden Bridgewater, där det hösten 1840 började sin verksamhet med
28 lärjungar. För närvarande är det den största anstalten av ifrågava¬
rande slag i Massachusetts; dess elevantal uppgick läsåret 1908—1909 till 260.
Angående förkunskaper föreskrives uttryckligen, att de inträdessökande
skola antingen ha avgångsbetyg från gymnasiets högsta klass eller ock på
tillfredsställande sätt ådagalägga, att de på annan väg förvärvat en all¬
mänbildning, som är åtminstone likvärdig med den, som gymnasierna bi¬
bringa. Med ett par undantag, som närmare komma att anges här nedan,
skola alla sökande undergå muntligt och skriftligt inträdesprov. Största
vikten lägges på det skriftliga provet, som förrättas i följande ämnen:
engelska, matematik, historia, fysiologi och hygien, teckning, musik, antin¬
gen latin eller franska, samt i två av ämnena: fysik, kemi, botanik, allmän
fysisk geografi.
Övriga inträdesfordringar äro: en ålder av minst 16 år för kvinnor
och 17 för män; fysisk styrka och hälsa; goda seder.
Seminariet erbjuder följande utbildningskurser.
1. Den 2-åriga kursen.
Vilka ämnen denna kurs omfattar ävensom tidens fördelning mellan de¬
samma synes av nedanstående plan, där siffrorna beteckna veckotimmar för terminen.
NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER.
371*
Första uret.
Första terminen.
|
|
Andra terminen.
|
|
Engelska.............
|
2
|
Engelska............
|
Ii
|
Geometri.............
|
4
|
Aritmetik............
|
|
Kemi...............
|
4
|
Algebra.............
|
. 4
|
Fysik...............
|
4
|
Botanik............
|
9
|
Mineralogi............
|
2
|
Fysiologi och hygien.......
|
o
|
Slöjd...............
|
2
|
Teckning............
|
. 4
|
Teckning............
|
2
|
Gymnastik..........
|
9
|
Sång...............
|
4
|
Hospitering i övningsskolan . . .
|
2
|
|
24
|
|
20
|
Andra
|
uret.
|
|
Tredje terminen.
|
|
Fjärde terminen.
|
|
Engelska.............
|
6
|
Engelska............
|
(I1 2
|
Aritmetik och bokhålleri......
|
4
|
Geografi............
|
9
|
Zoologi..............
|
2
|
Gymnastik...........
|
9
|
Geografi .............
|
5
|
Natur studium..........
|
1
|
Englands och Förenta staternas histo-
|
|
Psykologi och pedagogik.....
|
10
|
ria och statskunskap.......
|
4
|
Hospitering och praktik i övnings-
|
|
Teckning.............
|
2
|
skolan............
|
4
|
Gymnastik............2
Hospitering i övningsskolan och barn¬
psykologi ............1
26 25' j
Då eleverna redan vid inträdet i seminariet genomgått gjunnasiet eller på
annat sätt förvärvat en högre allmänbildning, så avser den ifrågavarande 2-års-
kursen vid seminariet icke att i flertalet av de ämnen, som redan studerats i
gymnasierna, bibringa eleverna någon större ökning i kunskapernas omfång. Av
följande skäl upptagas emellertid flera av gymnasiets ämnen till förnyat studium.
Man vill, att eleven skall i seminariet se ämnet från lärarens synpunkt, få in¬
blick i dess betydelse för uppfostran och dess metodiska behandling i folkskolan.
Därjämte lägges mycken vikt vid, att seminariets lärjungar så grundligt som
tiden medger göras förtrogna med de moderna arbetsmetoderna. De övningar, som
för detta ändamål förekomma, måste anses vara synnerligen värdefulla sa väl di¬
rekt för de blivande lärarnas arbete i skolan som ock för de studier, som de jäm¬
sides med detta arbete komma att driva för sin egen fortbildning. I de naturve-
380
NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER.
tenskapliga ämnena och geografien handledas lärjungarna uti att dels under ut¬
flykter i det fria, dels under de för ändamålet av lärare och lärjungar anställda
försöken i seminariets laboratorier själva göra iakttagelser och ur dem draga slut¬
satser I sammanhang härmed få de även förfärdiga en del enkla apparater av det
slag, som vid deras arbete i folkskolan kan komma till användning- Särskild
handledning i bruket av seminariets boksamlingar förekommer. Vid historieun-
dervisningen få eleverna göra någon bekantskap med historiens källor.
Det är tydligt, att sådana övningar, som här blivit antydda, även äro äg¬
nade att i vissa stycken tillföra nytt vetande utöver vad gymnasiekursen givit-
Särskilt synes detta vara fallet i engelska språket och litteraturen, historia,
geografi, fysiologi och hygien.
Såsom något för eleverna helt och hållet nytt kommer undervisningen i
pedagogik ävensom praktiken i övningsskolan. Pedagogikundervisningen är i hu¬
vudsak förlagd till sista terminen och omfattar där följande grenar: psykologi,
uppfostringslära, allmän undervisningslära, skolorganisation och skolförvaltning
samt pedagogikens historia.
Som synes av ovan givna timplan, förekommer hospitering i övningsskolan
under tre terminer och undervisningsövningar därstädes under sista terminen.
Med hospiteringen och undervisningsövningarna i skolan är ett praktiskt
studium av barnpsykologien på det närmaste förbundet. En sida av detsamma
avser skolan såsom helhet. Eleverna skola därvid ge akt på arbetet i de olika
klasserna, på åtgärderna för god ordnings upprätthållande, på de hygieniska an¬
ordningarna o. s. v. ävensom på livet utanför skolan och den växelverkan, i vil¬
ken skolan står till hemmet och samhället. De ha vidare att lägga märke till
barnens uppförande och arbete och därvid särskilt fästa sig vid vissa slag av barn,
t. ex. sådana, som uppträda som ledare för de andra, sådana, som äro hinder för
ett gott skolarbete och god disciplin, sådana som i flit eller begåvning stå högt
över klassens medelnivå, och sådana, som i dessa hänseenden stå högst. En an¬
nan sida av detta studium avser det enskilda barnet, dess fysiska, moraliska och
intellektuella egenskaper, dess vanor, dess fortgående utveckling o. s. v.
Timplanens anordning avviker, som man finner, ganska mycket från den
hos oss vanliga. Blott ett mindre antal ämnen upptagas varje termin till stu¬
dium, och antalet timmar på lärorummet är för varje vecka jämförelsevis starkt
begränsat. Då emellertid undervisningen ordnas så, att den skall framkalla själv¬
ständigt arbete från elevernas sida och ett sådant arbete kräver rätt mycken tid
utanför den ordinarie lektionstiden, så har det varit nödvändigt, att på sätt här
skett begränsa denna sistnämnda.
I sammanhang härmed må anmärkas, att det icke är alla elever, som or¬
dentligt medhinna den nu ifrågavarande kursen på fyra terminer. Man har för
den skull medgivit, att i de fall, då sådant visar sig behövligt, kursen må ut-
NORDAMERIKAS FÖRERTA STATER.
381
sträckas till fem eller sex terminer. Undervisningen är nämligen ordnad i så fria
former, att de elever, som önska det, kunna varje termin medtaga ett mindre antal
ämnen, än normaltimplanen upptar.
Då kursen är nöjaktigt genomgången, erhålles ett lärardiplom, som berätti¬
gar till anställning på vilket stadium som helst av folkskolan.
2. Den 3-åriga kursen.
Elever, som äga sådan begåvning och arbetsförmåga, att de på två år
skulle hinna avsluta ovan angivna kurs, kunna, om de vilja stanna vid seminariet
under tre år, därjämte få studera vissa valfria ämnen, bland dem främmande
språk, och erhålla mer praktik i övningsskolan. Betyg från en sådan 3-årig
lpurs ger samma formella rätt som från föregående och större utsikt till ernående
av någon bland de bättre platserna vid folkskolan.
3. Den 4-åriga kursen.
Denna omfattar som obligatoriska ämnen de samma, som tillhöra 2-års-
kursen, jämte latin och franska samt som valfria ämnen tyska, allmän historia,
geologi och astronomi. Undervisningen anordnas icke så, att 2-årskursen först
genomgås och att därefter latin, franska och valfria ämnen läsas, utan studierna
anläggas från början på ett annat sätt. Det är nämligen icke nog med att denna
kurs upptar flera ämnen än den förstnämnda, undervisningen är också mera om¬
fattande i flera av de ämnen, som äro gemensamma. Detta gäller i all synnerhet
om fysik, kemi, zoologi, geometri, algebra och teckning. Dessutom förekomma i
4-årskursen grundligare studier i pedagogik ävensom utsträckt praktik i öv¬
ningsskolan. Ämnena ha följande antal veckotimmar.
Första terminen.
Geometri.........
Franska .........
Latin...........
Engelska.........
Teckning.........
Sång...........
Första året.
Andra terminen.
4 Algebra.............4
5 Franska..............4
5 Latin...............4
2 Kemi...............4
4 Fysik..............4
4 Mineralogi............2
Slöjd...............2
24
24
382
NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER.
|
Andra
|
året.
|
|
Tredje terminen.
|
|
Fjärde terminen.
|
|
Aritmetik..........
|
... 5
|
Latin..........
|
. . 4
|
Latin.........
|
... 4
|
Engelska...........
|
. . 4
|
Engelska..........
|
|
Geografi...........
|
2
|
Geografi.........
|
... 4
|
Englands och Förenta staternas
|
his-
|
|
|
toria och statskunskap . . .
|
. . 4
|
Teckning........
|
... 4
|
Botanik ...........
|
2
|
Gymnastik.........
|
... 2
|
Zoologi.......... . .
|
. . -1
|
|
|
Fysiologi..........
|
2
|
|
|
Bokhålleri..........
|
2
|
|
|
Gymnastik..........
|
2
|
|
25
|
|
26
|
|
Tredje
|
året.
|
|
Femte terminen.
|
|
Sjätte terminen.
|
|
•Matematik.........
|
... 4
|
•Kemi............
|
. . 4
|
Engelska.........
|
... 3
|
•Allmän historia.......
|
. . 4
|
* Latin...........
|
. . . 4 .
|
•Tyska............
|
. . 4
|
•Tyska...........
|
... 4
|
•Latin............
|
. . 4
|
•Fysik...........
|
... 4
|
•Teckning.........
|
. . 4
|
•Teckning.........
|
... 4
|
Gymnastik..........
|
2
|
Gymnastik.........
|
... 2
|
Praktik i övningsskolan ....
|
. . 4
|
|
25
|
|
26
|
|
Fjärde
|
året.
|
|
Sjunde terminen.
|
|
Åttonde terminen.
|
|
Psykologi och pedagogik . . .
|
... 10
|
Pedagogikens historia.....
|
*>
|
Engelska..........
|
... 6
|
•Engelska...........
|
|
Praktik i övningsskolan . . .
|
. . . <i
|
•Matematik.........
|
. . 5
|
|
|
•Botanik...........
|
. . 4
|
|
|
•Geologi...........
|
. . 4
|
|
|
•Astronomi..........
|
. . 4
|
|
|
Praktik i övningsskolan ....
|
2
|
•»
|
25
|
|
29
|
Under de båda sista åren äga eleverna att avstå från något eller några av
de ämnen, som äro betecknade med *, dock skall varje elev deltaga i minst 20
lektioner i veckan.
NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER.
Personer, som genomgått den 4 åriga kursen, äro givetvis även berätti¬
gade att inneha plats som lärare i folkskolan; därjämte kunna de bli lärare vid
gymnasier, överlärare vid folkskolor, inspektörer o. s. v.
4. Kurs för dem, som avlagt akademisk examen.
Personer, som under en längre tid, fyra år eller mera, idkat akademiska
studier och avlagt universitetsexamen, kunna utan inträdesprövning mottagas vid
seminariet och få där genomgå en särskilt för dem avsedd kurs. Denna omfattar
psykologi och pedagogik samt praktik i övningsskolan ävensom behandling huvud¬
sakligen från metodisk synpunkt av de skolämnen, som förekomma i folkskolor
och gymnasier. För studerande, som vilja vara med om alla skolämnenas be¬
handling, kräver kursen två år, men många fullborda den på ett år, då ett urval
bland nämnda ämnen göres.
5. Kurs för förutvarande lärare.
Lärare, som tjänstgjort under minst tre års tid och erhållit goda rekom¬
mendationer av vederbörande skolmyndighet, kunna likaledes utan inträdespröv¬
ning intagas i en för dem anordnad 1-årig kurs vid seminariet. Endast psyko¬
logi och pedagogik äro obligatoriska ämnen. Övriga ämnen, i vilka undervisning
meddelas i seminariet, äro i denna kurs valfria.
Anm. De fröbelska lekskolorna ha i Förenta staterna fått en mycket stor
utbredning. I likhet med flera andra seminarier har det nu ifrågavarande an¬
ordnat en särskild kurs för dem, som vilja utbilda sig till lärarinnor vid dylika
anstalter.
b. Seminariet i Westfield.
Ett annat av do tre första seminarierna i Massachusetts grundades
i Barre men flyttades efter några år till Westfield, en liten stad i västra
Massachusetts. Det hade läsåret 1908—1909 166 elever, av vilka alla utom
två voro kvinnliga. Fordringarna för inträde äro de samma som i Bridgewater.
De utbildningskurser eller studielinjer, som angivits lör seminariet i
Bridgewater, finnas även här med undantag av den under n:o 3 anförda
4-åriga. Med få undantag genomgå eleverna i Westfield den vanliga
2-årskursen (n:o 1). Studiernas planläggning i nämnda kurs är icke alldeles
densamma som vid det föregående seminariet.
384
NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER:
Ämnena och tidens fördelning på dem för varje vecka och termin framgår
av följande översikt (Läsåret är i Westfield delat i 3 terminer om 13 veckor
vardera).
Första året.
Höstterminen. Vinterterminen. ATårterminen
Engelska......
|
|
|
4
|
Aritmetik.....
|
|
4
|
Aritmetik.....
|
|
2
|
Aritmetik.....
|
|
|
2
|
Fysik.......
|
|
2
|
Botanik ....
|
|
4
|
Zoologi......
|
|
|
4
|
Fysiologi .....
|
|
2
|
Geografi . . .
|
|
3
|
Fysiologi.....
|
|
|
1
|
Psykologi.....
|
|
2
|
Fysiologi ....
|
|
1
|
Psykologi.....
|
|
|
2
|
Pedagogikens teori .
|
|
2
|
Psykologi.....
|
|
2
|
Pedagogikens historia
|
|
|
i
|
Pedagogikens historia
|
|
i
|
Pedagogikens teori .
|
|
1
|
Teckning .....
|
|
|
4
|
Teckning.....
|
|
4
|
Pedagogikens historia
|
|
1
|
Musik.......
|
|
|
2
|
Musik.......
|
|
2
|
Teckning......
|
|
4
|
Gymnastik . .
|
|
|
2
|
Gvmnastik.....
|
|
2
|
Musik.......
|
|
2
|
|
|
|
|
|
|
|
Gymnastik.....
|
|
2
|
|
|
|
22
|
|
|
21
|
|
|
22
|
|
|
|
|
Andra året.
|
|
|
|
|
Höstterminen.
|
|
|
Vinterterminen.
|
|
Vårterminen
|
|
|
Engelsk uppsats . . .
|
A,
|
B, C
|
i
|
Engelsk uppsats . . .
|
A. B. 0
|
1
|
Engelsk uppsats . . .
|
A, B, C
|
i
|
Kemi........
|
|
li, C
|
3
|
Engelsk litteratur . .
|
C
|
4
|
Engelsk litteratur . .
|
A. B
|
4
|
Geologi och Mineralogi
|
|
B, C
|
5
|
Matematik.....
|
C
|
4
|
Matematik ....
|
A. B
|
4
|
Geografi ......
|
|
B. C
|
3
|
Geologi och Mineralogi
|
A
|
5
|
Kemi........
|
A
|
3
|
Allmän historia . . •.
|
A,
|
B. C
|
2
|
Geografi ......
|
A
|
3
|
F. stmas historia . .
|
1!
|
4
|
Barnpsykologi ....
|
|
B, C
|
2
|
F. strnas historia . . .
|
A, 0
|
4
|
Allmän historia . . .
|
A, li. C
|
1
|
Pedagogik ......
|
A,
|
B, C
|
1
|
Allmän historia . . .
|
A, B, C
|
1
|
Barnpsykologi . . . .
|
A, B
|
■»
|
Musik.......
|
A.
|
B. C
|
2
|
Barnpsykologi . . . .
|
A, C
|
2
|
Pedagogik .....
|
A, B, C
|
1
|
Slöjd........
|
|
B, C
|
4
|
Pedagogik......
|
A, B, C
|
i
|
Musik.......
|
A. B. C
|
2
|
|
|
|
|
Musik.......
|
A, B, C
|
2
|
Slöjd........
|
A. B
|
4
|
|
|
|
|
Slöjd........
|
A, C
|
4
|
|
|
|
A (i; B, CS3 15 o; A, C 2.5 C 5$ A 22; 15 2!5
Bokstäverna A, B, C beteckna de grupper, i vilka andra årets elever äro
ordnade. Var och en av dessa grupper har under en av läsarets terminer prak¬
tik i övningsskolan och är därför under samma termin, såsom av översikten fram¬
går, ledig från undervisningen i de flesta ämnen.
Under den korta tid, som kommer de här uppräknade skolämnena till del,
lägger man även i detta seminarium huvudvikten på att göra lärjungarna förtrogna
med de moderna arbetsmetoderna i varje ämne och framför allt med ämnets be¬
handling vid folkskoleundervisningen. I några ämnen, särskilt engelsk grammatik
och uppsatsskrivning, Förenta staternas historia samt de olika grenarna av mate-
NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER.
385
matilccn, åsyftar man icke att meddela några teoretiska kunskaper utöver de redan
förut inhämtade gymnasiekurserna. I andra ämnen utväljer man något eller några
områden för ett fördjupat studium, på samma gång man, såsom ovan antytts, för
lärjungarna in i ämnenas metodik.
I botaniken och zoologien utväljes floran och faunan i den trakt, som när¬
mast omger seminariet, till ett så vitt möjligt på direkta iakttagelser grundat
studium, varjämte eu kurs rörande växternas och djurens inre byggnad ges i det
biologiska laboratoriet, där även eleverna själva få utföra vissa undersökningar.
Människans och djurens fysiologi bildar ett särskilt ämne, som dock före¬
trädes av samma lärare, som undervisar i biologi. I den fysiologiska kursen, som
även medtar det viktigaste av anatomien och den allmänna hygienen, ägnas först och
främst en noggrann uppmärksamhet åt nervsystemet, hjärnan och sinnesfysiologien.
Hjärnan av får, ryggmärg av kanin och duva samt nerver av groda lämnas pre¬
parerade åt eleverna, som var för sig få under lärarens ledning dissekera dem och
anställa jämförelse mellan dessa organ hos djur och motsvarande hos människan.
Dessa senare organ visas konserverade i sprit eller framställda på planscher, teckningar
och genom modeller. Enkla fysiologiska experiment anställas av läraren. Mikro¬
skopiska undersökningar av vissa vävnader utföras, varvid eleverna biträda md
framställandet av preparaten. Under arbetet göra lärjungarna teckningar och be¬
skrivning över vad de iakttaga.
Vid fysikundervisningen gör man våra dagars förnämsta fysikaliska upp¬
täckter till föremål för närmare studium, och seminariets fysiska laboratorium är
väl försett med de apparater, som härför äro nödvändiga. Talrika laborationer
utföras av samtliga elever, och för dem, som visa särskilt intresse för ämnet, är
tillfälle berett till frivilligt arbete i laboratoriet.
Undervisningen i kemi börjar med en framställning av kemiens historia
frän och med de första alkemisterna till och med Lavoisier. I övrigt lägges hu¬
vudvikten vid laborationer, omfattande kemiska analyser och synteser. Mycken
uppmärksamhet ägnas åt kemiens tillämpning i det dagliga livets förhållanden.
Sålunda få eleverna från sina hem medföra prov av vatten och analysera dessa i
seminariets laboratorium. På kemisk väg fa. de ta bort fläckar, förorsakade av
frukt, bläck, fett, oljefärg, rost med flera ämnen. Även fä de kemiskt undersöka
konfekt, konserver och vissa andra födoämnen, vin, patentmedicin och cigarretter,
ävensom framställa färger och parfymer.
Vid undervisningen i mineralogi och geologi skola eleverna undersöka och
lära sig igenkänna de viktigaste bergarterna. För den skull utföras prov i labo¬
ratoriet, där rikhaltiga samlingar stå till förfogande. Användningen av vissa
nyttiga mineral och de industrigrenar, åt vilka de givit upphov, studeras närmare.
Dessutom rör sig denna undervisning omkring de krafter, som äro verksamma
för jordytans omdaning, och kring de förnämsta geologiska bildningarna, i all syn-
49—082815 Folkunderv.-kom. bet. I. Folkakolesem. Band 4.
NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER.
381)
nerhet de, som förekomma i Nya England. Under utflykter till omgivningarna
lär man känna dessas geologiska beskaffenhet. Därvid skola eleverna även insamla
och identifiera åtminstone 25 olika mineral.
Geografiundervisningen i detta seminarium behandlar följande partier.
1. De olika kontinenternas ten ängförhållanden, flodsystem och sjöar, vilket
allt steg för steg åskadliggöres genom teckning och modellering, som lärjungarna
utföra under lärarens ledning.
-• Jordens rörelser, årstiderna, temperaturen, vindarna och nederbörden,
varvid särskild, hänsyn tages till Förenta staternas klimatologiska förhållanden.
3. Den geografiska fördelningen av mineralier, växter och djur samt deras
betydelse för näringslivet.
4. Jordens folk från geografisk synpunkt samt handel och samfärdsel.
Vid studiet av allmän historia utväljes någon period eller något folks his¬
toria till behandling, varvid man uppsöker och närmare fäster sig vid de huvud¬
faktorer, som varit verksamma vid den historiska utvecklingen.
Den engelska och den amerikanska litteraturens historia under de båda se¬
naste århundradena behandlas i samband med läsning av några valda författares
skrifter.
Teckningsundervisningen är anordnad så, att densamma dels uppövar elever¬
nas färdighet i att uppfatta föremåls former och färger och afl teckna efter na¬
turen, framför allt att snabbt och säkert på svarta tavlan avbilda varjehanda fö¬
remål, dels ock utvecklar deras skönhetssinne och gör dem något bekanta med
olika tiders konst.
Musik undervisningen omfattar musikens historia, mnsikteori och sång.
Slöjden är huvudsakligen träslöjd, som även övas av flickorna. Systemet,
som här följes, är det som av vår landsman Gustaf Larsson i Boston blivit infört
från Sverige.
Gymnastik övas efter Lings svenska system. I samband därmed gives teo¬
retisk undervisning om gymnastikens betydelse för uppfostran.
Såsom redan förut framhållits, förekommer dessutom i vart och ett av
ovannämnda ämnen undervisning i 'metodil'. På denna lägger man synnerlig vikt
och lör att åskådliggöra och pröva de undervisningsmetoder, som komma i fråga,
tagas oita barn från övningsskolan upp i seminariet och undervisas inför semina-
rieklassen av ämnesläraren eller någon elev.
Den egentliga skolpraktiken däremot utföres i övningsskolan under de 13
veckor, som varje grupp av elever vistas där.
Vid psykologiundervisningen förekommer till att börja med en elementär
kurs i allmän psykologi, behandlande enklare företeelser inom förnimmelse-, känslo-
och viljelivet. Som lärobok användes Halleck, Psychology and Psychic
Culture, en väl skriven bok på några hundra sidor. I övrigt anlägges detta stu-
NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER.
387
clium så, att lärjungarna ledas till att aktgiva på sitt eget själsliv, analysera
dess företeelser och gruppera de gjorda iakttagelserna för att sålunda i någon
man själva finna de lagar, som reglera det mänskliga själslivet. Därefter följer
eu kurs, som mera ingående sysselsätter sig med sådana psykologiska frågor, som
äro av största vikt för pedagogiken. Härvid användes ingen särskild lärobok,
men läraren i ämnet lämnar hektograferade grundlinjer samt hänvisar lärjungar¬
na till studium av vissa partier av sådana arbeten som James, Principles of
Psychology, J. Mark Baldwin, Elements of Psychology, Sanford, Experimental
Psychology, Halleck, Education of the Central-nervous System samt vissa av
Wundt’s psykologiska arbeten.
Slutligen förekommer en kurs i barnpsykologi. Denna inledes därmed, att
eleverna uppmuntras till att var för sig återuppliva minnena från sin egen barn¬
dom och uppteckna det viktigaste härav, varefter partier av dessa uppteckningar
föredragas och diskuteras i klassen. Man har funnit dessa övningar vara ett gott
medel att hos de vuxna eleverna öka intresset för företeelserna inom barnens
värld. Det egentliga studiet av barnen, till vilket man sedan övergår, kallas i
Amerika schild study», en benämning, som är mera träffande än vårt »barnpsyko¬
logi». Det är nämligen barnens såväl fysiska som psykiska tillstånd och utveck¬
ling man vill lära känna. Eleverna få deltaga i vissa direkta undersökningar
rörande barnens kroppsstorlek, vikt och styrka, deras olika sinnens skärpa, arten
och omfattningen av deras föreställningar, deras minne m. m. I mån av tid och
intresse samla de var för sig iakttagelser, som upptecknas och inlämnas till lära¬
ren. Till de från seminariet utgångna lärarna och lärarinnorna och i övrigt till
en var, som är villig och skicklig att taga befattning med saken, utsändes allt
emellanåt frågor berörande ett eller annat för pedagogiken viktigt barnpsykolo-
giskt problem. Då svaren inkommit, få seminariets elever del av ett lämpligt
antal av de värdefullaste. Slutligen studeras barnpsykologiska arbeten av de
förnämsta författarna på området, sådana som Preyer, Pérez, Sull}r, Hall, Barnes,
Baldwin, miss Shinn m. fl.
Pedagogikens historia börjas med en framställning rörande äldre europeisk
kultur och de pedagogiska systemens framväxande ur denna kultur. Författare
sådana som Comenius, Montaigne, Rousseau, Pestalozzi, Herbart och Eröbel stu¬
deras historiskt och kritiskt, och man söker spåra upphovet till deras pedagogiska
idéer och villkoren för dessas utveckling. Man fortgår därefter till pedagogikens
historia i Amerika, därvid man fäster sig utförligast vid förhållandena i Massa¬
chusetts. Skrifter av de förutnämnda Samuel R. Hall, James G. Carter, Horace
Mann m. fl. upptagas till behandling.
Pedagogikens teori omfattar uppfostrings- och undervisningslära, skolhygien
samt skollagstiftning och skolförvaltning särskilt i Massachusetts.
388
NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER.
Den sålunda skisserade seminariekursen är, som sagt, planlagd för att
täcka en studietid av två år, men mängden av arbete, som under denna tid skall
utföras, är så stort, att här liksom i Bridgewater ganska ofta händer, att elever
föredraga att utsträcka studierna någon tid utöver två år.
c. Övriga statsseminarier i Massachusetts.
Förutom de båda hittills omtalade seminarierna i Bridgewater och
Westfield underhållas av staten Massachusetts sju andra dylika seminarier,
avsedda för utbildning av lärare och lärarinnor för alla stadier i folksko¬
lorna. Inträdesfordringarna äro lika med dem, som angivits för de båda
nyssnämnda seminarierna. Den från Bridgewater omnämnda 4-åriga
kursen träffas blott vid eu eller annan av de övriga anstalterna, däremot
finnes överallt möjlighet att få genomgå de andra kurser, som förut blivit
omnämnda. 2-årskursen, som dock av förut angivna skäl för åtskilliga
blir utsträckt något år, är allestädes den mest besökta. Med avseende på de
ämnen, som ingå i densamma, äro förhållandena ganska likartade med de
förut omtalade. Men i fråga om det, som skall genomgås i varje ämne,
sättet för skolpraktikens ordnande in. in. träffar man däremot ganska stora
olikheter på de olika platserna. Rektorerna och lärarkollegierna vid de
olika seminarierna kunna nämligen i dessa hänseenden i samråd med sta¬
tens seminarieinspektörer med stor frihet röra sig inom de av lagen ut¬
stakade ganska vida gränserna, eu omständighet, som visat sig särdeles
gynnsam för en livskraftig utveckling av ifrågavarande anstalter. Överallt
lägges stor vikt på undervisningen i metodik i de olika ämnena, på ele¬
vernas undervisningsövningar och på studiet av psykologi och pedagogik.
I regeln ha seminarierna egna ganska stora övningsskolor. På ett
ställe, Lowell, har med staden uppgjorts kontrakt, varigenom tvenne folk¬
skolor upplåtits för elevpraktik och ställts under seminariets ledning. På
ett annat ställe, Worcester, äro följande anstalter träffade för elevernas
praktiska utbildning.
Seminariet har ingen fullständig övningsskola. Det har inom sin egen
byggnad dels eu avdelning, omfattande ett par av de lägre klasserna i folkskolan,
dels en lekskola efter Fröbels system. I dessa avdelningar hospitera eleverna i
tur under en så lång tid, att de hinna bli väl förtrogna med barnen och arbetet.
HORDAMERIKAS FÖRENTA STATER.
389
Varje vecka hålla lärarna för nämnda avdelningar konferenser med de hospiteran-
de eleverna och ge även lektioner i metodik. Men någon praktik förrättas
icke i denna seminarieskola. Detta sker i stadens folkskolor. Worcester, som
är en ganska stor stad, har i sina folkskolor över 500 lärare och lärarinnor. Bland
dessa utväljer seminariets rektor efter samråd med vederbörande överlärare de
allra duktigaste såsom handledare åt seminarieeleverna.
Under första hälften av andra seminarieåret hospitera eleverna flera i säll¬
skap två timmar i veckan i nämnda skolor. Över sina iakttagelser skriva de
redogörelser, vilka diskuteras på seminariet. Efter denna förberedelse börja de
sin egen tjänstgöring i den skolklass, som tillhör deras handledande lärare. Varje
sådan handledande har blott en eller ett par elever anförtrodda åt sig. Under
en termin äro nu eleverna nästan fria från arbetet i seminariet och ägna sig så
gott som uteslutande åt sin praktik. De vistas hela arbetsdagen i skolklassen
och undervisa själva något varje dag, till en början mindre, sedan mer, alltefter
som deras färdighet ökas. Sedan de under en period praktiserat för en lärare,
få de byta om klass och handledare, så att de bli bekanta med olika skolstadier
och olika lärares sätt att sköta arbetet.
Tvänne lärare från seminariet, vilka där undervisa i metodik, gå ofta om¬
kring i skolorna och åhöra de praktiserande eleverna samt konferera med dem och
med handledarna, vilka senare det åligger att mera i detalj giva nödiga anvis¬
ningar och behövlig kritik.
Lördagen är fridag i stadens folkskolor (liksom i allmänhet i amerikanska
skolor), men arbetet pågår då i seminariet. Då äro de praktiserande eleverna
närvarande där. De ovannämnda båda seminarielärarna, hvilka under veckans
lopp besökt skolorna, samla nu de ifrågavarande eleverna omkring sig till konfe¬
renser och metodiklektioner, där gjorda erfarenheter och intryck framläggas och
diskuteras samt viktigare sidor av skolarbetet behandlas. Vid dessa lördagsbesök
anlitas även seminariets bibliotek såväl för läsning på stället som ock för hemlån,
företrädesvis av förberedelselitteratur för den följande veckans lektioner. Under
övriga söckendagar bruka de praktiserande eleverna en eller annan eftermiddag be¬
söka seminariet för att använda biblioteket eller förråden av undervisningsmateriell.
Seminariet i Worcester är även bekant för den originella metod,
som det använder vid det barnpsykologiska studiet. Nämnda studium är
här jämförelsevis gammalt. Det har pågått sedan 1884. Impulsen till
studiet gavs då av den bekante banbrytaren på området G. Stanley Hall,
men förfaringssättet, som på detta ställe användes, har utfunnits av semi¬
nariets rektor E. H. Russell, efter vilken det fått benämningen the Russell
method.
390
NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER.
Besvarande av utsända frågor, vilket annars är så vanligt i Amerika i sam¬
band med psykologiskt studium, förekommer icke här, icke heller några experiment.
I stället uppmuntras eleverna att, då de komma i beröring med barn ute i staden, i
skolan, i sitt eget hem eller i andra hem, där de umgås, giva akt på yttringarna
av barnens själsliv, dock utan att därmed väcka uppseende eller låta barnen förstå,
att de äro observerade. De gjorda iakttagelserna upptecknas på särskilda blan¬
ketter, som sedan inlämnas till seminariet. På varje blankett ifyllas noggrant
tiden för iakttagelserna, elevens namn, barnets namn, kön, nationalitet och ålder
(i år och månader). Jämte sådant, som eleverna själva iakttagit, anteckna de
stundom även vad de läst eller hört trovärdiga personer berätta om barn. Därvid
anges å blanketten den källa, från vilken uppgiften förskriver sig. Även få
eleverna söka erinra sig sin egen barndom och anteckna sina minnen från den¬
samma.
För att underlätta sorterandet tillhandahåller seminariet sju olika slag av
blanketter, åtskilda genom olika färger och avsedda för olika slag av upptecknin¬
gar. Så användas gula blanketter för minnen från elevernas egen barndom, gröna
för anteckning av vad man läst, röda för uppteckning av andras muntliga berät¬
telser om barn, vita användas för anteckning av enstaka iakttagelser gjorda av
eleverna själva, och bruna då det är fråga om upprepade iakttagelser angående
samma barn, brandgula för uppteckning av barns ordförråd och blå för psykiska
abnormiteter.
Nämnda uppteckningar och till grund för dem liggande iakttagelser före¬
komma icke som klassarbete utan göras av enskilda elever var för sig. De äro
heller icke obligatoriska. Dock har det visat sig, att de i ganska hög grad in¬
tresserat lärjungarna, så att dessa med mycket få undantag inlämnat uppteck¬
ningar av det ena eller andra slaget. Ifyllda blanketter inkomma dagligen, och
hela antalet brukar stiga till ett par tusen under ett läsår. I den mån de in¬
komma, utväljas de värdefullaste och framläggas på en plats, där den som är
intresserad kan taga del av dem.
Vid klassundervisningen i barnpsykologi blir det tillfälle att till närmare
behandling upptaga ett urval av de inlämnade uppteckningarna. Huvudsyftet
med detta sätt att studera barnpsykologien är att hos eleverna ingjuta sympati
för barnen och intresse för företeelserna inom barnens själsliv, att öva dem i att
iakttaga vad som möter dem vid deras beröring med barnen och leda dem till
att rätt bedöma och tillgodogöra sig de gjorda iakttagelserna.
Den obligatoriska klassundervisningen i ämnet rör sig emellertid icke blott
med det material, som eleverna på ovannämnda sätt samlat, utan till grund för
densamma läggas även undersökningar, som av läraren i ämnet utförts, och en
eller annan lämplig skrift.
NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER.
391
il. Bostons k om in it 11 ii In seminarium.
Många större städer i Förenta staterna ha för att lättare kunna
fylla sitt behov av lärarkrafter för folkskolan upprättat egna seminarier.
En dylik anstalt finnes i staden Boston. Den grundades 1852, och
meningen var då, att den skulle mottaga sina elever direkt från folk¬
skolan. Redan 1854 inrättades vid seminariet en gymnasialavdelning,
som skulle genomgås, innan inträde vanns i den mera fackbildande kur¬
sen- Senare fann man det lämpligare att åtskilja gymnasiet och semina¬
riet. Man försökte då till en tid med 2-årig gymnasiekurs såsom vill¬
kor för inträde. Denna förberedelse visade sig emellertid otillräcklig, och
numera kräves av de inträdessökande, att de förete avgångsbetyg från
4-årigt gymnasium i Boston eller betyg över studier av motsvarande
värde. Eleverna skola vid inträdet ha fyllt 18 år och undergå skriftlig
inträdesprövning. För den 2-åriga utbildningskursen gäller följande
timplan.
Första året.
Första terminen. Andra terminen.
Psykologi ............5
Fysiologi och hygien.......4
Engelska.............4
Geografi.............3
Teckning.............2
Sång...............1
Gymnastikens teori........1
20
Psykologi ............4
Engelska.............4
Aritmetik ............3
Naturkunnighet . •.........4
Teckning.............2
Sång...............1
Gymnastikens teori........1
Fröbels uppfostringsgrundsatser . . 1
20
Andra aret.
Tredje terminen.
Uppfostringslära..... 3
Engelska.............4
Aritmetik............3
Naturkunnighet..........3
Geografi.............2
Teckning.............2
Sång . •.............1
Gymnastikens teori........2
Fjärde terminen.
Uppfostringslära och uppfostrans his¬
toria ..............4
Aritmetik............3
Engelska (halva terminen) I
Historia (halva terminen) j
Geografi.............2
Naturstudium under exkursioner . . 1
Fröbels uppfostringsmetoder . . . . 1
Valfritt ämne...........5
20
20
392
NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER.
De valfria ämnena äro:
Naturkunnighet, teckning, sång, slöjd, huslig ekonomi, gymnastik.
Åt hospitering och undervisningsövningar ägnar varje elev fyra hela vec¬
kor av andra terminen, åtta veckor av tredje och fyra veckor av fjärde terminen.
B. Atlantiska mellanstaterna.
I denna del av unionen träffas seminarier av en annan typ. De ha
sina kunskapsfordringar för inträde avpassade så, att sökande, som väl
inhämtat den 8-åriga folkskolekursen, kunna bestå inträdesprövningen
till seminariets lägsta klass. För sådana elever är minimikursen vid
seminariet ofta 4-årig och densamma har i mycket högre grad än de
förut omnämnda seminariekurserna en allmänbildande prägel. Emellertid
är det rätt vanligt även i dessa stater, att elever före sitt inträde i semi¬
nariet genomgått ett gymnasium eller på annat sätt förvärvat sig en högre
allmänbildning. Dessa bruka på ett par år kunna fullborda sin kurs för
lärarexamen. Kännetecknande för många av dessa staters seminarier är
även, att de icke uteslutande äro avsedda för utbildning av lärarkrafter.
Elever, som blott vilja förvärva allmänbildning eller därjämte utbilda sig
för handel eller dylikt, mottagas även. Dessa elever bruka få betala för
undervisningen och äro i regeln mindre talrika än de, som bereda sig
för lärarkallet och för vilka utbildningen här, liksom i allmänhet vid
statsseminarier i Förenta staterna, är kostnadsfri.
Ett exempel på seminarier i dessa stater må här anföras.
Seminariet i West Cliester.
I staten Pennsylvania finnas för närvarande 17 offentliga seminarier.
Ett mindre antal av dessa äro kommunala anstalter. De övriga äro stats-
anstalter.
Ett typiskt exempel på hur undervisning vid de senare är ordnad
erbjuder seminariet i West Chester.
Den egentliga seminariekursen är 3-årig och omfattar följande
ämnen.
NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER.
393
Första året:
Pedagogik; engelska; latin; aritmetik; algebra; fysiologi; geografi;
historia och statskunskap; välskrivning; teckning; musik; bokhålleri;
gymnastik.
Andra året:
Psykologi; metodik; engelska; latin; plan geometri; kemi; zoologi;
botanik; historia; slöjd; gymnastik.
Tredje året:
Pedagogik; metodik; praktik i övningsskolan; latin; rymdgeometri;
plan trigonometri och fältmätning; repetition av aritmetiken; fysik; geo¬
logi; gymnastik.
Valfrihet är medgiven på följande sätt. Under första och andra
året får latinet utbytas mot tyska eller franska. Under andra året far
kemi utbytas mot grekiska, tyska eller franska. Under tredje året får
latin utbytas mot något av ämnena: engelsk historia, etik och logik, astro¬
nomi. Rymdgeometri eller trigonometri och fältmätning eller latin kunna
utbytas mot grekiska, tyska eller franska.
Faktiskt utsträckes utbildningstiden för ett stort antal elever till
åtminstone fyra år. Fordringarna för inträde i den ovan angivna d-arma
kursen äro nämligen så stora, att de sökande, som komma direkt från
folkskolan, icke kunna bestå i inträdesprovet. Fördenskull är vid seminariet,
inrättad en förberedande klass. För att kunna rätta undervisningen i
denna efter lärjungarnas olika förutsättningar har man där gjort de flesta
ämnena valfria. Blott följande äro obligatoriska: engelska, aritmetik,
algebra (till och med digniteter och rötter), fysiologi, geografi, teckning.
I den 3-åriga huvudkursen meddelas — i korthet angivet — följande
undervisning i de olika ämnena.
Pedagogi)c. Under första året studeras skoldisciplin, skolorganisation, skol-
lagstiftning samt allmän undervisningslära. Under andra året ges en grundlig
kurs i psykologi, som börjar med behandlingen av de vuxnas själsliv och därefter
fortskrider till barnpsykologien. Undervisningen anlägges så, att eleverna skola
dels vinna ett gott förråd av psykologiska kunskaper, dels lära känna det bästa
förfaringssättet vid förvärvandet av dylika kunskaper och insikt i deras tillämp-
50—082S15 Folkunderv.-kom. bet. I. Folkskolesem. Band 4.
394
NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER.
ning vid skolarbetet. Demonstrationer, som läraren gör inför eleverna, experiment,
som eleverna själva få deltaga i, ävensom studier i biblioteket äro förenade med
denna psykologiska kurs. Dessutom ges samma år undervisning i metodik i åt¬
skilliga skolämnen. Under tredje året läses pedagogikens historia och fortsattes
metodikundervisningen i samband med hospitering och praktik i övningsskolan.
I nära anslutning till pedagogiken meddelas den valfria undervisningen i etik
och logik.
Engelska språket. Jämte läsning av grammatik och ett noggrant studium
av fonetiken förekomma talrika övningar i muntlig framställning. Även genomgås
olika stilarter, och i samband därmed skriva eleverna till en början kortare, sedan
ganska omfattande uppsatser. Litteraturläsning drives i stor utsträckning, och i
anslutning till denna läses engelsk och amerikansk litteraturhistoria.
Latin. Första året genomgås det viktigaste av form- och satsläran i samband
med översättningar till och från latin. Andra året läsas tre böcker av Caesar,
varjämte Caesars liv och förhållandena i Rom och Gallien på hans tid studeras;
vidare företages nu extemporerad översättning av lättare texter och ett grundligare
genomgående av syntaxen. Tredje året läsas tre av Ciceros tal och tre böcker
av Vergilii Aeneid. I samband med denna lektyr ges eu framställning dels av
Ciceros liv och av den romerska talarkonsten på hans tid, dels av de poetiska
och mytologiska m. fl. förhållanden, till vilka Aeneiden ger anledning.
I grekiska börjar man med en elementar bok och läser därefter fyra böcker
av Xenofons Anabasis och tre böcker av Uiaden. Dessutom förekomma uppsatser,
grammatik och extemporerad översättning.
I tyska och franska förekommer mycken litteraturläsning, och man lägger
givetvis i första rummet an på att eleverna skola vinna förmåga att ledigt läsa
det främmande språket och översätta från detsamma. Men även grammatiken
läses rätt grundligt, och tal- och skrivövningar företagas under ledning av en i
Europa utbildad lärare.
Matematik. Ehuru inträdesfordringarna till den ifrågavarande 3-årskursen
äro ganska höga — bland annat fordras lösning av andra gradens ekvationer —
går man under seminarietiden, efter vad det vill synas, i regeln icke fullt så
långt i detta ämne som på reallinjen i våra gymnasier. En del av undervisnin¬
gen går nämligen ut därpå, att lärjungarna skola få en grundlig uppfattning av
ämnets elementära delar och så vitt möjligt självständigt finna metoderna för dess
behandling i skolan. Eu frivillig kurs ges i högre algebra, sfärisk trigonometri
och analytisk geometri.
I ämnet fysik studerar man förnämligast de mekaniska lagarna, värmeläran
och elektriciteten. Laborationer fordras av alla lärjungarna.
I kemien är arbetet nästan uteslutande av experimentell art. Så snart ele¬
verna inhämtat de nödvändiga grunderna, vändes deras uppmärksamhet till så¬
NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER.
395
dana delar av ämnet, som finna praktisk användning i hemmet, vid lant¬
bruket o. s. v.
Vid geologiundervisningen eftersträvar man att göra eleverna förtrogna med
de viktigaste jord- och bergarterna och deras betydelse samt med de geologiska
bildningarna och dessas inflytande på landskapets karaktär. Förnämligast fäster
man sig vid den seminariet omgivande bygden, till vilken flera utflykter i geo¬
logiskt syfte företagas.
Botanik och zoologi. Med ledning av iakttagelser under exkursioner och
med hjälp av seminariets samlingar studeras typer av växter och djur, och någon
uppmärksamhet ägnas även åt systematiken. Huvudvikten lägges dock på väx¬
ternas och djurens byggnad och livsförrättningar. Därvid utföras talrika under¬
sökningar i det biologiska laboratoriet, varest nödigt antal mikroskop finnas till¬
gängliga, så att alla lärjungarna kunna göras förtrogna med deras bruk.
Historia och statskunskap. Under första året genomgås valda partier av
Förenta staternas historia, ej blott för att eleverna därigenom må fördjupa sina
kunskaper i ämnet, utan även för att de skola göra bekantskap med ett rationellt
historiskt studiesätt och med de hjälpmedel, som för ett sådant finnas tillgängliga.
Samma år företages ett omsorgsfullt studium av unionens och särskilt staten
Pennsylvanias författning och förvaltning. Under andra året läses allmän historia,
och under sista året ges en valfri kurs i engelsk historia.
Geografi. I detta seminarium lägges icke såsom i de förut omtalade
huvudvikten på allmän geografi, utan de särskilda ländernas geografi beaktas i
lika hög grad.
Skrivning, bokhålleri, teckning. Ett system med upprättstående stil följes.
Särskilda övningar i snabbskrivning med bibehållande av vårdad handstil före¬
komma. Enkelt bokhålleri och affärskorrespondens läres. Även en kurs i dubbelt
bokhålleri ges åt dem, som sådant önska. Om teckningsundervisningen gäller för
detta seminarium i huvudsak detsamma, som blivit anfört från 'Westfield. Eleverna
göra städse under seminariearbetet ett flitigt bruk av sin färdighet i teckning.
Av musiken äro sång och musikteori obligatoriska under första året; i övrigt
är all musikundervisning frivillig.
Även vid detta seminarium är träslöjd införd såväl för kvinnliga som för
manliga elever.
Av kroppsövningar förekomma gymnastik, simning, varjehanda bollspel och
andra .fria lekar samt om vintern skridskoåkning. För alla dessa övningar finnas
anordningar vidtagna inom seminariets eget område, och eleverna göra flitigt bruk
av dem såväl pa ordinarie tid som på fritid. Intresset för ungdomens fvsiska
utveckling synes här vara mycket stöld både bland lärarna och bland ungdomen
själv. Några gånger varje läsår sker undersökning av lärjungarnas hälsa och
kroppskonstitution, varvid ock givas råd och anvisningar i hygieniskt avseende.
396
NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER.
Även sammanhängande undervisning i hygien meddelas i samband med kropps¬
övningarna. Kost- och bostadsförhållanden äro goda, och vid arbetets anordning
har man sökt förebygga överansträngning.
Utom den utbildningskurs, som nu omtalats, förekomma vid seminariet två
pedagogiska t il läggskurser, en lägre och en högre, till vilka de, som genomgått
den vanliga seminariekursen, äga tillträde. I den lägre ingå mera omfattande
studier i psykologi, i uppfostrings- och undervisningslära, i amerikansk och euro¬
peisk skollagstiftning och skolförvaltning ävensom ytterligare praktik i seminariets
övningsskola eller i andra skolor. Åt dem, som genomgått denna kurs, utdelas en
slags lägre lärdomsgrad: Bachelor of Pedagogics.
Den högre tilläggskursen, som leder till en högre grad, Master of Peda¬
gogics, omfattar detsamma som den lägre och dessutom studium av de europeiska
skolsystemen, skolhygien, skolarkitektur, skolornas utrustning med materiell m. m.,
en vidlyftig kurs i pedagogikens historia och en avhandling över något peda¬
gogiskt ämne.
C. Sydstaterna.
1 sydstaterna finnas två varandra olika slag av seminarier. De, som
äro avsedda att utbilda lärare för den vita befolkningens barn, äro in¬
rättade på liknande sätt som seminarierna i de atlantiska mellanstaterna.
Av eu annan typ äro de seminarier, från vilka lärarna bland den färgade
befolkningen skola utgå. Dessa anstalter mottaga sina elever, i regeln
negrer, med mycket små förkunskaper. Under den tid lärjungarna vistas
i anstalten söker man ej blott bibringa dem nödtorftig insikt och under-
visningsfärdighet i de vanliga skolämnena, utan man utrustar dem även
med eu hel del kunskaper och färdigheter, tillhörande det kommunala,
praktiska och industriella livet, så att de sedermera må kunna i olika av¬
seenden vara sin okunniga omgivning till hjälp och ledning.
Hampton normal and agricidtural institute i Hampton, Virginia, är en
bland de mest bekanta ‘av dessa anstalter. Det grundades 1868 för att
utbilda lärare för de frigivna negerslavarna. Ett tiotal år senare ut¬
sträckte det sin verksamhet även till indianerna. Utom seminarieavdelning
omfattar institutet även lantbruksskola, handelsskola, yrkesskola, slöjdskola,
avdelningar för huslig ekonomi och för medicin, militärisk avdelning och
missionsskola.
NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER.
O it 7
Tuskegee normal and industrinl institute i Tuskegee, Alabama, år
bildat efter mönstret av Hainpton. Det är en privatanstalt och star under
ledning av den bekante negern Booker T. Washington, som i mänga av¬
seenden inlagt stor förtjänst i fråga om negerbefolkningens uppfostran.
Institutet omfattar en seminarieavdelning, i vilken undervisning och praktisk
lärarutbildning i de vanliga skolämnena lämnas, samt eu yrkesskola med
handledning i 26 olika yrkesgrenar, t. ex. tegelslageri, snickeri, skomakeri,
sadelmakeri, smide, sömnad, tvätt, lanthushållning, boktryckaryrket o. s. v.
D. Missisippibäckenets stater.
I missisippiregionen träffas inom varje stat i regeln endast ett jäm¬
förelsevis litet antal av staten underhållna seminarier. Dessa äro i stället
mycket stora anstalter; somliga av dem hava tusen lärjungar eller mer.
Som elever kunna i regeln blott sådana personer vinna inträde, vilka önska
bli lärare eller redan en tid tjänstgjort som lärare. För dem, som genom¬
gått gymnasium, är kursen vanligen 2- eller 3-årig; för inträdessökande
med mindre förkunskaper är 4-årig kurs anordnad, men inånga av dem
behöva vistas fem år vid seminariet, i det att de måste genomgå en där¬
städes inrättad förberedande kurs (vanligen 1-årig), innan de kunna komma
in i den 4-åriga kursen. Undervisningen brukar vara ordnad så, att
elever kunna vinna inträde och avlägga examen vilken termin som helst.
På somliga ställen skilja sig förhållandena väsentligen från de annars
i detta område vanliga och närma sig dem, som träffas i de västra sta¬
terna. Staten Wisconsins seminarier kunna i detta avseende tjäna så¬
som exempel.
a. Seminariet i Terre Haute.
Staten Indiana, som har nästan lika talrik befolkning som Massa¬
chusetts och något talrikare än Norge, äger blott ett statsseminarium.
Detta är dock så stort, att det kan lämna undervisning åt omkring 2,500
elever samtidigt, således betydligt dera än samtliga Sveriges folkskolese-
minarier ha inskrivna. Anstalten ifråga grundades 1870 i staden Terre
398
NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER.
Haute och är liksom de flesta andra seminarier i Förenta staterna avsedd
för både kvinnliga och manliga lärjungar.
Inträdesfordringarna äro följande: en ålder av minst 16 år för
kvinnliga, minst 18 år för manliga sökande, god hälsa och goda seder
samt förkunskaper i den omfattning, som nedan angives i samband med
redogörelsen för de olika möjligheterna att ordna studierna. Seminariet
är avsett blott för sådana, som önska utbilda sig till lärare. Man synes
därför i regeln fordra en förklaring av de inträdessökande, att de ha för
avsikt att efter genomgången kurs ägna sig åt lärarkallet.
Månsta genomgå här en 4-årig kurs. I denna kunna mottagas
sådana elever, som med framgång fullständigt genomgått en god 8-klas-
sig folkskola. En noggrann inträdesprövning är för dessa föreskriven.
För dem, som efter avslutad fullständig folkskolekurs vilja utan
inträdesprövning eller utan att ha bestått i sådan prövning komma in i
seminariet, tinnes anordnad eu förberedande kurs. Under förutsättning
att de, som ofta är fallet, fullborda denna på ett år, blir således seminarie-
kursen i dess helhet för dem 5-årig.
Personer, som kunna uppvisa godkiint avgångsbetyg från ett full¬
ständigt gymnasium, kunna utan inträdesprövning vinna tillträde till en
3-årig seminarickurs.
En 1-årig kurs är vid seminariet anordnad för dem, som avlagt
examen vid ett college eller universitet efter att där ha idkat studier un-
der minst 4 år. Någon kunskapsprövning vid inträdet fordras icke heller
av dessa.
Den 4-åriga seminariekursen omfattar följande väsentliga delar.
1. Under ett års tid studeras de ämnen, som förekomma i folk¬
skolan. Det är dock icke fråga om en vanlig repetition av folkskolans
lärokurser, ty noggrann kunskap i dem förutsättes för inträde. I seminariet
företao-es en mera kritisk behandling av ämnena, varvid man ser dem från
den blivande lärarens synpunkt, prövar deras bildningsvärde och söker
finna grunden för det rätta förfaringssättet vid undervisningen i skolan.
2. Under senare delen av seminariekursen upptagas till behandling
de i strängaste mening fackbildande ämnena: pedagogisk psykologi och
barnpsykologi, pedagogikens teori och historia, skolorganisation och skol-
NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER.
309
lagstiftning, allmän didaktik, hospitering och praktik i övningsskolan och
i samband därmed speciell metodik. Dessa fackstudier fördelas på två eller
tre läsår, men lämna under denna tid rum även för annat arbete. En¬
samma skulle nämligen de ifrågavarande ämnena kräva ungefär ett år.
3. Den tid, som återstår, eller ungefär halva tiden i den 4-åriga
kursen, skola eleverna ägna åt ett mera omfattande studium av några
bland ämnena: modersmålet och dess litteratur, historia, geografi, fysik,
kemi, zoologi, botanik, fysiologi och hygien, matematik, latin, tyska, teck¬
ning, musik.
Den utrustning, man vill giva den blivande läraren, är alltså denna:
Han skall göras förtrogen med alla de vanliga ämnena, som möta honom
i hans skola, så att han någorlunda självständigt behärskar det kunskaps-
material, han där kommer att röra sig med. Han skall därjämte genom
mera omfattande studium och med tillhjälp av moderna arbetsmetoder
tränga djupare in i några ämnen, ej blott för att vinna ökade kunskaper
i dessa utan även för att lära sig att självständigt arbeta och överhuvud¬
taget tillgodogöra sig det bildande inflytande, som ett rationellt studiesätt
utövar. Han skall slutligen genom praktik i övningsskolan och ett grund¬
ligt studium av psykologiens och pedagogikens olika grenar sättas i stånd
att på grund av eget omdöme och med en viss grad av självständighet
välja ändamålsenliga förfaringssätt vid undervisningen och uppfostran.
1 den 3-åriga seminariekurs, som de genomgå, vilka komma från
gymnasierna, ingår väsentligen samma slags undervisning, som i den
4-åri"a kursen, men mindre tid ä<jnas åt det ovannämnda mera omfattande
studiet av vissa ämnen. Den 1-åriga kursen för dem, som avlagt akade¬
misk examen, upptar blott skolpraktik, metodik och de olika grenarna av
psykologien och pedagogiken.
Arbetssättet i seminariet är särskilt anlagt pa att föra elevernas
andliga krafter till utveckling. Härvid äro tvenne arter av institutioner
av stor betydelse: biblioteket och laboratorierna.
Biblioteket, som innehåller omkring 50,000 böcker, förfogar över
flera rymliga och val inredda läsesalar. En särskild fond jämte av¬
gifter från elevernas sida tillförsäkrar biblioteket en årlig inkomst av
flera tusen dollars. Till följd härav kunna för studierna värdefulla böcker
400
NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER.
och tidskrifter anskaffas i den man de utkomma, och ingen åtgärd, som
kunnat utfinnas för att göra litteraturen lätt tillgänglig för eleverna, har
sparats. I allmänhet ha eleverna såväl vid sina teoretiska studier som vid
praktiken i övningsskolan ofta anledning att anlita bibliotekets talrika
uppslags- och handböcker. Men därjämte är att märka, att vid under¬
visningen i de ämnen, som en elev utvalt för mera omfattande studium,
uppmuntras han till planmässig läsning i biblioteket.
Vid sådant arbete stå utförliga och praktiskt uppställda kataloger
till elevernas tjänst. En bibliotekarie med tvenne biträden, vilka personer
äro anställda uteslutande för bibliotekets skötsel, meddela de besökande
eleverna den nödiga handledningen. Denna är dels allmän, dels individuell.
Vid den förra ges i form av korta föredrag upplysning angående katalo¬
gernas användning, böckernas klassifikation, deras uppställning på hyllorna
i olika delar av byggnaden, reglerna för deras begagnande, bruket och
värdet av uppslagsböcker, kartböcker, tidskrifter och bibliografier m. m.
Den individuella handledningen består däri, att den enskilda eleven er¬
håller hjälp med att uppsöka de nyaste och bästa arbetena angående den
fråga, han för tillfället sysselsätter sig med, samt i övrigt sådana upp¬
lysningar och råd, som äro ägnade att främja hans studier i biblioteket.
Särskilda laboratorier finnas för följande ämnen: biologi och fysio¬
logi, psykologi, geografi, fysik, kemi. Arbetet i dessa laboratorier ut¬
gör en viktig del av studiet i nämnda ämnen. Lärjungarna utföra sina
övningar dels efter detaljerade anvisningar under lärarens omedelbara
ledning på den å arbetsordningen anslagna tiden, dels ock mera själv¬
ständigt på tid, som de fritt förfoga över.
Den reglementerade lektionstiden för varje vecka utgör blott om¬
kring tjugu timmar, och de samtidigt studerade ämnenas antal är endast
fyra eller fem. Härigenom blir det möjligt för eleverna att draga full
nytta av de ovan nämnda anstalterna och genom eget i någon mån själv¬
ständigt arbete tränga in i de studerade ämnena.
Här nedan angives, hur lång tid som kräves för att genomgå lärokursen i
vart och ett av de ämnen, bland vilka eleverna kunna utvälja några för ett mera
omfattande studium.
NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER.
401
Förenta staternas historia och statskunskap ... 1 läsår.
Allmän historia................ 2 »
Geografi ................... 1 »
Fysik..................... 2 »
Kemi..................... 2 »
Zoologi.................... 2 >
Botanik.................... 2 »
Fysiologi och hygien..............26 veckor.
Algebra.................... F/s läsår.
Geometri................... 1 »
Aritmetik...................26 veckor.
Trigonometri.................13 »
Analytisk geometri..............13 »
Elementen av differential- och integralkalkyl . . 13 »
Engelsk grammatik.............. 1 läsår.
Muntlig och skriftlig framställning....... 1 »
Engelsk litteratur............... 2 »
Latin..................... 4 »
Tyska.................... 3 »
Musik .................... 2 >
Teckning................... 2 »
Anm. Läsåret omfattar 39 veckor, lika fördelade på 3 terminer.
I latin, tyska och musik kan en elev vara med en kortare tid och därefter
sluta, men vad övriga ämnen beträffar, måste den, som väljer ett ämne, vara med
om hela kursen i detsamma. För klassundervisningen i varje ämne äro, under den
tid ämnet ingår i undervisningen, 5 timmar i veckan anslagna. De elever, som
genomgå den vanliga 4-åriga seminariekursen, äro i tillfälle att — jämte det
de deltaga i annan för deras utbildning nödvändig undervisning — ägna sig åt
det nu ifrågavarande högre studiet i åtminstone fyra eller fem ämnen.
b. Statsseminarierna i Illinois.
1 staten Illinois finnas för närvarande fem statsseminarier av unge¬
färligen samma typ som det nyss omtalade. De äro dock mindre. Läs¬
året 1908 —1909 hade det största 1,710 och det minsta 201 lärjungar. I
fråga om undervisningens organisation må här anföras några fakta, hän-
51—082815 Folkunder v.-kom. bet. I. Folk spoles em. Band 4.
402
NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER.
förande sig till den i staden Macomb belägna anstalten: Western Illinois
State normal school, som för närvarande är den minsta av de ifrågavarande
anstalterna.
Vid detta seminarium, som öppnades 1902, funnos till en början bland
annat följande utbildningskurser: en 1-årig kurs för dem, som avlagt
akademisk examen; eu 3-årig kurs för sådana elever, som förvärvat av¬
gångsbetyg från gymnasium eller på annat sätt styrka sig äga motsvarande
bildning; en 4-årig kurs för dem, som förvärvat åtminstone fullständiga
folkskolekunskaper och kunnat bestå i en särskild inträdesprövning; slutligen
en förberedande kurs för sådana inträdessökande, som icke ägde tillräcklig:
kunskap eller mognad för att intagas i den 4-åriga kursen. På grund
av det mindre elevantalet var undervisningens anordning här något enklare
än i Terre Haute, och gemensamma timplaner för dem, som deltogo i
samma kurs, läto sig uppställas.
Plan för den 4-åriga kursen (siffrorna beteckna veckotimmar).
Höstterminen.
Engelska......6
Aritmetik......4
Geografi.......4
Biologi eller latin . . 4
Musik........-2
20
Höstterminen.
Litteratur......4
Engelsk grammatik el¬
ler latin......4
Historia.......4
Algebra ....... 5
Musik........3
Teckning.......2
22
Första året.
V interterminen.
Engelska......4
Aritmetik......4
Geografi ....... 4
Biologi eller latin ... 4
Musik........2
Teckning......2
20
Andra året.
Vinterterminen.
Litteratur......4
Grammatik och uppsats
eller latin.....4
Historia.......5
Geometri......5
Musik........2
Teckning......2
Vårterminen.
Engelsk litteratur . . 4
Historia.......4
Algebra ....... 4
Biologi eller latin ... 4
Musik........2
Teckning......2
20
Vårterminen.
Litteratur......4
Grammatik och uppsats
eller latin.....4
Samhällslära ..'... 4
Geometri......5
Musik........3
Teckning......2
22
•>.>
NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER.
408
Tredje året.
Höstterminen.
|
|
Vinterterminen.
|
|
Vårterminen.
|
|
Psykologi.....
|
5
|
Psykologi......
|
5
|
Psykologi......
|
|
Fvsik.......
|
5
|
Fysik........
|
5
|
F vsik........
|
ö
|
Latin eller litteratur
|
5
|
Latin eller historia . .
|
5
|
Latin eller lanthushåll-
|
|
Valfritt ämne . . .
|
5
|
Valfritt ämne . . . .
|
5
|
ning........
|
5
|
|
20
|
|
20
|
Valfritt ämne . . . .
|
5
|
|
|
|
|
|
20
|
|
|
Fjärde året.
|
|
|
|
Höstterminen.
|
|
Vinterterminen.
|
|
Vårterminen.
|
|
Pedagogik .....
|
5
|
Pedagogikens historia
|
5
|
Pedagogik ......
|
ö
|
Skolpraktik ....
|
5
|
Skolpraktik.....
|
5
|
Skolpraktik.....
|
;>
|
Latin eller kemi . .
|
5
|
Latin eller kemi . .
|
5
|
Latin eller geologi . .
|
h
|
Valfritt ämne . . .
|
. ft
|
Valfritt ämne . . .
|
5
|
Valfritt ämne . . . .
|
5
|
|
20
|
|
20
|
|
20
|
Valfria ämnen under de båda sista åren voro: fysisk geografi, tyska, gre¬
kiska, sociologi, bokhålleri, politisk ekonomi, astronomi, handelsrätt samt högre
kurser i sådana ämnen, som redan under de första åren blivit studerade.
Denna 4-åriga seminariekurs har nu upphört; så är även lallet
med den treåriga. Den reguljära kursen är nu 2-årig, och för inträde i
densamma kräves bland annat att ha inhämtat 4-årig gymnasiekurs. De,
som icke besitta dessa förkunskaper, kunna vid anstalten söka inhämta
dem, tv vid densamma finnas gymnasieavdelningar anordnade. För bli¬
vande lärare i landsbygdsskolor finnes en lägre kurs (på omkring ett ars
längd) anordnad. För inträde i densamma äro de nyssnämnda inträdes-
kunskaperna icke föreskrivna.
Plan för den ovannämnda 2-åriga kursen.
Första terminen.
Pedagogisk psykologi,
* Historia,
•Slöjd, huslig ekonomi
in. m.
•Biologiskt naturstudium,
•Fysiskt geogr. »
Första året.
Andra terminen.
Pedagogik,
•Geografi,
•Slöjd m. m.,
•Teckning,
•Musik.
Tredje terminen.
•Engelska,
•Geografi,
Biologiskt naturstudium,
•Teckning och modelle-
ring,
•Musik.
404
NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER.
Andra året.
Första terminen.
Pedagogik,
Undervisningsövningar,
»Engelska,
Valfritt ämne.
Andra terminen.
Pedagogik,
Undervisningsövningar,
•Historia,
•Aritmetik,
Valfritt ämne.
Pedagogik,
Sociologi,
•Engelska,
Valfritt ämne.
Tredje terminen.
Undervisningen i de ämnen, som äro utmärkta med *, avser till stor del
att göra eleverna bekanta med dessa ämnens betydelse för uppfostran och deras
behandling vid undervisning i folkskolan.
Valfria ämnen äro alla de, som förekomma i gymnasieavdelningarna, och
dessutom elementär jordbrukslära.
I fråga om organisationen av elevernas praktiska utbildning kan
det längre österut belägna seminariet Eastern Illinois State normal school
lämpligen anföras såsom belysande exempel.
Övningsskolan är en folkskola med nio årsklasser. Ofta äro två och två
av dessa förenade under samma lärare. Fem lärare och en överlärare äro an¬
ställda i skolan.
Varje elev skall under sin seminarietid sysselsättas i övningsskolan med
hospitering och undervisning så lång tid, som motsvarar en timme om dagen
under ett läsår. Denna tid indelas i tre lika långa terminer, och två av dem
skola infälla under sista seminarieåret, men en av praktikterminerna kan förläggas
till ett föregående år. Elevernas arbete i skolan anlägges så, att till en början
blott lättare problem skola träda dem till mötes, och att, i den män deras skicklig¬
het och erfarenhet tillväxa, svårigheterna skola ökas.
Under första praktikterminen får varje elev utvälja den klass i övnings¬
skolan och det ämne, varmed han vill börja sin praktik. Under en veckas tid
eller något mer får han åhöra den ordinarie lärarens undervisning i klassen.
Därefter övertar han själv det valda ämnet, och under de lektioner, han ger, är
det sa ställt, att han kan samla hela sin uppmärksamhet kring undervisningen av
den ifrågavarande klassen. Denna är därför icke vid sådana tillfällen tillsammans
med någon annan klass. Klassens ordinarie lärare tjänstgör såsom handledare
och ger under första terminen mycket noggrann ledning åt den praktiserande
eleven. Vid sidan av den undervisning, denne själv ger, åhör han vissa lektioner,
givna av klassläraren i andra ämnen.
Under andra terminen sättes han att undervisa i andra ämnen och andra
klasser efter den plan, som bestämmes av skolans överlärare. Han får nu även
NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER.
405
vänja sig vid att undervisa i ett rum, där två klasser äro tillsammans, ehuru han
erhåller någon hjälp med uppsikten över den klass, som han för tillfället icke
omedelbart undervisar.
I Amerika händer icke sällan bland folkskollärarna i större samhällen,
att de under en lång följd av år eller kanske hela sin tjänstetid hålla sig på ett
visst skolstadium eller undervisa företrädesvis i vissa ämnen.
Vid det seminarium, varom nu är fråga, tar man under tredje praktik-
terminen hänsyn till detta förhållande, och de praktiserande eleverna få under
nämnda termin mest ägna sig åt de klasser och ämnen, med vilka de i framtiden
kunna väntas företrädesvis komma att sysselsätta sig. Under denna termin får
vederbörande elev ensam ha hand om de klasser, som äro tillsammans i lärosalen,
där han undervisar. Hospitering verkställes nu i olika ämnen i alla nio skol¬
klasserna. Avtal har även träffats med styrelsen för stadens folkskolor, att de
elever, som fullgöra tredje praktikterminens arbete, skola varje måndag, som är
fridag i seminariet, få infinna sig i folkskolorna och där meddela någon under¬
visning i stället för de vanliga lärarna.
Under hela den tid, praktiken pågår, tillämpar man i fråga om hospiterin-
gen den grundsatsen, att undervisningen, som eleverna skola åhöra, skall före¬
trädesvis eller uteslutande ges av vana och erfarna lärare, samt att en dylik
auskultation skall gå jämsides med elevernas egna uDdervisningsförsök.
Man lägger vikt vid, att auskultanterna icke må sitta slöa, utan uppmärk¬
samt iakttaga det som erbjuder sig. Till ledning utdelas en promemoria, upp¬
tagande de förnämsta synpunkter, som i fråga om lärorummet, läraren, barnen och
undervisningen böra beaktas vid ett skolbesök.
Som ovan antytts, får varje elev hospitera någon vecka, innan han själv
skall börja undervisa. Sedan pågår emellertid hospiteringen under alla tre ter¬
minerna jämsides med elevernas egen undervisning. Med intrycket av sina egna
försök i friskt minne och intresserade av att finna svar på frågor, som därvid
uppstått hos dem, gå eleverna till åhörandet av de mera erfarna lärarnas under¬
visning, vilken sålunda för.dem blir mera intressant och lärorik, än den skulle
blivit, om auskulteringen helt och hållet föregått undervisningsövningarna.
Eu gång i veckan håller någon av de handledande lärarna lektion, som
åhöres av andra handledande lärare, av vederbörande ämneslärare i seminariet
och av samtliga praktiserande elever. Efter eu sådan lektion förekommer samtal
om densamma.
Metodikundervisningen meddelas av de särskilda ämneslärarna i seminariet,
och dessa bruka, för att illustrera nämnda undervisning, inför eleverna hålla
några lektioner med barn från övningsskolan. Stundom få även enskilda elever
uppgift att hålla lektion inför vederbörande ämneslärare och kamrater.
NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER.
406
c. Seminariet i Ypsilanti.
Som ett nytt exempel på seminarier i denna del av landet må i
korthet omnämnas staten Michigans stora seminarium i Ypsilanti. Dess
officiella benämning är The Michigan State normal college. Lärjunge¬
antalet uppgår till omkring 3,000.
Här lä gges särskilt an på den form av utbildning, som är avsedd
för sådana elever, vilka genomgått gymnasium. För sådana finnes det
vid seminariet en lägre och två högre kurser. Den lägre kräver eu tid av
två år, och avgångsbetyg från densamma berättigar till anställning i folk¬
skola. De, som genomgått den lägre kursen och vilja fortsätta sina studier
vid seminariet ännu ett år, kunna därigenom ernå graden Bachelor of
Pedagogics. De, som fullgjort fordringarna för denna grad och fortsätta
ytterligare ett år, kunna förvärva graden Bachelor of Arts in Education.
Förberedande kurs finnes för sådana, som vid inträdet icke fullstän¬
digt genomgått gymnasiekurs. För elever, vilka vilja nöja sig med av¬
gångsbetyg, som gälla blott för vissa år, finnas kurser, som äro mindre
krävande än den ovannämnda 2-åriga kursen.
d. Seminarierna i Wisconsin.
Wisconsin (med något över 2 millioner inbyggare) hade 1908 sju
statsseminarier, vilka alla tillkommit under tiden 1866—1896.
För inträde lordras bland annat åtminstone den allmänna bild¬
ning, som kan erhållas genom en fullständig kurs i någon av de bästa
folkskolorna i denna stat. Vid somliga av dessa seminarier är eu för¬
beredande kurs inrättad för vissa av dem, som komma från folkskolan.
Liksom i allmänhet de amerikanska seminarierna, så ha även de nu
ifrågavarande flera olika utbildningskurser.
Huvudkursen är 4-årig och berättigar till läraranställning såväl
i folkskolorna som i gymnasierna. Utbildningen i denna kurs kan åtmin¬
stone i de största seminarierna ske på tre olika linjer: den engelska, den
latinska och den tyska. Därjämte finnes eu lägre 2-årig kurs, elementar¬
kursen, som har samma inträdesfordringar som huvudkursen och närmast
motsvarar förra hälften av denna.
NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER.
407
De elever, som sålunda efter två år utgå från seminariet, erhålla
blott en mera begränsad rätt till läraranställning; den ges endast för
vissa år i sänder, den avser vidare blott tjänst i folkskolor och i ofull¬
ständiga gymnasier. Genom förhållandenas makt torde det bli på de lägre
avlönade platserna dylika lärare placeras, enär naturligt nog de bäst avlö¬
nade tjänsterna besättas med lärare, som utgått från den 4-åriga kur¬
sen eller från någon annan med denna jämbördig kurs.
För sådana inträdessökande, som fullständigt genomgått ett 4-årigt
gymnasium, är anordnad en 2-årig utbildningskurs, i vilken de mottagas
utan någon särskild kunskapsprövning. Denna kurs är närmast att jämföra
med senare hälften av den 4-åriga seminariekursen utan att dock i de¬
taljerna sammanfalla med denna. Slutligen ha vissa av dessa seminarier
fortbildningskurser för utexaminerade lärare, och vid ett par av dem tinnes
eu 1-årig kurs för dem, som avlagt akademisk kandidatexamen.
Följande förteckning ger en föreställning om de ämnen, som förekomma i
de olika kurserna, och om tiden för varje ämne.
Den lägre 2-åriga kursen.
Engelska språket:
läsning (av engelsk och amerikansk litteratur, läran om ljud¬
bildningen och om välläsning), uppsatsskrivning och stillära,
grammatik (ord- och satslära, språkpsykologi m. m.)......
Matematik:
aritmetik...........................
algebra (till och med enklare ekvationer och kvadratrotsutdragning)
geometri...........................
Förenta staternas historia och samhällslära.............
Allmän geografi...........................
Naturkunnighet:
fysiologi...........................
botanik eller zoologi.....................
fysik.............................
Lanthushållning..........................
Sång...............................
Teckning .............................
50 veckor
10
20 ^
20
30 »
20 »
10
10
20 »
10 »
20 »
20 »
408
NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER.
Pedagogik (skollagstiftning, skolförvaltning och skolans skötsel in. m.,
pedagogisk psykologi, barnpsykologi, undervisnings- och uppfost-
ringslära, metodik)......................50 veckor
Skolpraktik............................20 »
Under varje vecka ett ämne förekommer ägnas åt detsamma i regeln fem
lektioner på lärorummet och nödigt hemarbete. Vanligen läsas blott fyra ämnes-
grenar samtidigt.
Den 4-åriga kursen.
På den engelska linjen omfattar undervisningen under de två första åren
detsamma, som ovan angivits för den lägre 2-åriga kursen, och under de två
sista åren följande:
Engelska: litteraturhistoria och fortsatt läsning av engelsk och ameri¬
kansk litteratur, »retorik»...................60 veckor
Matematik: algebra (exponenter och radikaler, svårare ekvationer, kom¬
binationer och permutationer o. s. v. till och med exponential-
serier, logaritmiska serier och binominalteoremet; funktioners
grafiska framställning); rymdgeometri1)............30 »
Allmän historia..........................30 »
Geografi: ett mera ingående studium av den fysiska geografien (fysio-
grafi) eller ock
Nationalekonomi..........................20 »
Naturkunnighet..........................70 »
(ett nödigt antal av följande ämnen får utväljas: fysiologi 10 v.,
botanik 10 v., zoologi 20 v., kemi 20 v., geologi 20 v., fysik 20
v., fysiografi 20 v.)
Teckning.............................10 »
Studium av de vanliga skolämnenas metodik i förening med överblick
av skolkursen i dessa ämnen.................30 »
Pedagogik (psykologi, allmän uppfostringslära, pedagogikens historia). 40 »
Skolpraktik............................20 »
Lärjungar, som välja den latinska linjen, läsa under 3 år (med de vanliga
fem veckotimmarna) latin i utbyte mot lika mycket arbete i andra ämnen, och
de, som gå den tyska linjen, få på liknande villkor läsa tyska under 2 '/a år
(100 veckor).2) *)
*) Plan trigonometri är valfri ämnesgren.
2) Sedan ovanstående skrevs, har arbetet i elementarkursen ökats med 20 v. engelska,
20 v. allmän historia, 10 v. botanik och zoologi och 40 v. överblick över folkskolekursen.
Elementarkursen kräver nu en tid av 21/,2 år och motsvarar 21/2 år av den 4-åriga kursens
engelska linje. Den som erhållit avgåugsbetyg från elementarkursen kan, om studierna vid
seminariet fortsättas, på U/s år förvärva diplom från nyssnämnda linje av 4-årskursen.
NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER.
400
Den högre 2-åriga kursen
för dem, som genomgått 4-årigt gymnasium.
Engelska (läsning, litteraturhistoria, uppsatsskrivning, »retorik», läs¬
ningens metodik).......................50 veckor
Historia jämte ämnets metodik...................20 »
Fysisk geografi eller nationalekonomi................20 »
Musik...........................10 eller 20 »
Teckning.............................20 »
Metodik och repetition av skolkursen i grammatik, geografi och arit¬
metik ............................30 »
Pedagogik (skollagstiftning, skolförvaltning och skolans skötsel m. m.,
psykologi, undervisnings- och uppfostringslära, pedagogikens
historia)...........................80 »
Skolpraktik............................30 »
Den 1-åriga kursen
för dem, som avlagt akademisk kandidatexamen.
»Retorik» eller någon gren av naturvetenskapen...........20 »
Teckning eller sång........................20 »
De vanliga skolämnenas metodik jämte översikt av skolkursen i dessa
ämnen............................40 »
Psykologi, allmän uppfostringslära och pedagogikens historia .... 40 »
Skolförvaltning, skolans skötsel, hospitering, undervisningslära. ... 40 »
Skolpraktik.............................20 »
Lärare, som utgått från den 4-åriga kursen eller från den med denna
likvärdiga högre 2-åriga kursen, kunna, om de vilja, idka studier vid stats-
universitetet, därvid de på vissa villkor få tillgodoräkna sig så mycket av det arbete,
de i seminariet utfört, att de kunna fullborda kursen för kandidatexamen på två
år, då därtill annars kräves fyra års tid.
Enligt en för världsutställningen i S:t Louis 1904 särskild! utarbetad redo¬
görelse hade de ovannämnda sju seminarierna läsåret 1902—1903 tillsammans om¬
kring 2,400 elever, därav omkring 500 manliga. Av samtliga elever hade omkring
43 procent före inträdet genomgått gymnasium. De ifrågavarande seminarierna
hade under de då senast förflutna fem åren utexaminerat tillsammans 574 lärare
i medeltal årligen. Av dessa hade */* genomgått den 4-åriga kursen eller den
högre 2-åriga, medan Va nöjt sig med den lägre 2-åriga kursen. Vid ett av
seminarierna fanns blott 2-årig kurs, men för tillträde till denna anstalt fordra-
52—082815. Folkunder v.-kom. bet. I. Folkskolesem. Band 4.
410
NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER.
des antingen avgångskunskaper från gymnasium eller motsvarande bildning och
mognad. Den 1-åriga kursen för dem, som avlagt akademisk kandidatexamen,
och med dem jämställda personer, besöktes av icke fullt en procent af hela elev¬
antalet.
Under de allra senaste åren ha i Wisconsin inrättats några lägre
stående seminarier med 1- eller 2-årig kurs, ringa lärarkrafter och ett
fåtal lärjungar. De benämnas ofta county training schools for teachers och
torde närmast motsvara våra, landstingsseminarier.
Angående ett av dessa små seminarier, Manitowoc County training school
for teachers, må här några uppgifter lämnas.
Sedan den lagstiftande församlingen i staten Wisconsin 1899 beslutit, att,
där en större kommunal enhet, ett county, ville inom sitt område och närmast
för dess behov av lärare för landsbygdens skolor inrätta ett särskilt seminarium,
skulle av statsmedel en väsentlig del av kostnaderna för dess underhåll bestridas,
så organiserades en dylik anstalt i Manitowoc County och började sin första
läsetermin hösten 1901.
Inom området i fråga var det mycket svårt att få utbildade lärare, helst
som intet av statens seminarier var beläget där. De 20—30 vakanser, som varje
år uppstodo vid skolorna, fingo mest besättas med personer utan särskild utbild¬
ning för lärarkallet. Det var för att i någon mån minska denna olägenhet, som
skolöverstyrelsen för området i fråga beslöt, att seminariet skulle inrättas. Läro¬
tiden bestämdes till ett år. Alla lärjungarna kommo därför att tillhöra samma
årsklass. Redan första året blev antalet 52. Av dessa hade åtta under längre
eller kortare tid tillhört något gymnasium. De övriga voro, med två undantag,
valda bland dem, som med högsta betyg genomgått folkskolan. Lärarpersonalen
utgjordes av blott två personer, nämligen en föreståndare och en biträdande lärare.
Nedan lämnade redogörelser rörande undervisningen i detta seminarium avse för¬
hållanden under den allra första tiden av dess verksamhet. De nedskrevos för
några år sedan och avsågo att visa, hur undervisningen var ordnad i ett dylikt
lägre seminarium med 1-årig kurs.
Nedanstående obligatoriska ämnen ingingo i undervisningen under den tid,
som vid varje ämne anges. Underförstått är, att så länge undervisningen i ett
ämne pågår, förekommer, där icke annat är angivet, i regeln en lektion under
var och en av veckans fem skoldagar.
Psykologi, pedagogik, metodik och hospitering...........35 veckor
Engelska: läsning m. m.......................40 >
NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER. 411
Engelska: grammatik och uppsatsskrivning.............15 veckor
Aritmetik.............................20 »
Förenta staternas historia.....................20 »
Samhällslära...........................15 »
Geografi.............................25 i
Fysiologi och hygien.......................10 »
Lanthushållning..........................10 »
Sång (tre timmar i veckan)....................40 »
Gymnastik (timantal ej uppgivet).................40 »
Undervisningsövningar.......................10 »
En kurs i välskrivning, omfattande 10 veckor, var anordnad för dem, som
därav voro i behov.
Träslöjd var införd som valfritt ämne; kursen däri pågick under 10 veckor.
Under de olika delarna av läsåret inträdde de särskilda ämnena på sådant
sätt i undervisningen, att under var och en av läsårets fyra perioder sju av
de obligatoriska ämnena förekommo samtidigt. Därvid är tydligt, att ett stort
ämne, såsom engelska, ingick på arbetsordningen hela året, under det att t. ex.
aritmetik kunde göras undan på två perioder. Lanthushållning var, ehuru det
upptog just 1/i läsår (10 veckor), dock delat på två perioder. Däremot voro un-
dervisningsövningarna (icke hospiteringen) förlagda uteslutande till sista perioden.
Lärokurserna i de särskilda ämnena voro med hänsyn till tidens korthet
mycket små. I ett av skolämnena, aritmetiken, gick man knappast utöver kur¬
serna för folkskolorna, utan nöjde sig med att grundligare repetera dessa kurser
och införa lärjungarna i ämnets metodiska behandling i skolan. I övriga ämnen
synes man ha valt ut vissa partier för behandling av något, som var för eleverna
nytt. På de engelska timmarna lästes hela arbeten av några få författare. Sedan
i Förenta staternas historia de äldre tiderna blivit repetitionsvis genomgångna,
gjorde man framställningen av de senare epokerna bredare och fäste sig närmare
särskilt vid vissa frågor, t. ex. unionsområdets utvidgning, slavfrågan, monroe-
doktrinen, den politiska partibildningen. Härtill anslöt sig framställningen av
det nuvarande samhällsskicket. I geografi genomgicks dels en kort kurs i all¬
män geografi, dels Förenta staternas och de förnämsta europeiska ländernas
geografi.
I fysiologien sysselsatte man sig med blodomloppet, andedräkten, mat¬
smältningen samt nerv- och sinnesverksamheten, vartill allmän hälsolära och skol-
hygien anslöto sig. Ämnet lanthushållning upptog följande frågor: 1) matjordens
natur, dess olika beskaffenhet på skilda ställen och därav beroende lämplighet
för olika växter; dränering, gödsling m. m.; 2) trädgårdsanläggning; 3) sådd och
sättning av köksväxter; 4) fruktträdsodling; 5) odling av fältväxter.
412
NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER.
Undervisningen i pedagogik föregicks av en behandling av några viktiga
kapitel i psykologien. Därefter sysselsatte man sig huvudsakligen med under-
visningsläran samt något med viljans uppfostran och med reglerna för skolans
dagliga skötsel. Hospitering och undervisningsövningar försiggingo i stadens folk¬
skolor. Eleverna tingo själva undervisa blott i de lägre klasserna och endast i de
båda ämnena modersmålet och aritmetik.
Till det obligatoriska arbetet i seminariet hörde även läsning i biblioteket.
Eleverna skulle där särskilt studera sådana böcker, som behandlade naturvetenskap¬
liga, geografiska och historiska ämnen och som innehöllo reseskildringar, bio¬
grafier och sagor.
Enligt uppgifterna för läsåret 1908—1909 var kursen i detta seminarium då
2-årig, men antalet egentliga seminarieelever var då blott 26, nämligen 7 manliga
och 19 kvinnliga, och lärarpersonalen för dessa elever utgjordes fortfarande av blott
2 personer. Nyssnämnda uppgifter uppta inga utexaminerade från detta seminarium
under år 1909.
E. De västra områdena.
I de västra delarna av Förenta staterna träffas flera seminarier av
den typ, som förut omnämnts från Nya Englands stater: anstalter med
2-årig huvudkurs, till vilken inträde kan vinnas av dem, som genomgått
fullständigt gymnasium eller äga motsvarande bildningsmått. Men där¬
jämte finnas här många seminarier, som jämte denna 2-åriga kurs även
hava en 4-årig, avsedd för sådana elever, som komma med mindre förut¬
sättningar. För inträde i denna 4-åriga kurs bruka krävas de kunska¬
per, som kunna inhämtas i eu 1-årig överbyggnad på den 8-klassiga
folkskolan. Vissa seminarier ha, för att kunna mottaga sina elever med
de förkunskaper, de inneha vid avgång från åttonde folkskoleklassen, in¬
rättat en förberedande klass.
Västerns seminarier äro mera uteslutande, än vad fallet är med
motsvarande anstalter i andra delar av landet, avsedda att utbilda lärar-
krafter för folkskolorna, och sådana utgående elever, som vilja ha tjänst
i gymnasierna eller med dem jämförliga skolor, äro därför hänvisade till
att komplettera sin seminariekurs med universitetsstudier. I allmänhet
driva de nu ifrågavarande seminarierna icke undervisningen i de allmän-
bildande ämnena så långt, som i vissa andra delar av landet är fallet.
I stället ägna de mera tid åt fackutbildningen.
NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER.
413
a. Seminarierna i Californien.
Californien har fem seminarier, belägna i städerna Chico, Los Ange-
les, San Diego, San Francisco och San Jose. De äro allesammans inrät¬
tade och underhållna av staten. Elevantalet var läsåret 1908—1909 150 i
det minsta och 873 i det största. Av bestämmelser från åren 1899
och 1903 framgår bland annat följande.
Inträdessökande skola äga goda moraliska förutsättningar och god
hälsa samt ha fyllt 16 år. Lärotiden i seminariet kan vara 4 eller 2
år. För inträde i den 4-åriga kursen erfordras bland annat grundliga
folkskolekunskaper. I den 2-åriga kursen, som motsvarar de båda sista
åren i den 4-åriga, mottagas sådana elever, som efter genomgången
folkskolekurs erhållit avgångsbetyg från högsta klassen i ett 4-årigt
gymnasium eller vid inträdesprövning ådagalägga motsvarande bildning.
För personer, som efter särskild prövning erhållit betyg för anställning
som lärare vid skola inom staten, tinnes ock tillfälle att genomgå en kor¬
tare seminariekurs än den 4-åriga. Under de två första seminarieåren
skall undervisningen ha en allmänbildande karaktär, under de två sista
en fackbildande.
Under de båda första åren tillsammans skall åt ämnet engelska
(innefattande grammatik, läsning och litteraturkännedom, uppsatsskrivning
och »retorik») ägnas minst 350 lektioner; åt naturvetenskaperna (inne¬
fattande biologi, fysik, kemi, fysiologi och geografi) minst 400 lektioner;
åt matematik minst 400 lektioner; åt alla de övriga ämnena (välskriv¬
ning, teckning, musik, slöjd och gymnastik samt historia och samhälls-
lära), vilka sammanförts under benämningen miscellaneous, minst 400
lektioner.
Under de båda sista åren tillsammans skall minst följande antal
lektioner ägnas åt nedanstående ämnen: åt psykologien 160 lektioner; åt
pedagogiken 150 lektioner; åt skolpraktiken 250 lektioner; åt moders¬
målets metodik 250 lektioner; åt historiens metodik 80 lektioner; åt de
ovannämnda naturvetenskapliga ämnenas metodik 400 lektioner; åt mate¬
matikens metodik 100 lektioner; åt slöjdmetodik 240 lektioner; åt me¬
todik i vardera av de båda ämnena musik och gymnastik 160 lektioner.
414
NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER.
Med iakttagande härav få de särskilda seminarierna själva närmare ut¬
arbeta sina läroplaner, liksom de i allmänhet äga inrätta sig så, som
förhållandena kräva på de orter, dit de blivit förlagda.
Sådana sökande, som genomgått fullständig gymnasiekurs eller på
annat sätt förvärvat sådan bildning, att 2-årig seminariekurs för dem är
tillräcklig, hava företräde. Vid flera av de nämnda seminarierna har
man så riklig tillgång på sökande av detta slag, att man där ej inrättat
någon längre kurs än den 2-åriga.
I Chico ställa sig förhållandena, närmare angivna, på följande sätt.
Utan kunskapsprövning mottagas sådana sökande, som kunna förete av¬
gångsbetyg från gymnasium eller från nionde klassen vid folkskola, och sådana,
som redan förvärvat lärarbetyg. Övriga sökande underkastas inträdesprövning.
De olika läroämnena och antalet undervisningstimmar i veckan för vart och ett
av dem synas av följande översikt. Därvid är att märka, att läsåret är indelat
i två terminer, omfattande 20 veckor vardera.
Första terminen.
|
Första
|
året.
|
Engelska..........
|
. . . 8
|
Engelska
|
Historia..........
|
. . . 4
|
Historia
|
Aritmetik och bokhålleri . . .
|
... 4
|
Algebra
|
Teckning och slöjd.....-
|
... 4
|
Botanik
|
Musik...........
|
... ‘2
|
Teckning
Musik .
|
•>*>
Andra året.
Tredje terminen.
Engelska.............4 Engelska
Historia.............4 Geometri
Algebra.............4 Fysik .
Zoologi..............4 Teckning
Teckning.............2 Pedagogik
Musik..............2
20
Andra terminen.
Fjärde terminen.
4
4
4
4
2
2
20
4
4
4
4
4
20
NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER.
415
Tredje
Femte terminen.
Engelska............4
Geometri.............4
Fysiologi.............4
Fysik..............4
Teckning och dess metodik.....2
Musik och dess metodik......2
året.
Sjätte terminen.
Engelska.............4
Aritmetik och dess metodik .... 4
Kemi...............4
Samhällslära och skollagstiftning . . 4
Psykologi.............4
20
Sjunde terminen.
Fjärde året.
Åttonde terminen.
Metodik i engelska, halva terminen (4) 2
Biologi..............4
Geografi och dess metodik.....4
Historia och dess metodik.....4
Barnpsykologi..........4
Pedagogik, halva terminen (4) ... 2
20
Historia.............4
Pedagogik............4
Skolpraktik............15
23
Elever, som före inträdet i seminariet genomgått sådan gymnasiekurs, som
berättigar till inträde vid statens universitet, kunna avsluta sin seminariekurs på
två år. Timplanen för deras kurs är med några smärre avvikelser lika den. som
finnes angiven för tredje och fjärde året här ovan.
Angående undervisningen i de särskilda ämnena må följande meddelas.
Engelska. Under första året förekommer läsning av lättare arbeten av
engelska och amerikanska författare samt av grekiska och romerska gudasagor i
översättning, en kurs i fonetik, undervisning om röstens bruk och vård, stilistik
och talrika uppsatsövningar samt engelska språkets form- och satslära. Tredje
terminen läsas valda skrifter av Franklin, Irving, Cooper, Bryant, Halleck, Drake,
Emerson, Hawthorne, Longfellow, Whittier, Poe, Holmes, Thoreau, Lowell, Park¬
man m. fl. i samband med studium av Amerikas litteraturhistoria. Fjärde och
femte terminerna studeras Englands litteratur och litteraturhistoria. Fjärde ter¬
minen läsas valda arbeten, representerande de förnämsta epokerna i nämnda lands
litteraturhistoria. Halva femte terminen användas de fyra veckotimmarna i ämnet
till studiet av Shakespeare och hans tidsålder; tre av hans dramer genomgås nog¬
grant. Under återstoden av terminen läses Webster’s »Reply to Hayne», Macau-
lay’s »Warren Hastings», och Burke’s »Speech on Conciliation». Sjätte terminens
modermålstimmar ägnas åt läsning av valda poem av Coleridge, Wordsworth,
Keats, Shelley, Tennyson och Browning. Under de 10 veckor av sjunde terminen,
416
NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER.
vilka äro anslagna till detta ämne, stnderas dess metodiska behandling i olika
klasser av folkskolan.
I matematik omfattar kursen aritmetik med huvudvikten lagd på lösnin¬
gen av för praktiska livet viktiga uppgifter; bokhålleri; plan geometri och rymd¬
geometri; algebra sträckande sig till och med binominalteoremet; slutligen mate¬
matikens metodiska behandling i folkskolan.
Av de naturvetenskapliga ämnena studeras här botanik, zoologi, fysiologi,
fysik och kemi. Början sker med botaniken, som inträder andra terminen. Därefter
följer zoologien under den tredje terminen. Man studerar valda typer samt växternas
och djurens former, inre byggnad och livsförrättningar. Ännu en termin ägnas åt
biologien och en termin åt människans fysiologi. Jämte de vanliga lektionerna
förekomma talrika övningar i laboratorierna och studier i biblioteket. Dysiken
studeras under fjärde och femte terminerna. Större delen av arbetet i detta ämne
består i laborationer, särdeles under fjärde terminen. Allt emellanåt samlas del¬
tagarna i kursen för att diskutera resultaten, för att åhöra föreläsningar eller för
att deltaga i vanliga lektioner med repetition och förhör. På detta sätt genom¬
gås mekaniken samt läran om värmet, ljudet, ljuset, magnetismen och elektrici¬
teten. Följande termin inträder kemien. En gång i veckan hållas i detta ämne
vanliga lektioner. De övriga tre veckotimmarna användas för laborationer, varvid
de elementära övningarna på den oorganiska kemiens område förekomma under
särskilt beaktande av sådana ämnen och kemiska processer, som ha största bety¬
delsen för det praktiska livet och industrien. Vissa biblioteksstudier höra även
hit. I organisk kemi gives också en kurs, ehuru den är valfri (se nedan).
Geografi. Då en utförlig kurs i de särskilda ländernas geografi fordras
vid inträdet, lägges i seminariet huvudvikten på den allmänna geografien, ungefär
såsom från seminariet i Westfield är anfört. Exkursioner och övningar i geogra¬
fiska laboratoriet utgöra en viktig del av kursen. Under de sista veckorna stu¬
deras geografiens metodiska behandling i folkskolan.
Historia, och samhällslära. Undervisningen i historia börjar första termi¬
nen med en kurs i gamla tidens allmänna historia. Hänsyn tages till den orien¬
taliska historien blott så mycket, som är nödvändigt för att förstå Greklands och
Roms historia, som utgör det egentliga föremålet för undervisningen under denna
termin. Under andra terminen behandlas det viktigaste av medeltidens och nyare
tidens allmänna historia med huvudvikten lagd på de europeiska nationernas och
den europeiska kulturens uppkomst och utveckling. Tredje terminen följer en
utförligare kurs i Englands historia. Perioden före den normandiska erövringen
behandlas dock kortfattat. Utförligt behandlas utveckligen av självstyrelsens idé
och de politiska institutionerna i England. Vad som hittills blivit läst i historia
utgör grund dels för en kurs i pedagogikens historia, som är förlagd till fjärde
terminen, dels för en framställning av det amerikanska samhällsskicket, som ges
NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER.
417
den därpå följande terminen. Under de båda sista terminerna behandlas utförligt
Amerikas, speciellt Förenta staternas historia ävensom ämnets metodik. Vanliga
lektioner, föreläsningar och biblioteksstudier förekomma under alla terminerna.
Psykologi och pedagogik. Den pedagogiska fackundervisningen börjar under
fjärde terminen med en kurs i pedagogikens historia. Därvid ges en framställ¬
ning av de förnämsta rörelserna och de ledande männen på det pedagogiska om¬
rådet under olika tider. Ändamålet är att låta eleverna spåra utvecklingen av
de viktigaste grundsatserna och problemen i fråga om uppfostran, särskilt dem
som mest bidragit till att skapa nutidens pedagogiska teori och praxis. Sjätte
terminen studeras allmän empirisk psykologi och under sjunde terminen ges en
kurs i genetisk psykologi, i synnerhet barnpsykologi. Vanliga lektioner, föreläs¬
ningar och diskussioner äro olika former för ifrågavarande undervisning. Material
samlas genom direkta iakttagelser och biblioteksstudier, varefter följer en kurs i
pedagogik, omfattande D/a termin. Därvid förekommer pedagogisk psykologi, etik,
allmän uppfostrings- och undervisningslära.
Skolpraktik. Undervisningsövningarna äro förlagda till sista terminen.
Redan tidigare har emellertid hospitering, icke upptagen på timplanen, ägt rum.
Nu under åttonde terminen skall varje elev undervisa i övningsskolan tre timmar
under var och en av veckans fem skoldagar och därvid så vitt möjligt göra bekant¬
skap med alla sidor av lärarens arbete i skolan. Fn gång i veckan samlas alla
deltagarna i den praktiska kursen för diskussion av frågor, som framställa sig un¬
der arbetet i skolan.
Bland övning sämnena lägges största vikten vid teckning. Genom en ratio¬
nell teckningsundervisning under hela skoltiden äro eleverna redan vid inträdet i
seminariet mycket försigkomna i detta ämne. Under seminarietiden övas förutom
konstruktionsritning och hastighetsteckning på väggtavla även teckning av djur,
landskap, illustrationer till givna texter m. m., varjämte utföras studier av varje¬
handa motiv, komponering av originella mönster för tapeter, vaser, pärmar etc.
I stor utsträckning ställes teckningen i den övriga undervisningens tjänst såväl
i seminariet som i övningsskolan. På tid, som är anslagen åt ämnet teckning,
förekomma även vissa slöjdarter och modellering i lera. Musikundervisningen
omfattar sång och musikteori.
Valfria, ämnen. Anordningar ha vidtagits för att elever, som sådant önska
och som äga de därför nödiga förutsättningarna, skola kunna utbyta en termins
arbete i någon eller några av de ovannämnda ämnesgrenarna mot studium av
något, som icke ingår i den obligatoriska kursen. Det som på detta sätt upptages
är vanligen en högre kurs i något av de ämnen, som redan förut blivit nämnda,
eller någon ny gren av ett sådant ämne.
Detta seminarium erbjuder även förberedande kurs för inträdessökande och
tillfälle till fortsatta studier för lärare, som avlagt avgångsexamen vid detta eller
53—082815 Folkundervisning s-kom. bet. I. Folkskolesem. Band 4.
418
NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER.
annat seminarium, samt en 2-årig kurs för dem, som vilja utbilda sig för tjänst¬
göring i de fröbelska lekskolorna.1)
b. Seminarierna i Arizona.
Territoriet Arizona har två seminarier, båda offentliga. Det äldsta
av dessa är beläget i Tempe och hade läsåret 1908—1909 74 lärjungar i
seminarieklasserna. Det har 4-årig huvudkurs och eu 1-årig förbere¬
dande kurs. För inträde i den sistnämnda erfordras att med gott resultat
ha fullständigt genomgått en 8-årig folkskola eller på annat sätt förvärvat
fullt motsvarande bildning.
I den förberedande kursen lämnas undervisning efter följande timplan.
Aritmetik................................5
Förenta staternas historia och samhällslära (första terminen)........\
Geografi (andra terminen).........................(J
Litteraturläsning och övning i mera fri muntlig framställning........5
Rättstavning och ordbildningslära.....................'6
Grammatik och uppsatsskrifning......................5
23
För inträde i den 4-åriga kursen fordras ovannämnda folkskolebildning
jämte det, som inhämtats i nyss angivna förberedande kurs.
Den 4-åriga kursen har två linjer, en engelsk och en latinsk. Timplanen
för den engelska linjen har följande utseende.
Första året.
Algebra ................................. 5
Ordbildningslära.............................2
Övning i muntlig framställning......................3
Grammatik och uppsatsskrivning......................5
Zoologi (första terminen), Fysisk geografi (andra terminen).........5
Musik..................................2
0 Sedan ovanstående skrevs, ha åtminstone beträffande seminariet i Chico vissa för¬
ändringar inträtt. Så t. ex. har man i stället för de två första klasserna i den förutvarande
4-årskursen inrättat eu 3-årig kurs, som förbereder vissa sökande till inträde i den förut
befintliga 2-årskursen. För inträde i lägsta klassen i den förberedande kursen fordras icke
bögre ålder än fyllda 14 år.
NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER.
419
Andra året.
Algebra (första terminen), Geometri (andra terminen)
Allmän historia..................
Engelska.....................
Fysiologi (första terminen), Botanik (andra terminen)
Teckning.....................
Musik......................
Första terminen.
Tredje året.
Andra terminen.
,')
5
5
5
2
2
24
Geometri.............5
Samhällslära...........2
Engelska.............4
Psykologi ............5
Fysik..............5
Teckning.............2
Musik •.............2
25
Engelska.............5
Förenta staternas historia.....5
Pedagogik............5
Kemi...............5
Teckning.............2
Musik..............2
Hospitering i övningsskolan . . . . 1
Första terminen.
Fjärde året.
Andra terminen.
Psykologi och logik........5
Engelsk och amerikansk litteratur . 5
Bokhålleri och handelslagstiftning . 5
Skolpraktik............5
Metodik i modersmålet, historia, geo¬
grafi ..............5
25
Engelsk och amerikansk litteratur . 5
Pedagogikens historia och etik . . . 1
Skollagstiftning och skolförvaltning 2
Teckning.............1
Skolpraktik............5
Metodik i matematik, naturkunnig¬
het, teckning och välskrivning . . 5
19
På den latinska linjen inträder latin med 2 timmar i veckan under första
årets andra termin. Under alla de följande terminerna har detta ämne 5 timmar
i veckan. För att bereda plats för detta språk minskas tiden för engelskan un¬
der första, andra och tredje året, fysiologi, kemi, bokhålleri och handelslagstift¬
ning försvinna från timplanen, och antalet veckotimmar ander sista terminen ökas
från 19 till 24.
Med några mindre betydande avvikelser träffas ovan angivna orga¬
nisation av undervisningen även vid det andra seminariet i Arizona.
420
NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER.
5. Seminariernas lokaler, bibliotek och undervisningsmateriell.
De offentliga seminarierna ha mestadels förträffliga lokaler, genom
vilka olika sidor av undervisningen blivit på ett ändamålsenligt sätt till¬
godosedda. För att möjliggöra ett rationellt undervisningssätt i natur¬
kunnighet har man. såsom redan förut blivit omnämnt, anordnat särskilda
laboratorier. Sådana finnas i regeln för vart och ett av ämnena kemi,
fysik samt biologi, ofta- även för mineralogi och geologi samt för fysiologi.
Ett dylikt laboratorium har eu storlek av ett och ett halvt eller två van¬
liga klassrum, och i anslutning till detsamma finnas ofta ett materiellrum och
ett litet förberedelserum för läraren. 1 många seminarier, särdeles bland
de större, träffas i närheten av laboratoriet eu särskild lärosal för ämnet
i fråga. Sång, teckning och slöjd ha, sina särskilda salar. För undervis¬
ningen i övrigt finnas vanliga lektionsrum i nödigt antal. På somliga
ställen har man beträffande dessa vidtagit den anordningen, att varje rum
är avsett för ett särskilt ämne, sålunda ett för matematik, ett för historia,
ett för geografi, ett för pedagogik o. s. v., och man har dä i varje rum
inflyttat sådan materiell och sådana böcker, som för undervisningen i det
ifrågavarande ämnet ofta behöva anlitas. I afl synnerhet har man varit
angelägen att få en sådan särskild arbetssal för geografien.
På några ställen har man vid seminarierna inrättat ett särskilt litet
museum, omfattande i synnerhet biologiska, geografiska och historiska
samlingar och lämnande utrymme för förevisning och föreläsningar.
Redan förut har framhållits, vilken stor betydelse biblioteksstudierna
ha vid den amerikanska seminarieundervisningen. Man vinnlägger sig
ganska allmänt om att anskaffa goda och rikhaltiga boksamlingar. Även
små seminarier förfoga över flera tusen böcker, valda med särskild hänsyn
till undervisningen uti olika ämnen, och vid större seminarier kan man
träffa bibliotek på ett eller flera tiotusental band. På allt sätt sörjer
man för att biblioteken skola bliva lätt tillgängliga för lärare och elever.
Flemlån förekomma, men framför allt sker studiet på stället, vilket ock
lätt går för sig, då böckerna äro uppställda i rymliga salar antingen i
själva seminariebyggnaden eller i eu särskild biblioteksbyggnad.
NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER.
42]
Förutom ovannämnda lokaler finner man samlingssal för eleverna,
rektorsexpedition, lärarrum, toalettrum in. in.
För elevernas hälsa och fysiska utveckling är i allmänhet väl sörjt.
Moderna system användas för uppvärmning, belysning, luftväxling och
renhållning. Ett eller två ändamålsenligt inredda matrum, där de elever,
som sådant önska, kunna få intaga sina mellanmål, finnas anordnade.
För kroppsövningar finnas stora gymnastiklokaler och rymliga idrottsplat¬
ser. I allmänhet förfoga seminarierna över rätt vidsträckta områden för
byggnadstomter, lekplaner, trädgårds- och parkanläggningar.
6. Seminariernas styrelser, lärare och elever.
1 fråga om seminariernas styrelser må följande tvpiska exempel från
olika stater meddelas.
I några stater lyda seminarierna direkt under statens centralstyrelse
för skolväsendet (tlie State board of education). Bland stater, där detta är
fallet, kan nämnas Massachusetts, New Jersey, Maryland och Syd-Dakota.
Till att inspektera seminarierna och bereda de frågor, som röra dessa an¬
stalter, bruka styrelserna utse vissa av sina medlemmar.
I Syd-Dakota besökas seminarierna även av styrelsen i dess helhet.
Denna förlägger nämligen två eller tre av sina årliga sammanträden
till var och eu av de fem anstalter,1) som stå under dess omedelbara
ledning.
I de allra flesta av unionens stater finnas särskilda seminariestyrel-
ser. I Wisconsin, Minnesota och Kalifornien är styrelsen gemensam för
alla statsseminarierna. I de båda förstnämnda staterna har varje semina¬
rium en bland centralstyrelsens medlemmar såsom sin lokalinspektör.
Denne är bosatt i seminariestaden och fungerar tillsammans med rektorn
såsom lokalstyrelse. I Kalifornien förordnar statens guvernör eu lokalsty¬
relse av fem personer för vart seminarium, och den gemensamma styrelsen
är sammansatt av statens guvernör, högste styresmannen för undervisa
ningsväsendet (State superintendent of public instruktioni), seminarierns- *)
*) Ett universitet, en lantbrukshögskola, en bergsskola och två seminarier.
422
NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER.
rektorer samt ordföranden och två valda ledamöter från varje lokal¬
styrelse.
I ett stort antal stater, bland vilka må nämnas New York, Penn¬
sylvania, Illinois och Missouri, har varje seminarium sin lokalstyrelse, men
det finnes icke någon annan överstyrelse än statens högsta skolstyrelse.
Denna har dock, reelt sett, mycket litet inflytande över seminarierna. Aven
de viktigare frågorna, t. ex. tillsättningen av rektor och övriga lärare
samt fastställandet av undervisningsplaner, avgöras i regeln av dessa lokal¬
styrelser, varvid rektorn har stort inflytande vid val av medlärare, och
seminariekollegiet vid bestämmandet av undervisningsplanerna för de sär¬
skilda ämnena.
I regeln lägger man i Förenta staterna stor vikt på anskaffandet av
dugliga lärare vid seminarierna. Några särskilda kompetensfordringar
synes man i allmänhet icke hava uppställt, men platserna vid seminarierna
äro tillräckligt begärliga för att draga till sig utmärkta lärare av olika slag.1)
Av ämneslärarna ha de flesta idkat omfattande akademiska studier
i de ämnen, vilka de företräda, övningslärarna ha vanligen genomgått
någon för ändamålet avsedd fackkurs. Redan förut har på flera ställen
angivits, att av de från seminarierna utgående eleverna somliga bli lärare
vid gymnasierna. Likaledes ha även åtskilliga av seminarielärarna, särskilt
bland de kvinnliga, själva genomgått någon av de högre och mera krävan¬
de kurserna vid ett seminarium. Den bästa förberedelsen för kallet anses
de hava, vilka såväl idkat akademiska studier som ock genomgått en kurs
vid ett seminarium och genom praktisk verksamhet förskaffat sig känne¬
dom om folkskolan.
Seminarielärarna intaga på de flesta ställen eu god social och eko¬
nomisk ställning, deras tjänstgöring anses mycket tilltalande. Åmnesför-
delningen mellan lärarna har i allmänhet gjorts så, att varje lärare före¬
träder ett eller ett par undervisningsämnen. I stora seminarier synes det
vara mycket vanligt, att lärarna undervisa blott i ett kunskapsämne var.
På somliga ställen finner man, att eu lärare har undervisningsskyldighet i
ett kunskaps- och ett övningsämne. I det förut omnämnda kommitté¬
') Mestadels anses det mera eftersträvansvärt att bli lärare vid ett seminarium än
vid ett gymnasium.
NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER.
423
betänkandet av år 1899 föreslogs under framhållande av de stora krav,
seminariearbetet ställer på lärarna, att dessas undervisningsskvldighet borde
begränsas till 15—20 timmar i veckan. Denna tanke har man mången¬
städes förverkligat.
Ej blott med hänsyn till användningen av olika undervisningsmeto¬
der och undervisningsmedel utan även i förhållande till läroplanen har en
synnerligt stor frihet inrymts åt rektorer och övriga lärare. Härigenom
har det blivit seminarierna möjligt att i hög grad anpassa sig efter olika
elevers förutsättningar och behov samt de lokala förhållandenas krav.
Då, som längre ned skall visas, de kvinnliga eleverna utgöra nära
4/ö av hela elevantalet i de offentliga seminarierna, så är tydligt, att det
kvinnliga elementet skall vara talrikt representerat i dessa anstalters lärar¬
kårer. Läsåret 1908—1909 utgjorde lärarinnorna nära 65 procent av lärar-
krafterna vid nämnda anstalter. Företrädesvis ha de befattning som lärare
i övningsämnena och som metodiklärare, där särskilda sådana finnas. Men
givetvis undervisa även många lärarinnor i kunskapsämnen. De manliga
lärarna träffas företrädesvis som huvudlärare i kunskapsämnena. Vid de
privata seminarierna utgjorde vid samma tid de kvinnliga lärarna något
över 55 procent av lärarkrafterna.
Elevkårerna vid de amerikanska seminarierna förete i flera avseenden
en annan prägel än den i de europeiska länderna vanliga. Antalet lär¬
jungar i varje anstalt är därute oftast mycket stort. Alla samhällsklasser
äro representerade, och många av lärjungarna ha redan före seminarietiden
bevistat högre skolor och förvärvat eu högre grad av bildning och and¬
lig mognad. Det andliga utbyte, som eleverna vinna genom umgänget
med varandra, blir därför ganska mångsidigt, helst som även olika
studieriktningar förekomma inom seminariet självt. De amerikanska se¬
minariernas anseende och sociala ställning äro också ägnade att bereda
eleverna tillfälle till bildande umgänge även utanför seminariet.
Ett litet antal seminarier hava endast kvinnliga elever. I övrigt är
det regel, att de offentliga seminarierna i Förenta staterna hava lärjungar
av båda könen. Mycket sällsynt är det, att de manliga eleverna äro i plu-
ralitet inom en anstalt; på några få ställen äro de båda slagen av lärjun¬
gar ungefär lika till antalet, men i regeln äro de kvinnliga i stor majori¬
424
NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER.
tet. Av 74,370 lärjungar, sotn läsåret 1908—1909 funnos i samtliga
offentliga seminarier, voro 15,532 eller knappt 21 procent manliga och
58,838 eller något mer än 79 procent kvinnliga. Talrikast voro de kvinn¬
liga eleverna i Nva Englands stater, där de utgjorde nära 95 procent av
nämnda staters elevantal. Här är icke alldeles ovanligt att träffa semi¬
narier, bland vilkas talrika elever under vissa år inga eller blott några få
manliga finnas inskrivna.
Aven i privatseminarierna är sam undervisning regel, men i dessa
anstalter utgjorde läsåret 1908—1909 de manliga eleverna något över 33
procent av hela antalet. Samtliga privatseminarier hade då 7,918 elever,
av vilka 2,639 voro män och 5,279 kvinnor. Bland privatseminarierna
träffas några med blott manliga elever.
I fråga om disciplinen synes man lägga huvudvikten på uppkomsten
och bevarandet av en god anda inom seminariet och av en stark och va¬
ken ansvarskänsla hos eleverna. Man vill, att dessa skola vara medvetna
om att det ej blott är på lärarna utan i väsentlig man även på dem
själva, som seminariets anseende och den gemensamma trevnaden inom
anstalten är beroende, samt att det inflytande, de såsom kamrater utöva
på varandra, är en viktig faktor för deras utveckling.
Flera slag av föreningar finnas bland lärjungarna. I annat samman¬
hang hava kristliga föreningar för unga män och för unga kvinnor omnämnts.
Mycket vanliga äro litterära föreningar, vilka, på samma gång de odla den
litterära smaken, även lämna sina medlemmar tillfälle att vinna vana vid
offentligt uppträdande. Somliga av dessa föreningar verka även för en ädel
och bildad umgängeston. Även idrottsföreningar träffas mångenstädes,
Förhållandet mellan lärare och lärjungar är ofta mera personligt
och förtroendefullt än i inånga andra länders seminarier. Arbetet i labora¬
torierna, i biblioteket och på undervisningsutflykterna är i sin mån ägnat
att låta lärare och lärjungar förstå varandra. De förra deltaga även
ofta i de senares föreningsarbete, och till andan inom seminariet har det
kommit att höra, att lärjungarna enkelt och frimodigt direkt frambära
sina önskningar till rektor och vederbörande lärare. Med de avgångna
eleverna stå även många seminarier i förbindelse och mottaga gärna från
dem direkt uttalanden om erfarenheter, som gjorts under studietiden.
NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER.
425
Undervisningen i de offentliga seminarierna är i regeln fri för de
lärjungar, som tillhöra den stat (beträffande de kommunala anstalterna
den stad), som underhåller seminariet. På ett och annat ställe upptas
varje termin en mindre biblioteksavgift från eleverna, men som regel
gäller, att de icke allenast ha fri nyttjanderätt till bibliotek och andra
samlingar utan till och med erhålla läroböcker, skriv- och ritmateriell fritt
— detta i överensstämmelse med vedertaget bruk i olika slag av offentliga
skolor i Förenta staterna. I övrigt få eleverna själva, vanligen utan sti-
pendieunderstöd, bekosta sitt uppehåll vid seminariet.
Bostads- och kostförhållandena synas i allmänhet vara goda. Tack
vare de många järnvägslinjerna och de mångenstädes även på landsbygden
förekommande elektriska spårvägarna, kunna många elever även under
terminerna bo i sina hem, ehuru dessa icke äro belägna i seminariestaden.
Andra söka sig inackordering i familjer i staden. För 12 — 18 dollars i
månaden erhålles god och närande föda, ensamt rum med eldning och
städning samt tillträde till badrum. Somliga elever, särskilt bland de
kvinnliga, bruka slå sig tillsammans till små grupper, som sätta upp eget
hushåll, själva sköta städningen, kanske ock bo två och två i samma rum.
Härigenom kunna de nedbringa kostnaderna till 8—10 dollars i månaden.
Vid många seminarier finnas elevhem byggda av staten och avsedda
att öka möjligheterna för eleverna att erhålla god inackordering. Det kan
nämligen stöta på svårigheter att i stadens familjer finna lämplig inackor¬
dering för alla de elever, som behöva sådan; särskilt händer detta lätt,
om ett seminarium med ett stort antal elever är beläget i en liten stad.
Dessa elevhem äro icke avsedda att göra uppehållet vid seminariet billi¬
gare för de elever, som bo i dem. Man får nämligen där betala tullt ut
lika mycket som för en god privat inackordering, stundom litet mer. De
äro sålunda icke heller ägnade att nedtrycka inackorderingsprisen på plat¬
sen m.en väl att lämna efterfölj an svärda exempel i fråga om goda anord¬
ningar till elevernas hälsa och trevnad.
Från somliga seminarier finnes uppgift på hur mycket en elevs
samtliga utgifter under ett läsår bruka gå till. Från flera olika ställen
uppskattas dessa till 150—160 dollars. Mera sällsynt är det, att så låga
belopp som 135 dollars eller så höga som 250 dollars blivit angivna.
54—082815 Folkunder c.-kom. let. I. Folkskolesem. Band 4.
42(5
NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER.
7. Offentliga och privata seminarier. Anstalternas fördelning på
de olika staterna.
Med uttrycket public normal scliools förstår man i Förenta staterna
dels statsseminarierna (state normal scliools), dels ock de kommunala an¬
stalterna. De förnämsta av det sistnämnda slaget äro de, som upprättats
och underhållas av vissa större städer. Huvudsyftet med att ifråga¬
varande städer skaffat sig egna seminarier är att därigenom lättare kunna
rekrytera sina stora lärarkårer med utbildade krafter. Som medverkande
omständighet nämnes även, att vissa stadsborgare gärna se, att inom
hemorten finnes tillfälle för deras döttrar att vinna utbildning för skol-
tjänst.
De ifrågavarande anstalterna hava mestadels blott kvinnliga lär¬
jungar, och de äro avsedda i främsta rummet för flickor från den stad,
som underhåller seminariet. Dessa ha fri undervisning; elever från andra
platser kunna mottagas men mot rätt avsevärda skolavgifter. 1 de flesta
fall är seminariekursen 2-årig, och för inträde i densamma krävas de
förkunskaper, som gymnasiet avser att bibringa. Som ett exempel på
dylika kommunala anstalter har seminariet i Boston (Boston normal scliool)
redan blivit anfört.
1 Förenta staterna finnas dessutom ganska många privata semina¬
rier {private normal scliools). Uppgifterna för läsåret 1908—1909 uppta
64 privata seminarier mot 193 offentliga. Under det att de senares antal
år efter år stadigt tillväxt, har de förras antal varit underkastat häftiga
växlingar i olika riktningar. Från knappt ett halvt hundratal under läs¬
året 1889—1890 sprang det under åtta år upp till närmare 200. Men
under de närmast följande åren stängdes så många privata seminarier
eller ombildades till skolor av annat slag, att redan läsåret 1901 —1902
privatseminariernas antal sjönk till 109. Sedan har det, som av ovan¬
stående framgår, ytterligare nedgått.
Privatseminarierna äro varandra oerhört olika. Under det att några
äro mycket aktningsbjudande anstalter med utmärkta lokaler och bibliotek,
talrik och väl avlönad lärarpersonal samt stora elevskaror, vilka erhålla eu
NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER.
427
utbildning jämförlig med dem, som ges i de offentliga anstalterna, äro
däremot andra ej blott mycket obetydliga utan även ganska underhaltiga.
Av brist på medel eller av sparsamhetshänsyn ha många privatseminarier
erhållit en alltför torftig utrustning. E. G. Dexter säger om dem i sin
History of Education in the United States (New-York 1904) s. 2.84, att
deras enda försvar för sin tillvaro såsom seminarier är, att övriga anstalter
för utbildning av lärare ännu icke kunna fylla behovet, och att även den
utbildning, som de klenaste av dem ge, dock är bättre än alls ingen.
Ehuru privatseminarierna äro så pass talrika, är antalet av de lärare, som
utgå från dem jämförelsevis litet. Detta förklaras bland annat därav,
att många av dem äro ganska små anstalter. Under läsåret 1908—1909
uppgick det till 1,496 från samtliga 64 privata seminarier, under det
de 193 offentliga seminarierna samma år utsände 12,659 lärarkrafter.
De privata seminarierna åtnjuta något understöd av allmänna medel;
huvudsakligen äro de dock hänvisade till terminsavgifter från eleverna.
Ofta nog följer med avgångsbetyg från dessa seminarier ingen behörig¬
het för anställning i de offentliga skolorna, utan få de utexaminerade söka
sådan behörighet genom särskild prövning inför vederbörande orts- eller
statsmyndigheter.
I många stater, särskilt bland de västra, förekomma inga privat¬
seminarier. Talrikast träffas dessa anstalter i Missisippiområdet. Några av
de märkligaste och mest gagnande finnas i sydstaterna. Som ett exempel
på sådana kan anföras det förut omnämnda Tuskegee normal and indu¬
strial institut i Alabama.
Antalet offentliga och privata seminarier i unionens särskilda delar synes
av följande förteckning, upprättad efter de statistiska uppgifterna' för läsåret
|
Offentliga
|
Privata
|
|
seminarier.
|
seminarier.
|
Maine..........
|
........ 6
|
—
|
New Hampshire......
|
........ 1
|
—
|
Vermont..........
|
O
|
—
|
Massachusetts.......
|
........12
|
3
|
Rhode Island........
|
........ 1
|
—
|
Connecticut........
|
........ 5
|
—
|
428
NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER.
New York . . . .
New Jersey . . .
Pennsylvania . . .
Delaware . . . .
Maryland . . . .
C olnmb i adistriktet
Virginia.....
Väst-Virginia . .
Nord-Carolina . .
Syd-Carolina . . .
Georgia.....
Florida.....
Kentucky . . . .
Tennessee . . . .
Alabama.....
Missisippi . . . .
Louisiana . . . .
Texas......
Arkan sas . . . .
Oklahoma . . . .
Ohio.......
Indiana .....
Illinois.....
Michigan . . . .
Wisconsin . . . .
Minnesota . . . .
lowa......
Missouri.....
Nord-Dakota . . .
Syd-Dakota . . .
Nebraska . . . .
Kansas.....
Montana.....
Wyoming . . . .
Colorado . . . .
New Mexiko . . .
Arizona.....
Utah......
Offentliga
seminarier.
. 17
17
4
2
3
6
5
1
1
3
1
(i
3
2
3
2
3
7
2
(i
12
6
2
2
4
2
3
1
1
2
2
1
Privata
seminarier.
1
2
1
1
1
7
3
3
1
3
3
4
2
1
1
4
1
5
1
3
2
4
1
3
1
NORDAMERIKAS B’ÖRENTA STATER.
429
(»fientliga
seminarier.
Nevada .................. —
Idaho................... 2
Washington................ 3
Oregon .................. 4
Californien................. 5
Privata
seminarier.
2
8. Lärarutbildning förmedelst gymnasie- och universitets¬
kurser.
Att högre allmänbildande skolor även fä tjäna såsom lärarutbildnings-
anstalter, är i Förenta staterna eu mycket vanlig sak. 1 staten New York
gjorde man redan tidigt försök att på detta sätt fylla hela behovet av
lärarkrafter för folkskolorna. Försöket utföll emellertid mindre lvckligt
än man väntat, och man har därför funnit sig föranlåten att så småningom
cd o
upprätta särskilda seminarier, så att nämnda stat numera äger inemot ett
tjugutal dylika anstalter. Men därjämte pågår alltjämt lärarutbildning
även vid gymnasierna. Nämnda förhållande träffas även på ett stort antal
ställen inom övriga delar av unionen. Enligt uppgifterna för läsåret
1908—1909 funnos då bland de offentliga gvmnasierna 733 och bland de
privata 195, vilka vid sidan av sin egentliga uppgift även sysslade med ut¬
bildning av lärare och lärarinnor.
På somliga ställen finnes för ändamålet en särskild seminarieavdel-
ning såsom en överbyggnad på gymnasiet, och för inträde i den först¬
nämnda erfordras att ha ordentligt inhämtat gymnasiekursen. I seminarie-
avdelningen ägnar man sig nästan uteslutande åt studiet av psykologi och
pedagogik samt de olika ämnenas speciella metodik ävensom åt praktiska
undervisningsövningar. Ofta är det en 1-årig kurs, som utgör seminarie-
avdelning, men det förekommer även, att nämnda avdelning är 2-årig
och därigenom kommer att erbjuda mycken likhet med vissa fristående
seminarier, vilka mottaga sina elever från fullbordad gymnasiekurs.
Vid många andra av de gymnasier, som syssla med lärarutbildning,
gives däremot ingen för detta ändamål avsedd överbyggnad på anstalten,
430
NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER.
men möjlighet finnes att under gymnasiekursen såsom valfria ämnen upp¬
taga pedagogik och undervisningsövningar. De elever, som välja dessa
ämnen, skola således, samtidigt därmed att de genomgå sin gymnasiekurs,
fn någon fackutbildning för lärarkallet, en utbildning, som dock lämnar
icke så litet övrigt att önska.
Av större betydelse för den amerikanska lärarbildningen äro de åt¬
gärder, som för densamma vidtagits vid universiteten. Mångenstädes hava
både s. k. colleges och egentliga universitet inrättat sig så, att de kunna
erbjuda den blivande läraren tillfälle till pedagogisk fackutbildning.
Redan under läsåret 1832—33 gavs vid ett universitet i New York
undervisning i pedagogik. Denna fortsattes emellertid icke länge. Vid
förra århundradets mitt öppnade andra universitet kurser i pedagogik,
vilka under några ars tid pågingo. Den stadigvarande universitetsunder¬
visningen i pedagogik i Förenta staterna daterar sig från 1870-talet.
Universiteten i Iowa och Michigan gingo därvid i spetsen, och exemplet
har följts av ett stort antal liknande institutioner. För närvarande finnes
det inom unionens område ett stort antal universitet och colleges, som giva
kurser i pedagogik. Vid flera av dessa anstalter är det dock icke så särdeles
mycket bevänt med ifrågavarande undervisning. På andra ställen åter
står det pedagogiska studiet högt. Särskilt är detta fallet vid ett 10-tal
av Förenta staternas största och förnämsta universitet. 1 regeln äro vid
dem flera professorer anställda i detta ämne, ja, vid några av de största
universiteten ha till och med ett slags pedagogiska fakulteter utvecklat sig.
Sådant är t. ex. numera förhållandet vid det universitet, New York
university, där pedagogiken första gången uppträdde som akademiskt
studieämne i Förenta staterna, men dä blott under kort tid lyckades hålla
sig kvar. Nu träffa vi bland de tio fakulteter, av vilka detta universitet
består, även en pedagogisk fakultet, kallad Sc/iool of pedagogy. Den grundades
år 1890. Den undervisning, som här förekommer, förutsätter mycket om¬
fattande förkunskaper och kan icke sägas vara avsedd att tjäna som direkt
medel för folkskollärarutbildningen, men den kommer på flera sätt, om ock
mera indirekt, denna tillgodo, varjämte den är av stor vikt för lärarnas
fortbildning.
NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER.
431
Större direkt betydelse för nyssnämnda lärarutbildning ha de peda¬
gogiska avdelningarna vid Columbiauniversitetet i New York och vid Chi¬
cago university.
Columbiauniversitetet äger en stor pedagogisk institution, benämnd
Teachers college. Denna institution grundades år 1888 som en fristående
lärarbildningsanstalt, men blev tio år senare förenad med universitetet.
De olika grenarna av pedagogiken, dess hjälpvetenskaper och de olika skol¬
ämnenas metodik äro företrädda av sina särskilda målsmän. De studerande
ha möjlighet att anlägga sina pedagogiska studier i olika riktningar. Som¬
liga utbilda sig till lärare eller inspektörer i folkskolor, andra till ämnes-
lärare i gymnasier, andra åter till lärare i ett eller annat övningsämne.
Samtidigt med lärardiplom kunna de även förvärva den lägre lärdoms¬
graden »Bachelor». Icke så få fortsätta vid universitetet sina pedagogiska
studier för att vinna doktorsgrad och för att en gång själva bli lärare i
pedagogik vid universitet, college eller seminarium.
För den praktiska lärarutbildningen stå tvenne skolor till förfogande.
Den ena är Horace Mann school, som består av tre stora avdelningar,
lekskolan för barn av 3—5 års ålder, folkskoleavdelningen med åtta års¬
klasser för barn i åldern 6—13 eller 14 år samt gymnasiet med fyra års¬
klasser för ungdom av omkring 15—18 års ålder. Denna skola är en
mönsterskola, i vilken de studerande under flitiga besök skola iakttaga,
hur undervisningen bedrives av erfarna lärare och efter de bästa metoder
utan att störas av elevpraktik. Den andra skolan, Speyer school, en väl
utrustad folkskola, är det egentliga fältet för de studerandes egna under-
visningsförsök. Skolorna ha var sin särskilda lärarkår, men professorn i
skoladministration är överinspektör över dem, och huvudlärarna i de olika
ämnenas metodik inom pedagogiska institutionen äro i skolorna ämnes-
inspektörer i var sitt ämne.
Med hjälp av storartade donationer grundades under den bekante
Francis W. Parkers ledning i Chicago en lärarbildningsanstalt, kallad
Chicago institute. I början av innevarande århundrade sammanfördes under
benämningen School of education denna anstalt med Chicago university,
och de professorer och docenter, som redan förut voro vid universitetet
anställda i de pedagogiska disciplinerna och deras hjälpvetenskaper, ingingo
•432
NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER.
i den nya institutionens lärarkår. School of education förfogar över sina
egna övnings- och mönsterskolor, bland vilka särskilt den åttaklassiga
folkskolan är en av de mest berömda reformskolor i hela Amerika.
Under de senaste åren hava liknande större avdelningar för peda¬
gogikens studium organiserats även vid vissa andra amerikanska universi¬
tet, t. ex. i Wisconsin och i Urbana i Illinois.
Många av dem, som i universitetens pedagogiska avdelningar idkat
studier, erhålla snart nog plats som överlärare vid större folkskolor,
som lärare vid gymnasier, seminarier eller universitet, som skolinspektörer
eller dylikt.
Men på det ena eller andra sättet, direkt eller indirekt, kommer
dock det vid amerikanska universitet med sådan flit drivna studiet av
pedagogiken och psykologien folkundervisningen tillgodo. Så ungt detta
studium än är, råder intet tvivel om, att det icke redan i mycket avsevärd
mån hunnit verka befruktande på uppfostringsarbetet. Bland medel, genom
vilka detta sker, må även nämnas de pedagogiska publikationer, som utges
från flera amerikanska universitet och vunnit vidsträckt spridning.
9. Tillgång och efterfrågan på lärare. Lärarprövningar.
1 det föregående har blivit redogjort för de förnämsta slagen av
lärarbildningsanstalter i Förenta staterna, nämligen för offentliga och pri¬
vata seminarier samt lärarbildningskurser vid gymnasier och universitet.
Läsåret 1908—1909 utgingo såsom förut nämnts från de offentliga semi¬
narierna 12,659 lärare och från de privata 1,496 eller tillsammanlagt
14,155. Från gymnasiernas och universitetens kurser torde samma år
ha utgått åtminstone några tusen lärare.
Åven om man tager i beräkning, att somliga av de utexaminerade
av en eller annan anledning icke ingå i skolans tjänst, torde man dock
vara berättigad att anse, att Förenta staternas skolor det året fatt ett till¬
skott av omkring 18,000 väl eller någorlunda väl utbildade lärar-
krafter. Ett så pass stort årligt tillskott är emellertid alls icke tillräckligt
att fylla behovet. Skolorna måste i mycket stor utsträckning från andra
NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER.
4:>:>
håll mottaga lärarkrafter, vilka icke fått den utbildning, som bär förut
beskrivits.
Såsom man kan vänta, söka sig de lärare, som fått den högsta
(och dyrbaraste) utbildningen, företrädesvis till de bäst avlönade platserna,
vilka i regeln äro att finna i städerna. På inånga ställen fa däremot
landsbygdens folkskolor, de s. k. rural schools, vilka vanligen arbeta under
svårhanterliga former, i det att barn av mycket olika ålder och förutsätt¬
ningar äro förenade i samma avdelning, även lida under den stora olägen¬
heten av mindre väl förberedda lärarkrafter.
Av var och en, som vill vinna anställning som lärare, i vilken skola
det än må vara, fordras emellertid vissa kvalifikationer, såväl insikter,
färdigheter och en viss undervisningsförmåga som ock fysiska och morali¬
ska förutsättningar.
Därför anordnas ock i varje stat särskilda prövningar med lärar-
aspiranterna. Angående formerna för dessa prövningar och villkoren för
lärarbetygs erhållande hava de olika staterna sina särskilda föreskrifter,
vilka äro synnerligen omständliga och mångskiftande. I allmänhet finnas
tre slags lärarbetyg.
1. County certijicate, »provinsbetyg», gäller inom ett mindre område
och blott för viss, kort tid, oftast några få år. Fordringarna för dylikt
betyg äro jämförelsevis små. Prövningarna förrättas av eu särskild kom¬
mission eller av skolinspektören över området i fråga. På denna väg
kommer en stor mängd lärare utan tillfredsställande utbildning in i skolans
tjänst. Som förut blivit antytt, gå dylika lärare vanligen till de lågt av¬
lönade platserna på landsbygden. Men många av dem utmärka sig för stor
energi, studera flitigt privat eller genomgå efter någon tid en kurs vid ett
seminarium samt förvärva sig något av de nedannämnda betygen och där¬
med utsikt till bättre anställning.
2. State certijicate, »statsbetyg», gäller inom hela den stat, vars
myndigheter utfärdat detsamma. Giltighetstiden är ett visst antal år, som
dock är olika inom de särskilda staterna. Det växlar sålunda från 1 till
12, men är vanligen 5 eller däromkring. Kunskapsfordringarna äro högre
än för det ovannämnda betyget. Dessutom kräves ofta eu viss tids före¬
gående tjänstgöring.
55—0S2S15 Folkunderv.-kom. bet. I. Folktlcolesem. Band 4.
434
NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER.
3. State life certijicate, »statsbetyg för livstid», gäller också inom
hela staten och behöver, såsom namnet antyder, icke förnyas. För detta
sålunda slutgiltiga lärarbetyg (ofta kallat lärardiplom) äro i de flesta stater
mycket höga fordringar fastställda. Om de teoretiska förutsättningarna
vinner man lättast en föreställning genom att närmare ge akt på vad som
förut blivit meddelat angående lärokurserna i seminarierna. Genom någon
av de fullständiga kurserna vid dessa anstalter förmedlas nämligen i regeln den
teoretiska utbildning, som kräves för nu ifrågavarande betyg. Fordringarna
pa föregående tjänstgöring äro även ganska betydande; det är icke ovanligt,
att 5—10 års lärarerfarenhet kräves.
I fråga om båda de sistnämnda slagen av betyg gäller det, att där
särskild examination behöver förrättas, denna kan verkställas på flera olika
sätt, bland annat genom särskilda examenskommissioner, men att betygen
utfärdas av de olika staternas centrala skolmyndigheter. Mellan många
stater finnes överenskommelse därom, att lärarbetyg, som utfärdats av en
stats myndigheter, äga giltighet även inom en annan stat. A andra sidan
ha vissa större städer särskild examination för lärare, som söka plats vid
deras skolor. I några stater användas icke de ovan angivna betecknin¬
garna, men ett betygs- och prövningssystem, som i sak nära överensstäm¬
mer med det nu omtalade, förekommer likväl.
I fråga om de rättigheter, som avgångsbetyg från seminarierna ge,
är följande att märka. Skolförfattningarna i några få stater förena ingen
formell rätt med ifrågavarande avgångsbetyg, utan de från seminarierna
utgångna eleverna få, för att erhålla betyg, som berättigar till anställning,
liksom andra läraraspiranter, underkasta sig någon av förutnämnda pröv¬
ningar. Som regel gäller dock, att de, som genomgått ett statsseminarium
eller en lärarbildningskurs vid ett universitet, icke sedermera behöva under¬
kasta sig någon särskild prövning för anställning. Ofta brukar veder¬
börande stats centrala skolmyndigheter åt dem, som förete seininariebetyg,
utfärda ett särskilt betyg, gällande för anställning inom hela staten under
vissa år (state certificate) eller ock förse seminariebetyget med sin under¬
skrift, varigenom det får samma giltighet. Den tjänstgöring, som ofta
kräves för erhållande av state certificate, anses seminariernas elever ha
fullgjort genom sin praktik i övningsskolan. Efter vissa års väl vitsordad
NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER.
435
lärarverkfcamhet erhålla de personer, som vid seminariet genomgått full¬
ständig kurs, utan prövning slutgiltigt lärardiplom (state lite certificate).
Mycket vanligt är, att betyg från erkänt goda seminarier ge här antydda
rättigheter även i andra stater än den egna.
Där lägre och*mera ofullständiga kurser finnas vid ett seminarium,
ge dessa givetvis icke samma rätt som de fullständiga. Ej heller bruka
elever, som komma från seminarier eller andra lärarbildningsanstalter,
vilka i det hela stå på eu lag nivå, få göra anspråk på att utan en senare
genomgången examen av statsmyndigheterna erhålla betyg, som äga den
vidsträcktare giltigheten för anställning.
Slutligen är att märka, att somliga seminarier icke lämna sina elever
avgångsbetyg, förrän dessa med goda vitsord skött lärarbefattning under
två eller flera år; det då utfärdade betyget gäller såsom state lifc cer¬
tificate.
Den offentliga kontroll, som i sin mån skall bidraga till det er¬
kännande, seminariebetygen åtnjuta, utövas förnämligast genom en ofta
återkommande inspektion av undervisningen. Från några seminarier om¬
talas även sådan avgångsexamen, som förrättas av särskilda kommissioner.
10. Lärarnas fortbildning.
Redan vid den tid, då de första seminarierna inrättades, började
man vidtaga anstalter för i tjänst varande folkskollärares fortbildning för
kallet. Det uppstod för ändamålet ett slags fortbildningskurser, som
amerikanerna kalla Teacliers’ institutes (»lärarinstitut»). I oktober år 1839
samlades i Hartford i Connecticut ett antal unga lärare till eu sådan kurs,
som pågick under sex veckors tid. Detta är för så vitt man vet den för¬
sta början till saken i fråga. Den första kurs, som bär namnet lärarinstitut,
hölls i staten New York icke långt därefter. Sedan början sålunda var
gjord, spred sig rörelsen redan under 1840-talet hastigt över stora delar
av landet. Behovet av dylika kurser var också synnerligen stort under
nämnda tid, då seminarierna ännu voro få och föga utvecklade och då
procenten av de lärai’e, som började sin verksamhet i skolan utan nöjaktig
436
NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER.
förberedelse för kallet, var ännu mycket större än i våra dagar. Men
även sedan lärarutbildningen i hög grad förbättrats, ha de s. k. In rar¬
instituten alltjämt befunnits behövliga, och deras spridning har fortgått.
Under de senare åren ha sådana kurser hållits i så gott som varenda stat,
och hela antalet kursdeltagare årligen uppskattas till mer än 100,000.
Till en början voro kurserna privata och bekostades av deltagarna
själva; besökandet var frivilligt. Numera anordnas de av de offentliga
myndigheterna, kostnaderna bestridas mestadels med offentliga medel, och
på många ställen är besökandet obligatoriskt särskilt för sådana lärare,
som inträtt i skolans tjänst utan tillräcklig föregående utbildning. Ofta
anordnas dessa, kurser under sommarferierna, men det händer också, att
de förläggas till tider, då skolornas läseterminer pågå. 1 senare fallet
erhålla de lärare, som äro ålagda att bevista dem, tjänstledighet med bi¬
behållande av sin lön.
Tiden för varje kurs är vanligen ganska kort, stundom blott några
dagar, ofta eu vecka, ibland några veckor. Ledningen utövas i regeln av
distriktets folkskoleinspektör eller någon högre skolmyndighet. Till lärare
vid kurserna söker man förvärva personer med framstående kunnighet och
pedagogisk skicklighet. Flera lärare vid seminarier, andra högre skolor
eller universitet bestrida dylik tjänst under eu del av sina ferier. Men
det finns även exempel på att en stat tillsatt en särskild lärarkår för
ifrågavarande undervisning. Dessa lärare ha då sysselsättning hela arbets¬
året med att på olika ställen inom statens område hålla dylika kurser.
Vad undervisningens anordning beträffar, förekommer mycken om¬
växling. På somliga ställen förekomma huvudsakligen blott föreläsningar,
föredrag och diskussioner över uppfostringsfrågor. Andra kurser äro ord¬
nade så, att föreläsningar omväxla med vanliga lektioner och med under-
visningsövningar i någon till förfogande stående skola. I allmänhet finnas
blott ett fåtal kunskaps- och övningsämnen på arbetsordningen, och där
ett större antal ämnen upptagits, kan varje kursdeltagare göra ett urval,
tillfälle är således berett för de besökande att under den jämförelsevis
korta tid, kursen pågår, tå sina kunskaper fördjupade i ett eller ett par
ämnen, samtidigt med att de genom deltagandet i undervisningsövningarna
i skolan och i de pedagogiska föreläsningarna och diskussionerna erhålla
NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER.
4:i7
kännedom om nyare undervisningsmetoder och i allmänhet få sitt lärar-
intresse värmt och vidgat.
På sådant sätt kunna kurserna bliva till god hjälp för i tjänst va¬
rande lärare. Detta är också det egentliga syftet med dem. Nu före¬
kommer emellertid rätt ofta, att de nyttjas även för annat ändamål.
Många unga män och kvinnor, som för någon tid önska bli lärare, men
ej erhållit någon särskild utbildning för ändamålet, begagna dessa kurser
föi1 att på ett billigt och lättvindigt sätt förskaffa sig någon bekantskap
med en lärares uppgift och mottaga sedan plats i skolorna inom distrikt, där
man på grund av små löner måste nöja sig med dåligt förberedda lärare.
Som en icke oväsentlig faktor i lärarnas arbete för sin fortbildning
räknas även de regelbundet och ofta återkommande lärarmötena. Det är
framför allt bland städernas lärarkårer, som detta medel användes. En
eller två gånger i månaden, ibland även varje vecka, bruka sådana möten
hållas. I regeln är stadens folkskolinspektör ledare, och antingen han
eller någon av lärarna eller ock en för tillfället anskaffad föreläsare håller
föredrag eller refererar något betydelsefullare arbete, vartill diskussion an¬
knyter sig.
1 vissa stater spela ordnade privatstudier en viktig roll vid lärarnas
fortbildning. Förhållandena i Indiana äro i detta avseende belysande.
På ett möte, som statens allmänna lärarförening höll i Indianapolis
i december år 1883, beslöts att organisera the Teachers' reading circle, lärar¬
nas läseförening, efter mönstret av en dylik, som året förut stiftats i Ohio.
Föreningen i Indiana började sin verksamhet år 1884 och torde vara den
förnämsta och mest livaktiga av alla dylika föreningar i Förenta staterna.
Den omfattar de allra flesta av lärarna och lärarinnorna i den staten.
Dess styrelse utgöres av sju personer, av vilka sex väljas för viss tid av
allmänna lärarföreningen, och den sjunde, statens högsta officiella repre¬
sentant för hela skolväsendet (the State superintendent), är självskriven.
Denna styrelse har följande uppgifter. Den skall för varje år be¬
stämma och planlägga den för alla läseföreningens medlemmar gemen¬
samma studiekursen, utvälja de lämpliga böckerna och hos vederbörande
förläggare utverka nedsättning i priset för dessa böcker, då de försäljas
till föreningens medlemmar. Meningen är, att varje föreningsmedlem skall
438
NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER.
förskaffa sig de ifrågavarande böckerna och genom eget arbete med ledning
av styrelsens studieplaner tillägna sig det väsentliga av innehållet. Sty¬
relsen föranstaltar vidare, att varje föreningsmedlem, som därtill anmäler
sig, blir av därtill förordnade kompetenta examinatorer prövad på den
inhämtade kursen. En medlem, som godkänts på 4 årskurser, erhaller
av styrelsen ett diplom, som sedan räknas som merit vid tjänsteansöknin-
gar och dylikt. Varje årskurs omfattar vanligen två eller tre arbeten,
vartdera av några hundra sidors omfång. Dessa arbeten väljas sa, att i
den 4-åriga studiekursen skall komma att representeras pedagogiken och
skönlitteraturen samt ett lämpligt antal av de övriga ämnena.
Då tal är om lärarnas privatstudier, böra de offentliga biblioteken
icke glömmas. Många av Nordamerikas Förenta stater äro berömda för
sin rikedom på goda och välskötta offentliga bibliotek. Dessa, av vilka
många finnas även i mindre samhällen, äro av stor betydelse för lärarnas
fortbildning i kallet. Dessutom finnas på många ställen för skolornas och lärar¬
nas räkning särskilt inrättade fasta boksamlingar eller ock vand ringsbibliotek.
Förut har omnämnts, att universitetsundervisningen spelar en viss
roll för utbildningen av folkskollärare. Ännu större betydelse har den
för dessa lärares fortbildning. Att vinna tillträde till universitetsstudierna
möter inga svårigheter för den, som genomgått eu god seminariekurs.
1 vissa fall kan för eu sådan person tiden vid universitetet icke obetydligt
avkortas. Studierna för kandidatexamen vid amerikanska universitet äro
i regeln ordnade så, att de omfatta 4 årskurser. Nu hava somliga
seminarier så fföga inträdesfordringar och så omfattande lärokurser, att
personer, som genomgått ett sådant seminarium, bruka, om de söka in¬
träde vid universitetet, få tillgodoräkna sig så mycket av det arbete, de ut¬
fört vid seminariet, att de på två år kunna avlägga sin kandidatexamen.
Det är ett icke ringa antal av seminariernas forna elever, som träffas
såsom studerande vid universitet eller vid s. k. colleges. Somliga övergå
dit direkt från seminarierna, andra tjänstgöra förut under några år såsom lä¬
rare i folkskolan. Vid universiteten träffar man dem i vilken fakultet som
helst, men företrädesvis synas de pedagogiska avdelningarna draga många till
sig. Vare sig nu sådana studerande nöja sig med kandidatexamen eller ägna
sig även åt högre universitetsstudier, gå de sällan tillbaka till vanliga lärar-
NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER.
439
befattningar i folkskolan; inånga av dem komma doek att som seminarie-
lärare, folkskolinspektörer o. s. v. nedlägga sitt arbete i folkundervis¬
ningens tjänst, men somliga föras helt visst genom sina universitetsstudier
in på andra levnadsbanor. Det som ovan blivit sagt, gäller om sådana
personer, som för någon längre tid inträda vid universitet för att där idka
mera omfattande studier. Om de förut innehaft folkskollärartjänst, så lia
de vid inträdet i universitetet vanligen lämnat denna för att, som vi sett,
sällan återvända till densamma.
De flesta av de lärare, särdeles bland de kvinnliga, som genom uni¬
versitetsstudier vilja söka fortsatt utbildning, göra emellertid detta utan att
därför lämna sin tjänst vid skolan. 1 detta fall är det i ännu högre grad än
i det förutnämnda de pedagogiska universitetsavdelningarna, som anlitas.
I de talrika universitetsstäderna händer det ofta, att lärarna bevista
vissa universitetskurser på tid, som är ledig från skolan. Somliga univer¬
sitet söka ock genom särskilda anordningar komma lärarna tillmötes. Så
t. ex. inrätta de för lärare avsedda kurser, vilka pågå under vissa efter¬
middagar varje vecka och under förmiddagstimmarna varje lördag, som
brukar vara fridag i skolorna.
Vissa amerikanska universitet ha varje år under tiden för skolornas
sommarferier s. k. sommarterminer. Den akademiska undervisningen med¬
delas då i ganska stor utsträckning, och studierna kunna bedrivas och
examina avläggas på samma sätt som under övriga delar av året. Härav
begagna sig många lärare. Förutom dessa regelbundna sommarterminer,
vilka kunna pågå ett par månader eller mer, och under vilka även ett
stort antal av de vanliga studenterna besöka universiteten, brukar man
även på många ställen, i universitetsstäder eller på andra platser, anordna
kortare sommarkurser, erinrande om de hos oss brukliga. En bestämd
skillnad mellan de förut omnämnda »lärarinstituten» och dessa sommar¬
kurser består däri, att de senare förblivit, vad de förra i början voro,
nämligen privatföretag, att de anordnas blott under ferierna och att be¬
sökandet är alltigenom frivilligt. De ha i regeln också en mera allmän¬
bildande karaktär än därarinstituten». Bland de besökande träffas många
lärare men även åtskilliga personer i annan samhällsställning, däribland
icke så få sådana, som ämna bli lärare.
440
NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER.
Flera amerikanska universitet söka även tillmöteskomma bildnings-
intresset i landet på det sättet, att de under vilken tid som helst på året
utsända professorer eller docenter, som ge kurser på sådana platser, var¬
ifrån önskan därom blivit framställd. I de lokalkommittéer, som föranstalta
sådana kurser, bruka lärarna på platsen vara representerade, och man träffar
dem talrikt bland kursdeltagarna.
I arbetet på folkskollärarnas fortbildning taga även flera av de största
och bäst utrustade seminarierna livlig del. Anordningarna, som härför
vidtagits, erinra mycket om dem, som för samma ändamål gjorts vid
universiteten. Somliga seminarier anordna sommarterminer eller kortare
sommarkurser med tillträde även för i tjänst varande lärare, vilka önska
teoretiskt eller praktiskt förkovra sig i kallet. För sådana lärare, som
kunna taga sig ledigt från skolan ett år eller mer, finnas vid flera semi¬
narier fortbildningskurser inrättade.
Även finnas exempel på fortbildningskurser, som pågå läsåret igenom
men under sådana tider, att de lärare, som bevista dem, likväl kunna
sköta sin tjänst i skolan. Sådant är t. ex. förhållandet vid det kommunala
seminariet i Chicago. Varje läsår pågå här två slag av kurser, tillgängli
för stadens folkskollärare. Det ena slaget är av mera teoretisk art 'och
avser att leda deltagarna till förvärvandet av vidgade och fördjupade kun¬
skaper i något eller några ämnen. Det andra slaget har mera praktisk
karaktär och lägger huvudvikten vid ämnenas betydelse för skolundervis-
ningen och deras metodiska behandling med särskilt beaktande av de nya
synpunkter, som tid efter annan framträda.
De teoretiska kurserna pågå 30 veckor och ägna åt varje ämne eller
ämnesgren 1 V2 timme i veckan, de praktiska pågå 24 veckor med 1 timme
i veckan för vart ämne. Den vanliga tiden för dessa kurser synes vara
lördag förmiddag från kl. 9 samt övriga söckendagar från kl. 4,15 e. m.
För att göra dem lättare tillgängliga för lärare inom olika stadsdelar
håller man dem på flera olika ställen. Ingen deltagande lärare får in¬
skriva sig för mer än två ämnen samtidigt, och av dessa får blott ett vara
ett teoretiskt. Avsikten är nämligen, att studiet skall ske grundligt och
även kräva åtskilligt hemarbete.
JAPAN.
441
XV. Japan.
Av Otto W. Sundén.
Den, som gett akt på förhållandena i Japan under de senast gångna
årtiondena, har fått bevittna, hur detta lands betydande politiska makt¬
tillväxt gått hand i hand med en på nästan alla områden ovanligt snabb
kulturutveckling, vilken i sin mån betingats av bildningens allmänna ut¬
bredning.
Anda till mot slutet av 1860-talet led lokalförvaltningen mycket
der det härskande feodalväsendet, och likaledes missköttes riksstyrelsen,
sou. låg i händerna på shogunen, den kejserlige riks fältherren. Men
sedan kejsar Mutsuhito 1867 bestigit tronen, var det snart ute med detta
svstem; feodal väsendet avskaffades, och en ordnad lantre«erin£ infördes i
stället. Från den tiden vann västerländskt skolväsen och över huvud
taget västerländsk kultur mycket hastigt insteg.
Sedan under 1869 åtskilliga skolförordningar utfärdats, inrättades
1871 ett särskilt undervisningsdepartement, och snart utkom en omfat¬
tande skollag. Allt ifrån gamla tiden hade skolor funnits, men dessa gåvo
icke den kunskap, som var av verklig betydelse för livet, och de voro för
övrigt avsedda blott för de högre samhällsklasserna; för den stora massan
av folket hade skolundervisning ansetts obehövlig. Avsikten var nu, att
en praktiskt brukbar bildning skulle utbredas till alla. Det skulle icke
finnas ett samhälle med en okunnig familj, icke en familj med en okunnig
medlem, hette det i en kejserlig skrivelse till folket.
Reformen, särskilt i vad den rörde folkskolorna, stötte på mycket mot¬
stånd, och skollagen har flera gånger blivit ändrad. Utvecklingen har dock
56—082815. Folkunder v.-kom. bet. /. Folkslcolesem. Band 4.
442
JAPAN.
gått mycket fort därute. År 1907 funnos över 27 tusen folkskolor. Även¬
ledes har det uppväxt ett stort antal seminarier, högre flickskolor och
allmänna läroverk, högre och lägre tekniska skolor, handelsskolor in. in.
Det gamla universitetet (grundat 1X55) i Tokio ombildades fullständigt
1873 och är nu en stor och fullt modern vetenskaplig institution. Senare
har ännu ett universitet upprättats. Den centrala ledningen av undervis¬
ningsväsendet utövas av undervisningsdepartementet, som organiserats ute¬
slutande med hänsyn härtill. Högste chef är undervisningsministern, som
närmast under sig har en vice minister och tre byråchefer. Utom byråer
för olika arter av undervisningsanstalter finnas även avdelningar för sär¬
skilda sidor av skolförvaltningen. För behandling av skolhygieniska frågor,
för byggnadsfrågor in. fl. ha även tekniskt bildade personer anställning i
departementet. Bland tjänstemän därstädes må även nämnas fem över¬
inspektörer, vilka utöva departementets direkta inspektion över skolväsen¬
det i hela landet och omedelbart inför ministern lämna kortfattad munt¬
lig redogörelse för sina intryck och därefter utförligare skriftliga rapporter.
Sedan 1896 finnes under ministern därjämte ett stort centralt under¬
visningsråd, som skall sammanträda minst en gång om året och handlägga
vissa viktiga frågor rörande skolväsendet. Bland personer, som sitta i
detta råd, må nämnas byråcheferna i undervisningsdepartementet, ett par
byråchefer från andra departement, universitetens presidenter, ett visst
antal av föreståndarna för skolor, däribland direktorerna för de högre
seminarierna, två direktorer för folkskoleseminarier, kejserliga bibliotekets
överbibliotekarie och ett antal (högst 7) andra för lärdom eller pedagogisk
erfarenhet kända personer. De medlemmar, som' icke äro självskrivna, ut¬
nämnas av regeringen, sedan undervisningsministern givit förord. Innan
ministern avger sitt förord rörande de medlemmar, som skola tagas bland
skoldirektörerna, få lärarkårerna medverka i så måtto, att de upprätta
förslag, upptagande två kandidater till varje plats. Bland de sålunda före¬
slagna gör ministern sedan ett urval. Förordnandet gives vanligen för
tre år i sänder. Kejsaren förordnar bland medlemmarna en president och
eu vice president.
Vid feodalväsendets avskaffande blev landet indelat i något över 40
förvaltningsområden. För vart och ett av dessa finnes även en skol¬
JAPAN.
443
styrelse, som utgöres av guvernören, en förste inspektör, inspektörer, se¬
kreterare m. fl. Folkskoleseminarierna stå omedelbart under dessa styrelser,
och den lokala inspektionen över dem utövas av förste inspektören. Dock
är det, vad seminarierna beträffar, huvudsakligen frågor av ekonomisk
art, som handläggas av lokalstyrelserna, då däremot den pedagogiska verk¬
samheten regleras direkt av undervisningsministern och hans förut om¬
nämnda inspektörer.
Det första japanska seminariet började sin verksamhet 1872. Dot
hade blott 2 klasser. Huvudlärare var en amerikanare, som genom tolk
undervisade sina elever. Från denna ringa början har under de fa de¬
cennier, som sedan dess förflutit, ett stort antal ganska vidlyftiga lärar-
bildningsanstalter uppvuxit.
År 1907 funnos i Japan 67 folkskoleseminarier. Av dessa står
ett litet antal öppet endast för kvinnor men mer än tjugu endast för
män. I omkring hälften av hela antalet mottagas både manliga och
kvinnliga elever. Doek äger verklig samundervisning icke rum, utan det
tinnes skilda avdelningar för de bada könen. Utbildningstiden i semi¬
nariet är för manliga elever 4 år, för kvinnliga 3. På sina ställen finnas
kurser, som förbereda till inträde. På grund av den ytterst raska till¬
växten av folkskolor har behovet av lärarkrafter varit större, än att det
kunnat fyllas av de nu nämnda seminarierna. Därför har även inrättan¬
det av mer eller mindre starkt avkortade kurser vidtagits såsom provi¬
sorisk åtgärd.
Seminarierna upprättas av de särskilda förvaltningsområdena. Dessa
bära även större delen av kostnaderna för verksamhetens bedrivande; staten
bidrar med en del. Undervisningen är fri. De flesta elever erhålla även
böcker och vivre fritt. De få i stället förplikta sig att efter slutad kurs
under viss tid — 10 år för män, 5 år för kvinnor — tjänstgöra som
lärare inom vederbörande område. De elever, som själva bekosta sitt
uppehåll vid seminariet, äro förpliktade till resp. 3 och 2 års tjänst¬
göring. Uppfyllas icke dessa villkor, kan elev åläggas att betala för den
utbildning han erhållit.
För inträde i seminarium kräves att vara fri från lyte, ha i alla
avseenden god hälsa, vara känd för gott uppförande och äga sådana för¬
444
JAPAN.
kunskaper, att man kan tillgodogöra sig undervisningen. Minimiåldern
är för manlig elev 16 år, för kvinnlig 15; maximiåldern vid inträdet är
för båda 20 år. Dock kan i undantagsfall inträde vinnas intill 25 års
ålder. De, som med gott resultat genomgått den förberedande kursen,
kunna genast antagas till elever. För övriga är intagningen villkorlig
under de 4 första månaderna.
Läroämnena ävensom tidens fördelning på ämnen ocb klasser synas
av följande timplan.
|
För manliga elever.
|
För kvinnliga elever.
|
|
I året.
|
II året.
|
III året.
|
IV året.
|
I året. 1 II året.
|
III
|
året.
|
|
|
|
|
|
|
l:a
|
2:a
|
|
|
|
|
|
|
term.
|
term.
|
Moral.............
|
2
|
2
|
2
|
2
|
2 2
|
|
2
|
Pedagogik och nndervisningsövnin-
|
|
|
|
|
|
|
|
gar.............
|
2
|
2
|
3
|
17
|
2 2
|
4
|
32
|
Japanska språket . •.......
|
4
|
2
|
2
|
—
|
4 3
|
3
|
—
|
Kinesisk litteratur.......
|
—
|
2
|
2
|
2
|
2 2
|
o
|
|
Historia............
|
2
|
2
|
2
|
—
|
2 , 2
|
0
|
_ |
|
Geografi............
|
2
|
2
|
1
|
—
|
2 1 2
|
i
|
_
|
Matematik...........
|
4
|
4
|
3
|
2
|
3 3
|
2
|
|
Fysik och kemi........
|
2
|
2
|
3
|
2
|
|
|
|
Naturalhistoria.........
|
3
|
2
|
2
|
|
| 2 3
|
3
|
|
Skrivning...........
|
2
|
2
|
1
|
|
2 2
|
2
|
|
Teckning.........
|
2
|
2
|
2
|
1
|
2 2
|
2
|
_
|
Musik.........
|
i
|
1
|
2
|
2
|
2 2
|
o
|
_
|
Gymnastik...........
|
G
|
6
|
6
|
3
|
3 3
|
|
i
|
Huslig ekonomi........
|
—
|
—
|
—
|
—
|
6 6
|
6
|
_
|
Främmande språk.......
|
(2)
|
(3)
|
(3)
|
(3)
|
- --
|
—
|
_
|
Lanthushållning ....
|
(2)
|
(3)
|
(3)
|
(3)
|
- -
|
—
|
—
|
Handelslära.........
|
(2)
|
(3)
|
(3)
|
(3) j
|
- -
|
—
|
—
|
Slöjd .........
|
(2)
|
(3)
|
(3)
|
(3) I
|
— —
|
—
|
— :
|
|
32
|
31
|
31
|
31
|
|
|
|
Summa
|
+ (2)
|
+ (3)
|
+ (3)
|
+ (3) 1
|
34 31
|
34
|
37
|
JAPAN.
44Ö
Främmande språk (engelska), lanthushållning, handelslära och slöjd
äro icke obligatoriska. Sådana manliga elever, vilka ha förutsättningar att
medhinna det, kunna få studera något av dem. Alla de fyra ämnena
finnas icke införda vid varje seminarium, där manliga elever finnas. En¬
gelska och lanthushållning äro de vanligaste, de finnas vid mer än 40
seminarier, slöjd vid omkring 30, handelslära blott vid ett par.
De kvinnliga eleverna äro icke i tillfälle att ägna sig åt något av
dessa ämnen. Men i det för dem obligatoriska ämnet huslig ekonomi
ingår bland annat även kvinnligt handarbete och bokföring. I de gemen¬
samma ämnena äro kurserna för lärarinnorna något mindre än för lärarna.
Skillnaden är störst i matematik och naturkunnighet.
Eu närmare redogörelse för kurserna i de olika ämnena skulle icke
vara av något större intresse för oss svenskar. Så mycket kan sägas, att
i fråga om urval och arbetsmetoder moderna principer göra sig gällande,
och att intresset för kunskapernas praktiska användande är starkt fram¬
trädande.
Enligt gällande föreskrifter skall varje seminarium ha till sitt för¬
fogande nödigt antal klassrum, särskilda rum för undervisning och övnin¬
gar i fysik och kemi, naturalhistoria, teckning, musik, slöjd etc., mörk¬
rum för fysik och kemi, särskilda rum för materiell och samlingar, biblio¬
teksrum, läsesal, lärarrum, samlingssal och gymnastiksal samt rum för
övningsskolan. Vid varje seminarium skall dessutom finnas elevhem med
särskild föreståndare.
De praktiska undervisningsövningarna äro koncentrerade på sista
seminarieåret. För ändamålet finnas större övningsskolor, ordnade som
vanliga folkskolor. Vid seminarium, som har kvinnliga elever, finnes även
en fröbelsk kindergarten.
Avgångsbetyg från seminariet berättigar till tjänst i folkskola inom
det förvaltningsområde, där seminariet är beläget. Men efter 10 års väl
vitsordad tjänstgöring inom detta område kan läraren eller lärarinnan
söka plats inom vilken del av riket som helst.
Under den hittills rådande livliga efterfrågan på lärare ha många
av de allmänna läroverkens och de högre flickskolornas lärjungar från av¬
gångsexamen vid dessa skolor gått tämligen direkt in på lärarbanan.
446
JAPAN.
Inför särskilda, prövningskoinmissioner, som finnas i de olika för¬
valtningsområdena, kunna personer, som privat förberett sig för lärar¬
kallet, undergå, prövning för att därigenom vinna lärarkompetens.
Att för dem, som genomgått folkskoleseminarium, utvägar stå öppna
till fortbildning, framgår av det följande. För utbildandet av ämneslärare
vid seminarier, allmänna läroverk och högre flickskolor finnas i Japan tre
hö°re seminarier, två för manliga och ett för kvinnliga studerande. Kursen
för den högre lärarexamen är 4-årig, men därjämte firmas tilläggskurser
på ytterligare 1 å 2 år för dem, som vilja fördjupa sina studier i vissa
ämnen. Den, som vill inskrivas som studerande i dessa högre semi¬
narier, skall
1) hava genomgått allmänt läroverk, högre flickskola eller folkskole-
seminarium eller ock visa sig äga motsvarande kunskaper;
2) äga fullgoda fysiska och moraliska förutsättningar;
3) ej vara under 17 eller, om inträdessökanden är kvinna, ej över
22 år.
I samband med dessa läroanstalter finnas av staten underhållna
studenthem. Där bo i regeln de studerande, som dock åtnjuta stor frihet.
Den obligatoriska undervisningen bekostas av staten. Kostnaderna för sitt
uppehåll vid läroanstalten bruka somliga studerande helt eller delvis själva
bestrida; andra åter erhålla allt fritt av staten: ej blott kost, bostad in. in.
utan även kläder. De män, som sålunda under studietiden helt under¬
hållas av staten, få förplikta sig att under minst 7 år tjänstgöra som
lärare; ha de blott bidrag till sitt underhåll, gäller förpliktelsen för 5 år,
och underhålla de sig själva, gäller den för 3 år. De blivande lärarin¬
norna få under motsvarande förhållanden förplikta sig till resp. 5, 3 och
2 års tjänstgöring.
Högre manligt seminarium har en obligatorisk 1-årig förkurs med
ämnena etik, japanska språket, kinesisk litteratur, engelska, logik, mate¬
matik, teckning, musik, gymnastik.
Den därpå följande 3-åriga huvudkursen är indelad i flera sektioner,
av vilka följande fyra äro de förnämsta:
1. Engelska sektionen med ämnena etik, psykologi, pedagogik, en¬
gelska, japanska, kinesisk litteratur, historia, filosofi, biologi, gymnastik.
JAPAN.
447
2. Geografiskt-historiska sektionen med ämnena etik, psykologi,
pedagogik, geografi, historia, statskunskap och nationalekonomi, japanska,
kinesisk litteratur, engelska, gymnastik.
3. Matematiska sektionen med ämnena etik, psykologi, pedagogik,
matematik, fysik, kemi, astronomi, meteorologi, engelska, teckning, slöjd,
gymnastik.
4. Naturvetenskapliga sektionen med ämnena etik, psykologi, peda¬
gogik, zoologi, botanik, fysiologi, hygien, mineralogi, geologi, agrikultur,
engelska, teckning, gymnastik.
I första sektionen äro tyska, franska och musik valfria ämnen, i de
tre övriga är det samma förhållande med tyska och musik.
Efter genomgåendet av förkursen får vederbörande studerande välja
en av huvudkursens sektioner och studera alla dess ämnen. Varje sektion
har ett huvudämne, det som nämns som n:r 4 i ordningen och ger namn
åt sektionen. Åt detta ämne ägnas något mer tid än åt de övriga. Etik,
psykologi och pedagogik samt engelska förekomma som synes i alla sek¬
tionerna.
De, som efter avlagd examen önska och erhålla tillstånd att genomgå
den 1- till 2-åriga tilläggskursen, få under denna till studium utvälja fyra
av följande ämnen: etik, pedagogik, skollagstiftning, administrativ lagstift¬
ning, sociologi, filosofi, estetik, experimentell psykologi, barnpsykologi,
skolhygien; eller taga tre av dessa ämnen och därjämte fortsätta med
praktiska undervisningsövriingar.
Det högre seminariet för kvinnliga studerande har ingen förkurs
men 4-årig huvudkurs med tre sektioner:
1. Litteratursektionen: etik, pedagogik, japanska språket, kinesisk
litteratur, engelska, historia, geografi, musik, gymnastik.
2. Naturvetenskapliga sektionen: etik, pedagogik, engelska, mate¬
matik, fysik, kemi, naturalhistoria, musik, gymnastik.
3. Tekniska sektionen: etik, pedagogik, engelska, fysik och kemi,
huslig ekonomi (huvudämnet), handarbete, teckning, musik, gymnastik.
Åven här finnes tilläggskurs, såsom i det föregående är nämnt.
I de högre seminarierna förekomma särdeles under sista terminen i
huvudkursen talrika auskultations- och undervisningsövnin<jar. För detta
O o
448
JAPAN.
ändamål Unnas med dessa seminarier förenade fullständiga övningsskolor,
omfattande såväl folkskola som allmänt läroverk och (vid det kvinnliga
seminariet) en fröbelsk kindergarten.
Den äldsta och största av dessa anstalter är det till Tok io förlagda
högre manliga seminariet. Det grundades 1874 och har 600—700 stu-
derande samt över 70 lärare (direktor, professorer, assistenter m. fl.).
Studier vid något av de nu nämnda högre seminarierna är en vanlig
O Ö o
förberedelse till lärartjänst vid folkskoleseminarier, allmänna läroverk och
högre flickskolor, men de beteckna dock icke den enda vägen in på dessa
lärarbanor. Somliga lärare vinna kompetens genom på vanligt sätt idkade
studier vid något av universiteten. Särskilt komma flera läraraspiranter
från Tokio universitet. Dess filosofiska fakultet erbjuder rikliga tillfällen
till sådana studier, som den blivande läraren behöver. Aven pedagogiken
finnes där representerad av en särskild professor. Sedan några år finnes
vid detta universitet också ett s. k. lärarinstitut, en särskild kurs för
utbildning av lärare vid högre skolor. Detta institut står under ledning
av universitetets president, och eu del universitetsprofessorer äro där lärare.
Tillträde till institutet äga bland andra även examinerade folkskollärare.
För utbildning av lärare i övningsämnen vid folkskoleseminarierna
liksom vid andra högre skolor finnas särskilda läroanstalter, så t. ex. Tokio
konstskola, där teckningslärare utbildas, och Tokio musikaliska akademi,
varifrån musiklärare utgå. Kurserna äro treåriga, och tillträde till dem
äga i mån av utrymme de, som utgått från fullständig kurs vid allmänt
läroverk, högre flickskola eller folkskoleseininarium eller äga motsvarande
kunskaper.