Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.
1
Nr 00.
Ankom till Riksdagens kansli den 23 maj 1913 kl. 4 e. m.
Betänkande, i anledning av dels Kungl. Maj ds två särskilda
propositioner med förslag till ändrad lydelse av vissa
paragrafer i förordningen den 28 oktober 1.910 om
taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering, den
ena avseende jämväl ändring av de vid nämnda förord¬
ning fogade formulär, dels ock i ämnet väckta motioner.
(2:a Avd.)
Närvarande vid behandlingen av propositionen nr 232 och motionerna i ämnet:
herrar K. G. Karlsson, frih. Trolle, frih. C. J. Beck-Friis, Trapp, Ollas
A. Ericsson, Bäckström, Jesperson, Eriksson i Grängesberg, Rune, Larsson
i Klagstoip, frih. Palmstierna, Danström, K. A. Nilsson, Knaust, Roman,
Källman, Jönsson i Revinge, Hedström, Jonsson i Hökhult och Söderberg
i Hobborn.
Närvarande vid behandlingen av propositionen nr 275: herrar Vennersten, frih. C. J.
Beck-hriis, Trapp, Eklund, Ollas A. Ericsson, Antonsson, Bäckström,
Rökig, Jesperson, Eriksson i Grängesberg, Byström, Rune, Christiernson,
Larsson i Klagstorp, frih. Palmstierna, Roman och Jonsson i Hökhult.
Genom proposition nr 232 av den 11 april 1913, vilken hänvisats
till bevillningsutskottet, har Kungl. Ma.j:t, under åberopande av bilagda ut¬
drag av statsrådsprotokollen över finansärenden för den 23 februari 1912
och förstnämnda dag, föreslagit Riksdagen att antaga vid propositionen
närlagda förslag till förordning om ändrad lydelse av vissa paragrafer i
Bihang till Riksdagens protokoll 1013. 7 sand. Öl käft. (Nr 60.) 1
2
Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.
förordningen den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter och förfa¬
randet vid taxering jämte förslag till formulär att fogas vid nämnda för¬
ordning, att gälla från och med år 1914.
Berörda förslag finnas intagna i den vid detta betänkande fogade
bilagan A. %
Vidare har Kung!. Maj:t genom proposition nr 275 av den 18 april
1913, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet för
samma dag, föreslagit Riksdagen att antaga det förslag till förordning om
ändrad lydelse av vissa paragrafer i taxeringsförordningen, som återfinnes i
bilagan B till detta betänkande.
Till utskottet hava jämväl överlämnats nedannämnda i anledning av
förstnämnda proposition väckta motioner.
I motion II: 364, av herr Carlson i Falun, har hemställts, »att Riks¬
dagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utarbetande och fram¬
läggande för Riksdagen av förslag till skattefria avskrivnings- eller avsätt-
ningskvoter för vanligast förekommande grupper av driftsinventarier och
och byggnader till ledning för deklaration sförfarandet.»
1 motion II: 372, av herr von Sneidern har yrkats »att Riksdagen
måtte för sin del besluta, att sådan ändring i Kungl. Maj:ts proposition
nr 232 med förslag till ändrad lydelse av vissa paragrafer i förordningen
den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter in. in. vidtages, att den
som för ordnad bokföring må äga rätt att vid avgivandet av deklaration
av inkomst av fast egendom följa de grunder, efter vilka räkenskaperna
äro uppställda.»
Angående vad motionärerna anfört till stöd för sina förslag får ut¬
skottet hänvisa till motionerna.
Utskottet.
Propositio¬
nen nr 232.
De sistförflutna två årens erfarenheter av taxeringsarbetet hava, på
sätt särskilt de av vederbörande tåxeringsnämndsordförande och Konun¬
gens befallningshavande i samtliga län avgivna, av departementschefen åbe
ropade och jämväl för utskottet tillgängliga yttrandena angiva, tydligt
ådagalagt behovet av i vissa avseenden mera effektiva former för de skatt¬
skyldiges deklarationer. Utdrag av länsstyrelsernas yttranden återfinnas i
en till detta betänkande fogad bilaga D.
De av Kungl. Maj:t nu föreslagna nya deklarationsformulären, ynka
utgöra det väsentliga i propositionen, åsyfta att giva den deklarations-
skyldige en fullständigare vägledning och underlätta kontrollen från taxe¬
ringsmyndigheternas sida samt att därigenom åstadkomma ett bättie och
Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.
3
jämnare skatteresultat, än som för närvarande erhålles. Beträffande den
närmare innebörden av de nya formulären ävensom rörande de av Kung].
Maj:t föreslagna ändringarna i taxeringsförordningen, vilka antingen be¬
tingas av de nya formulären eller eljest ansetts tjäna till vinnande av
riktigare taxeringar utan att ingå på skattesystemets konstitutiva prin¬
ciper,- torde utskottet få hänvisa till propositionen.
Vid granskningen av de föreslagna deklarationsformulären har ut¬
skottet väl bemärkt, att särskilt formuläret I A, som är det primära och
avsett att kunna användas vid alla eventualiteter, genom sin detaljrikedom
möjligen kan te sig i viss mån mindre överskådligt, men i stället' har den
vunna fullständigheten bidragit till att i de av Kungl. Maj:t åsyftade
hänseendena giva detsamma avsevärda företräden framför det nuvarande.
De erinringar, som kunna göras mot den föreslagna uppställningen av det¬
samma, hava i varje fall ej synts utskottet vara av den betydelse, att de
ej komme att uppvägas av de reella fördelar i taxeringsväg, som man av¬
sett och med visshet torde kunna emotse som resultat av reformen.
Utskottet har därför funnit Kungl. Maj:ts förslag böra, såsom i stort
sett ändamålsenligt, tillstyrkas i huvudsak. Vissa mindre ändringar hava
dock funnits lämpliga. Då utskottet således i det väsentliga anslutit sig
till propositionen, torde utskottets yttrande angående detaljerna i den¬
samma kunna inskränkas till de punkter, som antingen beröras av de
väckta motionerna i ämnet, eller i vilka utskottet haft en från Kungl.
Maj:ts förslag avvikande åsikt.
Förslaget ti!! förordssmg om ändrad lydelse av vissa paragrafer i förordningen
om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering.
6 §.
I första stycket av denna § har Kungl. Maj:t föreslagit sådan ut¬
sträckning av skyldigheten att förete räkenskapshandlingar, att en var
deklarant, som nästföregående år varit skyldig föra handelsböcker, skall
hava att vid sin deklaration föga avskrift av in- och utgående balansräk¬
ning samt vinst- och förlusträkning, där sådan föres.
Enahanda förslag förelåg i den kungl. propositionen till 1910 års
riksdag, men blev, sedan bevillningsutskottet avstyrkt detsamma, av Riks¬
dagen avslaget.
Av vad föredragande departementschefen, soin huvudsakligen hän¬
visat till de i 1910 års proposition åberopade skälen, nu anfört i ämnet,
4
Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.
bär utskottet icke blivit övertygat om behovet av ifrågavarande anord¬
ning, som däremot helt visst. komme att i många fall vålla deklaranterna
olägenheter. Då därtill kommer, att taxeringsmyndigheternas gransknings-
arbete skulle väsentligt ökas utan, såvitt utskottet kan finna, motsvarande
nytta i krontrollavseende, synes tillräcklig anledning ej föreligga för Riks¬
dagen att nu frånträda sin 1910 intagna ståndpunkt i frågan.
Deklarationsformulären.
Formuläret nr 1 A.
Då ägare av fastighet före avyttring eller användning för eget be¬
hov låtit å egendomen bearbeta produkter eller beståndsdelar från den¬
samma t. ex. förmalt spannmål, försågat virke eller bränt kalk av kalksten,
höra givetvis dessa produkter upptagas till det högre värde de erhållit ge¬
nom bearbetningen. Då detta tilläventyrs lätt nog kan av deklaranten
förbises, har det synts utskottet lämpligt lämna upplysning därom i for¬
muläret. För sådant ändamål har föreskrift i ämnet av utskottet införts i
punkt 5 av anvisningarna, varjämte hänvisningar härtill gjorts under A I
c) och d) i formuläret.
Beträffande mom. A I d) erinrade kammarrätten, att saluvärdet å pro¬
dukter, som använts för »tillverkning av möbler och husgeråd för eget be¬
hov», i regel vore alltför obetydligt för att behöva i formuläret särskilt upp¬
tagas. Även exemplifieringen »genom nyodling, torrläggning o. d.», vilken
tillkommit, efter det kammarrätten granskat förslaget, torde utan olägen¬
het kunna uteslutas. Utskottet har därför funnit stycket böra förenklas i
båda nu angivna avseenden.
Bland under C upptagna avdrag för driftkostnader märkes sådant
för värdeminskning å driftsinventarier. Yrkas sådant avdrag, skola enligt
formuläret uppgivas dels anskaffningsvärdet å de vid årets början befint¬
liga driftsinventarierna, dels ock driftsinventariernas bokförda värden vid
årets början och slut. Till ytterligare ledning för taxeringsmyndigheterna
synes emellertid erforderlig även uppgift om anskaffningsvärdet å under
året inköpta inventarier, och har utskottet i sådant syfte gjort ett tillägg
i punkt 2.
I motionen II: 3(i4, av herr Carlson i Falun, har väckts förslag an¬
gående bestämmande av fixa avskrivningskvoter bland annat å nyssberörda
inventarier. Till denna fråga återkommer utskottet senare vid yttrande
över motionen i dess helhet.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 60. 5
Under rubriken »Särskilda yrkanden om avdrag för värdeminskning»
är såsom villkor för där avsedda avdrag föreskrivet, att nöjaktig utred¬
ning om deras befogenhet lämnas. Vad denna utredning skall innehålla
är ej närmare bestämt, men synas fordringarna därpå ej böra sträcka sig
längre än till vissa faktiska upplysningar, som å ena sidan kunna av den
skattskyldige utan svårighet lämnas och å den andra kunna bilda tillräck¬
ligt underlag för taxeringsmyndighetens bedömande. Då uttrycket »nöj¬
aktig utredning om» tilläventyrs kunde framkalla missförstånd härutinnan,
torde detsamma böra utbytas mot »nöjaktiga upplysningar till stöd för»,
vilket icke innebär någon ändring i sak, och synes därjämte, vad särskilt
angår värdeminskning å byggnader, lämpligen kunna i anvisningarna
(punkt 25) antydas, vilka slags upplysningar man åsyftat-
Beträffande formulärets yttre anordning har utskottet funnit ingres¬
sen till uppgiften för bevillningstaxeringen böra för överskådlighetens skull
utmärkas med större stil, varjämte av' praktiska skäl linjeringen under
mom. VI av den särskilda uppgiften beträffande viss jordbruksfastighet
synts böra fortsättas i mån av utrymme.
Formuläret nr 1 B.
Till undvikande av missförstånd torde i rubriken »A. Inkomst av
fast egendom» böra inom parentes tilläggas »icke jordbruksfastighet».
I överensstämmelse med vad för formuläret 1 A förordats bör ut¬
trycket »nöjaktig utredning om» i den under rubriken »Särskilt yrkande
om avdrag för värdeminskning» meddelade föreskriften ersättas med »nöj¬
aktiga upplysningar till stöd för», samt i anvisningarna (punkt 13) när¬
mare antydan givas om arten av de avsedda upplysningarna.
I likhet med vad rörande formuläret 1 A föreslagits bör vidare in¬
gressen till uppgiften för bevillningstaxeringen tryckas med större stil.
Formuläret nr 2-
Kungl. Maj:ts förslag har icke föranlett någon erinran från utskot¬
tets sida.
Emot den bevisskyldighet, som i formulären 1 A och 1 B ålagts
deklarant i fråga om avdrag för värdeminskning, har herr Carlson i Falun
i sin motion, II: 364, riktat sig och därvid föreslagit, att i stället borde
Motionen
II: 364.
6
Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.
Motionen
II: 372.
införas fixa avskrivningskvoter för vanligast förekommande grupper av
driftsinventarier och byggnader.
Motionärens hemställan kan omfatta byggnader i allmänhet, som
begagnas vid förvärvande av inkomst, men motiveringen tyder på, att en¬
dast industriens byggnader avsetts. Enligt sakens natur kunde dock samma
förfarande med lika goda skäl tillämpas på andra byggnader t. ex. i jord¬
brukets tjänst använda.
En utredning, sådan motionären föreslagit, skulle emellertid, efter
utskottets uppfattning, möta de största svårigheter. För de vitt skilda
slagen av inventarier och byggnader, som här komme i fråga, skulle
krävas en mångfald olika kvottal, och varje särskilt kvottals utfinnande
måste i sin ordning ske under olikartade hänsyn. Därtill kommer, att
värdet av det tilläventyrs vunna resultatet, på grund av de ständigt väx¬
lande förhållandena på särskilt industriens område, alltid bleve mera till¬
fälligt. Kvottabellerna behövde med korta mellanrum justeras. Utskottet
har därför ansett motionärens förslag icke böra föranleda någon åtgärd.
På sätt herr von Sneidern i sin motion, II: 372, erinrat, framställde
kammarrätten beträffande inkomstberäkningen för fast egendom den an¬
märkningen, att i formuläret hänsyn icke tagits till, huruvida deklaranten
hade ordnad bokföring. Sålunda finge i deklarationen icke såsom inkomst
upptagas naturaförmåner från fastigheten i den mån de utgått såsom av¬
löning åt arbetspersonal, medan å andra sidan sådan avlöning ej heller
finge avföras såsom utgift. Aven om bokföringen vid en jämförelse mellan
in- och utgående förråd av osålda produkter visade ett överskott vid årets
slut, syntes detta överskott icke skola räknas såsom inkomst. Det torde
med skäl kunna ifrågasättas, om icke den, som hade ordnade räkenskaper,
borde vid avgivandet av deklaration få i likhet med andra näringsidkare
följa de grunder, efter vilka räkenskaperna vore uppställda. I anslutning
till dessa synpunkter, vilka icke av Kungl. Maj:t följts, har motionären
yrkat, att sådana ändringar i de föreliggande förslagen måtte vidtagas, att
den som hade ordnad bokföring finge deklarera sin inkomst av fast egendom
efter sina räkenskaper.
Utskottet delar motionärens åsikt om det billiga och lämpliga i
detta krav. Emellertid anser utskottet sig böra erinra, att då deklarations-
formulärets föreslagna uppställning i fråga om beräkningen av inkomst av
jordbruk med dess binäringar i vissa avseenden utesluter tillämpningen
av de grunder, som bruka följas vid ordnad bokföring, detta samman¬
hänger med skatteförordningens bestämmelser angående bland annat vad
som skall räknas såsom sådan inkomst. Skatteförordningen angiver i stort
sett såsom inkomst av jordbruk dels vad som inflyter genom försäljning
Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.
7
av jordbrukets produkter och övriga s. k. kontanta inkomster, dels vad
den skattskyldige för sin och sin familjs räkning direkt tillgodogör sig i
naturaförmåner av sin egendom och dess avkastning. Avkastningen skall
sålunda vid taxeringen icke räknas såsom inkomst, förr än densamma
avyttrats eller ingått i den skattskyldiges konsumtion, under det att vid
ordnad bokföring avkastningsöverskottet tages i betraktande till sitt upp¬
skattade värde vid inkomstens beräknande, oavsett om detsamma förvand¬
lats i penningar eller förbrukats eller vid räkenskapsårets slut linnes kvar
såsom behållning. Eu förändring i den av motionären föreslagna rikt¬
ningen torde alltså i första hand kräva, att skatteförordningens bestäm¬
melser i antydda avseende ändras. Av detta skäl och då frågan även
i övrigt är tämligen outredd, lärer motionens syfte för närvarande bäst
tjänas med en framställning till Kungl. Maj:t om frågans allsidiga ut¬
redande, därvid givetvis motionärens synpunkter komma att vinna be¬
hörig uppmärksamhet.
I propositionen nr 275 har Kungl. Maj:t lämnat förslag till änd- Proposit
ringar i taxeringsförordningens 1 §, 31 § 1 inom., 32 §, 36 § 1 inom.""' w’ 2
och 39 §, betingade av det bestyr, som enligt det i propositionen nr 126
framlagda förslaget till lag om allmän pensionsförsäkring komme alt
åligga taxeringsnämnd med frågor, om och till vilka belopp avgiftsplikt
med avseende å de i lagen stadgade pensionsavgifter skulle äga rum.
Sedan berörda lagförslag numera av Riksdagen antagits, med bibe¬
hållande av de bestämmelser om taxeringsnämndernas medverkan, som
föreslagits, får utskottet tillstyrka, att Riksdagen såsom konsekvens därav
jämväl bifaller förevarande proposition, med iakttagande allenast av de
redaktionella ändringar, som betingas därav, att vissa §§ i lagen, till vilka
hänvisas i taxeringsförordningen, erhållit andra nummer.
Emellertid vill utskottet hava erinrat om följande. Enligt 13 §
tredje stycket i pensionsförsäkringslagen skall Konungen äga att för viss
kommun förordna, att den i §:ens första stycke omförmälda avgift skall
uppbäras i samband med kronouppbörden. Enligt 15 § samma lag skall
vidare av vederbörande taxeringsnämnd i taxeringslängden för året angå¬
ende varje avgiftspliktig antecknas beloppet av den avgift, som skall av
honom erläggas i sammanhang med kronouppbörden. Denna föreskrift,
som är upprepad i den föreslagna lydelsen av 32 § taxeringsförordningen,
synes dock, enär i längden upptagas blott de till staten skattskyldiga, icke
kunna beträffande övriga avgiftspliktiga genomföras utan ytterligare änd¬
ring av 32 §, därtill något_ förslag nu ej föreligger. Det särskilda utskott,
som behandlat förslaget till lag om pensionsförsäkring, och vars i vissa
8
Bevillningsutskottets betänkande Nr SO.
delar avvikande förslag Riksdagen godkänt har jämväl uppmärksammat
nämnda förhållande och uttalat, att, innan eu sådan ändring skett, något för¬
ordnande av Kungl. Maj:t, som nu är i fråga, icke torde kunna meddelas.
Slutligen märkes, att då ovanberörda §§31 och 32 äro föremål för
ändringsförslag i såväl propositionen nr 232 som propositionen nr 275,
utskottet, som i bägge fallen tillstyrkt förslagen, haft. att föreslå ändrade
affattningar av §§:na, utgörande samarbetning av båda förslagen.
Under åberopande av vad här ovan anförts får utskottet hemställa,
1) att Riksdagen, med förklarande, att Kungl.
Maj:ts förevarande propositioner nr 232 och nr 275
icke kunnat oförändrade bifallas, måtte, med de avvi¬
kelser, som härvid fogade bilaga C utvisar, antaga dels
de ändringar i förordningen den 28 oktober 1910, om
taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering, även¬
som i de vid förordningen fogade formulär, som inne¬
fattas i propositionen nr 232, dels ock de ändringar i
nämnda förordning, som avses i propositionen nr 275;
2) att Riksdagen måtte besluta, att de sålunda
antagna ändringarna skola bliva gällande från och med
år 1914;
3) att motionen II: 364, av herr Carlson i Falun,
icke må till någon Riksdagens åtgärd föranleda; samt
4) att Riksdagen, i anledning av herr von Snei-
derns förevarande motion, II: 372, måtte i skrivelse till
Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes föranstalta
om utredning av frågan, huruvida den som har ordnad
bokföring må äga rätt att vid avgivandet av deklaration
för inkomst av fast egendom följa de grunder, efter
vilka räkenskaperna äro uppställda, samt för Riksdagen
framlägga det förslag, som av utredningen kan föran¬
ledas.
Stockholm den 28 maj 1913.
På bevillningsutskottets vägnar:
AXEL VENNERSTEN.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 6>0.
Reservationer:
1) av herrar Ollas A. Ericsson och Söderberg i Hobborn;
2) av herrar friherre Palmstierna, Roman och Källman, vilka be¬
träffande G § i taxerings föro rån ingen yrkat bifall till Kungl. Maj:ts för¬
slag; samt
3) av herrar Eriksson i Grängesberg och friherre Palmstierna, vilka
yrkat, att motionen II: 364, av herr Carlson i Falun, måtte av Riksdagen
bifallas.
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. Öl käft. (Nr 60.)
2
10
Bevillningsutskottets betänkande Nr SO.
Bilaga A.
Förslag
till förordning om ändrad lydelse av 3, 4, 6, 7, 11 och 12 §§, 13 § 2 mom.,
14 och 18 §§, !8 § 2 mom., 21 §, 23 § I mom., 31 § 1 mom. samt 32 § i
förordningen om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering.
3 §•
Deklaration skall avgivas på heder och samvete samt i enlighet
med härvid fogat formulär (formulär n:r 1 A eller 1 B) dels med avse¬
ende å nästföregående år angiva:
den fasta egendom här i riket, som uppgiftsskyldig ägt eller brukat,
med upplysning om taxeringsvärdet därå eller, om sådant, värde icke vaiit
egendomen åsatt nästföregående år, dess eljes antagliga värde samma år;
skolande i sistnämnda fall den, som varit ägare till egendomen vid ut¬
gången av nästföregående år och förty i avseende å taxering till för¬
mögenhetsskatt, haft uppgiftsplikt för densamma uppgiva egendomen med
det värde, vartill den upptagits för förmögenhetsberäkningen,
de särskilda tjänster eller tjänsteuppdrag, som tillfört honom inkomst,
de särskilda slag av rörelse eller yrke, han drivit, samt den eller
de orter, där driften ägt rum, ävensom
den inkomst, han åtnjutit av varje inkomstkälla, i avseende å vilken
skattskyldighet åligger honom,
dels ock i fråga om uppgiftspliktig, som är skattskyldig lör för¬
mögenhet,
beloppet av denna förmögenhet vid slutet av nästföregående år därest
förmögenheten uppgått till värde av minst 6,000 kronor.
Deklaration skall särskilt angiva de avdrag från den sammanräk¬
nade inkomsten, som den uppgiftspliktige yrkar att få tillgodonjuta vid
taxeringen; och skall deklarationen i fråga om förlust, för vilken yrkas
avdrag från sammanräknad inkomst, utvisa, å vilken verksamhet förlusten
uppstått och huru densamma beräknats.
I fråga om rörelse eller yrke, som drivits i två eller flera kom¬
muner, skall angivas, huru enligt den uppgiftspliktiges mening inkomsten
Bevillningsutskottets betänkande Nr SO.
n
därav bör med avseende å bevillningstaxeringen fördelas mellan de särskilda
kommunerna. Enahanda galle vid skattskyldighet inom flera territoriella
församlingar i stad.
För inländskt aktiebolag eller solidariskt bankbolag uppgives sär¬
skilt bolagets kapital.
Deklaration, som avgives för utländsk försäkringsanstalt, skall, vad an¬
går försäkringsrörelsen, upptaga antalet försäkringar och premiebelopp för
nästföregående år inom riket ävensom beloppet av under samma tid ut¬
betalade återförsäkringspremier.
Då räkenskapsår icke sammanfaller med kalenderår, skall deklaratio¬
nen omfatta det räkenskapsår, som gått till ända närmast före den 1 mars
det löpande året.
4 §•
För jordbruksfastighet inom riket, som, vare sig den består av ett
ell er flera hemman, hemmansdelar eller lägenheter, nästföregående år bru¬
kats såsom en egendom och vars hela taxeringsvärde ej överstigit 25,000 kro¬
nor, äge jordbrukare att i stället för uppgifter om naturaförmåners värde
i penningar lämna upplysningar om egendomens areal, avkastning m. m.
enligt anvisningarna i formulär nr 1 A.
o §•
Vid deklaration för verk eller bolag, som är försett med Kungl.
Maj:ts oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag eller står under
offentlig kontroll, så ock för annan uppgiftsskyldig, som nästföregående
år enligt lag varit skyldig föra handelsböcker, skall för tid, som deklara¬
tionen omfattar, fogas bestyrkt avskrift av in- och utgående balansräkning
samt vinst- och förlusträkning, där sådan föres.
Så fort ske kan, bör jämväl för verk eller bolag, som ovan nämnts,
avlämnas bestyrkt avskrift eller tryckt exemplar av revisionsberättelsen för
samma tid. Enahanda galle beträffande förvaltningsberättelse, som det
åligger aktiebolag att avgiva.
7 §•
Ägare eller innehavare av jordbruksfastighet vare, oavsett den upp-
giftsskyldighet, som eljes må åligga honom, efter anmaning pliktig att, då
allmän fastighetstaxering skall äga rum, avlämna uppgift å blankett enligt
härvid fogat formulär (formulär n:r 2) angående erlagd köpeskilling, så
framt fastigheten av honom förvärvats genom köp under tiden från och
med det år, då allmän fastighetstaxering senast verkställdes, intill nästlidna års
12
Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.
utgång, angående fastighetens enligt tillgängliga handlingar eller annorledes
kända areal i åker, äng, skogs- och betesmark, varje ägoslag för sig, an¬
gående byggnadernas brand försäkringsvärde, så ock angående årliga arren¬
det för utarrenderad fastighet och inkomst genom uthyrning.
Likaledes vare ägare eller innehavare av annan fastighet än jord¬
bruksfastighet efter anmaning skyldig att, då allmän fastighetstaxering
skall äga rum, avlämna uppgift å blankett enligt formulär n:r 2 om erlagd
köpeskilling, som ovan sagts, markens eller tomtens areal, därå uppförda
byggnader och dessas brandförsäkringsvärde samt årliga hyressumman för
uthyrd egendom jämte hyresvärdet och storleken av outhyrda eller hyres-
fritt upplåtna eller av ägaren eller innehavaren själv begagnade lägenheter.
Möter i fall, då uppgift infordrats av ordförande i taxeringsnämnd,
svårighet för avgivande av skriftlig uppgift, vare ägare eller innehavare
av fastighet medgivet att själv eller genom ombud muntligen inför ord¬
föranden lämna ifrågavarande meddelanden.
11 §•
Till ledning vid taxeringen skola ytterligare följande uppgifter
meddelas:
l:o) de år, då allmän fastighetstaxering skall verkställas:
a) av stadsdomstol och domare på landet:
uppgift å beloppet av den vid senaste försäljning betingade köpe¬
skillingen för varje fast egendom, varå lagfart på grund av köp bevil¬
jats under tiden från och med det år, då allmän fastighetstaxering senast
ägde rum, intill nästlidna års utgång; och bör i denna uppgift, vilken
skall angiva köpares och säljares namn samt köpeavhandlingens datum,
tillika anmärkas, om köpet avslutats mellan nära anhöriga, om och i så
fall till vilket belopp i köpeskillingen inbegripits gottgörelse för inven¬
tarier eller inbärgad gröda, om förbehåll gjorts angående undantagsförmå-
ner samt om köpet skett å exekutiv eller konkursauktion;
b) av direktion för hypoteksinrättning:
uppgift å det värde, vartill en var i hypoteksinrättningen till be¬
låning anmäld fast egendom blivit uppskattad vid värdering, som blivit
för dylikt låns erhållande anställd och godkänd under tiden från och med
det år, då allmän fastighetstaxering senast ägde rum, intill slutet av näst¬
lidna år;
2:o) varje år:
a) av styrelse för inländsk brandförsåkringsanstalt eller av syssloman
för utländsk sådan anstalt: .....
Bevillningsutskottets betänkande Nr SO.
13
uppgift rörande försäkringsvärdet å de till annan fastighet än jord¬
bruksfastighet hänförliga byggnader, som under nästföregående år blivit
försäkrade emot brandskada eller vilkas försäkring under samma tid till
beloppet förändrats; börande denna uppgift meddelas särskilt för varje
fastighet samt, då uppgift skall avgivas angående viss byggnad, redogö¬
relse även lämnas för gällande försäkringar å andra på samma fas¬
tighet uppförda byggnader;
b) av styrelse för inländsk livförsäkrings- eller livränteanstalt eller av
syssloman för utländsk sådan anstalt:
uppgift å en var, till vilken under nästföregående år livränta ut¬
betalats, och å livräntans belopp;
c) av statsdepartement och annan ämbetsmyndighet, vare sig sta¬
tens, stads eller menighets, ävensom av styrelse för allmän inrättning
eller stiftelse, där ämbets- eller tjänsteman, vaktbetjänt eller annan ägt
utbekomma avlöning eller pension:
uppgift angående de av en var under nästföregående år åtnjutna
avlöningsförmåner, av vad slag de vara må, ävensom pension; och bör, dä
med tjänstebefattning följt fri kost, boställe, bostad eller löningsjord eller in¬
komst av sportler, expeditionslösen, bötes- eller beslagsandelar eller andra
obestämda eller extra inkomster, sådant särskilt anmärkas i uppgiften;
d) av förmyndarkammare eller gode män för tillsyn å förmynderskap;
uppgift angående sammanlagda beloppet av varje omyndigs i för-
myndarräkning redovisade inkomst nästföregående år, så vitt detsamma
uppgått till minst 500 kronor, och angående värdet av den omyndiges för¬
mögenhet vid utgången av samma år, så framt värdet då uppgått till minst
6,000 kronor;
e) av styrelse för aktiebolag eller solidariskt bankbolag, som under
nästföregående år lämnat utdelning till delägarna:
1) i fråga om solidariskt bankbolag och sådant aktiebolag, därifrån
utdelning å aktie på grund av lag eller bolagsordning icke får uppbäras
av annan än den, som i behörig ordning styrkt sin äganderätt till aktien:
uppgift å delägare, som uppburit eller ägt uppbära utdelningen,
samt å utdelningens belopp,
2) i fråga om övriga aktiebolag:
enahanda uppgift, som under 1) omförmäles, i den mån ägare av
aktie är känd för styrelsen;
f) av vanligt handelsbolag, kommanditbolag samt rederi för registre-
ringspliktigt fartyg:
dels uppgift enligt deklarationsformulär n:r 1 A angående bolagets
eller rederiets fasta egendom, inkomst och förmögenhet ävensom om den en
14
Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.
var delägare tillkommande andelen av bolagets eller rederiets inkomst
och värdet av hans andel eller lott i bolaget eller rederiet;
dels och, utom i det fall att samtliga delägare skola taxeras till
inkomst- och förmögenhetsskatt där bolagets eller rederiets inkomst skall
bevillningstaxeras, särskild uppgift beträffande samma inkomst, såvitt
bevillningstaxeringen rörer, med upplysning tillika om den andel av in¬
komsten, som å varje delägare belöper;
börande vid uppgifterna för den tid, de avse, fogas bestyrkt avskrift
av in- och utgående balansräkning samt, där sådan föres, vinst- och för¬
lusträkning;
g) av styrelse för verk eller bolag, som är försett med Kungl. Maj:ts
oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag eller står under of¬
fentlig kontroll, samt av annat bolag eller rederi, så ock av en var an¬
nan arbetsgivare, som nästföregående år i sin rörelse eller yrke haft
minst fem personer stadigvarande anställda:
enahanda uppgift, varom i c) stadgas, angående lön- och arvodes-
tagares samt övriga arbetares avlöningsförmåner ävensom angående pen-
sionstagares förmåner.
Efter anmaning vare ock eu var annan än de här ovan under g)
nämnda pliktig att avlämna uppgift angående lön- och arvodestagares samt
övriga arbetares avlöningsförmåner.
Beträffande pension, livränta eller gratifikation, som ej uppgår till
200 kronor, äger uppgiftsskyldighet icke rum, då för den, som åtnjutit
dylik pension, livränta eller gratifikation, annan inkomst icke tillika skall
uppgivas.
I övrigt må icke vid avgivande av uppgift uteslutas någon avlö¬
ningsförmån.
Vid fullgörandet av uppgiftsskyldighet, som omförmäles i 2:o) b),
c), d), e) och g), iakttages, att särskild uppgift upprättas för en var per¬
son, varom fråga är. Enahanda galle beträffande sådan i 2:o) f) omför-
mäld uppgift, som avgives enligt deklarationsformulär nr 1 A. Där så
kan ske, bör härjämte uppgift enligt 2:o) b), c), d), e), f) och g) fullständigt
angiva personens namn och hemvist enligt, mantalslängd ävensom, där
bostaden är en annan än hemvistet enligt mantalslängden, bostadsadres¬
sen, samt uppgift enligt e) och g) tillika innehålla upplysning om födel¬
seår och för den, som ej är svensk undersåte, upplysning om hans na¬
tionalitet.
Samtliga uppgifter enligt denna paragraf avlämnas ordnade kom¬
mun- eller församlingsvis, och skall medelst särskilda omslag eller annor¬
ledes tydligt utmärkas, vilken kommun eller församling varje grupp av
uppgifter avser.
Bevillning »utskottets betänkande Nr 60.
15
12 §.
Deklarationsblanketter samt blanketter till de uppgifter, som i 7 §
omförmälas, skola kostnadsfritt tillhandahållas hos ordförande i taxerings¬
nämnd samt därjämte i Stockholm hos överståthållarämbetet, i övriga stä¬
der hos magistraten och å landet hos ordförande i kommunalnämnd.
13 §.
2 inom. De i 11 § föreskrivna uppgifterna avlämnas antingen
direkt till den taxeringsnämnds ordförande, som i varje särskilt fall
vederbör, eller ock i Stockholm till överståthållarämbetet och i övriga
orter till Kungl. Maj:ts befallningshavande i det län, magistraten i den
stad eller kronofogden i det fögderi, där den taxering skall ske, för vil¬
ken uppgiften i fråga är avsedd att tjäna till ledning.
14 §.
Deklaration på grund av 2 § 1 mom. skall vara avlämnad före den
I mars.
Möter för uppgiftspliktig, som enligt lag är skyldig föra handels-
böcker eller är delägare i vanligt handelsbolag, kommanditbolag eller rederi,
som ej är aktiebolag, hinder att avlämna deklaration före den 1 mars, och
göres före samma dag skriftlig anmälan därom hos ordföranden i taxe¬
ringsnämnden, må anstånd med deklarationens avgivande åtnjutas, och
skall i sådan händelse deklarationen avlämnas till ordföranden så fort ske
kan och i varje fall före den 15 april.
Uppgift, som enligt 11 § skall avgivas utan anmaning, skall likaledes
vara avlämnad före den 1 mars; dock må vanligt handelsbolag, kommandit¬
bolag och enligt 11 § uppgiftspliktigt rederi under villkor och i den ord¬
ning ovan stadgas åtnjuta anstånd med avlämnande av uppgift, som enligt
II § 2:o) f) skall avgivas.
Deklaration och annan uppgift eller upplysning, som på grund av
anmaning skall avgivas, avlämnas inom den tid, som i anmaningen före¬
lagges; dock att den, som enligt lag är skyldig föra handelsböcker eller
är delägare i vanligt handelsbolag, kommanditbolag eller rederi, som ej
är aktiebolag, må efter anmälan åtnjuta anstånd med uppgiftens avläm¬
nande till den 15 april, därest den i anmaningen förelagda tid för avläm¬
nandet därförinnan går till ända.
1(5
Bevillningsutskottets betänkande Nr 6d.
IG §.
Har uppgiftspliktig nästföregående år själv eller i bolag drivit rörelse
eller yrke, som skall taxeras till bevillning inom annat distrikt än där
han har att avgiva deklaration, åligger honom att å ort, som i varje
fall vederbör, avlämna särskild uppgift till ledning för beräkningen av
den därstädes beskattningsbara inkomsten av rörelsen eller yrket, Denna
uppgift skall i varje särskilt fall vara så uppställd, som deklaration sfor¬
muläret anvisar i fråga om uppgift till ledning vid taxering för inkomst
av rörelse eller yrke.
I fråga om skyldighet att förete räkenskapshandlingar, förvaltnings¬
berättelse och revisionsberättelse galle vad i 6 § är stadgat beträffande
deklaration.
Efter anmaning vare ock eu var annan, som idkat rörelse eller
yrke å ort, där han icke är skyldig erlägga inkomst- och förmögenhets¬
skatt, pliktig att för bevillningstaxeringen avlämna uppgift, som ovan
sägs, för varje dylik ort.
1 2 § 1 mom. a) omförmält verk eller bolag, som inom två eller flera
kommuner drivit rörelse av nedan angiven beskaffenhet, skall för varje så¬
dan kommun meddela upplysningar i följande hänseenden. Verk eller bolag,
som drivit bankrörelse, skall vid uppgifterna foga utdrag av de särskilda
kontorens månadsrapporter, upptagande balansen på in- och utlåningsräk-
ningarna vid varje månads slut. Verk eller bolag, som idkat järnvägs¬
drift, skall uppgiva varje stations trafikvärde i överensstämmelse med
vad därom är med avseende å bevillningstaxeringen särskilt stadgat.
Vidare skall verk eller bolag, som drivit företag, vilket avser att med
hjälp av ledning tillhandahålla vatten eller elektrisk energi, uppgiva den
eller de kommuner, där vatten eller elektrisk energi förbrukats, och brutto¬
inkomsten därav inom varje särskild kommun. Enahanda galle vid skatt¬
skyldighet inom flera territoriella församlingar i stad.
Uppgift enligt denna paragraf avlämnas antingen direkt till veder¬
börande taxeringsnämnds ordförande eller ock i Stockholm till överståt-
hållarämbetet och i övriga orter till Kungl. Majrts befallningshavande i
det län, magistraten i den stad eller kronofogden i det fögderi, där taxe¬
ringen i fråga skall ske; skolande vad i 14 och 15 §§ är stadgat om
tid för fullgörande av uppgiftsskyldighet samt om anmaning i tillämpliga
delar gälla även beträffande uppgift eldigt denna paragraf.
17
Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.
18 §.
2 mom. Samma påföljd inträder, därest i 2 § 1 mom. a) omför-
mält verk eller bolag underlåter hörsamma anmaning att avlämna på¬
bjudna räkenskapshandlingar eller, vad angår aktiebolag, förvaltningsbe¬
rättelse, så ock där dylikt verk eller bolag, som fått emottaga revisions¬
berättelse för senaste räkenskapsår, ej hörsammar anmaning att till ledning
för taxeringen avlämna bestyrkt avskrift eller tryckt exemplar av sådan
berättelse.
21 §.
Utan hinder av att uppgift uteblivit och med rätt att pröva, i vad
mån avgiven uppgift är av beskaffenhet att böra läggas till grund för
taxeringen, äge taxerings- och prövningsnämnderna att bestämma och fast¬
ställa taxering.
Vad särskilt angår de skattskyldiges uppskattning av naturaför¬
måner, bör denna, där den befinnes avvika från ortens pris, till enlighet
med dessa rättas.
23 §.
1 mom. Granskning av de skattskyldigas deklarationer må verk¬
ställas endast av följande personer, nämligen vederbörande beskattnings-
nämnds ordförande med biträde i varje särskilt fall av den ledamot, be-
skattningsnämnden utser, den av Kung!. Maj:ts befallningshavande förord¬
nade ledamoten i taxeringsnämnd samt kronans ombud hos prövningsnämnd.
För innehållet i deklaration må icke inom beskattningsnämnd lämnas
vidare redogörelse än som för taxeringen oundgängligen erfordras, och
må deklaration ej heller utan den skattskyldiges skriftligen avgivna sam¬
tycke i beskattningsnämnds protokoll intagas i vidare mån, än som på
grund av föreskriften i 2 mom. påkallas.
Deklaration skall tillhandahållas de ämbets- och tjänstemän, vilka i
och för sin befattning böra erhålla del därav, och skall, där besvär full¬
följas, jämväl biläggas besvärshandlingarna, där ej vid delgivning med
kommun sådant anses icke vara för målets utredning behövligt. Hand¬
lingarna skola vid förekommande delgivningar alltid inneslutas i förseglat
konvolut, vilket skall förses med påskrift om innehållet och i obrutet
skick tillställas den förklaringsskyldige eller annan vederbörande. I övrigt
må deklaration icke vara för någon tillgänglig, utan att den uppgifts-
skyldige skriftligen medgivit deklarationens offentliggörande; dock att de¬
klarationer må, på sätt Konungen förordnar, för statistisk bearbetning ut-
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 7 sand. 51 käft. (Nr 60.) 3
18 Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.
lämnas till den Embetsmyndighet, åt vilken Konungen uppdrager utföran¬
det av sådan bearbetning.
Efter taxeringsårets utgång skola deklarationerna med de undantag,
vartill stadgandena i nästföregående stycke föranleda, hos Kungl. Maj:ts
befallningshavande behörigen förvaras, intill dess fem år förflutit, dock
med rätt för vederbörande taxeringsnämnds ordförande att efter anmälan
få tillgång till deklaration för nästföregående år, av vilken han för taxe¬
ringen har behov. Efter utgången av de fem åren skola deklarationerna
Ö O o
förstöras.
31 §.
1 mom. Taxeringsnämnds ordförande är föredragande hos nämnden
och har särskilt följande åligganden:
a) att tillhandahålla blanketter, som i 12 § omförmälas, samt på
begäran meddela skattskyldig erforderliga upplysningar rörande beskaffen¬
heten av den honom åliggande uppgiftsskyldigheten och sättet för dess
fullgörande ävensom att å blankett införa enligt 5, 7 och 8 § muntligen
meddelade upplysningar;
b) att samla, ordna, numrera och granska för taxeringen avlämnade
deklarationer och andra uppgifter och anmälningar, vidtaga åtgärder för
föreskrivna deklarationers och andra uppgifters införskaffande samt, då så
erfordras, tillse, att genom infordrande av upplysningar ledning vinnes för
taxering av jämväl sådana skattskyldiga, vilka icke äro pliktiga att utan
särskild anmaning avlämna uppgifter, och i övrigt söka inhämta upplys¬
ningar till ledning för en noggrann och tillförlitlig taxering, ävensom att,
då anledning till tillämpning av 19 § förekommer, därom göra anmälan
hos Kungl. Maj:ts befallningshavande för den åtgärd, som må på nämnda
myndighet ankomma;
c) att i vederbörlig längd på behöriga ställen anteckna uppgifternas
nummer samt uppgivna salu-, hypoteks- och brandförsäkringsvärden å
fastigheter, ävensom, därest skattskyldig gjort sig skyldig till försummelse,
varom i 18 § förmäles, därom göra anteckning; och åligger det därjämte
ordföranden att meddela kronans ombud hos prövningsnämnden särskild
förteckning å sådana försumliga;
d) att om utsatt tid och ställe för taxeringsnämndens sammanträde
ofördröjligen ej allenast underrätta ledamöterna i taxeringsnämnden, utan
även på lämpligt sätt och i god tid meddela de skattskyldiga inom taxe-
ringsdistriktet underrättelse;
e) att föra ordet vid taxeringsnämndens sammankomster samt där¬
vid tillhandahålla och meddela ledamöterna alla i och för taxeringen er¬
Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.
19
hållna deklarationer, andra uppgifter och upplysningar, med den inskränk¬
ning, vartill stadgandena i 23 § föranleda;
/) att vid taxeringen efter sorgfällig beredning göra de anmärk¬
ningar och framställningar, vartill han för en behörig taxering finner sig
äga anledning;
g) att föra protokoll angående de ärenden, där sådant erfordras; börande
protokollet justeras inför nämnden och justeringen bestyrkas genom å proto¬
kollet tecknat intyg av två ledamöter;
h) att då inkommen uppgift om inkomst avser skattskyldig, som ej
skall taxeras inom distriktet, avsända uppgiften till vederbörande taxe¬
ringsnämnds ordförande, ävensom att då deklaration eller annan uppgift
för skattskyldig, som skall för inkomst taxeras inom distriktet, utvisar,
att skattskyldig drivit rörelse eller yrke utom distriktet, lämna veder¬
börande taxeringsnämnds ordförande meddelande om förhållandet;
i) att å deklaration eller annan till ledning för egen taxering av¬
lämnad uppgift, som icke blivit följd vid taxeringen, anteckna skälen
därför samt i rekommenderat brev med allmänna posten, så fort ske kan,
tillsända den skattskyldige underrättelse att och i vad mån avikelse skett
samt om skälen därför;
k) att noga tillse, att de skattskyldigas till ledning för egen taxe¬
ring avlämnade uppgifter och upplysningar, evad de avse pågående eller
redan verkställd taxering, icke varda för obehöriga tillgängliga, för vilket
ändamål sådana uppgifter och upplysningar, då de icke för taxeringen
erfordras, böra förvaras under säkert lås, ävensom att, då han avgått från
befattningen, till sin efterträdare avlämna samtliga i enlighet med stad¬
gandet i 23 § 4 mom. hos honom förvarade handlingar;
l) att på begäran av uppgiftspliktig utan lösen meddela bevis om
mottagande av deklaration, annan uppgift eller upplysning; samt
to) att, då sådant påfordras, avgiva förklaring över besvär angående
taxering.
32 §.
Det åligger taxeringsnämnden att införa:
i fastighetslängderna de taxeringsvärden, vilka blivit av nämnden
åsätta vederbörande fastigheter, och
•i inkomstlängden de skattskyldigas namn samt dels, i avseende å
inkomstbevillningen, uppskattad inkomst, beloppet av medgivet bevillnings-
fritt avdrag och den beskattningsbara inkomsten, dels ock, i fråga om in¬
komst- och förmögenhetsskatten, taxerat belopp, antalet barn, därför ned¬
sättning äger ruin, sammanlagda beloppet av medgiven nedsättning, skatte-
20
Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.
procent i förekommande fall och det belopp, efter vilket skatt utgår; och
bör taxeringsnämnden därvid följa den inom samma ort senast upprättade
mantalslängden.
Där vid taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt jämväl för¬
mögenhet legat till grund för taxeringen, skall taxeringsnämnden å skatt¬
skyldig» deklaration angiva särskilt den inkomst och särskilt den för-
mögenhetsdel, som ingår i det taxerade beloppet.
Har skattskyldig icke avlämnat deklaration, skall i inkomstlängdens
anteckningskolumn göras anteckning dels om den till inkomst- och för¬
mögenhetsskatt taxerade inkomstens beskaffenhet, där denna ej framgår
av inkomstlängden i övrigt, dels om den förmögenhetsdel, som må ingå i
taxerat belopp.
Finner taxeringsnämnd skäligt att vid taxeringen medgiva avdrag
på grund av höga levnadskostnader å orten, skall sådant beslut, jämte det
detsamma införes i protokollet, antecknas å titelbladet till inkomstlängden.
Där taxeringsnämnd beslutar lindring eller skattefrihet för skatt¬
skyldig, vilkens skatteförmåga på grund av särskilda förhållanden är
väsentligen nedsatt, skola skälen därför i varje särskilt fall angivas i
inkomstlängdens anteckningskolumn.
Beslut, som taxeringsnämnd jämlikt förordningen angående försälj¬
ning av brännvin meddelar i fråga om beräkning av det litertal brännvin,
för vilket försäljningsavgift skall erläggas, intages i taxeringsnämndens
protokoll.
Finnes inom distriktet municipalsamhälle, skola de inom detta sam¬
hälle förekommande fastigheter ävensom de skattskyldiga, som där taxeras
till inkomstbevillning eller inkomst- och förmögenhetsskatt, i längderna
särskilt angivas och sammanföras. Om av fastighet endast en del faller
inom municipalsamhällets område, skall i anteckningskolumnen anmärkas,
huru stor del av hela fastighetens hela värde belöper å denna del av fastig¬
heten, likasom, därest av inkomst av rörelse eller yrke en del härflutit
från municipalsamhället, motsvarande anteckning skall göras i inkomst-
längden.
I stad böra taxeringsnämnderna till längdernas upprättande och
kompletterande åtnjuta nödigt biträde av vederbörande uppbörds- eller
annan av magistraten och i Stockholm av överståthållarämbetet därtill ut¬
sedd tjänsteman.
Taxeringslängderna underskrivas av taxeringsnämndens ordförande
och ledamöter.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.
21
Detta blad arskiljes vid blankettens ifyllande
och medföljer ej deklarationen vid avlämnandet.
Anvisningar för deklarationsblankettens ifyllande.
Deklaration skall för en var upptaga inkomst och förmögenhet, för vilken han är underkastad beskattning här i
riket, samt angiva inkomsten nästföregående kalenderår eller, i fall då räkenskapsår ej sammanfaller med kalenderår, det
räkenskapsår, som tilländagått. närmast före den 1 mars det löpande året, ävensom förmögenheten vid utgången av näst
föregående kalenderår eller, i ovan omförmälda fall, räkenskapsår.
Skyldighet att avgiva deklaration åligger utan anmaning verk eller bolag, som är försett med Kung!. Maj:ts oktroj
eller blivit registrerat såsom aktiebolag eller står under offentlig kontroll; ävensom annan skattskyldig, som nästföre¬
gående år varit taxerad till inkomst- och förmögenhetsskatt eller ock samma år antingen åtnjutit minst 800 kronors
inkomst av beskaffenhet att böra taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt eller vid nämnda års utgång ägt förmögenhet
till värde av minst 6,000 kronor.
Efter anmaning vare även en var annan skyldig att avgiva deklaration.
Gift man skall uppgiva även hustruns inkomst och förmögenhet. Har hustrun haft inkomst eller förmögenhet,
som rättsligen varit undantagen från mannens förvaltning, skall hustrun själv eller god man för henne avgiva deklara¬
tion angående denna.
Den, som ej är svensk medborgare, skall uppgiva sin nationalitet.
Vanligt handelsbolag, kommanditbolag och rederi för registreringspliktigt fartyg, skall till ledning vid delägares
taxering lämna uppgift, innehållande upplysningar enligt deklarationsformuläret om bolagets och rederiets fasta egendom,
inkomst och förmögenhet ävensom om den en var delägare tillkommande andelen av bolagets eller rederiets inkomst och
om värdet av hans lott i bolaget eller rederiet.
Deklaration, som skall avgivas utan anmaning, ävensom här omförmäld uppgift skall vara avlämnad före den 1
mars. Endast den, som enligt lag är pliktig föra handelsböcker eller är delägare i vanligt handelsbolag, kommanditbolag
eller rederi, som ej är aktiebolag, får åtnjuta anstånd, dock ej längre än till den 15 april. Härför fordras emellertid,
att anmälan att hinder mött skriftligen göres före den 1 mars hos ordföranden i taxeringsnämnden.
Avlämnas ej deklaration inom behörig tid, vare den skattskyldige förlustig rätten att överklaga taxering, för vilken
deklarationen skolat ligga till grund. Underlåtenhet att avlämna uppgift, varom ovan sägs, medför för den försumlige
påföljd av böter.
Har någon i deklaration eller uppgift mot bättre vetande uteslutit eller till för lågt belopp upptagit inkomst eller
förmögenhet, böte från och med 25 till och med 1,000 kronor. Om genom det oriktiga meddelandet föranletts, att skatt¬
skyldig icke blivit taxerad eller blivit för lågt taxerad, kunna böterna förhöjas utöver sistnämnda belopp, dock högst
med fem gånger det skattebelopp, som genom det svikliga förfarandet undandragits.
Deklaration eller här omförmäld uppgift avlämnas eller insändes på den uppgiftspliktiges eget äventyr i betalt
brev med allmänna posten antingen till ordföranden i taxeringsnämnden eller ock i Stockholm till överståthållarämbetet
och i övriga orter till Kungl. Maj:ts befallningshavande i det län, magistraten i den stad eller kronofogden i det fögderi,
där den skattskyldige är mantalsskriven eller taxeringen eljes anses skola äga rum.
Verk och bolag samt annan uppgiftspliktig, som enligt lag är skyldig föra handelsböcker, skall vid deklaration och
uppgift foga bestyrkt avskrift av in- och utgående balansräkning samt, där sådan föres, vinst- och förlusträkning för
senaste räkenskapsåret. Aktiebolag skall därjämte, så snart ske kan, bifoga förvaltningsberättelse.
En var, som önskar upplysning rörande beskaffenheten av honom åliggande uppgiftsskyldighet eller sättet för dess
fullgörande, äger att för sådant ändamål hänvända sig till ordföranden i vederbörande taxeringsnämnd.
1. För jordbruksfastighet inom riket, vilken, vare sig den består av ett eller flera hemman, hemmansdelar eller lägenheter,
brukats såsom en egendom och vars hela taxeringsvärde nästföregående år ej överstigit 25,000 kronor, må jordbrukare,
i stället för uppgifterna under A I), å std. 7 lämna upplysningar i de hänseenden, som där angivas.
2. Bostadsförmån för tjänsteinnehavare uppgives under A I a), om den åtnjutes å jordegendom, vilken är honom såsom
boställe eller eljes på lön anslagen, annars under C I a). Enahanda gäller i tillämpliga delar om övriga natura¬
förmåner.
3. Till skattskyldigs familj räknas även sådana tjänare, som uteslutande eller huvudsakligen äro anställda för per¬
sonlig uppassning (hushållerska, kokerska, hus- och kammarjungfru, köksa, betjänt, chaufför, kusk o. d.)
4. Använder någon produkter från sitt jordbruk eller skogsbruk eller produkter eller beståndsdelar av sin egendom i
egen förädlingsrörelse, som ej är att hänföra till jordbrukets binäringar, kommer värdet av dessa produkter eller be¬
ståndsdelar i betraktande vid inkomstberäkningen för förädlingsrörelsen och uppgives således icke under A.
5. Inkomst av sådan jordbrukets binäring, som huvudsakligen avser förädling av annat jordbruks produkter eller annan
egendoms produkter eller beståndsdelar, uppgives under C II.
6. Såsom driftkostnader få ej räknas utskylder, värdet av eget arbete (t. ex. beräknad egen avlöning), hyresvärdet av
egna driftsbyggnader eller affärslokaler i eget hus, ränta å eget i egendomen eller rörelsen nedlagt kapital, kapital¬
avbetalning av skuld, utgifter för fast egendoms förbättring genom nybyggnad, om- eller tillbyggnad eller grundför¬
bättringar, samt värdeminskning å byggnader eller skog, ej heller ur avkastningen eller eljes från gården direkt
bestridda underhålls- och andra driftsutgifter. Avdrag för ränta å lånt rörelsekapital, som hänför sig till inkomst
under A, göres under allmänna avdrag. Vid beräkning av inkomst under G få utgifterna för tillökning eller förbätt¬
ring av inventarier ej avdragas.
7. Avlöning i naturaförmåner, som bestritts direkt ur avkastningen eller eljes från gården såsom t. ex. stat i natura-
produkter eller hyresfri bostad till gårdens folk, får ej avdragas. Till arbetspersonal räknas hemmavarande barn
endast i det fall, att barnet särskilt taxeras för avlöning vid gården.
8. För barn, som icke deltagit i arbetet hela året, bör lämnas upplysning, huru stor del av året barnet kan anses hava
biträtt. Detta avdrag får ej ske, för såvitt icke förmånen av hyresfri bostad jämte underhåll från egendomen blivit
till sitt värde för varje barn, därom här är fråga, inräknat i den inkomst, som redovisas under A I). Avdraget får
för helt år i ett för allt icke överstiga 200 kronor för varje barn.
9. För inköp av döda inventarier får ej avdragas mera än som återstår vid frånräknande av vad som kan hava influtit
vid försäljning av utrangerade dylika inventarier. Kostnad för nyuppsättning får icke avdragas.
10. Härunder böra uppgivas och i lämplig omfattning specificeras övriga omkostnader för egendomen, för vilka avdrag är
medgivet t. ex. underhåll av andra anläggningar än byggnader samt av inventarier, belysning i driftsbyggnader,
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 7 samt. 51 höft. (År 60.) 4
22 Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.
utbetalda frakter, skogsaecis in. m. ävensom de avgifter för vattenförbrukning, renhållning och belysning in. m., som
skattskyldig för annan fastighet än jordbruksfastighet måst i egenskap av fastighetsägare vidkännas.
11. Grer inkomstberäkningen underskott till resultat, utföres noll, och underskottet avdrages, försåvitt det ej utgör
kapitalförlust, såsom förlust under allmänna avdrag.
12. Av staten anvisad ersättning till bestridande av särskild med tjänst eller uppdrag förenad kostnad skall icke upp¬
givas. — Eäcker icke särskilt anvisad kostnadsersättning, må, vare sig ersättningen anvisats av staten eller annan,
vad för ändamålet ytterligare åtgått icke avdragas. För att få avdragas skola utgifterna självfallet vara verkliga
och således icke blott beräknade, t. ex. enligt resereglemente.
13. Vad någon erhållit såsom bidrag till sin undervisning eller uppfostran eller eljes på grund av givaren lagligen ålig¬
gande försörjningsplikt, så ock vad hemmavarande medlem av givarens familj uppburit såsom understöd uppgives icke.
14. Har någon under året drivit flera affärer, skall han i blanketten utföra inkomstberäkningen för den affär, som kan
anses vara huvudaffär, medan inkomstberäkningen för den eller de övriga affärerna utföres i bilaga till deklarationen.
Överskott å affär, som redovisas i bilaga, utföres därefter å anvisad plats i blanketten, medan underskott i vanlig
ordning utföres med noll (se 11).
15. Hava i bokslut, som ligger till grund för deklarationen, avförts utskylder, debiterad hyra i eget hus eller annan
räkenskapspost, för vilken avdrag ej är medgivet såsom för driftkostnad, skall densamma vid inkomstberäkningen
under C II tilläggas bruttoinkomsten.
16. Avse gjorda avskrivningar eller avsättningar för värdeminskning olika slags tillgångar med väsentligen olika var¬
aktighet, redogöres härför å sid 8 eller i särskild bilaga.
17. Till ledning för bevillning staxering en redogöres i deklarationsblanketten allenast för resultatet av sådan affär, som
jämväl skall taxeras till bevillning å ort, där deklarationen skall avgivas, eller i denna jämte andra orter.
Har någon drivit flera sådana affärer, utföres i blanketten inkomstberäkningen för den affär, som är att anse
såsom huvudaffär, varemot beräkningen för den eller de övriga enligt formulärets anvisningar sker i bilaga till
deklarationen.
För affär, som drivits å annan ort, än där deklarationen skall avgivas, lämnas inkomstberäkningen för taxering
till bevillning i särskild uppgift till ort, där affären i fråga är underkastad sådan taxering.
Vid skattskyldighet inom flera territoriella församlingar i stad sker fördelning såsom beträffande kommun är
stadgat (se 13 § bevillningsförordningen.)
18. Såsom realisationsvinst uppgives vinst å icke yrkesmässig avyttring av fast eller lös egendom, som förvärvats genom
köp eller byte och varit i säljarens ägo, fast egendom under mindre än tio år och lös egendom under mindre än
fem år. Yisar denna inkomstkälla i sin helhet underskott, utföres noll och underskottet får icke avräknas från
annan inkomst eller såsom förlust under allmänna avdrag.
19. För den, som är delägare i flera bolag eller rederier, gäller med avseende å uppgiftsskyldigheten i tillämpliga delar
vad som sägs i 14 och 17 punkterna här ovan angående uppgifter om inkomst av flera affärer. Om redovisning av
underskott: so 11.
20. Svensk medborgare, som icke är i riket mantalsskriven, ävensom utlänning är ej berättigad till avdrag för försäk¬
ringspremier samt äger åtnjuta annat allmänt avdrag, endast för så vitt avdraget hänför sig till inkomst, för vilken
skatt skall här erläggas, eller till verksamhet, som här utövats.
21. Utskylder, undantagsförmåner och understöd, som utgått i natura ur egendomens avkastning eller eljes från gården
och vilkas värde således icke inräknats i den inkomst, som redovisats under A I), få ej avdragas.
22. Annuitet å lån (t. ex. hypotekslån) får avdragas endast till den del, som motsvarar ränta.
23. För vad som utbetalats till annan såsom bidrag till dennes undervisning eller uppfostran eller eljes på grund av
lagligen åliggande försörjningsplikt eller för vad som utgivits såsom understöd till hemmavarande medlem av
givarens familj äger avdrag icke rum.
24. Sådant avdrag får icke ske, därest icke upplysning lämnas, å vilken verksamhet förlusten uppstått och huru för¬
lusten beräknats.
25. I redogörelsen skall lämnas upplysning, om det uppgivna värdet beräknats efter taxeringsvärde, brandförsäkrings¬
värde, bokfört värde eller annat värde, som i såflant fall uppgives.
26. Om vad med skogs ingångsvärde förstås, se anvisningarna till skatteförordningen l:o) III.
27. Såsom förmögenhet uppgives värdet av tillgångar utöver skulderna såvitt överskottet uppgår till minst 6,000 kronor.
Tillgångarna skola upptagas till sitt saluvärde. Såsom saluvärde å fast egendom anses dess taxeringsvärde. Vissa
rättigheter upptagas till sitt kapitalvärde.
Såsom tillgångar skola icke upptagas: möbler, husgeråd och andra inre lösören, som äro avsedda för skatt¬
skyldigs och hans familjs personliga bruk; konstverk, bok-, konst- och andra därmed jämförliga samlingar, så framt
ej ägaren med dem driver handel eller yrkesmässigt håller dem för allmänheten tillgängliga; kapitalvärdet av undan-
tagsförmåner och pension eller annan förmån, som åtnjutes på grand av ett förutvarande tjänsteförhållande; rätt
till ränta, avkomst eller annan förmån, som är bestämd att tillgodonjutas för den berättigades livstid, där värdet
av vad han årligen må i sådant avseende åtnjuta understiger 1,000 kronor; rätt till förmögenhet, varav en annan för
närvarande åtnjuter avkastningen.
28. Uppgiften skall upptaga fast egendom, även om uppgiftsskyldig ägt eller brukat densamma endast en del av näst¬
föregående år, och skall i sådant fall tillika lämnas upplysning, varav framgår, vilken del av året fastigheten varit
i hans ägo eller av honom brukats. Har fastighet nästföregående år icke haft taxeringsvärde sig åsatt, skall den
uppgivas med dess eljes antagliga värde samma år, eventuellt det värde, vartill deklaranten upptagit egendomen
för sin förmögenhetsberäkning. — Sådan innehavare av fast egendom, som i beskattningsavseende är likställd med
ägare (fideikommissarie, kronoåbo, boställshavare, innehavare av avsöndring m. fl.), är skyldig här upptaga den egen¬
dom, han sålunda innehaft.
29. Om arrenderad jordbruksfastighet är kronoegendom, skall detta förhållande särskilt anmärkas.
SO. I saknad av exakt kännedom om de förhållanden, som skola uppgivas under punkterna I, V och VI, må ungefärlig
uppgift lämnas.
31. Till kapital räknas såväl aktie- eller lottkapital som ock reservfond, och skola bägge upptagas till belopp, som an¬
givits i ingående balansräkningen, där de ej under året undergått förändring. I sådant fall bör upplysning lämnas,
efter vilka grunder medelstorleken av kapitalet beräknats.
Skulle det å blanketten anvisade utrymmet för vissa uppgifter eller upplysningar befinnas vara otillräckligt, må så¬
dana meddelas i särskild bilaga.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.
23
De hänvisningar till nummer (1, 2, 3 o. s. v.), som Formulär HIT 1 A..
förekomma i detta formulär, hänföra sig till vidfästade
blad, innehållande > Anvisningar för deklarations-
blankettens ifyllande».
Deklaration om inkomst och förmögenhet för taxering år 19....... av:
Fullständiga för- och tillnamn:______________________________________________________________________________._____________________________________
Yrke (eller titel och anställning):_______________________________________________________________________________________________________________
vilken, född år 1........., är för innevarande år mantalsskriven i:
Län:............................................................................. Stad: ______________________________________________________ Bote:
Socken, köping:______________________________________________________________ Församling (i stad):._.........................................
By, gård, hemman och n:r .............................................. Kvarter: ..................................................... n:r
med adressnummer: ._____________________
Uppgifterna avse kalenderåret 19..... (räkenskapsåret från den ...................... 19 ... till den
A. Inkomst av fast egendom.
I. Inkomst i naturaförmåner enligt ortens pris (se 1):
Anser taxeringsnämnden skattskyldigs uppskattning här nedan av naturaförmåner för låg, skall nämnden å
plats, som vederbör, utföra det belopp, som i stället för det av skattskyldig angivna ansetts skäligt.
a) förmån av hyresfri bostad (se 2) för mig och min familj (se 3) ......... ram med kök jämte
övriga för mitt bushåll avsedda byggnader och lägenheter, av mig uppskattad till.....
b) förmån av hyresfria lägenheter eller utrymmen för min och min familjs bekvämlighet och
trevnad (t. ex. sommarvilla, gästrum, trädgård, drivhus, stallrum och vagnsbod för hästar
och åkdon, som uteslutande eller huvudsakligen användas till personligt bruk)......
c) saluvärdet av sådana egendomens produkter, ävensom i natura åtnjutna arrenden eller an¬
nan avgäld, vilka använts i hushållet eller eljest för min och min familjs räkning (t. ex.
spannmål, potatis, rotfrukter, produkter från trädgård och ladugård, slaktdjur, fjäderfä, bränsle
foder till hästar, som uteslutande eller huvudsakligen använts till personligt bruk m. m.),
vilt och fisk från egendomen o. s. v., av mig uppskattat till...............
d) saluvärdet av sådana egendomens produkter eller beståndsdelar, som använts för nybyggnad,
därunder inbegripen till- och ombyggnad, för tillverkning av möbler eller husgeråd för eget
behov eller för grundförbättring genom nyodling, torrläggning o. d., av mig uppskattat till
Av taxeringsnämnden beräknad inkomst i naturaförmåner i det fall, att jordbrukare begagnat
sig av rätten att till ledning för inkomstberäkningen lämna upplysningar om vissa faktiska
förhållanden rörande egendomen:............................
II. Inkomst i penningar (se 4 och 5):
a) arrenden, hyror....................................
b) inkomst genom försäl jning (ej realisation) av jordbrukets, ladugårdens och trädgårdens produk¬
ter, produkter av fjäderfä- och biskötsel, alster av hemslöjd, kreatur, vilt och fisk från egen¬
domen m. in. ävensom genom mejerihantering och annan jordbrukets binäring, som ute¬
slutande eller huvudsakligen avser förädling av egendomens produkter eller beståndsdelar
c) inkomst genom körslor, uthyrning av dragare, maskiner och annan arbetskraft m. m. . . .
d) inkomst av skogsbruk:
1) köpeskilling för sålt virke och andra skogseffekter (ved, tjära, träkol m. in.)......
2) köpeskilling vid upplåtelse av avverkningsrätt....................
samt 3) vid försäljning av skog, där skogen sålts i samband med fastigheten och vinst å
fastighetsaffären icke skall uppgivas vare sig såsom vinst av yrkesmässig handel med
fastigheter (C II) eller såsom realisationsvinst (C III a): köpeskillingen till så stor del,
som kan anses lava belöpt å själva skogen......................
e) köpeskilling vid försäljning av sten, torv, grus, lera och andra egendomens beståndsdelar även¬
som köpeskilling eller avgift för rätt, som upplåtits åt någon att i visst avseende tillgodogöra
sig eller nyttja fast egendom eller del därav (t. ex. sten-, torv-, grus- och lertäkt o. d., jakt,
fiske, rätt att begagna vattenkraft, rätt att framdraga ledningar över egendomen, rätt att
begagna upplags- eller lastageplats o. s. v.).......................
f) frälseränta och annan avgäld..............................
Summa bruttoinkomst
19......)■
Inkomsten kar
icke överstigit
|
Kronor.
|
Öre.
|
|
|
..................
|
......
|
|
—
|
|
—
|
..................
|
......
|
|
|
24
Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.
Inkomsten har
icke överstigit
Avdrag yrkas för följande driftkostnader (se 6):
Överförd bruttoinkomst
1. Avlöning till arbetspersonal, som uteslutande eller huvudsakligen använts
för egendomens brukande och skötsel (förvaltare, rättare, statfolk, drängar,
skogvaktare, lejt folk, yice värd, gårdskarl, portvakt o. s. v.) (se 7) . . . . kr.
2. För ...... hemmavarande larn över 15 år, som deltagit i arbetet med egen¬
domens brukande och skötsel och ej särskilt taxeras för inkomsten härav (se 8) »
3. Utgifterna för inköp av utsäde, foder, gödningsämnen o. d., ävensom av
levande och döda inventarier (se 9)...................»
4. Utgifterna för reparation av byggnader.................»
5. Avgifterna för försäkring av arbetspersonal, byggnader, förråd och drifts¬
inventarier, utgifterna för läkarevård och medicin till arbetspersonal och
kreatursbesättning...........................»
6. Arrenden eller andra i penningar utgående avgälder...........»
7. Övriga omkostnader (se 10)...................................................................
Kronor.
|
Öre.
|
|
|
»
o
Återstående inkomst (se 11)
III. Inkomst av krono- och kyrkotionde eller ersättning därför, som åtnjutits av patronus ecclesise ________________
IT. Behållen inkomst av fast egendom i utlandet......................................,
Inkomst under A ________________
B. Inkomst av kapital.
I. Ränteinkomst (ränta å utlånade, i räntebärande obligationer nedlagda eller hos bank, annat
penningförvaltande verk eller enskilda insatta penningar).................................
II. Utdelning å aktier i inländska aktiebolag och lotter i solidariska bankbolag .......................
I
III. Utdelning å aktier i utländska bolag..........................................
Summa ...............
Avdrag yrkas för mina utgifter till förvaltningskostnad.................................
Av detta avdrag belöpa ............... kr. på inkomst under I och III.
Inkomst under B _______________
C. Inkomst av arbete (i penningar och naturaförmåner).
I. Inkomst av arbetsanställning, tjänst eller pension:
a) av tjänst, mera varaktig arbetsanställning och stadigvarande uppdrag, efter avdrag för obli¬
gatoriska pensionsavgifter och utgifterna för tjänsten, anställningen och uppdraget (se 2 och 12):
i egenskap av..............................................................................................................................
b) av tillfällig arbetsanställning efter avdrag av utgifterna för anställningen........•
c) pension, livränta, undantagsförmån..........................
d) periodiskt understöd (se 13)..............................
Inkomst under C I
II. Inkomst av rörelse eller yrke (de s. k. fria yrkena härunder inbegripna).
Undertecknad har inom nedannämnda kommun... drivit:
.......................................i_________________________________kommun____________________________________ län
(rörelsens eller yrkets namn)
.......................................i................................. » .................................... »
.......................................i................................. » .................................... »
Inkomsten av _______________________________________ uppgives sålunda (se 14):
(rörelsens eller yrkets namn)
a) saluvärdet enligt ortens pris av de förnödenheter och varor, som jag ur affären tillgodogjort
mig i hushållet eller eljes för egen eller min familjs räkning.......................................
b) bruttoinkomst i övrigt (se 15)..............................
Summa bruttoinkomst under C II
Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.
25
Avdrag yrkas för följande driftkostnader (se 6):
Överförd bruttoinkomst under C II
1.
2.
3.
4.
Ränta å lånt rörelsekapital.......................kr.
Värdeminskning å driftsinventarier (se 16)....... »
Anskaffningsvärdet å de vid årets början befintliga driftsinventarierna ut¬
gjorde ........................kr................
, . ... , „ , . . , (vid årets början—.*.......... »
JJriitsmventanernas boktorda varde utgjorde: j ^ ”
Avskrivningar för lidna förluster å fordringar ävensom värdeminskning å
andra för stadigvarande bruk avsedda tillgångar än fast egendom och drifts¬
inventarier (gruva, rätt till stenbrott, ensamrätt t. ex. patent o. d.) (se 16) »
Övriga driftkostnader.........................»
(rörelsens eller yrkets namn)
Inkomst (se 11)
har enligt bilaga n:r.....lämnat inkomst (se 11) till belopp av . . .
Inkomsten har
icke överstigit
Kronor.
Öre.
Inkomst under C II
Taxeringsvärdet för mig tillhörig, i...............rörelsen (se 17) använd annan
fastighet utgjorde __________________ kr. 5 % härå utgör.............kr................
I nämnda rörelse (se 17) har jag använt produkter och beståndsdelar från
egen fastighet till värde i oförädlat skick (värde på rot, råämnesvärde) av . . » ...............
Summa kr.
Efter avdrag för detta belopp från här ovan utförd inkomst för ifrågavarande rörelse
kr. --------------- har min bevillningspliktiga inkomst av samma rörelse utgjort . . .
att bevillningstaxeras:
kr.
i denna
kommun........kr.
III. Inkomst av icke yrkesmässig verksamhet och tillfälliga inkomster:
a) realisationsvinst, efter avdrag för förlust under samma år å likartad affär (se 18).....
b) inkomst av tillfälliga uppdrag såsom boutredning, uppdrag att försälja fastighet eller att
förrätta auktion, allt för såvitt uppdragen ej äro att hänföra till tjänsteuppdrag (C la)
eller yrkesmässig verksamhet såsom t. ex. advokatyrket (C II), royalty o. d„ lotterivinst
och övrig inkomst av tillfällig art, som ej skall annorstädes i blanketten uppgivas . . . .
Inkomst under C III
D. Inkomst, som undertecknad förvärvat såsom delägare i enkelt bolag, van¬
ligt handelsbolag, kommanditbolag eller rederi, som ej ar aktiebolag.
Under året har jag varit delägare för ........................ i....................................................
(andelens storlek) (bolagets eller rederiets namn)
..................................... hela inkomst (se 19) utgjorde:
(bolagets eller rederiets namn)
av fast egendom här i riket..........................kr.
av utdelning å aktier i inländska aktiebolag och lotter i solidariska bankbolag . . »
i övrigt....................................»
Summa kr.
därav på min andel belöper (se 11)........................
Enligt bilaga n:r ____ beräknad inkomst (se 11) såsom delägare i..........................
(bolagets eller rederiets namn)
Inkomst under D
Till ledning för bevillning staxering av min inkomst från .....................................................
(bolagets eller rederiets namn)
meddelas, att dess hela bevillningspliktiga inkomst inom denna kommun utgjorde ................. kr.
| Härav belöper på min andel (se 19).................................. kr.
Sammanfattning.
Inkomst under A..................................
i?..................................!
c i.................................
c ii................................;
c in.............. ..................
D...................................
Sammanräknad inkomst
Bihang till Riksdagens 'protokoll 1913. 7 saml. 51 käft. (Nr 60.)
5
26
Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.
Överförd sammanräknad inkomst
Allmänna avdrag (se 20).
Från den sammanräknade inkomsten yrkas avdrag för följande utgifter och lidna förluster:
1. För utskylder med undantag av kronoutskylder (se 21)..........kr. _______________
2. För ränta å annan gäld än som under C II beräknats såsom lånt rörelse¬
kapital (se 22).............................» ...............
3. För undantag sförmåner (se 21) till......................................................... » ...............
4. För periodiskt understöd och andra periodiska utbetalningar (testamentslegat,
pension, livränta, underhåll till frånskild make o. s. v.), som grunda sig på
åtagande eller annan förpliktelse och icke innefatta kapitalavbetalning av
skuld (se 21 och 23), utgivet till .......................................................... » ...............
(mottagarens namn)
5. För förlust, som särskild inkomstkälla, oavsett sådan värdeminskning, som
här nedan sägs, i sin helhet utvisar och som ej är att hänföra till kapital¬
förlust (se 24): förlust å........................................................................ » ...............
6. För försäkringspremier och andra avgifter, som utbetalts för min och min
hustrus livförsäkring, livränte-, kapital- och olycksfalls- eller sjukförsäkring
ävensom för pupillförsäkring, minskade med under året uppburen vinstandel.
(Avdraget får icke överstiga 200 kronor)................» ...............
Särskilda yrkanden om avdrag för värdeminskning.
För att avdragen skola medgivas, skall nöjaktig utredning om deras befogenhet lämnas.
Under åberopande av redogörelsen å sid. 8 hemställes, att vid inkomstberäkningen avdrag med-
gives för under året liden värdeminskning:
1. genom slitning av mig tillhöriga 'byggnader med ett sammanlagt
värde (se 25) av............... kr....................med kr................
2. genom avverkning eller försäljning av skog (minskning i skogs ingångsvärde)
(se 26) med..............................» ...............
Inkomsten kar
icke överstigit
Kronor.
Summa avdrag
Summa återstående inkomst (underskott utföres med noll)
E. Förmögenhet.
Min förmögenhet (se 27) vid årets utgång översteg icke:
a) såsom delägare i de under I) uppgivna bolag (rederi).........kr................
b) i övrigt...............................» ...............
Hemmavarande omyndiga, ej särskilt skattskyldiga barns förmögenhet översteg icke » _______________
Summa kr................
och utgör 1 oo härav .....................................
(Ifylles ej i uppgift av bolag eller rederi.)
Summa att taxera till inkomst- och förmögenhetsskatt
Öre.
Antalet av mig på grund av försörjningsplikt underhållna barn, vilkas ålder vid ingången av innevarande år under¬
steg 15 år, utgjorde ------- (Den lindring i skatteplikt, som under form av nedsättning i taxerat belopp må tillkomma skatt
skyldig för barn, bestämmes av taxeringsmyndigheten. Något avdrag härför får således icke göras i deklarationen.)
I enlighet med ovanstående uppgifter och särskilda bilagor uppgiver jag för bevillningstaxeringen inom denna
kommun följande inkomst:
1. Av kapital: krono- och kyrkotionde (enligt A III).............kr. ..................
ränteinkomst (enligt BI)................... » __________________
utdelning å aktier i utländska bolag (enligt B III)....... » .................. pr
Avgå: förvaltningskostnad (enligt inramad uppgift under B)......kr___________________
ränta å gäld (enligt Allmänna avdrag 2)............ » __________________ ,,
Återstående inkomst under 1 (underskott utföres med noll) __________________ kr.
2. Av arbetsanställning, tjänst eller pension (enligt Cl)....................................... »
3. Av rörelse, yrke eller eljes:
a) av kronoarrende inom denna kommun: fastighetens taxeringsvärde _______________kr., 6 % därav................... kr.
b) av fast egendom i utlandet (enligt A IV)........................................... »
c) bevillningspliktig inkomst av rörelse eller yrke inom denna kommun (enligt inramad uppgift
under C II eller bilaga till C II)...................................... »
d) inkomst enligt C III................................. . ......... »
e) andel i bolags eller rederis bevillningspliktiga inkomst (enligt inramad uppgift under D eller
bilaga till D)..................................................... »
Sammanlagd hevillningspliktig inkomst inom denna kommun (1, 2 och 3) __________________ kr.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.
27
Uppgift angående fast egendom.
Undertecknad har att för nästföregående år uppgiva nedannämnda fastigheter (se 28):
Namn, nummer, mantal, kvarter och nummer, eller annan beteckning. Socken, stad. Taxeringsvärde.
l:o) jordbruksfastighet (se 29):
ägt, brukat.......................................................................... i ______________________________________________ pr.
ägt, brukat .......................................................................... i _________________________________________________ »
ägt, brukat ..................................-___________________________________ i ________________________________________________________________ „
2:o) annan fastighet:
---------------------------------------------------------------------------------------- i ____________________ ________________________
------------------------------------------------------------------------------------------- i ____________________________________________
lägenheten.............................. ............................................. i
å jordbruksfastighet befintlig byggnad, som bar sig åsatt eller skall åsättas särskilt taxeringsvärde:
.......................................................................................... i _____________________________________________
frälseränta av_______________________________________________________________________ i __________________________________
Särskild uppgift
beträffande jordbruksfastighet, för vilken inkomst i naturaförmåner icke
uppgivits under A I bär ovan (se 30.)
I. Arealen utgjorde i hektar: åker ..............., äng ..............., skogs- och betesmark ................
II. Till min familj hörande personer, som helt eller delvis voro för sin utkomst beroende af egendomens avkastning,
utgjorde, mig inberäknad, _________ personer.
III. Min bostad bestod av ......... rum och kök. Bostadshusens brandförsäkringsvärde utgjorde __________________ kr.
IY. Kreatursbesättningen utgjorde i medeltal: ....... hästar (därav _______ unghästar och _______ föl), _______ kor, _______ andra
nötkreatur, --------- får, ......... getter, ......... svin, -------- höns och annat fjäderfä, _________ bisamhällen.
Y. Utsäde och skörd i vikt, hektoliter eller annat mått, som för orten är brukligt:
Vete.........
Råg.........
Korn.........
Havre........
Blandsäd .......
Arter, bönor och vicker
Potatis........
Utsäde.
|
Skörd.
|
Sockerbetor .........
Andra rotfrukter.......
Hö.............
Halm............
Andra växtslag:
|
Skörd.
|
|
|
........................
|
................ .......
|
.............. ........
|
|
|
|
|
VI. Av gårdens produkter har i det egna hushållet förbrukats:
Särskild uppgift av aktiebolag och solidariskt bankbolag.
Bolagets kapital (se 31) eller, om detsamma undergått förändring, dess medelstorlek under året utgjorde
kr., och utgör alltså bolagets här ovan deklarerade inkomst ............... procent av kapitalet.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.
Särskilda upplysningar.
(Angående värdeminskning å byggnader och minskning i skogs ingångsvärde eller för fullständigande i övrigt av
deklarationen.)
Att jag under året icke åtnjutit annan inkomst eller taft förmögenhet till högre belopp, än här ovan
uppgivits, samt att jag efter bästa förstånd meddelat de lämnade uppgifterna, bekräftas på heder och samvete
...................................... den _______________________________________ 19-........
Namn: ............-..............--------------------------—
Yrke eller titel:______________________________________________
Nationalitet:----------------------------------------------------
(ifylles icke för svensk medborgare)
Postadress: ........................................------------
Grift kvinna skall dessutom här anteckna:
Mannens namn:..........—....................-.................
» yrke eller titel: .....................................-
» nationalitet:............................................
(ifylles icke för svensk medborgare)
Taxeringsnämndens beslut.
(Ifylles icke å uppgift, som till ledning vid delägarnaa taxering lämnats av bolag eller rederi.)
Taxeringsnämnden har ed^rångående av ^e^^ara^onen taxeral c^en skattskyldiges inkomst:
I. Till bevillning för inkomst inom denna kommun:
av kapital...............................
av arbetsanställning, tjänst eller pension................
av rörelse, yrke eller eljes, inberäknat inkomst från bolag eller rederi . .
II. Till inkomst- och förmögenhetsskatt.....................
kr.
Skäl för avvikelse från deklarationen.
29
Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.
De hänvisningar till nummer (1, 2, 3 o. s. v.), som
förekomma i detta formulär, hänföra sig till de å sid. 4
upptagna > Anvisningar för deklarationsblanlcet-
tens ifyllande».
Formulär n:r 1 B.
»Mindre formuläret» att användas av sådana
husägare, räntetagare, löntagare och arbetare,
som icke hava att uppgiva inkomst av jord¬
bruksfastighet här i riket eller av rörelse eller
yrke eller i enkelt bolag, vanligt handelsbolag,
kommanditbolag eller rederi.
Deklaration om inkomst och förmögenhet för taxering år 19........ av;
Fullständiga för- och tillnamn:....................................................................................................................
Yrke (eller titel ocli anställning):.................................................................................................................
vilken, född år 1........., är för innevarande år mantalsskriven i:
Län: .............................................................................. Stad:..................................................... Rote:
Socken, köping: ................................................................ Församling (i stad):..........................................
By, gård, hemman och n:r ................................................ Kvarter:................................................. n:r
med adressn:r.............................................
Uppgifterna avse kalenderåret 19......
Å. Inkomst av fast egendom.
I. Inkomst i naturaförmåner enligt ortens pris:
Anser taxeringsnämnden skattskyldigs uppskattning här nedan av naturaförmåner för låg, skall nämnden å
plats, som vederbör, utföra det belopp, som i stället för det av skattskyldig angivna ansetts skäligt.
a) förmån av hyresfri bostad (se 1) för mig och min familj (se 2) ......... ram med kök jämte
övriga för mitt hushåll avsedda byggnader och lägenheter, av mig uppskattad till.....
b) förmån av hyresfria lägenheter eller utrymmen för min och min familjs bekvämlighet och
trevnad (t. ex. sommarvilla, gästrum, trädgård, drivhus, stallrum och vagnsbod), ävensom
övriga naturaförmåner, vilka tillgodogjorts i hushållet eller eljest för min och min familjs
räkning, m. m., av mig uppskattade till.........................
II. Inkomst i penningar:
a) hyror.........................................
b) övrig inkomst, t. ex. genom försäljning av trädgårdsproaukter..............
Summa
Avdrag yrkas för följande driftkostnader (se 8):
1. Avlöning till vice värd, gårdskarl, portvakt o. s. v. (se 4).......kr................
2. Utgifterna för reparation av byggnader................» ,
|
Inkomsten har
icke överstigit
|
Kronor.
|
Öre.
|
------------------
|
—
|
|
|
3. Avgifterna för vattenförbrukning, renhållning och belysning m. m., som
jag måst i min egenskap av fastighetsägare vidkännas, samt övriga om¬
kostnader .............................. » :...............
|
Återstående inkomst (se 5)
III. Behållen inkomst av fast egendom i utlandet......................
Inkomst under A
B. Inkomst av kapital.
1. Ränteinkomst (ränta å utlånade, i* räntebärande obligationer nedlagda eller hos hank, annat
penningförvaltande verk eller enskilda insatta penningar)..................
II. Utdelning å aktier i inländska aktiebolag och lotter i solidariska bankbolag.......
III. Utdelning å aktier i utländska bolag...........................
Summa
Avdrag yrkas för mina utgifter till förvaltningskostnad..................
|
|
|
..................
|
......
|
|
|
Av detta avdrag belöpa ............... kr. på inkomst under I och III.
|
|
|
Inkomst under B
C. Inkomst av arbete (i penningar och naturaförmåner).
I. Inkomst av arbetsanställning, tjänst eller pension:
a) av tjänst, mera varaktig arbetsanställning och stadigvarande uppdrag, efter avdrag för obli¬
gatoriska pensionsavgifter och utgifterna för tjänsten, anställningen och uppdraget (se 6):
i egenskap av .............................................................................................................
|
|
|
|
|
|
|
|
|
b) av tillfällig arbetsanställning efter avdrag av utgifterna för anställningen........
c) pension, livränta, undantagsförmån...........................
d) periodiskt understöd (se 7)..............................
Inkomst under C I
|
-----------------
|
......
|
|
|
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 7 samt. 51 Käft. (Nr 60.)
6
30
Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.
in.
(C II här utesluten, enär den, som haft inkomst av rörelse eller yrke, icke får använda detta formulär.)
Inkomst av icke yrkesmässig verksamhet och tillfälliga inkomster:
a) realisationsvinst, efter avdrag för förlust under samma år å likartad affär (se 8).....
b) inkomst av tillfälliga uppdrag, såsom boutredning, uppdrag att försälja fastighet eller att
förrätta auktion, allt för såvitt uppdragen ej äro att hänföra till tjänsteuppdrag (C I a)
eller yrkesmässig verksamhet (C II), royalty o. d., lotterivinst och övrig inkomst av tillfällig
art, som ej skall annorstädes i blanketten uppgivas . ...................
Inkomst under C III
Sammanfattning.
Inkomst under Å............................
» » B............................
» » Cl...........................
» » C III ..........................
Sammanräknad inkomst
Allmänna avdrag (se 9).
1. För utskylder med undantag av kronoutskylder..............kr................
2. För ränta å gäld (se 10)........................» ...............
3. För periodiskt understöd och andra periodiska utbetalningar (testamentslegat,
pension, livränta, underhåll till frånskild make o. s. v.), som grunda sig på
åtagande eller annan förpliktelse och icke innefatta kapitalavbetalning av
4.
skuld (se 11), utgivet till ..................................................................... »
(mottagarens namn)
För förlust under A, oafsett sådan värdeminskning, som här nedan sägs,
såvitt förlusten ej är att hänföra till kapitalförlust (se 12)........»
För försäkringspremier och andra avgifter, som utbetalts för min och min
hustrus livförsäkring, livränte-, kapital- och olycksfalls- eller sjukförsäkring
ävensom för pupillförsäkring, minskade med under året uppburen vinstandel.
(Avdraget får icke överstiga 200 kronor)................>
Särskilt yrkande om avdrag för värdeminskning.
För att avdraget må medgivas, skall nöjaktig utredning om dess befogenhet lämnas.
Under åberopande av redogörelsen å sid. 3 hemställes, att vid inkomstberäkningen avdrag med-
gives för under året liden värdeminskning genom slitning av mig tillhöriga byggnader med ett
sammanlagt värde (se 13) av............... kr......... . . ............med kr.
Summa avdrag
Summa återstående inkomst (underskott utföres med noll)
D. Förmögenhet.
Min förmögenhet (se 14) vid årets utgång översteg icke..........kr...................
Hemmavarande omyndiga, ej särskilt skattskyldiga barns förmögenhet över¬
steg icke..................................» ..................
Summa kr...................
och utgör 1/(50 härav.....................................
Summa att taxera till inkomst- och förmögenhetsskatt
Inkomsten har
icke överstigit
Kronor.
Öre.
Antalet av mig på grund av försörjningsplikt underhållna barn, vilkas ålder vid ingången av innevarande år under¬
steg 15 år, utgjorde ....... (Den lindring i skatteplikt, som under form av nedsättning i taxerat belopp må tillkomma
skattskyldig för barn, bestämmes av taxeringsmyndigheten. Något avdrag härför får således icke göras i deklarationen.) I
I enlighet med ovanstående uppgifter uppgiver jag för bevillning staxering en följande inkomst:
1. Av kapital: ränteinkomst (enligt BI).................kr. __________________
utdelning å aktier i utländska bolag (enligt B III) . . . . . » .................. .................. ]ir.
Avgå: förvaltningskostnad (enligt inramad uppgift under B) ... kr___________________
ränta å gäld (enligt Allmänna afdrag 2)..........» .................. ...... ........ ___ »
Återstående inkomst under 1 (underskott utföres med noll) .................. kr.
2. Av arbetsanställning, tjänst eller pension (enligt Cl).................................... »
3. Av fast egendom i utlandet (enligt A III).........................................»
4. I övrigt (enligt C III).................................................. >
Sammanlagd bevillningspliktig inkomst .................. kr.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.
31
Uppgift angående fast egendom (annan fastighet än jordbruksfastighet).
Undertecknad bar under nästföregående år ägt nedannämnda fastigheter (se 15):
Kvarter och nummer eller annan beteckning.
|
________ i_______
|
Stad, socken.
|
Taxeringsvärde.
|
______ i ... _____ .... _____________________ ______________________
|
lägenheten..................................................................
|
|
|
|
Särskilda upplysningar.
(Angående värdeminskning å byggnader eller för fullständigande i övrigt av deklarationen.)
Att jag under året icke åtnjutit annan inkomst eller haft förmögenhet till högre belopp, än här ovan
uppgivits, samt att jag efter bästa förstånd meddelat de lämnade uppgifterna, bekräftas på heder och samvete
______________________________________________________ den .................................... 19.........
Namn: ........................................................................ Gift kvinna skall dessutom här anteckna.
Yrke eller titel: .......................................................... Mannens namn:..........................................................
Nationalitet:________________________________________________________________ » yrke eller titel:.............................................
(ifylles icke för svensk medborgare)
Postadress:.................................................................. » nationalitet:.................................................
(ifylleB icke för svensk medborgare)
Taxeringsnämndens beslut.
Taxeringsnämnden har. * cnljghet med deklarationen taxerat den skattskyldiges inkomst:
med frångående av jo
I. Till bevillning för inkomst:
av kapital........................................................ hr.
av arbetsanställning, tjänst eller pension......................................... »
av rörelse, yrke eller eljes................................................ »
II. Till inkomst- och förmögenhetsskatt.............................................. »
Skäl för avvikelse från deklarationen.
32
Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.
Anvisningar för deklarationsblankettens ifyllande.
Deklaration skall för en var upptaga inkomst och förmögenhet, för vilken han är underkastad beskattning här i
riket, samt angiva inkomsten nästföregående år, ävensom förmögenheten vid utgången av näst föregående år.
Skyldighet att avgiva deklaration åligger utan anmaning skattskyldig, som nästföregående år varit taxerad till
inkomst- och förmögenhetsskatt eller ock samma år antingen åtnjutit minst 800 kronors inkomst av beskaffenhet att böra
taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt eller vid nämnda års utgång ägt förmögenhet till värde av minst 6,000 kronor.
Efter anmaning vare även en var annan skyldig att avgiva deklaration.
Gift man skall uppgiva även hustruns inkomst och förmögenhet. Har hustrun haft inkomst eller förmögenhet, som
rättsligen varit undantagen från mannens förvaltning, skall hustrun själv eller god man för henne avgiva deklaration
angående denna.
Den, som ej är svensk medborgare, skall uppgiva sin nationalitet.
Deklaration, som skall avgivas utan anmaning, skall vara avlämnad före den 1 mars.
Avlämnas ej deklaration inom behörig tid, vare den skattskyldige förlustig rätten att överklaga taxering, för
vilken deklarationen skolat ligga till grund.
Har någon i deklaration eller uppgift mot bättre vetande uteslutit eller till för lågt belopp upptagit inkomst eller
förmögenhet, böte från och med 25 till och med 1,000 kronor. Om genom det oriktiga meddelandet föranletts, att skatt¬
skyldig icke blivit taxerad eller blivit för lågt taxerad, kunna böterna förhöjas utöver sistnämnda belopp, dock högst
med fem gånger det skattebelopp, som genom det svikliga förfarandet undandragits.
Deklaration eller här omförmäld uppgift avlämnas eller insändes på den uppgiftspliktiges eget äventyr i betalt brev
med allmänna posten antingen till ordföranden i taxeringsnämnden eller ock i Stockholm till överståthållarämbetet och i
övriga orter till Kungi. Maj:ts befallningshavande i det län, magistraten i den stad eller kronofogden i det fögderi, där
den skattskyldige är mantalsskriven eller taxeringen eljes anses skola äga rum.
En var, som önskar upplysning rörande beskaffenheten av honom åliggande uppgiftsskyldighet eller sättet för dess
fullgörande, äger att för sådant ändamål hänvända sig till ordföranden i vederbörande taxeringsnämnd.
1. Bostadsförmån för tjänstinnehavare uppgives under C I a). Enahanda gäller i tillämpliga delar om övriga natura¬
förmåner.
2. Till skattskyldigs familj räknas även sådana tjänare, som uteslutande eller huvudsakligen äro anställda för per¬
sonlig uppassning (hushållerska, kokerska, hus- och kammarjungfru, köksa, betjänt, chaufför, kusk o. d.).
3. Såsom driftkostnader få ej räknas utskylder, värdet av eget arbete (t. ex. beräknad egen avlöning), ränta å eget i
egendomen nedlagt kapital, kapitalavbetalning av skuld, utgifter för fast egendoms förbättring genom nybyggnad,
om- eller tillbyggnad eller grundförbättringar, samt värdeminskning å byggnader, ej heller ur avkastningen eller
eljes från gården direkt bestridda underhållsutgifter.
4. Avlöning i naturaförmåner från fastigheten t. ex. hyresfri bostad för portvakt, trädgårdsmästare eller gårdskarl, får
ej avdragas.
5. öer inkomstberäkningen underskott till resultat, utföres noll, och underskottet avdrages, försåvitt det ej utgör
kapitalförlust, såsom förlust under allmänna avdrag.
6. Av staten anvisad ersättning till bestridande av särskild med tjänst eller uppdrag förenad kostnad skall icke uppgivas.
— Käcker icke särskilt anvisad kostnadsersättning, må, vare sig ersättningen anvisats av staten eller annan, vad
för ändamålet ytterligare åtgått icke avdragas. För att få avdragas skola utgifterna självfallet vara verkliga och
således icke blott beraknade, t. ex. enligt resereglemente.
7. Vad någon erhållit såsom bidrag till sin undervisning eller uppfostran eller eljes på grund av givaren lagligen
åliggande försörjningsplikt, så ock vad hemmavarande medlem av givarens familj uppburit såsom understöd upp¬
gives icke.
8. Såsom realisationsvinst uppgives vinst ä icke yrkesmässig avyttring av fäst eller lös egendom, som förvärvats genom
köp eller byte och varit i säljarens ägo, fast egendom under mindre än tio år och lös egendom under mindre än fem
år. Visar denna inkomstkälla i sin helhet underskott, utföres noll och underskottet får icke avräknas från annan
inkomst eller såsom förlust under allmänna avdrag.
9. Svensk medborgare, som icke är i riket mantalsskriven, ävensom utlänning är ej berättigad till avdrag för försäk¬
ringspremier samt äger åtnjuta annat allmänt avdrag endast för så vitt avdraget hänför sig till inkomst, för vilken
skatt skall bär erläggas, eller till verksamhet, som här utövas.
10. Annuitet å lån (t. ex. hypotekslån) får avdragas endast till den del, som motsvarar ränta.
11. För vad som utbetalats till annan såsom bidrag till dennes undervisning eller uppfostran eller eljes på grund av
lagligen åliggande försörjningsplikt eller för vad som utgivits såsom understöd till hemmavarande medlem av givarens
familj äger avdrag icke rum.
12. Sådant avdrag får icke ske, därest icke upplysning lämnas, å vilken fastighet förlusten uppstått och huru förlusten
1) cräknäts
13. I redogörelsen skall lämnas upplysning, om det uppgivna värdet beräknats efter taxeringsvärde, brandförsäkringsvärde,
bokfört värde eller annat värde, som i sådant fall uppgives.
14. Såsom förmögenhet uppgives värdet av tillgångar utöver skulderna, såvitt överskottet uppgår till minst 6,000 kronor.
Tillgångarna skola upptagas till sitt saluvärde. Såsom saluvärde å fast egendom anses dess taxeringsvärde. Vissa
rättigheter upptagas till sitt kapitalvärde. Såsom tillgångar skötare upptagas: möbler, husgeråd och andra inre
lösören, som äro avsedda för skattskyldigs och hans familjs personliga bruk; konstverk, bok-, konst- och andra där¬
med jämförliga samlingar, så framt ej ägaren med dem driver handel eller yrkesmässigt håller dem för allmänheten
tillgängliga; kapitalvärdet av undantagsförmåner och pension eller annan förmån, som åtnjutes på grund av ett
förutvarande tjänsteförhållande; rätt till ränta, avkomst eller annan förmån, som är bestämd att tillgodonjutas för
den berättigades livstid, där värdet av vad han årligen må i sådant avseende åtnjuta understiger 1,000 kronor: rätt
till förmögenhet, varav en annan för närvarande åtnjuter avkastningen.
15. Uppgiften skall upptaga fast egendom, även om uppgiftsskyldig ägt densamma endast en del av nästföregående år,
och skall i sådant fall tillika lämnas upplysning, varav framgår, vilken del av året fastigheten varit i hans ägo.
Har fastighet nästföregående år icke haft taxeringsvärde sig åsatt, skall den uppgivas med dess eljes antagliga värde
samma år, eventuellt det värde, vartill deklaranten upptagit egendomen för sin förmögenhetsberäkning. — Sådan
innehavare av fast egendom, som i beskattningsavseende är likställd med ägare (fideikommissarie, boställshavare),
är skyldig här upptaga den egendom, han sålunda innehaft.
Skulle det å blanketten anvisade utrymmet för vissa uppgifter eller upplysningar befinnas vara otillräckligt, må sådana
meddelas i särskild bilaga.
33
Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.
socken.
stad. Formulär JSf:r 2.
Undertecknad har under nästföregående
egendom, nämligen:
år
ägt
brukat
följande fasta
Jordbruksfastighet
Egendomens
|
Areal i hektar
(såvitt den kan
uppgivas)
|
Ärligt arrende eller
hyra för utarrende¬
rad egendom.
|
Köpeskilling vid
senaste förvärv 2
|
Taxeringsvärde8
|
Byggnaders
brandförsäkringsvärde
|
Anteckningar
|
Namn
|
Nummer
|
Mantal eller
annan beteck¬
ning
|
åker
|
äng
|
skogs-
och betesmark
|
Kr.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
annan fastighet
Egendomens
|
Markens areal
|
Årlig hyra för
uthyrd lägenhet
|
Hyresvärdet
å egna lägenheter 1
|
Köpeskilling
vid senaste förvärv 2
|
Taxeringsvärde 3 * * * *
|
Byggnaders
brandförsäkrings¬
värde
|
Anteckningar
|
Beskaffenhet
|
Kvarter
|
Nummer
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 inberäknat hyresvärdet å outhyrda eller hyresfritt upplåtna lägenheter.
2 i anteckningskolumnen angives tiden för förvärvet, varjämte upplysning meddelas,
huruvida egendomen efter förvärvet varit föremål för om- eller nybyggnad eller annan dylik
förändring.
3 om taxeringsvärdet ej kan uppgivas, hör underrättelse därom meddelas i anteck¬
ningskolumnen.
N. N. den ..................................
N. N.
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 7 saml. Öl käft. (Nr 60.)
7
34
Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.
Bilaga B.
Förslag
till
förordning om ändrad lydelse av I §, 31 § I mom., 32 §, 36 § I mom. och
39 § i förordningen den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter och för¬
farandet vid taxering.
1 §•
För utgörande — — — — — — — — — — —
— —--2 kap. denna förordning.
Angående skyldighet för taxeringsnämnd och prövningsnämnd att
taga befattning med frågor om avgiftsplikt enligt lagen om allmän pen¬
sionsförsäkring stadgas i nämnda lag.
31 §.
1 mom. Taxeringsnämnds ordförande är föredragande hos nämnden
och har särskilt följande åligganden:
a)--— — eller upplysning;
m) att beträffande en var, som finnes upptagen i den i 15 § i
lagen om allmän pensionsförsäkring omförmälda förteckning, från veder¬
börande pensionsnämnd införskaffa upplysningar om de förhållanden, vilka
äro av betydelse för bedömandet av hans avgiftsplikt enligt nämnda
lag; samt
n) att, då sådant påfordras, avgiva förklaring över besvär angående
taxering eller i fråga om avgiftsplikt enligt lagen om allmän pensions¬
försäkring.
32 §.
Det åligger taxeringsnämnden att införa:
i fastighetslängderna de taxeringsvärden, vilka blivit av nämnden
åsätta vederbörande fastigheter, och
Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.
35
i inkomstlängden de skattskyldigas namn samt dels, i avseende å
inkomstbevillningen, uppskattad inkomst, beloppet av medgivet bevill-
ningsfritt avdrag och den beskattningsbara inkomsten, dels, i fråga om
inkomst- och förmögenhetsskatten, taxerat belopp, antalet barn, därför
nedsättning äger rum, sammanlagda beloppet av medgiven nedsättning,
skatteprocent i förekommande fall och det belopp, efter vilket skatt
utgår, dels ock för en var jämlikt lagen om allmän pensionsförsäkring
avgiftspliktig det avgiftsbelopp, som enligt 16 § i samma lag skall i
taxeringslängden införas; och bör taxeringsnämnden därvid följa den
inom samma ort senast upprättade mantalslängden.
Där vid taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt — — —
— — — — — — — — ordförande och ledamöter.
36 §.
1 mom. Senast fem dagar — —- — — — — — — —
föregående året.
Inom samma tid skall taxeringsnämndens ordförande dels till
Kungl. Maj:ts befallningshavande insända de deklarationer samt andra
skriftliga uppgifter och upplysningar, som avlämnats till ledning vid
taxeringen, dels ock till vederbörande kommunala uppbördsmyndighet
överlämna den i 15 § i lagen om allmän pensionsförsäkring omförmälda
förteckning, försedd med anteckning för en var däri upptagen person
om taxeringsnämndens beslut i fråga, huruvida avgiftsplikt enligt nämnda
lag för året åligger honom eller icke.
39 §.
Skattskyldig — — — — — — — — — — — —
— — — — besvärsrätt som kommun.
Om rätt till besvär ävensom om ordningen för besvärs anförande
i fråga om taxeringsnämndens beslut enligt 15 och 16 §§ i lagen om all¬
män pensionsförsäkring stadgas i nämnda lag.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1914.
36
Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.
Bilaga C»
Förordningen om taxeringsmyndigheter och förfarandet
vid taxering.
Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.
6 §•
Vid deklaration för verk eller
bolag, som är försett med Kungl.
Maj:ts oktroj eller blivit registrerat
såsom aktiebolag eller står under
offentlig kontroll, sä ock för annan
uppgiftsskyldig, som nästföregåen¬
de ar enligt lag varit skyldig föra
handelsböcker, skall för tid, som de¬
klarationen omfattar, fogas bestyrkt
avskrift av in- och utgående balans¬
räkning samt vinst- och förlusträk-
nino-, där sådan föres.
31 §.
1 mom. Taxeringsnämnds ordförande är föredragande hos nämnden
och har särskilt följande åligganden:
Enligt propositionen nr 232:
m) att, då sådant påfordras, av¬
giva förklaring över besvär angående
taxering.
Enligt propositionen nr 215:
in) att beträffande en var, som
finnes upptagen i den i 15 § i lagen
om allmän pensionsförsäkring om-
förmälda förteckning, från veder¬
börande pensionsnämnd införskaffa
upplysningar om de förhållanden,
vilka äro av betydelse för bedömandet
av hans avgiftsplikt enligt nämnda
lag; samt
m) att beträffande en var, som
finnes upptagen i den i 14 § i lagen
om allmän pensionsförsäkring om-
förmälda förteckning, från veder¬
börande pensionsnämnd införskaffa
upplysningar om de förhållanden,
vilka äro av betydelse för bedömandet
av hans avgiftsplikt enligt nämnda
lag; samt
Vid deklaration för verk eller
bolag, som är försett med Kungl.
Maj:ts oktroj eller blivit registrerat
såsom aktiebolag eller står under
offentlig kontroll, skall för tid, som
deklarationen omfattar, fogas be¬
styrkt avskrift av in- och utgående
balansräkning samt vinst- och för¬
lusträkning, där sådan föres.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.
37
Kungl. Maj:ts förslag.
n) att, då sådant påfordras, av¬
giva förklaring över besvär angående
taxering eller i fråga om avgifts-
plikt enligt lagen om allmän pen¬
sionsförsäkring.
32
Det åligger taxeringsnämnden
Utskottets förslag.
n) att, då sådant påfordras, av¬
giva förklaring över besvär angående
taxering eller i fråga om avgifts-
plikt enligt lagen om allmän pen¬
sionsförsäkring.
§•
att införa:
Enligt propositionen nr 232:
i inkomstlängden de skattskyl¬
digas namn samt dels, i avseende å
inkomstbevillningen, uppskattad in¬
komst, beloppet av medgivet bevill-
ningsfritt avdrag och den beskatt¬
ningsbara inkomsten, dels ock, i fråga
om inkomst- och förmögenhetsskatten,
taxerat belopp, antalet barn, därför
nedsättning äger rum, sammanlagda
beloppet av medgiven nedsättning,
skatteprocent i förekommande fall
och det belopp, efter vilket skatt
utgår; och bör taxeringsnämnden
därvid följa den inom samma ort
senast upprättade mantalslängden.
Enligt propositionen nr 275:
i inkomstlängden de skattskyl¬
digas namn samt dels, i avseende å
inkomstbevillningen, uppskattad in¬
komst, beloppet av medgivet bevill-
ningsfritt avdrag och den beskatt¬
ningsbara inkomsten, dels, i fråga
om inkomst- och förmögenhetsskatten,
taxerat belopp, antalet barn, därför
nedsättning äger rum, sammanlagda
beloppet av medgiven nedsättning,
skatteprocent i förekommande fall
i inkomstlängden de skattskyl¬
digas namn samt dels, i avseende å
inkomstbevillningen, uppskattad in¬
komst, beloppet av medgivet bevill-
ningsfritt avdrag och den beskatt¬
ningsbara inkomsten, dels, i fråga
om inkomst- och förmögenhetsskat¬
ten, taxerat belopp, antalet barn,
därför nedsättning äger rum, sam¬
manlagda beloppet av medgiven ned¬
sättning, skatteprocent i förekom¬
mande fall och det belopp, efter vil¬
ket skatt utgår, dels ock för en var
jämlikt lagen om allmän pensions¬
försäkring avgiftspliktig det avgifts¬
belopp, som enligt 15 § i samma
lag skall i taxeringslängden införas;
och bör taxeringsnämnden därvid
följa den inom samma ort senast
upprättade mantalslängden.
38
Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.
Kuugl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.
och det belopp, efter vilket skatt
utgår, dels ock för en var jämlikt
lagen om allmän pensionsförsäkring
avgiftspliktig det avgiftsbelopp, som
enligt 16 § i samma lag skall i
taxeringslängden införas; och bör
taxeringsnämnden därvid följa den
inom samma ort senast upprättade
mantalslängden.
36 §.
1 mom. Senast fem dagar
föregående året.
Inom samma tid skall taxerings¬
nämndens ordförande dels till Kungl.
Maj:ts befallningshavande insända de
deklarationer samt andra skriftliga
uppgifter och upplysningar, som av¬
lämnats till ledning vid taxeringen,
dels ock till vederbörande kommu¬
nala uppbördsmyndighet överlämna
den i 15 § i lagen om allmän pen¬
sionsförsäkring om förmälda förteck¬
ning, försedd med anteckning för
en var däri upptagen person om
taxeringsnämndens beslut i fråga,
huruvida avgiftsplikt enligt nämnda
lag för året åligger honom eller icke. ■
Inom samma tid skall taxerings¬
nämndens ordförande dels till Kungl.
Maj:ts befallningshavande insända de
deklarationer samt andra skriftliga
uppgifter och upplysningar, som av¬
lämnats till ledning vid taxeringen,
dels ock till vederbörande kommu¬
nala uppbördsmyndighet överlämna
den i 14 § i lagen om allmän pen¬
sionsförsäkring omförmälda förteck¬
ning, försedd med anteckning för
en var däri upptagen person om
taxeringsnämndens beslut i fråga,
huruvida avgiftsplikt enligt nämnda
lag; för året åligger honom eller icke
Ö oo
39 §.
Skattskyldig — — — —--—
----besvärsrätt som kommun.
Om rätt till besvär ävensom om
ordningen för besvärs anförande i
fråga om taxeringsnämnds beslut
enligt 15 och 16 §§ i lagen om all¬
män pensionsförsäkring stadgas i
nämnda lag.
Om rätt till besvär ävensom om
ordningen för besvärs anförande i
fråga om taxeringsnämnds beslut
enligt 14 och 15 §§ i lagen om all¬
män pensionsförsäkring stadgas i
nämnda lag.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.
39
Deklarationsformulären.
Anvisningar för deklarationsblankettens ifyllande.
Kungl. Maj:ts förslag.
5. Inkomst av sådan jordbrukets binäring, som huvudsak¬
ligen avser förädling av annat jordbruks produkter
eller annan egendoms produkter eller beståndsdelar,
uppgives under C II.
Utskottets förslag.
5. Därest produkter eller beståndsdelar från egendomen
innan de använts för eget behov eller försålts, varit
föremål för bearbetning genom den skattskyldiges för¬
sorg — såsom förhållandet är med spannmål, som för¬
malts till .mjöl eller gryn i kvarn på egendomen, virke,
som försågats till plank eller bräder i såg på egen¬
domen, kalksten, som beretts till kalk i ugn på egen¬
domen o. s. v. — skola de upptagas till de ökade vär¬
den de på grund av bearbetningen erhållit.
Inkomst av sådan jordbrukets binäring, som huvud¬
sakligen avser förädling av annat jordbruks produkter
eller • annan egendoms produkter eller beståndsdelar,
uppgives under C II.
25, I redogörelsen skall lämnas upplysning, om det upp¬
givna värdet beräknats efter taxeringsvärde, brand¬
försäkringsvärde, bokfört värde eller annat värde, som
i sådant fall uppgives.
25. Upplysningarna skola innefatta uppgift om byggnads
användning, byggnadsmaterial och andra omständig¬
heter, som anses inverka på byggnadens varaktighet,
såsom ålder, där den kan uppgivas, byggnadssätt, läge
o. s. v., ävensom om byggnadens värde, i avseende
varå skall upplysas, om det uppgivna värdet beräknats
efter taxeringsvärde, brandförsäkringsvärde, bokfört
värde eller annat värde, vilket i sådant fall uppgives.
I övrigt hänvisas till stadgandet i punkten l:o) I,
sista stycket, i de till förordningen om inkomst- och
förmögenhetsskatt hörande »Särskilda anvisningar till
ledning vid taxeringen», vilket lyder: »Därest byggna¬
der kunna anses även med noggrant underhåll och akt¬
sam vård vara underkastade värdeminskning genom
slitning, må för den värdeminskning, som av dylik
anledning ägt rum under näst föregående år, avdrag
äga rum, motsvarande en efter varje byggnads beskaffen¬
het och användning lämpad andel av dess värde.»
A. Inkomst av fast egendom.
I. Inkomst i naturaförmåner enligt ortens pris (se 1):
Formulär n:r 1 A.
Kungl. Maj:ts förslag.
c) saluvärdet av sådana egendomens
produkter, ävensom i natura åt¬
njutna arrenden eller annan av-
gäld, vilka använts i hushållet
eller eljest för min och min fa¬
miljs räkning (t. ex. spannmål,
potatis, rotfrukter, produkter
från trädgård och ladugård,
slaktdjur, fjäderfä, bränsle, fo¬
der till hästar, som uteslutande
eller huvudsakligen använts till
personligt bruk m. m.), vilt och
fisk från egendomen o. s. v., av
mig uppskattat till.....
d) saluvärdet av sådana egendo¬
mens produkter eller bestånds¬
delar, som använts för nybygg¬
nad, därunder inbegripen till-
och ombyggnad, för tillverkning
av möbler eller husgeråd för
eget behov eller för grundför¬
bättring genom nyodling, torr¬
läggning o. d., av mig uppskat¬
tat till...........
Utskottets förslag.
c) saluvärdet av sådana egendo¬
mens produkter, ävensom i na¬
tura åtnjutna arrenden eller an¬
nan avgäld, vilka använts i hus¬
hållet eller eljest för min och
min familjs räkning(t.ex. spann¬
mål, potatis, rotfrukter, produk¬
ter från trädgård och ladugård,
slaktdjur, fjäderfä, bränsle, fo¬
der till hästar, som uteslutande
eller huvudsakligen använts till
personligt bruk m. m.), vilt och
fisk från egendomen o. s. v. (se
5), av mig uppskattat till . .
d) saluvärdet av sådana egendo¬
mens produkter eller bestånds¬
delar, som använts för nybygg¬
nad, därunder inbegripen tili-
och ombyggnad, eller för grund¬
förbättring m. m. (se 5), av mig
uppskattat till........
40
Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.
C. Inkomst a V arbete (i penningar och naturaförmåner).
Avdrag yrkas för följande driftkostnader (se 6):
Kungl. Maj:ts förslag.
2. Värdeminskning å driftsinventari¬
er (se 18)..........
Anskaffningsvärdet å de vid årets
början befintliga driftsinventa¬
rierna utgjorde . . .kr..........
Driftsinventariernas bokförda van¬
värde utgjorde:
vid årets början . . . . kr..........
» » slut.....» _________
Utskottets förslag.
2. Värdeminskning å driftsinventari¬
er (se 18)..........
Anskaffningsvärdet å de vid årets
början befintliga driftsinventa¬
rierna utgjorde . . .kr.....-----
Anskaffningsvärdet å under året
inköpta driftsinventarier ut¬
gjorde .......kr..........
Driftsinventariernas bokförda vär¬
de utgjorde:
vid årets början . . . . kr..........
» » slut.....» .........
Särskilda yrkanden om avdrag för värdeminskning.
Kungi. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.
För att avdragen skola medgivas, skall nöjaktig För att avdragen ma medgivas, skola nöjaktiga
utredning om deras befogenhet lämnas. upplysningar till stöd för deras befogenhet lämnas.
Under åberopande av redogörelsen å sid. 8 hemställes, att vid inkomstberäkningen avdrag med-
gives för under året liden värdeminskning:
1. genom slitning av mig tillhöriga byggnader med ett sammanlagt värde
(se 25) av _______________ kr........................ med kr. ---------------
2. genom avverkning eller försäljning av skog (minskning i skogs ingångsvärde)
(se 28) med.............................. * * ...............
E. Förmögenhet.
Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.
I enlighet med ovanstående uppgifter och särskilda I enlighet med ovanstående uppgifter och särskilda
bilagor uppgiver jag för bevillning staxeringen inom denna bilagor uppgiver jag för bevillning staxering en inom
kommun följande inkomst: donna kommun följande inkomst:
Formulär n:r 1 B.
Kungl. Maj:ts förslag.
A. Inkomst av fast egendom.
Utskottets förslag.
A. Inkomst av fast egendom (icke jordbruks¬
fastighet).
Särskilt yrkande om avdrag för värdeminskning.
Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.
För att avdraget må medgivas, skatt nöjaktig För att avdraget må medgivas, skola nöjaktiga
utredning om dess befogenhet lämnas. upplysningar till stöd för dess befogenhet lämnas.
Under åberopande av redogörelsen å sid. 3 hemställes, att vid inkomstberäkningen avdrag medgives
för under året liden värdeminskning genom slitning av mig tillhöriga byggnader med ett sammanlagt
värde (se 13) av ........-...... kr................t...............me<^ ^r- I
I enlighet med ovanstående uppgifter uppgiver jag för I enlighet med ovanstående uppgifter uppgiver jag
bevillning staxering eu följande inkomst: för bevillningstaxeringen följande inkomst:
Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.
41
Anvisningar för deklarationsblankettens ifyllande.
Kungl. Maj-.ts förslag.
13. I redogörelsen skall lämnas upplysning, om det upp¬
givna värdet beräknats efter taxeringsvärde, brand¬
försäkringsvärde, bokfört värde eller annat värde, som
i sådant fall uppgives.
Utskottets förslag.
13. Upplysningarna skola innefatta uppgift om byggnads
användning, byggnadsmaterial och andra omständig¬
heter, som anses inverka på byggnadens varaktighet,
såsom ålder, där den kan uppgivas, byggnadssätt, läge
o. s. v., ävensom om byggnadens värde, i avseende vara
skall upplysas, om det uppgivna värdet beräknats efter
taxeringsvärde, brandförsäkringsvärde, bokfört värde
eller annat värde, vilket i sådant fall uppgives.
I övrigt hänvisas till stadgandet i punkten l:o) I,
sista stycket, i de till förordningen om inkomst- och
förmögenhetsskatt hörande »Särskilda anvisningar till
ledning vid taxeringen», vilket lyder: »Därest byggna¬
der kunna anses även med noggrant underhåll och akt¬
sam vård vara underkastade värdeminskning genom
slitning, må för den värdeminskning, som av dylik
anledning ägt rum under nästföregående år, avdrag
äga rum, motsvarande en efter varje byggnads beskaffen¬
het och användning lämpad andel av dess värde».
■
.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.
43
Bilaga D.
Utdrag m* länsstyrelsernas yttranden till finansdepartementet
angående 1912 års taxering.
“ ' Stockholms
För egen del får länsstyrelsen anföra, att fastighetsavkastningens taxering, lön.
särskilt vad jordbrukslägenh eterna angår, icke synes i det kela kava lämnat något vä¬
sentligen bättre resultat år 1912 än år 1911.
Av taxeringsnämndsordförandena uttalas allmänt, om än i växlande ordalag,
att det i hög grad visar sig omöjligt att ernå en jämlik ock rättvis taxering av jord-
bruksfastighetsinkomst och att detta sammanhänger med den påtagliga svårigheten
såväl för den deklarationsskyldige att rätt uppge den inkomst, som författningsenligt
bör beskattas, som ock för taxeringsmyndigheterna att i detta hänseende pröva och
bedöma riktigheten av deklarationerna. Såsom ett oeftergivligt önskemål framhålles
därför, att deklarationsformulären omarbetas och förtydligas, samt att en sådan om¬
redigering må ske under medverkan av personer med praktisk kännedom om bokfö¬
ringen vid jordbruk med binäringar samt vana vid handläggning i första instans av
taxeringsärenden. Bland annat anses en detaljering av deklarationen nödvändig
ifråga om förmögenhetsuppgiften, såsom beträffande jordbruksinventarier och dy¬
likt samt det av deklaranten beräknade värdet å aktier.
Enligt bilagda sammandrag av taxeringslängderna uppgår den uträknade in-
komst- och förmögenhetsskatten för år 1912 till 630,745 kronor 55 öre. På sätt som
inhämtas av länsstyrelsens underdåniga skrivelse den 14 juli 1911, som här i avskrift
närslutes, uppgick den debiterade direkta statsskatten för år 1910 till 565,308 kro¬
nor 2 öre och för år 1911 till 622,092 kronor 32 öre, utvisande således den debiterade
direkta statsskatten inom länet år 1912 en ökning i jämförelse med år 1910 av kronor
65,437: 53 och i jämförelse med år 1911 av kronor 8,653: 33.
Jämväl bevillningstaxeringen har för år 1912 stigit och skulle efter 1 % å
den taxerade inkomsten hava uppgått till kronor 315,682: 50 mot för åren 1910 och
1911 respektive 264,116 kronor 12 öre samt 303,743 kronor 60 öre.
För att erhålla mera tillförlitlig uppfattning om resultatet av fastighetstaxe¬
ringen enligt den nya beskattningslagstiftningen företogs förra året en ingående un¬
dersökning av deklarationsmaterialet för nämnda år. Av denna undersökning syntes
framgå, att fastighetstaxeringen år 1911 lämnat ett för staten förmånligare resultat,
än om taxeringen skett enligt de gamla beskattningsreglerna. Någon sådan undersök¬
ning för innevarande år har det icke varit tillfälle att nu utföra, men det är, som
taxeringsnämndsordförandena å länets landsbygd framhållit, anledning antaga, att
Söderman¬
lands län.
44 Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.
resultatet av 1912 års fastighetstaxering inom länet i det stora hela överensstämmer
med nämnda taxeringsresultat under år 1911, och detta, ehuru skörden inom länet år
1911 varit något sämre än 1910 års skörd.
Att taxeringsresultatet för år 1912 dock blivit så pass gott, hava taxerings-
nämndsordförandena ansett bero på, dels att jordbrukarna numera synas hava för¬
värvat något bättre kännedom om den nya beskattningslagstiftningen samt alltmer
börjat inse nödvändigheten av att föra anteckningar om sina inkomster och utgifter,
och dels att taxeringsnämndsordförandena uppgjort och samtidigt med deklarations¬
blanketterna till jordbrukarna utsänt en särskild blankett till ledning vid beräkning-
av inkomsten av jordbruksrörelse, av vilken blankett de skattsyldige i stor utsträck¬
ning och med påtaglig beredvillighet använt sig. Ehuru, således resultatet av fastig¬
hetstaxeringen inom länet även i år ansetts hava blivit i det stora hela tillfredsstäl¬
lande, har dock framhållits, att detta dock icke kan anses vara fullgott, särskilt där¬
för, att man icke synts kunna ernå en i tillbörlig grad jämlik taxering. Fortfarande
har det nämligen befunnits möta svårigheter att få de skattskyldige att uppgiva och
till skäliga belopp värdera sina naturaförmåner av skilda slag. Rätten till avdrag-
för reparationer och värdeminskning å byggnader förorsakar taxeringsmyndigheterna
svårigheter och medför ojämnhet i taxeringen; och man synes därför allmänt vara
av den uppfattningen, att särskilt rätten till avdrag för dylik värdeminskning bör
avskaffas eller väsentligt kringskäras.
Av vad sålunda förekommit har Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande
trott sig finna stöd för riktigheten av sitt uttalande föregående år, särskilt härutin¬
nan, att ett stort antal små jordbrukare icke fått upp sin inkomst till skattskyldig!
belopp, samt att större gods icke lämna en avkastning motsvarande så hög ränta som
efter sex procent å taxeringsvärdet.
Det lärer icke kunna nekas, att detta för statsverket ogynnsamma resultat del¬
vis beror på en allmän obenägenhet att till deras fulla värde uppgiva, bostads- och
andra naturaförmåner av olika slag, som ägarna åtnjuta av sina fastigheter. Ofta
nog föras ej heller några anteckningar över inkomster och utgifter eller, över de pro¬
dukter, som användas i eget hushåll, vilket allt verkar till lägre uppgifter, än vad
antagligen eljest skulle bliva fallet.
Den taxeringsbara inkomsten av fast egendom minskas också genom avdrag
för värdeminskning å byggnader. Visserligen är som förutsättning för sådant av¬
drag stadgat, att byggnaden i fråga skall kunna anses även med noggrant underhåll
och aktsam vård vara underkastad värdeminskning genom slitning, och avdrag med-
gives »för den värdeminskning, som av dylik anledning ägt rum under nästföregå¬
ende år». Det skulle sålunda för varje sådant avdrag erfordras utredning, att och till
vilket belopp värdeminskning verkligen ägt rum. Så sker dock ej i allmänhet. Möj¬
ligen därför, att avdraget skall motsvara viss andel av byggnadens värde, har det
blivit vanligt, att avdrag för värdeminskning medgives alla fastighetsägare med viss
procent, olika för olika slag av byggnader och även olika inom skilda taxeringsdi-
strikt. Då dessa avdrag i allmänhet beräknas efter brandförsäkringsvärdena och
dessa icke sällan föga skilja sig från hela taxeringsvärdet å fastigheten, minskas på
detta sätt den taxeringsbara inkomsten ganska avsevärt. Med hänsyn till svårig¬
heten att erhålla full tillförlitlighet och rättvisa i dessa avdrag och då fastighetsvär-
Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.
45
det påverkas av så inånga andra omständigheter än byggnadernas beskaffenhet, anser
Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande, att detta avdrag icke borde i skattelag¬
stiftningen bibehållas, eller, om det bibehålies, att föreskrifterna därom givas sådan
formulering, att dess medgivande tydligen framstår som undantag och icke som
regel.
Om detta avdrag sålunda borttages, och sedan, som man väl får hoppas, det
allmänna rättsmedvetandet allt mera utvecklas, så att litet var får klart för sig det
föga aktningsvärda uti att söka genom tillämpning av lägsta möjliga beräknings¬
grunder i största möjliga grad reducera värdet av de åtnjutna naturaförmånerna,
skulle helt säkert fastigheterna lämna ett mera tillfredsställande taxeringsresultat
än nu. Härtill kan också antagas medverka en allmännare kunskap om och tillämp¬
ning av ett ordnat räkenskapsväsen för enskilda fastighetsägare.
Med stöd av sin egen kännedom om taxeringen har Eders Kungl. Maj:ts
befallningshavande, som icke är i tillfälle att lämna några jämförelsesiffror, kom¬
mit till den uppfattningen, att ägare av jordbruksfastighet i fråga om skattskyl¬
dighet kommit i en långt gynnsammare ställning efter införandet av de nya skat¬
telagarna, vilket, om än måhända förutsett och avsett, dock ibland medför egen¬
domliga verkningar.
Så finner en taxeringsnämndsordförande det vara underligt, att en gods¬
ägare, som äger och brukar en fastighet av 97,000 kronors taxeringsvärde, taxe¬
rats så lågt, att han betalar 1 krona 60 öre i inkomst- och förmögenhetsskatt.
En annan ordförande anför följande: »20 ägare, som själva brukat sina
jordbruksfastigheter, taxerade sammanlagt till kronor 753,400, hava trots in¬
komst av skogsbruk och dessutom deklarerad förmögenhet kronor 353,800, upp¬
givit så ringa avkastning, att sammanlagda uträknade inkomst- och förmögenhets¬
skatten för dessa 20 ägare av så ansenliga fastigheter och förmögenhetsbelopp
endast skulle uppgå till 127: 60 eller vad en löntagare med 5,800 kronors inkomst
får erlägga.
16 personer, som äga, men ej själva bruka jordbruksfastigheter, till taxerings-
belopp 522,800 kronor, hava deklarerat förmögenhet 306,800 kronor, men så obe¬
tydlig inkomst, att sammanlagda uträknade inkomst- och förmögenhetsskatten
för dessa 16 endast blivit 83: 60, eller ungefär det skattebelopp, en löntagare med
4,200 kronors inkomst påföres.
4 arrendatorer, som brukat jordbruksfastigheter, taxerade till 230,600 kro¬
nor och uppgivit sin förmögenhet till 47,000 kronor, skulle alla 4 enligt deras
deklarationer tillsammans endast fått en inkomst- och förmögenhetsskatt av kro¬
nor 44: —, eller vad en löntagare med 2,800 kronors inkomst påföres.»
En tredje ordförande yttrar: »Med nu gällande bestämmelser i ämnet är
sålunda exempelvis en arbetare med 900 kronors arbetsinkomst underkastad in¬
komstskatt, under det att ägaren av en fastighet med taxeringsvärde upp till
10,000 ä 15,000 kronor i regel undgår skattskyldighet.
_Var den större skatteförmågan i det anförda fallet är till finnandes, därom
torde icke kunna råda tvekan, även om egendomen skulle vara mer eller mindre
gäldbunden.»
Bland orsakerna till den understundom ringa inkomsten av jordbruksfastig-
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 7 sand. 51 käft. (Nr 60). 8
46
Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.
liet torde böra framhållas det medgivna slitningsavdraget å byggnadernas värde.
Detta avdrag beräknas vanligen till 1 å 2 % av byggnadernas brandförsäkrings¬
värde, och då detta allt emellanåt uppgår till eller till och med överstiger taxe¬
ringsvärdet, inses lätt, huru stor minskning i jordbrukets avkastning som upp¬
står genom denna avdragsrätt.
Förutom den långt utsträckta avdragsrätten finnas andra förhållanden,
som verka i samma riktning med avseende å inkomsten av jordbruket.
Bland dessa vill Eders Kungl. Maj:ts befallningskavande framhålla, att
värdet av de förmåner av bostad och naturaprodukter, som jordbrukaren åtnjuter
från fastigheten, mången gång, ja kanske i regel sättes allt för lågt, sannolikt
beroende på, att jordbrukaren icke haft för vana att upptaga dem såsom inkomst.
För de jordbrukare, som av en eller annan anledning icke föra räkenskaper,
och de utgöra för närvarande det stora flertalet, torde det knappast vara möjligt
att avgiva författningsenligt beräknad uppgift rörande inkomsten av jordbruks¬
rörelsen.
Såsom ledning för taxeringen kunna på så sätt tillkomna deklarationer
icke skattas synnerligen högt, och man måste räkna med, att förhållandet i stort
sett kommer att bliva enahanda åtskilliga år framåt. På grund härav beror myc¬
ket på taxeringsnämndernas och särskilt på ordförandenas arbete för åstadkom¬
mande av ett rättvist taxeringsresultat, därvid taxeringsnämnderna helt naturligt
ofta måste begagna sig av den utvägen att efter anställda beräkningar och jäm¬
förelser upptaga inkomsten högre, än den skattepliktige uppgivit.
Att redan nu företaga någon förändring i avseende å skattskyldigheten
för fastighetsinkomst torde vara väl tidigt, utan lära de nuvarande bestämmelser¬
na ännu några år framåt böra prövas. I varje fall synes en ändring böra föregås
av en statistisk utredning rörande verkningarna i förevarande avseende av nu gäl¬
lande förordning angående inkomst- och förmögenhetsskatt.
Uti Eders Kungl. Maj:ts nådiga proposition till 1910 års Riksdag rörande
förordning om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering föreslogs, att
skyldigheten att utan anmaning bifoga räkenskapsutdrag skulle utsträckas till
samtlige uppgiftsskyldige, som näst föregående år enligt lag varit pliktige att
föra handelsböcker, ävensom att den som vore delägare i vanligt handelsbolag,
jämväl skulle vid sin deklaration foga enahanda utdrag av bolagets räkenskaper.
Detta förslag blev ej av Riksdagen godkänt, men då nämnda åliggande skulle
utan något synnerligt betungande för de skattskyldiga medföra stor. lättnad ^ i
taxeringsarbetet, hemställer Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande i underdå¬
nighet om införandet i taxeringsförfattningarna av omförmälda bestämmelser.
Jönköpings ‘ ' '
län. Det möter uppenbarligen stora svårigheter att med varandra jämföra de tre
senaste årens taxeringsresultat, vad angår inkomsten av fast egendom, ty en dylik
jämförelse kan ej ske efter taxeringslängderna utan endast med ledning av deklara¬
tionerna,, och den bliver därför synnerligen tidsödande och besvärlig. Eders Kungl.
Maj :ts befallningshafvande har fördenskull måst inskränka jämförelsen till några
socknar. Av undersökningen har icke framgått, att den innevarande år taxerade
inkomsten av fastighet mera allmänt över- eller understigit den år 1911 taxerade
inkomsten. Eders Kungl. Maj ris befallningshavande har därför ock, med hänsyn
Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.
47
till vad taxeringsnämndernas ordförande i saken anfört, fått den uppfattningen, att
den år 1912 taxerade inkomsten av fastighet i det stora hela icke väsentligen skiljer
sig från den under nästlidet år taxerade, men att den snarare ökats än minskats.
Jämför man taxeringsresultatet beträffande inkomst av fast egendom för nyss¬
nämnda båda år med motsvarande taxeringsresultat år 1910, torde det senare -helt
säkert vara för statsverket det fördelaktigaste. Ty den minskning i statsverkets
skatteinkomster, som härovan påvisats för landsbygden efter år 1910, beror ganska
sannolikt på, att särskilt för de mindre och allra största jordbrukslotterna taxerade
inkomsten till inkomst- och förmögenhetsskatt icke motsvarar sex procent av veder¬
börande fastighets taxeringsvärde jämte ägarens till inkomstskatt taxerade in¬
komst samt att skatteprocenten just för de mindre jordbrukarna i allmänhet varit
lägre efter 1910 än under nämnda år. Att skatteinkomsten icke nedgått mera än som
skett, torde sammanhänga därmed, att efter år 1910 jordbrukarnas inkomst av skogs¬
bruk och en del andra intäkter av deras fastighet kunnat bliva föremål för beskatt¬
ning på helt annat sätt än förut.
I fråga om det sätt, varpå ägare och brukare av fast egendom fullgjort sin
skyldighet att lämna för deras egen inkomsttaxering vägledande uppgifter och över
huvud taget dessa uppgifters användbarhet för sitt änadmål, hava erfarenheterna
från årets taxeringar varit ungefär desamma som från fjolårets taxeringar. Taxe¬
ringsnämndernas ordförande hava sålunda nästan enhälligt uttalat, att en mycket
stor procent av de mindre jordbrukarnas deklarationer icke kunnat godtagas av
taxeringsnämnderna. De deklarerande hava nämligen, utan att hava fört noggranna
anteckningar om alla olika slag av inkomster och utgifter för fastigheten, använt
sig av deklarationsformuläret IA. och där mer eller mindre på måfå angivit viss
beskattningsbar inkomst. Det har visat sig ej så ovanligt, att den uppgivna in¬
komsten framgått efter avdrag för skatter, räntor och undantag, men att det oaktat
särskilt yrkats avdrag för samma utgifter. Det allmännast förekommande felet i
deklarationerna har dock varit en mångenstädes alldeles orimlig undervärdering av
de förmåner från fastigheten, vilka den deklarerande tillgodogjort sig för sitt och
sin familjs uppehälle. Svårigheterna för taxeringsmyndigheterna att komma till
ett något så när rätt taxeringsresultat hava därför även i år varit stora, och i vissa
distrikt hava de till och med visat sig större än förlidet år, detta enär de deklareran¬
de i år mera allmänt använt formulär I A. än formulär 2, vilket om ock svårare
att bearbeta lämnar ett säkrare resultat. Några ordförande hava visserligen uttalat
såsom sin erfarenhet, att jordbrukarna i år riktigare än förut uppgivit sin inkomst av
fastighet, men allmännast är dock det omdömet, att i synnerhet ägare och brukare av
mindre jordbruksfastighet icke ännu hava vare sig så ordnad bokföring eller sådan
kännedom om taxeringsförfattningarna, att de kunna deklarera enligt det av dem
allmännast använda formuläret nr I A. Detta innebär, vad ock från ett par håll
direkt uttalats, att deklarationerna angiva och taxeringen även avser endast be¬
räknad inkomst av jordbruksfastighet men icke, såsom i de nya skattelagarna åsyf¬
tas, den verkliga. Misströstan om möjligheten att erhålla uppgifter, som angiva verk¬
liga inkomsten, har i ett par fall till och med varit så stor, att man ifrågasatt en
återgång till föregående beskattningssystem med taxeringsvärdet såsom norme¬
rande för fastighetsägares skattskyldighet eller ock överlåtande åt taxeringsmyndig¬
heten^ att utan. uppgift om jordbrukares inkomst av jordbruket beräkna densamma.
Den bristande tilltron till det nuvarande beskattningssystemet, i vad det avser in¬
komst av jordbruk, har även funnit uttryck i sådana uttalanden, som att den kom-
48 Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.
rnunala beskattningen i denna del omöjligen skulle kunna omläggas efter samma
system.
Länsstyrelsen anser icke, att man av de hittills förefunna svårigheterna att
erhålla uppgifter om verkliga inkomsten av det mindre jordbruket får sluta till omöj¬
ligheten att få fram sådana uppgifter. Förhållandena voro knappt mindre ogynn¬
samma beträffande inkomst av mindre affärsrörelse, då deklarationsskyldigheten in¬
fördes. De i förstone mycket ofta återkommande klagomålen över alldeles otill¬
fredsställande deklarationer för sådan rörelse hava så småningom, i den mån ordnad
bokföring i rörelsen börjat användas, avtagit. En av ordförandena i årets taxe¬
ringsnämnder har gjort ett direkt uttalande i denna sak och sålunda för sitt, stad
omfattande, distrikt konstaterat, »att rörelseidkare i samhället tyckas börja komma
till insikt om nödvändigheten av att låta sin deklaration framgå, som resulat av
en ordnad bokföring». Länsstyrelsen är därför övertygad, att efter någon tid även
ägare och brukare av mindre jordbruksfastigheter skola övervinna sin obenägenhet
för eller svårigheterna vid förandet av sådana böcker eller anteckningar, som erford¬
ras för bedömande av den verkliga och beskattningsbara inkomsten av deras jordbruk.
Till åstadkommande och påskyndande av en utveckling i dylik riktning torde vara
lämpligt och nödvändigt, att vissa ändringar vidtagas i jordbrukarnas uppgiftsskyl-
dighet och deklarationsformuläreU. Det är också i synnerhet härtill taxeringsnämn¬
dernas ordförande hänfört sina önskemål med avseende å ett tillfredsställande taxe-
ringsresultats befrämjande och taxeringsarbetets underlättande.
Bland de uttalade önskemålen i nämnda hänseenden framträda främst de, som
gälla ändring i deklarationsformuläret nr I A., så vitt det avser inkomst av jordbruk.
Det har sålunda ansetts nödvändigt, att den deklarerande i formuläret eller en sär¬
skild bilaga till deklarationen specificerar inkomster av och utgifter för jordbruket,
så att taxeringsmyndigheterna utan infordrande av särskild uppgift, något som natur¬
ligen mycket ökar deras redan därförutan dryga arbete, kunna i möjligaste man kon¬
trollera, att den beskattningsbara inkomsten blir taxerad. En sådan ändring har
synts betingad även därav, att formuläret i ett stort antal fall missförståtts på sådant
sätt, att såsom beskattningsbar inkomst i deklarationen upptagits endast värdet av
de i hushållet förbrukade produkterna av gårdens avkastning jämte värdet av hyres-
fri bostad med tillhörande förmåner för den skattskyldige och hans familj.
Det måste naturligen vara av allra största vikt att få utrönt, huru stor den
riktiga beskattningsbara inkomsten av det mindre jordbruket i allmänhet är, ty skulle
det visa sig, att denna stannar vid så låg siffra, som deklarationerna nu angiva, tor¬
de det bliva nödvändigt för åstadkommande av en jämlik beskattning att ändra gäl¬
lande grunder för taxeringen. Givetvis måste det innebära en orättvisa och fram¬
kalla misstro till skattelagarna, om —- såsom nu ofta är fallet — ägare av jordbruks¬
fastighet till värde av 10,000—15,000 kronor med någon intecknad skuld för sig och
hemmavarande arbetsföra familjemedlemmar blir skattefri eller taxeras för inkomst,
icke överstigande den, för vilken en vanlig arbetare med normal arbetsförtjänst i
regel beskattas. För att verkningarna av skattelagarna i detta hänseende må utrö¬
nas och de redan inrotade missbruken vid deklarerande av inkomst av jordbruk undan¬
röjas, anser länsstyrelsen nödvändigt, att ägare och brukare av jordbruksfastighet,
som för sin deklaration använder formulär T A., förpliktas att specificera inkomster
av och utgifter för jordbruket. Specifikationen synes dock ej höra införas i deklara¬
tionen utan å en till densamma fogad bilaga, för vilken formulär med lämpliga anvis¬
ningar bör upprättas. För jordbrukare, som fört tillräckligt noggranna antecknin-
49
Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.
gar för att kunna deklarera enligt formulär I A. — och andra jordbrukare borde ju
ej få använda detta formulär — torde det bliva vida lättare att ifylla nämnda bilaga,
än det för övriga jordbrukare är att meddela uppgifter å formulär 2.
Under åberopande av vad taxeringsnämndernas ordförande i övrigt uttalat rö¬
rande önskemålen med avseende på taxeringsarbetets underlättande ock främjandet
av ett nöjaktigt taxeringsresultat, får länsstyrelsen framhålla såsom önskvärt,
att deklarationsblanketten nr 2. måtte kompletteras så,. att jordbrukare, som
skall uppgiva inkomst av annan inkomstkälla än jordbruksfastighet eller ock förmö¬
genhet, icke bliver nödsakad att jämte nämnda blankett använda formulär I A.;
att skattskyldig, som vid beräkning av beskattningsbar inkomst av rörelse
gjort avdrag för avskrivning, bör specificera avdragen och angiva de värden, varå
avskrivning skett;
att skyldigheten att vid deklaration utan särskild anmaning foga styrkt av¬
skrift av in- och utgående balansräkning samt vinst- och förlustkonto utsträckes att
gälla alla näringsidkare, som äro skyldiga att föra handelsböcker.
— — — — — — — — — — — — — — — — — - — — Kronobergs
Uti sitt underdåniga utlåtande den 12 juli 1911 angående samma års taxe- län-
ringsresultat har Eders Kungl. Maj :ts befallningshavande redan framhållit, hurusom
länets jordbruksfastigheter i följd av de nya skattelagarnas bestämmelser och där¬
med förbundet taxeringsförfarande kommit att i mycket större utsträckning än förut
undgå skattskyldighet till staten, och måste Eder Kungl. Maj:ts befallningshavande,
vad beträffar 1912 års motsvarande taxeringar, icke blott fälla enahanda omdöme
utan därtill även foga uttryck för en till visshet gränsande förmodan, att en ändring
i berörda avseende icke är att utan vidare förvänta.
Såsom den förnämsta och viktigaste orsaken till detta resultat torde vara att
anse en bland länets jordbruksidkande befolkning, ägare såväl som brukare, mycket
gängse obenägenhet att för de jordbrukets produkter och förmåner, som för det egna
hushållet förbrukas eller eljest från fastigheten åtnjutas, erlägga någon som helst
direkt utskyld till staten. Denna obenägenhet skulle möjligen kunna förklaras av
en hos jordbruksidkaren ännu förefintlig föreställning, att den av fastighet utgående
bevillningen, av statens myndigheter efter föregången taxering fortfarande debiterad
och uppburen, avser liksom förut beskattning för statens räkning av berörda produk¬
ter och förmåner. En given följd av antydda obenägenhet synes under alla omstän¬
digheter hava blivit, att jordbrukarna ofta och på i ögonen fallande sätt uti sina av¬
givna deklarationer underskattat värdet å de i deras hushåll förbrukade produkterna
av gårdens avkastning, å deras hyresfria bostad samt å husbehovsbränslet och andra
med jordbrukshanteringen förbundna förmåner, varemot värdet å driftkostnaderna
beräknats oskäligt högt. Så länge antydda obenägenhet icke kan mera kraftigt än
hittills vid taxeringen motarbetas, skall det svårligen kunna undgås, att de nya
skattelagarna komma att i strid med deras syfte i stor omfattning för de olika kate¬
gorierna av skatteskyldiga medföra en i hög grad ojämn beskattning, så att jord¬
bruksrörelsens utövare i många fall obehörigen undgå taxering eller för lågt taxeras
till statsskatt.
Svårigheterna att kunna åstadkomma ett bättre sakernas tillstånd härutinnan
äro självfallet synnerligen stora, särskilt i betraktande av den inom den jordbrukan¬
de befolkningnes bredare lager förefintliga bristen på förståelse för de principer,
50
Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.
varpå den nya lagstiftningen är byggd, ävensom på grund av den omständigheten,
att ordnad bokföring eller ens en enkel uppteckning av utsäde och skörd med mera
ännu icke kommit till avsevärd användning bland länets allmoge. Uppslag och ön¬
skemål till undanrödjande av förefintliga olägenheter på ifrågavarande område fin¬
nas med omväxlande innehåll framförda uti de inkomna vidfogade yttrandena, och
anser sig Eders Kungl. Maj:ts befallningshavan.de böra i det följande något närmare
redogöra för vad som i detta avseende synts förtjäna att företrädesvis uppmärk¬
sammas.
I främsta rummet har man funnit, att de gällande deklarationsformulären nr
1 A. och nr 2 icke i tillbörlig grad tillgodose kraven på klarhet och utförlighet och
att för den skull hos allmänheten och i all synnerhet hos småbrukarna alstras en viss
likgiltighet för deras användning, i följd varav dessa formulär även i sin män bi¬
draga till den ovan åberopade obenägenheten. Särskilt rikta sig de framställda an¬
märkningarna mot formuläret nr 2, om vilket med stor enstämmighet framhållits,
att detsamma vore för sitt ändamål mycket litet användbart och därför borde antin¬
gen grundligen omarbetas eller ock ersättas med ett alldeles nytt. Men även beträf¬
fande formulär nr 1 A. ha gjorts ganska sammanstämmande erinringar, vad angår
vissa viktigare delar därav, och förty ifrågasatts en omarbetning. Sålunda har ut¬
talats önskvärdheten av, att punkten 1. a.) under rubriken »A. Inkomst av fast egen¬
dom», Unge, i stället för dess nuvarande, för den stora allmänheten mycket inveck¬
lade och svårfattliga innehall, viss annan lydelse, i ungefärlig överensstämmelse med
den uppställning och avfattning, som innefattas i vidlagt yttrande från ordföranden i
Yederslövs och Dänningelanda socknars taxerings distrikt riksdagsmannen J. Eng-
qvist.
Åberopande detta yttrande, får Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande för
sin del uttala den uppfattningen, att eu formulärändring i sålunda antydd riktning
och med specialisering därvid även av havda driftkostnader säkerligen skulle verka
till betydligt^klarare insikt hos den jordbrukande allmänheten om skattskyldigheten
för de uti ifrågavarande punkt omförmälda produkter och förmåner, på samma gång
kontrollerbara sifferuppgifter såmedelst bleve ställda till taxeringsmyndigheternas
förfogande. Att även såsom följd härav skatteresultatet lomme att för staten ställa
sig avsevärt fördelaktigare, därom hyser Eders Kungl. Maj :ts befallningshavande
ej ringaste tvivel.
\ ad därefter angar formuläret nr 2, som inom länets olika kommuner använ¬
des mer eller mindre allmänt, synes motviljan för detsamma hos taxeringsnämndernas
ordförande numera blivit sa enig och stark, att Eders Kungl. Maj :ts befallningsha¬
vande på grund därav och med stöd av egen erfarenhet om detsammas mindre tjän¬
lighet för sitt ändamål, finner sig äga befogad anledning att i underdånighet hem¬
ställa om detta formulärs ersättande med ett annat, för ändamålet mera lämpligt. I
sådant syfte har framhållits av ett flertal taxeringsnämndsordförancle, att åt det nya
formuläret borde givas en uppställning och avfattning, som i möjligaste mån anslöte
sig till ett redan under innevarande år inom flera taxeringsdistrikt vid taxerings-
arbetet med fördel använt formulär, som upprättats av häradsskrivaren A. Kooth.
Kalmar län.—■ — — —• — -—- — — — -— — — — — — —
Med avseende å sättet, varpå de skattskyldiga fastighetsägarna år 1912
fullgjort sin deklarationsplikt har visserligen en och annan ordförande trott sig
Bevillning sutskottets betänkande Nr 60.
51
kunna iakttaga någon förbättring mot år 1911, men i stort sett torde nog vad detta
län vidkommer 1912 års deklarationer från nämnda grupp av skattskyldiga hava
varit likasom år 1911 mindre tillfredsställande så väl till form som innehåll, och
gäller detta omdöme i synnerhet i fråga om de mindre jordbrukarnas deklaratio¬
ner. Vare sig deklarationsblanketten nr 1 A eller nr 2 använts hava uppgif¬
terna i många fall befunnits icke kunna läggas till grund för taxeringen, emedan
den deklarerade nettosumman varit uppenbart för låg eller de lämnade uppgif¬
terna varit ofullständiga. Kompletterande uppgifter hava därför måst infordras
eller ock taxeringen verkställas på grund av inom nämnden förefintlig känne¬
dom om förhållandena eller efter jämförelse med annat jordbruk, varom förelegat
mera tillförlitliga upplysningar. Att till följd härav taxeringsarbetet blivit be¬
svärligt och taxeringsresultatet mindre tillfredsställande är uppenbart; och med
största sannolikhet torde kunna antagas, att jordbrukarna i allmänhet blivit lägre
beskattade än de grupper av. skattskyldiga, vilkas deklarationsuppgifter kunnat
kontrolleras med arbetsgivares löneuppgifter. Likasom år 1911 har blanketten
nr 2 mera sällan använts av de skattskyldiga.
Anledningen till de anmärkta bristerna i deklarationsuppgifterna synes enligt
ordförandenas samstämmiga åsikt i allmänhet vara att söka i det förhållandet, att
de flesta mindre jordbrukare icke föra någon räkenskap. I bästa fall verkställa
de några anteckningar om sina inkomster och utgifter, men till att göra dessa an¬
teckningar fullständiga och sammanställa dem, så att därav erhålles ett tillförlitligt
och för en riktig deklaration erforderligt material, sakna de ofta förmåga och in¬
tresse. De finna det bekvämare att i stället härför anlita hjälp, och av den större
eller mindre sakkunskap, hjälparen besitter, beror den författade deklarationens
större eller mindre tillförlitlighet. Göres sedermera anmärkning mot deklara¬
tionen, kan i de flesta fall ingen saklig förklaring avgivas, utan den skattskyl¬
dige inskränker sig till att mer eller mindre indignerat framhålla, att han de¬
klarerat på heder och samvete och att det därför är taxeringsnämndens skyldighet
att tro på sanningsenligheten av hans uppgifter. Då det icke torde låta sig göra
att såsom några ordförande antytt ålägga alla, som idka jordbruksrörelse, att
föra handelsböcker, måste ett annat medel utfinnas, som kan vara ägnat att under¬
lätta deklarationsplikten. I sådant avseende tillåter sig Kungl. Maj:ts befall-
ningshavande ifrågasätta, huruvida icke nu gällande stadgande, att skattskyldig,
som näst föregående år brukat jordbruksfastighet med ett sammanlagt taxerings¬
värde ej överstigande 25,000 kronor, äger använda deklarationsformuläret nr 2 i
stället^ för nr 1 A, skulle kunna ändras så, att en jordbrukare av nämnda kate¬
gori får^ skyldighet att deklarera å blanketten nr 2, vilken därjämte borde omar¬
betas, så att å blanketten skulle lämnas upplysning icke blott om egendomens
areal och kreatursbesättning utan även om den skattskyldiges inkomster och ut¬
gifter, för vilket, ändamål blanketten borde upptaga specifikation å de huvudsak¬
liga .grupper av inkomster och utgifter, som förekomma vid ett mindre jordbruk.
En i enlighet härmed avgiven deklaration skulle enligt Kungl. Maj:ts befall-
ningshavandes uppfattning kunna av taxeringsnämnden lättare kontrolleras än de
enligt nu gällande formulär avgivna deklarationerna; och det torde kunna an¬
tagas, att taxeringsarbetet härigenom skulle underlättas, på samma gång ett
mera tillfredsställande taxeringsresultat skulle vinnas. Utan tvivel skulle där¬
jämte de mindre jordbrukarna, om ett så beskaffat deklarationstvång ålades dem,
Gottlands
län.
52 Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.
finna sig manade att föra noggranna anteckningar om sina inkomster ock utgifter,
vilket ock skulle vara till gagn för deras egen ekonomi.
Yid den å landskontoret verkställda granskningen av taxeringshandlingar-
na liar iakttagits, att de skattskyldiga fastighetsägarna med få undantag gjort av¬
drag för genom slitning uppkommen värdeminskning å deras fastigheter. Den
tillämpade avskrivningsprocenten har vad beträffar jordbruksfastighet växlat
likasom förra året mellan 1 och 2 % av byggnadernas brandförsäkringsvärde och
i allmänhet hava de skattskyldigas ifrågavarande avdrag godkänts. Mera taxe-
ringsnämndsordförande hava emellertid framhållit svårigheten för taxeringsmyn¬
digheterna att bedöma, om och i vad mån avskrivning för dylik värdeminskning
vore berättigad, och därjämte har ifrågasatts, huruvida avdraget vore av verkligt
behov påkallat vid inkomst av jordbruksfastighet. Att avdrag för värdeminsk¬
ning genom slitning är berättigat, då det gäller inkomst av annat slag än jord¬
bruksrörelse ävensom inkomst av annan än jordbruksfastighet torde icke kunna
bestridas, men även om frågan ter sig något annorlunda med avseende å inkomst
av jordbruk, torde likväl tillräckliga skäl att i detta fall frångå denna grundsats
icke föreligga. Emellertid synes det som om avdrag icke borde få ifrågakomma,
om under året verkställts underhållsarbeten å fastigheten för mera avsevärda be¬
lopp eller i den omfattning, att fastighetens värde snarare ökats än minskats, och
på det att taxeringsmyndigheterna må bliva i tillfälle bedöma, huruvida dylika
förhållanden föreligga, torde det få anses lämpligt, att deklaranten ålägges att
i det fall, att han verkställt avdrag för värdeminskning från inkomst av fast
egendom upplysa om storleken av det avdrag för underhåll av fastighetens bygg¬
nader, som gjorts från bruttoinkomsten.
Såsom flertalet av taxeringsnämndernas ordförande uppgivit, hava ägare och
brukare av fast egendom i allmänhet fullgjort sin skyldighet att lämna uppgifter för
deras beskattning. Två av ordförandena hava emellertid påvisat det förhållande,
att deras biträde för deklarationernas avfattande under år 1912 i avsevärd mindre
grad än föregående år anlitats. Förklaringen härtill har en av dessa ordförande^ ve¬
lat finna däri att ordföranden vid deklarationernas avfattande genom ingående frågor
sökt komma sanningen närmare, varigenom behållningen blivit större, än om andra
personer, vilka utan vidare följt den skattskyldiges uppgifter, biträtt denne med^ de¬
klarationernas uppsättande. Om än detta antagande icke skulle vara riktigt, så är
det likväl tydligt att möjligheten för en ordförande till kontrollerande av den skatt¬
skyldiges deklaration på sådant sätt blivit avsevärt mindre.
Att jordbrukarnas inkomst är för lågt beskattad i förhållande till andra skatt¬
skyldigas, är en allmän åsikt. Det är icke så sällan man finner, att skatterna för en
jordbrukare i god ekonomisk ställning äro mindre, än för en arbetare eller mindre
löntagare, som ingenting äger utan lever för dagen. Under sådana förhållanden
synes i möjligaste måtto böra tillses, att den beskattningsbara inkomsten för idkarna
av jordbruk icke blir taxerad till lägre belopp, än den verkliga. Den under det före¬
gående året vunna erfarenheten, att uppgifterna enligt formuläret nr 2 i taxerings-
förordningen äro vid taxering av inkomsten av jordbruksrörelse till ringa eller ingen
nytta, har under det nu gångna året än ytterligare bekräftats. Om alla jordbruks-
idkare förde ordentliga räkenskaper över sina inkomster och utgifter, så skulle detta
Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.
53
naturligtvis vara det bästa, men ett åläggande i sådan syftning lärer icke kunna
ifrågasättas. Möjligen skulle det kunna tänkas, att på samma sätt som det sker med
deklarationerna, staten tillkandahölle de skattskyldiga jordbrukarna enkelt och
praktiskt uppställda blanketter, inrättade så att de vecka efter vecka under året utvi¬
sade inkomsterna och utgifterna. Dessa blanketter borde dock tillställas eller till¬
handahållas de skattskyldige så tidigt, att desamma kunde av dem begagnas under
det påföljande året. Skulle likväl att sådant förfarande anses bliva för omständigt
eller ur andra synpunkter mindre lämpligt, så borde det bliva till avsevärt gagn,
om en uppgift ungefärligen liknande den här bilagda blanketten, vilken av åtskilliga
bland här varande taxeringsnämndsordförande tillhandahållits de skattskyldiga
jordbrukarna, bleve genom statens försorg tryckt, tillhandahållen och till avlämnan-
de föreskriven. Såsom av blanketten framgår äro utgifts- och inkomstposterna i den¬
samma så pass specificerade, att en mera effektiv kontroll än hittills av uppgifterna
möjliggöres, vilket även skulle bliva förhållandet med uppgiften å förmögenheten,
som likaledes finnes å blanketten specificerad.
En noggrann specifikation av de avdrag, som yrkas, är av behovet påkallad.
Särskilt är det vid beskattningen av inkomst av jordbruk, av vikt att veta i vad
män utgifterna för arbetskostnader äro att hänföra till jordbrukets drift eller till så¬
dana förbättringar å egendomen, vilka höja densammas värde. Ett särskiljande av
dessa och andra utgifter, även av icke-jordbrukare, bör genom uppställningen av de¬
klarationsblanketterna tydligare än som hittills varit fallet angives, i vilket hänse¬
ende Konungens befallningshavande ansluter sig till det yttrande, som av ordföran¬
den i Yisby stads taxeringsnämnd avgivits.
Det är en nästan allmänt bland taxeringsmyndigheterna vunnen erfarenhet, län.
att inkomsten av jordbruksfastighet ur taxeringssynpunkt är i nedgående.
Att detta måste bero på ofullständighet eller mindre noggrannhet uti de
avlämnade uppgifterna torde vara satt utom allt tvivel. Jordbrukarne, sär¬
skilt ägarne av mindre hemmansdelar, hava ännu icke i allmänhet infört ord¬
nad bokföring, och att sådan förutan med allenast minnet till hjälp åstadkomma
en riktig deklaration torde vara nästan omöjligt. Resultaten äro också ofta för¬
vånansvärda, exempelvis när egendomar belägna inom de mera bördiga trakterna
av länet och med taxeringsvärden till flera tiotal tusen kronor uppgivas lämna
obetydlig och till och med ingen beskattningsbar inkomst. Att närmare kontrol¬
lera dessa uppgifter är för taxeringsmyndigheterna icke möjligt med den uppställ¬
ning, deklarationsblanketten för närvarande har. Helt visst skulle andra resul¬
tat^ uppnås, om jordägaren bleve skyldig att lämna en mera specificerad uppgift
å inkomster och utgifter. Något som i sin mån inverkar på det mindre goda
resultatet av jordbruksskötseln, sådant det framträder i deklarationerna, är att
värdet å i hushållet förbrukade produkter av gårdens avkastning och värdet av
hyresfri bostad i regel upptages märkbart för lågt. Det har ifrågasatts och må¬
hända icke utan berättigande att en återgång borde göras till tidigare beräknings¬
grund av inkomst av jordbruksfastighet till viss procent av fastighetens taxe¬
ringsvärde. Anmärkningsvärt är, att, där detta tillvägagångssätt av taxerings¬
nämnd använts i brist på tillgång till deklaration eller uppgift, vederbörande fas¬
tighetsägare i allmänhet därmed låtit sig nöja.
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 7 samt. 51 häftN (Nr 60.)
9
Kristian¬
stad län.
54 Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.
Något annorlunda ställer sig taxeringen av inkomst av annan fastighet.
Denna är i regel mera lätt att kontrollera. Dock synes det fördelaktigt, om
jämväl härutinnan mera detaljerade uppgifter lämnades, exempelvis såsom en taxe-
ringsnäinndsordförande föreslagit:
hyra för lägenheter...............hr..........
hyresvärdet av egen kostnad om ... rum och kök . » .....—
andra inkomster................» ......... kr..........
varifrån afgå:
förvaltningskostnad.........._.....kr. ---------
brandstods-, renhållningsavgift och sotning . . . . » —.....
reparationskostnad...............» —------ kr---------- kr__________
Då fastighetsägare hava rätt till avdrag för underhållskostnader av fastig¬
hetens byggnader torde avdraget för värdeminskning å desamma kunna borttagas,
synnerligast som detsammas berättigande endast med svårighet kan utrönas av
taxeringsmyndigheterna. Mången har också den uppfattningen, att värdeminsk-
ningsavdraget är en obligatorisk rättighet, och det har hänt, att ägare av nyupp¬
förda byggnader beräknat dylikt avdrag.
I fråga om det sätt, varpå ägare och brukare av fast egendom fullgjort sin
skyldighet att lämna för deras egen inkomsttaxering vägledande uppgifter, har
Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande funnit, att dylika skattskyldige, vilka
ägt ordnad bokföring över sitt jordbruk, hava i stort sett nog också afgivit deklara¬
tioner av lika så tillförlitlig beskaffenhet som andra inkomsttagares. Men det stora
flertalet jordbruksdeklaranter har dock mera sällan någon bokföring. Dessas upp¬
gifter hava därför lämnat mycket övrigt att önska. I allmänhet har. när deklara-
tionsformuläret nr 1 A. anlitats, inkomstbeloppet under A. I. a) uppenbarligen varit
för lågt angivet, beroende på för låg värdesättning av från jordbruk och bostad åt¬
njutna förmåner.
I detta sammanhang torde böra påvisas, hurusom själva deklarationsformu-
läret i nu berörda del trots dess ganska tydligt avfattade lydelse kan missleda till
uppgift om lägre inkomst av fastighet, än den i verkligheten lämnat.
Rätt ofta påträffas nämligen deklarationer vari deklaranterna visserligen an¬
givit beloppen för värdena »av de i hushållet förbrukade produkterna av gårdens av¬
kastning» och »av hyresfri bostad jämte tillhörande förmåner», men uraktlåtit att med
övrig behållen inkomst av jordbruk och dess binäringar sammanslå dessa värdebelopp
och i sifferkolumnen utföra den sålunda erhållna summan.
I stället har allenast nyssberörda behållna inkomst utförts, vilken ofta varit
avsevärt lägre än nämnda värden tillhopa. Med en förändrad uppställning av denna
del av formuläret på sådant sätt, att därmed gåves en tydlig anvisning om berörda
värdens hopsummering med inkomstbehållningen i övrigt, skulle helt visst taxerings-
arbetet i någon mån underlättas.
Vad de särskilda formulärens användning angår hava jordbruksdeklaranterna
i år begagnat sig av formuläret nr 2 i mindre utsträckning än under fjolåret.
Detta förhållande är icke att beklaga.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.
55
Formuläret lämnar nämligen deklaranten föga trygghet mot en godtycklig
taxering och förorsakar taxeringsordförande och nämnd betydligt ökat arbete med
ytterst ringa resultat. Härom äro taxeringsnämndernas ordförande ganska eniga.
Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande förmenar också, att taxeringsarbetet
skulle i icke obetydlig mån vinna i lättnad, om formuläret upphörde att gälla.
I stort sett torde emellertid uppgifterna om fastighetsinkomsterna vara något
bättre och tillförlitligare än under förra året, vadan med det nya beskattningssyste-
mets. fortsatta tillämpning man torde kunna förvänta ett desto bättre taxeringsresul-
tat, ju mera å ena sidan den jordbrukande allmänheten blir förtrogen med beskatt-
ningslagarna och. deklarationsformulären samt inser nödvändigheten av bokföring
såsom underlag vid uppgifternas avfattande, och å andra sidan taxeringsnämnderna
vinna ökad erfarenhet i taxeringsförfarandet och beskattningslagarnas riktiga till-
lämpning.
Till kompletterande afsina i underdånigt yttrande över taxeringsresultatet
förlidet år framställda önskemål med avseende å taxeringsarbetets underlättande och
ett tillfredsställande taxeringsresultats befrämjande får slutligen Eders Kungl. Maj :ts
befallningshavande, förutom vad i sådant avseende här ovan ifrågaställts, i under¬
dånighet framhålla:
att till ledning för jordbruksdeklarant, som icke har ordnad bokföring, borde
utarbetas och hallas tillgängligt särskilt formulär, avsett för specifikation av inkom¬
ster och utgifter m. m.;
att sådan deklarant, skulle efter anmaning från taxeringsnämndsordförandc
vara skyldig avlämna dylik specifikation för att såsom bilaga vidfogas avgiven
deklaration.
Såsom inledning till och grundval, för vad Eders Kungl. Maj :ts befallnings-
hav.ande i det .följande har att anföra uti här föreliggande ämne får Eders Kungl.
Maj :ts befallningshavande i underdånighet till alla delar åberopa sitt den 11 juli
1911 avgivna yttrande rörande taxeringsarbetet nästlidet år.
Av de från taxeringsnämndernas ordförande infordrade, här bifogade yttran-
d.6n finner man, att det sätt, varpa ägare och. brukare av fast egendom fullgjort sin
skyldighet att lämna för deras egen taxering vägledande uppgifter, på de flesta håll
givit anledning till anmärkningar och bekymmer. Vid sidan av de skeptiska ytt-
randen, som under nästlidet ar avgavos av det stora flertalet taxeringsnämndsordfö-
rande i fråga om jordbrukarnas deklarationsuppgifter, uttalades dock av många den
förhoppningen, att lantmännen åtminstone från och med början av år 1911 skulle
skaffa sig ordnad bokföring eller åtminstone göra någorlunda ordentliga anteckningar
om sina inkomster av och. utgifter för jordbruket. Efter allt att döma hava dessa
förhoppningar i endast ringa grad bliyit infriade. Missnöjet med jordbrukarnas
satt att lämna uppgifter till ledning vid taxeringen är fortfarande stort och allmänt.
... oalunda ®kriver bland annat en taxeringsnämndsordförande, kronofogde inom
ianet: »Ilen förhoppning, man hade att även mindre jordbrukare, med vetskap om
dem åliggande deklarationsskyldighet, skulle under år 1911 föra sådana räken-
s?ap“ elier anteckmngar om inkomster och utgifter, att de kunde lämna något så
nar tillförlitliga uppgifter för deras inkomsttaxering, har icke förverkligats.»
Malmöhus
län.
56
Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.
Eu annan ordförande yttrar: »Bokföringen för jordbruket synes icke leda i
taxeringshänseende till något praktiskt reelt resultat.» ,
De flesta av de från taxeringsnämndsordförandena på landet inkomna yttranden
tala ett tydligt språk om den allmänna uppfattningen, att jordbrukarnas deklaratio¬
ner oftast äro högst otillfredsställande. _ __ Tr , ,, . , , ? i.
Här kan i denna punkt citeras t. ex. följande, till Eders Kungl. Maj :ts befall*
ningshavande avgivna yttrande. . , ,, ,
»Angående beskattningen av jordbruksnäringen anser jag fortfarande,__ art fä¬
gen lämnar allt för stort spelrum för undandragande från beskattning av såväl in¬
komster som värden. Så länge besuttna lantmän, som leva fullt standsmässigt, upp¬
skatta sina av jordbruket till hushållet tågna produkter till belopp, som knappast
motsvara underhållskostnaden av fattighjon, anser jag mig hava full rätt att fast¬
hålla mitt i mitt förra utlåtande till Eder fällda yttrande: ’de äro icke mogna
själva uppskatta sina inkomster och värden’. Jag tror, att ett fixerat minimum¬
värde för produkter, hämtade från jordbruket till hushållet borde angivas till ledning
för deklaration, räknat efter markegången, och särskilt för man, kvinna och barn,
skulle i betydlig grad kunna avhjälpa berörda missförhållande.
I ett industrisamhälle, där löntagarnas och arbetarnas huvudsakliga förtjänst
åtgår till bestridande av levnadsomkostnader, måste den helt naturligt uppkalla en
storm av ovilja, att den i allmänhet mera välsituerade jordbruksidkande befolknin¬
gens levnadsomkostnader värdesättas till belopp, som knappast kunna anses mot¬
svara fjärdedelen av vad som åtgått och därigenom inverka på skattebördans orätt¬
visa fördelning.»
Betecknande nog är även ett annat uttalande: »Många vilja helst vara i den
tron, att levnadskostnaderna ej skola tagas i betraktande vid inkomstens beräknande.»
Även av flera andra ordförande har uttalats den uppfattningen, att det är
synnerligen vanligt, att den skattskyldige allt för lågt upptager sin förmån, av
bostad och värdet av i eget hushåll förbrukade produkter av egendomens avkastning.
I denna punkt yttrar en ordförande ungefär följande: »Härvid kan man icke
förbise den starka frestelse till en lågberäkning, som den enskilde skattskyldige inle-
des uti genom en så vidsträckt medgiven självbeskattning, som den, vilken i gällan¬
de skatteförordning tillerkännes den enskilde medborgaren, i synnerhet då denna själv¬
beskattning så föga kan kontrolleras. Man måste ju inom en taxeringsnämnd hava
ganska talande skäl och bevis för att våga sig på att ändra eller tillbakavisa en på
heder och samvete lämnad uppgift. Det är så mycket svårare att härvid bedöma
saken rätt, som inkomsterna av ett jordbruk ju alltid måste tänkas vara underkas¬
tade fluktuationer. Det är också sannolikt, att de flesta, som blivit ombetrodda
med uppdraget att vara ordförande i taxeringsnämnd, hava en beklämmande känsla
av, huru litet de i själva verket förmå uträtta för att få fram, vad som är rätt och
sant i denna sak.»
En ledamot av pröfningsnämnden skriver beträffande sina erfarenheter från
det taxeringsdistrikt, däri han är ordförande: »I mitt taxeringsdistrikt har resul¬
tatet av taxeringen 1912, särskilt beträffande inkomsten av jordbruksfastighet, men
även i någon mån beträffande 'annan fastighet’ — i likhet med vad .fallet
var 1911 — blivit sämre, än då taxeringsvärdet lades till grund för taxeringen.
Ännu sämre skulle resultatet hava blivit, om de uppgifter, som av jordbrukarna läm¬
nats för deras inkomsttaxering, kunnat följas. Av samtliga sådana inom distriktet
avlämnade uppgifter hava endast några få kunnat helt följas och ytterligare ett
57
Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.
litet fåtal kunna lämna någon ledning vid taxeringen, medan alla de övriga varit full¬
komligt oanvändbara. Taxeringsnämnden bar därför i de flesta fall fått verkställa
taxeringen med ledning av egendomens taxeringsvärde, den skattskyldiges skuld¬
sättning, (där tillförlitliga upplysningar i detta avseende kunnat vinnas), samt ge¬
nom beräkning av den skattskyldiges och hans familjs oundgängliga levnadskostna¬
der, och att det sålunda vunna resultatet — fastän överstigande det deklarerade in¬
komstbeloppet — ej av vederbörande befunnits för högt, bevisas därav att endast i
ett enda fall besvär anförts över sådan taxering.»
Ja, detta sistnämnda faktum att, såsom av jämväl ett stort antal andra taxe-
ringsnämndsordförande blivit framhållet, besvär anföras hos prövningsnämnden alle¬
nast i ett fåtal fall i förhållande till de många avvikelser, som gjorts från deklara¬
tionerna i varje lantkommun, torde väl bevisa, att vederbörande skattskyldige oftast
anse taxeringsnämndens avvikelseåtgärder befogade och rättvisa.
Däremot vill Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande i underdånighet ifrå¬
gasätta, huruvida det icke skulle kunna bliva till stort gagn, om ett stadgande in¬
fördes av innebörd, att en jordbrukare icke skulle hava rätt att överklaga taxerings¬
nämndens beslut angående hans beskattning för inkomst av egen fastighet eller
arrende, därest han icke vid sin deklaration fogat specificerad utredning angående
sina inkomster av och utgifter för det av honom bedrivna jordbruket.
Liksom under nästlidet år framhålla de flesta taxeringsnämndsordförande å
landet, att deklarationsblanketten enligt formulär nr II varit synnerligen olämplig
eller värdelös.
I fråga om deklarationsblanketterna yttrar en ordförande ungefär följande.
Svårigheter vid taxeringsarbetet vållas av den anledning, att många använda fel¬
aktig deklarationsblankett, antagligen till följd därav, att icke någon rubrik före¬
kommer å blanketten nr I A. till upplysning om, av vilka denna får användas, var¬
emot å nr I B. finnes rubrik, angivande, för vilka densamma icke får användas.
I sitt gemensamma yttrande framhålla taxeringsnämndsordförandena i Malmö
stad följande beträffande från kontrollsynpunkt önskvärda ändringar i deklarations-
formuläret: »Med avseende därå, att det i många fall inträffat, att anteckning om
avdrag för värdeminskning ej gjorts i deklarationerna, ehuru sådant avdrag i verk¬
ligheten ägt rum, torde formuläret vara lämpligare avfattat i händelse de skattskyl¬
diga hade att lämna direkt förklaring om, och i sådant fall till vilket belopp, eller
om icke avdrag för värdeminskning skett.
Det har jämväl ofta förekommit, att vid u>pgivaiidet av inkomst av rörelse
skatter ingått i de i omkostnadskontot förda utgifter, varför avdrag gjorts, samt att
denna felaktighet än ytterligare ökats genom ato avdrag för skatter dessutom skett
under de allmänna avdragen. För hindrandet av dylika oriktigheter .synes det lämp¬
ligt, att formuläret ändrades därhän, att inkomst av rörelse först uppgåves med av¬
drag för skatter, varefter särskild uppgift lämnades för skatterna och dessa båda
summor sammanlagt utfördes såsom inkomst.
Då enskilda affärsidkare ofta visat sig hysa den uppfattningen, att avdrag
för ränta får ske jämväl för eget, i rörelsen nedlagt kapital borde under rubriken
inkomst av rörelse inflyta en anmärkning rörande otillåtligheten av dylikt avdrag.»
För egen del får Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande i underdånighet
instämma uti vad taxeringsnämndsordförandena i Malmö sålunda framhållit.
Hallands
län.
Älfsborgs
län.
58
Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.
I sitt den 14 juli 1911 avgivna yttrande över resultatet av samma års taxe¬
ringar, uttalade Konungens befallningshavande såsom sin mening, att den avsevärda
minskning i skatten, som vid jämförelse med år 1910 inträtt, uteslutande berott på
minskad inkomst av fast egendom såväl av »annan fastighet» som i ännu högre grad
av jordbruksfastighet samt att anledningen till denna minskning i väsentlig mån
vore att söka i den omständighet att vederbörande ägare eller innehavare av fastig¬
heter i sina deklarationer icke upptagit av fastigheten åtnjutna naturaförmåner till
.så högt belopp, som vederbort. Likaledes uttryckte Konungens befallningshavande
i sitt berörda yttrande den förmodan att uppgifterna i deklarationerna beträffande
inkomst av fast egendom skulle för år 1912, sedan deklaranterna förskaffat sig bättre
kännedom om de nya skattelagarna, bliva mera tillförlitliga, men synes beklagligt
nog, denna förmodan hava kommit på skam. Erfarenheterna under detta år hava
nämligen givit vid handen, att de skattdragande ägarna och brukarna av fast egen¬
dom i allt större grad söka i sina deklarationer beräkna sig avdrag av olika slag,
vilkas rättmätighet av taxeringsmyndigheterna icke kan kontrolleras med de oftast
knapphändiga och ofullständigt formulerade uppgifter, som däri förekomma. Teore¬
tiskt sett äro de nya skattelagarna ägnade att i möjligaste mån åstadkomma en jäm¬
lik och rättvis beskattning, som träffar den skattdragande efter graden av hans
skatteförmåga, men deras tillämpning i praktiken beträffande inkomst av fast egen¬
dom har onekligen slagit mindre väl ut. Detta missförhållande framstår i bjärtaste
dager om man jämför en mindre löntagares t. ex. en banvakts beskattning med en
hemmansägares, då den förre i allmänhet får en skatt, som är flera gånger större än
den sistnämndes, oaktat det står för en var tydligt och klart, att hemmansägarens
skatteförmåga är betydligt större än banvaktens. Även vid tillämpningen av 1907
års skattelagar kunde man påvisa dylika oegentligheter, men dock ej i samma grad
som nu. Inkomsten av fast egendom beräknades i nämnda lagar med viss procent av
fastighetens taxeringsvärde och icke, såsom förhållandet nu i allmänhet är, till det
belopp, vartill den deklarerande kommer, sedan han vid beräkning av inkomsten till¬
godofört sig avdrag, som i beskattningsavseende äro antingen icke tillåtna eller all¬
deles för högt tilltagna, under det att han beräknat sin bruttoinkomst av fastigheten
till alldeles för lågt belopp.
Länsstyrelsens år 1911 uttalade åsikter om taxeringsresultatet och den nya
skatteförordningen hava i allt väsentligt bekräftats av 1912 års erfarenhet, och får
Kung! Maj:ts befallningshavande fördenskull hänvisa till nämnda yttrande med
särskilt framhållande av vissa däri gjorda anmärkningar.
Yad angår jordbruksfastigheternas taxering till inkomst och förmögenhets¬
skatt, har nämligen lantbrukarnas deklarationer alltjämt visat sig i anmärknings¬
värd grad otillförlitliga och osäkra, beroende dels därpå, att denna kategorpav skatt¬
skyldiga i allmänhet ej hava ordnad bokföring, dels ock av brist på förmåga och
vilja att rimligt värdesätta från fastigheterna härflytande naturaförmåner, Deklara¬
tionerna måste till följd därav frångås, och fastigheternas taxeringsvärden fortfa¬
rande ofta nog läggas till grund för taxeringsmyndigheternas beräkning av jordbru¬
karnas inkomster,
Likaledes kvarstår fortfarande missnöjet med deklarationsformuläret nr 2
Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.
59
för jordbruksrörelse, vadan om inkomst av jordbruk fortfarande skall deklareras,
härför bör uppgöras nytt formulär, som närmare specificerar de olika inkomstkällor¬
na och avdragen, samt så uppställt, att jämväl uppgift om inkomst av kapital ock om
förmögenhet kan däri upptagas. Ej sällan har det nämligen visat sig, att skattskyl¬
dig, som deklarerat enligt formulär nr 2, därvid ansett sig hava uppfyllt all upp-
giftsskyldighet.
Beträffande såväl jordbruks- som annan fastighet medföra de medgivna av¬
dragen för både reparationskostnader och värdeminskning allt för stora avbrännin¬
gar i skatteintäkterna och vidhålles därföre den föregående år uttalade åsikten om
olämpligheten av avdrag för värdeminskning å fastighet. I deklarationsblanketten
torde plats böra beredas för anteckning om beloppet av avdragna reparationskost¬
nader.
Vidkommande sålunda först taxeringsresultatet å landsbygden torde orsaken
till den påvisade minskningen i skatt vara att söka uti taxeringen av inkomst av
jordbruksfastighet. Visserligen har den omständigheten, att övriga skattskyldiga
huvudsakligen utgöras av mindre löntagare och näringsidkare, vilka icke träffas av
inkomstskatteförordningens progressionsbestämmelser, utan tvärtom komma i åtnju¬
tande av den utsträcktare skattelindring, som samma förordning medgiver, i någon
mån bidragit till denna nedgång, men den kraftigast bidragande orsaken torde, så¬
som ovan sagts, ligga i inkomsttaxeringen av jordbruksfastighet.
Att med exakta siffror påvisa detta förhållande, låter av skäl, som redan i
1911 års redogörelse anförts icke göra sig, då så många olika faktorer inverka på det
slutliga skattebeloppet. Men att så i allt fall är förhållandet, framgår enligt Konun¬
gens befallningshavandes mening, såväl av det så gott som enhälliga uttalandet där¬
om av landsbygdens taxeringsnämndsordförande, som också av den undersökning,
so.m i sådant avseende verkställts å landskontoret. För fem olika huvudsakligen rena
lantbrukssocknar, en inom varje fögderi hava genomgåtts och jämförts deklarationer
och taxeringslängder för ifrågavarande tre år. Av denna undersökning synes fram¬
gå, att, där ej inkomst av fastighet är förenad med annan inkomst, skatt endast i en¬
staka fall erlägges av fastighet med värde under en åtta å tiotusen kronor eller av
ett mantalsbelopp av omkring 1/4 mantal. Taxeringsresultatet är därför synnerligen
olika uti olika socknar, beroende på den större eller mindre omfattning, vari jord¬
styckning inom en socken försiggått.
Strävandena till upprättande av egna hem och småbruk komma sålunda att
minska statens skatteinkomst av fastighet.
Det kan visserligen invändas att författningens mening är, att även beträf¬
fande ägare eller brukare av jordbruksfastighet genom progression å ena sidan och
skattelindring eller skattefrihet å den andra, så fördela skattebördan, att densamma
skulle bliva rättvist fördelad efter skatteförmågan, men det lider intet tvivel därom,
att resultatet av beskattningen bliver mindre rättvist vid jämförelse med andra grup¬
per av skattskyldige, och att därvid jordbruksfastigheten, vars innehavare dock
måste giva en i viss mån tryggare ekonomisk ställning och därmed större skattekraft,
i beskattningsavseende kommer lättare ifrån än t. ex. arbetaren eller löntagaren. Or¬
saken till denna ojämnhet torde emellertid mindre ligga i författningens bestämmel¬
ser rörande beskattning av jordbruksfastighetsinkomst, än uti sättet för deklarations-
Göteborgs
och Bohus
län.
60
Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.
skyldighetens fullgörande och i taxeringsnämndernas sammansättning, där otvivel¬
aktigt jordbruksintresset bliver det härskande.
I fråga om sättet för deklarationsskyldighetens fullgörande äro flertalet taxe-
ringsnämndsordförande överens därom, att de inkomna deklarationerna rörande in¬
komst av fastighet i allmänhet icke kunna läggas till grund för beskattningen.
I detta avseende framhålles av ett stort antal ordförande såsom en väsentligen
bidragande orsak härtill, att bokföring bland den fastighet ägande eller brukande
befolkningen antingen helt saknas eller att densamma är mycket bristfällig. En an¬
nan härpå inverkande omständighet, som allmänt påpekas, är det låga värdesättan¬
det av förmånen av fri bostad och de i hushållet använda produkterna från eget jord¬
bruk. Det är uppenbart, att det ännu icke ingått i den allmänna uppfattningen hos
lantbefolkningen, att dessa förmåner, vilka ju icke utgöra en kontant inkomst, hava
något större värde eller över huvud anses vara en skattepliktig intäkt. En gransk¬
ning av ett större antal jordbruksdeklarationer lämnar en ganska tydlig inblick i
detta förhållande, något som uppenbarligen verkar så mycket orättvisare, då man
härmed jämför de direkta utgifter för bostadshyror och levnadskostnader en arbetare
eller löntagare å landet får vidkännas av sina skattepliktiga inkomster.
Beträffande taxeringsnämndernas arbete och deras verksamhet skall Konun¬
gens befallningshavande här nedan närmare uttala sig, men kan dock icke underlåta
att i detta sammanhang påpeka, huru jordbruksintressets övervikt i taxeringsnämn¬
derna har till följd även en genomgående låg bevillningstaxering av jordbruksfastig¬
heter. Med de låga taxeringsvärdena följa låga fyrktal och höga kommunalskylder,
vilka fördenskull desto hårdare drabba på öret beskattade daglönare och inkomstta¬
gare i allmänhet. Samhällen å landsbygden inom länet finnas, där sammanlagda
beloppen av olika skatter uppgå till 18 å 20 procent av inkomsten.
Beträffande de vid deklarerandet av inkomsten av jordbruk använda blan¬
ketterna nr 1 A och nr 2, av vilka huvudsakligen den senare begagnas, äro taxerings-
nämndsordförandena allmänt överens därom, att de äro olämpliga för ett tillfreds¬
ställande fullgörande av uppgiftsplikten och för taxeringsnämndens arbete med de¬
samma. Å ena sidan framhålla en del ordförande nr 1 A såsom den för ändamålet
lämpligaste, då densamma åtminstone innehåller en sifferuppgift från den skatt-
skyldige rörande hans inkomst, en uppgift, som naturligen i alla de många fall, där
densamma synes för låg, icke lägges till grund för beskattningen, som sålunda täm¬
ligen godtyckligt fastställes med stöd av den större eller mindre ungefärliga känne¬
dom taxeringsnämnden kan äga om den skattskyldiges inkomstförhållanden. Elerta-
let ordförande synes emellertid föredraga blanketten nr 2, ehuru de allmänt anse
densamma i dess nuvarande form synnerligen olämplig och ofullständig. I detta
avseende framhålles, hurusom uppgifter avseende inkomstberäkning och utgiftsbe-
räkning upptagas om. varandra, att den icke lämnar plats för utförande av inkomsts-
och utgiftsbelopp, varigenom dess bearbetande vid taxeringssammanträdena är tids¬
ödande, att i densamma icke finnes rum för uppgifter rörande förmögenhet, skuld¬
räntor m. m.
Konungens befallningshavande får också såsom sin mening uttala, att denna
blankett är för taxeringsarbetet mindre tjänlig och även ofullständig. Lämpligast
synes vara, om föreskrift meddelades om användande av blanketten nr 1 A jämte
nr 2 i omarbetad form såsom bilaga till densamma. Erån ordföranden i Orusts östra
distrikt föreligger prov på en av honom utarbetad blankett till uppgifter, vilka av
Bevillningsutskottets betänkande AV 60. 61
honom utdelats bland de skattskyldiga och enligt hans uppgift med fördel kommit
till användning.
Skaraborgs
Av den lämnade redogörelsen framgår att vad landsbygden beträffar en Om.
minskning uti den direkta skatteintäkten ägt rum, sedan de nya skatteprinciperna
börjat tillämpas, mest under år 1911, men även under år 1912. I avseende å stä¬
derna däremot inträdde visserligen år 1911 en nedgång i inkomstsiffran, jämförd
med år 1910, men under sistlidet år har denna? ånyo ökats, så att resultatet av
1912 års taxering icke oväsentligt överstiger det resultat, som 1910 års taxerings-
förrättningar med då gällande principer lämnade.
Utgår man vid avläsandet av dessa resultat från det faktiska förhållandet,
att jordbruksfastigheterna till den ojämförligt största delen äro belägna å lands¬
bygden, under det att näringsidkares, löntagares och även kapitalisters klasser
äro förhållandevis starkare representerade i städerna, synes det Eders Kungl.
Maj:ts befallningshavande, som om man utan fara för misstag skulle av de förelig¬
gande siffrorna kunna draga den slutsatsen, att de nya skattelagarna, huru de i
övrigt må hava verkat, i varje fall medfört en minskning i de av jordbruksfastighet
härflytande skatteinkomsterna, liksom ock antagligt är, att ej heller annan fastig¬
het ur beskattningssynpunkt lämnat en lika god inkomst åt staten, som då bevill¬
ning och inkomstskatt därför utgjordes med viss procent ä fastighetens taxe¬
ringsvärde.
Av taxeringsnämndernas ordförande vitsordas ock tämligen enstämmigt,
att de nya skattelagarna icke varit ägnade att på ett tillfredsställande sätt till¬
godose statens intressen i avseende å fastighetsbeskattningen och därvid särskilt
beträffande taxeringen av jordbruksnäringen, vars avkomst i de flesta fall icke
kan noggrant beräknas och därför ofta till en del undandrager sig beskattning.
Av taxeringsnämndernas ordförande betygas, att allmänheten i stort sett
med beredvillighet avlämnat uppgifter till ledning för sin taxering, men att de
avlämnade deklarationerna ej sällan äro ofullständiga och oriktiga, så att en omar¬
betning måst äga rum. Särskilt har den erfarenheten vunnits, att den jordbru¬
kande befolkningen icke utan svårighet förmått lämna tillförlitliga uppgifter
rörande flen av jordbruket härledande inkomsten. Huvudsakligaste anledningen
härtill är givetvis att söka i den omständigheten, att åtminstone de mindre jord-
brukarne. ännu sakna en något så när ordnad bokföring, vadan alla uppgifter få
grunda sig på mer eller mindre summariska beräkningar. Men därtill kommer,
att deklarationsformulären just i denna del lämna mycket övrigt att önska. Så¬
lunda har erfarenheten givit vid handen, att deklarationsformuläret nr 2, där
detsamma kommit till användning, icke varit ägnat att på tillfredsställande sätt
lämna nödig vägledning för taxeringens bestämmande. Ej heller anses deklara¬
tionsformuläret nr 1 A, i vad det berör inkomster av fast egendom, så synner¬
ligen lyckligt uppställt, utan ter sig detsamma i vissa punkter alltför invecklat
för att av den stora allmänheten rätt uppfattas.
Såsom eu given följd av nu nämnda förhållanden måste därför framhållas,
att taxeringen av fastighetsinkomsten och särskilt av inkomsten av jordbruk bli¬
vit i hög grad svävande och lämnat ett synnerligen ojämt resultat. En svårighet
möter alltid i värdesättningen av de i eget hushåll förbrukade produkterna av
Bihang till .Riksdagens protokoll 1.913. 7 sand. 51 käft. (AV 60.) 10
62
Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.
gårdens avkastning, liksom ock värdet av hyrestid bostad med tillhörande förmå¬
ner gärna av den skattskyldige underskattas och upptages till alltför låga be¬
lopp. Tager man så vidare i betraktande den vidsträckta avdragsrätt, som i de nya
skattelagarna finnes medgiven jordbrukaren för bland annat hemmavarande barn
över 15 år, vilka biträda i arbetet, blir resultatet ej sällan, att ägare eller inneha¬
vare av rätt avsevärda jordbruksegendomar gå helt och hållet fria från skatt¬
skyldighet, under det att en löntagare med vida anspråkslösare resurser och en sä¬
kerligen i verkligheten mindre årsinkomst icke kali undgå beskattning i enlighet
med den nya inkomst- och förmögenhetsskatteförordningen.
Otillfredsställande har ock i tillämpningen visat sig vara den åt fastighets¬
ägare medgivna rätten att utöver avdraget för reparationer och underhållskostna¬
der tillgodoföra sig nedsättning i taxeringen för värdeminskning å byggnader.
Visserligen ankommer det på taxeringsmyndigheterna att i varje fall bestämma
den procent å byggnadernas värde, som i sådant hänseende skäligen må avräk¬
nas, men då de skattskyldigas uppgifter härutinnan växla högst betydligt, och eu
ingående kännedom om byggnadernas beskaffenhet ej alltid står taxeringsmyndig¬
heten till buds, blir detta avdrag en ytterligare anledning att rubba den jämlikhet
och rättvisa i beskattningen, som bör utgöra målet för allt taxeringsarbete.
De önskemål med avseende å taxeringsarbete!s underlättande och ett till¬
fredsställande taxeringsresultats befrämjande, som enligt Eders Kung!. Maj:ts be-
fallningshavandes förmenande betingas av de gjorda erfarenheterna, äro genom
vad ovan blivit anfört i viss man redan framburna. Sålunda anser Eders Kung!.
Maj:ts befallningshavande det vara av synnerlig vikt, att nuvarande deklarations-
formulären omarbetas och förenklas, varvid formulär nr 2 såsom i hög grad
olämpligt borde helt och hållet avskaffas. Om därvid fastställdes till användning
endast ett enda formulär, skulle detta säkerligen vara uteslutande till fördel. Till"
varon av flera olika deklarationsformulär kan nämligen lätt leda till underslev
och medför i varje fall ej den trygghet för uppgiftsskyl Vighet ens fullständiga full¬
görande, som man gärna önskar hava. Med avseende å ett eventuellt nytt dekla¬
rationsformulär tillåter sig Eders Kung!. Maj ds befallningshavande särskilt fram¬
hålla önskvärdheten av afl rubriken »Inkomst av fast egendom» undergår en ge¬
nomgripande förändring. Helt säkert skulle i denna del bättre kontroll över
uppgifternas tillförlitlighet vinnas, om den skatt skyldige hade sig förelagt att
uppgiva bruttoinkomsten av jordbrukets olika huvudgrenar, och om avdragen för
driftkostnader specificerades i några huvudpunkter, varunder inrymdes åtminstone
de väsentligaste av dessa omkostnader. Eders Kung], Maj:ts befallningshavande
vill gärna föreställa sig, att genom ett sådant tillvägagående ett avsevärt bättre
resultat skulle vinnas med avseende å taxeringen av inkomsten av den fasta egen¬
dom, vilken, sådan den nu framstår, lämnar mycket övrigt att önska.
Av ett flertal taxeringsnämndsordförande framhålles, att det icke sällan
inträffar, att en handelsidkare av bristande kännedom om författningens före¬
skrifter eller av förbiseende uppgivit sina inkomster utan att därvid taga i be¬
traktande levnadskostnader in. in., som ingå i bokslutet, och utgöra föremål för
beskattning. Till förebyggande av de betänkliga misstag, som av sådant för¬
farande kunna uppstå, synes det Eders Kung'!. Maj ris befallningshavande angelä¬
get, att den skyldighet till avlämnande av vissa räkenskapshandlingar, som enligt
§ 6 av taxeringsförordningen åligger verk eller bolag, måtte i tillämpliga delar
utsträckas att omfatta alla dem, som under räkenskapsåret vant skyldiga att
Bevillningsutskottets betänkande AV 60.
t!3
fora handelsböeker, varigenom även ur annan synpunkt skulle vinnas eu välbe¬
hövlig kontroll över handlandenas och övriga näringsidkares fullgörande av dem
åliggande deklarationsplikt.
På sätt av Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande under nästlid et år an¬
förts, måste emellertid, oavsett inkomstskattens avkastning, uppmärksamheten allt¬
jämt riktas på vissa missförhållanden i de nya skattelagarnas tillämpning. An¬
märkningarna härutinnan, som i huvudsak hänförde sig till taxeringen av inkomsten
från jordbruksfastighet och som framstått såsom en följd av de djupt ingripande
förändringarna vid beräknandet av denna inkomst, hava, enligt vad innevarande års
ökade erfarenhet gåve vid handen, icke kunnat avlägsnas, utan kunna anses i väsent¬
lig grad alltjämt kvarstå. Av de yttranden, som från samtliga taxeringsnämndsord-
förande inom länet avgivits, framginge ett nära nog enstämmigt uttalande, hurusom
de första svårigheterna väl minskats och lämnat rum för en klarare uppfattning i
tillämpningen, men att resultatet av jordbrukstaxeringen dock ingalunda kunde an¬
ses utgöra ett tillfredsställande uttryck för den nya lagstiftningens anda och me¬
ning Allmänt har sålunda uttalats, att särskilt den mindre jordbrukaren —• eller
ägaren av fastigheter mellan 6—10,000 kronors taxeringsvärde — i stor utsträck¬
ning gånge fri från eller lindrades i sin skattskyldighet till staten, och den orättvisa,
som härigenom uppstode, i jämförelse med arbetare och mindre löntagare, vilkas in¬
komster till det yttersta taxerades, kunde icke längre lämnas obeaktad. De anmärkta
bristerna i jordbruksiukomstens taxering hade ock allmänt givit anledning till sär¬
skilt ingripande från taxeringsnämndens sida, sålunda att deklarationerna måst i stor
utsträckning underkännas och taxeringen verkställas mera summariskt, utan att
dessa åtgärder annat än i sällsynta undantagsfall föranlett klagomål från de skatt¬
skyldige.
Vad sålunda från beskattningsnämnderna anmärkts ägde enligt Eders Kungl.
Maj:ts befallningshavandes förmenande sitt fulla berättigande, och såsom förkla¬
ring till missförhållandena måste nu liksom tillförene i främsta rummet framhållas
allmogens bristande sinne för bokföring, men även den vittgående avdragsrätt, varpå
de nya skatteprinciperna vilade.
I fråga om bokföringen är det visserligen långt ifrån, att något mera ordent¬
ligt antecknande av inkomster och utgifter kunde sägas hava vunnit allmännare ut¬
bredning bland de mindre jordbrukarna. Förnekas kan dock ej, att ett större intresse
härför gjort sig märkbart, och förvisso komme detta att så, småningom tvinga sig
fram i och med livligare insikt om uppgiftspliktens allvarliga innebörd och därmed
förenad risk att få deklarationen underkänd. I denna punkt finner Eders Kungl.
Maj :ts befallnigshavande sig och böra vidhålla sin förut uttalade uppfattning att
någon åtgärd för nya bestämmelsers införande härutinnan icke är av förhållandena
påkallad.
I fråga härefter om avdragsrätten stode taxeringsnämndernas ordförande syn¬
nerligen eniga i den uppfattning, att såväl avdraget för värdeminskning å de i jord¬
bruket använda byggnader som avdraget för de däri biträdande barnen över 15 år i
praktiken ledde till de obilligaste konsekvenser, då avdragen mycket ofta missbru¬
kades eller tillämpades i eu grad, som vore mot förordningens anda fullkomligt stri¬
dande. Sålunda hävdades den uppfattning, att, då kostnaden för underhåll av hus
Värmlands
län.
64
Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.
och byggnader finge avdragas, syntes ett ytterligare avdrag för dessa bus mindre be¬
fogat. Då emellertid denna avdragsrätt utan större svårighet syntes genom ingripan¬
de från taxeringsmyndigheternas sida kunna hållas inom behöriga gränser, finner
Eders Kung!. Majrts befallningshavande icke anledning att för detta avdrag, som i
allt fall vore av mindre betydenhet, redan nu föreslå några ändrade bestämmelser.
Yad anginge det s. k. barnavdraget har av ordförandena vidare meddelats, att av¬
drag nästan undantagslöst beräknats efter högst medgivna beloppet, 200 kronor, oav¬
sett barnets arbete varit stadigvarande eller icke samt oberoende av barnets ålder eller
därav, huruvida det gällt son eller dotter. För egen del kan Eders Knngl. Majrts
befallningshavande icke annat än ansluta sig till den mening, som funne åtgärder
emot anmärkta oegentligheter behövliga. Ytterst sällsynt torde här förekomma, att
barnet självt göres till föremål för beskattning för sitt ifrågavarande arbete, och un¬
der sådant förhållande lärer icke kunna förnekas det orättvisa uti, att inkomsten ge¬
nom avdraget lämnas obeskattad. En omarbetning av de bestämmelser, som under
mom. I—II i de särskilda anvisningarna härutinnan angivits, synes därför påkallad
och torde lämpligen böra äga rum genom uteslutande av avdragsrätt för barn, som
icke för sig taxeras till inkomst.
Från nära nog samtliga taxeringsnämnder har emot det s. k. jordbruksformu-
läret (nr 2) anmärkts, att däri föreskrivna uppgifter om areal, avkastning; in. m.
ingalunda varit ägnade att motsvara därmed åsyftad lättnad för skattskyldig eller
taxeringsnämnd. Tvärtom hade dessa uppgifter visat sig medföra stora svårigheter
vid ifyllandet, medan taxeringsnämnden haft ringa gagn av uppgifterna vid utrö¬
nande av beskattningsbara inkomster. I stället ha taxeringsnämderna måst själva
uppställa en direkt kalkyl över inkomster å ena sidan och utgifter å den andra, i sam¬
manhang varmed beräknats förekommande avdrag för barn, värdeminskning m. m.
Vid sådant förhållande har tämligen allmänt framhållits önskvärdheten av formulä¬
rets fullständiga avskaffande eller åtminstone dess omarbetande i sålunda angiven
riktning.
Eders Kung!. Maj :ts befallningshavande, som med hänsyn till dessa erinrin¬
gar funnit obestridligt, att förenämnda formulär nr 2 icke uppfyllde därmed avsedda
syftemål, anser sig därför i denna del böra uttala den mening, att formuläret i fråga
bör underkastas sådan omarbetning, att inkomsten av jordbruk uppställdes i den form,
att därvid först beräknades inkomsterna med dess olika slag såsom försålda produk¬
ter, inkomster av körslor, värdet av bostad och de av familjen förbrukade produkter
m. m. samt därefter driftkostnaderna med dess underavdelningar av kontanta löner
till tjänare och dagsverkare, inköpta inventarier och produkter m. in. samt att skill¬
naden mellan dessa inkomster och utgifter sedermera utfördes såsom inkomst av
jordbruk. En djdik omformulering kunde lämpligen ske i överensstämmelse med
den uppställning, som återfinnes i Erik von Wolckers och Carl Heymans tryckta
handledning vid uppskattning av fastighetsinkomst.
Örebro lön. — — "— — — ' ' ‘ *
Vad åter inkomsterna från jordbruket angår har någon ökning i allmänhet
icke uppstått. Snarare har den från jordbruket härflytande inkomsten visat ten¬
dens att nedgå.
Denna Eders Kung]. Majrts befallningshavandes uppfattning har till fullo
65
Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.
bestyrkts av den granskning av taxeringshandlingarna, som inom landskontoret
verkställts före prövningsnämndens sammanträde.
Såsom orsaker till den låga jordbrukstaxeringen torde kunna angivas svå¬
righeten för jordbrukarna att till riktiga värden uppskatta de produkter, som er¬
hållas. Icke minst är detta fallet med de jordbrukets produkter, som åtgå till
hushållet, ävensom värderingen av bostadsförmåner in. m. Vad detta år vid¬
kommer, torde såsom bidragande orsak få framhållas den under å,r 1911 inom detta
län för jordbruket otjänliga väderleken. Slutligen torde få anses, att förefintk
uppgiftsblanketter icke äro tillfredsställande.
Det sistnämnda har så gott som enhälligt betonats av ordförandena inom
de speciellt jordbruksidkande taxeringsdistrikten.
Särskilt hava anmärkningar riktats mot deklarationsblankett nr 2. I stäl¬
let har rätt allmänt förordats tillämpning av blankett 1 A under förutsättning att
till densamma fogas antingen räkenskapsutdrag eller utförlig specifikation å in¬
komster och utgifter.
Därest jordbrukare vore lagligen skyldiga föra böcker, vore givetvis rä¬
kenskapsutdrag en god ledning för taxeringsmyndigheterna vid deklarations-
granskningen. Eders Kung!. Maj:ts befallningshavande håller emellertid före,
att föreskrift därom, att utförlig specifikation å inkomster och utgifter skall bi¬
fogas deklaration, som bör avgivas enligt blankett I A, skulle vara till avsevärt
gagn för taxeringsarbetet, då härigenom dels de skattskyldige tvingades att nog¬
grannare, än nu är fallet, söka erinra sig de inkomster och förmåner, de haft,
och dels för taxeringsmyndigheterna gjordes möjligt att kontrollera lämnade upp¬
gifters riktighet.
Beträffande jordbruksinkomster vill Eders Kung!. Maj:ts befallningsha¬
vande särskilt fästa uppmärksamheten på vad ordföranden i Glanshammars och
Ringkarleby socknars taxeringsdistrikt framhållit därom att den på vederbörandes
deklarationer taxerade inkomsten av jordbruk är för låg i förhållande till den
verkliga inkomsten. Eders Kung!. Maj:ts befallningshavande anser detta utta¬
lande så mycket mera värt beaktande som ifrågavarande ordförande själv är jord¬
brukare och icke har någon som helst inkomst av lön. Otvivelaktigt är hans upp¬
fattning riktig, ty enligt vad av ovan omnämnda granskning inom landskontoret
framgått, förhåller sig i allmänhet så. 'att inkomster av jordbruksfastighet med
taxeringsvärden upp till 8,000 och 10,000 kronor bliva skattefria, därest icke
annan inkomst eller förmögenhet tillkommer, som uppbringar sammanräknade
inkomsten till skatteminimum 800 kronor, och detta även i fall, då skuldränta
icke åligger den skattskyldige. Otvivelaktigt är också att en person, som äger
jordbruksfastighet taxerad till 8,000 kronor och som å inkomsten därav försörjer
sig själv och sin familj, bör hava bättre att komma ut med skatt än en arbetare,
som icke bär större inkomst efter avdrag av utskylder m. m. än 800 kronor.
Ehuru det torde få antagas att med utförligare uppgiftsblanketter för
jordbruksinkomster bättring i taxeringsresultatet skall kunna ernås, kan i allt
fall ifrågasättas, om icke beträffande inkomst av jordbruk deklarations- och skatt¬
skyldighet bör inträda för lägre inkomst än 800 kronor.
I fråga om inkomst av annan faslighet än jordbruksfastighet synes år 1912 i
likhet med vad Eders Kung!. JIaj:ts befallningshavande framhållit beträffande
1911 års taxering, resultatet hava utfallit bättre än i fråga om jordbrukstaxerin¬
gen, ehuru dock något sämre än enligt de gamla skatteförordningarna. -
Västman¬
lands län.
6(5 Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.
Eders Kung!. Maj:ts befallningshavande vill i detta sammanhang i likhet
med några av taxeringsordförandeiia framhålla önskvärdheten av att föreskrift
lämnas därom att deklarationen dels upptager bruttoinkomst av fastighet och dels
angiver de gjorda avdragens beskaffenhet ävensom värderingen av förmåner i
form av bostad ni. ni., på det att rättmätigheten härav ävensom deklarationens
riktighet må kunna kontrolleras.
Eders Kung!. Maj:ts befallningshavande har av taxeringsnämndsordfö-
randenas yttranden fått den bestämda uppfattningen att för taxeringsarbetets
behöriga fortgång är nödvändigt att räkenskapsutdrag biläggas deklaration från
skattskyldig, som enligt lag är bokförings sky] dig. Därest icke särskilt vinst- ecb
förlustkonto föres, vilket beträffande ej så få rörelseidkare torde vara fallet, kun¬
na säkerligen andra räkenskapsutdrag företes. Eders Kung]. Maj:ts befallnings¬
havande får därför föreslå införande av bestämmelser härom.
Vad beträffar sättet, varpå ägare och brukare av fast egendom fullgjort sin
deklarationsskyldighet, nödgas Konungens befallningshavande uttala den meningen,
att denna skyldighet av en mycket avsevärd del av de skattskyldig^ icke kan anses
fullgjord på nöjaktigt sätt. Ett sådant förhållande hava också de taxeringsnämnds-
ordförande, som härutinnan yttrat sig, ganska enstämmigt konstaterat. . Enligt Ko¬
nungens befallningshavandes förmenande har man ej heller bort göra sig störa för¬
hoppningar i nu ifrågavarande avseende. Till en början torde det stora flertalet av
lantbrukarna sakna den insikt i skattelagstiftningen, som är nödvändig för ett rätt
fullgörande av deklarationsskyldigheten. Härtill kommer, att lantbrukarna i regel
sakna bokföring eller andra anteckningar, som kunna läggas till grund för deras de¬
klarationer, vilka förty mestadels byggas på lösa beräkningar. Att ej ringa svårighet
möter för jordbrukarna att rätt värdera de i hushållet använda produkterna av går¬
dens avkastning, förmånen av fri bostad samt värdeminskning å byggnader, måste
ock villigt medgivas. Under sådana förhållanden kan ej gärna undvikas, att dekla¬
rationerna bliva synnerligen otillförlitliga samt att den rättvisa och jämnhet vid be¬
skattningen, som främst av allt bör eftersträvas, på ett betänkligt sätt äventyras.
För taxeringsmyndigheterna, som ju i regel sakna möjlighet att påvisa dekla¬
rationernas felaktighet, där sådan kan misstänkas, måste det vara synnerligen svårt
att ingripa rättande.
Att en sådan saknad av möjlighet till kontroll lämnar fritt rum för avsikt¬
ligt oriktiga deklarationer måste betraktas såsom en synnerligen stor olägenhet; och
en ringaktning för lagen kan härigenom lätt få insteg och vinna utbredning.
Då det enligt Konungens befallningshavandes förmenande finnes en i sven¬
ska allmogens lynne så att säga inrotad obenägenhet och motvilja emot att för utom¬
stående yppa sina ekonomiska förhållanden, hyser Konungens befallningshavande
ringa förhoppning om att det med de 115m skattelagarna införda deklarationssystemet
i fråga om inkomst av jordbruk någonsin kan bliva populärt.
Vad deklarationsformuläret nr 2, det så kallade jordbruksformuläret, beträf¬
far, så har redan i Konungens befallningshavandes den 14 juli 1911 avgivna ytt¬
rande angående verkningarna av de nya skattelagarna uttalats den uppfattningen,
att detta i praktiken icke visat sig motsvara sitt ändamål. Den ytterligare erfaren¬
het, som sedan dess vunnits, har, såsom taxeringsnämndsordförandenas uttalanden
Bevillningsutskottets betänkande Nr BO. 67
ganska enstämmigt giva vid handen, endast bekräftat riktigheten av detta omdöme.
Bär deklarationsskyldighet för jordbrukare föreligger, tvekar Konungens befa-llnings-
havande därför icke att föreslå, att denna skall fullgöras enligt formuläret 1 A och
formuläret nr 2 sålunda borttagas.
Yad angår resultatet av innevarande års taxering till inkomst av fast egen¬
dom vid jämförelse med 1910 års resultat anser sig Konungens befallningshavande
härom icke kunna göra något bestämt uttalande. Då emellertid, enligt vad av fler¬
talet taxeringsnämndsordförande blivit upplyst, mindre jordbrukare enligt nu gäl¬
lande skattelaga,r icke blivit föremål för beskattning, torde stöd förefinnas för det an¬
tagandet, att resultatet av detta års fastighetstaxering understiger det är 1910 av
samma taxering vunna resultat.
I förhållande till nästföregående år torde resultatet av innevarande års fas¬
tighetstaxeringar förete någon om ock ringa ökning.
Det i förhållande till år 1911 något gynnsammare resultat, som genom inne¬
varande års fastighetstaxering sålunda ernåtts, torde enligt en del taxeringsnämnd s-
ordförandes uttalanden få tillskrivas de skattskyldiges större insikter i användnin¬
gen av till taxeringsuppgifter föreskrivna blanketter. Såsom anledningar till ett
bättre resultat har ock uppgivits, att de av skattskyldige till ledning för taxeringen
avlämnade uppgifter såsom icke tillförlitliga blivit av taxeringsnämnderna från¬
gångna ävensom förhållanden av mera tillfällig art såsom skogsavverkningar.
Orsaken till det jämförelsevis mindre gynnsamma resultat, som, att döma av
de utav ett flertal taxeringsnämndsordförande gjorda uttalanden, med tillämpning av
de nya skattelagarna vunnits av taxeringen till inkomst av jordbruk torde företrä¬
desvis vara att söka uti den skattskyldige medgivna rättighet att vid uppskattning
av sin inkomst göra avdrag med 200 kronor för varje hemmavarande, i skattskyldigs
arbete biträdande barn över 15 år.
Såsom Konungens befallningshavande uti sitt den 11 juli 1911 till kung!, fi¬
nansdepartementet uti nu föreliggande ämne avgivna yttrande framhållit, saknar taxe¬
ringsnämnderna i regel möjlighet att kontrollera, i vad mån av na ifrågavarande
anledning verkställda avdrag må vara berättigade, och anser Konungens befallnings¬
havande fortfarande, i överensstämmelse med den av åtskilliga taxeringsnämndsord¬
förande i närslutna yttranden uttalade mening, att denna avdragsrätt, vilken av de
skattskyldige otvivelaktigt i ej ringa omfattning missbrukas, kunde utan åsidosät¬
tande av billighet och rättvisa, om icke upphöra, dock avsevärt inskränkas.
Ett i bilagda yttranden likaledes uttalat önskemål, är åläggande för de
skattskyldige, som driva jordbruk, att vid deklaration å blanketten nr 1 A, vilken
bland den jordbrukande befolkningen i. detta län vunnit den ojämförligaste största
användningen, å blankettens sista sida i enlighet med formulär, som borde å blan¬
ketten tryckas, lämna en kortfattad redogörelse för inkomster och utgifter vid jord¬
bruket.
En föreskrift i nu angivna sjette skulle enligt Konungens befallningshavan-
des uppfattning icke blott väsentligt underlätta det ansvarsfulla och krävande taxe-
ringsarbetet utan jämväl lända till fördel för de skattskyldige genom att i avse¬
värd mån förebygga, att av dem till ledning för taxeringen på heder och samvete läm¬
nade uppgifter måste av taxeringsnämnden, i saknad av erforderlig kännedom om till
68 Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.
grund för uppgifterna liggande förhållanden, lämnas utan avseende. I detta sam¬
manhang tillåter sig Konungens befallningshavande uttala önskvärdheten av eu före¬
skrift, att då avdrag göres för »periodiskt understöd och andra periodiska utbetal¬
ningar, som grunda sig på åtagande eller annan förpliktelse», av den skattskyldige
skall angivas, understödets eller utbetalningens ändamål. Någon möjlighet för taxe¬
ringsnämnden att under dylik upplysning kontrollera befogenheten av under ifråga¬
varande rubrik upptagna avdrag torde endast i undantagsfall förefinnas.
Gävleborgs
län.
Taxeringsnämndernas ordförande i Skogs, Söderala, Segerstads, Norrala och
Tröuö, Ovanåker, Idenor. Delsbo, Gnarp och Bergsjö hava meddelat att ett något
gynnsammare resultat vunnits ifråga om taxeringen av inkomst från jordbruksfas¬
tighet än åren 1910 och 1911 men tillika angivit, att den inträdda höjningen i de
flesta fall beror på högre taxering för inkomst av skogsbruk och av förmögenhet.
Taxeringsnämndernas ordförande i Bollnäs, Arbrå och Undersvik hava rapporterar
att resultatet av innevarande års taxering av nu nämnd inkomst varit ungefärligen
lika med resultaten åren 1910 och 1911.
Av samtliga övriga taxeringsnämndsordförandes rapporter synes framgå att
ifråga om jordbruksfastigheter taxeringsresultatet för innevarande år i allmänhet
ter sig mindre gynnsamt för staten än under de två föregående åren. I flere fall har
påvisats, att de mindre jordbrukarna i allmänhet gå fria från skatt till staten enär
deras behållna inkomst enligt deklaration sällan uppgått till 800 kronor. Endast i
ett mindre distrikt Årsunda, bär, enligt taxeringsnämndsordförandens uttalande, man
lyckats någorlunda väl träffa inkomsten av jordbruksfastighet, enär nästan alla
brukare av fast egendom kunnat upptagas till taxering enligt inkomstskatteförord¬
ningen.
Beträffande inkomsten av annan fastighet synas yttrandena från taxerings-
nämndsordförandena i länets städer giva vid handen, att taxeringsresultatet icke bli¬
vit bättre än de två föregående åren.
Anledningarna till att resultatet av taxeringen av inkomsten från fast egen¬
dom icke blivit bättre synes enligt de flesta uttalandena vara att söka dels däri, att
fastighetsägarna är oberättigade till en mängd olikartade avdrag och att de esom¬
oftast missbruka sin avdragsrätt och möjlighet till kontroll, huruvida berättigade av¬
drag gjorts eller icke i de flesta fall är nästan utesluten dels däri, att de uppgifter,
som lämnas, i regel och ofta mycket noggrant utvisa huru störa de kontanta utgif¬
terna varit under året och även de kontanta penningar, som influtit vid försäljning
av produkter från egendomen, men att däremot värdet av de i hushållet förbrukade
produkterna av gårdens avkastning och värdet av fri bostad och vedbrand och eget
arbete i nästan varje fall beräknats på en ren slump och ofta alls icke upptagits.
Att dessa uppgifter oftast bliva missvisande beror enligt fleres uttalanden, utom på
bristande vilja, huvudsakligen därpå, att innehållet uti punkt Åtal deklarations-
formuläret 1 A visat sig vara för de flesta deklaranter obegripligt och då taxerings¬
nämnderna dels icke haft tid till en mera ingående undersökning av förhållandena
och dels saknat möjlighet att motbevisa den skattskyldiges påståenden i deklarationen,
bär följden blivit den att jordbrukarna, i synnerhet de mindre, antingen helt och
hållet befriats från taxering eller taxerats till för låga belopp.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.
69
En taxeringsnämndsordförande, nämligen i Bollnäs sockel!, bär dessutom så¬
som skäl till att jordbrukarna visat sig obenägna för att fullständigt angiva inkom¬
sterna av jordbruket uppgivit den bos allmogen ganska allmänt rådande missuppfatt¬
ningen, att taxeringen av jordbruksinkomsten inverkar på den kommunala beskatt¬
ningen.
Enligt taxeringsnämndsordförandenas samstämmiga utlåtanden hava jordbru¬
karnas deklarationer i regel varit till den grad ofullständiga och oriktiga med avse¬
ende å uppgifterna angående inkomst av fastighet, att de endast sällan kunnat en¬
bart läggas till grund för taxeringen. Taxeringsnämnderna hava fördenskull måst
efter bästa förmåga uppställa vissa normer för beräknandet av dylik inkomst, där¬
vid i vissa distrikt tillgått så, att taxeringsnämnden sökt utsortera de uppgifter, som
synts vara något så när tillförlitliga och med ledning av dessa verkställt taxeringen
av inkomsten från andra likartade jordbruk efter viss beräknad procent av fastighe¬
tens taxeringsvärde. Den sålunda beräknade inkomsten av egendomen inklusive bo¬
stad, vedbrand in. in., men oberäknat inkomst av skogsbruk, uppgick i ett distrikt till
11 å 13 procent, i ett annat distrikt till 10 procent av fastighetens taxeringsvärde.
Såsom ovan angivits hava taxeringsnämndernas ordförande samstämmigt för¬
klarat att sättet, varpå ägare och brukare av fast egendom fullgjort sin skyldighet
att lemna för deras egen inkomsttaxering vägledande uppgifter ännu lämnar mycket
övrigt att önska och att deklarationerna därför i de flesta fall varit otillförlitliga och
oanvändbara för sitt ändamål och får landshövdingeämbetet till fullo ansluta sig
till ovan framställda förslag till specifikationer såsom bilagor till deklarationen.
För att i någon mån underlätta taxeringsnämndernas arbete, har landskon¬
toret i år upprättat och låtit trycka en specifikation till ledning för avgivande av
uppgifterna enligt punkt A 1 a i deklarationsformuläret 1 A att vederbörande taxe¬
ringsnämndsordförande tillhandahållas och deklarationsblanketterna bifogas, och över¬
lämnas härmed ett exemplar av denna blankett.
Därest det synes lämpligt, att sådan specifikation bifogas deklaration, borde
deklarationsblanketterna, som nu bestå av ett helt och ett vidhäftat halvt ark bestå av
två helark. Därigenom vunnes också, utom utrymme för nödiga specifikationer, jäm¬
väl befrielse från olägenheten och faran därav, att det vidhäftade halvarket ständigt
bortfaller.
Oupphörligen har det visat sig, att utskylder och andra personliga och hus-
hållsutgifter av affärsmän föras bland omkostnaderna för rörelsen och sålunda vid
deklaration avdragas, och erfarenheten har givit vid handen, att i de fall, då anled¬
ning funnits att ingå i närmare granskning av en affärsmans handelsböcker, resul¬
tatet blivit avsevärt olika det deklarerade, och säkerligen finnas fall, där annat resul¬
tat skulle erhållas, därest en granskning av handelsböckema gjordes, men sådan åt¬
gärd icke vidtages, därför att ingen särskild anledning därtill anses föreligga. Om¬
fattningen av taxeringsarbetet gör också, att en sådan granskning av räkenskaper,
ofta förenad med stora obehag, ej alltid medhinnes, huru önskvärd den än kan befin¬
nas vara.
Då de oriktiga resultaten oftast härleda sig av ren okunnighet hos den skatt¬
skyldige själv eller hos de »bokförare», vilka vid deklarationernas uppsättande an¬
litas. och någon förbättring på grund av större erfarenhet i fråga om skatteförord¬
ningarnas tillämpning icke torde kunna vinnas, får landshövdingeämbetet i likhet
med uttalandet föregående år hemställa, att föreskrift meddelas därom, att en var,
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 7 saml. 51 höft. (Nr 60.) 11
70
Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.
som enligt lag är skyldig föra handelsböcker, även ålägges att vid sin deklaration
foga avskrift av vinst- och förlustkonto och av in- och utgående balanskonto för det
år, inkomsten avser.
Likaså bör i fråga om inkomst av annan fastighet jämnas specifik uppgift dels
å bruttoinkomsterna, dels å gjorda avdrag, ävensom i fråga om förmögenhet specifik
uppgift med utsättande av beräknade å-pris å värdepapper, varjämte förmögenhet
understigande 6,000 kronor bär uppgivas i de fall, då deklarationsplikt eljest före¬
ligger.
Västernorr-
lands län.
De nya skattelagarna torde icke medföra någon svårighet i tillämpningen
utom beträffande taxeringen av inkomst av fast egendom, särskilt jordbruksfastighet.
Ägare eller brukare av jordbruksfastighet underlåta nämligen ofta att deklarera och
av de deklarationer, som avgivas, är en stor procent felaktiga och ofullständiga. Mer¬
endels grunda sig deklarationerna icke på någon bokföring; understundom föreligga
några anteckningar om mjölkförsäljning eller dylikt, understundom saknas alla an¬
teckningar. För deklarationens avfattande anlitas vidare ofta någon person, som
i orten plägar tillhandagå vid dylika bestyr, men själv saknar er forderlig! underlag
för sina beräkningar. Vid sådant förhållande lämna deklarationer uppgift icke om
den verkliga, utan endast om den beräknade inkomsten. Fn jordbrukare, som saknar
insikt i bokföring samt underlåter göra anteckningar om inkomster och utgifter,
torde även mången gång åsidosätta sin skyldighet att deklarera av anledning att oet
för honom är omöjligt att pa, heder och samvete uppgiva sin verkliga inkomst. Så
upplysa taxeringsnämndens ordförande uti de fyra största taxeringsdistrikten i Me¬
delpad att i regel minst femtio procent av allmogen underlåta att deklarera och att
av de deklarationer, som avlämnas, en lika stor procent befinnes felaktig och ofull¬
ständig.
Kronofogden T. Ödmark, ordförande uti åtskilliga taxeringsnämnder, har uti
sitt yttrande angående jordbrukarnes deklarationer framhållit åtskilliga omständig¬
heter, som, att döma av andra yttranden, äga motsvarighet inom eu stor del av de
övriga taxeringsdistrikten, av vilken anledning Eder Kung!. Maj:ts befallningsha-
vande, som delar av honom uttalade åsikter, anser sig böra särskilt åberopa nämnda
yttrande.
Om samtliga deklarationer'efter 1 Ä, som avsett jordbruk, -— på ett eller
annat undantag när — har upplysning erhållits, att de icke grundat sig på bokföring.
Enligt vad jag erfarit, hava deklarationerna antingen helt enkelt tillyxats på en
slump eller ock, vilket varit det vanliga, grundats på någon beräkning, som hopgjorts
utan stöd av bokföring, vanligen av någon, som i orten plägat tillhandagå vid dekla¬
rationers avfattande. I en del fall hava till ledning för beräkningen funnits anteck¬
ningar om mjölkförsäljning och dylikt. Men i de flesta fall hava icke ens nagra
sådana anteckningar förekommit. Man har beräknat inkomsterna, mjölkavkastning,
köttproduktion m. m. Och man har beräknat utgifterna, vilka man dock i regel haft
bättre reda på.
Deklarationerna för inkomst av jordbruk hava således i regel icke angivit
den verkliga inkomsten, utan en beräknad sådan, där den icke slumpvis angivits.
Huru pass tillförlitliga dylika deklarationer vid sådant förhållande i allmänhet varit,
Bevillningsutskottets betänkande Nr 60. 71
är lätt att föreställa sig, helst om hänsyn tillika tages till eu lika naturlig som all¬
mänt förekommande benägenhet att uppskatta inkomsterna lågt och utgifterna högt.
En naturlig följd av den ringa tilltro, som satts till deklarationer för inkomst
av jordbruk, har varit, att avvikelse från dem varit så gott som regel. Och torde den
omständigheten, att trots dessa avvikelser klagomål över taxeringarna i anmärk¬
ningsvärt ringa grad förekommit få anses vittna om berättigandet av denna ringa
tilltro. (Kronofogden dmark.)
Såsom allmänt omdöme torde kunna sägas, att inkomsten av jordbruksfastig¬
het blivit lågt taxerad, beroende dels på de skattskyldigas obenägenhet att avlämna
uppgifter och dels på svårigheten att kontrollera uppgifternas riktighet. Av
de yttranden, taxeringsnämndernas ordförande avgivit, framgår, att en stor del äga¬
re och brukare av fast egendom underlåtit att avgiva deklaration samt att de inkom¬
na uppgifterna enligt formulär nr 2 i allmänhet varit ofullständiga och föga använd¬
bara för sitt ändamål. Taxeringsnämnderna hava därför sett sig nödsakade att med
avvikelse från lämnade uppgifter taxera inkomst av jordbruksfastighet med ledning
av sin egen kännedom om de skattskyldigas inkomster. Det är emellertid uppenbart,
att taxeringen under sådana förhållanden icke kan bliva så jämn och rättvis som ömk¬
ligt är; och själva taxeringsarbetet blir mycket betungande. Eders Kungl. Maj:ts be-
fallningshavande anser derföre, att uppgiftsblanketten nr 2 borde givas eu mera prak¬
tisk och överskådlig uppställning, som på samma gång vore ägnad att underlätta bå¬
de taxeringsarbetet och den skattskyldiges fullgörande av sin uppgiftsskyldighet.
Även under innevarande år hava ordförandena i taxeringsnämnderna klagat
över det ökade arbete, som förorsakats dem på grund av befolkningens okunnighet
såväl om skyldigheten att avgiva deklaration som ock om sättet för deklarationens
avfattande. Detta klagomål gäller i synnerhet fullgörandet av deklarationsskyldig¬
heten av ägare och brukare av fast egendom. Då de äro förvissade om att den jord¬
brukande befolkningen i länet i allmänhet icke skall kunna förmås att föra sådana
räkenskaper att deklarationerna skola kunna grundas därpå, föreslå vissa taxerings-
nämndsordförande att innehavare av jordbruksfastighet alltid skall för deklaration
använda blankett nr 2 med den ändrade uppställning att deklaranten har att be¬
svara vissa frågor av den omfattning att av svaren framgå ej allenast värdet av hem¬
manets beskattningsbara avkastning utan även om och till vilket belopp deklaranten
har annan beskattningsbar inkomst och förmögenhet.
Om blankett nr 1 A. användes för uppgift rörande inkomst av fast egendom,
saknas all möjlighet till kontroll, vilket torde leda till, att deklarationerna bliva
otillförlitliga, samt att rättvisan och jämnheten vid beskattningen på den grund
äventyras.
För att bibringa den jordbrukande allmänheten bättre kunskap i deklaratio¬
ners avfattande har även väckts förslag, att formulär med anvisningar till ledning
för beräknandet av inkomst av jordbruksfastighet skulle tillsvidare kostnadsfritt ut¬
delas till innehavare av mindre jordbruksfastighet vid tillhandahållandet av blankett
till deklaration.
Jämtlands
län.
Västerbot¬
tens län.
72
Bevillningsutskottets betänkande JSr 60.
Norrbottens
län.
Ett missförhållande, som de nya skattelagarna lort med sig och som av Eders
Knngl. Maj:ts befallningshavande berördes redan i föregående års rapport, är att
inkomsten av jordbruksfastighet enligt desamma, åtminstone på det sätt de^ i prak¬
tiken komma till tillämpning, blir lägre beskattad än skäligen bär vara förhållandet.
Eders Knngl. Maj :ts befallningshavande anmärkte redan föregående år, att inom en
del distrikt hemmansägare, även sådana som fått sig påförd förmögenhetsskatt för
till 100 ä 300 kronor uppgående 7oo av förmögenheten, merendels syntes hava und¬
gått inkomstskatt. Även om detta till en del torde hava berott på ovana vid tillämp¬
ningen av de nya föreskrifterna och taxeringsmyndigheternas underlåtenhet att rätta
uppenbart felaktiga deklarationer, kvarstår dock som ett faktum, att ägare av hem¬
man om 3, 4 ja ända till 5 och 6 skärtand skatt med taxeringsvärden om 4,000 å.
5,000 kronor och kreatursbesättningar om 5 å 6 kor och häst ä ven inom de för jordbruk
lämpligast belägna kustdistrikten ofta undslippa all skatt till staten för sina fastig¬
heter — med undantag naturligen för den lilla rest av bevillningen, som ännu kvar¬
står. Ketta såvida de ej samtidigt hava någon inkomst av arbete eller avkastningen
av skogen å hemmanet tillfälligtvis uppgått till något avsevärt belopp.
I många fall torde en ägare av jordbruksfastighet av den storlek, som här¬
ovan nämnts, faktiskt hava av sitt jordbruk en sammanräknad årsinkomst av minst
800 kronor, ehuru hans deklaration upptager mindre belopp. Man skulle ju kunna
säga, att clet i dessa fall beror på taxeringsmyndigheterna, om fastighetsägaren kom¬
mer för lindrigt undan. Men till en början kan det icke för en samvetsgrann taxe¬
ringsmyndighet vara tilltalande att med frångående av en på heder och samvete av¬
given deklaration höja det deklarerade inkomstbeloppet. För övrigt äro de uppgifter
deklarationerna innehålla ofta så torftiga, att det möter störa svårigheter att med
ledning därav fastställa, hur stor inkomsten i själva verket varit. Inom en del taxe-
ringsdistrikt har man visserligen, såsom redan föregående ar framhållits, till för¬
hindrande av att taxeringen av inkomst av jordbruksfastighet skulle alldeles för¬
fuskas, för samma taxering använt vissa tabeller över beräknad normal jordbruks¬
drift. vid vilka tabellers upprättande alla på förhand beräknelig^ faktorer beaktats,
men dock för enkelhetens skull endast antalet kor och försäljningspriset på mjölk
lagts till grund för tabellernas avläsande och praktiska tillämpande på de särskilda
fallen. Genom detta förfarande har man i en del distrikt nått ett någorlunda nöj¬
aktigt resultat med avseende på taxeringen av inkomst av jordbruksfastighet, ett re¬
sultat som ej på långt när skulle ha erhållits blott med stöd av de avlämnade dekla¬
rationerna. Men givet är, att med ett sådant förfaringssätt säkerhet ej förefinnes,
att taxeringsmyndigheten i det enskilda fallet träffat den rätta siffran.
Beträffande nu det sätt, varpå ägare och brukare av fast egendom fullgjort
sin skyldighet att lämna för deras egen inkomsttaxering vägledande uppgifter och
överhuvud taget dessa uppgifters användbarhet för sitt ändamål, försummar,_ som re¬
dan förut antytts, ett mycket stort antal av den jordbrukande befolkningen inom lä¬
net denna uppgiftsskyldighet. .De uppgifter, som lämnas, äro dessutom i flertalet
fall av sådan beskaffenhet, att de icke utan vidare borde läggas till grund för taxe¬
ringen. Orsaken härtill torde i många fall vara att söka däri, att vederbörande skatt¬
skyldige icke hava nödig kännedom om skattelagstiftningen och den därpå vilande
deklarationsplikten; understundom torde också förmågan tryta att skaffa sig den
erforderliga insikten häri. Men härtill kommer, att jordbrukarna inom länet nästan
undantagslöst sakna ordnad bokföring och de flesta torde ej hava ens den minsta an¬
Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.
73
teckning om resultatet av jordbruksdriften. Tyvärr nödgas man också i icke så få
fall konstatera en tendens att genom oriktiga eller vilseledande uppgifter, under¬
värdering av åtnjutna förmåner eller erhållen avkastning eller på annat sätt söka un¬
dandraga sig skattskyldigheten. Emellertid förspörjes från flera håll, att resultatet
i nu angivna hänseende av årets taxering varit något bättre än fjolårets, och måhän¬
da skall det komma att visa sig, att de skattskyldige efter hand sätta sig in i och in¬
rätta sig efter de nya förhållandena och även få klart för sig nödvändigheten att av¬
giva noggranna och tillförlitliga deklarationsuppgifter. Skulle emellertid den fort¬
satta tillämpningen av de nya skattelagarna giva en annan erfarenhet, torde vara an¬
geläget att genom lagstiftning undanröja missförhållandena.
De redan i föregående årets rapport framställda anmärkningar emot de nu
gällande deklarationsblanketterna kvarstå fortfarande, och av flere taxeringsnämnds-
ordförande framhålles med skärpa, att åtminstone de blanketter, som avse inkomst av
jordbruk, böra, omarbetas. Mot deklarationsblankett nr 1 a anmärkes, att den är syn¬
nerligen olämplig för jordbrukare, som icke föra ordentliga räkenskaper över sina
inkomster och utgifter, enär den skattskyldige genom dess användande undandrager
sig all kontroll över sina uppgifter. Mot blankett nr 2 anmärkes, att de uppgifter
den innehåller visat sig föga vägledande vid bedömandet av taxeringsbeloppet, och
framhålles såsom önskvärt, att den uppställes med kolumner först för olika slags
inkomster med utsatta värden och sedan för olika slags utgifter och avdrag, likaledes
mhd specifika summor. Såsom formulären nu äro uppställda har man inom flera
taxeringsdistrikt sett sig nödsakad att för en snabb och överskådlig beräkning av
jordbruksinkomsten lata trycka tablaer, där man med ledning av uppgifterna i for¬
mulär nr 2 inför de olika inkomst- och utgiftsposterna. I övrigt tillåter sig Eders
Kungl. Maj :ts befallningshavande angående de önskvärda ändringarna uti deklara¬
tionsblanketterna hänvisa till sitt rörande 1911 års taxeringsresultat gjorda utta¬
lande.